Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Fröseke kapell

Transkript

1 Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Fröseke kapell Älghults socken i Uppvidinge kommun Kronobergs län Smålands museum Thomas Lissing 2007

2 Inledning Bakgrund och syfte I samband med upprättandet av vård- och underhållsplaner för kyrkor I Växjö stift har Smålands museum på uppdrag av byggnadsingenjör Jan-Olof Björk genomfört en karaktärisering och kulturhistorisk värdering av Fröseke kapell under hösten De kyrkor som berörs är de som tillhör Svenska kyrkan och omfattas av kulturminneslagen, dvs. kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen. Karaktäriseringen och den kulturhistoriska värderingen syftar till att användas som underlag för vård- och underhållsplanen. Nedanstående material består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör samt en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering samt arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk- topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur, däribland hembygdslitteratur. De redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av kyrkobyggnadens historia. Kulturhistorisk bedömning En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan kontinuerligt föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljön i sin helhet, men också värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 2

3 Fröseke kapell Kortfattad historik Fröseke kapell uppfördes på frivillig väg av ortsborna med hjälp av insamlade medel skänkta av samhällsmedborgare och företag. Önskan om en egen kyrka uppstod tidigt och påtalades redan Frösekeborna tyckte det var för långt till Älghults kyrka, som var deras församlingskyrka. En kapellstiftelse bildades på 1930-talet och många insamlingar gjordes. Tomten, tre kilometer norr om samhället, skänktes av lantbrukaren O. Abrahamsson, Brogård. Ritningar uppgjordes av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Det första förslaget godkändes dock inte utan reviderade ritningar presenterades under Kapellet invigdes midsommardagen 1939 av biskop Yngve Brilioth. Fram till 1972 ansvarade Fröseke kapellstiftelse för kapellet, därefter övertog församlingen ansvaret. Exteriör Kyrkan ligger mycket vackert belägen på en höjd i det kuperade landskapet. Den omges av ett öppet kulturlandskap med dungar av lövträd, företrädelsevis ek. Inom synhåll ligger också ett antal lantbruk. Kyrkan står på tomtmark som inte används för gravsättning och den är lokaliserad cirka tre kilometer norr om Fröseke samhälle. Kyrkoplatsen är helt gräsbevuxen och har en gång västerut från kyrkans entré, lagd med ölandskalksten. Denna ansluter vinkelrätt till den grusgång som går söderut till entrégrinden. Den oregelbundet formade tomten omgärdas dels av en vallmur, dels av ett enkelt trästaket samt dels av granitstolpar förbundna med järnrör. Platsen har ingen trädkrans, men här finns naturligt växande ekar, björkar och andra lövträd. Den har mer karaktär av skogsbacke än anlagt parkområde. Kyrkan är uppförd i trä med grund och källarmur i betong. Den är orienterad med koret åt öster och består av ett långhus med torn i väster, korabsid i öster samt en utbyggd sakristia i norr. Kyrkans torn är ganska lågt, men står i god proportion till den i övrigt lilla kyrkobyggnaden. Det saknar lanternin och är enkelt utfört utan särskilda dekorativa element. En bred trappa om fem steg i släthuggen granit leder upp till tornets port, vilken är kyrkans huvudentré och den enda egentliga ingången till kyrkorummet. Dörrarna i mörkt brunmålat trä har ett mönster av små kvadrater på högkant. De sitter innanför fasadlivet, omfattade av en enkelt utförd portal i mörkbrunt trä. I dess tak sitter en infälld armatur. Strax ovanför portalen sitter en liten lunett och under den en modern armatur i plåt och råglas. Ovanför lunetten sitter ett litet rektangulärt fönster, och där över den ena av tornet fyra ljudöppningar. Dessa är förhållandevis små och har dubbla luckor klädda med snedställd panel, målad i brunt. På tornets södra och norra sida finns motsvarande små rektangulära fönster under dessa, samt på bottenvåningen ett runt fönster på var av dessa sidor. Särskild takgesims saknas. Tornhuven har en karaktäristisk karnisform med en ovanpåliggande stor kula med hög och smal spira. I de fyra väderstrecken finns på huvens nederdel en takkupa med ljudlucka i 3

