Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende På ordförandes vägnar

Transkript

1 KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 13 Tid och plats Onsdagen den 30 maj 2018 kl. 14:00 i utbildningsförvaltningens sammanträdesrum, plan 5 På ordförandes vägnar Linnea Johansson handläggare Ledamöter Pernilla Tornéus (M), Ordförande Henrietta Serrate (S) Stefan Bergström (L) Hugo Hermansson (S) Margareta Jonsson (C) Ersättare Olle Sandahl (KD) Iréne Bladh (M) Magnus Folcker (MP) Tobias Karlsson (S) Ann-Christin Eriksson (V) 1 (2)

2 KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott Förteckning över utbildningsnämndens arbetsutskotts ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Information verksamhet: Förvaltningsaktuellt och information från ledamöterna 4. Revidering riktlinje: Insyn i fristående grundskola och gymnasieskola 5. Revidering Delegationsordning 6. Utbildningsplan: Introduktionsprogrammen, revidering 7. Barnens bästa gäller! i Kronobergs län, inriktningsbeslut för vidare arbete 8. Utbildningsdepartementet: Remiss, Forska tillsammans - samverkan för lärande och förbättring, SOU U2018/01074/UH 9. Riktlinjer för Ungas Fria tid, Fritidsgårdsverksamhet, Kulturskolan 10. Centerpartiet: Förslag om förbättrad faktaredovisning inför skolval 11. Revidering av dokumenthanteringsplan 12. Anskaffning av varor och tjänster utom ramavtal: Tidterminaler 13. Övriga frågor 2 (2)

3 Utbildningsnämndens riktlinjer för insyn i fristående skolor Utbildningsnämnden Växjö kommun Dokumentnamn: Utbildningsnämndens riktlinjer för insyn i fristående skolor Fastställd: Senast ändrad: Dokumentansvarig: Likvärdighet och analys, LoA Giltighetstid: tillsvidare Tidigare ändringar: Dokumentinformation: Dokumentet beskriver samtliga delar inom Växjö kommuns insyn av fristående skolor.

4 RIKTLINJER DNR Utbildningsnämndens riktlinjer för insyn i fristående skolor Riktlinjernas syfte Riktlinjernas syfte är att utifrån skollagens bestämmelser om kommuners insyn i fristående skolor skapa systematik, tydlighet och transparens för hur utbildningsnämndens insyn ska organiseras, genomföras och rapporteras. Riktlinjerna ska ge långsiktiga förutsättningar för en god dialog mellan utbildningsnämnden och de fristående skolorna samtidigt som utbildningsnämnden fullgör sin skyldighet att utöva insyn. De verksamhetsformer som omfattas av riktlinjerna för insyn är förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsförvaltningen ansvarar för planering och genomförande av insynsbesöken utifrån utbildningsnämndens riktlinjer. Bakgrund Utbildningsnämndens insyn ska skiljas från begreppet tillsyn i skollagen 1. Utbildningsnämnden beviljar tillstånd och har tillsynsansvar för förskolor och pedagogisk omsorg i enskilda huvudmäns regi. Tillsynsansvaret gäller även fristående fritidshem som inte ingår i huvudmannaskapet för en fristående skola. Om fritidshemmet däremot ingår i samma huvudmannaskap som en fristående skola gäller utbildningsnämndens rätt till insyn. Enligt 26 kapitlet i skollagen är det Skolinspektionen som utövar tillsyn och som har sanktionsrättigheter gentemot kommunala och enskilda huvudmän för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Skolinspektionen efterfrågar vid den regelbundna tillsynen hur kommunen utövar sin insyn. Utbildningsnämnden har enligt skollagen rätt och skyldighet att utöva insyn i verksamhetsformerna enligt ovan hos enskilda huvudmän. Utbildningsnämnden har ett övergripande och ytterst ansvar för att alla elever i kommunen erbjuds utbildning från förskoleklass till gymnasieutbildning. Utbildningsnämndens skyldighet att organisera utbildning till alla folkbokförda barn och ungdomar i kommunen innebär ett ansvar för utbildningsnämnden att ha beredskap när det gäller att tillhandahålla 1 Skollagen (2010:800) 9, 10, 11, 14, 15, 18 och 26 kap. Utbildningsförvaltningen 2 (5) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se

5 RIKTLINJER DNR elevplatser i de kommunala skolorna. Utbildningsnämnden behöver då ha insyn i fristående skolors utbildning för att kunna planera sin egen skolverksamhet, exempelvis i händelse av nedläggning eller förändringar av utbildningars innehåll såsom program och inriktningar i gymnasieskolan. Insynen är även en förutsättning för säkerställande av kommunens skyldighet att se till att skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Syftet med utbildningsnämndens insyn i fristående skolor är vidare att säkerställa allmänhetens behov av information om såväl kommunala som fristående skolor. Information som samlas in vid insynsbesöken ligger till grund för att utbildningsnämnden ska kunna fullgöra sin informationsskyldighet enligt skollagen kapitel 29. Insynen säkerställer att kommunen kan publicera så god information som möjligt inför skolval och ge medborgarna möjlighet att kunna jämföra såväl kommunala som fristående skolor med varandra. Allmänhetens rätt till insyn hänger också samman med att utbildning vid fristående skolor är skattefinansierad. Insynsbesökens omfattning Utbildningsnämnden kommer att genomföra regelbundna insynsbesök vart tredje år på varje fristående skolenhet. Insynsbesöket ska genomföras utifrån de områden som fastslås i riktlinjerna. För att främja dialog och transparens ska det vid insynsbesöken finnas möjlighet att diskutera eventuella principiella frågor, exempelvis frågor som rör riktlinjer och principer för resursfördelning. Med utgångspunkt i skollagens bestämmelser om utbildningsnämndens insynsrätt ingår områdena nedan i utbildningsnämndens insynsbesök. Ekonomi I syfte att kunna bedöma verksamhetens stabilitet för att kunna ha tillräcklig kommunal beredskap att säkra alla folkbokförda elevers skolgång ställs frågor kring hur den fristående enheten ser på sin ekonomiska status, elevtalens utveckling samt vilken utvecklingsstrategi enheten har för de närmsta åren. Undervisning Vid insynsbesöket ställs frågor kring nyckeltal såsom kunskapsresultat, garanterad undervisningstid och utbud av program och inriktningar i gymnasieskolan. Det förs också diskussioner kring nyanländas lärande och organisation av elevhälsan. Utbildningsförvaltningen 3 (5) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se

6 RIKTLINJER DNR Personal Nyckeltal såsom utbildningsnivå, lärarbehörighet, lärartäthet och andel legitimerade lärare följs upp vid insynsbesöket. Rutiner för anmälan till utbildningsnämnden Vid insynsbesöken följs antalet anmälningar av frånvaro till utbildningsnämnden upp. Även antalet elever i kommunalt aktivitetsansvar som tidigare har varit inskrivna på den fristående skolan följs upp. Övrigt De fristående skolorna erbjuds möjlighet att delta i de kommunala skolornas enkäter, som bland annat följer upp trygghet, studiero, stöd och stimulans samt delaktighet och inflytande. Detta ger medborgarna möjlighet till en god insyn i såväl kommunala och fristående skolor. Rapportering Rapportering till utbildningsnämnden sker i en samlad rapport för de fristående grundskolorna och en samlad rapport för de fristående gymnasieskolorna efter insynsbesöken. Övergripande slutsatser om insynsbesöken ingår i utbildningsnämndens delårs- och årsrapport samt i de lägesbedömningar som avdelningen likvärdighet och analys rapporterar varje halvår de år insynsbesöken genomförts. Fristående huvudmäns delaktighet Utbildningsnämndens insyn bygger på dialog med de fristående skolornas huvudmän och ledning vilket förutsätter systematik, transparens, tydlighet och delaktighet. Utöver insynsbesöken bjuder avdelningen likvärdighet och analys regelbundet in ledningen för de fristående skolorna till nätverksmöten. Nätverksmötena ska exempelvis beröra insynsbesöken, förändringar i de fristående huvudmännens villkor utifrån lagstiftning samt utbildningsnämndens beslut och principer för tilldelning av grund- och tilläggsbelopp. Ingripanden utifrån insynsrapport Skolinspektionen redovisar i tillsynsbeslut över verksamheten vid en fristående skola huruvida en kommun utövar sin insyn. Skolinspektionens syfte med att undersöka om kommunen utnyttjar sin insynsrätt är att få ytterligare kunskap om den fristående skolan och även att få signaler om förhållandena vid skolan. Utbildningsnämndens insynsrätt i fristående Utbildningsförvaltningen 4 (5) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se

7 RIKTLINJER DNR skolor innebär inte någon rättighet för utbildningsnämnden att utfärda sanktioner vid eventuella brister. Utbildningsnämnden kan dock i förekommande fall göra anmälningar till Skolinspektionen. En enskild medborgare kan på samma sätt göra anmälan till Skolinspektionen. Uppföljning av riktlinjerna Avdelningen likvärdighet och analys gör en översyn av riktlinjerna vid förändringar i lagstiftningen. Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef Utbildningsförvaltningen 5 (5) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr Bg E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se

8 Tjänsteskrivelse Dnr UTBN Malin Olsson Engelin Malin Hagelberg verksamhetscontrollers Tel Utbildningsnämnden Uppdatering av delegationsordning Förslag till beslut Nämnden antar den reviderade delegationsordningen. Bakgrund Utbildningsnämnden upprättade en delegationsordning. Denna har reviderats vid flera tillfällen, se framsida på bifogad delegationsordning. Ärendet Föreslagna ändringar presenteras i den bilagda delegationsordningen. Några ändringar rör förtydliganden i beskrivningar av ärendet eller ytterligare hänvisningar till lagar eller regelverk. En punkt, där rektor anges som ansvarig i skollagen, har tagits bort. En annan punkt, rörande femåringar som börjar förskoleklass, har lagts till. Bilaga Delegationsordning Camilla Holmqvist Förvaltningschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post malin.olssonengelin@vaxjo.se

9 DELEGATIONSORDNING Utbildningsnämnden Växjö Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Senast ändrad Styrande dokument Delegationsordning för utbildningsnämnden Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen, LoA Tidigare ändringar UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation

10 Innehåll Förkortningar... 2 Inledning Övergripande ärenden Ekonomiärenden Personalärenden Förskola och pedagogisk omsorg Förskoleklass och grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Förkortningar AB Allmänna bestämmelser (Kollektivavtal kommun och landsting) DL Diskrimineringslag (2008:567) FL Förvaltningslag (1986:223) GyF Gymnasieförordning (2010:2039) KL Kommunallag (2017:725) LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) SkolF Skolförordning (2011:185) SL Skollag (2010:800) TF Tryckfrihetsförordningen

11 Inledning Delegation av beslutanderätt I 6 kap och 7 kap. 5 8 KL finns bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd. Enligt 6 kap. 37 och 7 kap. 5 KL kan en nämnd delegera till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare i nämnden eller en anställd i kommunen att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering kan avse en hel ärendegrupp eller ett enskilt ärende. Utbildningsnämnden ger rätten att fatta beslut inom utbildningsnämndens ansvarsområde på så sätt som framgår av denna delegationsordning. Delegation av beslutanderätten i ett enskilt ärende som inte omfattas av delegationsordningen sker genom ett särskilt beslut av utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden kan när som helst återkalla en delegering. Återkallelsen kan vara generell eller avse ett särskilt ärende. Delegationsbeslut Delegering innebär överlåtelse av beslutsfunktion. När beslut fattas av delegat ska det framgå att beslutet är ett delegationsbeslut, förslagsvis genom formuleringen På utbildningsnämndens vägnar. Beslutet ska undertecknas av delegaten och registreras. Ett delegationsbeslut har samma rättsverkan som ett nämndbeslut. I och med delegationsbeslutet är ärendet avgjort och kan endast ändras av högre instans efter överklagande. Överordnad eller nämnd kan alltså inte ändra beslut som fattats av en delegat. Delegationsbeslut överklagas på samma sätt och enligt samma regler som nämndbeslut. Förbud mot att delegera Följande slag av ärenden får enligt 6 kap. 38 KL inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige 3. yttranden till överinstans med anledning av att nämndens egna (inte delegats) eller fullmäktiges beslut har överklagats 4. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell betydelse eller annars av större vikt 5. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden och 6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Delegering vid brådskande ärenden Enligt 6 kap. 39 KL får en nämnd uppdra åt ordförande eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta i brådskande ärenden. Förutsättningen är att beslutet inte kan vänta till utbildningsnämndens nästa sammanträde. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering Förvaltningschefen får fatta beslut på nämndens vägnar i de ärenden och grupper av ärenden som anges i delegationsordningen. Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera ärenden till lägst den nivå som finns angiven i kolumnen Delegat. Om förvaltningschef anges som delegat kan uppgiften inte vidaredelegeras. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och utbildningsnämnden.

