Tegelhagen PM artskyddsförordningen Slutversion Tegelhagen Slutversion. PM Status artskyddsförordningen

Transkript

1 PM artskyddsförordningen Tegelhagen PM Status artskyddsförordningen

2 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Beställning: KF Fastigheter Projektledning AB Ulf Herder, Box Stockholm Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Johan Möllegård Medverkande: Sunna Pfeiffer, Ulrika Hamrén Foton: Om inget annat anges: Johan Möllegård Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 6993 Bilder på framsidan från lekdamm 1 2

3 Innehåll Tegelhagen PM artskyddsförordningen Innehåll 3 Bakgrund och syfte 4 Sammanfattning 5 Potentiella livsmiljöer för vattensalamander -konsekvenser av detaljplanen 5 Potentiella livsmiljöer för fladdermöss- konsekvenser av detaljplanen 6 Status för övriga fridlysta arter inom området - konsekvenser av detaljplanen 7 Potentiella livsmiljöer för vattensalamander 8 Lagar och riktlinjer 8 Metod 8 Resultat 10 Konsekvenser av föreslagen detaljplan 19 Åtgärdsförslag 21 Potentiella livsmiljöer för fladdermöss 25 Lagar och riktlinjer 25 Bakgrund 25 Metod 26 Resultat 27 Konsekvenser av föreslagen detaljplan 33 Status för övriga fridlysta arter inom området 35 Lagar och riktlinjer 35 Metod 35 Resultat 35 Översiktliga konsekvenser av detaljplanen 36

4 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Bakgrund och syfte I Länsstyrelsen samrådsyttrande från finns önskemål om förtydligande avseende områdets fridlysta arter. Aktuellt PM är en sammanställning som fördjupar och tydliggör status för de i artskyddsförordningen listade arter som bedömts kunna finnas i området. Med status menas xx. Redovisningen har delats upp i tre delar: Status och potentiella livsmiljöer för större och mindre vattensalamander Status och potentiella livsmiljöer för fladdermöss Status för övriga fridlysta arter inom området PM:et är upplagt med en längre sammanfattning först, som kan läsas fristående från resten av dokumentet. Resten av PM:et kan läsas som en fördjupning för respektive artgrupp. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningens bestämmelser bygger på miljöbalkens bemyndigande att utfärda regler till skydd för hotade djur- och växtarter. Artskyddsförordningen innebär att EU:s fågelsamt art- och habitatdirektiv införlivats i svensk lagstiftning. Förordningen omfattar dels de arter som skyddas enligt de båda direktiven samt samtliga fridlysta arter i Sverige. Arter upptagna i artskyddsförordningen skyddas enligt 4 (starkare skydd, om de står på bilaga 1 och är märkta N eller B om fågel) eller 6. Faktaruta-fridlyst art En fridlyst art är skyddad med hjälp av lagstiftning och innebär oftast att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. I många fall får man inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Fridlysta arter är listade i artskyddsförordningens bilaga 1 och 2. 4

5 Sammanfattning Potentiella livsmiljöer för vattensalamander - konsekvenser av detaljplanen Tegelhagen PM artskyddsförordningen Inom området för Tegelhagens detaljplan finns det idag fyra vattensamlingar som potentiellt kan hysa större vattensalamander, se figur 1. Det finns inga rapporterade fynd av större vattensalamander i dessa lekdammar, däremot finns det fynd av mindre vattensalamander i lekdamm 1. Bedömningarna är därför gjorda utifrån en bedömning av lekdammarnas potential att hysa större vattensalamander. Lekdamm 1 ligger på tomtmark som inte kommer att förändras i och med detaljplanen. De viktigaste livsmiljöerna runt lekdammen ligger också på denna tomtmark och bedömningen är att eventuella populationer av större vattensalamander inte kommer att påverkas av detaljplanen. I lekdamm 2 och 3 finns det inga kända fynd av salamandrar. Lekdammarna ligger på gränsen till golfbanan och kommer inte att påverkas av detaljplanen. Däremot kommer en potentiell livsmiljö öster om dammarna att tas i anspråk, vilket lokalt minskar tillgången på miljöer för de salamandrar som eventuellt finns på platsen. Lekdamm 4 kommer minskas ner i storlek då området planeras tas i anspråk för skola och bostadsbebyggelse. Dammen och området är nytillkomna och bedöms som mindre lämpliga för salamander. Detaljplanen kommer att innebära att totalt 3 nya dagvattendammar byggs inom området. De kommer att ligga utspridda från söder till norr och möjliggöra en spridning av mellan dessa vatten. Ett helt nytt spridningssamband för våtmarkslevande arter kommer att skapas, se figur 1. Vidare kommer en ny lekdamm samt övervintringsplats att anläggas öster om lekdamm 1, se figur 2. Lekdammen anpassades för att salamandrar ska trivas där. I anslutning till dammen byggs även övervintringsplatser och den övriga livsmiljön anpassas efter salamandrarnas krav. Mer utförliga beskrivningar av åtgärder som bör göras inom åtgärdsområdet går att läsa under rubriken Åtgärdsförslag. Utöver detta kommer samtliga dagvattendammen att anpassas så att salamandrarna kan nyttja den som lekdamm. Det fynd av större vattensalamander som har gjorts vid husen vid Tegelhagen är något förvånande. Om det finns en population av större vattensalamander där, bedöms förutsättningarna dock inte försämras i och med detaljplanen. Området söder om fyndet av större vattensalamander, ner mot Mälaren, kommer att bevaras som grönområde i planen. Här kommer även en dagvattendamm att byggas som kommer att anpassas så att salamandrarna kan nyttja den som lekdamm, vilket kommer förbättra möjligheten för lek i området. Detta sammantaget bedöms som tillräckligt för att inte den eventuella populationen av större vattensalamandrar som finns i området kommer att påverkas negativt.

