Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 18.

Transkript

1 KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats Torsdagen den 3 mars 2016 kl. 14:00 i Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum, plan 5. På ordförandens vägnar, Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Ledamöter Anna Tenje (M), ordförande Malin Lauber (S), 1:e vice ordförande Stefan Bergström (L), 2:e vice ordförande Hugo Hermansson (S) Pernilla Tornéus (M) Ersättare Robert Armblad (V) Henrietta Serrate (S) Neira Kahrimanovic (MP) Olle Sandahl (KD) Informationsärenden Språkintroduktion Katedralskolan 1 (3)

2 KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott Förteckning över Utbildningsnämndens arbetsutskotts ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Information från ledamöterna och förvaltningen - mars Uppdatering av delegationsordning 5. Retroaktiv lokalersättning Utredning läshundar 7. Hemställan från Växjö Fria Gymnasium avseende etablering på Arenastaden (NiU) 8. Avtal för Regional e-hälsa Regionen - Kommunerna 9. Samlokalisering av grundsärskolan 10. Regelverk köplacering barnomsorg 11. Revidering av biblioteksplan 12. Flytt av Landningsbana till Arabygatan Remiss till utbildningsnämnden av Motion om familjecentral 14. Skrivelse om ökad trygghet och trivsel på Växjös skolor 15. Skrivelse till utbildningsnämnden avseende utredning om behov av barnomsorg på obekväm arbetstid 16. Skrivelse till utbildningsnämnden gällande datorspelutveckling 2 (3)

3 KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott Protokoll och handlingar för kännedom - mars 18. Övriga frågor 3 (3)

4 Tjänsteskrivelse Dnr UTBN Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel Utbildningsnämnden Uppdatering av delegationsordning Förslag till beslut Nämnden antar den reviderade delegationsordningen. Bakgrund Utbildningsnämnden upprättade en delegationsordning. Denna har reviderats vid tre tillfällen under vårterminen 2015 i och med 57, 80 och 104. Ärendet Mot bakgrund av den organisationsförändring som har genomförts på förvaltningskontoret behöver justeringar genomföras i delegationsordningen för att återspegla den nya organisationen. Ett antal ärenden har tilldelats nya delegater för att effektivare svara mot verksamhetens mål. Camilla Holmqvist förvaltningschef Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post carl.mattsson@vaxjo.se

5 DELEGATIONSORDNING Utbildningsnämnden Växjö kommun Blå markering avser förändring i dokumentinformation Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Delegationsordning för utbildningsnämnden Fastställd/Upprättad Utbildningsnämnden Senast ändrad Dokumentansvarig Tidigare ändringar Giltighetstid Utbildningsnämnden tillsvidare Dokumentinformation - 1

6 Innehåll Förkortningar Övergripande ärenden Ekonomiärenden Personalärenden Förskola och pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Förkortningar AB Allmänna bestämmelser (Kollektivavtal kommun och landsting) DL Diskrimineringslag (2008:567) FL Förvaltningslag (1986:223) GyF Gymnasieförordning (2010:2039) KL Kommunallag (1991:900) LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) SkolF Skolförordning (2011:185) SL Skollag (2010:800) TF Tryckfrihetsförordningen 2

7 Inledning Delegation av beslutanderätt I 6 kap kommunallagen finns bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd. Enligt 6 kap. 33 kommunallagen kan en nämnd delegera till utskott, en ledamot eller ersättare i nämnden eller en anställd i kommunen att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering kan avse en hel ärendegrupp eller ett enskilt ärende. Utbildningsnämnden ger rätten att fatta beslut inom utbildningsnämndens ansvarsområde på så sätt som framgår av denna delegationsordning. Delegation av beslutanderätten i ett enskilt ärende som inte omfattas av delegationsordningen sker genom ett särskilt beslut av utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden kan när som helst återkalla en delegering. Återkallelsen kan vara generell eller avse ett särskilt ärende. Delegationsbeslut Delegering innebär överlåtelse av beslutsfunktion. När beslut fattas av delegat ska det framgå att beslutet är ett delegationsbeslut, förslagsvis genom formuleringen På utbildningsnämndens vägnar. Beslutet ska undertecknas av delegaten och registreras. Ett delegationsbeslut har samma rättsverkan som ett nämndbeslut. I och med delegationsbeslutet är ärendet avgjort och kan endast ändras av högre instans efter överklagande. Överordnad eller nämnd kan alltså inte ändra beslut som fattats av en delegat. Delegationsbeslut överklagas på samma sätt och enligt samma regler som nämndbeslut. Förbud mot att delegera Följande slag av ärenden får enligt 6 kap. 34 kommunallagen inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige, 3. yttranden till överinstans med anledning av att nämndens egna (inte delegats) eller fullmäktiges beslut har överklagats, 4. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell betydelse eller annars av större vikt, 5. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden och 6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Delegering vid brådskande ärenden Enligt 6 kap. 36 kommunallagen får en nämnd uppdra åt ordförande eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta i brådskande ärenden. Förutsättningen är att beslutet inte kan vänta till utbildningsnämndens nästa sammanträde. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering Förvaltningschefen får fatta beslut på nämndens vägnar i de ärenden och grupper av ärenden som anges i delegationsordningen. Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera ärenden till lägst den nivå som finns angiven i kolumnen Delegat. Om förvaltningschef anges som delegat kan uppgiften inte vidaredelegeras. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och utbildningsnämnden. 3

8 Ersättare före delegat Ärenden delegerade till utbildningsnämndens ordförande handläggs vid dennes förhinder av utbildningsnämndens vice ordförande. Ärenden delegerade till förvaltningschefen handläggs vid dennes förhinder av ställföreträdande förvaltningschef. Vid förhinder för övriga delegater övertas beslutanderätten av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst. Om vikarie inte har förordnats övertas beslutanderätten av den som enligt arbetsbeskrivningen är delegatens närmaste chef. Som allmän princip gäller att ersättare inte bör besluta i viktiga ärenden om beslutet utan större nackdel kan vänta till delegaten återkommer. Att avstå från delegationsbeslut En delegat är skyldig att överlämna ett enskilt ärende till utbildningsnämnden för avgörande om han eller hon finner att ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. En delegat har alltid rätt att överlämna ett ärende till utbildningsnämnden för beslut om han eller hon annars finner att ärendets beskaffenhet gör detta lämpligt. Något krav på delegaten att särskilt motivera ett sådant överlämnande finns inte. Anmälan av delegationsbeslut Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden för kännedom. Beslutet ska delges nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde. Beslutet anmäls genom att en förteckning över fattade delegationsbeslut redovisas för nämnden. Beslut fattade efter vidaredelegation anmäls till utbildningsnämnden som om beslutet vore fattat på delegation direkt från nämnden. Gränsdragning mellan beslut och verkställighet Delegering innebär att självständig beslutanderätt överförs från utbildningsnämnden till delegaten. I ärenden där utbildningsnämnden delegerat beslutanderätten kan det dock vara samma tjänsteman som även verkställer beslutet. Gränsdragningen mellan beslut och verkställighet är svår att göra och det går inte att dra någon exakt gräns. Kännetecknande för beslut är att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar inför beslutsalternativ. En enskild kan ha ett intresse av att överklaga beslutet till högre instans. Rent verkställande åtgärder är inte beslut. Det rör sig om åtgärder av vardaglig karaktär som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. Vid verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och innebär endast tillämpning eller genomförande av tidigare fattade beslut. Ofta är frågorna reglerade i lag eller avtal. Rätten att agera vid verkställande åtgärder följer med den tjänst man har. Exempel på verkställighet är: personalärenden såsom ledighet vid sjukdom, för vård av sjukt barn och för fullgörande av offentliga förtroendeuppdrag, avgiftsdebitering enligt taxa, tilldelning av barnomsorgsplats enligt klar turordningsprincip, avrop av varor/tjänster enligt ramavtal och direktupphandling av varor/tjänster för mindre belopp. Vad som kan hänföras till beslut framgår av följande delegationsordning. 4

9 Gul text avser förändring beroende på nya organisationens förändrare yrkestitlar Grön text avser förändring gällande delegaten 1. Övergripande ärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 1.1 Beslut i brådskande ärende där nämndens beslut inte kan avvaktas 1.2 Beslut att inte lämna ut allmän handling eller att lämna ut sådan handling med förbehåll a) Inom respektive utbildningsform b) Övriga ärenden på förvaltnings-/ nämndnivå Ordförande 6 kap. 36 KL a) Områdeschef b) Avdelningschef ekonomi och administration 1.3 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande Avdelningschef ekonomi och administration 1.4 Yttrande över detaljplaneförslag, områdesbestämmelser och planprogram 1.5 Beslut om nämndens yttrande till Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, allmänna förvaltningsdomstolar och andra myndigheter Arbetsutskott Förvaltningschef 2 kap TF och 6 kap. 7 OSL 24 FL 1.6 Beslut att överklaga förvaltningsrättens och kammarrättens beslut samt begäran om inhibition Ordförande 1.7 a) Teckna samverkansavtal med andra a) Förvaltningschef kommuner, landsting och motsvarande b) Avdelningschef b) Teckna avtal om förlängning av pågående likvärdighet och analys samverkansavtal med kommuner, landsting och motsvarande 1.8 Teckna utbildningsnämndens firma Förvaltningschef 1.9 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder Rektor eller 6 kap. 10 vid kränkande behandling förskolechef SL och 2 kap. 7 DL 1.10 Beslut om sponsring Förvaltningschef Nämndens 1.11 Beslut om ansökan om medflytt av skolpeng vid skolgång utomlands Avdelningschef ekonomi och administration riktlinjer Nämndens principer 80/15 Se inledning om förbud att delegera Se inledning om förbud att delegera 5

10 2. Ekonomiärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.1 Utse beslutsattestanter Förvaltningschef Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner 2.2 Beslut om upphandling och köp av varor och tjänster samt tecknande av avtal, inom ramen för beslutad budget: a) kr upp till kr b) över kr och upp till kr c) över kr 2.3 Beslut om utfärdande av bankkort: a) Ordförande b) Förvaltningschef c) Avdelningschefer och verksamhetschef d) Övrig personal 2.4 Avyttra eller kassera undervisningsmaterial och inventarier: a) kr upp till kr b) över kr och upp till kr c) över kr 2.5 Avskrivningar av fordringar: a) upp till kr b) över kr 2.6 Beslut om befrielse eller reducering av avgift till Kulturskolan 2.7 Beslut om avstängning av elev på grund av ej inbetald avgift till Kulturskolan 2.8 Reglering av skadeståndsärenden mot utbildningsförvaltningens verksamheter a) upp till kr b) över kr och upp till kr a) Berörd beslutsattestant b) Förvaltningschef eller förvaltningsekonom c) Arbetsutskottet a) Vice ordförande b) Ordförande c) Förvaltningschef d) Förvaltningsekonom a) Berörd beslutsattestant b) Förvaltningsekonom c) Arbetsutskott a) Förvaltningsekonom b) Förvaltningschef Kulturskolechef Kulturskolechef a) Förvaltningsekonom b) Förvaltningschef LOU och kommunens riktlinjer Upphandling och förvärv upp till kr räknas som verkställighet. Avrop på ramavtal räknas som verkställighet Enligt fastställda rutiner. Belopp under kr räknas som verkställighet 6

11 2.9 Avtal om förlikning i mål avseende skadestånd eller annan ersättning med anledning av DL:s eller SL:s reglering av åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever a) upp till kr b) upp till kr 2.10 Tecknande av avtal med föreningar för insats i fritidsgårdsverksamheten, skolbarnomsorgen samt öppen verksamhet, då summan inte överstiger kr och berör mer än en enhet 2.11 Beslut om kommunens prissättning för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (interkommunal ersättning) 2.12 Grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för gymnasiesärskola a) Verksamhetschef b) Förvaltningschef Verksamhetschef DL och 6 kap. 12 SL Förvaltningsekonom 16 kap SL Förvaltningschef 8 kap , 9 kap ,10 kap ,11 kap ,14 kap ,16 kap , 55, 17 kap , 35 36,19 kap (äldre lydelse) och 45 46, 48 (ny lydelse) SL Avser beslut som grundas på fastställda principer av fullmäktige respektive utbildningsnämnden 2.13 Tilläggsbelopp för a) ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för gymnasiesärskola då ersättning ej avser modersmålsundervisning b) ersättning till huvud ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för a) Verksamhetschef enligt HSL b) Chef flerspråksenheten 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39, 11 kap. 38, 14 kap. 17, 16 kap kap kap. 27 (äldre lydelse) 19 kap. 47 (ny lydelse) SL och nämndens riktlinjer Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd samt för modersmålsundervisning i fristående verksamhet 7

12 gymnasiesärskola då ersättning avser modersmålsundervisning 8

13 2.14 Utdelning av stipendier ur: 1943 års jubileumsfond Allan och Sten Kreugers premiefond Fond Kronobergare Växjö Katedralskolas premiefond 1-4 Erik Karlssons minne Nilsson- Aschanska stipendiefonden Ester och Hugo Danielssons stipendiefond Jubelstipendiefonden Växjö Katedralskolas stipendiefond 2.15 Utdelning av stipendier ur: Växjö kommuns skolsamfond Växjö stads jubileumsfond Helge och Ellen Ekmans donationsfond 2.16 Utdelning av stipendier ur Georg Lückligs fond 2.17 Utdelning av stipendium ur Karl A Johanssons stiftelse Gymnasiechef Katedralskolan Förvaltningssekreterare Förvaltningssekreterare Rektor Kalvsviks skola 9

14 3. Personalärenden Förvaltningschefer i Växjö kommun tillhör organisatoriskt kommunstyrelsen. Beslut gällande förvaltningschefen motsvarande beslut i denna avdelning fattas därför av kommunchefen. Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 3.1 Anställningsbeslut inklusive löne- och anställningsvillkor vid nyanställning av personal inom utbildningsförvaltningen för a) verksamhetschef, avdelningschef b) områdeschef c) rektorer, förskolechef d) övrig personal 3.2 Beslut om tjänstledighet utan lön, som ej följer av lag eller avtal 3.3 Beslut om ledighet med bibehållen lön för enskild angelägenhet av vikt, högst 10 arbetsdagar per kalenderår 3.4 Beslut om fritidsstudiestöd utöver kommunens riktlinjer a) Förvaltningschef i samråd med personal- och förhandlingschef b) Verksamhetschef, lönevillkor bestäms i samråd med avdelningschef personal och kompetensförsörjning c) Områdeschef, lönevillkor bestäms i samråd med avdelningschef personal och kompetensförsörjning d) Närmsta chef Närmsta chef Närmsta chef Avdelningschef personal och kompetensförsörjning Kommunens riktlinjer Kommunens riktlinjer 3.5 Beslut om avstängning Förvaltningschef 3 kap. 10 AB (mom.2-6) 3.6 Beslut om disciplinär åtgärd Förvaltningschef 3 kap. 11 AB 3.7 Beslut om uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist 3.8 Beslut om uppsägning eller avskedande av personliga skäl Förvaltningschef Förvaltningschef 7 och 18 LAS Tidsbegränsad anställning av personal under en sammanlagd tid av högst sex månader är verkställighet och beslutas av närmsta chef Vid avsteg från fastställda riktlinjer sker samråd med avdelningschef personal Beslut om fritidsstudiestöd enligt riktlinjer är verkställighet och beslutas av närmaste chef Rosa avser kommentarstillägg 10

15 3.9 Beslut om åtalsanmälan eller polisanmälan avseende anställd a) Personal inom förvaltningskontoret b) Övrig personal 3.10 Yttrande till KS över ansökan om särskilda villkor för uttag av tjänstepension och särskild avtalspension 3.11 Beslut om förbud mot bisyssla för underställd personal 3.12 Förändring av tjänstemannaorganisationen inom ramen för nämndens beslut om principorganisation 3.13 Beslut om att godkänna resor i tjänsten mer än 5 dagar för: a) Ordförande b) Förtroendevalda c) Personal a) Förvaltningschef i samråd med kommunens personal- och förhandlingschef b) Områdeschef, i samråd med kommunens personal- och förhandlingschef Avdelningschef personal och kompetensförsörjning Förvaltningschef 1 kap. 12 eller 3 kap. 3 8 stycket AB Förvaltningschef a) Vice ordförande b) Ordförande c) Närmsta chef 11

16 4. Förskola och pedagogisk omsorg Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 4.1 Beslut om placering i förskola/pedagogisk omsorg om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation eller om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 4.2 Beslut om mottagande av barn från annan kommun 4.3 Uppsägning av plats i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg på grund av bristande betalning 4.4 Avsteg från reglerna om uppsägning av plats inom förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg 4.5 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskild förskola som kommunen godkänt eller pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag 4.6 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för fristående förskola Förskolechef Enhetschef administration Enhetschef administration Enhetschef administration 8 kap. 7 SL och nämndens riktlinjer 8 kap. 13 SL Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer Förvaltningschef 26 kap SL Förvaltningschef 26 kap. 18 SL Beslut enligt 8 kap. 5 och 8 kap. 7 separeras och redovisas var för sig i delegations- liggaren. Observera att 8 kap. 6 är verkställighet Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden Även tagit bort tidigare delegationspunkt gällande kommunalt vårdnadsbidrag 12

17 5. Förskoleklass Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.1 Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar 5.2 Beslut om mottagande av barn från annan kommun Rektor 9 kap. 15 SL Enhetschef administration efter samråd med rektor 9 kap. 13 SL 13

18 6. Grundskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.1 Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar 6.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 6.3 Beslut om åtgärder för elev i grundskola, med offentlig huvudman, som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet 6.4 Beslut om att elev inte har rätt att gå kvar på den skolenhet där eleven blivit placerad 6.5 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 8 år Rektor 10 kap. 30 SL Enhetschef administration efter samråd med rektor 10 kap. 27 SL Rektor 10 kap. 29 SL Rektor 10 kap. 31 SL Rektor 7 kap. 10 SL 6.6 Beslut om förlängning av skolplikt Rektor 7 kap. 13 SL 6.7 Beslut om tidigare upphörande av skolplikt 6.8 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört 6.9a Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande 6.9b Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande, för elev i fristående skola 6.10 Överenskommelse om att på försök ta emot elev från annan skolform (grundsärskola eller specialskola) 6.11 Överenskommelse om att elev i grundskolan ska få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) Rektor 7 kap. 14 SL Rektor 7 kap. 15 SL Rektor 24 kap SL Områdeschef för upptagningsområde där eleven har sin reserverade skola Rektor, i samråd med områdeschef Södra avseende elev i grundsärskola Rektor, i samråd med Områdeschef Södra 24 kap SL 7 kap. 8 SL 7 kap. 9 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det 14

19 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.12 Beslut om antalet skoldagar i veckan ska begränsas till fyra 6.13 Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige 6.14 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter Områdeschef Avdelningschef ekonomi och administration 6.15 Beslut om skolskjuts Skolskjuts- handläggare eller utredare 3 kap. 4 SkolF 29 kap. 2 4 SL och 4 kap. 2 SkolF Verksamhetschef 7 kap. 23 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 10 kap och 40 SL och nämndens riktlinjer Beslut om tilldelning av skolskjuts enligt fastställda kmbestämmelser är verkställighet 15

20 7. Grundsärskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 7.1 Beslut om mottagande av barn i grundsärskola 7.2 Beslut att ta emot barn i grundsärskolan utan vårdnadshavarens samtycke, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa 7.3 Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp, om en utredning enligt 7 kap. 5a SL visar det 7.4 Avslutad placering av elev i grundsärskolan och överflyttning till grundskolan 7.5 Överenskommelse om att på försök, under högst 6 månader, ta emot elev i grundsärskolan från en annan skolform (grundskola eller specialskola) 7.6 Överenskommelse om att elev i grundsärskolan får sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) 7.7 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 8 år Rektor Områdeschef Södra 7 kap. 5 SL 7 kap. 5 3 stycket SL Rektor 7 kap. 5b SL Rektor 7 kap. 4 5 SL Rektor Rektor Rektor 7 kap. 10 SL 7.8 Beslut om förlängning av skolplikten Rektor 7 kap. 13 SL 7.9 Beslut om ett tidigare upphörande av skolplikten 7.10 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört 7.11 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter Rektor 7 kap. 14 SL Rektor 7 kap. 15 SL Verksamhetschef 7 kap. 23 SL Avser hemkommunen 7 kap. 8 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det 7 kap. 9 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det I samråd med mottagande rektor Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 16

21 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 7.12 Beslut att elev i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden 7.13 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 7.14 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL och återkallelse av sådant medgivande 7.15 Beslut om placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar (vid avslagsbeslut) 7.16 Beslut om att en elev inte har rätt att gå kvar på den skolenhet där eleven blivit placerad Rektor 7.17 Beslut om skolskjuts Skolskjutshandläggare eller utredare 7.18 Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige 11 kap. 8 SL Områdeschef Södra 11 kap SL Rektor 24 kap SL Rektor 11 kap. 29 SL Områdeschef Södra 11 kap. 30 SL Avdelningschef ekonomi och administration 11 kap och 39 SL 29 kap. 2 4 SL och 4 kap. 2 SkolF Beslut om tilldelning av skolskjuts enligt fastställda kmbestämmelser är verkställighet 17

22 8. Fritidshem Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.1 Beslut om placering i fritidshem för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 8.2 Beslut om behållande av plats efter 13 års ålder Enhetschef administration 8.3 Omprövning av inkomstunderlag för avgiftsberäkning 8.4 Uppsägning av plats i fritidshem på grund av bristande betalning 8.5 Beslut om nedsättning av eller befrielse från avgift, på grund av särskilda skäl, avseende plats i fritidshemsverksamhet 8.6 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola och som kommunen godkänt 8.7 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola som kommunen godkänt Rektor 14 kap. 6 SL Beslut enligt 14 kap. 5 och 14 kap. 6 separeras och redovisas var för sig Enhetschef administration Enhetschef administration Enhetschef administration 14 kap. 7 SL Kommunfullmäktiges riktlinjer Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer Förvaltningschef 26 kap SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden Förvaltningschef 26 kap. 18 SL 18