12 Ersättare för delegat Ärenden delegerade till utbildningsnämndens ordförande handläggs vid dennes förhinder av utbildningsnämndens vice ordförande. Ärenden delegerade till förvaltningschefen handläggs vid dennes förhinder av ställföreträdande förvaltningschef. Vid förhinder för övriga delegater övertas beslutanderätten av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst. Om vikarie inte har förordnats övertas beslutanderätten av den som enligt arbetsbeskrivningen är delegatens närmaste chef. Som allmän princip gäller att ersättare inte bör besluta i viktiga ärenden om beslutet utan större nackdel kan vänta till delegaten återkommer. Att avstå från delegationsbeslut En delegat är skyldig att överlämna ett enskilt ärende till utbildningsnämnden för avgörande om han eller hon finner att ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. En delegat har alltid rätt att överlämna ett ärende till utbildningsnämnden för beslut om han eller hon annars finner att ärendets beskaffenhet gör detta lämpligt. Något krav på delegaten att särskilt motivera ett sådant överlämnande finns inte. Anmälan av delegationsbeslut Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden för kännedom. Beslutet ska delges nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde. Beslutet anmäls genom att en förteckning över fattade delegationsbeslut redovisas för nämnden. Beslut fattade efter vidaredelegation anmäls till utbildningsnämnden som om beslutet vore fattat på delegation direkt från nämnden. Gränsdragning mellan beslut och verkställighet Delegering innebär att självständig beslutanderätt överförs från utbildningsnämnden till delegaten. I ärenden där utbildningsnämnden delegerat beslutanderätten kan det dock vara samma tjänsteman som även verkställer beslutet. Gränsdragningen mellan beslut och verkställighet är svår att göra och det går inte att dra någon exakt gräns. Kännetecknande för beslut är att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar inför beslutsalternativ. En enskild kan ha ett intresse av att överklaga beslutet till högre instans. Rent verkställande åtgärder är inte beslut. Det rör sig om åtgärder av vardaglig karaktär som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. Vid verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och innebär endast tillämpning eller genomförande av tidigare fattade beslut. Ofta är frågorna reglerade i lag eller avtal. Rätten att agera vid verkställande åtgärder följer med den tjänst man har. Exempel på verkställighet är: personalärenden såsom ledighet vid sjukdom, för vård av sjukt barn och för fullgörande av offentliga förtroendeuppdrag avgiftsdebitering enligt taxa tilldelning av barnomsorgsplats enligt klar turordningsprincip avrop av varor/tjänster enligt ramavtal och direktupphandling av varor/tjänster för mindre belopp Vad som kan hänföras till beslut framgår av följande delegationsordning.

13 1 Övergripande ärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 1.1 Beslut i brådskande ärende där nämndens beslut inte kan avvaktas ordförande 6 kap. 39 KL 1.2 Beslut att inte lämna ut allmän handling eller att lämna ut sådan handling med förbehåll a) Inom respektive utbildningsform b) Övriga ärenden på förvaltnings-/nämndnivå 1.3 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande a) Inom respektive utbildningsform b) Övriga ärenden på förvaltnings-/nämndnivå inom respektive utbildningsform a) områdeschef b) förvaltningschef eller avdelningschef likvärdighet och analys a) områdeschef b) förvaltningschef eller avdelningschef likvärdighet och analys 2 kap TF och 6 kap. 7 OSL 24 FL arbetsutskott förvaltningschef ordförande 1.4 Yttrande över detaljplaneförslag, områdesbestämmelser och planprogram 1.5 Beslut om nämndens yttrande till Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, allmänna förvaltningsdomstolar och andra myndigheter 1.6 Beslut att överklaga förvaltningsrättens och kammarrättens beslut samt begäran om inhibition 1.7 a) Teckna samverkans-/ samarbetsavtal med andra kommuner, landsting och motsvarande, samt teckna andra avtal upp till ett belopp om 25 prisbasbelopp. I övrigt teckna utbildningsnämndens firma vad gäller ansökningar och anmäla) förvaltningschef b) avdelningschef likvärdighet och analys Se inledning om förbud att delegera Se inledning om förbud att delegera

14 ningar till myndigheter, bolag och andra organisationer. b) Teckna avtal om förlängning av pågående samverkansavtal med kommuner, landsting och motsvarande 1.8 Teckna och säga upp hyresavtal förvaltningschef 1.9 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling rektor eller förskolechef 6 kap. 10 SL och 2 kap. 7 DL 1.10 Beslut om sponsring förvaltningschef Nämndens 1.11 Beslut om ansökan om medflytt av skolpeng vid skolgång utomlands avdelningschef ekonomi och administration riktlinjer Nämndens principer

15 2 Ekonomiärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.1 Utse beslutsattestanter förvaltningschef Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner 2.2 Beslut om upphandling och anskaffning av varor och tjänster utom ramavtal, inom ramen för beslutad budget a) beslut från ett prisbasbelopp upp till högst fem prisbasbelopp b) beslut upp till högst 25 prisbasbelopp a) berörd beslutsattestant b) förvaltningschef eller avdelningschef för ekonomi och administration c) arbetsutskottet LOU och kommunens riktlinjer För punkten 2.2 gäller att upphandling och anskaffning av varor och tjänster, inom budget, under ett prisbasbelopp, alltid är verkställighet och att avrop på ramavtal, inom budget, alltid räknas som verkställighet. c) beslut över 25 prisbasbelopp 2.3 Beslut om utfärdande av bankkort: a) ordförande b) förvaltningschef c) avdelningschef och verksamhetschef d) övrig personal 2.4 Avyttra eller kassera undervisningsmaterial och inventarier: a) kr upp till kr b) över kr och upp till kr c) över kr 2.5 Avskrivningar av fordringar: a) upp till kr b) upp till kr a) vice ordförande b) ordförande c) förvaltningschef d) avdelningschef för ekonomi och administration a) berörd beslutsattestant b) avdelningschef för ekonomi och administration c) arbetsutskott a) avdelningschef för ekonomi och administration b) förvaltningschef Enligt fastställda rutiner. Belopp under kr räknas som verkställighet

16 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.6 Beslut om befrielse eller rektor Kulturskolan reducering av avgift till Kulturskolan 2.7 Beslut om avstängning av rektor Kulturskolan elev på grund av ej inbetald avgift till Kulturskolan 2.8 Reglering av skadeståndsärenden mot utbildningsförvaltningens verksamheter: a. upp till kr b. över kr och upp till kr a) avdelningschef för ekonomi och administration b) förvaltningschef 2.9 Avtal om förlikning i mål avseende skadestånd eller annan ersättning med anledning av DL:s eller SL:s reglering av åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever a) upp till kr b) upp till kr Tecknande av avtal med föreningar för insats i fritidsgårdsverksamheten, skolbarnomsorgen samt öppen verksamhet, då summan inte överstiger kr och berör mer än en enhet Beslut om kommunens prissättning för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (interkommunal ersättning) a) verksamhetschef b) förvaltningschef verksamhetschef avdelningschef för ekonomi och administration DL och 6 kap. 12 SL 16 kap SL

17 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar Grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för gymnasiesärskola a) Tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamheter då ersättning ej avser modersmålsundervisning b) Ersättning till huvudman för fristående verksamheter då ersättning avser modersmålsundervisning förvaltningschef 8 kap , 9 kap , 10 kap , 11 kap , 14 kap , 16 kap , 55, 17 kap , 35 36, 19 kap (äldre lydelse) och 45 46, 48 (ny lydelse) SL a) verksamhetschef elevhälsa b) områdeschef centrum 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39, 11 kap. 38, 14 kap. 17, 16 kap kap kap. 47 SL och nämndens riktlinjer Avser beslut som grundas på fastställda principer av fullmäktige respektive utbildningsnämnden Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd samt för modersmålsundervisning i fristående verksamhet samt för lovskola

18 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar Utdelning av stipendier ur: intraprenadchef katedralskolan 1943 års jubileumsfond Allan och Sten Kreugers premiefond Fond Kronobergare Växjö Katedralskolas premiefond 1-4 Erik Karlssons minne Nilsson-Aschanska stipendiefonden Ester och Hugo Danielssons stipendiefond Jubelstipendiefonden Växjö Katedralskolas stipendiefond Utdelning av stipendier ur: Växjö kommuns skolsamfond Helge och Ellen Ekmans donationsfond Utdelning av stipendier ur Georg Lückligs fond Utdelning av stipendium ur Karl A Johanssons stiftelse förvaltningssekreterare förvaltningssekreterare rektor Kalvsviks skola

19 3 Personalärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 3.1 Anställningsbeslut inklusive löneoch anställningsvillkor vid nyanställning av personal inom utbildningsförvaltningen för: a) verksamhetschef/avdelningschef b) områdeschef c) rektorer förskolechef d) övrig personal a) förvaltningschef b) verksamhetschef c) områdeschef d) närmsta chef Tidsbegränsad anställning av personal under en sammanlagd tid av högst sex månader är verkställighet och beslutas av närmsta chef 3.2 Beslut om tjänstledighet utan lön, som ej följer av lag eller avtal 3.3 Beslut om ledighet med bibehållen lön för enskild angelägenhet av vikt, högst 10 arbetsdagar per kalenderår närmsta chef närmsta chef Kommunens riktlinjer Kommunens riktlinjer 3.4 Beslut om avstängning förvaltningschef 3 kap. 10 AB (mom.2 6) 3.5 Beslut om disciplinär åtgärd förvaltningschef 3 kap. 11 AB 3.6 Beslut om uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist 3.7 Beslut om uppsägning eller avskedande av personliga skäl 3.8 Yttrande till kommunstyrelsen över ansökan om särskilda villkor för uttag av tjänstepension och särskild avtalspension 3.9 Beslut om förbud mot bisyssla för underställd personal Förändring av tjänstemannaorganisationen inom ramen för nämndens beslut om principorganisation förvaltningschef förvaltningschef 7 och 18 LAS avdelningschef personal och kompetensförsörjning förvaltningschef 1 kap. 12 eller 3 kap. 3 8 stycket AB förvaltningschef

20 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar Beslut om att godkänna resor i tjänsten mer än 5 dagar för: a) ordförande b) förtroendevalda c) övrig personal a) vice ordförande b) ordförande c) närmsta chef

21 4 Förskola och pedagogisk omsorg Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 4.1 Beslut om placering i förskola/pedagogisk omsorg om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation eller förskolechef 8 kap. 7 SL och nämndens riktlinjer om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 4.2 Beslut om mottagande av barn enhetschef barn - och 8 kap. 13 från annan kommun 4.3 Uppsägning av plats i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg på grund av bristande betalning 4.4 Avsteg från reglerna om uppsägning av plats inom förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg 4.5 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskild förskola som kommunen godkänt eller pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag 4.6 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för fristående förskola elevadministrationen enhetschef barn - och elevadministrationen enhetschef barn - och elevadministrationen SL Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer förvaltningschef 26 kap SL förvaltningschef 26 kap. 18 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden

22 5 Förskoleklass och grundskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.1 Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar Rektor i samråd med enhetschef barn- och elevadministration 9 kap. 15 första stycket; 10 kap. 30 första stycket OBS: rektor får inte besluta enligt andra stycket 5.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 5.3 Beslut om åtgärder för elev i grundskola, med offentlig huvudman, som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet 5.4 Beslut om mottagande av ett barn i förskoleklass redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år 5.5 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 7 år 5.6 Beslut om att fullgöra skolplikten i grundskolan trots tidigare beslut om uppskjuten skolplikt 5.7 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört 5.8 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande enhetschef barn-och elevadministrationen efter samråd med rektor områdeschef SL 9 kap. 13 ; 10 kap. 25 SL 10 kap. 29 SL Områdeschef 7 kap. 11 SL Områdeschef med ansvar för den förskola där barnet har sin placering Områdeschef 7 kap. 10 SL Områdeschef med ansvar för den förskola där barnet har sin placering områdeschef 7 kap. 11 b SL områdeschef 7 kap. 15 SL områdeschef 24 kap SL Om barnets vårdnadshavare begär detta