6 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur 1. Befintliga och nya dammar som våtmarkslevande arter kan nyttja efter detaljplanen. Potentiella livsmiljöer för fladdermöss- konsekvenser av detaljplanen Hur mycket fladdermöss som nuvarande nyttjar området är svårt att säga. Troligtvis rör det sig som om vanliga arter som vattenfladdermus och nordfladermus, men det går inte helt att utesluta att det finns mer sällsynta och skyddsvärda arter i området. Tegelbrukets nedlagda fabrikslokal samt andra äldre hus i dess närhet kommer att rivas. Det kommer att innebära att potentiella koloniplatser för fladdermöss kommer att försvinna. Under inventeringen observerades enbart en gammal koloni i ett av husen, men det är svårt att göra en heltäckande inventering utanför sommarhalvåret när fladdermössen inte befinner sig i kolonierna. Alla hus bedöms kunna vara potentiella 6

7 koloniplatser för fladdermöss. Hus med fladdermuskolonier är skyddade enligt artskyddsförordningen under själva kolonitiden, sommaren. Övrig tid har inte husen något skydd. När det gäller koloniplatser går det dock ganska lätt att kompensera genom att bygga fladdermusholkar som sätts upp i en lämplig livsmiljö, förslagsvis kring Fiskartorpet och utmed stranden. En fladdermusholk ser ungefär ut som en fågelholk fast ingången är nedtill. I och med att området kommer att exploateras kommer fladdermössen livsmiljö att minska och försämras något lokalt. Framför allt gäller det området runt tegelbruket, där stora delar av de halvöppna markerna kommer att bebyggas med tät kvartersbebyggelse. Som följd kommer troligtvis fladdermössen att söka sig bort från detta område till ett lugnare område. Ur ett större perspektiv över hela detaljplaneområdet kommer det fortsatt att finnas gott om bryn- och strandmiljöer där fladdermöss kan födosöka. Övervintringsplatser bedöms inte finnas inom området. Detaljplanen kommer även att innebära positiva konsekvenser för fladdermössen. Totalt fem nya dagvattendammar byggs inom området. Dammarna kommer att dra till sig insekter vilket kommer skapa nya jaktmarker för fladdermössen. Och eftersom de ligger utspridda från söder till norr i område, kommer nya områden att kunna nyttjas av fladdermössen. Status för övriga fridlysta arter inom området - konsekvenser av detaljplanen Huvuddelen av identifierade värdefulla naturmiljöer, vilka utgör livsmiljöer för arter upptagna i artskyddsförordningen, bedöms kunna bibehållas till yta och funktion. Detta gäller främst miljöer med äldre lövträd och fuktlövskog, strandskog, brynmiljöer samt hällmarkstallskogar på höjderna. Dessa miljöer ger förutsättningar för skyddade artgrupper, såsom fladdermöss, groddjur och fåglar exempelvis mindre hackspett och spillkråka att fortsatt kunna nyttja dessa miljöer inom planområdet. Ökade ytor öppet vatten, i form av nya dagvattenlösningar, kan gynna insekter, groddjur och fladdermöss, förutsatt att vattenkvaliteten är god och utformningen lämplig. I området förekommer mistel på flera platser, bland annat i mitten av området kring tilltänkt dagvattenanläggning och sportanläggning, samt i norr kring Husbytorp. Enligt lag är man skyldig att söka dispens enligt artskyddsförordningen om en art riskerar att påverkas av exploatering. Mistel är dock en vanlig art i mälardalen, och i kommunen och finns i stor omfattning kring Ådö och Bro centrum, samt även i närliggande kommuner som Järfälla. Varken den lokala eller regionala populationen bedöms därför påverkas negativt av att några träd med mistel tas ned inom planområdet. Detta gäller även för de relativt vanliga arterna blåmossa och nattviol. Tegelhagen PM artskyddsförordningen

8 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Potentiella livsmiljöer för vattensalamander Lagar och riktlinjer Större vattensalamander skyddas enligt 4 i artskyddsförordingen. Det innebär att det är förbjudet att (1.) avsiktligt fånga eller döda djur, (2.) avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, (3.) avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och (4.) skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Större vattensalamander har tidigare varit klassad som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan men bedömdes i den senaste uppdateringen av rödlistan 2010 ha en livskraftig population i landet. Den togs därmed bort från rödlistan. Enligt den senaste rapporten om tillståndet för arter i art- och habitatdirektivet (2013) bedöms dock fortfarande bevarandestatus för större vattensalamander vara dålig. Skillnaden mellan bedömningarna beror på att de kriterier som används för bedömning inte helt överstämmer. Metod Förarbete Tidigare fynd av större vattensalamander har eftersökts i Artportalen (Artdatabanken ). Inga observationer fanns rapporterade. Området flygbildtolkades med utgångspunkt att hitta småvatten och våtmarker som skulle kunna utgöra potentiella fortplantningsområden för den större vattensalamandern. Som underlag användes flygbilder i IR, höjdinformation, fastighetskartans sankmarksskikt, våtmarksinventeringen (Länsstyrelsen) och sumpskogsinventeringen (Skogsstyrelsen). Vattensalamandrar behöver olika typer av miljöer under sin livscykel: lekdammar för föryngring, övervintringsplatser och livsmiljöer/födosöksmiljöer. Fältbesök Lekdamm Vid fältbesöken den 8, 9 och 15 oktober 2015 besöktes alla området som avgränsades i flygbildtolkningen. Alla potentiella lekdammar noterades i och i nära anslutning till området (300 m). För att en vattensamling ska betraktas som en potentiell lekdamm måste det uppfylla vissa kriterier, och ju fler av dessa som uppfylls, desto större sannolikhet att vattensamlingen är lämplig som lekdamm: Inte torka ut under sommaren. Ligger i ett öppet och soligt läge. Fiskfritt Ligga låglänt Vara rikligt bevuxen med vattenvegetation Vattnet får inte vara surt Under fältbesöken påträffades boende (Björn Sundquist och Morgan Öberg) i området som gav deras observationer om salamandrar i området. Deras uppgifter är något svårtolkade dels för att de inte är helt objektiva dels för att informationen är i andra hand, men deras observationer har tagits med i bedömningen av området. Övervintringsplatser Ett område som bedöms vara övervintringsplats ska helst ligga i ett varmt läge, gärna en sydsluttning, eftersom groddjuren då tidigt kan vakna på våren ur sin dvala. Det måste även vara möjligt att krypa undan och gå i dvala i ett utrymme som är frostfritt, till exempel stenrösen, stenmurar eller komposthögar. Potentiella övervintringsplatser bedömdes bara i nära anslutning till där potentiella lekdammar noterades. 8