4 samma utförande, fast mindre i formatet. Varje kupa kröns av ett klot med stiliserad stjärna över. Spiran kröns av en tupp i plåt. Långhuset är rektangulärt till formen och relativt symmetriskt utformat. Var långsida har tre större rundbågsfönster. På den östra gaveln sitter ett litet rektangulärt fönster strax under taknocken. På den norra långsidan finns källarens trappa. Källartrappan är gjuten i betong med steg i släthuggen granit. I källarutrymmet under sakristian står den tidigare vedpannan, som ersatts av direktverkande el. Innanför denna finns ett rum som befinner sig under koret. Detta används främst till förvaring av diverse inventarier, bland annat borttagna bänkar. Koret ansluter till långhusets östra gavel. Det är rektangulärt till formen och något smalare och lägre än detta. Åt söder har koret ett smalt och högt rundbågsfönster, samt åt öster ett källarfönster i betongsockeln. På kyrkans norra sida ansluter sakristians kvadratiska utbyggnad till både långhus och kor. Den är dock lägre än dessa och dess nock ligger under korets takfot. På sakristians tak står en hög plåtinklädd skorsten. Åt öster har sakristian ett rektangulärt småspröjsat fönster samt ett dito källarfönster i sockeln. På den norra sidan sitter ett litet rektangulärt fönster precis under taknocken. På den södra sidan leder en trappa med svartmålat järnräcke och fem steg i släthuggen granit upp till sakristians dörr. Denna är klädd med panel i fiskbensmönster och målad i mörkt brunt. Bredvid denna finns ett runt fönster. Särskild takgesims saknas. Tornhuven, dess spira samt hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. De övriga taken och deras stuprör och hängrännor är utförda i galvaniserad svartmålad plåt. Fasaden är genomgående klädd med stående lockpanel som rödfärgats. Även vindskivorna i trä är rödfärgade. Betongsockeln löper runt hela byggnaden och är målad i svart. Under långhuset finns i denna sex ventilationsgluggar försedda med järngaller. Exteriöra förändringar Fröseke kapell är i stort sett oförändrat exteriört sedan det byggdes. De arbeten som utförts har varit begränsade till rena underhållsåtgärder. Interiör Vapenhuset är litet och smalt och har mer karaktär av passage, med låg takhöjd mellan ytterdörr och kyrkorum. Fönster saknas, vilket gör det mörkt. Golvet är lagt med mörkt bruna klinkers i fiskbensmönster. Väggarnas släta skivmaterial är målat i en ljust gul nyans. Innertaket, med klädsel av rektangulära träfiberplattor är vitt och där sitter också en modern armatur i mässing. På båda sidor är inbyggnader gjorda. Åt söder finns en dörr till läktartrappan och under denna finns ett mindre förvaringsutrymme. På den norra sidan har en toalett och ett mindre förrum inretts. De senare är modernt inredda med nya material, som plastmatta och våtrumstapet. Dörrarna in till kyrkorummet är målade i mörkt brunt och försedda med smala rutor i klarglas mellan ribbor. 4