23 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.9 Överenskommelse om att på försök ta emot elev från annan skolform i grundskolan (grundsärskola eller specialskola) rektor, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 8 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det 5.10 Överenskommelse om att elev i grundskolan ska få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) samt om att en elev i grundsärskolan ska få sin utbildning inom grundskolan 5.11 Beslut om antalet skoldagar i veckan ska begränsas till fyra vid särskilda skäl (åk 1-2) 5.12 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden Beslut efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige 5.15 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter rektor, i samråd med områdeschef södra verksamhetschef 3 kap. 4 SkolF rektor 9 kap. 3 SkolF verksamhetschef avdelningschef ekonomi och administration 7 kap. 9 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det. Dock gäller bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen 9 kap. 4 SkolF 29 kap. 2 4 SL och 4 kap. 2 SkolF verksamhetschef 7 kap. 23 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 5.16 Beslut om skolskjuts skolskjutshandläggare 9 kap. 15 b c, 9 kap. 21 a, 10 kap och 40 SL och nämndens riktlinjer

24 6 Grundsärskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.1 Beslut om elev tillhör målgruppen för grundsärskolan verksamhetschef elevhälsa 7 kap. 5 SL 6.2 Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp, om en utredning enligt 7 kap. 5a SL visar det 6.3 Avslutad placering av elev i grundsärskolan och överflyttning till grundskolan 6.4 Överenskommelse om att på försök, under högst 6 månader, ta emot elev i grundsärskolan från en annan skolform (grundskola eller specialskola) 6.5 Överenskommelse om att elev i grundsärskolan får sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) 6.6 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 7 år 6.7 Beslut om att ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundsärskolan det kalenderår då barnet fyller 6 år 6.8 Beslut om att fullgöra skolplikten i grundsärskolan trots tidigare beslut om uppskjuten skolplikt 6.9 Beslut om förlängning av skolplikten 6.10 Beslut om ett tidigare upphörande av skolplikten verksamhetschef elevhälsa verksamhetschef elevhälsa verksamhetschef elevhälsa rektor, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 5b SL 7 kap. 4 5 SL 7 kap. 8 SL 7 kap. 9 SL områdeschef 7 kap. 10 SL verksamhetschef elevhälsa, i samråd med områdeschef södra verksamhetschef elevhälsa, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 11 a SL 7 kap. 11 b SL områdeschef 7 kap. 13 SL områdeschef 7 kap. 14 SL Avser hemkommunen Avser hemkommunen Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det. I samråd med mottagande rektor Om barnets vårdnadshavare begär detta och att barnet bedöms ha förutsättningar för det Om barnets vårdnadshavare begär detta

25 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.11 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört områdeschef 7 kap. 15 SL 6.12 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter 6.13 Beslut att elev i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden 6.14 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 6.15 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL och återkallelse av sådant medgivande 6.16 Beslut om placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar (vid avslagsbeslut) 6.17 Beslut om att en elev inte har rätt att gå kvar på den skolenhet där eleven blivit placerad verksamhetschef 7 kap. 23 SL verksamhetschef elevhälsa 11 kap. 8 SL rektor 11 kap. 25 SL områdeschef 24 kap SL Rektor i samråd med enhetschef barn- och elevadministration 11 kap. 29 första stycket SL områdeschef södra 11 kap. 30 SL 6.18 Beslut om skolskjuts skolskjutshandläggare 11 kap och 39 SL 6.19 Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige avdelningschef ekonomi och administration i samråd med verksamhetschef elevhälsa 29 kap. 2 3 SL och 4 kap. 2 SkolF Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden OBS: rektor får inte besluta enligt andra stycket Samråd sker avseende målgrupp enligt 6.1 samt 9.1

26 7 Fritidshem Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 7.1 Beslut om placering i fritidshem Rektor 14 kap. 6 SL för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 7.2 Beslut om behållande av enhetschef barn - och Nämndens regelverk plats efter 13 års ålder elevadministrationen 7.3 Omprövning av inkomstunderlag för avgiftsberäkning enhetschef barn - och elevadministrationen Kommunfullmäktiges riktlinjer 7.4 Uppsägning av plats i fritidshem på grund av bristande betalning 7.5 Beslut om nedsättning av eller befrielse eller befrielse från avgift, på grund av särskilda skäl, för plats i fritidshemsverksamhet 7.6 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola och som kommunen godkänt 7.7 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola som kommunen godkänt enhetschef barn - och elevadministrationen enhetschef barn - och elevadministrationen Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer förvaltningschef 26 kap SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fatttas av nämnden förvaltningschef 26 kap. 18 SL

27 8 Gymnasieskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.1 Beslut att elev ska hålla sig rektor 15 kap. 17 SL med enstaka egna hjälpmedel 8.2 Beslut att undervisningen på ett nationellt program får fördelas över längre tid än 3 läsår verksamhetschef 16 kap. 15 SL Beslut gällande enskild elev enligt 9 kap. 7 GyF är verkstäl- 8.3 Ansöka om tillstånd från Skolverket att fördela utbildning på kortare tid än 3 läsår 8.4 Beslut om dispens från kravet på godkänt betyg i engelska från grundskolan vid ansökan till nationellt program på gymnasiet 8.5 Beslut att förlänga preparandutbildning vid synnerliga skäl till 2 år 8.6 Beslut om plan för utbildning på introduktionsprogram 8.7 Beslut om att vid synnerliga skäl ta emot elev som är behörig till ett yrkesprogram, till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ 8.8 Ansökan till Skolverket om inrättande av en ny kurs 8.9 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning 8.10 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 8.11 Beslut om ersättning för läromedel och måltider för elever som avslutar gymnasieutbildning vid folkhögskola verksamhetschef Rektor efter samråd med antagningsansvarig verksamhetschef rektor Rektor efter samråd med antagningsansvarig verksamhetschef rektor verksamhetschef Avdelningschef ekonomi och administration 16 kap. 15 SL 16 kap. 32 SL 17 kap. 5 SL 17 kap. 7 SL 17 kap. 11 SL 1 kap. 6 GyF 4 kap. 6 GyF 4 kap. 7 GyF Nämndens riktlinjer lighet

28 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.12 Beslut om arbetsplatsförlagd rektor 4 kap. 12 GyF utbildning på högsko- leförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 8.13 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som rektor 4 kap. 13 GyF Endast vid särskilda omständigheter, efter samråd med lokalt programråd möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning 8.14 Beslut om att hela utbildningen rektor 6 kap. 5 GyF inom yrkesintro- duktion skolförläggs för enskild elev 8.15 Beslut om avsättning av verksamhetschef 7 kap. 3 GyF platser till fri kvot 8.16 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende skolskjutshandläggare Enligt fastställda riktlinjer UN 8.17 Beslut om elevresor skolskjutshandläggare Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor

29 9 Gymnasiesärskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 9.1 Beslut om elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan 9.2 Beslut om mottagande till gymnasiesärskoleutbildning 9.3 Avslutad placering av elev i gymnasiesärskolan och överflyttning till gymnasieskolan 9.4 Beslut om utbildning i gymnasiesärskola får fördelas på verksamhetschef elevhälsa i samråd med rektor verksamhetschef elevhälsa i samråd med rektor verksamhetschef elevhälsa verksamhetschef elevhälsa 18 kap. 5 Avser hemkommunens prövning av tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan 19 kap. 29 SL 18 kap. 7 SL (omvänt) 19 kap. 17 SL längre tid än 4 läsår 9.5 Beslut om skolskjuts skolskjutshandläggare 18 kap och 35 SL och nämndens riktlinjer 9.6 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 9.7 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 9.8 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning 9.9 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende verksamhetschef 4 kap. 7a GyF rektor 4 kap. 12 GyF rektor 4 kap. 13 GyF skolskjutshandläggare Enligt fastställda riktlinjer UN

30 DELEGATIONSORDNING Utbildningsnämnden Växjö Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Senast ändrad Styrande dokument Delegationsordning för utbildningsnämnden Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen, LoA Tidigare ändringar UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde UTBN sammanträde Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation

31 Innehåll Förkortningar... 2 Inledning Övergripande ärenden Ekonomiärenden Personalärenden Förskola och pedagogisk omsorg Förskoleklass och grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Förkortningar AB Allmänna bestämmelser (Kollektivavtal kommun och landsting) DL Diskrimineringslag (2008:567) FL Förvaltningslag (1986:223) GyF Gymnasieförordning (2010:2039) KL Kommunallag (2017:725) LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd LOU Lag (2007:1091) om offentlig upphandling OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) SkolF Skolförordning (2011:185) SL Skollag (2010:800) TF Tryckfrihetsförordningen

32 Inledning Delegation av beslutanderätt I 6 kap och 7 kap. 5 8 KL finns bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd. Enligt 6 kap. 37 och 7 kap. 5 KL kan en nämnd delegera till presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare i nämnden eller en anställd i kommunen att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering kan avse en hel ärendegrupp eller ett enskilt ärende. Utbildningsnämnden ger rätten att fatta beslut inom utbildningsnämndens ansvarsområde på så sätt som framgår av denna delegationsordning. Delegation av beslutanderätten i ett enskilt ärende som inte omfattas av delegationsordningen sker genom ett särskilt beslut av utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden kan när som helst återkalla en delegering. Återkallelsen kan vara generell eller avse ett särskilt ärende. Delegationsbeslut Delegering innebär överlåtelse av beslutsfunktion. När beslut fattas av delegat ska det framgå att beslutet är ett delegationsbeslut, förslagsvis genom formuleringen På utbildningsnämndens vägnar. Beslutet ska undertecknas av delegaten och registreras. Ett delegationsbeslut har samma rättsverkan som ett nämndbeslut. I och med delegationsbeslutet är ärendet avgjort och kan endast ändras av högre instans efter överklagande. Överordnad eller nämnd kan alltså inte ändra beslut som fattats av en delegat. Delegationsbeslut överklagas på samma sätt och enligt samma regler som nämndbeslut. Förbud mot att delegera Följande slag av ärenden får enligt 6 kap. 38 KL inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige 3. yttranden till överinstans med anledning av att nämndens egna (inte delegats) eller fullmäktiges beslut har överklagats 4. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild, om de är av principiell betydelse eller annars av större vikt 5. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden och 6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Delegering vid brådskande ärenden Enligt 6 kap. 39 KL får en nämnd uppdra åt ordförande eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta i brådskande ärenden. Förutsättningen är att beslutet inte kan vänta till utbildningsnämndens nästa sammanträde. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering Förvaltningschefen får fatta beslut på nämndens vägnar i de ärenden och grupper av ärenden som anges i delegationsordningen. Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera ärenden till lägst den nivå som finns angiven i kolumnen Delegat. Om förvaltningschef anges som delegat kan uppgiften inte vidaredelegeras. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och utbildningsnämnden.

33 Ersättare för delegat Ärenden delegerade till utbildningsnämndens ordförande handläggs vid dennes förhinder av utbildningsnämndens vice ordförande. Ärenden delegerade till förvaltningschefen handläggs vid dennes förhinder av ställföreträdande förvaltningschef. Vid förhinder för övriga delegater övertas beslutanderätten av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst. Om vikarie inte har förordnats övertas beslutanderätten av den som enligt arbetsbeskrivningen är delegatens närmaste chef. Som allmän princip gäller att ersättare inte bör besluta i viktiga ärenden om beslutet utan större nackdel kan vänta till delegaten återkommer. Att avstå från delegationsbeslut En delegat är skyldig att överlämna ett enskilt ärende till utbildningsnämnden för avgörande om han eller hon finner att ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. En delegat har alltid rätt att överlämna ett ärende till utbildningsnämnden för beslut om han eller hon annars finner att ärendets beskaffenhet gör detta lämpligt. Något krav på delegaten att särskilt motivera ett sådant överlämnande finns inte. Anmälan av delegationsbeslut Samtliga delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden för kännedom. Beslutet ska delges nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde. Beslutet anmäls genom att en förteckning över fattade delegationsbeslut redovisas för nämnden. Beslut fattade efter vidaredelegation anmäls till utbildningsnämnden som om beslutet vore fattat på delegation direkt från nämnden. Gränsdragning mellan beslut och verkställighet Delegering innebär att självständig beslutanderätt överförs från utbildningsnämnden till delegaten. I ärenden där utbildningsnämnden delegerat beslutanderätten kan det dock vara samma tjänsteman som även verkställer beslutet. Gränsdragningen mellan beslut och verkställighet är svår att göra och det går inte att dra någon exakt gräns. Kännetecknande för beslut är att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar inför beslutsalternativ. En enskild kan ha ett intresse av att överklaga beslutet till högre instans. Rent verkställande åtgärder är inte beslut. Det rör sig om åtgärder av vardaglig karaktär som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. Vid verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och innebär endast tillämpning eller genomförande av tidigare fattade beslut. Ofta är frågorna reglerade i lag eller avtal. Rätten att agera vid verkställande åtgärder följer med den tjänst man har. Exempel på verkställighet är: personalärenden såsom ledighet vid sjukdom, för vård av sjukt barn och för fullgörande av offentliga förtroendeuppdrag avgiftsdebitering enligt taxa tilldelning av barnomsorgsplats enligt klar turordningsprincip avrop av varor/tjänster enligt ramavtal och direktupphandling av varor/tjänster för mindre belopp Vad som kan hänföras till beslut framgår av följande delegationsordning.