23 9. Gymnasieskolan Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 9.1 Beslut att elev ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel 9.2 Beslut att undervisningen på ett nationellt program får fördelas över längre tid än 3 läsår 9.3 Ansöka om tillstånd från Skolverket att fördela utbildning på kortare tid än 3 läsår 9.4 Beslut om dispens från kravet på godkänt betyg i engelska från grundskolan vid ansökan till nationellt program på gymnasiet 9.5 Beslut att förlänga preparandutbildning vid synnerliga skäl till 2 år 9.6 Beslut om plan för utbildning på introduktionsprogram 9.7 Beslut om att vid synnerliga skäl ta emot elev som är behörig till ett yrkesprogram, till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ 9.8 Ansökan till Skolverket om inrättande av en ny kurs 9.9 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning 9.10 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 9.11 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 9.12 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning Rektor 15 kap. 17 SL Verksamhetschef 16 kap. 15 SL Verksamhetschef 16 kap. 15 SL Antagningsansvarig efter samråd med rektor 16 kap. 32 SL Verksamhetschef 17 kap. 5 SL Rektor 17 kap. 7 SL Antagningsansvarig efter samråd med rektor 17 kap. 11 SL Verksamhetschef 1 kap. 6 GyF Rektor 4 kap. 6 GyF Verksamhetschef 4 kap. 7 GyF Rektor 4 kap. 12 GyF Rektor 4 kap. 13 GyF Beslut gällande enskild elev enligt 9 kap. 7 GyF är verkställighet Endast vid särskilda omständigheter, efter samråd med lokalt programråd 19

24 9.13 Beslut om att hela utbildningen inom yrkesintroduktion skolförläggs för enskild elev Rektor 6 kap. 5 GyF 9.14 Beslut om avsättning av platser till fri kvot Verksamhetschef 7 kap. 3 GyF 9.15 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende Skolskjutshand- läggare eller utredare Fastställda riktlinjer GN 10/14 20

25 10. Gymnasiesärskolan Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 10.1 Beslut om mottagande av sökande till gymnasiesärskoleutbildning 10.2 Avslutad placering av elev i gymnasiesärskolan och överflyttning till gymnasieskolan 10.3 Beslut om utbildning i gymnasiesärskola får fördelas på längre tid än 4 läsår Rektor 18 kap. 4 7, 19 kap. 29 och 29 kap. 3 SL Rektor Områdeschef södra 10.4 Beslut om skolskjuts Skolskjutshandläggare eller utredare 10.5 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 10.6 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 10.7 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning Områdeschef Södra Rektor Rektor 18 kap. 7 SL (omvänt) 19 kap. 17 SL 18 kap SL och nämndens riktlinjer 4 kap. 7a GyF 4 kap. 12 GyF 4 kap. 13 GyF Avser hemkommunens prövning av tillhörighet till målgruppen för gymnasiesär- skolan Beslut om tilldelning av skolskjuts enligt fastställda kmbestämmelser är verkställighet 21

26 DELEGATIONSORDNING Utbildningsnämnden Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Delegationsordning för utbildningsnämnden Fastställd/Upprättad Utbildningsnämnden Senast ändrad Dokumentansvarig Tidigare ändringar Giltighetstid Utbildningsnämnden tillsvidare Dokumentinformation - 1

27 Innehåll Förkortningar Övergripande ärenden Ekonomiärenden Personalärenden Förskola och pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Förkortningar AB Allmänna bestämmelser (Kollektivavtal kommun och landsting) DL Diskrimineringslag (2008:567) FL Förvaltningslag (1986:223) GyF Gymnasieförordning (2010:2039) KL Kommunallag (1991:900) LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) SkolF Skolförordning (2011:185) SL Skollag (2010:800) TF Tryckfrihetsförordningen 2

28 Inledning Delegation av beslutanderätt I 6 kap kommunallagen finns bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd. Enligt 6 kap. 33 kommunallagen kan en nämnd delegera till utskott, en ledamot eller ersättare i nämnden eller en anställd i kommunen att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering kan avse en hel ärendegrupp eller ett enskilt ärende. Utbildningsnämnden ger rätten att fatta beslut inom utbildningsnämndens ansvarsområde på så sätt som framgår av denna delegationsordning. Delegation av beslutanderätten i ett enskilt ärende som inte omfattas av delegationsordningen sker genom ett särskilt beslut av utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden kan när som helst återkalla en delegering. Återkallelsen kan vara generell eller avse ett särskilt ärende. Delegationsbeslut Delegering innebär överlåtelse av beslutsfunktion. När beslut fattas av delegat ska det framgå att beslutet är ett delegationsbeslut, förslagsvis genom formuleringen På utbildningsnämndens vägnar. Beslutet ska undertecknas av delegaten och registreras. Ett delegationsbeslut har samma rättsverkan som ett nämndbeslut. I och med delegationsbeslutet är ärendet avgjort och kan endast ändras av högre instans efter överklagande. Överordnad eller nämnd kan alltså inte ändra beslut som fattats av en delegat. Delegationsbeslut överklagas på samma sätt och enligt samma regler som nämndbeslut. Förbud mot att delegera Följande slag av ärenden får enligt 6 kap. 34 kommunallagen inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige, 3. yttranden till överinstans med anledning av att nämndens egna (inte delegats) eller fullmäktiges beslut har överklagats, 4. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell betydelse eller annars av större vikt, 5. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden och 6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Delegering vid brådskande ärenden Enligt 6 kap. 36 kommunallagen får en nämnd uppdra åt ordförande eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta i brådskande ärenden. Förutsättningen är att beslutet inte kan vänta till utbildningsnämndens nästa sammanträde. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering Förvaltningschefen får fatta beslut på nämndens vägnar i de ärenden och grupper av ärenden som anges i delegationsordningen. Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera ärenden till lägst den nivå som finns angiven i kolumnen Delegat. Om förvaltningschef anges som delegat kan uppgiften inte vidaredelegeras. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och utbildningsnämnden. 3

29 Ersättare före delegat Ärenden delegerade till utbildningsnämndens ordförande handläggs vid dennes förhinder av utbildningsnämndens vice ordförande. Ärenden delegerade till förvaltningschefen handläggs vid dennes förhinder av ställföreträdande förvaltningschef. Vid förhinder för övriga delegater övertas beslutanderätten av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst. Om vikarie inte har förordnats övertas beslutanderätten av den som enligt arbetsbeskrivningen är delegatens närmaste chef. Som allmän princip gäller att ersättare inte bör besluta i viktiga ärenden om beslutet utan större nackdel kan vänta till delegaten återkommer. Att avstå från delegationsbeslut En delegat är skyldig att överlämna ett enskilt ärende till utbildningsnämnden för avgörande om han eller hon finner att ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. En delegat har alltid rätt att överlämna ett ärende till utbildningsnämnden för beslut om han eller hon annars finner att ärendets beskaffenhet gör detta lämpligt. Något krav på delegaten att särskilt motivera ett sådant överlämnande finns inte. Anmälan av delegationsbeslut Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden för kännedom. Beslutet ska delges nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde. Beslutet anmäls genom att en förteckning över fattade delegationsbeslut redovisas för nämnden. Beslut fattade efter vidaredelegation anmäls till utbildningsnämnden som om beslutet vore fattat på delegation direkt från nämnden. Gränsdragning mellan beslut och verkställighet Delegering innebär att självständig beslutanderätt överförs från utbildningsnämnden till delegaten. I ärenden där utbildningsnämnden delegerat beslutanderätten kan det dock vara samma tjänsteman som även verkställer beslutet. Gränsdragningen mellan beslut och verkställighet är svår att göra och det går inte att dra någon exakt gräns. Kännetecknande för beslut är att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar inför beslutsalternativ. En enskild kan ha ett intresse av att överklaga beslutet till högre instans. Rent verkställande åtgärder är inte beslut. Det rör sig om åtgärder av vardaglig karaktär som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. Vid verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och innebär endast tillämpning eller genomförande av tidigare fattade beslut. Ofta är frågorna reglerade i lag eller avtal. Rätten att agera vid verkställande åtgärder följer med den tjänst man har. Exempel på verkställighet är: personalärenden såsom ledighet vid sjukdom, för vård av sjukt barn och för fullgörande av offentliga förtroendeuppdrag, avgiftsdebitering enligt taxa, tilldelning av barnomsorgsplats enligt klar turordningsprincip, avrop av varor/tjänster enligt ramavtal och direktupphandling av varor/tjänster för mindre belopp. Vad som kan hänföras till beslut framgår av följande delegationsordning. 4

30 1. Övergripande ärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 1.1 Beslut i brådskande ärende där nämndens beslut inte kan avvaktas 1.2 Beslut att inte lämna ut allmän handling eller att lämna ut sådan handling med förbehåll a) Inom respektive utbildningsform b) Övriga ärenden på förvaltnings-/ nämndnivå Ordförande 6 kap. 36 KL a) Områdeschef b) Avdelningschef ekonomi och administration 1.3 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande Avdelningschef ekonomi och administration 1.4 Yttrande över detaljplaneförslag, områdesbestämmelser och planprogram 1.5 Beslut om nämndens yttrande till Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, allmänna förvaltningsdomstolar och andra myndigheter Arbetsutskott Förvaltningschef 2 kap TF och 6 kap. 7 OSL 24 FL 1.6 Beslut att överklaga förvaltningsrättens och kammarrättens beslut samt begäran om inhibition Ordförande 1.7 a) Teckna samverkansavtal med andra a) Förvaltningschef kommuner, landsting och motsvarande b) Avdelningschef b) Teckna avtal om förlängning av pågående likvärdighet och analys samverkansavtal med kommuner, landsting och motsvarande 1.8 Teckna utbildningsnämndens firma Förvaltningschef 1.9 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder Rektor eller 6 kap. 10 vid kränkande behandling förskolechef SL och 2 kap. 7 DL 1.10 Beslut om sponsring Förvaltningschef Nämndens 1.11 Beslut om ansökan om medflytt av skolpeng vid skolgång utomlands Avdelningschef ekonomi och administration riktlinjer Nämndens principer 80/15 Se inledning om förbud att delegera Se inledning om förbud att delegera 5

31 2. Ekonomiärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.1 Utse beslutsattestanter Förvaltningschef Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner 2.2 Beslut om upphandling och köp av varor och tjänster samt tecknande av avtal, inom ramen för beslutad budget: a) kr upp till kr b) över kr och upp till kr c) över kr 2.3 Beslut om utfärdande av bankkort: a) Ordförande b) Förvaltningschef c) Avdelningschefer och verksamhetschef d) Övrig personal 2.4 Avyttra eller kassera undervisningsmaterial och inventarier: a) kr upp till kr b) över kr och upp till kr c) över kr 2.5 Avskrivningar av fordringar: a) upp till kr b) över kr 2.6 Beslut om befrielse eller reducering av avgift till Kulturskolan 2.7 Beslut om avstängning av elev på grund av ej inbetald avgift till Kulturskolan 2.8 Reglering av skadeståndsärenden mot utbildningsförvaltningens verksamheter a) upp till kr b) över kr och upp till kr a) Berörd beslutsattestant b) Förvaltningschef eller förvaltningsekonom c) Arbetsutskottet a) Vice ordförande b) Ordförande c) Förvaltningschef d) Förvaltningsekonom a) Berörd beslutsattestant b) Förvaltningsekonom c) Arbetsutskott a) Förvaltningsekonom b) Förvaltningschef Kulturskolechef Kulturskolechef a) Förvaltningsekonom b) Förvaltningschef LOU och kommunens riktlinjer Upphandling och förvärv upp till kr räknas som verkställighet. Avrop på ramavtal räknas som verkställighet Enligt fastställda rutiner. Belopp under kr räknas som verkställighet 6

32 2.9 Avtal om förlikning i mål avseende skadestånd eller annan ersättning med anledning av DL:s eller SL:s reglering av åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever a) upp till kr b) upp till kr 2.10 Tecknande av avtal med föreningar för insats i fritidsgårdsverksamheten, skolbarnomsorgen samt öppen verksamhet, då summan inte överstiger kr och berör mer än en enhet 2.11 Beslut om kommunens prissättning för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (interkommunal ersättning) 2.12 Grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för gymnasiesärskola a) Verksamhetschef b) Förvaltningschef Verksamhetschef DL och 6 kap. 12 SL Förvaltningsekonom 16 kap SL Förvaltningschef 8 kap , 9 kap ,10 kap ,11 kap ,14 kap ,16 kap , 55, 17 kap , 35 36,19 kap (äldre lydelse) och 45 46, 48 (ny lydelse) SL Avser beslut som grundas på fastställda principer av fullmäktige respektive utbildningsnämnden 2.13 Tilläggsbelopp för a) ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för gymnasiesärskola då ersättning ej avser modersmålsundervisning b) ersättning till huvud ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för a) Verksamhetschef enligt HSL b) Chef flerspråksenheten 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39, 11 kap. 38, 14 kap. 17, 16 kap kap kap. 27 (äldre lydelse) 19 kap. 47 (ny lydelse) SL och nämndens riktlinjer Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd samt för modersmålsundervisning i fristående verksamhet 7

33 gymnasiesärskola då ersättning avser modersmålsundervisning 8

34 2.14 Utdelning av stipendier ur: 1943 års jubileumsfond Allan och Sten Kreugers premiefond Fond Kronobergare Växjö Katedralskolas premiefond 1-4 Erik Karlssons minne Nilsson- Aschanska stipendiefonden Ester och Hugo Danielssons stipendiefond Jubelstipendiefonden Växjö Katedralskolas stipendiefond 2.15 Utdelning av stipendier ur: Växjö kommuns skolsamfond Växjö stads jubileumsfond Helge och Ellen Ekmans donationsfond 2.16 Utdelning av stipendier ur Georg Lückligs fond 2.17 Utdelning av stipendium ur Karl A Johanssons stiftelse Gymnasiechef Katedralskolan Förvaltningssekreterare Förvaltningssekreterare Rektor Kalvsviks skola 9

35 3. Personalärenden Förvaltningschefer i Växjö kommun tillhör organisatoriskt kommunstyrelsen. Beslut gällande förvaltningschefen motsvarande beslut i denna avdelning fattas därför av kommunchefen. Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 3.1 Anställningsbeslut inklusive löne- och anställningsvillkor vid nyanställning av personal inom utbildningsförvaltningen för a) verksamhetschef, avdelningschef b) områdeschef c) rektorer, förskolechef d) övrig personal 3.2 Beslut om tjänstledighet utan lön, som ej följer av lag eller avtal 3.3 Beslut om ledighet med bibehållen lön för enskild angelägenhet av vikt, högst 10 arbetsdagar per kalenderår 3.4 Beslut om fritidsstudiestöd utöver kommunens riktlinjer a) Förvaltningschef i samråd med personal- och förhandlingschef b) Verksamhetschef, lönevillkor bestäms i samråd med avdelningschef personal och kompetensförsörjning c) Områdeschef, lönevillkor bestäms i samråd med avdelningschef personal och kompetensförsörjning d) Närmsta chef Närmsta chef Närmsta chef Avdelningschef personal och kompetensförsörjning Kommunens riktlinjer Kommunens riktlinjer 3.5 Beslut om avstängning Förvaltningschef 3 kap. 10 AB (mom.2-6) 3.6 Beslut om disciplinär åtgärd Förvaltningschef 3 kap. 11 AB 3.7 Beslut om uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist 3.8 Beslut om uppsägning eller avskedande av personliga skäl Förvaltningschef Förvaltningschef 7 och 18 LAS Tidsbegränsad anställning av personal under en sammanlagd tid av högst sex månader är verkställighet och beslutas av närmsta chef Vid avsteg från fastställda riktlinjer sker samråd med avdelningschef personal Beslut om fritidsstudiestöd enligt riktlinjer är verkställighet och beslutas av närmaste chef 10

36 3.9 Beslut om åtalsanmälan eller polisanmälan avseende anställd a) Personal inom förvaltningskontoret b) Övrig personal 3.10 Yttrande till KS över ansökan om särskilda villkor för uttag av tjänstepension och särskild avtalspension 3.11 Beslut om förbud mot bisyssla för underställd personal 3.12 Förändring av tjänstemannaorganisationen inom ramen för nämndens beslut om principorganisation 3.13 Beslut om att godkänna resor i tjänsten mer än 5 dagar för: a) Ordförande b) Förtroendevalda c) Personal a) Förvaltningschef i samråd med kommunens personal- och förhandlingschef b) Områdeschef, i samråd med kommunens personal- och förhandlingschef Avdelningschef personal och kompetensförsörjning Förvaltningschef 1 kap. 12 eller 3 kap. 3 8 stycket AB Förvaltningschef a) Vice ordförande b) Ordförande c) Närmsta chef 11

37 4. Förskola och pedagogisk omsorg Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 4.1 Beslut om placering i förskola/pedagogisk omsorg om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation eller om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 4.2 Beslut om mottagande av barn från annan kommun 4.3 Uppsägning av plats i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg på grund av bristande betalning 4.4 Avsteg från reglerna om uppsägning av plats inom förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg 4.5 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskild förskola som kommunen godkänt eller pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag 4.6 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för fristående förskola Förskolechef Enhetschef administration Enhetschef administration Enhetschef administration 8 kap. 7 SL och nämndens riktlinjer 8 kap. 13 SL Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer Förvaltningschef 26 kap SL Förvaltningschef 26 kap. 18 SL Beslut enligt 8 kap. 5 och 8 kap. 7 separeras och redovisas var för sig i delegations- liggaren. Observera att 8 kap. 6 är verkställighet Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 12

38 5. Förskoleklass Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.1 Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar 5.2 Beslut om mottagande av barn från annan kommun Rektor 9 kap. 15 SL Enhetschef administration efter samråd med rektor 9 kap. 13 SL 13

39 6. Grundskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.1 Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar 6.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 6.3 Beslut om åtgärder för elev i grundskola, med offentlig huvudman, som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet 6.4 Beslut om att elev inte har rätt att gå kvar på den skolenhet där eleven blivit placerad 6.5 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 8 år Rektor 10 kap. 30 SL Enhetschef administration efter samråd med rektor 10 kap. 27 SL Rektor 10 kap. 29 SL Rektor 10 kap. 31 SL Rektor 7 kap. 10 SL 6.6 Beslut om förlängning av skolplikt Rektor 7 kap. 13 SL 6.7 Beslut om tidigare upphörande av skolplikt 6.8 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört 6.9a Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande 6.9b Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande, för elev i fristående skola 6.10 Överenskommelse om att på försök ta emot elev från annan skolform (grundsärskola eller specialskola) 6.11 Överenskommelse om att elev i grundskolan ska få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) Rektor 7 kap. 14 SL Rektor 7 kap. 15 SL Rektor 24 kap SL Områdeschef för upptagningsområde där eleven har sin reserverade skola Rektor, i samråd med områdeschef Södra avseende elev i grundsärskola Rektor, i samråd med Områdeschef Södra 24 kap SL 7 kap. 8 SL 7 kap. 9 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det 14

40 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.12 Beslut om antalet skoldagar i veckan ska begränsas till fyra 6.13 Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige 6.14 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter Områdeschef Avdelningschef ekonomi och administration 6.15 Beslut om skolskjuts Skolskjuts- handläggare eller utredare 3 kap. 4 SkolF 29 kap. 2 4 SL och 4 kap. 2 SkolF Verksamhetschef 7 kap. 23 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 10 kap och 40 SL och nämndens riktlinjer Beslut om tilldelning av skolskjuts enligt fastställda kmbestämmelser är verkställighet 15

41 7. Grundsärskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 7.1 Beslut om mottagande av barn i grundsärskola 7.2 Beslut att ta emot barn i grundsärskolan utan vårdnadshavarens samtycke, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa 7.3 Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp, om en utredning enligt 7 kap. 5a SL visar det 7.4 Avslutad placering av elev i grundsärskolan och överflyttning till grundskolan 7.5 Överenskommelse om att på försök, under högst 6 månader, ta emot elev i grundsärskolan från en annan skolform (grundskola eller specialskola) 7.6 Överenskommelse om att elev i grundsärskolan får sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) 7.7 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 8 år Rektor Områdeschef Södra 7 kap. 5 SL 7 kap. 5 3 stycket SL Rektor 7 kap. 5b SL Rektor 7 kap. 4 5 SL Rektor Rektor Rektor 7 kap. 10 SL 7.8 Beslut om förlängning av skolplikten Rektor 7 kap. 13 SL 7.9 Beslut om ett tidigare upphörande av skolplikten 7.10 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört 7.11 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter Rektor 7 kap. 14 SL Rektor 7 kap. 15 SL Verksamhetschef 7 kap. 23 SL Avser hemkommunen 7 kap. 8 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det 7 kap. 9 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det I samråd med mottagande rektor Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 16

42 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 7.12 Beslut att elev i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden 7.13 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 7.14 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL och återkallelse av sådant medgivande 7.15 Beslut om placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar (vid avslagsbeslut) 7.16 Beslut om att en elev inte har rätt att gå kvar på den skolenhet där eleven blivit placerad Rektor 7.17 Beslut om skolskjuts Skolskjutshandläggare eller utredare 7.18 Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige 11 kap. 8 SL Områdeschef Södra 11 kap SL Rektor 24 kap SL Rektor 11 kap. 29 SL Områdeschef Södra 11 kap. 30 SL Avdelningschef ekonomi och administration 11 kap och 39 SL 29 kap. 2 4 SL och 4 kap. 2 SkolF Beslut om tilldelning av skolskjuts enligt fastställda kmbestämmelser är verkställighet 17