9 Livsmiljöer på land Man finner den vattensalamandrar främst i öppna kulturpräglade landskap. Landmiljöerna kännetecknas av en mosaik av mogna skogsbestånd, ofta lövdominerade, med lång kontinuitet och komplex markstruktur som ger god tillgång till gömslen och platser för födoproduktion. Ofta omges dessa skogsområden av öppna marker som t.ex. betesmarker, slåtterängar, madmarker, kärr eller odlingsmark med ett eller flera småvatten. Avgränsning av den större vattensalamanderns livsmiljöer är väldigt svårt att göra utan att till exempel använda radiosändare. Därför har denna avgränsning endast gjorts översiktligt och ses som ungefärlig. Livsmiljöer har enbart bedömds i anslutning till de potentiella lekdammarna. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Exempel på mycket lämpliga livsmiljöer är: halvöppna, fuktiga marker med stort lövinslg och tomtmark Exempel på lämpliga livsmiljöer är: helt öppna gräsmarker, golfbanor och ungskog Exempel på mindre livsmiljöer är: vägar och barrskog Osäkerhet i bedömningen Resultaten från inventeringen får ses som något preliminära eftersom den gjordes under oktober månad då salamandrarna redan gått i vinterdvala. För att klargöra om områdets befintliga vattenmiljöer verkligen nyttjas av större vattensalamander kan en kompletterande inventering göras i april till maj. En sådan inventering görs nattetid, då den större vattensalamandern är nattaktiv.

10 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Resultat Potentiella lekdammar, livsmiljöer och övervintringsplatser I och på gränsen till detaljplaneområdet identifierades totalt fyra potentiella lekdammar för större vattensalamander med skiftande kvalitet. Utöver dessa identifierades två större golfdammar utanför detaljplaneområdet som bedömdes som potentiella lekdammar. Livsmiljöer och övervintringsplatser har enbart bedömds i anslutning till de potentiella lekdammarna. Figur 2. I kartan är de blåa områdena identifierades som potentiella lekdammar för den större vattensalamandern. Den vita linjen utgör gränsen för Tegelhagens detaljplan. 10

11 Figur 3. Bedömd kvalitet på livsmiljö ur en större vattensalamanders perspektiv runt de potentiella lekdammarna 1-4. Där mörkgrön är de bästa livsmiljön och orange är den sämsta. Potentiella övervintringsplatser är inte markerade i kartan utan beskrivs under varje potentiellt lekdammarna. Tegelhagen PM artskyddsförordningen

12 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Lekdamm 1 I lekdamm nummer ett finns det observationer av salamandrar av Björn Sundquist, boende på platsen. Troligtvis rör det sig om mindre vattensalamander, men det går inte att utesluta att det även finns större vattensalamander. Dammen är grävd, ca 300 m 2 stor och ligger på tomtmark som gränsar till en barrskog. I dammen finns även kräftor och fisk vilket försämrar överlevanden av salamandrarna, men arterna kan förekomma i samma damm. Runt dammen finns det gott om lämpliga livsmiljöer och troligtvis utgör tomtmarken framföra allt den huvudsakliga livsmiljön för salamandrarna (färgerna på kartan inte samma i legend mörkgröna ser grå ut som på kartan, där ortofotot ligger under). Men även öster om dammen finns ett parti med större lövinslag, mycket död ved och ett dike som bedöms som en lämplig livsmiljö för salamandrar. Övervintringsplatser finns det flera möjliga inom det område som utgörs av tomten, främst i form av en öppen kompost som ligger strax norr om dammen. Figur 4. Lekdamm 1. Vattensamling i form av en grävd damm på tomtmark som är idealiskt för större vattensalamander. Den ligger solexponerat och är rikligt bevuxen av vattenväxter. 12

13 Lekdamm 2 Litet område i kanten av närliggande golfbana som är bevuxet av buskvegetation av någon videart (Salix sp.). Detta område är något för tättbevuxet och skuggig för att utgöra en idealisk lekdamm för den större vattensalamandern. Andra växter förutom vide har svårt att växa i skuggan, enbart starr och starr och knapptåg observerades i detta område. Att utesluta området helt är dock svårt att göra utan att kontrollera det i fält under våren då salamandrar befinner sig i lekdammarna. Som födosöksmiljö/livsmiljö bedöms den kunna vara lämplig för salamandrar. Även runt detta område finns det lämpliga livsmiljöer främst i form av den ruderatmark som ligger norr om dammen som sträcker sig över vägen in till tomtmarken som utgör lekdamm 1:s huvudlivsmiljö. Möjliga övervintringsplatser finns på den lilla trädbevuxna kulle som ligger strax nordväst om dammen. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Figur 5. Lekdamm 2 utgörs av ett rikligt bevuxet videsnår som ser ut att hålla vatten året om.

14 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Lekdamm 3 Den potentiella lekdammen är väldigt liten, ca 20 m 2, och ligger precis på gränsen av detaljplanen och i direkt anslutning till golfbanans asfalterade väg. Området verkar vara vattenförande året om, ligger solexponerat och är delvis bevuxen av vattenväxter, starroch tågarter. Detta sammantaget gör att vattensamlingen har stor potential att hysa vattensalamandrar. Lekdammen ligger i anslutning till lekdamm 2 vilket gör att livsmiljöer och övervintringsplatser överlappar helt, se ovan. Figur 6. Lekdamm 3. Liten vattensamling som utgör ett potentiellt lekdamm för den större vattensalamandern. Vattensamlingen ligger i ett varmt solexponerat läge precis i anslutningen till golfbanan. 14

15 Lekdamm 4 Lekdamm 4 är en större vattensamling som blev till när den nya vägen mot Ådö/Rättarboda gjordes om år Tidigare stod det en yngre granskog här, men i och med att området blev vattenfyllt har granarna dött. Trots att vattensamlingen är relativt ny är den rikligt bevuxen med både vattenväxter och växer som man finner vid kanten av sjöar och våtmarker. Här finns bland annat andmat, kupandmat, bredkaveldun, dvärgigelknopp, gäddnate, vattenstjärna, näckrosor, bäckbräsma, knapptåg, veketåg m.m. Som potentiell lekdamm för salamandrar är den dock inte av högsta kvalitet. Vattensamlingen ligger i delvis beskuggat och de omgivande markerna består av granskog vilket medför att vattnet är något surt. Vidare är livsmiljöerna inte heller optimala runt denna lekdamm. I söder gränsar området mot en trafikerad väg och i öster och väster gränsar området mot barrskog. Inget av dessa området utgör särskilt lämpliga livsmiljöer för den större vattensalamandern. Endast längst i norr finns ett område som bedöms vara lämpligt för salamandrarna. Eventuella övervintringsplatser identifierades inte i närheten. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Figur 7. Lekdamm 4, nytillkommen vattensamling som blev till vid vägombyggnad 2010.