34 1 Övergripande ärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 1.1 Beslut i brådskande ärende där nämndens beslut inte kan avvaktas ordförande 6 kap. 39 KL 1.2 Beslut att inte lämna ut allmän handling eller att lämna ut sådan handling med förbehåll a) Inom respektive utbildningsform b) Övriga ärenden på förvaltnings-/nämndnivå 1.3 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande a) Inom respektive utbildningsform b) Övriga ärenden på förvaltnings-/nämndnivå inom respektive utbildningsform a) områdeschef b) förvaltningschef eller avdelningschef likvärdighet och analys a) områdeschef b) förvaltningschef eller avdelningschef likvärdighet och analys 2 kap TF och 6 kap. 7 OSL 24 FL arbetsutskott förvaltningschef ordförande 1.4 Yttrande över detaljplaneförslag, områdesbestämmelser och planprogram 1.5 Beslut om nämndens yttrande till Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, allmänna förvaltningsdomstolar och andra myndigheter 1.6 Beslut att överklaga förvaltningsrättens och kammarrättens beslut samt begäran om inhibition 1.7 a) Teckna samverkans-/ samarbetsavtal med andra kommuner, landsting och motsvarande, samt teckna andra avtal upp till ett belopp om 25 prisbasbelopp. I övrigt teckna utbildningsnämndens firma vad gäller ansökningar och anmäla) förvaltningschef b) avdelningschef likvärdighet och analys Se inledning om förbud att delegera Se inledning om förbud att delegera

35 ningar till myndigheter, bolag och andra organisationer. b) Teckna avtal om förlängning av pågående samverkansavtal med kommuner, landsting och motsvarande 1.8 Teckna och säga upp hyresavtal förvaltningschef 1.9 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder vid kränkande behandling rektor eller förskolechef 6 kap. 10 SL och 2 kap. 7 DL 1.10 Beslut om sponsring förvaltningschef Nämndens 1.11 Beslut om ansökan om medflytt av skolpeng vid skolgång utomlands avdelningschef ekonomi och administration riktlinjer Nämndens principer

36 2 Ekonomiärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.1 Utse beslutsattestanter förvaltningschef Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner 2.2 Beslut om upphandling och anskaffning av varor och tjänster utom ramavtal, inom ramen för beslutad budget a) beslut från ett prisbasbelopp upp till högst fem prisbasbelopp b) beslut upp till högst 25 prisbasbelopp a) berörd beslutsattestant b) förvaltningschef eller avdelningschef för ekonomi och administration c) arbetsutskottet LOU och kommunens riktlinjer För punkten 2.2 gäller att upphandling och anskaffning av varor och tjänster, inom budget, under ett prisbasbelopp, alltid är verkställighet och att avrop på ramavtal, inom budget, alltid räknas som verkställighet. c) beslut över 25 prisbasbelopp 2.3 Beslut om utfärdande av bankkort: a) ordförande b) förvaltningschef c) avdelningschef och verksamhetschef d) övrig personal 2.4 Avyttra eller kassera undervisningsmaterial och inventarier: a) kr upp till kr b) över kr och upp till kr c) över kr 2.5 Avskrivningar av fordringar: a) upp till kr b) upp till kr a) vice ordförande b) ordförande c) förvaltningschef d) avdelningschef för ekonomi och administration a) berörd beslutsattestant b) avdelningschef för ekonomi och administration c) arbetsutskott a) avdelningschef för ekonomi och administration b) förvaltningschef Enligt fastställda rutiner. Belopp under kr räknas som verkställighet

37 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 2.6 Beslut om befrielse eller rektor Kulturskolan reducering av avgift till Kulturskolan 2.7 Beslut om avstängning av rektor Kulturskolan elev på grund av ej inbetald avgift till Kulturskolan 2.8 Reglering av skadeståndsärenden mot utbildningsförvaltningens verksamheter: a. upp till kr b. över kr och upp till kr a) avdelningschef för ekonomi och administration b) förvaltningschef 2.9 Avtal om förlikning i mål avseende skadestånd eller annan ersättning med anledning av DL:s eller SL:s reglering av åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever a) upp till kr b) upp till kr Tecknande av avtal med föreningar för insats i fritidsgårdsverksamheten, skolbarnomsorgen samt öppen verksamhet, då summan inte överstiger kr och berör mer än en enhet Beslut om kommunens prissättning för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (interkommunal ersättning) a) verksamhetschef b) förvaltningschef verksamhetschef avdelningschef för ekonomi och administration DL och 6 kap. 12 SL 16 kap SL

38 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar Grundbelopp för ersättning till huvudman för fristående förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, nationellt program, preparandutbildning och programinriktat individuellt val vid gymnasieskola samt för gymnasiesärskola a) Tilläggsbelopp för ersättning till huvudman för fristående verksamheter då ersättning ej avser modersmålsundervisning b) Ersättning till huvudman för fristående verksamheter då ersättning avser modersmålsundervisning förvaltningschef 8 kap , 9 kap , 10 kap , 11 kap , 14 kap , 16 kap , 55, 17 kap , 35 36, 19 kap (äldre lydelse) och 45 46, 48 (ny lydelse) SL a) verksamhetschef elevhälsa b) områdeschef centrum 8 kap. 23, 9 kap. 21, 10 kap. 39, 11 kap. 38, 14 kap. 17, 16 kap kap kap. 47 SL och nämndens riktlinjer Avser beslut som grundas på fastställda principer av fullmäktige respektive utbildningsnämnden Tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd samt för modersmålsundervisning i fristående verksamhet samt för lovskola

39 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar Utdelning av stipendier ur: intraprenadchef katedralskolan 1943 års jubileumsfond Allan och Sten Kreugers premiefond Fond Kronobergare Växjö Katedralskolas premiefond 1-4 Erik Karlssons minne Nilsson-Aschanska stipendiefonden Ester och Hugo Danielssons stipendiefond Jubelstipendiefonden Växjö Katedralskolas stipendiefond Utdelning av stipendier ur: Växjö kommuns skolsamfond Helge och Ellen Ekmans donationsfond Utdelning av stipendier ur Georg Lückligs fond Utdelning av stipendium ur Karl A Johanssons stiftelse förvaltningssekreterare förvaltningssekreterare rektor Kalvsviks skola

40 3 Personalärenden Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 3.1 Anställningsbeslut inklusive löneoch anställningsvillkor vid nyanställning av personal inom utbildningsförvaltningen för: a) verksamhetschef/avdelningschef b) områdeschef c) rektorer förskolechef d) övrig personal a) förvaltningschef b) verksamhetschef c) områdeschef d) närmsta chef Tidsbegränsad anställning av personal under en sammanlagd tid av högst sex månader är verkställighet och beslutas av närmsta chef 3.2 Beslut om tjänstledighet utan lön, som ej följer av lag eller avtal 3.3 Beslut om ledighet med bibehållen lön för enskild angelägenhet av vikt, högst 10 arbetsdagar per kalenderår närmsta chef närmsta chef Kommunens riktlinjer Kommunens riktlinjer 3.4 Beslut om avstängning förvaltningschef 3 kap. 10 AB (mom.2 6) 3.5 Beslut om disciplinär åtgärd förvaltningschef 3 kap. 11 AB 3.6 Beslut om uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist 3.7 Beslut om uppsägning eller avskedande av personliga skäl 3.8 Yttrande till kommunstyrelsen över ansökan om särskilda villkor för uttag av tjänstepension och särskild avtalspension 3.9 Beslut om förbud mot bisyssla för underställd personal Förändring av tjänstemannaorganisationen inom ramen för nämndens beslut om principorganisation förvaltningschef förvaltningschef 7 och 18 LAS avdelningschef personal och kompetensförsörjning förvaltningschef 1 kap. 12 eller 3 kap. 3 8 stycket AB förvaltningschef

41 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar Beslut om att godkänna resor i tjänsten mer än 5 dagar för: a) ordförande b) förtroendevalda c) övrig personal a) vice ordförande b) ordförande c) närmsta chef

42 4 Förskola och pedagogisk omsorg Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 4.1 Beslut om placering i förskola/pedagogisk omsorg om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation eller förskolechef 8 kap. 7 SL och nämndens riktlinjer om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 4.2 Beslut om mottagande av barn enhetschef barn - och 8 kap. 13 från annan kommun 4.3 Uppsägning av plats i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg på grund av bristande betalning 4.4 Avsteg från reglerna om uppsägning av plats inom förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg 4.5 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskild förskola som kommunen godkänt eller pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag 4.6 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för fristående förskola elevadministrationen enhetschef barn - och elevadministrationen enhetschef barn - och elevadministrationen SL Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer förvaltningschef 26 kap SL förvaltningschef 26 kap. 18 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden

43 5 Förskoleklass och grundskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.1 Beslut om placering vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar Rektor i samråd med enhetschef barn- och elevadministration 9 kap. 15 första stycket; 10 kap. 30 första stycket OBS: rektor får inte besluta enligt andra stycket 5.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 5.3 Beslut om åtgärder för elev i grundskola, med offentlig huvudman, som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet 5.4 Beslut om mottagande av ett barn i förskoleklass redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år 5.5 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 7 år 5.6 Beslut om att fullgöra skolplikten i grundskolan trots tidigare beslut om uppskjuten skolplikt 5.7 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört 5.8 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL samt återkallelse av sådant medgivande enhetschef barn-och elevadministrationen efter samråd med rektor områdeschef SL 9 kap. 13 ; 10 kap. 25 SL 10 kap. 29 SL Områdeschef 7 kap. 11 SL Områdeschef med ansvar för den förskola där barnet har sin placering Områdeschef 7 kap. 10 SL Områdeschef med ansvar för den förskola där barnet har sin placering områdeschef 7 kap. 11 b SL områdeschef 7 kap. 15 SL områdeschef 24 kap SL Om barnets vårdnadshavare begär detta

44 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 5.9 Överenskommelse om att på försök ta emot elev från annan skolform i grundskolan (grundsärskola eller specialskola) rektor, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 8 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det 5.10 Överenskommelse om att elev i grundskolan ska få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev) samt om att en elev i grundsärskolan ska få sin utbildning inom grundskolan 5.11 Beslut om antalet skoldagar i veckan ska begränsas till fyra vid särskilda skäl (åk 1-2) 5.12 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden Beslut efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige 5.15 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter rektor, i samråd med områdeschef södra verksamhetschef 3 kap. 4 SkolF rektor 9 kap. 3 SkolF verksamhetschef avdelningschef ekonomi och administration 7 kap. 9 SL Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det. Dock gäller bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen 9 kap. 4 SkolF 29 kap. 2 4 SL och 4 kap. 2 SkolF verksamhetschef 7 kap. 23 SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden 5.16 Beslut om skolskjuts skolskjutshandläggare 9 kap. 15 b c, 9 kap. 21 a, 10 kap och 40 SL och nämndens riktlinjer

45 6 Grundsärskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.1 Beslut om elev tillhör målgruppen för grundsärskolan verksamhetschef elevhälsa 7 kap. 5 SL 6.2 Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp, om en utredning enligt 7 kap. 5a SL visar det 6.3 Avslutad placering av elev i grundsärskolan och överflyttning till grundskolan 6.4 Överenskommelse om att på försök, under högst 6 månader, ta emot elev i grundsärskolan från en annan skolform (grundskola eller specialskola) 6.5 Överenskommelse om att elev i grundsärskolan får sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) 6.6 Beslut om uppskjuten skolplikt till det kalenderår barnet fyller 7 år 6.7 Beslut om att ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundsärskolan det kalenderår då barnet fyller 6 år 6.8 Beslut om att fullgöra skolplikten i grundsärskolan trots tidigare beslut om uppskjuten skolplikt 6.9 Beslut om förlängning av skolplikten 6.10 Beslut om ett tidigare upphörande av skolplikten verksamhetschef elevhälsa verksamhetschef elevhälsa verksamhetschef elevhälsa rektor, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 5b SL 7 kap. 4 5 SL 7 kap. 8 SL 7 kap. 9 SL områdeschef 7 kap. 10 SL verksamhetschef elevhälsa, i samråd med områdeschef södra verksamhetschef elevhälsa, i samråd med områdeschef södra 7 kap. 11 a SL 7 kap. 11 b SL områdeschef 7 kap. 13 SL områdeschef 7 kap. 14 SL Avser hemkommunen Avser hemkommunen Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det Om berörda huvudmän är överens och elevens vårdnadshavare medger det. I samråd med mottagande rektor Om barnets vårdnadshavare begär detta och att barnet bedöms ha förutsättningar för det Om barnets vårdnadshavare begär detta