43 8. Fritidshem Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.1 Beslut om placering i fritidshem för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 8.2 Beslut om behållande av plats efter 13 års ålder Enhetschef administration 8.3 Omprövning av inkomstunderlag för avgiftsberäkning 8.4 Uppsägning av plats i fritidshem på grund av bristande betalning 8.5 Beslut om nedsättning av eller befrielse från avgift, på grund av särskilda skäl, avseende plats i fritidshemsverksamhet 8.6 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola och som kommunen godkänt 8.7 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola som kommunen godkänt Rektor 14 kap. 6 SL Beslut enligt 14 kap. 5 och 14 kap. 6 separeras och redovisas var för sig Enhetschef administration Enhetschef administration Enhetschef administration 14 kap. 7 SL Kommunfullmäktiges riktlinjer Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer Förvaltningschef 26 kap SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden Förvaltningschef 26 kap. 18 SL 18

44 9. Gymnasieskolan Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 9.1 Beslut att elev ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel 9.2 Beslut att undervisningen på ett nationellt program får fördelas över längre tid än 3 läsår 9.3 Ansöka om tillstånd från Skolverket att fördela utbildning på kortare tid än 3 läsår 9.4 Beslut om dispens från kravet på godkänt betyg i engelska från grundskolan vid ansökan till nationellt program på gymnasiet 9.5 Beslut att förlänga preparandutbildning vid synnerliga skäl till 2 år 9.6 Beslut om plan för utbildning på introduktionsprogram 9.7 Beslut om att vid synnerliga skäl ta emot elev som är behörig till ett yrkesprogram, till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ 9.8 Ansökan till Skolverket om inrättande av en ny kurs 9.9 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning 9.10 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 9.11 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 9.12 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning Rektor 15 kap. 17 SL Verksamhetschef 16 kap. 15 SL Verksamhetschef 16 kap. 15 SL Antagningsansvarig efter samråd med rektor 16 kap. 32 SL Verksamhetschef 17 kap. 5 SL Rektor 17 kap. 7 SL Antagningsansvarig efter samråd med rektor 17 kap. 11 SL Verksamhetschef 1 kap. 6 GyF Rektor 4 kap. 6 GyF Verksamhetschef 4 kap. 7 GyF Rektor 4 kap. 12 GyF Rektor 4 kap. 13 GyF Beslut gällande enskild elev enligt 9 kap. 7 GyF är verkställighet Endast vid särskilda omständigheter, efter samråd med lokalt programråd 19

45 9.13 Beslut om att hela utbildningen inom yrkesintroduktion skolförläggs för enskild elev Rektor 6 kap. 5 GyF 9.14 Beslut om avsättning av platser till fri kvot Verksamhetschef 7 kap. 3 GyF 9.15 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende Skolskjutshand- läggare eller utredare Fastställda riktlinjer GN 10/14 20

46 10. Gymnasiesärskolan Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 10.1 Beslut om mottagande av sökande till gymnasiesärskoleutbildning 10.2 Avslutad placering av elev i gymnasiesärskolan och överflyttning till gymnasieskolan 10.3 Beslut om utbildning i gymnasiesärskola får fördelas på längre tid än 4 läsår Rektor 18 kap. 4 7, 19 kap. 29 och 29 kap. 3 SL Rektor Områdeschef södra 10.4 Beslut om skolskjuts Skolskjutshandläggare eller utredare 10.5 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 10.6 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 10.7 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning Områdeschef Södra Rektor Rektor 18 kap. 7 SL (omvänt) 19 kap. 17 SL 18 kap SL och nämndens riktlinjer 4 kap. 7a GyF 4 kap. 12 GyF 4 kap. 13 GyF Avser hemkommunens prövning av tillhörighet till målgruppen för gymnasiesär- skolan Beslut om tilldelning av skolskjuts enligt fastställda kmbestämmelser är verkställighet 21

47 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN Sofie Thor avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Ansökningar om retroaktiv lokalersättning Förslag till beslut Förvaltningschefen ges i uppdrag att utreda mellanskillnaden mellan utbetalt belopp avseende lokalbidrag för samtliga fristående förskolor och grundskolor och kommunens genomsnittliga kostnad under perioden Förvaltningschefen ska därefter återkomma till nämnden med förslag till beslut senast i maj år Vidare ges förvaltningschefen i uppdrag att informera de fristående skolor som ännu inte har ansökt om retroaktiv ersättning att inkomma med sådan ansökan. Bakgrund Utbildningsnämnden har fått ansökningar från fristående förskolor och grundskolor avseende kompletterande lokalbidrag för åren motsvarande kommunens genomsnittliga kostnad för lokaler, alltså enligt den modell som kommunen tillämpar idag. Hittills har femton friskolor ansökt om kompletterande lokalbidrag, varav de flesta är förskolor. Totalt begärt belopp är ca 12 miljoner kronor. Ärendet I skrivelse, daterad , återfinns chefsjuristens utlåtande (se bilaga) i ärendet. Mot bakgrund av det som framförs i skrivelsen kring objektivitetsprincipen i regeringsformen och likhetsprincipen föreslår utbildningsförvaltningen att omprövningar görs för alla fristående förskolor och grundskolor. Emellertid måste de som nu har ansökt ges prioritet men övriga som inte har ansökt ska skyndsamt informeras om möjligheten. Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningschef Avdelningschef LoA Avdelningschef EoA Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marcus.johansson2@vaxjo.se

48 ÄRENDE Dnr UTBN Camilla Holmqvist Förvaltningschef Sofie Thor Avdelningschef 2 (2)

49 Magnus Bengtsson chefsjurist Ang beslut om bidragsnivåer för lokaler avseende åren 2010 till och med 2013 Bakgrund Förvaltningsrätten i Växjö har den 7 maj 2015 meddelat dom i olika mål nr rörande elevpeng för år I samtliga domar upphäver förvaltningsrätten Växjö kommuns ( Kommunen ) beslut om bidrag till de klagande friskolornas. Domstolen har samtidigt visat målen åter till Växjö kommun för ny beräkning av bidragsbeloppet till ifrågavarande friskolor för verksamhetsåret 2014 med beaktande av vad som angetts i skälen i domarna. Vidare har förvaltningsrätten i dom av den 26 maj 2015 genom laglighetsprövning upphävt Kommunens övergripande beslut från den 11 december 2013 avseende bidragsnivåer år Rättning enligt domarna avseende år 2014 samt retroaktivt för moms Kommunen har rättat sitt beslut bidragsnivåer för år 2014 gentemot friskolorna. Även detta beslut har överklagats av vissa friskolor och ärendet ligger hos förvaltningsrätten. Kommunen har vidare beslutat om självrättelse avseende momskompensationen för åren , detta då domstolen fann kommunens tillämpning av lagen som uppenbart felaktig. Rättning för åren avseende lokalbidrag? För åren har kommunen betalat ut lokalbidrag till friskolorna motsvarande deras faktiska kostnad, dock högst upp till kommunens genomsnittliga kostnad. Detta gjordes även för år 2014 men modellen underkändes av förvaltningsrätten och därför betalas nu lokalbidrag ut med kommunens genomsnittliga kostnad för lokaler oavsett om en enskild friskola skulle ha lägre kostnader för lokaler. JURIDISKA ENHETEN vid Växjö kommun Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Hemsida E-post magnus.bengtsson@vaxjo.se

50 Magnus Bengtsson chefsjurist Samtliga beslut som Kommunen har fattat under åren har vunnit laga kraft. I normalfallet ska sådana beslut därför inte ändras. Emellertid har myndigheter möjligheter att ändra eller ompröva beslut som varit felaktiga om berörd part inte missgynnas. Fram till dagens datum har femton friskolor, varav de flesta är förskolor, ansökt om kompletterande lokalbidrag för åren motsvarande kommunens genomsnittliga kostnad för lokaler, alltså enligt den modell som kommunen idag tillämpar. Totalt begärt belopp är ca 12 miljoner kronor. Det är klart att självrättelse inte behövdes göra i denna del då kommunens modell utgjorde en bedömning av lagen, låt vara att den nu har underkänts. När det kommer in ansökningar på sätt nu har gjort om en avgränsad del avseende elevpengen för åren ska dessa prövas. Rekommendation avseende retroaktiva ansökningar vad avser lokalbidrag Kommunen rekommenderas att utreda skillnaden mellan utbetald ersättning för lokaler jämfört med kommunens genomsnitt under åren Har viss friskola erhållit mindre ersättning bör mellanskillnaden betalas ut, i vart fall för åren då den nya skolförordningen trädde i kraft. I första hand ska justering ske för de som har ansökt om den. Vad gäller övriga friskolor bör de snarast informeras om att möjlighet till retroaktiv ersättning finns. Det får anses strida mot objektivitetsprincipen i regeringsformen och likhetsprincipen i kommunallagen att endast ompröva för vissa. När ovan gjorda utredning är klar ska ärendet underställas nämnden för slutligt beslut, alternativt att förvaltningschefen då ges i uppdrag att meddela slutliga beslut. Växjö den 18 februari 2016 Magnus Bengtsson chefsjurist vid Växjö kommun 2 (2)

51 Tjänsteskrivelse Dnr UTBN Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel Utbildningsnämnden Utredning läshundar Förslag till beslut Bakgrund Anna Tenje (M) inkom med en skrivelse till utbildningsnämnden den 3 mars Utbildningsnämnden beslutade att ge förvaltningschef i uppdrag att med utgångspunkt från verksamhetens behov utreda möjligheterna för införande av läshundar i det pedagogiska arbetet i skolan för barn med skriv-, språk-, eller lässvårigheter. Ärendet Sammanfattning Möjligheten att införa läshundar som stödinsats finns. Det bör noteras att läshundars införande eller ej inte kan baseras på vetenskaplig grund. Framtida forskning kommer sannolikt ge tydligare indikationer på läshundars effektivitet som stödinsats för barn med skriv-, språk-, eller lässvårigheter. Material Hundar har en mångtusenårig relation med människan, varvid de senaste decenniernas arbetshundar ytterligare har förstärkt vårt samarbete. Äldreomsorgen i flera länder infört ambulerande arbetshundar vilka påstås verka stämningshöjande och ha förmågan att lindra depressioner samtidigt som de minskar de äldre passivitet. 1 Det finns endast knapphändiga vetenskapliga belägg för dessa påståenden, och de effekter som uppmäts varierar mellan sämre eller oförändrade då insatsen jämförs med konventionella åtgärder. Ett systematiskt översiktsarbete om djur-assisterade insatsers effekter på hälsa och social vård av äldre inom långvården finner att studier inom området fram till och med 2009 ofta är metodmässigt svaga, varför att inga rekommendationer kan göras om terapins effekter. 2 1 Se t.ex. Vårdhundskolan, Vad gör en vårdhund?, Vårdhundskolan [website], FAQ/Vad gör en vårdhund, < accessed Stern C. & Konno R., The effects of canine-assisted interventions (CAIS) on the heatlh and social care of older people residing in long term care: A systematic review, JBI Utbildningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post carl.mattsson@vaxjo.se

52 ÄRENDE Dnr UTBN Djur-assisterade insatser i skolan är än mindre studerat än de inom hälsovården, speciellt vad gäller dess eventuella pedagogiska bidrag. Hundar och andra djur inom skolans verksamhet kan tveklöst ha positiva effekter, vilket framkommer ofta i material som går att finna kring hundars skolnärvaro, samt i undersökningar där elever ges möjligheten att utrycka sin uppskattning för hundarna. Det finns ingen anledning att tveka kring att hundarna bidrar till glada tillrop och positiva upplevelser. Vissa resultat pekar till och med mot att hundarna minskar elevernas aggressioner mot varandra, vilket väl sammanfaller med forskning riktad på andra typer av hund-människa relationer. 3 Tyvärr drar flertalet studier om läshundar den felaktiga, eller åtminstone opåvisade, slutsatsen att eftersom a) barnen är glada när hunden är med, och b) de lästränar i närvaron av hunden, så är eventuella c) förbättringar i läsförmåga kopplade till hundens närvaro. De få studier som har blivit publicerade i någorlunda respektabla journaler har varit tydliga med att påtala att realiteten kan överensstämma med deras resultat, fast ytterligare forskning krävs, vilket sannolikt, tillsammans med dess publiceringsmässigt tacksamma ämne, har bidragit till den förlåtande synen på forskningsmisstag. 4 Utredningen har endast funnit en förhållandevis väl genomförd studie. 5 Studien etablerar skilda grupper med både för- och eftertester, fast begår tyvärr många misstag, såsom att eleverna i hund-gruppen efterhand fått belöningar medan de andra grupperna inte fått det, samt att studien felaktigt påstår sig ha isolerat hundens effekter på lästräningen. 6 Det viktigaste resultatet i ovan diskuterade studie är enligt denna utredning att skillnaden mellan gruppen som läste för en hund och dess handledare, som fått specifik utbildning i barns läsinlärning, endast presterar marginellt bättre än den grupp elever som läste för en frivilligt rekryterad vuxen utan Library of Systematic Reviews [online journal], Vol 9, No 6, 2011, p , < accessed Wells D. L, Domestic dogs and human health: An overwiev, British Journal of Health Psychology, Vol 12, No 145, 2007, p Se t.ex. le Rouch, M. C. & Swartz L. & Swartz E., The Effect of an Animal-Assisted Reading Program on the Reading Rate, Accuracy and Comprehension of Grade 3 Students: A randomized Control Study, Child Youth Care Forum, Vol 43, 2014, p Ibid. 6 Skilda grupper i den meningen att de sattes samman via slumpmässig inlottning. I aktuell studie skedde detta till fyra grupper, varav tre av dem genomgick olika tioveckorsprogram medan en grupp fortsatte sin normala undervisning. De tre programmen bestod av läsning med en utbildad handledare och dennes hund, läsning med frivillig vuxen och en gosedjurshund, samt läsning med frivillig vuxen. 2 (4)

53 ÄRENDE Dnr UTBN läsinlärningsutbildningen hund-gruppen erhållit. Denna utredning anser att vad som påvisas i studien egentligen är effekten av handledarens utbildning och inte effekten av hundens närvaro. Studiens största problem är dock att den i likhet med alla funna studier kring läshundar inte jämför sina resultat mot konventionella insatser från specialpedagoger. 7 Resultat och diskussion Utredningen konstaterar att forskningsläget avseende läshundar lämnar att önska, speciellt om syftet är att utfärda en bedömning kring en insats som kan antas vara förhållandevis kostnadskrävande. Enligt uppgift från Helene Ehriander, lektor i litteraturvetenskap på Linnéuniversitetet samt projektledare för det av Arvsfonden stödda projektet Bokhunden & Astrid Lindgren, skulle utbildningen per hund kosta omkring 50 tkr. 8 Till detta skulle då läggas eventuell konsultkostnad till handledare, alternativt arbetsomfördelning för befintlig personal. Utifrån den information som finns tillgänglig är det mycket svårt att bilda sig en uppfattning i frågan. Införandet av läshundar på kommunens skolor är förstås möjligt, även om det finns ekonomiska såväl som praktiska svårigheter, däribland allergi och hundrädsla. Camilla Holmqvist förvaltningschef Carl O Mattsson förvaltningssekreterare 7 Skolverket har tagit fram en skrift kring insatser för läs- och skrivsvårigheter som anknyter till detta. Se Myrberg M., Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter, Skolverket, Ehriander H., föreläsning på Kulturpark Småland, (4)

54 Utbildningsförvaltningen 4 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post carl.mattsson@vaxjo.se

55 Lä shundär i skolän Att våra barn och ungdomar lär sig läsa och skriva är ett av våra viktigaste uppdrag i utbildningsförvaltningen. I Växjö har vi liksom i övriga landet barn med läs- och skrivsvårigheter och andra funktionsnedsättningar samtidigt som vi har många barn som är nyanlända och annat modersmål än svenska. Ett verktyg/hjälpmedel för att få fler barn med olika svårigheter att läsa kan vara en bokhund eller läshundar som har en lugnande inverkan på barnet och avdramatiserar läsningen, väcker nyfikenheten och drivkraften. Linnéuniversitetet har fått 8 miljoner kronor av Allmänna arvsfonden sedan tidigare för att utveckla verksamheten med att hjälpa barn att komma igång med läsning och högläsning. Det kan vara barn som har läs- och skrivsvårigheter eller barn som är svåra att motivera att läsa eller barn som inte hänger med. Vad man har gjort är att utbilda så kallande läshundar. Hundarna man använder sig av har tydliga ansiktsuttryck, de är lugna och de sätter sig bredvid barnet och lyssnar koncentrerat med huvudet på sned. Hundarna får inte somna, de ska vara uppmärksamma och titta på barnet och kanske lägga huvudet i barnets knä. Vad som gör att det fungerar när barnet läser för hunden är att hunden aldrig är dömande, hunden fnissar inte när det råkar bli fel. Om barnet har svårt för att lära sig läsa, så vet barnet oftast om sina svårigheter. Som jag ser det skulle en läshund vid sidan av våra vanliga insatser med specialpedagog, språkstöd kunna vara ännu ett verktyg för att hjälpa barnet att utvecklas och växa till sin fulla potential. När barnen läser för en hund känner barnet sig inte underlägsen och barnet kan försöka förklara för hunden vad olika ord betyder utan att känna sig dum. Hunden lär sig att vara oerhört uppmärksam och puffar dessutom med nosen om barnet slutar läsa. Jag skulle vilja att vi undersöker möjligheten att införa läshundar i det pedagogiska arbetet i skolan med barn med språk-, skriv- och lässvårigheter samt att vi etablerar ett samarbete i frågan med Linnéuniversitetet. Anna Tenje (M)

56 Ordförandeskrivelse Dnr UTBN Anna Tenje ordförande Utbildningsnämnden Hemställan från Växjö Fria Gymnasium avseende etablering på Arenastaden (NiU) Förslag till beslut Nämnden uppdrar förvaltningschef att inför elevantagning 2018/2019 genomföra en konsekvensanalys avseende NiU-utbildningarna riktade mot fotboll och innebandy i Kungsmadskolan och Teknikums regi. Konsekvensanalysen kommer ligga till grund för nämndens då aktuella intagningsbesked. Nämnden har för avsikt att inför läsåret 2017/2018 anta elever till NiU-utbildningarna fotboll och innebandy vilka bedrivs i Kungsmadskolan och Teknikums regi. Bakgrund Växjö Fria Gymnasium AB (VFG) har träffat avtal med APP Equity om att förhyra lokaler i Arenastadsområdet. VFG flyttar sin nuvarande skolverksamhet till Arenastaden under läsåret 2017/18. VFG bedriver idag ishockeygymnasium med NiU-inriktning (nationellt godkänd idrottsutbildning) i samverkan med Växjö Lakers. Skolan avser att vidareutveckla sin idrottssatsning avseende innebandy och fotboll med NiUinriktning i båda idrotterna i samband med etableringen i Arenastaden. Skolan kommer att ansöka om NiU-tillstånd för fotboll och innebandy avseende start läsåret 2017/18. Med anledning av det hemställer VFG att utbildningsnämnden i Växjö kommun fattar beslut om att inte göra intag på NiU-platserna i innebandy och fotboll från och med läsåret 2017/18. Hösten 2011 introducerades en ny elitidrottsutbildning utöver riksidrottsgymnasier. I och med införandet av Gy11 togs huvudmännens möjlighet att skapa specialutformade program bort och istället infördes NiU. NiU certifieras av specialidrottsförbunden och den idrottsliga utbildningen sker liksom på riksidrottsgymnasier genom ämnet specialidrott. Specialidrottsförbunden och huvudmännen gör antagning på grundval av elevernas idrottsliga meriter. NiU vänder sig i första hand till ett lokalt och regionalt upptagningsområde. Elevernas ansökan till NiU sker först till specialidrottsförbundet och därefter till skolan. För att elever från andra kommuner ska kunna antas som förstahandssökande krävs att samverkansavtal tecknas med berörda kommuner. Utbildningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

57 Ordförandeskrivelse Dnr UTBN Det är endast riksidrottsgymnasier och NiU-utbildningar som enligt gymnasieförordningen har rätt att ge kurser i specialidrott. Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott och kan läsas såväl på högskoleförberedande som på yrkesprogram fördelat på 200 gymnasiepoäng programfördjupning och 200 gymnasiepoäng individuellt val. Skolverkets ämnesplaner och kunskapskrav reglerar undervisningen i specialidrott. Befintliga NiU-tillstånd i Växjö kommuns gymnasieskolor gäller fyra antagningsomgångar från och med läsåret Höstterminen 2018 sker således sista antagningen för gällande tillstånd vilket innebär att de eleverna med normal studietakt ska ha fullgjort sina gymnasiestudier vårterminen Gällande innebandy har Kungsmadskolan 1, Kungsmadskolan 2 och Kungsmadskolan 4 NiU-tillstånd beviljat för högst 40 elever vilket innebär cirka 13 antagningsplatser per år. Utbildningen är tillstyrkt av Svenska Innebandyförbundet. Gällande fotboll har Kungsmadskolan 1, Kungsmadskolan 2, Kungsmadskolan 3, Teknikum 1 och Teknikum 2 NiU-tillstånd beviljat för högst 30 elever vilket innebär cirka 10 antagningsplatser per år. Utbildningen är tillstyrkt av Svenska Fotbollsförbundet. Därutöver har de kommunala gymnasieskolorna NiUtillstånd i några andra idrotter samt riksidrottsgymnasium i friidrott (se mer nedan). Vid jämförelse av antalet NiU-platser i innebandy jämfört med fotboll bör det noteras att ProCivitas Privata Gymnasium AB har tillstånd beviljat i fotboll för högst 39 elever vilket innebär cirka 13 antagningsplatser per år under samma tidsperiod som ovan. Vid ansökan om NiU-tillstånd krävs tillstyrkan av specialidrottsförbundet (SF) innan huvudmannens ansökan går vidare till Skolverket (offentlig huvudman) eller Skolinspektionen (enskild huvudman). Skolorna certifieras av SF genom en utvärderingsbar standard på idrottsutbildningen dels genom SF-gemensamma krav, dels genom specifika krav i respektive SF. Certifieringen är avgörande för ett tillstyrkande från SF och i tillstyrkandet regleras dimensioneringen av antal NiU-platser. Det är slutligen Skolverket som fattar beslut om tillstånd baserat på respektive SF:s tillstyrkande. Gällande enskilda huvudmän ska Skolinspektionen slutligen pröva om huvudmannen ska godkännas. Skolinspektionen ska då enligt 2 i det här fallet bereda Växjö kommun och närliggande kommuner möjlighet att yttra sig. 2 (3)