16 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur 8. Bedömd kvalitet på livsmiljö ur en större vattensalamanders perspektiv runt de potentiella lekdamm 5 och 6, på golfbanan strax utanför planområdet. Där mörkgrön är de bästa livsmiljön och orange är den sämsta. Potentiella övervintringsplatser är inte markerade i kartan utan beskrivs under varje potentiellt lekdamm. 16

17 Lekdamm 5 och 6 Två större golfbanedammar som ligger utanför detaljplanegränsen. Båda ligger helt solexponerade och är delvis bevuxna med vattenväxter (golfbanan skördar vattenväxter i dammarna varje år). Dammarna har något branta kanter som gör det svårt för vattensalamandrar att ta sig upp och ner ur vattnet, men vissa delar av kanterna är flackare. Lämpliga livsmiljöer finns i nära anslutning till båda dammarna. Lämpliga övervintringsplatser finns på flera platser, bland annat i det sydvända skogspartiet strax norr om lekdamm 5, strax söder om lekdamm 6 och söder om lekdamm 5, se karta figur 8. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Figur 9. Lekdamm 5 utgörs av en golfbanedamm på Bro Hof golfbana Observationer av salamander i området Inom planområdet finns det två observationer av salamandrar som boende har gjort. I lekdamm 1 har Björn Sundquist observerat vad som troligtvis är mindre vattensalamander (muntlig uppgift). Vidare har boende Morgan Öberg observerat något som ser ut att vara ett ungt exemplar av en större vattensalamander i närheten av bostaden nere vid tegelbruket längst i söder. Figur 10. Bilden visar en salamander med tydligt knottrig hud vilket troligtvis tyder på att det rör sig om en större vattensalamander. Fyndplatsen är markerad i figur 11 med en röd prick. Foto privat.

18 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Fyndet gjorde nära hans hus i en området med lövsly, markerat med röd prick på karta, figur 11. Livsmiljön bedöms som lämplig som födosöksområde för salamandrar, på marken fanns det rikligt med lövförna och död ved. Fyndet är något underligt och svårt att förklara, eftersom är en yngre individ som inte kan röra sig långt från sin lekdamm måste det finnas en lekdamm i närheten, men inga sådana har påträffats eller är synliga på karta eller ortofoto/flygbild, så till vida inte Mälaren kan fungera som lekvatten. Figur 11. Fyndplatsen av större vattensalamander är markerad med en röd prick. Figur 12. Fyndplatsen för den yngre individen av större vattensalamandern. 18

19 Konsekvenser av föreslagen detaljplan Inom området för Tegelhagens detaljplan finns det idag fyra vattensamlingar som potentiellt kan hysa större vattensalamander, se figur 1. Det finns inga rapporterade fynd av större vattensalamander i dessa lekdammar, däremot finns det fynd av mindre vattensalamander i lekdamm 1. Bedömningarna är därför gjorda utifrån en bedömning av lekdammarnas potential att hysa större vattensalamander. Lekdamm 1 ligger på tomtmark som inte kommer att förändras i och med detaljplanen. De viktigaste livsmiljöerna runt lekdammen ligger också på denna tomtmark och bedömningen är att eventuella populationer av större vattensalamander inte kommer att påverkas av detaljplanen. I lekdamm 2 och 3 finns det inga kända fynd av salamandrar. Lekdammarna ligger på gränsen till golfbanan och kommer inte att påverkas av detaljplanen. Däremot kommer en potentiell livsmiljö öster om dammarna att tas i anspråk, vilket lokalt minskar tillgången på miljöer för de salamandrar som eventuellt finns på platsen. Lekdamm 4 kommer minskas ner i storlek då området planeras tas i anspråk för skola och bostadsbebyggelse. Dammen och området är nytillkomna och bedöms som mindre lämpliga för salamander. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Detaljplanen kommer att innebära att totalt 3 nya dagvattendammar byggs inom området. De kommer att ligga utspridda från söder till norr och möjliggöra en spridning av mellan dessa vatten. Ett helt nytt spridningssamband för våtmarkslevande arter kommer att skapas, se figur 1. Vidare kommer en ny lekdamm samt övervintringsplats att anläggas öster om lekdamm 1, se figur 2. Lekdammen anpassades för att salamandrar ska trivas där. I anslutning till dammen byggs även övervintringsplatser och den övriga livsmiljön anpassas efter salamandrarnas krav. Mer utförliga beskrivningar av åtgärder som bör göras inom åtgärdsområdet går att läsa under rubriken Åtgärdsförslag. Utöver detta kommer samtliga dagvattendammen att anpassas så att salamandrarna kan nyttja den som lekdamm. Det fynd av större vattensalamander som har gjorts vid husen vid Tegelhagen är något förvånande. Om det finns en population av större vattensalamander där, bedöms förutsättningarna dock inte försämras i och med detaljplanen. Området söder om fyndet av större vattensalamander, ner mot Mälaren, kommer att bevaras som grönområde i planen. Här kommer även en dagvattendamm att byggas som kommer att anpassas så att salamandrarna kan nyttja den som lekdamm, vilket kommer förbättra möjligheten för lek i området. Detta sammantaget bedöms som tillräckligt för att inte den eventuella populationen av större vattensalamandrar som finns i området kommer att påverkas negativt.