46 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 6.11 Beslut om rätt att slutföra skolgången även om skolplikten dessförinnan har upphört områdeschef 7 kap. 15 SL 6.12 Beslut om föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter 6.13 Beslut att elev i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden 6.14 Beslut om mottagande av elev från annan kommun 6.15 Beslut om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i SL och återkallelse av sådant medgivande 6.16 Beslut om placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar (vid avslagsbeslut) 6.17 Beslut om att en elev inte har rätt att gå kvar på den skolenhet där eleven blivit placerad verksamhetschef 7 kap. 23 SL verksamhetschef elevhälsa 11 kap. 8 SL rektor 11 kap. 25 SL områdeschef 24 kap SL Rektor i samråd med enhetschef barn- och elevadministration 11 kap. 29 första stycket SL områdeschef södra 11 kap. 30 SL 6.18 Beslut om skolskjuts skolskjutshandläggare 11 kap och 39 SL 6.19 Beslut om att ta emot ett barn, som inte anses vara bosatt i Sverige avdelningschef ekonomi och administration i samråd med verksamhetschef elevhälsa 29 kap. 2 3 SL och 4 kap. 2 SkolF Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fattas av nämnden OBS: rektor får inte besluta enligt andra stycket Samråd sker avseende målgrupp enligt 6.1 samt 9.1

47 7 Fritidshem Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 7.1 Beslut om placering i fritidshem Rektor 14 kap. 6 SL för barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling 7.2 Beslut om behållande av enhetschef barn - och Nämndens regelverk plats efter 13 års ålder elevadministrationen 7.3 Omprövning av inkomstunderlag för avgiftsberäkning enhetschef barn - och elevadministrationen Kommunfullmäktiges riktlinjer 7.4 Uppsägning av plats i fritidshem på grund av bristande betalning 7.5 Beslut om nedsättning av eller befrielse eller befrielse från avgift, på grund av särskilda skäl, för plats i fritidshemsverksamhet 7.6 Beslut om föreläggande, anmärkning eller avstående från ingripande i ärende om tillsyn av enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola och som kommunen godkänt 7.7 Beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för enskilt fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola som kommunen godkänt enhetschef barn - och elevadministrationen enhetschef barn - och elevadministrationen Nämndens riktlinjer Nämndens riktlinjer förvaltningschef 26 kap SL Beslut att förena ett föreläggande med vite (26 kap. 27 SL) fatttas av nämnden förvaltningschef 26 kap. 18 SL

48 8 Gymnasieskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.1 Beslut att elev ska hålla sig rektor 15 kap. 17 SL med enstaka egna hjälpmedel 8.2 Beslut att undervisningen på ett nationellt program får fördelas över längre tid än 3 läsår verksamhetschef 16 kap. 15 SL Beslut gällande enskild elev enligt 9 kap. 7 GyF är verkstäl- 8.3 Ansöka om tillstånd från Skolverket att fördela utbildning på kortare tid än 3 läsår 8.4 Beslut om dispens från kravet på godkänt betyg i engelska från grundskolan vid ansökan till nationellt program på gymnasiet 8.5 Beslut att förlänga preparandutbildning vid synnerliga skäl till 2 år 8.6 Beslut om plan för utbildning på introduktionsprogram 8.7 Beslut om att vid synnerliga skäl ta emot elev som är behörig till ett yrkesprogram, till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ 8.8 Ansökan till Skolverket om inrättande av en ny kurs 8.9 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning 8.10 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 8.11 Beslut om ersättning för läromedel och måltider för elever som avslutar gymnasieutbildning vid folkhögskola verksamhetschef Rektor efter samråd med antagningsansvarig verksamhetschef rektor Rektor efter samråd med antagningsansvarig verksamhetschef rektor verksamhetschef Avdelningschef ekonomi och administration 16 kap. 15 SL 16 kap. 32 SL 17 kap. 5 SL 17 kap. 7 SL 17 kap. 11 SL 1 kap. 6 GyF 4 kap. 6 GyF 4 kap. 7 GyF Nämndens riktlinjer lighet

49 Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 8.12 Beslut om arbetsplatsförlagd rektor 4 kap. 12 GyF utbildning på högsko- leförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 8.13 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som rektor 4 kap. 13 GyF Endast vid särskilda omständigheter, efter samråd med lokalt programråd möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning 8.14 Beslut om att hela utbildningen rektor 6 kap. 5 GyF inom yrkesintro- duktion skolförläggs för enskild elev 8.15 Beslut om avsättning av verksamhetschef 7 kap. 3 GyF platser till fri kvot 8.16 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende skolskjutshandläggare Enligt fastställda riktlinjer UN 8.17 Beslut om elevresor skolskjutshandläggare Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor

50 9 Gymnasiesärskola Nr Ärende Delegat Anvisning Kommentar 9.1 Beslut om elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan 9.2 Beslut om mottagande till gymnasiesärskoleutbildning 9.3 Avslutad placering av elev i gymnasiesärskolan och överflyttning till gymnasieskolan 9.4 Beslut om utbildning i gymnasiesärskola får fördelas på verksamhetschef elevhälsa i samråd med rektor verksamhetschef elevhälsa i samråd med rektor verksamhetschef elevhälsa verksamhetschef elevhälsa 18 kap. 5 Avser hemkommunens prövning av tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan 19 kap. 29 SL 18 kap. 7 SL (omvänt) 19 kap. 17 SL längre tid än 4 läsår 9.5 Beslut om skolskjuts skolskjutshandläggare 18 kap och 35 SL och nämndens riktlinjer 9.6 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 9.7 Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning på högskoleförberedande program samt beslut om att hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras 9.8 Beslut att arbetsplatsförlagd utbildning ska bytas mot skolförlagd utbildning samt beslut om åtgärder så att utbildning så snart som möjligt förläggs som arbetsplatsförlagd utbildning 9.9 Beslut avseende resor för gymnasieelever med växelvis boende verksamhetschef 4 kap. 7a GyF rektor 4 kap. 12 GyF rektor 4 kap. 13 GyF skolskjutshandläggare Enligt fastställda riktlinjer UN

51 ÄRENDE Dnr UTBN Annika Ericsson verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse över utbildningsplan för introduktionsprogram Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att fastställa utbildningsplan för introduktionsprogram på de kommunala gymnasieskolorna i Växjö kommun. Beslutet innebär att tidigare planer ersätts i sin helhet. Bakgrund Enligt skollagen 17 kap 7 ska utbildningen på ett introduktionsprogram följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Under våren 2018 har en översyn och revidering gjorts för att säkerställa att planen följer den reglering som finns inom området. Camilla Holmqvist Förvaltningschef Marit Persson Avdelningschef LoA Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr E-post Annika.Ericsson@vaxjo.se

52 UTBILDNINGSPLAN FÖR INTRODUKTIONSPROGRAM Utbildningsnämnden Växjö Kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Utbildningsplan för introduktionsprogram på de kommunala gymnasieskolorna i Växjö kommun Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen Fastställd UN Tidigare ändringar Senast ändrad UN Giltighetstid tillsvidare Dokumentinformation Huvudmannens plan för utbildning på introduktionsprogram.

53 Utbildningsplan för introduktionsprogram på de kommunala gymnasieskolorna i Växjö kommun Plan för introduktionsprogrammen Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. 1 Introduktionsprogram (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan enligt gällande behörighetsregler. Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program, annan utbildning eller gå vidare till arbetslivet. Eleven kan inte få examen från ett introduktionsprogram. Däremot får eleven ett studiebevis på den genomförda utbildningen och betyg i de ämnen som avslutats. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen enligt såväl huvudmannens utbildningsplan som den individuella studieplanen som gällde när utbildningen inleddes, eller enligt ändrad plan, om eleven har medgett att planen ändrades. Vid utbildning på introduktionsprogrammen ska alla elever ha rätt till en undervisningstid på i genomsnitt 23 timmar per vecka. Det vill säga motsvara heltidsstudier i samma omfattning som de nationella programmen. Utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med syftet med elevens utbildning. 2 Växjö kommuns utbildningsplan för introduktionsprogram omfattar individuellt alternativ (IMIND) yrkesintroduktion (IMYRK) preparandutbildning (IMPRE) programinriktat individuellt val (IMPRO) språkintroduktion (IMSPR) Introduktionsprogrammen erbjuder en anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildning utgår från elevens förutsättningar och behov. En individuell studieplan ska upprättas för varje elev och denna är mycket viktig eftersom den ersätter examensmål och programstruktur. Den individuella studieplanen ska vara anpassad efter varje enskild elevs behov, önskemål och förutsättningar. Planen ska utgå från ett helhetstänk och 1 17 kap. 7 skollagen kap. 6 skollagen. 1

54 innehålla uppgifter om ämnen och kurser som eleven ska studera samt följas upp, utvärderas och revideras vid behov i samråd med eleven och i förekommande fall dennes vårdnadshavare. Behörighetskrav till de nationella programmen För samtliga nationella program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska. Utöver det krävs följande för de olika programmen: För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i fem andra valfria ämnen. För behörighet till det estetiska programmet krävs godkända betyg i nio andra ämnen. För behörighet till det ekonomiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet krävs godkända betyg i geografi, historia, samhällskunskap, religionskunskap och fem andra ämnen. För behörighet till det naturvetenskapliga programmet och tekniska programmet krävs godkända betyg i biologi, fysik, kemi och sex andra ämnen.an för utbildningen In Individuellt alternativ (IMIND) Behörighet Individuellt alternativ är öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett nationellt program tas emot på individuellt alternativ. Hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds individuellt alternativ om eleven önskar det, såvida det inte med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det 3. Syfte 3 17 kap.16 skollagen. 2

55 Syftet med individuellt alternativ är att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller börja arbeta. Före utbildningsstart Elever som är aktuella för något introduktionsprogram erbjuds att besöka skolan före skolstart. Under första skolveckan genomförs individuella samtal med elev och i förekommande fall vårdnadshavare. Vid detta samtal upprättas elevens individuella studieplan. Struktur och upplägg Individuellt alternativ utformas utifrån elevens behov och förutsättningar och är därmed inte sökbart. Utbildningens innehåll och längd Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. Längden på utbildningen bestäms i dialog med elev och i förkommande fall vårdnadshavare. Utbildningens uppföljning Elevens mentor följer kontinuerligt upp den individuella studieplanen. Plats för utbildningen Teknikum, Växjö kommun Yrkesintroduktion (IMYRK) Behörighet Yrkesintroduktion står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för att vara behöriga till ett yrkesprogram. Men om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion. 4 Hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion. Däremot behöver hemkommunen 4 17 kap. 11 skollagen. 3

56 inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det. 5 Syfte Syftet med individuellt alternativ är att elever ska gå vidare till yrkesprogram, annan fortsatt utbildning eller börja arbeta. Före utbildningsstart Elever som är aktuella för något introduktionsprogram erbjuds att besöka skolan före skolstart. Under första skolveckan genomförs individuella samtal med elev och i förekommande fall vårdnadshavare. Vid detta samtal upprättas elevens individuella studieplan. Struktur och upplägg Yrkesintroduktion kan utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. 6 Då den utformas för en grupp elever är den sökbar. Yrkesintroduktion kan även utformas för en enskild elev utifrån intresseanmälan och är då inte sökbar. Utbildningens innehåll och längd Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Hela utbildningen får förläggas till en skola om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. 7 Längden på utbildningen på yrkesintroduktion är inte reglerad i några bestämmelser utan utformas för att möta elevernas önskemål och behov. Utbildningens uppföljning Elevens mentor följer kontinuerligt upp den individuella studieplanen kap. 16 skollagen kap. 4 skollagen. 7 6 kap. 5 gymnasieförordningen. 4

57 Plats för utbildningen Utifrån vald inriktning ansvarar antingen Teknikum eller Kungsmadskolan för organisationen och undervisningen bedrivs vid någon av dessa båda kommunala gymnasieskolor. Preparandutbildning (IMPRE) Behörighet Preparandutbildning är öppet för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program. Syfte Syftet med preparandutbildningen är att de elever som har fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska kunna göra det. Före utbildningsstart Elever som är aktuella för något introduktionsprogram erbjuds att besöka skolan före skolstart. Under första skolveckan genomförs individuella samtal med elev och i förekommande fall vårdnadshavare. Vid detta samtal upprättas elevens individuella studieplan Struktur och upplägg Utbildningen utformas för en enskild elev 8 och kan organiseras på olika sätt. De antagna eleverna kan bilda en egen klass, läsa integrerat med elever på ett nationellt program eller integrerat med elever på annat introduktionsprogram. Elevens individuella studieplan styr upplägget av studierna. Utbildningens innehåll och längd Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och som eleven behöver för att bli behörig till ett visst nationellt program. Utbildningen får även innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkända betyg 8 17 kap. 4 skollagen. 5