58 Ordförandeskrivelse Dnr UTBN Ärendet Vid ett avslut av intag på NiU-platser i fotboll och innebandy på de kommunala gymnasieskolorna bedöms de största konsekvenserna vara på skolenhets- och områdesnivå. Vid ett avslutat NiU-intag i fotboll och innebandy kvarstår NiU handboll på några av Kungsmadskolans skolenheter, riksidrottsgymnasium i friidrott på de tre kommunala gymnasieskolorna och NiU-friidrott på Katedralskolans skolenheter samt lagidrottsprofil på Kungsmadskolans samhällsprogram inriktning beteendevetenskap. Lagidrottsprofilen har inte samma elitinriktning som NiU och har färre undervisningstimmar. De berörda skolenheterna och område gymnasium behöver vid avslutat NiU-intag i fotboll och innebandy utveckla och profilera befintliga och nya varumärken och utbildningar för att skolorna ska kunna behålla attraktivitet ur såväl elev- som personalperspektiv. Avslutat intag innebär att de redan intagna elevkullarna på NiU fasas ut. Det är viktigt att detta kan ske med bibehållen kvalitet och ekonomi. Vid ett beslut i utbildningsnämnden angående avslutat intag på de kommunala gymnasieskolornas NiU-platser bör kommunallagens likställighetsprincip beaktas även på lång sikt vid samma typ av ärenden gällande övriga kommunala NiU-utbildningar (andra idrotter). Ett scenario skulle kunna vara att en eller flera fristående gymnasieskolor i framtiden visar intresse för exempelvis NiU-handboll eller NiU-friidrott. Anna Tenje ordförande 3 (3)

59 ÄRENDE Dnr UTBN Marcus Johansson verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Hemställan från Växjö Fria Gymnasium avseende etablering på Arenastaden Förslag till beslut Bakgrund Växjö Fria Gymnasium AB (VFG) har träffat avtal med APP Equity om att förhyra lokaler i Arenastadsområdet. VFG flyttar sin nuvarande skolverksamhet till Arenastaden under läsåret 2017/18. VFG bedriver idag ishockeygymnasium med NiU-inriktning (nationellt godkänd idrottsutbildning) i samverkan med Växjö Lakers. Skolan avser att vidareutveckla sin idrottssatsning avseende innebandy och fotboll med NiUinriktning i båda idrotterna i samband med etableringen i Arenastaden. Skolan kommer att ansöka om NiU-tillstånd för fotboll och innebandy avseende start läsåret 2017/18. Med anledning av det hemställer VFG att utbildningsnämnden i Växjö kommun fattar beslut om att inte göra intag på NiU-platserna i innebandy och fotboll från och med läsåret 2017/18. Hösten 2011 introducerades en ny elitidrottsutbildning utöver riksidrottsgymnasier. I och med införandet av Gy11 togs huvudmännens möjlighet att skapa specialutformade program bort och istället infördes NiU. NiU certifieras av specialidrottsförbunden och den idrottsliga utbildningen sker liksom på riksidrottsgymnasier genom ämnet specialidrott. Specialidrottsförbunden och huvudmännen gör antagning på grundval av elevernas idrottsliga meriter. NiU vänder sig i första hand till ett lokalt och regionalt upptagningsområde. Elevernas ansökan till NiU sker först till specialidrottsförbundet och därefter till skolan. För att elever från andra kommuner ska kunna antas som förstahandssökande krävs att samverkansavtal tecknas med berörda kommuner. Det är endast riksidrottsgymnasier och NiU-utbildningar som enligt gymnasieförordningen har rätt att ge kurser i specialidrott. Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott och kan läsas såväl på högskoleförberedande Utbildningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marcus.johansson2@vaxjo.se

60 ÄRENDE Dnr UTBN som på yrkesprogram fördelat på 200 gymnasiepoäng programfördjupning och 200 gymnasiepoäng individuellt val. Skolverkets ämnesplaner och kunskapskrav reglerar undervisningen i specialidrott. Befintliga NiU-tillstånd i Växjö kommuns gymnasieskolor gäller fyra antagningsomgångar från och med läsåret Höstterminen 2018 sker således sista antagningen för gällande tillstånd vilket innebär att de eleverna med normal studietakt ska ha fullgjort sina gymnasiestudier vårterminen Gällande innebandy har Kungsmadskolan 1, Kungsmadskolan 2 och Kungsmadskolan 4 NiU-tillstånd beviljat för högst 40 elever vilket innebär cirka 13 antagningsplatser per år. Utbildningen är tillstyrkt av Svenska Innebandyförbundet. Gällande fotboll har Kungsmadskolan 1, Kungsmadskolan 2, Kungsmadskolan 3, Teknikum 1 och Teknikum 2 NiU-tillstånd beviljat för högst 30 elever vilket innebär cirka 10 antagningsplatser per år. Utbildningen är tillstyrkt av Svenska Fotbollsförbundet. Därutöver har de kommunala gymnasieskolorna NiUtillstånd i några andra idrotter samt riksidrottsgymnasium i friidrott (se mer nedan). Vid jämförelse av antalet NiU-platser i innebandy jämfört med fotboll bör det noteras att ProCivitas Privata Gymnasium AB har tillstånd beviljat i fotboll för högst 39 elever vilket innebär cirka 13 antagningsplatser per år under samma tidsperiod som ovan. Vid ansökan om NiU-tillstånd krävs tillstyrkan av specialidrottsförbundet (SF) innan huvudmannens ansökan går vidare till Skolverket (offentlig huvudman) eller Skolinspektionen (enskild huvudman). Skolorna certifieras av SF genom en utvärderingsbar standard på idrottsutbildningen dels genom SF-gemensamma krav, dels genom specifika krav i respektive SF. Certifieringen är avgörande för ett tillstyrkande från SF och i tillstyrkandet regleras dimensioneringen av antal NiU-platser. Det är slutligen Skolverket som fattar beslut om tillstånd baserat på respektive SF:s tillstyrkande. Gällande enskilda huvudmän ska Skolinspektionen slutligen pröva om huvudmannen ska godkännas. Skolinspektionen ska då enligt 2 i det här fallet bereda Växjö kommun och närliggande kommuner möjlighet att yttra sig. Ärendet Vid ett avslut av intag på NiU-platser i fotboll och innebandy på de kommunala gymnasieskolorna bedöms de största konsekvenserna vara på skolenhets- och områdesnivå. Vid ett avslutat NiU-intag i fotboll och innebandy kvarstår NiU handboll på några av Kungsmadskolans skolenheter, riksidrottsgymnasium i friidrott på de tre kommunala gymnasieskolorna och 2 (3)

61 ÄRENDE Dnr UTBN NiU-friidrott på Katedralskolans skolenheter samt lagidrottsprofil på Kungsmadskolans samhällsprogram inriktning beteendevetenskap. Lagidrottsprofilen har inte samma elitinriktning som NiU och har färre undervisningstimmar. De berörda skolenheterna och område gymnasium behöver vid avslutat NiU-intag i fotboll och innebandy utveckla och profilera befintliga och nya varumärken och utbildningar för att skolorna ska kunna behålla attraktivitet ur såväl elev- som personalperspektiv. Avslutat intag innebär att de redan intagna elevkullarna på NiU fasas ut. Det är viktigt att detta kan ske med bibehållen kvalitet och ekonomi. Vid ett beslut i utbildningsnämnden angående avslutat intag på de kommunala gymnasieskolornas NiU-platser bör kommunallagens likställighetsprincip beaktas även på lång sikt vid samma typ av ärenden gällande övriga kommunala NiU-utbildningar (andra idrotter). Ett scenario skulle kunna vara att en eller flera fristående gymnasieskolor i framtiden visar intresse för exempelvis NiU-handboll eller NiU-friidrott. Beslutet skickas till För åtgärd "[Skriv text här]" För kännedom "[Skriv text här]" Camilla Holmqvist Förvaltningschef Sofie Thor Avdelningschef 3 (3)

62

63 Tjänsteskrivelse Dnr UTBN Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel Utbildningsnämnden Avtal för Regional e-hälsa Regionen - Kommunerna Förslag till beslut Nämnden godkänner avtalen och uppdrar förvaltningschef att signera desamma. Bakgrund Växjö kommun och Region Kronoberg har sedan 2011 ett samverkansavtal gällande regional e-hälsa. Avtalet reglerar parternas möjlighet till insyn avseende motpartens journaler. Ärendet Möjligheten för elevhälsan att ta del av regionens gemensamma vårdinformationssystem medför en ökad elev/patientsäkerhet och tillgodoser verksamheternas behov av informationsutbyte på ett sätt som utan avtalet ej hade varit möjligt. Eftersom tidigare avtal löper ut erfordras ett nytt. I samband med detta har avtalet utvecklats för att än tydligare säkerställa samverkan i vårdkedjan samtidigt som elevernas journaluppgifter hanteras i enlighet med utbildningsförvaltningens högt ställda krav på integritet. Avtalen mellan utbildningsförvaltningen och Region Kronoberg behöver förnyas. Beslutet skickas till För kännedom Region Kronoberg Camilla Holmqvist förvaltningschef Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post carl.mattsson@vaxjo.se

64 AVTAL Dnr: 15RKxxx Region Kronoberg Samverkansavtal - Avtalsnr: XXX Regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län Innehåll 1 Bakgrund och syfte Parter Avtalstid Avtalshandlingar Avtalskonstruktion Vårdinformationssystem Sammanhållen journalföring Informationssäkerhet Personuppgifter E-tjänstekort Avvikelsehantering Anslutning till Region Kronobergs datanät Ersättning Utveckling och uppföljning Ändringar och tillägg Meddelanden Force majeure Ansvarsbegränsning Tvist Underskrift Avtal regional samverkan inom ehälsa Sida 1 av 15

65 REGION KRONOBERG 1 Bakgrund och syfte Region Kronoberg och länets kommuner ska tillsammans utveckla kvalitet och patientsäkerhet på ett effektivt sätt inom vård- och omsorg. En effektiv samverkan i vårdkedjan mellan hälso- och sjukvårdspersonal är av stor betydelse för att kunna erbjuda medborgarna en god vård. Den nationellt beslutade handlingsplanen för samarbete mellan landsting, regioner och kommunerna inom e-hälsoområdet ligger till grund för vår lokala samverkan. 2 Parter - Region Kronoberg, orgnr Alvesta kommun, orgnr Lessebo kommun, orgnr Ljungby kommun, orgnr Markaryds kommun, orgnr Tingsryds kommun, orgnr Uppvidinge kommun, orgnr Växjö kommun, orgnr Älmhults kommun, orgnr Avtalstid Detta samverkansavtal träder i kraft när det har undertecknats av samtliga Parter och gäller därefter tillsvidare med sex (6) månaders uppsägningstid. Uppsägningstiden räknas från den dag då meddelande om uppsägning kommer Parterna tillhanda. 4 Avtalshandlingar Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Förekommer i handlingarna mot varandra stridande föreskrifter gäller de, om omständigheterna inte uppenbarligen föranleder till annat, inbördes i nedan nämnd ordning. 1 Skriftliga ändringar och tillägg till avtal 2 Detta avtal 3 Bilagor till detta avtal Bilaga 1 - Avtal om personuppgiftsbiträde Bilaga 2 - IT-tjänster produktbilaga 5 Avtalskonstruktion Region Kronoberg erbjuder de kommuner som har undertecknat detta avtal att använda Region Kronobergs tjänster enligt avtalets omfattning. För att använda de nationella ehälsotjänsterna kräver Inera ett Modellavtal 2 för kommunen. Bilagor till detta avtal: Bilaga 1: Avtal om personuppgiftsbiträde Bilaga 2: IT-tjänster Produktbilaga Tilläggsavtal, Region Kronoberg erbjuder ytterligare tjänster till kommunerna 1. E-tjänstekort 2. Hemsjukvård Cambio Cosmic 3. Elevhälsa Cambio Cosmic 4. Elevhälsa (Cambio Cosmic) med en utökning för import av elevregister Sida 2 av 15

66 REGION KRONOBERG Underleverantörer Länets kommuner kan avtala med en privat vårdgivare som kommunen har vårdavtal med att använda Region Kronobergs tjänster enligt samma förutsättningar som den kommunala hemsjukvården. Region Kronoberg ska godkänna kommunens underleverantör. Kommunen ska ha avtalat med den privata vårdgivaren om att ansvaret för patientuppgifterna ska överlämnas till kommunen när avtalet dem emellan upphör. Anslutning ska ske via kommunens anslutning till Region Kronobergs datanät. Personuppgiftsbiträdesavtal tecknas direkt mellan Region Kronoberg och kommunens underleverantör. 6 Vårdinformationssystem 6.1 Omfattning Tjänsten omfattar funktioner i vårdinformationssystemet Cambio Cosmic för: Samordnad vårdplanering Skicka labbremiss Registrera influensavaccinationer under begränsad period. Läsa gemensamma labbresultat inklusive röntgen Läsa gemensam läkemedelslista Sammanhållen journalföring ingår och beskrivs i kapitel 7 nedan Den samordnade vårdplaneringen ska utföras enligt avtalade regler och rutiner mellan Region Kronoberg och länets kommuner Avtal mellan Region Kronoberg och kommunerna gällande in- och utskrivning av patienter i sluten vård i Kronobergs län. Kommunen får använda Region Kronobergs riktlinjer, utbildningsmaterial, instruktioner och instruktionsfilmer. Uppgifter i Cosmic överförs till Region Kronobergs datalager för uppföljning och rapportering. I avtalet ingår att använda Region Kronobergs standardrapporter för kommunens egna uppgifter utifrån samordnad vårdplanering. Parterna och Region Kronoberg ska samordna behovet av rapporter. Uppföljning och utveckling av samverkan i vårdinformationssystemet görs i följande grupper: Förvaltningsgrupper inom vårdinformationssystem (VIS) för kommunsamverkan och ledning Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst Tilläggstjänst Tilläggstjänster gällande hemsjukvård och elevhälsa måste tecknas för att få tillgång till övrig funktionalitet och informationsmängder. Detta gäller för att dokumentera enligt HSL, hantera fler remisser än de som ingår i detta avtal, använda meddelandefunktion, dela vårdplaner, använda direktöverföring till Sida 3 av 15

67 REGION KRONOBERG register av vaccinationer och skicka erecept osv. Region Kronoberg ansluter sig till nationella ehälsotjänster så snart det är möjligt och då finns även möjlighet att ansluta kommuner med tilläggsavtal. Detta gäller till exempel direktrapportera till kvalitetsregister som Senior Alert och Palliativregistret men även presentation av journal till medborgare i Journalen via nätet. 6.2 Förutsättning Användare i kommunen ska registreras i Region Kronobergs verksamhetskatalog. Användaren kommer att tilldelas ett unikt användarkonto och inloggning i vårdsystem utförs med e-tjänstekort. Tjänsten får även användas av privata vårdgivare som respektive kommun har vårdavtal med och som har arbetsplatser i kommunens nät. Att kopiera information från den sammanhållna journalen i Cosmic är inte tillåten. Vissa utskrifter är tillåtna utifrån beslutade riktlinjer gällande utskrifter från Cosmic där t ex gemensamt dokumenterad information som tillhör vårdtillfället är tillåten att skriva ut som journalkopia. 6.3 Åtagande Region Kronoberg Uppgradera systemet med nya versioner Administrera enheter, användare och behörigheter utifrån avtalets omfattning. Utbilda kommunens utbildare (max 4 st/kommun) Utveckla och kvalitetssäkra rapporter Tillhandahålla support dygnet runt alla dagar, varav vardagar mellan kl 17-7 och helgdagar genom beredskap. Under beredskap utförs ärenden som inte kan vänta till nästa vardag. Publicera samordnad vårdplan till nationella ehälsotjänst när detta är möjligt. Publicera vilka enheter som inte omfattas av sammanhållen journalföring, så kallad inre sekretessområde på 1177.se/Kronoberg 6.4 Åtagande Kommun Beställa och avbeställa behörigheter i Cosmic Stämma av de lokala instruktioner som avser registrering i Cosmic med förvaltaren för samordnad vårdplanering i Cosmic Utbilda användare i Cosmics funktioner enligt omfattning i avtal Registrera influensavaccinationer i Cosmic under den period som Region Kronoberg tillåter registreringar. Utveckla och testa reservrutiner Ansvara för att personal som ges tillgång till Cosmic och sammanhållen journal är informerade om lagar, föreskrifter, regler och rutiner för direktåtkomst och hantering av personuppgifter. Medborgare ska informeras om att vårdgivaren deltar i sammanhållen journalföring Direktåtkomst till annan vårdgivares information ska föregås av att medborgarens samtycke begäras och dokumenteras i journalen enligt gällande rutin. Publicera vilka enheter som inte omfattas av sammanhållen journalföring, på webbsida för kommunen. Sida 4 av 15

68 REGION KRONOBERG 7 Sammanhållen journalföring I Patientdatalag (2008:355) 1 kap. 3, definieras sammanhållen journalföring, enligt följande: Ett elektroniskt system, som gör det möjligt för en vårdgivare att ge eller få direktåtkomst till personuppgifter hos en annan vårdgivare. Sammanhållen journalföring innebär en möjlighet för olika vårdgivare att ta del av varandras vårddokumentation genom direktåtkomst. Genom sammanhållen journalföring finns viktig information om en patient alltid tillgänglig i den stund patienten har behov av vård oavsett var patienten befinner sig. 7.1 Åtagande Parterna Medborgare ska informeras av vårdgivare (respektive kommun och Region Kronoberg), som deltar i sammanhållen journalföring: o om vad den sammanhållna journalföringen innebär, o om patients rättigheter att kunna spärra information och stå utanför den sammanhållna journalen o om patients möjlighet att kunna begära logglista, för att se vem som har läst patiens journal Patientens samtycke ska inhämtas av vårdgivaren, innan vårdgivaren får ta del av den sammanhållna journalen. 7.2 Sammanhållen journalföring regionalt Genom att Parterna tecknar detta samverkansavtal ingår Region Kronobergs hälso- och sjukvård och den kommunala hälso- och sjukvården i länet sammanhållen journalföring. Privata vårdgivare inom ramen för vårdval i Region Kronoberg och underleverantörer till kommunernas hemsjukvård ingår också i den sammanhållna journalföringen. Genom att godkänna detta avtal ger kommunen Region Kronoberg rätt att för kommunens räkning teckna avtal med övriga parter som kan ingå i den sammanhållna journalen för Kronoberg. Bilden beskriver den regionala sammanhållna journal mellan kommunerna och mellan Region Kronoberg och kommunerna. Sida 5 av 15

69 REGION KRONOBERG Region Kronoberg Regionen har sammanhållen journalföring med privata vårdgivare, inom ramen för Vårdval Kronoberg som till exempel privata vårdcentraler. Inre sekretess, är enheter som inte publiceras i den sammanhållna journalen från Region Kronoberg Kommun 1 (utan tilläggstjänster Cosmic) Region Kronoberg ger alla kommuner i länet (Kommun 1 i bilden), möjlighet att ta del av samma informationsmängder som regionen publicerar till patientöversikt i de nationella ehälsotjänsterna. Vilka informationsmängder det handlar om beskrivs på webbsidan 1177.se/Kronoberg. Därutöver ingår ytterligare informationsmängder, som beskrivs i kapitel 6. Kommun 2 och 3 (med en tilläggstjänst Elevhälsa/Hemsjukvård Cosmic) Kommun (kommun 2 och 3 i bilden) som har tilläggstjänsten Elevhälsa eller Hemsjukvård, kommer att kunna ta del av mera informationsmängder från Region Kronoberg. Vilka dessa är anges i omfattning för vårdinformationssystem och i respektive tilläggsavtals omfattning. Kommunerna kan även ta del av varandras informationsmängder. Parterna skall informeras om eventuella begränsningar för den sammanhållna journalföringen inre sekretess. Kommun 4 (med två tilläggstjänster Cosmic) Kommun (kommun 4) som kan använda båda tilläggstjänsterna Elevhälsa och Hemsjukvård. De olika nämnderna ingår i den sammanhållen journalföring enligt ovan. 7.3 Sammanhållen journalföring nationellt Region Kronoberg publicerar ett antal informationsmängder via nationella tjänstekontrakt och plattform till den nationella ehälsotjänsten NPÖ (Nationell patientöversikt). Liksom andra vårdgivare i Sverige publicerar information som vi kan ta del av i sammanhållen journalföring via den nationella plattformen. Vi erbjuder publicering, utifrån detta avtal samt utifrån tilläggsavtalen, även informationsmängder från kommuner när krav för informationssäkerhet är uppfyllda. Vi erbjuder kommunerna att läsa i den nationella ehälsotjänsten NPÖ i samma omfattning och på samma sätt som Region Kronoberg nyttjar de informationsmängder som publiceras via den nationella plattformen. Kostnader för Nationella ehälsotjänster hanteras genom samverkan på nationell nivå genom nuvarande organisation Inera. Här kan inte Region Kronoberg påverka utfallet för eventuella anslutningskostnader per vårdgivare. Sida 6 av 15