5 Kyrkorummet upplevs som ombonat men relativt mörkt. Det är litet och målat i dova färger. Rummet är rektangulärt till formen och börjar direkt innanför vapenhuset och sträcker sig fram till korbågen. Innertaket är plant med brutna kanter. Dess brädor är målade i en mörkt blå färg och den smala profilerade takgesimsen går i vitt och guld. Innerväggarna är klädda med ett halvporöst skivmaterial med tydliga horisontella skarvar. De är målade i en varm aprikosliknande nyans. Fönstrens småspröjsade innerbågar och foder är målade i mörkt grågrönt och försedda med rutor i gulgrönt katedralglas. Den nedersta delen av sidoväggarna samt den bakre väggen är boaserade och målade i anslutning till bänkarna. Golvet är lagt med mörkt fernissade brädor. Bänkarna är fasta och indelade i två kvarter, ett på var sida om mittgången. Mot denna är de öppna medan de i sidorna ansluter till väggens boasering. Sidogångar saknas därmed. Bänkarna är av en rak och mycket enkel modell och är målade i mycket mörk blågrön färg. Fasadernas spegellist är förgylld med en tunn dekorrand i rött. På sitsarna ligger dynor i blågrönt tyg. Över bänkarna hänger sex moderna ljuskronor i mässing och över mittgången en taklampa i frostat glas i funkisstil. På långhusets sidoväggar sitter sju lampetter i samma stil som taklampan. Koret ligger ett trappsteg över kyrkorummet och har ett golv bestående av ljusare lackade brädor. Utanför korbågen sitter på den norra sidan den modernt utformade predikstolen och dess ljudtak. Det senare är helt plant, mörkt betsat och kröns av ett krucifix i trä. Själva korgen är betsad och bemålad med tre bilder; Moses med stentavlorna, Jesus, samt Martin Luther med bibeln under armen. Uppgången till predikstolen sker från sakristian. På motstående sida står ett piano och över det hänger en enkel psalmnummertavla i betsat trä. Insidan av korbågens valv är förgylld. Korets något lägre brädtak är också plant men målat i vitt. Detsamma gäller väggarna som har samma horisontella indelning som i kyrkorummet. Mot den östra väggen står altaret och på det står kyrkans blickfång, den korsformade altartavlan. Denna är liten till formatet, men förgylld och rikt bemålad. Altarringen består av tre raka sektioner som har genombrutna räcken med mönster av rundbågar. Färgen är rödbrun och guld med knäfallet klätt i gulgrönt tyg. Framför denna står dopfunten i trä, i samma färgsättning. Koret får delvis sitt ljus genom det höga söderfönstret. Dess innerfönster består av små färgade rutor i katedralglas satta i blyspröjs. Över koret hänger en mässingskrona av samma typ som över bänkkvarteren. En enkel dörr i korets norra vägg leder in till sakristian. Denna är relativt liten och har lågt i tak. Golvet består av ljust lackade brädor och väggarnas hårda skivmaterial är målat i ljusgult. Takets dito är vitmålat och där sitter en modern armatur i glas. Ljus kommer från fönstret i öster, vars innerbågar och foder målats i ljusgrått. Åt väster har en enkel altarplats anordnats och åt norr är väggen täckt med inbyggda förvaringsutrymmen. Invid ytterdörren finns ett mindre kapprum med det runda fönstret som ytterligare ljuskälla. Intill detta finns dörren till predikstolen. Läktaren är inbyggd i tornet, varför bärande pelare eller fristående barriär saknas. Läktartrappan från vapenhuset har steg i ljust lackat trä och får sitt dagsljus från tornets runda sidofönster åt söder. Den leder upp till det kombinerade tornrummet och läktaren. Denna 5

6 avskiljs från kyrkorummet med ett enkelt genombrutet spjälstaket, i vilket orgelhuset ingår som mittparti. Trägolvet är lagt med en grön heltäckningsmatta och väggarna är målade i ljusgult. Brädtaket är mörkblått med förgylld gesims. Räcket är målat i brunt. Orgeln är vänd så att organisten sitter mot församlingen, men bakom själva orgelverket. Den är rätt liten till formatet och enkelt utformad i modern stil utan dekorationer på fasaden. I taket sitter en enkel modern mässingsarmatur. En dörr i den norra väggen döljer trappan upp till tornvinden. Denna är oinredd och här hänger kyrkans enda klocka. Interiöra förändringar Interiören i Fröseke kapell är mycket enkelt utformad och sparsmakad i stilen. Den har dock förändrats något sedan kyrkan uppfördes. Efter invigningen skrev Smålandsposten den 22 juni 1939: Kapellets interiör har mjuka, diskreta färger. Väggarna ha en behagligt brungul färgton, och bänkarna ha målats matt gråblå. Denna färgsättning försvann vid restaureringen under ledning av arkitekt Hans Lindén år Väggarna målades då i den mörkt gula nyans de har idag, fönsterbågarna mörkt grågröna och bänkarna ännu mörkare blågröna. Korpartiet förändrades också i och med att den tidigare rektangulära koröppningen gjordes bågformad. Kyrkorummet fick nya svajdörrar och ny altarring, och i vapenhuset installerades en toalett. Sju nya ljuskronor hängdes upp i kyrkan. Viktigare inventarier Kapellet har sju lampetter och en takkrona tillverkade i funkisstil på 1930-talet, utförda i graverat bärnstensfärgat glas. Dessa specialdesignades för kapellet. Kyrkogården Fröseke kapell står inte på någon kyrkogård. Platsen har karaktär av naturtomt och ligger några kilometer norr om samhället Fröseke. Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning Fröseke kapell är mycket enkel kyrkobyggnad från 1900-talet. Den beskrivs ofta som en kyrka i nationalromantisk stil, vilket till viss del äger sin rätt. Den i stort sett oförvanskade exteriören ansluter i både material och utförande till den befintliga bebyggelsen och dess traditioner. Byggnaden är uppförd av trä med en rödfärgad fasad och exteriören är idag i stort sett oförändrad sedan trettiotalet. Stilen påminner om medeltida träkyrkor samtidigt som tornhuven känns som hämtad från barocken. Interiören ansluter dock inte alls till nationalromantiska ideal, med sin enkla och avskalade miljö. Den var från början ljus och med sitt enkla formspråk och sina moderna material har den en tydlig funktionalistisk karaktär. Detta understryks av altartavlans, lampetternas och övrig inrednings utformning. Spår av tjugotalets art-deco går att finna i bland annat 6