58 i. Dessutom får utbildningen innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling 9 En elev som efter ett år inte uppnått utbildningens mål ska få stöd i att övergå till annat introduktionsprogram såsom programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Eller, om synnerliga skäl föreligger, erbjudas högst ytterligare ett år i preparandutbildning. 10 Utbildningens uppföljning Elevens mentor följer kontinuerligt upp den individuella studieplanen. Plats för utbildningen Preparandutbildning anordnas på kommunens gymnasieskolor. Programinriktat individuellt val (IMPRO) Behörighet Programinriktat individuellt val riktar sig till ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Det krävs dock att eleven från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och I engelska eller matematik samt i minst fyra anda ämnen eller I engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen 11 Syfte Syftet med programinriktat individuellt val är att eleverna ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. 12 Före utbildningsstart Elever som är aktuella för något introduktionsprogram erbjuds att besöka skolan före skolstart. Struktur och upplägg 9 6 kap. 3 gymnasieförordningen kap.5 skollagen kap. 10 skollagen kap. 3 skollagen. 6

59 Programinriktat individuellt val tillhör organisatoriskt det nationella program det inriktar sig mot. Programinriktat individuellt val utformas för en grupp elever. 13 Det innebär att utbildningen inrättas i förväg och att utbildningens innehåll är fastlagt innan eleverna söker utbildningen. Utbildningens innehåll och längd Programinriktat individuellt val ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram. Utbildningen ska också innehålla kurser som ingår i det nationella yrkesprogram man har valt att inrikta sig mot. Längden på utbildningen i programinriktat individuellt val är inte reglerad i några bestämmelser. Utgångspunkten är dock att det ska vara möjligt för eleven att bli behörig inom högst ett år med de givna förkunskapskraven och med hjälp av det särskilda stödet varje elev har rätt att få. Vissa elever kan emellertid behöva läsa under en längre tid än ett år. Uppföljning av elevens utbildning Elevens mentor följer kontinuerligt upp den individuella studieplanen. Plats för utbildningen Utbildningen anordnas för ett begränsat antal elever som integreras i klasser på nationella yrkesprogram vid Teknikum och Kungsmadskolan i Växjö kommun. Språkintroduktion (IMSPR) Behörighet Språkintroduktionen står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betygen som krävs för behörighet till ett nationellt program och som behöver en utbildning där tyngdpunkten ligger på att lära sig svenska. Målet är att sedan gå vidare i gymnasieskolan eller annan utbildning eller till arbetslivet. Om det finns särskilda skäl får även andra elever läsa språkintroduktion. 14 Syfte kap. 4 skollagen kap. 12 skollagen. 7

60 Syftet med språkintroduktion är att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket gör det möjligt för dem att gå vidare i gymnasieskolan, till annan utbildning 15 eller ut i arbetslivet. Före utbildningsstart Elever som är aktuella för något introduktionsprogram erbjuds att besöka skolan före skolstart. Under första skolveckan genomförs individuella samtal med elev och i förekommande fall vårdnadshavare. Vid detta samtal upprättas elevens individuella studieplan Struktur och upplägg Alla elever har en mentor som kontinuerligt jobbar med elevens målsättning och studieplan Alla elever har även kontinuerlig tillgång till studie-och yrkesvägledning samt studiehandledning och tillgång till stöd från elevhälsoteamet. Utbildningens innehåll Språkintroduktion ska innehålla undervisning i svenska som andraspråk och i övrigt utformas utifrån den bedömning som görs av elevens språkkunskaper. Språkintroduktion ska innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen. För att upprätta en individuell studieplan kartläggs och bedöms elevens kunskaper avseende: Tidigare skolgång. Vilket modersmål/starkaste språk/starkaste skolspråk eleven har. Elevens färdigheter i svenska avseende såväl muntliga samt läs- och skrivfärdigheter samt elevens eventuella arbetserfarenhet och kunskaper i andra språk. Skolan samverkar med frivilligorganisationer för stöd- och/eller motivationsinsatser samt erbjuder möjlighet till praktik som stöd i språkinlärningen. Plats för utbildningen Kungsmadskolan ansvarar för organisationen och undervisningen bedrivs vid samtliga kommunala gymnasieskolorna i Växjö kommun kap. 3 skollagen. 8

61 Skottlandsmodellen GETTING IT RIGHT FOR EVERY CHILD (GIRFEC) En sammanställning av Skottlandsmodellen byggd på föreläsningsinnehållet från den skotska delegationen (John Finlayson, Aileen MacKay, Rikki Selkirk, Gail Bain, Simon Allan och Karen Grieve) Växjö Konserthus den 7-8 december 2017 samt Getting It Right For Every Child-dokumenten från det skotska parlamentets hemsida. Erika Lagergren Regional utveckling

62 Innehållsförteckning ORDLISTA OCH CENTRALA BEGREPP... 2 INLEDNING... 5 BAKGRUND TILL GETTING IT RIGHT FOR EVERY CHILD (GIRFEC)... 5 GEMENSAM GRUND FILOSOFI, ARBETSSÄTT OCH VERKTYG... 7 VÄLBEFINNANDEHJULET... 9 MIN VÄRLDSTRIANGEL MOTSTÅNDSKRAFTSMATRISEN FEM GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR DEN GYLLENE REGELN FÖR INFORMATIONSDELNING SAMVERKAN KRING EN PLAN FÖR BARNET SÄRSKILD NAMNGIVEN PERSON OCH ANSVARIG SAMORDNARE BARNHÄLSOVÅRDEN SKOLAN ELEVHÄLSAN SOCIALTJÄNSTEN POLISEN RESULTAT UTMANINGAR SLUTORD BILAGA 1 SCENARIER KRING SÄRSKILD NAMNGIVEN PERSON I SKOTTLANDMODELLEN REGION KRONOBERG Sida 1

63 Ordlista och centrala begrepp Getting It Right For Every Child Skottlandsmodellen Höglandsmodellen (Highland Practice Model) Den nationella praxismodellen (The National Practice Model) Välbefinnandehjulet Se Skottlandsmodellen nedan. Modellen bygger på att skapa förutsättningar för att varje barn i Skottland ska få möjligheten till en god uppväxt där deras individuella förmågor uppmuntras och de utmaningar de har att hantera tas om hand på rätt sätt av rätt samhällsinstans eller myndighet. Varje förälder eller vårdnadshavare ska veta till vem de kan vända sig för att få råd eller stöd gällande barnet och dess livssituation och känna sig trygga i den kontakten. Vidare ska alla som i sin yrkesroll kommer i kontakt med barn arbeta med verktygen i enlighet med arbetssättet och filosofin bakom modellen, känna till ansvarsfördelningen och sin plats däri samt i sin yrkesroll kunna dra nytta av de nätverk mellan olika professioner som skapas kring barnet. Under åren arbetades en arbetsmodell för GIRFEC fram i Högländerna i samarbete med representanter från regeringen, fokusgrupper från olika professioner samt två konsulter från det akademiska fältet. Därefter ( ) började man implementeringsprocessen i Inverness, den största staden i området, som nav följt av resten av kommunen. Man började med gruppen nyfödda för att sedan i tur och ordning införliva arbetet kring 0-5-åringar och därefter barn i skolåldern i modellen. Modellen utvecklades till att bli Skottlandsmodellen. Verktyg för bedömning och samsyn kring barn och ungas situation. Gemensamma för skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt polis. Den nationella praxismodellen och dess verktyg sammanfattas i en enkel bild föreställande två cirklar, en triangel och en matris. Den nationella praxismodellen är evidensbaserad och ger tydliga riktlinjer om vad som ska tas med i bedömningen av hur ett barns situation ser ut för att avgöra om några av barnet grundläggande behov inte uppfylls tillfredsställande. Den används i sex steg och det är den särskilda namngivna personen som i första hand är ansvarig för att detta sker. För att underlätta att identifiera eventuella problematiska situationer för barn som kan påverka barns välmående används välbefinnandehjulet. Indikatorerna i välbefinnandehjulet (trygg, hälsosam, presterar utifrån sin potential, omvårdnad och omsorg, aktiv, respekterad, ansvarstagande, inkluderad) delas i den omgivande cirkeln in i de fyra mål de ska hjälpa barnen att bli framgångsrika i sin inlärning, få bra självförtroende, vara aktiva medverkande i sina liv, samt vara ansvarsfulla medborgare. REGION KRONOBERG Sida 2

64 Min världstriangel Motståndskraftsmatrisen Den gyllene regeln Barnplanen (The child plan) Den särskilda namngivna personen Triangeln används i varje steg i arbetet med den nationella praxismodellen kring ett barn för att säkerställa en holistisk syn på barnet och vad/vilka som påverkar det i dess aktuella situation. De tre benen handlar om barnets uppväxt och utveckling, behov från de som tar hand om barnet samt det sammanhang som barnet ingår i. I hur stor utsträckning de olika områdena undersöks närmare och analyseras avgörs av situationen och vad det är som förorsakat oron för barnet. Vart och ett av de tre benen i min världstriangel innehåller sju fördjupningsområden som bör beaktas i bedömningen av barnets uppväxtförhållanden Matrisen används för att avgöra var barnets styrkor och svagheter ligger och i förlängningen var eventuella stödinsatser behöver sättas in. Den innehåller indikatorer på en skyddande miljö och exempel på vad man kan titta efter hos barnet för att på ett objektivt sätt kunna avgöra hur barnets motståndskraft ser ut. Med motståndskraft menas här den förmåga hos barnet som gör att hen, trots sina ibland dåliga förutsättningar, klarar olika situationer bättre än förväntat. Har barnet exempelvis god självkänsla? Visar barnet på en god och stark anknytning till föräldrar och/eller annan vårdnadshavare? Motståndskraft är en viktig egenskap som barnet behöver få möjlighet att utveckla och stärka. All delad information måste vara nödvändig, relevant och proportionerlig. De delar av barnplanen som inte bedöms rymmas inom någon av dessa tre ledord delas alltså inte med någon annan. Barnets personliga plan, barnplanen, upprättas av den särskilda namngivna personen när det bedöms att barnet behöver någon form av stöd eller insats från mer än en samhällsaktör för att förbättra sitt välmående eller lösa någon form av utmaning i dess livs. Arbetet med barnplanen involverar i högsta grad barnet självt och vårdnadshavarna utifrån deras expertis om barnet. Tanken med barnplanen är att snabbt kunna identifiera behov av extra stöd och därmed kunna sätta in tidiga, samordnade åtgärder för att vända den uppkomna problematiska situationen i en mer positiv riktning. Den yrkesperson som har det övergripande ansvaret för att identifiera och agera utifrån de extra behov av stöd som barn under 18 år (eller tills de går ut gymnasiet) kan ha. Före barnets födsel och under de första dagarna är det barnets barnmorska. När barnet är cirka 11 dagar gammalt lämnas ansvaret över till barnhälsovården. När barnet fyllt fem år och når skolåldern övergår ansvaret till rektor på motsvarigheten till förskola-lågstadieskola och därefter till rektor på nästa skola fram till dess barnet är 18 år eller slutar skolan. Det är ett ansvarsuppdrag som inte kan avsägas eller överlåtas till någon annan. REGION KRONOBERG Sida 3

65 Ansvarig samordnare Health Visitor Databasen över sårbara personer (Vulnerable Persons Database) Oroshubbar (Risk and Concern Hubs) Ansvarig samordnare utses från den samhällsaktör som har störst ansvar för innehållet i barnplanen. Samordningsansvaret ligger hos den ansvariga samordnaren till dess att situationen runt barnet är löst. Därefter återgår ansvaret till den särskilda namngivna personen Specialistutbildad barnhälsosjuksköterska Nationell databas som ger polisen möjligheten att registrera oro kring barn och ungdomar genom att använda välbefinnandehjulet för att sedan ha möjlighet att vidarebefordra informationen till berörda samhällsaktörer vid behov. Enhet inom polisdistrikten vars uppgift är att fungera som nav i arbetet med de ärenden där det förekommer risk eller oro för barn. REGION KRONOBERG Sida 4