70 REGION KRONOBERG 8 Informationssäkerhet God informationssäkerhet är en förutsättning för att informationshanteringen ska uppfylla gällande lagar och författningar samt för att samverkan i vårdprocessen ska kunna ske på ett säkert sätt för såväl patienter som utförare. Kommunen ansvarar för informationssäkerheten inom sitt verksamhetsområde. Åtgärder ska vidtas för att minimera hot och risker som riktar sig mot informationens tillgänglighet, konfidentialitet, riktighet och spårbarhet. Stark autentisering - kännetecknas av att identiteten kontrolleras på minst två olika sätt. Det ska användas då en vårdpersonal tar del av uppgifter över internet. För att uppfylla detta krav ska e-tjänstekort användas (SITHS-kort). Behörighetsstyrning - I verksamheter som hanterar en stor mängd mycket integritetskänsliga uppgifter, som hälso- och sjukvården, ställs stora krav på en ändamålsenlig behörighetsstyrning. För hälso- och sjukvårdens del finns uttryckliga krav i patientdatalagen och i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:14. Där regleras bland annat att vårdgivare ska göra en individuell behörighetstilldelning utifrån varje användares behov att kunna utföra sina arbetsuppgifter och ge en god och säker vård. Åtkomstkontroll Vårdgivare ska göra systematiska och återkommande kontroller, stickprovskontroller för att upptäcka om någon obehörigen har tagit det av journaluppgifter som den inte borde. Patientens rättigheter: att spärra alla vårduppgifter, det vill säga uppgifter som behövs för vård och behandling. Exempel på sådana uppgifter är diagnoser, besöket, provsvar och röntgenbilder. att stå utanför sammanhållen journalföring genom att uppgifterna spärras för andra vårdgivare att sätta inre spärr, vilket begränsa åtkomsten för andra vårdenheter/vårdprocesser hos vårdgivaren genom elektronisk åtkomst 8.1 Förutsättning Efter det att avtalet har upphört är part skyldig att medverka vid uppföljningar i samband med misstanke om dataintrång eller annat missbruk. 8.2 Åtagande Parterna Parterna skall följa de krav på informationssäkerhet som Region Kronoberg anger. Parterna förbinder sig att använda e-tjänstekort (SITHS-kort med landstingslegitimation för Region Kronoberg) för säker identifiering av alla användare i Cosmic. Parter ska utföra regelbundna slumpmässiga och riktade logguppföljningar enligt patientdatalag och tillhörande föreskrifter för att kontrollera eventuell obehörig åtkomst till patientuppgifter Tillhandahålla loggrapporter, då medborgare efterfrågar det Behovs- och riskanalys för tilldelning av behörighet för åtkomst till patientuppgifter (SOSFS 2008:14, 2 kap. 6 ) ska ligga till grund vid behörighetstilldelning. Sida 7 av 15

71 REGION KRONOBERG Parterna ska följa de krav på behörighetsstyrning som Region Kronoberg anger. 8.3 Åtagande Region Kronoberg På uppdrag av kommunen ska Region Kronoberg kunna vara behjälplig vid behov av fördjupad logguppföljning. På uppdrag av kommunen ska Region Kronoberg, för kommunens räkning hantera spärrar i den nationella spärrtjänsten som även Cosmic är kopplad till. Uppdraget innebär att utifrån en medborgares begäran till kommunen, verkställa eller häva spärr i Cosmic. 8.4 Åtagande Kommun Följa utarbetad rutin för spärrhantering. Detta innebär att en gemensamt utarbetad blankett fylls i och skickas till Region Kronoberg Informera medborgare om kommunens hantering av spärr. 9 Personuppgifter Varje vårdgivare är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen för sitt vårdregister. Vårdgivarna ska i ett personuppgiftsbiträdesavtal ge Region Kronoberg i uppdrag att vara personuppgiftsbiträde för deras räkning. Se bilaga 1 (personuppgiftsbiträdesavtal). Personuppgiftsbiträdesavtal samt fullmakt, enligt Modellavtal 2*, ska finnas mellan respektive kommun (nämnd i kommunen) och Region Kronoberg. Om en kommun har privata vårdgivare i sin organisation, ska Region Kronoberg erhålla en kopia på Modellavtal 2. *Modellavtal 2, riktar sig till vårdgivare som ansluts indirekt via annan direktansluten vårdgivare till nationell IT-tjänst där Inera AB, direktansluten vårdgivare och/eller annan extern part hanterar personuppgifter för indirekt ansluten vårdgivares räkning. Modellavtalet reglerar inte vanlig journalföring samt eventuell drift i de fall direktansluten vårdgivares journalsystem används av flera vårdgivare. Avtalet är framtaget av Inera AB. 10 E-tjänstekort 10.1 Omfattning Parterna ska använda e-tjänstekort (SITHS-kort), för säker identifiering av alla användare. Det ska användas som inloggningssätt till vårdinformationssystem med sammanhållen journalföring samt till de nationella ehälsotjänsterna som till exempel Pascal och Nationell patientöversikt (NPÖ). Parterna ska följa Region Kronobergs regelverk för säker identifiering och begära spärr av regioncertifikat när en persons uppdrag inom vården avslutas. Tilläggstjänst Kommunen kan avtala om tilläggstjänst för e-tjänstekort som omfattar fotografering, beställning och utlämnande av e-tjänstekort, utgivning av reservkort samt spärr av kort. Se separat bilaga, Tilläggstjänst e-tjänstekort. Sida 8 av 15

72 REGION KRONOBERG 10.2 Förutsättningar Kommuner som utfärdar SITHS-kort i egen regi ska lägga på Region Kronobergs landstingslegitimation på SITHS-kortet. Kommunen ansvarar också för sina uppgifter i den nationella HSA-katalogen. Support för denna tjänst ges av den nationell organisation för ehälsa (Inera) Åtagande Region Kronoberg Region Kronoberg åtar sig att tillhandahålla landstingscertifikat till kommunens personal inom vård och omsorg samt kommunens privata vårdgivare för åtkomst till regionens system enligt detta avtal Åtagande Kommun Kommunen ska se till att enheter och personal blir registrerade i Region Kronobergs verksamhetskatalog i den omfattning som behövs för användning av Region Kronobergs tjänster. Om kommunen önskar exportera uppgifter direkt från en egen verksamhetskatalog till HSA måste det göras via egen anslutning till Sjunet. Förvalta sin egna nationella HSA-katalog. 11 Avvikelsehantering 11.1 Omfattning Tjänsten används för registrering, överföring och bearbetning av avvikelser som berör samverkan mellan Region Kronoberg och kommunens vård- och omsorg. För tjänsten används funktioner i Region Kronobergs system Synergi. I avtalet ingår att använda Region Kronobergs standardrapporter för tjänsten Region Kronoberg erbjuder länets kommuner en användarlicens, för registrering och bearbetning av avvikelser, per kommun utan kostnad. Kommunerna kan hyra licenser för ytterligare användare enligt Region Kronobergs avtal med leverantören. Se Bilaga 2 IT-tjänster produktbilaga Förutsättningar Avvikelser som berör samverkan mellan Region Kronoberg och länets kommuner inom vård- och omsorg ska rapporteras genom registrering och bearbetning i Region Kronobergs avvikelsesystem Synergi. Den gemensamt framtagna rutinen för hur avvikelser ska hanteras mellan Parterna ska följas. Region Kronoberg och kommunen ansvarar som myndigheter för sina handlingar i systemet. Separat diarieregistrering utöver registreringen i systemet behövs inte. Region Kronoberg garanterar kommunen tillgång till sina handlingar även efter det att detta avtal har upphört. Vidareutveckling och dialoger om avvikelser sker i Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Sida 9 av 15

73 REGION KRONOBERG 11.3 Åtagande Region Kronoberg Avvikelser som upptäcks i Region Kronobergs verksamhet registreras av den person som upptäcker avvikelsen och den skickas sedan inom systemet till utsedd mottagare i kommunen som begär in svar från berörd enhet. Svaret skickas sedan inom systemet av utsedd person i kommunen tillbaka till anmälaren i Region Kronoberg. System- och behörighetsadministration Utbildning av funktioner och statistikuttag Tillhandahålla informationsmaterial om rutinen mellan parter Region Kronoberg tillhandlar support vardagar kl Åtagande Kommun Avvikelser som upptäcks i kommunens verksamhet registreras av utsedd person och skickas inom systemet till mottagare på berörd enhet i Region Kronoberg för bearbetning. Svaret meddelas inom systemet till en utsedd mottagare i kommunen Beställa och avbeställa behörigheter Utbilda användare i rutin för avvikelse 12 Anslutning till Region Kronobergs datanät 12.1 Omfattning Anslutningen tillhandahålls genom en fast dataförbindelse till Region Kronobergs anslutningspunkt. Tjänsten omfattar anslutning av IT-arbetsplatser i kommunen till Region Kronobergs datanät för användning av Region Kronobergs tjänster inom ehälsa. IT-arbetsplatserna ansluts till Region Kronobergs datanät via Region Kronobergs plattform för fjärranslutning (Citrix XenApp) Förutsättningar Primär anslutning skall göras via dedikerad fast förbindelse till Region Kronobergs anslutningspunkt. Sekundär anslutning kan göras via Internet med fast VPN-tunnel till Region Kronobergs anslutningspunkt. Som reservlösning om problem uppstår med ordinarie anslutningar kan fjärranslutning ske via Internet med hjälp av funktionsdosa (RSA-dosa). Varje kommun kan beställa maximalt tre (3) st funktionsdosor. På kommunens IT-arbetsplatser måste programmet NetID och klient för Citrix installeras. Under avtalstiden kan kravet på programvaror ändras. En förutsättning för anslutning är att respektive kommun och privat vårdgivare som kommunen ha avtal med uppfyller Region Kronobergs krav på anslutning till Region Kronobergs datanät Åtagande Region Kronoberg Region Kronoberg tillhandahåller en anslutning till Region Kronobergs tjänster. Region Kronoberg finansierar utrustningen i anslutningspunkterna. Sida 10 av 15

74 REGION KRONOBERG Region Kronoberg tillhandahåller drift och support på tjänsten dygnet runt alla dagar, varav vardagar mellan kl 17-7 och helgdagar genom beredskap Åtagande Kommun Varje kommun ansvarar för att IT-arbetsplatserna i den kommunala vården kan kommunicera med Region Kronobergs datanät och att de har den funktion, kapacitet och tillgänglighet som avtalade tjänster behöver. Varje kommun anskaffar samt ansvarar för att den fasta dataförbindelsen till Region Kronobergs anslutningspunkt har den kapacitet, tillgänglighet och redundans som avtalade tjänster behöver. Region Kronobergs datanät kan även nås via Internet och funktionsdosa som reservlösning (maximalt tre (3) funktionsdosor per kommun). Varje kommun svarar för abonnemang och trafikavgifter för trådlösa anslutningar. Varje kommun svarar för kostnaden för dataförbindelsen till Region Kronobergs datanät. Varje kommun bekostar kortläsare, skrivare och annan lokal utrustning. Länets kommuner åtar sig att uppfylla Region Kronobergs krav på teknik och informationssäkerhet för anslutning till Region Kronobergs datanät. 13 Ersättning Kostnader för tjänsterna anges i Bilaga 2 IT-tjänster produktbilaga. Angivna priser i produktbilagan är exkl moms. Priser för program, utrustning och tjänster är till självkostnad. Priserna revideras var 12:e månad och uppdateras utifrån hur Region Kronobergs externa kostnader för anskaffning förändras. Sida 11 av 15

75 REGION KRONOBERG 14 Utveckling och uppföljning Utveckling och uppföljning av samverkan kopplad till detta avtal ska göras i följande grupper. Kommunchefsgruppen Kontaktpersoner för avtalet Förvaltningschefsnätverket Samordningsgrupp för gemensam infrastruktur för ehälsa, aktiveras vid behov Förvaltningsledningsgrupp för VIS Förvaltningsgrupp för VIS kommunsamverkan Förvaltningsgrupp för VIS Läkemedel Förvaltningsgrupp för VIS Vårddokumentation Förvaltningsgrupp för VIS elevhälsa Samverkan nationella ehälsotjänster Övergripande frågor beträffande samverkansavtalet Uppföljning, förändringar och tillägg Uppföljning av pågående samverkan samt nya behov inom vård- och omsorg. Regler för samordnad vårdplanering. Omfattar teknik, verksamhetskatalog (HSA) och e-tjänstekort. Två företrädare för varje kommun (teknik och verksamhet). Befintlig grupp. En gemensam företrädare för länets kommuner Befintlig grupp Omfattar samordnad vårdplanering och hemsjukvård En företrädare för varje kommun Befintlig grupp. En gemensam företrädare för länets kommuner Befintlig grupp. En gemensam företrädare för länets kommuner Befintlig grupp En företrädare för varje kommun Ny gruppering En företrädare för varje kommun 15 Ändringar och tillägg Ändringar av eller tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för Parterna för att vara giltiga. Om Part som Region Kronoberg har avtal med inte följer de regler och rutiner som anges kommer anslutning till avtalet att omprövas. Kostnader som kan komma uppstå i samband med en omprövning, betalas av Part. 16 Meddelanden - Parterna ska utan dröjsmål skicka Meddelande som är väsentligt för samverkan enligt detta avtal. - Meddelande ska lämnas till Parterna skriftligen och ska skickas till Parternas kontaktpersoner. - Meddelande som endast berör en Part ska skickas till aktuell Parts kontaktperson. Meddelande som berör flera Parter ska skickas till Region Kronobergs kontaktperson som vidareförmedlar till alla Parter. - Meddelande ska anses ha kommit mottagaren tillhanda: - vid överlämnandet, om det har levererats med bud; Sida 12 av 15

76 REGION KRONOBERG - tre bankdagar efter avlämnande för postbefordran, om det har skickats som rekommenderat brev; - vid mottagande av läskvitto, om det har skickats per e-post. 17 Force majeure - Part befrias från sina åtaganden enligt avtalet om fullgörandet av dem förhindras av omständighet utanför partens kontroll och som denne skäligen inte kunde ha räknat med vid avtalets tecknande och vars följder skäligen inte kunnat undvikas eller övervinnas. - Såsom befriande omständigheter ska anses krig, krigshandling, myndighetsbeslut, strejk eller annan allvarligt arbetskonflikt eller annan jämförlig omständighet. 18 Ansvarsbegränsning - Region Kronoberg ansvarar inte för fel eller förseningar i utförande av Systemförvaltning eller Projekt som beror på att Part lämnat felaktiga uppgifter och inte heller för produktions- eller inkomstbortfall eller andra indirekta skador till följd av detta. - Part ansvarar för att detta avtals innehåll och konsekvenser förs vidare till alla berörda inom Parts organisation. 19 Tvist Tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska Parterna i första hand försöka lösa genom överenskommelse. Sida 13 av 15

77 REGION KRONOBERG 20 Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i 9 exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Datum.. Regiondirektör Martin Myrskog Region Kronoberg Datum. Datum... Kommunchef xxxxxxxxxxxx Alvesta kommun Kommunchef xxxxxxxxxxxx Lessebo kommun Datum. Datum.. Kommunchef xxxxxxxxxxxx Ljungby kommun. Kommunchef xxxxxxxxxxxx Markaryds kommun Sida 14 av 15

78 REGION KRONOBERG Datum. Datum.. Kommunchef xxxxxxxxxxxx Tingsryds kommun. Kommunchef xxxxxxxxxxxx Uppvidinge kommun Datum. Datum.. Kommunchef xxxxxxxxxxxx Växjö kommun. Kommunchef xxxxxxxxxxxx Älmhults kommun Sida 15 av 15

79 BILAGA 2 Dnr: 15RKxxx Region Kronoberg Avtalsnr: XXX IT-tjänster Produktbilaga 1 Avtal regional samverkan inom ehälsa Dokument: Regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län Produkt Produkt Kostnad Samordnad vårdplanering Cambio Cosmic Link Ingen kostnad Skicka labbremiss Cambio Cosmic Beställning och svar Ingen kostnad Läsa Labbresultat inkl röntgensvar Cambio Cosmic Beställning och svar Ingen kostnad Läsa läkemedelslista Cambio Cosmic Läkemedelslista Ingen kostnad Sammanhållen journalföring regional Sammanhållen journalföring nationell Cambio Cosmic Läsa publicerade informationsmängder från andra vårdgivare i Sverige Ingen kostnad Ingen kostnad Avvikelsehantering Synergi en licens per kommun Ingen kostnad Avvikelsehantering Synergi extra licenser 3000 kr/licens Fjärranslutning till Kronnet, RSAdosa (reservrutin) RSA-dosa (giltighetstid 5 år) Tre kostnadsfria funktionsdosor 2 Tilläggstjänst E-tjänstekort Dokument: E-tjänstekort Produkt Produktmodell Kostnad Ordinarie kort SITHS SIS-kort utgivet av Region Kronoberg 750 kr/st Ordinarie kort SITHS företagskort utgivet av Region Kronoberg 750 kr/st Korttidskort (6 månader) SITHS reservkort utgivet av Region Kronoberg 350 kr/st Reservkort (1 månad) SITHS reservkort utgivet av Region Kronoberg 350 kr/st PUK-kodskuvert 170 kr/st 3 Tilläggstjänst Hemsjukvård Cambio Cosmic Bilaga 2 IT-tjänster produktbilaga Sida 1 av 2

80 REGION KRONOBERG Dokument: Hemsjukvård Cambio Cosmic Produkt Produktmodell Kostnad HSL-dokumentation utifrån de funktioner som används i Region Kronoberg Nationella ehälsotjänster utifrån Region Kronobergs anslutning Nationella register utifrån Regionen Kronobergs anslutning Cambio Cosmic Cambio Cosmic anpassning och anslutning Cambio Cosmic anpassning och anslutning Ingen kostnad Ingen kostnad lokalt Ingen kostnad lokalt Etikettskrivare Zebra GK420t USB Egen anskaffning Etikettskrivare nät Zebra GK420t nät Egen anskaffning Kvittoskrivare Epson TM-T88V USB Egen anskaffning Kvittoskrivare nät Epson TM-T88IV Nät Egen anskaffning Skanner Fujitsu fi-7160 Egen anskaffning 4 Tilläggstjänst Elevhälsa Cambio Cosmic inklusive elevregister Dokument: Elevhälsa Cambio Cosmic Dokument: Elevhälsa Cambio Cosmic import av elevregister Produkt Produktmodell Kostnad HSL-dokumentation utifrån de funktioner som används i Region Kronoberg Nationella ehälsotjänster utifrån Region Kronobergs anslutning Nationella register utifrån Regionen Kronobergs anslutning Cambio Cosmic Cambio Cosmic anpassning och anslutning Cambio Cosmic anpassning och anslutning Ingen kostnad Ingen kostnad lokalt Ingen kostnad lokalt Skanner Fujitsu fi-7160 Egen anskaffning Importera fil från elevregister Cambio Cosmic kr/år för samtliga kommuner att fördela enligt avtal Sida 2 av 2

81 BILAGA 1 Dnr: 15RKxxx Region Kronoberg Kansliavdelningen Ann-Katrin Axelsson Avtalsnr: XXX Biträdesavtal enligt personuppgiftslagen (1998:204) Bakgrund Personuppgiftslagen (1998:204) nedan PuL, ställer krav på skriftligt avtal när personuppgiftsbiträden ska behandla personuppgifter för en personuppgiftsansvarigs räkning. Med anledning därav har parterna enats om att ingå detta personuppgiftsbiträdesavtal. Biträdesavtal mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde gällande: Cambio Cosmic Parter Personuppgiftsansvarig: N kommun adress (org.nr: xxxxxx-xxxx) Personuppgiftsbiträde: Region Kronoberg Växjö (org.nr: ) Bilaga 1_Avtal om personuppgiftsbiträde Sida 1 av 4

82 REGION KRONOBERG Definitioner Detta avtal har motsvarande definitioner som återfinns i 3 personuppgiftslagen vilket bland annat innebär att: Personuppgiftsansvarig, är den som ensam eller tillsammans med andra, bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Personuppgiftsbiträde, är den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. med behandling avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte med personuppgifter avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet Patientdatalagen (2008:355) gäller dessutom vid vårdgivarens behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården och i tillämpliga delar även uppgifter om avlidna personer. Samverkansavtalet och tilläggsavtal, nedan kallat för AVTAL, tillsammans med detta biträdesavtal reglerar vad personuppgiftsbiträdet ska ansvara och utföra åt personuppgiftsansvarig. Innehåll och syfte Detta avtal har till syfte att uppfylla personuppgiftslagens krav enligt 30 andra stycket på avtal mellan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet. Mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträdet har AVTAL tecknats, innefattande tjänster som personuppgiftsbiträdet ska tillhandahålla personuppgiftsansvarig. AVTALEN, tillsammans med detta biträdesavtal reglerar vad personuppgiftsbiträdet ska ansvara och utföra åt personuppgiftsansvarig. Avtalstid Avtalet gäller från dess undertecknande och så länge som personuppgiftsbiträdet behandlar personuppgifter. Ansvar och instruktion Personuppgiftsansvarig har ansvar för all behandling av avtalade personuppgifter i enlighet med personuppgiftslagen. Personuppgiftsbiträdet åtar sig att bara behandla avtalade personuppgifter i enlighet med AVTALEN, biträdesavtalet och instruktioner från personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsbiträdet får inte avtala om ett underbiträde till av personuppgiftsansvarig åtaget uppdrag utan fullmakt från personuppgiftsansvarig. Tecknande av personuppgiftsbiträdesavtal med underbiträde ska ske såväl mellan personuppgiftsbiträdet och underbiträdet som mellan personuppgiftsansvarig och underbiträdet. Säkerhet och sekretess Personuppgiftsbiträdet ska vidta åtgärder som avses i 31 första stycket personuppgiftslagen, vilket innebär att personuppgiftsbiträdet ska vidta Sida 2 av 4