20 Tegelhagen Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur Befintliga och nya dammar som våtmarkslevande arter kan nyttja efter detaljplanen.

21 Åtgärdsförslag Tegelhagen PM artskyddsförordningen Figur 14. Åtgärdsområde där en ny lekdamm, övervintringsplats och livsmiljöer skapas som anpassas för större vattensalamander. Ny lekdamm En damm för fortplantning ska optimalt vara långgrund, fisk- och kräftfri, väl solexponerad med riklig vattenvegetation och hög produktivitet av insekter och andra små organismer som salamandrarna kan äta. Då den större vattensalamandern tycks föredra dammar som inte åldrats och börjat växa igen för mycket skall dammarna regelbundet skötas genom att rensa tät vegetation cirka vart 10:e år, så att det hela tiden finns god tillgång på lagom tätt bevuxna lekmiljöer och solvarma vatten. Vattensamlingen ska hålla vatten under perioden slutet av mars till och med oktober för att salamandrarna skall hinna utvecklas från ägg till små salamanderindivider som då lämnar sina dammar för att gå upp på land. Dammarna bör vara minst 200 kvadratmeter stora och anläggas i samråd med en ekolog. Det skall finnas en vegetationstäkt skyddszon runt dammen för att minimera tillförsel av näringsämnen och sediment. Halva stranden bör etableras med vegetation. Botten i dammen bör bestå av finkornigt material (lera, sand eller morän), vilket även gynnar etableringen av vattenväxter. Rotade vattenväxter i dammen kan gärna planteras för att förhindra överetablering av trådalger, vilka lägger sig som ett tjockt lager på vattenytan. En tredjedel av vattenytan bör dock vara fri från vegetation. Om trådalgsmattor bildas som täcker mer än halva ytan skall det tas bort snarast.

22 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur 15. Exempel från Upplands-Bro på en bra fortplantningsdamm för större vattensalamander med långgrunda stränder som är riktigt bevuxna. Övervintringsplats Vidare bör övervintringsplatser, så kallade grodhotell (se figur 13), anläggs i nära anslutning till fortplantningsområdenas vattenmiljöer. Grodhotellet görs genom att en grop grävs ner till frostfritt djup (ca 1 1,5 m) på en bredd av ca 2-3 meter. Dessa bör placeras något högre i terrängen på dränerande underlag för att minimera risken för vattenansamlingar i gropen. Gropen fylls igen med en blandning av lövkompost, lövved (blandat grova och mindre dimensioner) och sten (15-25 cm i diameter) och tegelsten. Man fortsätter att fylla på med lövved, sten och tegelsten tills man har en kulle som är ca 1 1,5 meter hög. Högen täcks med jord och gräs förutom precis ovan mark där stenarna är synliga. Detta för att groddjuren ska kunna krypa in i håligheterna mellan stenarna. Högens utbredning ovan mark bör vara ca en meter bredare i diameter än vad själva gropen är, detta för att skydda mot tjälbildning i gropen. 22

23 PM artskyddsförordningen Figur 16. Exempel från Forsmark på konstruerad övervintringsplats i en större modell. Grodhotellen som konstrueras i aktuellt område behöver dock inte vara lika stora. Ekologigruppen har varit med i arbetet med övervintringsplatsen. Livsmiljöer -landmiljö med lövträd och buskar För att salamandrarna ska trivas, och ha livsmiljöer att uppehålla sig i under delen av året när de inte befinner sig i sina lekdammar, bör även nya landmiljöer tillskapas. Landmiljöerna ska bestå av en mosaik av öppna gräsmarker, buskmarker och lövträdsmiljöer. Blommande och bärande buskar och träd planteras, eftersom det även är gynnsamt för andra organismer och salamandrarnas födotillgång. Lind, lönn, rönn, sälg, fågelbär, hägg, fläder och hassel kan vara några lämpliga arter. Det är också viktigt att gömslen och skrymslen skapas i form av stenrösen. Död ved Depåer (upplag) av död ved ska läggas ut för att gynna salamandrarna, se figur 8. Det är bra med trädslag som multnar relativt fort. Lämpliga trädslag är till exempel asp, björk och sälg. Död ved placeras lämpligen ut både som mindre högar och enstaka stockar i området för att ge salamandrar goda möjligheter till skydd och födosök. Stockarna ska vara minst 30 centimeter i diameter och minst tre meter långa.

24 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur 17. Exempel på död ved. När man lägger upp depåer för groddjur bör man använda snabbmultnande trädslag som björk, asp och sälg. 24