66 Inledning Skottland upptar den norra tredjedelen av ön Storbritannien och består förutom av fastlandet, som är uppdelat i de glesbefolkade högländerna och de mer tätbebyggda lågländerna, även av ett stort antal öar. Landet är indelat i 32 Authorities, motsvarigheten till våra kommuner, där Högländerna (Highland) är den till ytan största. Med anledning av otillgängligheten i landskapet bor de flesta av de nära 5,5 miljoner invånarna i ett bälte som korsar landet från området kring huvudstaden Edinburgh i öst till Glasgow, Skottlands största stad, i väst. Trots att Edinburgh idag räknas som Europas tredje största finansiella centrum påverkas Skottland fortfarande av efterverkningarna till de perioder av nöd och fattigdom som drabbat landet i omgångar, senast efter andra världskrigets slut. Medellivslängden är låg i förhållande till övriga nordeuropeiska länder och det finns stora skillnader i ohälsotalen mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Återkommande nödår i kombination med en stark tradition av frivilligverksamhet har skapat ett nätverk av volontärorganisationer, den så kallade tredje sektorn (Third Sector), som gör stora insatser i samhället. Det är mot denna bakgrund som det återinsatta parlamentet i Skottland i början av 2000-talet beslutade sig för att vända trenden och göra Skottland till det bästa landet i världen för barn att växa upp genomen arbetsmodell som fick namnet Getting It Right For Every Child. Skottlandsmodellen bygger på att skapa förutsättningar för att varje barn i Skottland ska få möjligheten till en god uppväxt där deras individuella förmågor uppmuntras och de utmaningar de har att hantera tas om hand på rätt sätt av rätt samhällsinstans eller myndighet. Varje förälder eller vårdnadshavare ska veta till vem de kan vända sig för att få råd eller stöd gällande barnet och dess livssituation och känna sig trygga i den kontakten. Vidare ska alla som i sin yrkesroll kommer i kontakt med barn arbeta med verktygen i enlighet med arbetssättet och filosofin bakom modellen, känna till ansvarsfördelningen och sin plats däri samt i sin yrkesroll kunna dra nytta av de nätverk mellan olika professioner som skapas kring barnet. Bakgrund till Getting It Right For Every Child (GIRFEC) Efter att ha stått helt under unionsstyre med parlamentet placerat i England i 292 år etablerades det skotska parlamentet, Holyrood, 1999 och skottarna återfick därmed möjligheten att själva bestämma över ett antal områden och frågor som påverkar det dagliga livet till exempel turism, miljö, hälso- och sjukvård, utbildning, ordningsmakt och lokalpolitik. Snart uppstod tanken om att skapa bättre förutsättningar för barn att växa upp, en tanke som vidareutvecklades till målet att göra Skottland till det bästa landet i världen att växa upp i. I oktober 2001 publicerade den skotska regeringen rapporten For Scotland s Children som ett startskott i processen att bättre integrera den sociala barnoch ungdomsvården. Tre år senare, 2004, publicerades resultatet av en granskning kallad Getting It Right For Every Child (GIRFEC) i vilken representanter från flera professioner och deltagare i barnpaneler av olika slag identifierade och lyfte en dramatisk ökning av barn med behov av stöd från flera samhällsinstanser samtidigt. På detta följde arbetet med att utverka en första modell för att förbättra förutsättningarna för de skotska barnen och en plan på var den skulle kunna testas. Valet föll på Högländerna som i sin population hade cirka barn under 18 år av vilka ett relativt högt procenttal (14%) levde i fattigdom och 5% hade behov av stora stödinsatser i skolan. Under åren arbetades en arbetsmodell för GIRFEC fram i Högländerna i samarbete med representanter från regeringen, fokusgrupper från olika professioner samt två konsulter från det akademiska fältet. Därefter ( ) började man implementeringsprocessen i Inverness, den största staden i området, som nav följt av resten av kommunen. Man började med gruppen nyfödda för att sedan i tur och ordning införliva arbetet kring 0-5-åringar och därefter barn i skolåldern i modellen som då fått namnet Höglandsmodellen (Highland Practice Model). REGION KRONOBERG Sida 5

67 Höglandsmodellen slog väl ut och ledde till att 18% av barnen i Högländerna fick en personlig barnplan med någon form av insats/-er från hälso- och sjukvården, skolan, socialtjänsten och/eller polisen. Utvärderingen efter några år visade på en minskad byråkrati, ett snabbare beslutsfattande och en mindre besvärlig process för barn och familjer i behov av stöd. Vidare visade den på att en mer holistisk bedömning av barnets behov kommit till stånd, att den systematiska informationsdelningen fungerade samt att 81% av tillfrågad personal bedömde att modellen förbättrat möjligheterna för dem att tillmötesgå barnens behov. Fyra mindre områden i Skottland följde i Högländernas fotspår 2007 och testade modellen i arbetet med barn som far illa. Resultaten av projekten ledde till en lagförändring i Skottland genom Children and Young Persons (Scotland) Act Lagen består av 18 delar vilka drar upp riktlinjerna för hur samhället ska arbeta kring barn och deras välbefinnande. Den inkorporerar barnkonventionen som sin första punkt och ger även lagstöd till att förändra arbetssättet mellan olika samhällsinstanser för att möjliggöra eller underlätta samarbeten. Efterföljande år gick det skotska nationalistpartiet (Scottish Nationalist Party, SNP) till val med bland annat löftet att lagstadga delar av Höglandsmodellen. SNP vann valet och 2014 beslutade regeringen att arbetssätt enligt Höglandsmodellen skulle vara implementerade i hela landet till I augusti 2016 kom lagstiftningen om Höglandsmodellen som den gällande modellen i barnfrågor och den förbereddes sålunda för att bli nationell under namnet Getting It Right For Every Child eller på svenska, Skottlandsmodellen. I nästa fas fortsatte förberedelserna för att anpassa modellen för att fungera i hela landet medan det fortsatta arbetet i Högländerna följdes noga. I ett sista steg innan modellen rullades ut nationellt implementerades den i Edinburgh för att se hur den svarade på de utmaningar som finns i mer urbana områden. Som en del i processen satsade man på att utbilda personal i de olika professioner som berörs i arbetssättet i hur man rent praktiskt använder de olika verktyg som modellen bygger på. Det visade sig ganska snart att utbildningsgrupper med deltagare från olika professioner gav stora fördelar, dels för att olika yrkesgrupper fick samma information samtidigt och därmed kunde missförstånd mellan olika samhällsaktörer redas ut redan på utbildningsnivå och dels för att yrkespersonerna fick träffa andra grupper öga mot öga och diskutera fram smidiga lösningar för just sitt geografiska område eller andra särskilda omständigheter på lokal nivå. Det framkom även att det behövs erfarna samordnare och kontinuerliga utbildningar kring Skottlandsmodellen och dess arbetssätt, filosofi och verktyg för att säkerställa att kvaliteten hålls på en hög nivå. Anammandet av Skottlandsmodellen har även mött en del motstånd. Bland annat ifrågasattes användandet av en särskild namngiven person (Named person), som har det samordnande ansvaret för varje barns plan, och i ett första skede dömde högsta domstolen att funktionen bröt mot rätten till personlig integritet enligt konventionen för de mänskliga rättigheterna. Efter domen har det arbetats med att förtydliga den särskilda namngivna personens roll och ansvarsområde och en ny lag kring införandet av funktionen på det sätt man redan arbetar i Högländerna, förväntas träda i kraft under sommaren REGION KRONOBERG Sida 6

68 Gemensam grund filosofi, arbetssätt och verktyg Styrkan i användandet av barnets personliga plan, barnplanen, (The Child s Plan) ligger i att alla professioner som möter barnet har en gemensam kunskap om dokumentets förekomst samt att de vet hur de får tillgång till och använder det. Alla professioner använder ett gemensamt språk och vokabulär. Framför allt vet alla inblandade, inklusive barnets anhöriga, hela tiden vem som är den särskilda namngivna person som är högst ansvarig för dokumentet och eventuell handlingsplan. Med stöd av de verktyg som Skottlandsmodellen erbjuder är det dessutom lättare, oavsett vilken samhällsaktör de arbetar vid, att känna en trygghet i att de har tillgång till all den information de behöver för att kunna arbeta med barnet och dess vårdnadshavare på det sätt som är bestämt. För barnet som behöver stöd och dess vårdnadshavare blir det också lättare att veta vart de ska vända sig med frågor och funderingar. De behöver inte gå på flera olika möten och berätta om sin situation då stöd behövs från olika aktörer, istället samlas representanterna från alla berörda professioner under ett och samma möte. Förutom att ge barnet och/eller vårdnadshavarna ett samlat stöd gör även dessa möten att all berörd personal får samma information om situationen. För att säkerställa att förutsättningarna för arbetet finns håller skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt polis gemensamma utbildningar i arbetssättet vid sidan av sina egna verksamhetsanpassade utbildningar. Professionen behöver ha en delad syn på hur behov och problem ska uppmärksammas och det har därför tagits fram gemensamma verktyg för bedömning och samsyn. Alla verktyg följer den nationella praxismodellen (The National Practice Model) vilken ska vara känd och använd av all personal som i sitt yrke möter barn. Även relevanta delar av frivilligsektorn utbildas i förhållningssättet kring Skottlandsmodellen då representanter därifrån i vissa fall kan ha bättre förutsättningar för att arbeta nära vissa familjer med ett utökat behov av stöd (detta gäller till exempel i familjer där det finns en uttalad skepsis mot inblandning av myndigheter). Den nationella praxismodellen och dess verktyg sammanfattas i en enkel bild föreställande två cirklar, en triangel och en matris. Den nationella praxismodellen är evidensbaserad och ger tydliga riktlinjer om vad som ska tas med i bedömningen av hur ett barns situation ser ut för att avgöra om några av barnet grundläggande behov inte uppfylls tillfredsställande. Den används i sex steg och det är den särskilda namngivna personen som i första hand är ansvarig för att detta sker. REGION KRONOBERG Sida 7

69 REGION KRONOBERG Sida 8

70 Välbefinnandehjulet Det första steget handlar om att använda välbefinnandehjulet längst till vänster på modellen för att observera och identifiera oro och dokumentera denna. Indikatorerna i välbefinnandehjulet (trygg, hälsosam, presterar utifrån sin potential, omvårdnad och omsorg, aktiv, respekterad, ansvarstagande, inkluderad) delas i den omgivande cirkeln in i de fyra mål de ska hjälpa barnen att bli framgångsrika i sin inlärning, få bra självförtroende, vara aktiva medverkande i sina liv, samt vara ansvarsfulla medborgare. Indikatorerna i välbefinnandehjulet förkortas till SHANARRI efter den första bokstaven i varje ord i den engelska versionen. Akronymen används ibland av de olika professioner som arbetar enligt den nationella praxismodellen för att beskriva den första bedömningen de gör av ett barns livssituation för att avgöra om barnet ges de förutsättningar det behöver för en gynnsam uppväxt eller om en barnplan behöver initieras. S (safe) trygg H (healthy) hälsosam A (achieving) prestera utifrån sin potential N (nurtured) omvårdnad och omsorg A (active) aktiv R (respected) respekterad R (responsible) ansvarstagande I (included) inkluderad Välbefinnandehjulet Tanken med välbefinnandehjulet är bland annat att det ska vara enkelt för de som arbetar med barn att identifiera eventuella problematiska situationer som uppstår och vilka kan påverka barnets välmående i ett så tidigt skede som möjligt enligt den enkla devisen; små problem är lättare att lösa än stora. För att hjälpa den som känner oro för ett barn att ringa in vad det är som felas tittar man på de olika indikatorerna i välbefinnandehjulet och kan på så sätt avgöra om det man upplevt hos barnet påverkar något av de områden som finns representerade där. REGION KRONOBERG Sida 9

71 Min världstriangel I nästa steg används min världstriangel som finns centrerad på den övre delen av modellen. Triangeln handlar om hur barnets värld ser ut och vad som påverkar dess uppväxt och välmående däri. Den används för att identifiera mer signifikanta problem som riskerar att påverka barnets utveckling. Triangelns ben är uppdelade i hur jag växer upp och utvecklas, vad jag behöver från de människor som tar hand om mig samt min vidare värld. Min världstriangel används i varje steg i arbetet med den nationella praxismodellen kring ett barn för att säkerställa en holistisk syn på barnet och vad/vilka som påverkar det i dess aktuella situation. Vart och ett av de tre benen i min världstriangel innehåller sju fördjupningsområden som bör beaktas i bedömningen av barnets uppväxtförhållanden. REGION KRONOBERG Sida 10

72 I hur stor utsträckning de olika områdena undersöks närmare och analyseras avgörs av situationen och vad det är som förorsakat oron för barnet. Inom ramen för hur jag växer upp och utvecklas - benet bör följande områden lyftas: I nästa ben, vad jag behöver från de som tar hand om mig, ligger fokus på vad barnet behöver från de personer som finns i dess liv och/eller samhälle. REGION KRONOBERG Sida 11