83 REGION KRONOBERG lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas åt personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsbiträdet ska begränsa åtkomsten av personuppgifter till personer som behöver sådan åtkomst för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Personuppgiftsbiträdet ska se till att de personer som har åtkomst till personuppgifterna omfattas av tystnadsplikt samt att de är informerade om hur de får behandla personuppgifterna. Personuppgiftsbiträdet ska vara beredd att följa av Datainspektionen fattade beslut om åtgärder för att uppfylla lagens säkerhetskrav. Personuppgiftsbiträdet ska tillåta de inspektioner, inklusive fysiskt tillträde till personuppgiftsbiträdets lokaler, som Datainspektionen, personuppgiftsansvarig eller annan berörd part, enligt personuppgiftslagen, kan kräva för upprätthållande av en korrekt behandling av personuppgifter. Personuppgiftsbiträdet åtar sig att på uppdrag av personuppgiftsansvarig eller på begäran från patient ta fram information om åtkomst till personuppgifter, loggrapporter. Personuppgiftsbiträdet förbinder sig att inte till tredje man lämna ut information om behandling av personuppgifter som omfattas av detta avtal eller annan information som personuppgiftsbiträdet erhållit till följd av detta avtal. Personuppgiftsbiträdet ska se till att anställda som ges åtkomst till personuppgifter erhåller information om hur personuppgifter får behandlas samt se till att sådana anställda omfattas av tystnadsplikt i enlighet med lag och detta avtal. Skadeståndsansvar Personuppgiftsbiträdet ska hålla personuppgiftsansvarige skadelöst i händelse av att personuppgiftsansvarige åsamkas skada som är hänförlig till personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter i strid med instruktion från personuppgiftsansvarig eller AVTALEN. Parts skadeståndsansvar enligt detta avtal är begränsat i omfattning och belopp av den ansvarsbegränsning som följer av AVTALEN samt av personuppgiftslagen. Ändringar, tillägg och uppsägning Förslag eller önskemål om ändring i eller uppsägning av avtalet ska godkännas av alla parter och fastställas i ett särskilt tilläggsavtal eller motsvarande, som undertecknas av behöriga företrädare för parterna. Upphörande av behandling av personuppgifter Då personuppgiftsbiträde upphör med behandling av personuppgifter tillhörande personuppgiftsansvarige, ska personuppgiftsbiträde återlämna all data som innehåller personuppgifter i enlighet med AVTALEN eller annan överenskommelse. Tvist Tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska Parterna i första hand försöka lösa genom överenskommelse. Sida 3 av 4

84 REGION KRONOBERG Underskrifter Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Personuppgiftsansvarig Ort och datum Personuppgiftsbiträde Ort och datum Växjö Underskrift av behörig företrädare Underskrift av behörig företrädare dfsdf Regiondirektör Namnförtydligande Namnförtydligande Martin Myrskog Sida 4 av 4

85 AVTAL Dnr: 15RKxxx Region Kronoberg Tilläggsavtal - Avtalsnr: XXX Elevhälsa Cambio Cosmic 1 Bakgrund och syfte Dokumentet är ett tilläggsavtal till avtal om regional samverkan inom ehälsa mellan Region Kronoberg och länets kommuner. 2 Parter - Region Kronoberg, org.nr XXXXX kommun org.nr. xxxxxx-xxxx 3 Avtalstid Avtalet gäller under samma tid och förutsättningar som samverkansavtalet. 4 Avtalshandlingar Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Förekommer i handlingarna mot varandra stridande föreskrifter gäller de, om omständigheterna inte uppenbarligen föranleder till annat, inbördes i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till avtal 2. Detta tilläggsavtal 3. Samverkansavtal Regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län, Avtalsnr: XXXXX För att använda nationella ehälsotjänster ska kommunen underteckna personbiträdesavtal enligt modellavtal 2 med Region Kronoberg. 5 Omfattning Tjänsten ger kommunen möjlighet att använda Region Kronobergs installation av vårdinformationssystem för sin elevhälsa. Det omfattar vårddokumentation, resursplanering, läkemedel inklusive erecept, remisshantering, beställning-, svar- och meddelandefunktion samt SMSpåminnelse. Möjlighet till automatisk rapportering till nationella register av t ex vaccinationer utvecklas successivt. Möjlighet till utdata och rapporter finns utifrån Region Kronobergs standardrapporter med ovanstående informationsmängder. Parterna ska samordna behovet av utdata. Kommunen får använda Region Kronobergs riktlinjer, utbildningsmaterial, instruktioner och instruktionsfilmer som komplement till eget informationsmaterial. Tilläggsavtal elevhälsa Sida 1 av 4

86 REGION KRONOBERG I tjänsten ingår att använda Region Kronobergs system för skanning av journalhandlingar inom elevhälsa med koppling till Cosmic. Sammanhållen journalföring hanteras enligt huvudavtal inklusive informationsmängder som ingår i detta tilläggsavtal. Publicering till nationell patientöversikt via nationella tjänstekontrakt görs utifrån förutsättningar i huvudavtal inklusive de informationsmängder som ingår i detta tilläggsavtal och utifrån de som Region Kronoberg publicerar. Tilläggstjänst Ytterligare en tilläggstjänst finns möjlig att teckna utifrån behov i elevhälsan som innebär en koppling mellan kommunens system för elevadministration och Cosmic. 6 Förutsättningar Avtal ska finnas om Regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län Tjänsten omfattar den vård som kommunen tillhandahåller enligt HSL. Vårdgivare som dokumenterar i den sammanhållna journalen ska följa den informationsstruktur och standard som Region Kronoberg anger beträffande terminologi, klassifikationer, kodverk, sökord och mallar. Kommuner ska samordna sina behov. Att kopiera information från den sammanhållna journalen i Cosmic är inte tillåten. Vissa utskrifter är tillåtna utifrån beslutade riktlinjer gällande utskrifter från Cosmic, där till exempel gemensamt dokumenterad information är tillåten att skriva ut som journalkopia Kommunen ansvarar för information och rutiner som avser begäran av rättelse och förstörande av kommunens handlingar i systemet enligt PDL 8 kap. Efter beslut beställs åtgärden av Region Kronoberg. Tjänsten omfattar den elevhälsa som kommunen bedriver enligt skollagen för skolor i kommunens egen regi. 7 Åtagande för Region Kronoberg Uppgradera systemet med nya versioner Administrera enheter, användare och behörigheter Konfigurera de delar som ingår i tjänsten Utbilda kommunens införandegrupp Utveckla och kvalitetssäkra rapporter Ta fram gemensamma riktlinjer, utbildningsmaterial, instruktioner och instruktionsfilmer. Tillhandahålla support dygnet runt alla dagar, varav vardagar mellan kl och helgdagar genom beredskap. Under beredskap utförs ärenden som inte kan vänta till nästa vardag. 8 Åtagande för kommunen Ta fram lokala rutiner för hur systemet ska användas i verksamheten. Sida 2 av 4

87 REGION KRONOBERG Stämma av de lokala instruktioner som avser registrering i Cosmic med förvaltaren för området elevhälsa Lämna underlag för konfigurering Beställa och avbeställa behörigheter Utbilda användare med hjälp av införandegruppen Utveckla och testa reservrutiner Följa informationssäkerhetskrav i huvudavtal med t ex rutin för loggkontroll, spärrhantering och behörighetstilldelning Samordna behov av utdata mellan Parter Ge Region Kronobergs läkare tillgång till Cambio Cosmic från kommunens stationära arbetsplatser. 9 Utveckling och uppföljning Utveckling och uppföljning av tjänsten hanteras i förvaltningsgruppen VIS Elevhälsa. Företrädare för varje kommun samt förvaltare för området elevhälsa i Cosmic deltar. 10 Arkivering Region Kronoberg samverkar i gemensam kundgrupp där samtliga svenska kunder till Cambio deltar. I detta forum finns en långsiktig strategi att möjliggöra en arkiveringsfunktionalitet utifrån gemensamma krav till leverantören. Region Kronoberg erbjuder Parterna att erhålla samma lösning som Region Kronoberg kommer att ansluta sig till. 11 Ersättning Region Kronoberg erbjuder kommunerna att använda Cosmic utifrån omfattningen i detta avtal utan kostnad. Kommunen finansierar egen utrustning bland annat datorer, skrivare, kvittoskrivare, etikettskrivare, skannrar, kortläsare och förbrukningsmaterial. Den utrustning som ansluts till datorn måste vara godkänd av Region Kronoberg för användning tillsammans med Regions system. Se Bilaga 2, IT-tjänster produktbilaga. Rörliga kostnader för kommunikationsavgifter t ex gällande SMS-påminnelse och e-brev kan tillkomma om kommunen väljer att använda dessa tjänster i Cosmic. Om det blir aktuellt med journalförstöring efter beslut från Inspektionen för vård och omsorg ska kommunen stå för leverantörens kostnader. Eventuella kostnader för anslutningskostnader till Nationella ehälsotjänster per vårdgivare hanteras genom samverkan på nationell nivå genom nuvarande organisation Inera. Detta ligger utanför Region Kronobergs kontroll. 12 Tilläggstjänstens upphörande Kostnader i samband med tjänstens upphörande ersätts av kommunen. 13 Underskrift Detta avtal har upprättats i två exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Sida 3 av 4

88 REGION KRONOBERG Datum. Datum.. Regiondirektör Martin Myrskog Region Kronoberg. Kommunchef xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxx kommun Sida 4 av 4

89 AVTAL Dnr: 15RKxxx Region Kronoberg Tilläggsavtal - Avtalsnr: XXX Hemsjukvård Cambio Cosmic 1 Bakgrund och syfte Dokumentet är ett tilläggsavtal till avtal om regional samverkan inom ehälsa mellan Region Kronoberg och länets kommuner. 2 Parter - Region Kronoberg, org.nr XXXXX kommun org.nr. xxxxxx-xxxx 3 Avtalstid Avtalet gäller under samma tid och förutsättningar som samverkansavtalet. 4 Avtalshandlingar Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Förekommer i handlingarna mot varandra stridande föreskrifter gäller de, om omständigheterna inte uppenbarligen föranleder till annat, inbördes i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till avtal 2. Detta tilläggsavtal 3. Samverkansavtal Regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län, Avtalsnr: XXXXX För att använda nationella ehälsotjänster ska kommunen underteckna personbiträdesavtal enligt modellavtal 2 med Region Kronoberg. 5 Omfattning Tjänsten ger kommunen möjlighet att använda Region Kronobergs installation av vårdinformationssystem för sin hemsjukvård enligt HSL. Det omfattar vårddokumentation, resursplanering, läkemedel inklusive erecept, remisshantering, beställning-, svar- och meddelandefunktion samt SMSpåminnelse. Möjlighet till automatisk rapportering till nationella kvalitetsregister utvecklas successivt. Möjlighet till utdata och rapporter finns utifrån Region Kronobergs standardrapporter med ovanstående informationsmängder. Parterna ska samordna behovet av utdata. Kommunen får använda Region Kronobergs riktlinjer, utbildningsmaterial, instruktioner och instruktionsfilmer som komplement till eget informationsmaterial. Tilläggsavtal hemsjukvård Sida 1 av 4

90 REGION KRONOBERG I tjänsten ingår att använda Region Kronobergs system för skanning av journalhandlingar inom hemsjukvården med koppling till Cosmic. Sammanhållen journalföring hanteras enligt huvudavtal inklusive informationsmängder som ingår i detta tilläggsavtal. Publicering till nationell patientöversikt via nationella tjänstekontrakt görs utifrån förutsättningar i huvudavtal inklusive de informationsmängder som ingår i detta tilläggsavtal och utifrån de som Region Kronoberg publicerar. 6 Förutsättningar Avtal ska finnas om Regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län Tjänsten omfattar den vård som kommunen tillhandahåller enligt HSL. Vårdgivare som dokumenterar i den sammanhållna journalen ska följa den informationsstruktur och standard som Region Kronoberg anger beträffande terminologi, klassifikationer, kodverk, sökord och mallar. Kommuner ska samordna sina behov. Att kopiera information från den sammanhållna journalen i Cosmic är inte tillåten. Vissa utskrifter är tillåtna utifrån beslutade riktlinjer gällande utskrifter från Cosmic, där till exempel gemensamt dokumenterad information är tillåten att skriva ut som journalkopia. Kommunen ansvarar för information och rutiner som avser begäran av rättelse och förstörande av kommunens handlingar i systemet enligt PDL 8 kap. Efter beslut beställs åtgärden av Region Kronoberg. Kommunen får även avtala med privat vårdgivare som kommunen har vårdavtal med och som har arbetsplatser i kommunens nät om att använda Region Kronobergs tjänster under samma förutsättningar. 7 Åtagande för Region Kronoberg Uppgradera systemet med nya versioner Administrera enheter, användare och behörigheter Konfigurera de delar som ingår i tjänsten Utbilda kommunens införandegrupp Samordna och leda förvaltningsgrupp Utveckla och kvalitetssäkra rapporter Ta fram gemensamma riktlinjer, utbildningsmaterial, instruktioner och instruktionsfilmer. Tillhandahålla support dygnet runt alla dagar, varav vardagar mellan kl och helgdagar genom beredskap. Under beredskap utförs ärenden som inte kan vänta till nästa vardag. 8 Åtagande för kommunen Ta fram lokala rutiner för hur systemet ska användas i verksamheten. Stämma av de lokala instruktioner som avser registrering i Cosmic med förvaltaren för området hemsjukvård Lämna underlag för konfigurering Beställa och avbeställa behörigheter Sida 2 av 4

91 REGION KRONOBERG Utbilda användare med hjälp av införandegruppen. Utveckla och testa reservrutiner Följa informationssäkerhetskrav i huvudavtal med till exempel rutin för loggkontroll, spärrhantering och behörighetstilldelning. Samordna behov av utdata mellan Parter Ge Region Kronobergs läkare tillgång till Cambio Cosmic från kommunens stationära arbetsplatser. 9 Utveckling och uppföljning Utveckling och uppföljning av samverkan kopplad till detta avtal ska göras i följande grupper. Förvaltningschefsnätverket Förvaltningsledningsgrupp för VIS Förvaltningsgrupp för VIS kommunsamverkan Förvaltningsgrupp för VIS Läkemedel Förvaltningsgrupp VIS Vårddokumentation Uppföljning och nya behov inom vård- och omsorg Befintlig grupp. En gemensam företrädare för alla kommuner Befintlig grupp. Omfattar samordnad vårdplanering och hemsjukvård. En företrädare för varje kommun Befintlig grupp. En gemensam företrädare för alla kommuner Befintlig grupp. En gemensam företrädare för alla kommuner 10 Arkivering Region Kronoberg samverkar i gemensam kundgrupp där samtliga svenska kunder till Cambio deltar. I detta forum finns en långsiktig strategi att möjliggöra en arkiveringsfunktionalitet utifrån gemensamma krav till leverantören. Region Kronoberg erbjuder Parterna att erhålla samma lösning som Region Kronoberg kommer att ansluta sig till. 11 Ersättning Region Kronoberg erbjuder kommunerna att använda Cosmic utifrån omfattningen i detta avtal utan kostnad. Kommunen finansierar egen utrustning bland annat datorer, skrivare, kvittoskrivare, etikettskrivare, skannrar, kortläsare och förbrukningsmaterial. Den utrustning som ansluts till datorn måste vara godkänd av Region Kronoberg för användning tillsammans med Regions system. Se Bilaga 2, IT-tjänster produktbilaga. Rörliga kostnader för kommunikationsavgifter t ex gällande SMS-påminnelse och e-brev kan tillkomma om kommunen väljer att använda dessa tjänster i Cosmic. Om det blir aktuellt med journalförstöring efter beslut från Inspektionen för vård och omsorg ska kommunen stå för leverantörens kostnader. Sida 3 av 4

92 REGION KRONOBERG Eventuella kostnader för anslutningskostnader till Nationella ehälsotjänster per vårdgivare hanteras genom samverkan på nationell nivå genom nuvarande organisation Inera. Detta ligger utanför Region Kronobergs kontroll. 12 Tilläggstjänstens upphörande Kostnader i samband med tjänstens upphörande ersätts av kommunen. 13 Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Datum. Datum.. Regiondirektör Martin Myrskog Region Kronoberg. Kommunchef xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxx kommun Sida 4 av 4

93 AVTAL Dnr: 15RKxxx Region Kronoberg Tilläggsavtal - Avtalsnr: XXX Elevhälsa import av elevregister 1 Bakgrund och syfte Dokumentet är ett tilläggsavtal till avtal om regional samverkan inom ehälsa mellan Region Kronoberg och länets kommuner. 2 Parter - Region Kronoberg, orgnr: Växjö kommun, orgnr: Avtalstid Avtalet gäller under samma tid och förutsättningar som samverkansavtalet och tilläggsavtalet för elevhälsa. 4 Avtalshandlingar Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Förekommer i handlingarna mot varandra stridande föreskrifter gäller de, om omständigheterna inte uppenbarligen föranleder till annat, inbördes i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till avtal 2. Detta tilläggsavtal 3. Tilläggsavtal elevhälsa 4. Samverkansavtal Regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län, Avtalsnr: XXXXX 5 Omfattning Kommun som använder Cosmic som sitt vårdinformationssystem inom elevhälsan får möjlighet att importera sina elevregister med klassindelning till Cosmic. Importen till Cosmic bygger på textfiler som exporterats från den aktuella kommunens/skolans elevregister. Det som importeras är följande: elevens personnummer, elevens namn, kommun, förvaltning, skola och klassbeteckning. 6 Förutsättningar Avtal ska finnas för tilläggstjänsterna om personbiträdesavtal enligt modellavtal 2 och för elevhälsa. 7 Åtagande för Region Kronoberg Konfigurera de delar som ingår i tjänsten Tillhandahålla beskrivning med standard och tillvägagångssätt Utbilda en person i kommunen - några timmars genomgång Tilläggsavtal elevhälsa import av elevregi Sida 1 av 2

94 REGION KRONOBERG Tillhandahålla en teknisk yta där filhanteringen utförs Tilldela behörigheter till de som ska utföra importen Samordna och leda förvaltningsgrupp Support tillhandahålls enligt avtal för sammanhållen journal och elevhälsa Meddela Växjö kommun om ytterligare kommuner ansluter sig till funktionen. 8 Kommunens åtagande Skapa textfil från det egna elevregistret enligt standard i beskrivning från Region Kronoberg. Utföra importen när behov finns enligt beskrivning från Region Kronoberg Utse en till två personer med utökad behörighet i Cosmic som ska utföra importen Beställa och avbeställa behörigheter Fakturera övriga anslutna kommuner utifrån uppgjord fördelning av underhållsavgift dem emellan. 9 Underhållsavgift och fördelning Årlig underhållsavgift utgår med kr. Växjö kommun betalar den totala summan. Ytterligare kommuner kan ansluta sig med sina register till funktionen utan extra kostnad. Underhållsavgiften faktureras från och med leverans till Växjö Kommun, Utbildningsförvaltningen, Box 982, Östersund med Ref nr: Indexuppräkning Parterna har rätt att justera avtalade priser i samband med avtalets förnyelse. 11 Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Datum. Datum.. Regiondirektör Martin Myrskog Region Kronoberg. Kommunchef xxxxxxxxxxxxxxx Växjö kommun Sida 2 av 2

95 AVTAL Region Kronoberg Tilläggsavtal - Avtalsnr: XXX E-tjänstekort 1 Bakgrund och syfte Dokumentet är ett tilläggsavtal till avtal om regional samverkan inom ehälsa mellan Region Kronoberg och länets kommuner. 2 Parter - Region Kronoberg, org.nr XXXXX kommun org.nr. xxxxxx-xxxx 3 Avtalstid Avtalet gäller tillsvidare fram till det att Kommunen övergår till egen kortutgivning. Så snart planering för övertagande påbörjas ska Region Kronoberg informeras. Dialog skall pågå fram till formellt övertagande. Formell uppsägning ska göras 1 månad innan tjänsten ska upphöra. Region Kronoberg har rätt att stänga av kommunen från tjänsten och säga upp avtalet med omedelbar verkan om kommunen använder tjänsten på ett sätt som medför skada eller olägenhet för Region Kronoberg eller andra användare av tjänsten eller på annat sätt bryter mot villkoren i detta avtal. Kommun har rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan om Region Kronoberg inte fullgör sitt åtagande. 4 Avtalshandlingar Avtalshandlingarna kompletterar varandra. Förekommer i handlingarna mot varandra stridande föreskrifter gäller de, om omständigheterna inte uppenbarligen föranleder till annat, inbördes i följande ordning: 1 Skriftliga ändringar och tillägg till avtal 2 Detta tilläggsavtal inklusive bilagor 3 Samverkansavtal - regional samverkan inom ehälsa i Kronobergs län Avtalsnr: XXXXX 5 Omfattning Tjänsten omfattar fotografering, beställning och utlämnande av e-tjänstekort enligt SITHS samt utgivning av reservkort. I tjänsten ingår även spärrning av kort. Fotografering och utlämning sker efter i Växjö och Ljungby. E-tjänstekortet har tre typer av digitala legitimationer: Tilläggsavtal e-tjänstekort Sida 1 av 4