25 Potentiella livsmiljöer för fladdermöss Lagar och riktlinjer Samtliga fladdermusarter i Sverige har ett juridiskt skydd då de är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Skyddet enligt artskyddsförordningen innebär, så länge det inte handlar om pågående markanvändning, att varken fladdermössen själva, deras bo-, viloeller övervintringsplatser får störas någon gång under året utan dispens från Länsstyrelsen. Har det konstaterats att det rör sig om vanliga arter är det emellertid inte alltid nödvändigt med dispens enligt Handboken till artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Det är länsstyrelsen i Stockholms län som avgör om ett dispensförfarande behövs. Alla fladdermöss är även upptagna i bilaga 4 i Art- och habitatdirektivet, vilket innebär att de ska ha ett särskilt skydd, vilket de i praktiken får via artskyddsförordningen. I bilaga 2 i samma direktiv förtecknas arter som har ännu starkare skydd och för vilka särskilda skyddsområden (Natura 2000-områden) ska avsättas. Dessa arter är barbastell, Bechsteins fladdermus, större musöra och dammfladdermus. Svenska fladdermöss är också skyddade genom internationella överenskommelser, i första hand det Europeiska fladdermusavtalet, Eurobats ( Avtalet är långtgående och skyddar även fladdermössens jaktmiljöer. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Bakgrund Det finns ingen inventering av fladdermöss i området. Boende har observerat att fladdermöss flyger runt husen på sommaren. Troligtvis rör det sig om vattenfladdermus (Myotis daubentonii) och nordfladdermus (Eptesicus nilssoni), vilka är de två vanligaste fladdermössen. Totalt 19 arter av fladdermöss är observerade i Sverige (Ahlén 2011). Av dessa är 13 observerade i Uppland. De dominerande arterna i Uppland är nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), vattenfladdermus (Myotis daubentonii), taigafladdermus (Myotis brandtii) och brunlångöra (Plecotus auritus). Andra relativt ofta observerade arter är större brunfladdermus (Nyctalus noctula), trollpipistrell (Pipistrellus nathusii), gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus) och mustaschfladdermus (Myotis mystacinus). De två sistnämnda är dock lite speciella. Gråskimlig fladdermus är under sommaren ovanlig i Uppland, men under hösten, september-oktober, ansamlas arten inne i städer för parning. Övriga arter som påträffats i Uppland är mycket sällsynta och rödlistade: fransfladdermus (Myotis nattereri), dammfladdermus (Myotis dasycneme), sydfladdermus (Eptesicus serotinus) och barbastell (Barbastella barbastellus). Av dessa är fransfladdermusen regelbundet förekommande, medan de övriga bara är tillfälliga observationer. Ekologi och biotopval Fladdermöss bildar kolonier under yngelperioden, juni-juli. Normalt är det bara honorna som bildar kolonier, medan hanarna lever ensamma eller i små grupper. Här i Sverige bildas kolonin alltid i byggnader eller ihåliga träd. Kolonitiden är energikrävande för honorna, och det är därför viktigt med god födotillgång och hög insektstäthet i nära anslutning till kolonin. Det finns vissa preferensskillnader mellan arterna, till exempel föredrar nordfladdermus hus, större brunfladdermus föredrar ihåliga träd, långörad fladdermus har ofta kolonin i stora magasin eller kyrkvindar. Arter som använder hus påträffas på lite olika ställen i huset, t.ex. sitter nordfladdermusen oftast uppe vid taknocken, medan dvärgfladdermus eller taigafladdermus ofta sitter i väggarna.

26 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Under vinterhalvåret, från oktober till april (varierar beroende på vädret) ligger fladdermössen i dvala. Det gäller även de som migrerat söderut, men för dem blir övervintringsperioden kortare. Dvala innebär att de sänker sin kroppstemperatur till omgivningens temperatur, och ju svalare desto mer energi spar de, men det får inte bli minusgrader. Övervintringsplatsen bör vara sval och fuktig. Det kan vara grottor, gruvor och byggnader, men också stenskravel som de kan krypa ner i. Metod Förarbete Gamla fynda av fladdermöss har eftersökts i Artportalen (Artdatabanken ). Inventering av koloniplatser Alla byggnader som planeras att rivas i och med detaljplanen har besökts, där det varit möjligt att komma in på ett säkert sätt. Vindar och andra utrymmen som fladdermössen kan tänkas nyttja för koloni undersöktes. Med hjälp av en ficklampa lystes de mörka utrymmena upp. De utrymmen som har varit möjliga att komma åt har inventerats på levande individer av fladdermöss och förekomst av spillning. Fladdermusspillning liknar musspillning, men har en mer glansig yta. Spillningen smular lätt sönder, eftersom det består bara av kitinrester, alltså skelettdelar från insekter. Bedömning av livsmiljö Alla fladdermusarter vill ha insektsrika miljöer, det vill säga antingen miljöer som producerar stora mängder insekter, eller miljöer som attraherar mycket insekter. I dessa områden söker de efter boplatser. Potentiellt värdefulla livsmiljöer har sållats fram i flera steg. Vatten är den första variabeln och kanske den viktigaste. I princip är alla naturmiljöer (biotoper) på land i anslutning till vatten värdefulla, men det finns dock en gradskillnad. Bland de öppna biotoperna nära vatten har strandängar och halvöppna gräsmarker valts ut, medan åkrar valts bort. Bland de slutna biotoperna är ädellövskogar, äldre barrskogar, fuktiga till blöta skogar och strukturellt mer varierade skogar mera viktiga än medelålders variationslösa produktionsskogar. Dagens bebyggelse i området är gles med villor med trädgårdar, de har värderats relativt högt. Landbiotoper lite längre från vatten har ofta betydligt lägre täthet av fladdermöss, men kan hysa intressanta arter. Vattenrika biotoper har ofta en mycket stor dominans av nordfladdermus, dvärgpipistrell och vattenfladdermus, medan man ofta hittar andra arter inom släktena Myotis, Barbastella och Plecotus långt från vatten. Därför är landbiotoper viktiga att komplettera med. I vissa fall är det svårt att tydligt identifiera olika biotopkategorier. Landskapet består av små arealer av skogar i olika åldrar och andra objekt med varierande öppenhet och trädslagssammansättning, eller betesmarker i olika successionsfaser. Ett varierat småskaligt mosaiklandskap har vi tagit med som potentiellt värdefullt, medan vi har valt bort stora, sammanhängande och mer enhetliga områden. Osäkerhet i bedömningen Det har inte varit möjligt att besöka samtliga utrymmen i befintliga byggnader. Framför allt gäller det den stora fabriksbyggnaden som hör till tegelbruket, där det var för riskfullt att klättra upp på alla delar av vinden. Risken att missa koloniplatser i något av de andra husen är även den relativt stor. Eftersom fladdermössen är små och gillar att krypa in i trånga utrymmen är risken därför stor att alla koloniplatser inte hittats. För att vara säker kan en kompletterande inventering göras under fladdermössens kolonitid juni-juli. Med en ultraljudsdetektor går det förhållandevis lätt att avgöra om det finns några kolonier i byggnaden. 26

27 Bedömningen av livsmiljöer är endast gjord översiktligt ur ett teoretiskt resonemang som inte har gått att bekräfta med fältobservationer, på grund av årstiden. Livsmiljöernas utbredning och avgränsning bör därför ses som ungefärliga, men grundat på kvalificerade ekologiska avväganden. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Resultat Tidigare fynd fladdermöss i området Det finns observationer av vattenfladdermus och nordfladdermus nere vid Fiskartorpet från år 2014, i övrigt finns inga andra observationer. Koloniplatser Koloniplatser undersöktes i totalt sex hus som ligger omkring det gamla tegelbruket, se figur 18. Samtliga hus som ligger vid tegelbruket ligger på vad som kan karakteriseras som bra jaktmarker för fladdermöss. Det är närheten till vatten i kombination med den halvöppna marken med stort lövinslag som medföra att insektstillgången rimligen är stor.