7 innerdörrarnas handtag och deras formgivning, men i övrigt är inredningen fri från de rent dekorativa element som präglar tidigare stilinriktningar. Med tanke på detta har kapellets interiör en färgsättning som dåligt överensstämmer med dess tidsanda. Arkitekten Paul Boberg, som var en flitig kyrkorestaurerare vid tiden, färgsatte ofta inredningar i blågrått eller grågrönt. Så även i detta fall. Väggarna sägs ha varit gulbruna från början, men var då hållna i en mycket ljusare ton än dagens påträngande nyans. Deras kraftiga färg konkurrerar med de gulfärgade fönstren och övriga inredningsdetaljer. Den stilrena altartavlan i milda färger har till exempel svårt att hävda sig i sammanhanget. Vid en framtida restaurering bör den nu mycket mörka interiören ljusas upp betydligt. Bänkar och fönsterbågar står i stark kontrast till övriga färger och bör kunna hållas i ljusare färger, som exempelvis blågrått. Det är dock önskvärt att de hålls dova som ursprunget och inte lika bjärta som nu. Takets mycket mörkt blåa ton skapar en kraftig tyngd över den lilla lokalen och en ljusare blå eller gråblå vore i framtiden att föredra. Koröppningens omgestaltning till bågform på 1970-talet får tyvärr betraktas som irreversibel. Paul Boberg använde sig konsekvent av rektangulära sådana i de kyrkor, kapell och församlingshem han ritade. Bågformen ansluter till fönstrens utformning, men harmonierar dåligt med resten av den enkelt hållna interiören. De romantiserande dragen i Fröseke kapell är marginella och begränsar sig till exteriörens gestaltning, varför den bör betraktas som en funktionalistisk kyrka med inslag av tillbakablickande arkitektur. Utförandet är enkelt gjort i för tiden moderna material och saknar inslag av betydande dekorativa utsmyckningar. Interiören har från början varit menad att vara ljus och enkel, och tjänar inte på att göras trivsammare med starka kontrastfärger. Kyrkorummets avskalade enkelhet äger i sig ett kulturhistoriskt intresse och bör få bestå även i framtiden. Händelseregister 1908 Insamlingar till kyrkobygget startar 1930-talet- Fröseke kapellstiftelse bildas 1937 Ritningar av arkitekt Paul Boberg presenteras 1938 Reviderade ritningar av samme arkitekt Bygget inleds Invigning sker på midsommardagen och förrättas av biskop Yngve Brilioth Ny orgel Kapellet övertas av församlingen, från Fröseke kapellstiftelse Interiör och exteriör restaurering under ledning av arkitekt Hans Lindén, Växjö - Koröppningen görs bågformad - Nya ytterdörrar - Ny altarring - Nya svajdörrar mellan vapenhus och kyrkorum - Sju nya ljuskronor - Altartavlan utökas med ett överstycke - Bänkinredningen målas mörkgrön med guldlister - Dopfunten målas - Toalett inrättas i vapenhuset Automatisering av kyrkklockan genomförs efter en donation av Ulf Ivarsson 7

8 Källförteckning Följande arkiv och litteratur har nyttjats i samband med vårdplansarbetet: Antikvarisk- topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Handlingar från Kungl. Byggnadsstyrelsen är inkluderade. Klipparkivet vid Smålands museum: Fröseke kapell Topografiska arkivet vid Smålands museum: Uppvidinge kommun, Byggärenden, Fröseke kapell Vassi Heidi, red, Kyrkobyggnader i Kronobergs län,