96 REGION KRONOBERG E-legitimation (nationell) Tjänstelegitimation (för hälso- och sjukvården) enligt SITHS Landstingslegitimation (för Region Kronoberg) E-tjänstekorten tillhandahålls både som företagskort och SIS-kort (kommunens personal). Varken Region Kronoberg eller kommunen kan ge ut SIS-kort till privata vårdgivare. 6 Förutsättningar Kort ges endast ut till personer som finns registrerade i kommunens HSA-katalog. Kommunen måste vara ansluten till SITHS och ha avtal med Inera, Cygate och Det Norske Veritas (DNV). Avtal med DNV krävs endast för SIS-kort. Region Kronoberg har avtal med Inera om att använda e-tjänstekort inom sitt verksamhetsområde. I avtalet åtar sig Region att upprätthålla en organisation för utgivning, administration och återkallande av SITHS kort och certifikat som följer givna nationella regler. Region har tillsatt en RA-funktion (Registration Authority) för hantering av certifikat. 7 Åtagande för Region Kronoberg Region Kronoberg åtar sig att Ge ut e-tjänstekort för kommunens personal inom vård- och omsorg samt till personal inom kommunens IT-verksamhet som behöver använda kort inom vård och omsorg. Erbjudandet gäller även privata vårdgivare som ska använda Cosmic, men det måste vara kopplat till ett avtal med kommunen om vård och avser endast företagskort. Identifiera kommunens personal med godkända ID-handlingar både vid beställning och vid utlämnande av e-tjänstekort. Spärra e-tjänstekort på uppdrag av kommunen. Informera kommunen om ev. förändringar i regelverket för e-tjänstekort. Förvara e-tjänstekort, reservkort och tillhörande PIN- och PUK-kodsbrev samt motsvarande underlag och handlingar utan åtkomst för obehöriga. Det innebär förvaring i låst utrymme med loggning av vem som har åtkomsträttighet. Ha en förvaltningsorganisation för e-tjänstekort bemannad så att nödvändiga regelverk hålls aktuella och följs. Tillhandahålla support på tjänsten dygnet runt alla dagar, varav vardagar mellan kl och helgdagar genom beredskap. 8 Åtagande för kommunen Kommun åtar sig att: Följa anvisningar i Tillämpningsanvisning RAPS för Region Kronoberg. Utse behöriga beställare av e-tjänstekort. Hålla beställare och sin RA-organisation utbildad enligt Region Kronobergs anvisningar. Sida 2 av 4

97 REGION KRONOBERG Informera sina användare om gällande bestämmelser och rutiner för hantering av e-tjänstekort. Säkerställa att identitetsuppgifter och tjänsteuppgifter för anställda och uppdragstagare är riktiga innan kort utfärdas. Installera programmet NetID enligt anvisningar från Region Kronoberg. Medverka vid felsökning vid upplevd brist i tjänsten. Begära spärr av regioncertifikat när en persons uppdrag för aktuell vårdgivare avslutas. Skicka tillbaka e-tjänstekortet itu klippt till Region Kronoberg inom två veckor när personens anställning eller uppdrag avslutas. 9 Utveckling och uppföljning Utveckling och uppföljning av tjänsten hanteras i samordningsgrupp för gemensam infrastruktur för ehälsa. Uppdraget omfattar att samordna teknik, verksamhetskatalog och e-tjänstekort. Gruppen avlöser projektgruppen för införande av verksamhetskatalog och e-tjänstekort. Två företrädare för varje kommun. 10 Ersättning Kostnad för denna tjänst regleras i Bilaga 2 IT-tjänster Produktbilaga. För kommunen tillkommer kostnad för kortläsare om det inte redan finns till datorn. Kortkostnaden omfattar material och arbete. Priset justeras i den omfattning som Region Kronobergs kostnader förändras för ingående material och ingående arbetskostnad. Programmet NetID tillhandahålls utan kostnad under den tid som kommunen har avtal om e-tjänstekort med Region Kronoberg. 11 Tilläggstjänstens upphörande: När avtalet upphör ska följande göras: Kommunen gör beställning/avslut till Service 2020 intern kundservice, via interna webben Region Kronoberg om att lägga på regioncertifikat/avsluta regioncertifikat. Kommunanvändaren hämtar hem nya certifikat till sitt e-tjänstekort. Vid övertagande av tjänsten ska parterna komma överens om hur tjänsten ska hanteras under övertagandet. 12 Kontaktpersoner Kontaktperson för Region Kronoberg är Regions förvaltare av e-tjänstekort. 13 Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Datum Datum Sida 3 av 4

98 REGION KRONOBERG.... Regiondirektör Martin Myrskog Region Kronoberg Kommunchef xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxx kommun Sida 4 av 4

99 Tjänsteskrivelse Dnr UTBN Anders Elingfors verksamhetschef Utbildningsnämnden Samlokalisering av grundsärskolan Förslag till beslut Grundsärskolan samlokaliseras inom Södra området genom flytt av Lillestadskolans grundsärskoleverksamhet till Ljungfälleskolans grundsärskoleverksamhet. Bakgrund Växjö kommun har i dagsläget tre stycken grundsärskolor, där enheterna organisatoriskt är inordnade inom Södra området. En enhet finns i Ljungfälleskolan i Teleborg, en andra i Lillestadskolan, som geografiskt befinner sig i Gamla Norr samt en tredje enhet på Teleborg Centrumskolan. I samband med den planerade utbyggnaden av Ljungfälleskolan diskuterades möjligheterna att flytta in Lillestad grundsärskola till verksamheten. Samlokaliseringen stämmer överens med den utredning som gjordes inför skol- och barnomsorgsnämndens och gymnasienämndens sammanslagning, där det identifierades att det kan finnas anledning att sammanfoga grundsärskoleverksamheten. Under våren 2015 informerades personal om idén kring en sammanslagning av områdeschef inom ramen för arbetsplatsträffar. Informationen har förmedlats i både Östra och Södra området. I maj 2015 informerades vårdnadshavare om planen avseende flytt till Ljungfälleskolan inför, tidigast, hösten 2017, då renoveringen av skolans kök- och matsal bedömdes vara färdigt vid den tidpunkten. Utöver detta kommer skolan byggts om tills dess med nya undervisningslokaler för bland annat slöjd och musik. I samband med arbetsplatsträffar har lokalbehoven listats, och behoven har tagits i beaktning inför besluten. Lillestadskolan personal har erhållit kontinuerliga uppdateringar gällande processen, och Södra området via den lokala samverkansgruppens möten samt arbetsplatsträffar. I dagsläget prognosticeras flytten kunna genomföras våren Camilla Holmqvist förvaltningschef Anders Elingfors verksamhetschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

100 ÄRENDE Dnr UTBN Sven Falkbacken utredare Utbildningsnämnden Regelverk köplacering barnomsorg Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att köplaceringsregler för barnomsorg ändras i enlighet med förvaltningens skrivelse nedan. Ärendet I Skollagen 8 kap, 14 framgår bl a följande: När vårdnadshavare anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader Nuvarande regelverk: 1. Ansökningsdatum (maximalt fyra månaders kötid kan tillgodoräknas) 2. Syskon som är placerat i kommunal förskoleverksamhet i samband med att förskoleplaceringen påbörjas (plats erbjuds först utifrån äldsta åldern på syskonet) 3. Barnets ålder (äldst erbjuds först) Ambitionen är att syskon ska förenas på samma enhet om vårdnadshavarna önskar. För att ansökningsdatum och faktiskt behov bättre ska harmoniera än vad det gör idag föreslås nämnden fatta beslut att ansökningsdatum ändras till ansökningsmånad. Maximalt fyra månaders kötid får tillgodoräknas. Samtliga ansökningar som inkommer under samma månad får den 1:a som ködatum i respektive månad. Skollagens bestämmelser om att inom fyra månader erbjuda förskola med offentlig huvudman påverkas inte av justeringen. Dessutom föreslås att ett förtydligande införs om att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola (Skollagen kap 8, 14). Barn placeras i kö efter följande kriterier: 1. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola. Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg

101 ÄRENDE Dnr UTBN Ansökningsmånad 3. Barn som har syskon placerad i kommunal förskoleverksamhet ges företräde efter äldts syskons ålder. Ambitionen är att syskon ska förenas på samma enhet 4. Barnets ålder (äldts erbjuds först). Förvaltningen har även genomlyst nuvarande regelverk för placering i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg vilket kommer att behandlas politisk i nämndens sammanträde i april. Skälet till att denna regelförändring redan föreslås beslutas i nämndens marssammanträde är att förvaltningens förberedande arbete med höstplaceringar påbörjas under mars månad.! Camilla Holmqvist förvaltningschef Sven Falkbacken utredare 2 (2)

102 Tjänsteskrivelse Dnr UTBN Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel Utbildningsnämnden Revidering av biblioteksplan Förslag till beslut Nämnder ser positivt på den reviderade biblioteksplanen. Nämnden sänder biblioteksplanen till kultur- och fritidsnämnden för att, inför kommunfullmäktiges antagande av biblioteksplanen, revidera densamme på så vis att utbildningsnämndens antaganden i biblioteksplanen utförs av utbildningsförvaltningen som helhet. Biblioteksplanen bör också förtydliga att nämnderna agerar utifrån sina olika uppdrag gentemot respektive målgrupp. Bakgrund På uppdrag av kulturnämnden arbetade kultur- och fritidsförvaltningen i samråd med skol-och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen fram en samlad biblioteksplan som antogs av kommunfullmäktige Under 2012 reviderades planen och antogs av kulturnämnden och gällde till ny bibliotekslag hade trätt i kraft. Ny bibliotekslag gäller från och med 1 januari 2014 och arbetet med att revidera planen har pågått under 2015 i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Ärendet Syftet med Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) är att, mot bakgrund av bibliotekslagen och skollagen, utveckla en samsyn på kommunens samlade biblioteksresurser för att ge en god biblioteksservice till alla kommuninvånare. Planen syftar även till att utveckla en sammanhållen biblioteksservice som kan tillgodose medborgarnas behov under livets alla faser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barn och ungdomar under både skoltid och fritid. De nationella minoriteterna och personer med annan etnisk bakgrund än svensk samt personer med funktionsnedsättning utgör prioriterade målgrupper. Den övergripande visionen för biblioteksplanen är att Växjös samlade biblioteksverksamhet når alla medborgare i kommunen och präglas av: Hög kvalitet och full tillgänglighet En verksamhet i ständig utveckling Utbildningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post carl.mattsson@vaxjo.se

103 ÄRENDE Dnr UTBN Samverkan och dialog med medborgare och aktörer För att uppnå visionen ska förvaltningarna inom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden gemensamt, respektive var och en för sig, driva utvecklingen framåt inom nedanstående fem områden: Biblioteken som samlad resurs. Genom nytänkande, samverkan och effektivisering ska berörda nämnder utveckla verksamheterna utifrån sina olika uppdrag för att ge respektive målgrupp god biblioteksservice oavsett kommunal huvudman. Jämlikhet och mångfald med betoning på etnicitet, funktionsnedsättning och genus. Området ska utvecklas i samverkan med myndigheter, intresseorganisationer och andra aktörer. Läslust och läsförståelse. Att läsa och skriva utvecklar språket och ger oss tillgång till sinnliga upplevelser oavsett om vi läser tryckta eller digitala medier. Med utgångspunkt från litteraturens avgörande betydelse för språkutveckling och identitetsskapande ges utrymme för nytänkande och kreativitet. Särskild uppmärksamhet ges åt barn och unga. Biblioteken som demokratisk rättighet. Biblioteken gör det möjligt för den lärande människan att utvecklas till en fungerande samhällsmedborgare. Utbudet av medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet och biblioteken verkar för att öka kunskapen om informationsteknik. Tillgänglighet handlar både om att skapa välkomnande lokaler och att erbjuda digitala arenor för alla målgrupper. Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) gäller i fem år. Beslutet skickas till För åtgärd Kultur- och fritidsnämnden Camilla Holmqvist förvaltningschef Carl O Mattsson förvaltningssekreterare 2 (2)

104 Växjö kommuns Biblioteksplan , reviderad 2012 och 2015

105 Växjö kommuns biblioteksplan med revidering 2012 och 2015 Växjö kommuns biblioteksplan upprättades enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) med revidering (SFS 2004:1261) samt i enlighet med andra styrdokument för biblioteksområdet. Planen reviderades 2012 och en ny antogs av kulturnämnden Kultur- och fritidsnämnden gav förvaltningen uppdraget att tillsammans med utbildningsförvaltningen revidera planen igen. Beslut om revidering i utbildningsnämnden Planen är reviderad av nedanstående arbetsgrupp: Kultur- och fritidsnämnden: Anna-Karin Axelsson, bibliotekschef Elisabet Bernander, bibliotekarie Lillo-Ann Ericsson, bibliotekarie Utbildningsnämnden: Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare Eric Haraldsson, skolbibliotekssamordnare Växjö kommuns biblioteksplan med revidering 2015 gäller i fem år. 2

106 Ur Bibliotekslagen: SFS 2013:801 Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (2 ) Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. (7-8 ) Kommuner och landsting ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. (17 ) Ur Skollagen: SFS 2010:800 2 kap 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Växjös kommunala biblioteksplan har som övergripande vision att den samlade biblioteksverksamheten ska präglas av Hög kvalitet och full tillgänglighet En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer Utveckling ska ske på följande områden: Biblioteken som samlad resurs Jämlikhet och mångfald Läsförståelse och läslust Biblioteket som demokratisk rättighet Tillgänglighet Prioriterade grupper är barn och unga, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och de nationella minoriteterna. 3

107 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Verksamhetsbeskrivning Mål-och styrdokument Bibliotekslagen, skollagen och andra övergripande styrdokument Förordningar och läroplaner Lokala styrdokument Vision Utvecklingsområden Biblioteken som samlad resurs Jämlikhet och mångfald Läslust och läsförståelse Biblioteken som demokratisk rättighet Tillgänglighet Bilagor 1. Förvaltningsövergripande läsfrämjandeplan för arbete med barn och ungdomar i Växjö kommun Bibliotekslagen 4

108 1. Sammanfattning Syftet med Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) är att, mot bakgrund av bibliotekslagen och skollagen, utveckla en samsyn på kommunens samlade biblioteksresurser för att ge en god biblioteksservice till alla kommuninvånare. Planen syftar även till att utveckla en sammanhållen biblioteksverksamhet som kan tillgodose medborgarnas behov under livets alla faser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barn och ungdomar under både skoltid och fritid. De nationella minoriteterna och personer med annan etnisk bakgrund än svensk samt personer med funktionsnedsättning utgör prioriterade målgrupper. Den övergripande visionen för biblioteksplanen är att Växjös samlade biblioteksverksamhet når alla medborgare i kommunen oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, ursprung eller funktionsmöjligheter och präglas av: Hög kvalitet och full tillgänglighet En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer I visionen spelar biblioteken en viktig roll som demokratiskt forum, kreativ lärmiljö och kulturell mötesplats i såväl digital som fysisk form. För att uppnå visionen ska biblioteksorganisationerna inom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden gemensamt, respektive var och en för sig, driva utvecklingsprojekt inom nedanstående fem områden: Biblioteken som samlad resurs. Genom nytänkande, samverkan och effektivisering ska berörda nämnder utveckla verksamheterna utifrån sina olika uppdrag för att ge alla kommuninvånare god biblioteksservice oavsett kommunal huvudman. Jämlikhet och mångfald med betoning på etnicitet, funktionsnedsättning och genus. Området ska utvecklas i samverkan med myndigheter, intresseorganisationer och andra aktörer. Läslust och läsförståelse. Att läsa och skriva utvecklar språket och ger oss tillgång till sinnliga upplevelser oavsett om vi läser tryckta eller digitala medier. Med utgångspunkt från litteraturens avgörande betydelse för språkutveckling och identitetsskapande ges utrymme för nytänkande och kreativitet. Särskild uppmärksamhet ges åt barn och unga. Biblioteken som demokratisk rättighet. Biblioteken gör det möjligt för den lärande människan att utvecklas till en fungerande samhällsmedborgare. Utbudet av medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet och biblioteken verkar för att öka kunskapen om informationsteknik. Tillgänglighet handlar både om att skapa välkomnande lokaler och att erbjuda digitala arenor för alla målgrupper. Växjö kommuns biblioteksplan (reviderad 2012). Revideringen 2015 gäller i fem år. 5

109 2. Inledning 2.1 Bakgrund Den nya bibliotekslagen SFS 2013:801 ger kommunerna i uppdrag att upprätta samlade Biblioteksplaner för den kommunala biblioteksverksamheten. På uppdrag av kulturnämnden 34/2006 arbetade kultur- och fritidsförvaltningen i samråd med skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen fram en samlad biblioteksplan för Växjö kommun. Planen antogs av kommunfullmäktige i och reviderades 2012 mot bakgrund av skollagens, 2010:800, införande och förändringar i läroplanerna Lgr 11 och Gy 11 samt delvis nya uppdrag för dåvarande Länsbibliotek Sydost. Föreliggande biblioteksplan har reviderats mot bakgrund av bibliotekslagens, 2013:801, införande. 2.2 Verksamhetsbeskrivning Bibliotekssystemet i landet bildar en organisatorisk helhet. I varje län finns en regional biblioteksfunktion med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för länets folkbibliotek. För Växjö bibliotek är det Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg som har denna funktion. För att ytterligare stärka tillgången till media finns en lånecentral i Umeå sammanslagen med Sveriges Depåbibliotek. Internationella biblioteket är en lånecentral som förutom böcker på ett hundratal olika språk också fungerar som resurs för utveckling av de mångspråkiga biblioteken. Biblioteket tar också fram mångspråkigt informationsmaterial i samarbete med biblioteken ute i landet. Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har till uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier och säkerställer att anpassade medier framställs och sedan lånas ut via kommunbiblioteket. Växjö kommun ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten genom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden. Förvaltningsövergripande biblioteksamverkan sker genom bland annat gemensamt datorbaserat katalog- och utlåningssystem, nätverkssamverkan för barn och ungdom samt genom integrerade bibliotek och gemensam upphandling av vissa tjänster. I Växjö finns dessutom Universitetsbiblioteket vars huvudsakliga uppgift är att ge stöd till studenter och forskare men som också är tillgängligt för allmänheten. Samverkan mellan de kommunala biblioteken och universitetsbiblioteket är etablerad. Kultur- och fritidsnämnden Växjö bibliotek är kommunens folkbibliotek och består av Växjö stadsbibliotek och 8 filialer med ett samlat öppethållande för allmänheten om totalt 197 timmar/vecka. Under terminstid tillkommer ett öppethållande om cirka 33 timmar/vecka. På vissa orter finns därtill utlämningsställen med möjlighet att hämta beställda böcker. Av filialbiblioteken är 6 lokal-och verksamhetsmässigt integrerade med skolan. Interaktiva tjänster gör biblioteket tillgängligt 24 timmar per dygn. Cirka personer besöker biblioteken varje öppet-dag och de virtuella 6

110 besöken är cirka 700 per dag utslaget på alla årets dagar. Kultur- och fritidsnämnden prioriterar särskilt målgruppen barn och ungdomar. Biblioteksorganisationen omfattar totalt motsvarande 47,5 heltidstjänster. Antalet utlånade medier uppgår till drygt per år. Antalet lån är 7,3 per invånare medan motsvarande siffra för riket i stort ligger på 7,9. Verksamhetsidén är att biblioteket ska vara en arena där alla medborgare, oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, funktionsmöjligheter och etnicitet, har tillgång till information, kunskap och kulturupplevelser. Växjö bibliotek är den mest besökta offentliga mötesplatsen i kommunen med ett varumärke som kännetecknas av kvalitetstänkande, öppenhet och samverkan. Ett brett mediebestånd med både spets och djup finns tillgängligt i såväl traditionell som anpassad form. Interaktiva tjänster utgör en väsentlig del av utbudet och ökar bibliotekets tillgänglighet för allmänheten. Programverksamhet och utställningar liksom café och andra medaktörer förstärker bibliotekets roll som mötesplats. Ett omfattande metodutvecklingsprojekt, Framtidens bibliotek, utarbetar nya arbetsformer tillsammans med låntagare, personal och politiker i syfte att Växjö stadsbibliotek ska bli Sveriges bästa bibliotek. Projektet pågår under två år och har ett tydligt medborgarperspektiv. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för den samlade skolbiblioteksverksamheten inom grundskolan och gymnasieskolan och ger ett förvaltningsövergripande stöd i skolbiblioteksfrågor till samtliga kommunala skolor. Skolbiblioteksverksamheten är en pedagogisk resurs i skolans undervisning för att öka måluppfyllelsen. Dessa skolbibliotek är också en mötesplats för kommunikation, informationskompetens, upplevelser och lärande. Skolbiblioteken är kreativa lärmiljöer där motivation att lära och lust att uttrycka sig främjas och ska erbjuda ett brett och mångfacetterat mediebestånd riktat till skolans elever och personal. I det kommunövergripande arbetet riktas konsultativa och strategiska insatser mot glesbygdsskolor och förskolor. 7

111 3. Mål-och styrdokument 3.1 Bibliotekslagen, skollagen och andra övergripande styrdokument Det övergripande styrdokumentet i biblioteksplanearbetet utgörs av bibliotekslagen (SFS 2013:801) och skollagen (2010:800). Bibliotekslagen fastslår bland annat att varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. För att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Skollagen fastslår att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Övergripande säger bibliotekslagen att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska Folkbibliotekens prioriteringar gäller läsfrämjande och tillgång till litteratur. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Vidare ska folkbiblioteken verka för att öka kunskapen om informationsteknik för lärande och kunskapsinhämtning. Kungliga biblioteket är tillsammans med läns- och regionbibliotek tillsynsmyndighet och ska se till att lagen följs, bland annat genom att de följer upp hur kommunernas planer utformats och hur de används. I Unescos folkbiblioteksmanifest (1994/2006) slås fast att folkbiblioteken ska vara till för alla oavsett ålder, kön, ras, religion, nationalitet, språk, samhällsklass, funktionsnedsättning eller sjukdom. Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden som förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva demokratiska rättigheter. Folkbiblioteket utgör på detta sätt ett lokalt kunskapscentrum som ger medborgarna förutsättningar för livslångt lärande, självständigt ställningstagande och kulturell utveckling. I Unescorådets skolbiblioteksmanifest (1999/2006) slås fast att skolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs-och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar bland annat följande: 1. att stödja och främja utvecklingsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner 2. att främja elevernas läslust och lust att lära samt att lära dem bli biblioteksanvändare 3. att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje 4. att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt att ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. 8