28 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur 18. Undersökta hus är markerad med en röd ring i kartan. Hus 1 Tomt bostadshus, med krypvind. Inga synliga tecken på fladdermöss inne i huset eller i väggarna. Uppe på viden mot murstocken fanns det spår av en gammal koloni av fladdermöss i form av en hög med glänsande fladdermusbajs, se figur 16. Inga levande individer fanns på vinden. Alla ytor på vinden kunde inventeras, men fladdermöss som nyttjat väggarna kan ha missats. 28

29 PM artskyddsförordningen Figur 19. Fladdermusspillning observerades på vinden av hus 1 vid Tegelhagen. Hus 2 Stor fabriksbyggnad, före detta tegelbruket, vilket gör det svårt att göra en heltäckande inventering av byggnaden. Med hjälp av stege och ficklampa kunde delar av huset undersökas. Vinden som går över fabriksgolvet har inte undersökts på grund av risk för ras. Inga spår av fladdermuskolonier observerade i huset, men det går inte att avskriva att det finns/har funnit fladdermuskolonier här. Kompletterande inventeringar bör göras under den tid då fladdermössen bildar koloni i juni till juli. Huset bedöms ha stora förutsättningar för fladdermössen att hitta boplatser där de kan.

30 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur 20. Tegelbrukets fabrikslokal. Hus 3 Litet garage vid en grusväg. Inga synliga indikationer på att fladdermöss nyttjar platsen. Hus 4 Bebott större bostadshus med krypvind. Eftersom huset är bebott finns det inga anledning till att tro att fladdermössen ska ha bildat koloni inomhus. Krypvinden var av samma typ som hus 1, men här fanns inte några indikationer på att det funnits fladdermöss. Alla ytor på vinden kunde inventeras, men fladdermöss som nyttjat väggarna kan ha missats. Figur 21. Krypvinden på hus nummer 4. 30

31 Hus 5 Hus 5 är ett mindre hus som nyttjas som sommarstuga och ett tillhörande kolförråd. Inga synliga indikationer på fladdermöss i något av husen. Tegelhagen PM artskyddsförordningen Figur 22. Hus nummer 5. Hus 6 Bebott större flerfamiljshus. Eftersom huset är bebott finns det inga anledning till att tro att fladdermössen ska ha bildat koloni inomhus. Krypvinden var lite större än i hus 1 och hus 4 och något svalare och dragigare. Inga indikationer på att det funnits fladdermöss. Alla ytor på vinden kunde inventeras, men fladdermöss som nyttjat väggarna kan ha missats.

32 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen Figur 23. Vinden på hus nummer 6. Samtliga hus vid Fiskartorpet inventerades även efter fladdermuskolonier. Där fanns inga indikationer på att det skulle ha funnits koloniplatser inne i husen. Men eftersom dessa inte riskerar att rivas redovisas de inte närmare i denna rapport. Livsmiljöer De viktigaste livs- och födosöksmiljöerna för fladdermöss inom detaljplanen finns längs hela vattenlinjen och en bit upp på land, se figur 24. Framför allt är det runt Fiskartorpet och runt tegelbruket som livsmiljön bedöms mycket lämplig. Det är framför allt närheten till vatten som utgör livsmiljöns kvalitet, men även tillgången på potentiella boplatser och den halvöppna gräs/tomtmark med stor andel lövträd och buskvegetation som bidrar till detta. Vidare finns det lämpliga livsmiljöer i det gamla lertaget, brynmiljöerna mot både golfbanan och Rättarboda, och runt bebyggelsen vid Husbytorp (lekdamm 1). De yngre produktionsskogarna som ligger norr och öster om tegelbruket och i norra delen av detaljplaneområdet bedöms som mindre lämpliga som livsmiljöer för fladdermöss. 32

33 PM artskyddsförordningen Figur 24. Värdefulla livsmiljöer för fladdermöss i och omkring Tegelhagens detaljplan. Konsekvenser av föreslagen detaljplan Hur mycket fladdermöss som nuvarande nyttjar området är svårt att säga. Troligtvis rör det sig som om vanliga arter som vattenfladdermus och nordfladermus, men det går inte helt att utesluta att det finns mer sällsynta och skyddsvärda arter i området. Tegelbrukets nedlagda fabrikslokal samt andra äldre hus i dess närhet kommer att rivas. Det kommer att innebära att potentiella koloniplatser för fladdermöss kommer att försvinna. Under inventeringen observerades enbart en gammal koloni i ett av husen, men det är svårt att göra en heltäckande inventering utanför sommarhalvåret när fladdermössen inte befinner sig i kolonierna. Alla hus bedöms kunna vara potentiella koloniplatser för fladdermöss. Hus med fladdermuskolonier är skyddade enligt

34 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen artskyddsförordningen under själva kolonitiden, sommaren. Övrig tid har inte husen något skydd. När det gäller koloniplatser går det dock ganska lätt att kompensera genom att bygga fladdermusholkar som sätts upp i en lämplig livsmiljö, förslagsvis kring Fiskartorpet och utmed stranden. En fladdermusholk ser ungefär ut som en fågelholk fast ingången är nedtill. I och med att området kommer att exploateras kommer fladdermössen livsmiljö att minska och försämras något lokalt. Framför allt gäller det området runt tegelbruket, där stora delar av de halvöppna markerna kommer att bebyggas med tät kvartersbebyggelse. Som följd kommer troligtvis fladdermössen att söka sig bort från detta område till ett lugnare område. Ur ett större perspektiv över hela detaljplaneområdet kommer det fortsatt att finnas gott om bryn- och strandmiljöer där fladdermöss kan födosöka. Detaljplanen kommer även att innebära positiva konsekvenser för fladdermössen. Totalt fem nya dagvattendammar byggs inom området. Dammarna kommer att dra till sig insekter vilket kommer skapa nya jaktmarker för fladdermössen. Och eftersom de ligger utspridda från söder till norr i område, kommer nya områden att kunna nyttjas av fladdermössen. Fladdermusholk En enkel skiss på en hur en fladdermusholk kan se ut. Virket bör vara ca 20 mm tjockt, ohyvlat eller obehandlat. 34