112 3.2 Förordningar och läroplaner I 2 kap. 36 skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen förtydligar innebörden av ordet tillgång med att Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. I läroplan för grundskolan (Lgr11) samt gymnasieskolan (Gy11) framkommer genomgående att elever ska få möjlighet att utveckla sina färdigheter att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften använda sig av strategier för att tolka, reflektera och återberätta olika typer av texter söka information från olika källor samt utforska, analysera, kritiskt granska, tolka och värdera källor, information och val. I läroplanerna framhålls att rektor har ett särskilt ansvar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (Lgr11, s.18 samt Gy 11, s.15) 3.3 Lokala styrdokument I ett tidigare kulturpolitiskt program (KF 201/2009) slås fast att kommunens kulturpolitik syftar till att skapa en samhällsmiljö som ger alla kommuninvånare ett rikt och meningsfullt liv. Detta kan göras genom att utveckla folkbiblioteken till levande mötesplatser, stärka bibliotekens roll som demokratiskt forum och skapa ett lockande programutbud. Också i Kultur- och fritidsnämndens mål för tar man upp bibliotekens betydelse som demokratiskt forum och att Växjös attraktivitet ska ökas genom att man utvecklar och stärker kulturella mötesplatser. Dessutom slås fast att verksamheten vid skolbibliotek och folkbibliotek ska renodlas för att uppnå högre kvalitet på respektive område. Genom en innovativ och kreativ kulturpolitik är visionen att Växjö ska vara en av landets bästa kommuner att leva och verka i. Utbildningsnämnden har beslutat följande mål för kommunens skolor: Målet för de kommunala skolbiblioteken är att vara en aktiv del i alla elevers lärandeprocesser. Skolbiblioteken ska användas kontinuerligt som en del av elevernas utbildning och bidra att elevernas måluppfyllelse. De kommunala skolbiblioteken ska verka för elevernas nyfikenhet och kreativitet. lust att läsa. lust till livslångt lärande. förmåga att söka och kritiskt granska information. 9

113 4. Vision Biblioteken spelar en viktig roll som demokratiskt forum och som kulturell mötesplats i digital såväl som fysisk form. Den övergripande visionen för Växjö kommuns biblioteksplan 2015 är följande: Växjös samlade biblioteksverksamhet når alla medborgare i kommunen oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, funktionsmöjligheter eller etnisk bakgrund och präglas av Hög kvalitet, full tillgänglighet och nöjda användare En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer 10

114 5. Utvecklingsområden För att uppnå visionen ska biblioteksorganisationerna inom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden under planperioden utveckla en samsyn på kommunens samlade biblioteksresurser för att på så sätt ge en god biblioteksservice till alla kommuninvånare. Utvecklingsarbetet ska drivas utifrån gällande lagstiftning och styrdokument. 5.1 Biblioteken som samlad resurs Folk- och skolbibliotekens verksamhet ryms inom kultur- och fritidsnämndens och utbildningsnämndens ansvarsområden. Biblioteken har olika uppdrag men utvecklar en sammanhållen biblioteksverksamhet som tillgodoser medborgarnas behov under livets alla faser. Folk- och skolbiblioteken renodlas utifrån sina olika uppdrag men samverkar också i nätverk som syftar till gemensam kompetensutveckling, utbyte av erfarenheter och att utarbeta och finslipa nya metoder för läsfrämjande arbete. Till biblioteksplanen bifogas en förvaltningsövergripande läsfrämjandeplan (Bilaga 1). 5.2 Jämlikhet och mångfald Folkbiblioteken är en mötesplats för alla medborgare. Ett framgångsrikt arbete med mångfaldsfrågor förutsätter aktivt nätverksbyggande med företrädare för organisationer och grupper inom utvecklingsområdet. Kompetensutvecklande insatser vad gäller bemötande och värdegrundsfrågor pågår ständigt i biblioteksverksamheten. Mot bakgrund av att drygt 21 % av Växjös befolkning har annan bakgrund än svensk, görs särskilda insatser i form av inköp av medier på såväl andra språk som på lättläst svenska. Personer med funktionsnedsättning ges god tillgång till medier i anpassad form samt erbjuds tekniska hjälpmedel och lösningar utifrån deras olika behov och förutsättningar. 5.3 Läslust och läsförståelse Att läsa och skriva utvecklar språket och ger oss tillgång till sinnliga upplevelser. Läsningens betydelse för språkutveckling och identitetsskapande är fundamental. Tryckta medier kompletteras idag av ett stort och brett utbud av digitala varianter och det finns många olika sätt att läsa och söka information. Pedagoger, bibliotekarier och andra yrkesgrupper vägleder, handleder och inspirerar både barn, ungdomar och vuxna till läsning. Särskild uppmärksamhet ges åt barn och unga under skoltid och fritid där barnens viktiga vuxna spelar en oerhört stor roll för att väcka nyfikenhet och läslust. Utifrån sina olika uppdrag fokuserar folkbiblioteken på barnens fria tid och skolbiblioteken på verksamheten under skoldagen. I båda fallen ges stort utrymme för utveckling av nytänkande och kreativa stimulansåtgärder. 5.4 Biblioteken som demokratisk rättighet Biblioteken gör det möjligt för den lärande människan att utvecklas till en fungerande samhällsmedborgare. Biblioteken genomför ett omfattande utvecklingsarbete av sin verksamhets utifrån en medveten omvärldsanalys och ett tydligt medborgarperspektiv. På detta sätt stärker biblioteket sin roll som demokratiskt forum där besökaren har möjlighet att delta i samtal, debatter och föreläsningar. Att få uttrycka sig fritt knyter an till folkbibliotekets grundläggande uppgift att verka för det demokratiska samhällets utveckling. 11

115 Utbudet av medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet. Olika sorters medier och nya sätt att läsa kräver ett nytt förhållningssätt och en ny kompetens. För att främja det digitala innanförskapet i samhället verkar biblioteket för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning och delaktighet i kulturlivet och i samhället i stort. Medskapande verksamhet som till exempel maker space testas och utvecklas. Till sådan verksamhet krävs också ny kompetens till biblioteken. Stadsbibliotekets äldre samlingar, Stiftsbiblioteket, är en unik del av biblioteket och också en del av kommunens kulturarv. Samlingarna skapar perspektiv på nutid och framtid och för att tillgängliggöra dem för fler digitaliseras delar av dem. 5.5 Tillgänglighet För att alla medborgare ska ha tillgång till bibliotek, är frågor om lokalernas utformning, fungerande teknik, öppettider och bemötande centrala. Lokalerna är välkomnande och kreativa miljöer som inspirerar till lärande och skapande. De lockar till besök trots att alltfler av bibliotekets tjänster är möjliga att nå via nätets 24-timmarstillgänglighet. 12

116 Bilaga 1 - Förvaltningsövergripande läsfrämjandeplan för arbete med barn och ungdomar i Växjö kommun Syfte Syftet med läsfrämjandeplanen är att ge riktlinjer för folk- och skolbibliotekens uppdrag kring barns och ungdomars läsning. Verksamheten, som riktar sig till barn och ungdomar 0-20 år skall präglas av nytänkande, samarbete och utveckling, där vi kontinuerligt utvärderar och funderar över varför vi gör som vi gör och om det är bästa sättet att göra saker på. Enligt bibliotekslagen ska bibliotek fokusera särskilt på dels barn och ungdomar (8 ) dels personer med annat modersmål än svenska (5 ) samt personer med funktionsnedsättning (4 ) Det är därför viktigt att våra läsfrämjande aktiviteter är inkluderande och tillgängliga för så många som möjligt, oavsett förutsättningar. Detta har konkretiserats genom följande tre fokusområden för bibliotekens läsfrämjande arbete för barn och ungdomar. 1.1 Nyfikenhet Nyfikenhet är det upplevda behovet av att vilja veta mer om något och är en förutsättning för såväl läslust som läsförståelse. Bibliotekens arbete består här i att dels fylla informationsbehoven och dels att förmedla strategier och kunskaper för hur man på egen hand kan ta reda på mer, hur man vet om man kan lita på informationen man hittar samt hur man kan förhålla sig till och använda sig av informationen. 1.2 Läslust Med läslust avses det spontana och kontinuerliga läsandet för nöjes skull. Helt enkelt att det är viktigt att läsa. Att genom historier och berättelser få tillgång till nya världar och kittlande upplevelser för både vana och ovana läsare. 1.3 Läsförståelse Om läslust är att läsa så är läsförståelse hur läsa. Det är arbetet med att förstå en text på djupet, vad den vill säga på, mellan och bortom raderna, det är att avslöja textens budskap och att välja rätt sätt att läsa beroende på text och syftet med läsningen. 2. Mål Målet för den läsfrämjande verksamheten på biblioteken i Växjö kommun är att alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att utveckla sin nyfikenhet, läslust och läsförståelse. För att göra detta behövs aktiviteter för och insatser mot följande tre målgrupper. Barn och ungdomar Barns och ungdomars vuxna Bibliotekarier Arbetet mot läsfrämjandeplanens mål utvärderas årligen. Exempel på aktiviteter som svarar mot dessa mål, se s

117 3. Utvecklingsområden För att kunna uppfylla ovanstående mål kring det läsfrämjande arbetet mot kommunens barn och ungdomar krävs ett utvecklingsarbete där fyra områden skall beaktas särskilt noga Förvaltningsövergripande samverkan Förvaltningsövergripande samverkan mellan Kultur- och fritidsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen är en förutsättning för helhetssyn och en väl fungerande verksamhet. För att underlätta denna samverkan finns det ett antal nätverksgrupper med personal från skolbibliotek, filialbibliotek och stadsbibliotek. Dessa grupper arbetar för vår gemensamma målgrupp: barn och ungdomar i Växjö kommun. Dessa nätverksgrupper ska fungera som en plattform för att prova nya läsfrämjande arbetssätt. Gruppernas sammansättning och inriktning varierar från år till år för att främja utveckling. Inköpsstöd från Kulturrådet söks gemensamt av de båda förvaltningarna. 3.2 Likvärdighet I enlighet med Bibliotekslagen (4 5 8 ) har utvecklingsarbetet gällande likvärdighet fokus på följande tre perspektiv Geografisk spridning - Ett likvärdigt utbud av aktiviteter ska finnas tillgängliga oavsett var i kommunen man bor. Funktionsnedsättningar - Genom ett inkluderande arbete där barn och unga kan delta oavsett förutsättningar. Annat modersmål än svenska - Arbetet ska främja aktiviteter som går att medverka i oavsett modersmål, samt aktiviteter speciellt inriktade på grupper med andra modersmål än svenska. 3.3 Ifrågasättande Den läsfrämjande verksamheten i Växjö kommun ska präglas av att personalen ständigt utvärderar sitt arbetssätt och söker nya vägar för att nå målen. Nya idéer ska uppmuntras. 3.4 Förmedling och kommunikation Biblioteken ska arbeta aktivt för att sprida kunskap och information om den läsfrämjande verksamheten till såväl barn som vuxna. Detta görs genom uppbyggande av en läsfrämjandeportal. Portalen ska fungera som en plattform för att visa kreativitet (böcker, texter, konst, annat) av och för barn och ungdomar i kommunen På Växjö stadsbibliotek ska det finnas möjlighet för barn att visa upp det de har skapat i utställningar. På stadsbiblioteket ska också finnas en plats där barnens egna böcker finns till utlån. 14

118 Förteckning över aktiviteter Aktiviteter för barn- och ungdomar Babysagostund för barn i åldern 5-11 månader Rim- och ramsor för barn i åldern 1-2 år Sagostund för barn i åldern 3-5 år Konkretisering med rekvisita (flerspråkiga barn) Boklek för inbjudna förskolebarn Läseklubbar för äldre barn 6-7 år 8-10 år år år Sommarboken, läs sju böcker på sommarlovet och få en bok Författarbesök Bokhyllehäng 9-13 år, prata böcker, läsa, pyssla Textsamtal med fokus på lässtrategier Maker Space, spela, skapa, lär dig programmera Bokpoddar/litteraturkritik för och av elever Bokpresentationer i olika medier, t.ex. boktipsfilmer på Youtube Läslädje Skrivarläger, skrivande och skrivövningar på lovet, med hjälp av bibliotekarie och författare Aktiviteter för barnens vuxna På BVC knyts kontakter med barnens vuxna genom 4-årsboken Föräldragrupper på BVC Föräldramöten på skolor Bokpresentationer för pedagoger Aktiviteter bibliotekarier emellan Bokpresentationer för bibliotekarier Bokcirkel för pedagoger 15

119 Bilaga 2 - Bibliotekslagen SFS 2013:801 Tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Ändamål 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 6. För övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten. Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag. Prioriterade grupper 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 16

120 3. lättläst svenska. Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. 9 På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet SFS 2013: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Högskolebibliotek 12 Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. Lånecentraler 13 För en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. Samverkan 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 15 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. Skyldigheten att avgiftsfritt ställa litteratur till förfogande gäller inte för folk- eller skolbibliotek. 16 Bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- eller skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. 17

121 Biblioteksplaner 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Uppföljning 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. 18

122 ÄRENDE Dnr KFN Anna-Karin Axelsson bibliotekschef Tel Kultur- och fritidsnämnden Revidering av biblioteksplan för Växjö kommun Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner Växjö Kommuns biblioteksplan , reviderad 2012 och Föreliggande plan har reviderats mot bakgrund av att ny bibliotekslag har trätt i kraft samt att en gemensam utbildningsnämnd har inrättats. Biblioteksplanen gäller i fem år. Bakgrund Bibliotekslagen (SFS 2013:801) ger kommuner och landsting i uppdrag att anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Lagen uppdrar också åt regionala biblioteksverksamheter och kommuner att följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Bibliotekslagen fastslår bland annat att varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under viss tid oavsett publiceringsform. För att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Skollagen (2010:800) fastslår att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Övergripande säger bibliotekslagen att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska Folkbibliotekens prioriteringar gäller läsfrämjande och tillgång till litteratur. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Vidare ska folkbiblioteken verka för att öka kunskapen om informationsteknik för lärande och kunskapsinhämtning. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post hanna.ostrand2@vaxjo.se 1 (3)

123 ÄRENDE Dnr KFN På uppdrag av kulturnämnden arbetade kultur- och fritidsförvaltningen i samråd med skol-och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen fram en samlad biblioteksplan som antogs av kommunfullmäktige Under 2012 reviderades planen och antogs av kulturnämnden och gällde till ny bibliotekslag hade trätt i kraft. Ny bibliotekslag gäller från och med 1 januari 2014 och arbetet med att revidera planen har pågått under 2015 i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp enligt nedan: Kultur- och fritidsnämnden Anna-Karin Axelsson, bibliotekschef Elisabet Bernander, bibliotekarie Lillo-Ann Ericsson, bibliotekarie Utbildningsnämnden Rebecka Borg, skolbibliotekssamordnare Eric Haraldsson, skolbibliotekssamordnare Ärendet Syftet med Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) är att, mot bakgrund av bibliotekslagen och skollagen, utveckla en samsyn på kommunens samlade biblioteksresurser för att ge en god biblioteksservice till alla kommuninvånare. Planen syftar även till att utveckla en sammanhållen biblioteksservice som kan tillgodose medborgarnas behov under livets alla faser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barn och ungdomar under både skoltid och fritid. De nationella minoriteterna och personer med annan etnisk bakgrund än svensk samt personer med funktionsnedsättning utgör prioriterade målgrupper. Den övergripande visionen för biblioteksplanen är att Växjös samlade biblioteksverksamhet når alla medborgare i kommunen oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, ursprung eller funktionsmöjligheter och präglas av: Hög kvalitet och full tillgänglighet En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer I visionen spelar biblioteken en viktig roll som demokratiskt forum, kreativ lärmiljö och kulturell mötesplats i såväl digital som fysisk form. 2 (3)

124 ÄRENDE Dnr KFN För att uppnå visionen ska biblioteksorganisationerna inom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden gemensamt, respektive var och en för sig, driva utvecklingsprojekt inom nedanstående fem områden: Biblioteken som samlad resurs. Genom nytänkande, samverkan och effektivisering ska berörda nämnder utveckla verksamheterna utifrån sina olika uppdrag för att ge alla kommuninvånare god biblioteksservice oavsett kommunal huvudman. Jämlikhet och mångfald med betoning på etnicitet, funktionsnedsättning och genus. Området ska utvecklas i samverkan med myndigheter, intresseorganisationer och andra aktörer. Läslust och läsförståelse. Att läsa och skriva utvecklar språket och ger oss tillgång till sinnliga upplevelser oavsett om vi läser tryckta eller digitala medier. Med utgångspunkt från litteraturens avgörande betydelse för språkutveckling och identitetsskapande ges utrymme för nytänkande och kreativitet. Särskild uppmärksamhet ges åt barn och unga. Biblioteken som demokratisk rättighet. Biblioteken gör det möjligt för den lärande människan att utvecklas till en fungerande samhällsmedborgare. Utbudet av medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet och biblioteken verkar för att öka kunskapen om informationsteknik. Tillgänglighet handlar både om att skapa välkomnande lokaler och att erbjuda digitala arenor för alla målgrupper. Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) gäller i fem år. Beslutet skickas till För åtgärd Utbildningsnämnden Kommunfullmäktige Erica Månsson Förvaltningschef 3 (3)

125 Dnr Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Utbildningsnämnden Landningsbanan flyttar till Arabygatan 82, Växjö Utbildningsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att genom VöFABs försorg hyra lokaler för Landningsbanan på Arabygatan 82 som ägs av Hemfosa Fastighet AB. Bakgrund För närvarande finns verksamheten Landningsbanan på Storgatan 50/52. Landningsbanan är en mottagningsenhet för nyanlända och verksamheten drivs i samverkan mellan Utbildningsförvaltningen och Nämnden för arbete och välfärd. Hösten 2016 kommer skolverksamhet att starta i Storgatan 52 med 6-8 klasser samtidigt som om- och tillbyggnad påbörjas i Storgatan 50. På grund av ökat behov av förberedelseklasser i hela kommunen behöver även plats göras för detta ändamål på storgatan 50/52 från starten i höst. Detta innebär att Landningsbanans verksamhet behöver flytta under våren Landningsbanan har sedan den startades 2012 haft sin verksamhet på Storgatan 52. I samband med den ursprungliga planen att starta skola på Storgatan var idén att Landningsbanan skulle flytta till Centrumskolan hus E. Detta är av utrymmesskäl inte längre möjligt under tiden skolan renoveras och fler elever behöver plats i grundskolans verksamhet. Arabygatan 82 Nya lokaler på Arabygatan 82 har goda möjligheter att tillgodose verksamhetens behov av både undervisningsytor och möteslokaler. Det totala lokalbehovet för verksamheten är svår att bedöma då stora förändringar skett på kort tid. I byggnaden finns bra möjligheter att skapa flexibilitet och att kunna förändra verksamheten över tid. I entréplanet kan verksamhet kopplad till mottagande för familj med yngre barn skapas, då där finns möjlighet att enkelt nå utemiljö för lek och vistelse. Övriga ytor möjliggör även kontorsverksamhet och samling/mötes aktiviteter. Eventuellt kan även annan verksamhet förläggas till lokalerna om utrymme finns. Nuvarande detaljplan anger undervisning/kontor (inte skola). Detta innebär att undervisning för varje individ under en begränsad tid är tillåten men däremot inte PLANERINGSKONTORET Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, VÄXJÖ Besöksadress Västra Esplanaden18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post per.gustafsson@vaxjo.se

126 Dnr skolverksamhet för flera individer under hela terminer. I annat fall måste en ansökan om detaljplaneändring ske. Lokalarean är totalt 2318 m 2 och fördelar sig på bottenvåning med 482 m 2, plan 1-3 med 612 m 2 vardera. Ekonomi VöFAB skriver kontrakt med Hemfosa Fastighets AB och Utbildningsnämnden hyr sedan av VöFAB i andra hand. Detta för att verksamheten Landningsbanan ska kunna ha kontakt med fastighetsskötare/fastighetsägare på samma sätt som flertalet övriga verksamheter inom utbildningsförvaltningen. En fördelning av hyran sker sedan mellan samverkande förvaltningar enligt schablon. Kontraktlängd planeras till 5 år med 9 månaders uppsägning och möjlighet till förlängning i ytterligare 5 år. Viss anpassning/ombyggnad kommer att utföras av Hemfosa Fastighets AB och ingår i hyran. Lokalhyran är 1300 :-/m 2 exkl driftkostnader. Hyran, som betalas till VöFAB blir ca 3 mkr/år exklusive driftskostnader. Hyran indexregleras enligt indexklausul, dock lägst 2 % årligen. Ombyggnadskostnaden skrivs av på 10 år. Om hyresgästen väljer att avsluta förhyrningen efter de första 5 åren, betalas resterande investeringskostnad i samband med avslutat kontrakt. Tidplan Avtalet ska börja gälla från och med och inflyttning kan ske från efter att för verksamheten genomförda anpassning är färdigställda.. Camilla Holmqvist Förvaltningschef Marie Hallsten Eriksson Fastighetskoordinator 2 (2)