35 Status för övriga fridlysta arter inom området Tegelhagen PM artskyddsförordningen Lagar och riktlinjer I området förekommer vissa andra arter som omfattas av artskyddsförordningen. Artskyddsförordningens bestämmelser bygger på miljöbalkens bemyndigande att utfärda regler till skydd för hotade djur- och växtarter. Artskyddsförordningen innebär att EU:s fågel- samt art- och habitatdirektiv införlivats i svensk lagstiftning. Förordningen omfattar dels de arter som skyddas enligt de båda direktiven samt samtliga fridlysta arter i Sverige. Arter upptagna i artskyddsförordningen skyddas enligt 4 (starkare skydd, om de står på bilaga 1 och är märkta N eller B om fågel) eller 6. Metod Som underlag till bedömningen har ett uttag ur Artportalen gjorts den 21 december 2015, samt tidigare underlag från inventeringar i samband med detaljplanearbetet. Detta har kompletteras med observationer som har gjorts vid fältbesök den 8e, 9e och 15e oktober 2015 i området. I princip är alla fågelarter skyddade enligt artskyddsförordningen, men enligt Naturvårdsverkets handbok är det främst de arter som är hotade, sällsynta eller skyddade som är viktiga att behandla med dispensförarande. Det är således enbart dessa som kommer att beskrivas och konsekvensbedömas nedan. Resultat Inom planområdet finns flera arter som är upptagna i artskyddsförordningen observerats. Misteln förekommer i området på enstaka utspridda platser. Det är en värmeälskande halvparasit som i området växer på ask och asp. Mistel är fridlyst och upptagen i artskyddsförordningen, men är en vanlig art i kommunen och i landskapet runt Mälaren. I resten av Sverige är arten dock ganska sällsynt. Mindre vattensalamander är skydda enligt 6 i artskyddsförordningen. Detta innebär att det är förbjudet att (1.) döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar, och (2.) ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. Orkideén nattviol sp. är fridlysta enligt 8 i artskyddsförordningen. Detta innebär att det är förbjudet att (1.) plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och (2.) ta bort eller skada frön eller andra delar. Blåmossa är fridlysta enligt 8 i artskyddsförordningen. Detta innebär att det är förbjudet att (1.) plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och (2.) ta bort eller skada frön eller andra delar. Nordfladdermus är fridlyst enligt 4, 5 och 7 i artskyddsförordningen. Skyddet innebär, så länge att varken fladdermössen själva, deras bo-, vilo- eller övervintringsplatser får störas någon gång under året utan dispens från Länsstyrelsen. Har det konstaterats att det rör sig om vanliga arter är det emellertid inte alltid nödvändigt med dispens enligt Handboken till artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Det är länsstyrelsen i Stockholms län som avgör om ett dispensförfarande behövs. Vattenfladdermus är fridlyst enligt 4, 5 och 7 i artskyddsförordningen. Skyddet innebär, så länge att varken fladdermössen själva, deras bo-, vilo- eller övervintringsplatser får störas någon gång under året utan dispens från Länsstyrelsen. Har det konstaterats att det rör sig om vanliga arter är det emellertid inte alltid nödvändigt med dispens enligt Handboken till artskyddsförordningen

36 Ersätt Ersätt med med sidhuvud PM artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Det är länsstyrelsen i Stockholms län som avgör om ett dispensförfarande behövs. Samtliga fåglar är fridlysta enligt 4 i artskyddsförordningen. Det betyder att det är förbjudet att (1.) avsiktligt fånga eller döda djur, (2.) avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, (3.) avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Havsörnen söker sin föda i första hand vid vatten och häckar i anslutning till kuster, sjöar och vattendrag, ofta på öar, men ibland även ganska långt från vatten. Den är klassad som nära hotat (NT) i rödlistan. Gröngöling häckar i lövskog, parker och lövblandad barrskog, ofta i anslutning till odlad mark. Den är klassad som nära hotat (NT) i rödlistan. Hussvala häckar oftast i kolonier på byggnader men även i klippbranter. Hussvala häckar oftast i kolonier på byggnader men även i klippbranter. Den är klassad som sårbar (VU) i rödlistan. Spillkråka lever i oftast äldre barr- eller blandskog men även i ren lövskog. Den är klassad som nära hotat (NT) i rödlistan. Mindre hackspett lever i löv- och blandskog med förekomst av äldre lövträd, i södra Sverige särskilt ädellövträd. Den är klassad som nära hotat (NT) i rödlistan. Översiktliga konsekvenser av detaljplanen Huvuddelen av identifierade värdefulla naturmiljöer, vilka utgör livsmiljöer för arter upptagna i artskyddsförordningen, bedöms kunna bibehållas till yta och funktion. Detta gäller främst miljöer med äldre lövträd och fuktlövskog, strandskog, brynmiljöer samt hällmarkstallskogar på höjderna. Dessa miljöer ger förutsättningar för skyddade artgrupper, såsom fladdermöss, groddjur och fåglar exempelvis mindre hackspett och spillkråka att fortsatt kunna nyttja dessa miljöer inom planområdet. Ökade ytor öppet vatten, i form av nya dagvattenlösningar, kan gynna insekter, groddjur och fladdermöss, förutsatt att vattenkvaliteten är god och utformningen lämplig. I området förekommer mistel på flera platser, bland annat i mitten av området kring tilltänkt dagvattenanläggning och sportanläggning, samt i norr kring Husbytorp. Enligt lag är man skyldig att söka dispens enligt artskyddsförordningen om en art riskerar att påverkas av exploatering. Mistel är dock en vanlig art i mälardalen, och i kommunen och finns i stor omfattning kring Ådö och Bro centrum, samt även i närliggande kommuner som Järfälla. Varken den lokala eller regionala populationen bedöms därför påverkas negativt av att några träd med mistel tas ned inom planområdet. Detta gäller även för de relativt vanliga arterna blåmossa och nattviol. 36