73 Det sista benet, min vidare värld, handlar just om barnets omvärld och hur förutsättningarna ser ut där. I barnets sammanhang ingår familj och vänner men även samhället i vilket barnet lever. Motståndskraftsmatrisen Information från genomgången av välbefinnandehjulet och min världstriangel bearbetas genom att använda motståndskraftsmatrisen, som återfinns under triangeln, i mitten på modellen. Med hjälp av matrisen analyseras och ordnas informationen som framkommit. En stor styrka med modellen är att den inte uteslutande identifierar risker för barnet utan även ser till vilka egenskaper och vilket skyddsnät barnet redan har. För att använda motståndskraftsmatrisen på rätt sätt är det viktigt att personen som gör det är väl insatt i de grundläggande principerna för motstånd kontra sårbarhet och vet hur matrisen används inom ramarna för den nationella praxismodellen. Dessa principer utgörs av att barnet ska ha en trygg bas att falla tillbaka på, självkänsla och självförtroende. Analysen visar i hur stor utsträckning barnet har de förutsättningar hen behöver för att ha en så god grund som möjligt för att klara av eventuella svårigheter och problem. Att använda sig av koncepten motståndskraft och sårbarhet i bedömningar kring barn har visat sig vara den del av den nationella praxismodellen som många yrkesgrupper har upplevt som svårast att använda praktiskt. För att förklara vad principerna innebär och ge alla som ska använda motståndskraftsmatrisen en gemensam förförståelse använder sig den nationella praxismodellen av REGION KRONOBERG Sida 12

74 tre byggstenar som vart och ett innehåller tydliga exempel på vad det är som ska finnas i barnets liv för det ska kunna anses att det har de förutsättningar det behöver för att kunna stå emot motgångar och svårigheter på ett bra sätt. Dessa lyder: Med stöd i de tre principerna för motstånd och sårbarhet ovan används sedan motståndskraftsmatrisen för att avgöra var barnets styrkor och svagheter ligger och i förlängningen var eventuella stödinsatser behöver sättas in. I den något mer utvecklade varianten nedan ger matrisen även indikatorer på vad en skyddande miljö är och exempel på vad man kan titta efter hos barnet för att på ett objektivt sätt kunna avgöra hur barnets motståndskraft ser ut. Med motståndskraft menas här den förmåga hos barnet som gör att hen, trots sina ibland dåliga förutsättningar, klarar olika situationer bättre än förväntat. Har barnet exempelvis god självkänsla? Visar barnet på en god och stark anknytning till föräldrar och/eller annan vårdnadshavare? Motståndskraft är en viktig egenskap som barnet behöver få möjlighet att utveckla och stärka. Motståndskraftsmatrisen tillåter yrkespersoner som använder den att på ett så objektivt sätt som möjligt gruppera de olika utmaningar och styrkor hos barnet som framkommit genom användandet av min världstriangel och avgöra inom vilka områden särskilda insatser kan komma att behövas. Genom att kategorisera informationen och samtidigt väga den mot de förutsättningar till motstånd barnet visar ökar möjligheten att få en helhetsbild och på ett tidigt skede identifiera de risker som kan leda till större problem längre fram. Med hjälp av sitt yrkeskunnande och sin personliga kännedom om barnet måste sedan den som gör bedömningen väga positiva faktorer mot risker och avgöra i vilket/vilka fall åtgärd behöver sättas in och i de fall flera åtgärder behöver göras, skapa en prioriteringslista för dessa. REGION KRONOBERG Sida 13

75 Fem grundläggande frågor När de initiala observationerna utifrån välbefinnandehjulet och min världstriangel är gjorda görs djupare observationer där det bedömts nödvändigt. Den oro som kvarstår kring barnets situation analyserats med hjälp av motståndskraftsmatrisen, därefter görs en bedömning och sammanfattning med stöd av de indikatorer som kommer från välbefinnandehjulet för att barnplanen ska kunna upprättas och vid behov andra samhällsaktörer kopplas in. För att tydliggöra när den egna verksamheten inte räcker till och samverkan bör ställer man sig fem grundläggande frågor. Det är först när den femte frågan aktualiseras som fler samhällsaktörer blandas in i barnets personliga plan. Om situationen runt barnet går att lösa genom de fyra första frågorna sker det internt inom den egna verksamheten och inte som en del av en gemensam barnplan. När barnplanen är på plats och har initierats utvärderas och förändras den löpande tills oron/ behovet av stöd som framkommit är hanterat och inte längre finns. Så länge som barnplanen enbart omfattar en samhällsaktör, alltså när fråga fem inte blivit aktuell, är det den särskilda namngivna personen som är ansvarig för den. Så snart ytterligare en samhällsaktör kopplas in flyttas ansvaret för samordningen av planen till en utvald person från berörd profession, exempelvis en sjuksköterska om hälso- och sjukvården är inkopplad. REGION KRONOBERG Sida 14

76 Den gyllene regeln för informationsdelning En av svårigheterna när flera samhällsaktörer samarbetar kring en person kan vara informationsdelning, särskilt när det gäller verksamheter som har stor sekretess. Vid informationsdelning av barnplanen gäller den gyllene regeln att all delad information måste vara nödvändig, relevant och proportionerlig. De delar av barnplanen som inte bedöms rymmas inom någon av dessa tre ledord delas alltså inte med någon annan. Den gyllene regeln: All delad information måste vara: - nödvändig - relevant - proportionerlig Den som delar informationen har ett ansvar att anteckna vilken information som delats, med vem och av vilken/vilka anledningar. Vårdnadshavare och barnet som informationen gäller ska också delges vilken information som delats och till vem/vilka (detta gäller inte i de fall där det föreligger oro för att informationen skulle kunna äventyra barnets hälsa på något sätt). Samverkan kring EN plan för barnet Barnets personliga plan, barnplanen, upprättas av den särskilda namngivna personen när det bedöms att barnet behöver någon form av stöd eller insats från mer än en samhällsaktör för att förbättra sitt välmående eller lösa någon form av utmaning i dess livs. Arbetet med barnplanen involverar i högsta grad barnet självt och vårdnadshavarna utifrån deras expertis om barnet. Deras medverkan är nödvändig för att i största möjliga mån kunna erbjuda en skräddarsydd handlingsplan för att förbättra det eller de områden som bedöms vara problematiska. Stor hänsyn tas till barnets unika omständigheter för att ge det de bästa möjliga förutsättningarna för en god uppväxt. Tanken med barnplanen är att snabbt kunna identifiera behov av extra stöd och därmed kunna sätta in tidiga, samordnade åtgärder för att vända den uppkomna problematiska situationen i en mer positiv riktning. Tack vare den tydliga och allmängiltiga struktur som finns kring upprättandet av barnplanen blir det möjligt för den särskilda namngivna personen både att förhålla sig någorlunda objektiv till själva situationen och genom att ställa sig de fem grundläggande frågorna redan initialt kunna avgöra vilken/vilka andra samhällsaktörer som behöver involveras. Den särskilda namngivna personen är ansvarig för att uppdatera informationen samt att vid behov förmedla den vidare till rätt samhällsaktör. Om komplicerade behov uppstår och flera olika instanser behöver involveras tas det ansvaret över av en ansvarig samordnare, en person från berörd profession, till exempel en skolpsykolog, audionom eller diabetessjuksköterska allt efter hur barnets behov ser ut och vilken relation barnet och dess vårdnadshavare har till den personen. Oavsett om barnplanen berör en eller flera instanser ska den innehålla information om nedanstående nio informationsområden: REGION KRONOBERG Sida 15

77 När det bedöms att flera olika samhällsaktörer behöver samverka kring ett barns behov skickas den nödvändiga, relevanta och proportionerliga informationen vidare till berörda instanser. Vårdnadshavaren informeras innan detta görs (om inte barnet på något sätt kan ta skada av att vårdnadshavare informeras). Eftersom den särskilda namngivna personen har ansvar för många barn har de ofta en god kontakt med de personer i andra professioner de kan behöva ta kontakt med och kan då diskutera frågor med varandra på ett öppet sätt och med respekt för varandras kompetens. Detta borgar inte bara för att tröskeln för att ta kontakt när det verkligen behövs hålls på en låg nivå utan öppnar även för möjligheten till professionella bollplank innan en situation hunnit gå så långt som till upprättandet av en barnplan. Den särskilda namngivna personen håller även kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna. Det är viktigt att vårdnadshavarna upplever arbetet med barnplanen som något positivt som sker helt i samråd och samarbete med dem och inte som något påtvingat dem av samhället. Så snart bollen kring samverkan mellan olika aktörer satts i rullning bokas en mötestid med vårdnadshavare och representanter från samtliga berörda samhällsaktörer. För att inkludera och stärka vårdnadshavare i mötet kan den ansvariga samordnaren se till att vara först på plats med vårdnadshavarna. Detta ger dem möjlighet att tillsammans välkomna övriga yrkespersoner när dessa anländer, istället för att vårdnadshavarna ska behöva komma in i ett redan pågående möte. Det är viktigt att vara lyhörd för vårdnadshavares naturliga osäkerhet i en sådan situation och underlätta för dem genom att låta dem både vara och få känna sig inkluderade. Under mötet enas alla om en gemensam plan som gäller för barnet och den samordningsansvariga yrkespersonen eller den särskilda namngivna personen har sedan ansvaret att följa upp och utvärdera denna. Barnplanen sätts i största möjliga mån efter SMARTA mål (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbestämda) för att vara tydlig och lätt att följa upp. Uppföljningen är viktig och sker kontinuerligt för att avgöra när olika mål uppnåtts och för att fånga upp om förutsättningarna på något sätt förändras så att barnplanen behöver uppdateras. Särskild namngiven person och ansvarig samordnare Den särskilda namngivna personen är den yrkesperson som har det övergripande ansvaret för att identifiera och agera utifrån de extra behov av stöd som barn under 18 år (eller tills de går ut gymnasiet) kan ha. Det är viktigt att poängtera redan från början att den särskilda namngivna personen inte på något sätt förminskar ansvaret som barnets vårdnadshavares har och inte heller det ansvar alla som arbetar med barn har för att värna om deras väl. Meningen med rollen är snarare att alla som är eller blir inblandade i ett barns uppväxt ska veta vem de ska vända sig till med funderingar eller oro kring barnet samt att den särskilda namngivna personen ska fungera som ett stabilt stöd för barnet och dess vårdnadshavare så att de känner sig trygga att söka råd och stöd eller lyfta oro om sådan uppstår. Före barnets födsel och under de första dagarna därefter utgörs den särskilda namngivna personen av barnmorskan. När barnet är cirka 11 dagar gammalt lämnas ansvaret över till barnhälsovården. I Skottland finns ett system där en specialistutbildad barnhälsosjuksköterska (Health Visitor) besöker barnet och dess vårdnadshavare i hemmet gånger fram till dess barnet börjar i skolan. Barnhälsosjuksköterskan har goda möjligheter att bygga en stark kontakt med vårdnadshavare och barn. Skottlandsmodellen tas upp och diskuteras under ett flertal av hembesöken dels för att göra den känd och dels för att framhålla hur den är tänkt att fungera som ett stöd för att säkerställa barnets goda uppväxt. När barnet fyllt fem år och når skolåldern i Skottland övergår ansvaret som särskild namngiven person till rektor på motsvarigheten till vår förskola-lågstadieskola och därefter till rektor på nästa skola fram till dess barnet är 18 år eller slutar skolan. REGION KRONOBERG Sida 16

78 Att vara särskild namngiven person innebär ett ansvarsuppdrag som personen i den rollen inte kan avsäga sig eller överlåta till någon annan. Det innebär dock inte att en rektor med 400 elever personligen ska bedöma varje enskilt barns behov av stöd. Det innebär istället att rektorn har ett ansvar att ta itu med de situationer som lyfts av klasslärare, annan skolpersonal eller av vårdnadshavarna själva och då initiera en bedömning efter den nationella praxismodellen för att upprätta en barnplan. För att avgöra om barnets behov av stöd kan lösas inom den egna verksamheten använder sig den särskilda namngivne personen av de fem grundläggande frågorna och vid behov tas kontakt med exempelvis socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Den särskilda namngivna personen ska även ta hänsyn till om det finns syskon som har en annan särskild namngiven person och ska i så fall även ha kontakt med denne för att säkerställa en så god start i livet som möjligt för alla syskon i skaran. I de situationer olika samhällsaktörer samverkar runt barnet och tar fram en gemensam barnplan utses en ansvarig samordnare (Lead Professional) från den samhällsaktör som har störst ansvar för innehållet i barnplanen. Samordningsansvaret ligger hos den ansvariga samordnaren till dess att situationen runt barnet är löst. Därefter återgår ansvaret till den särskilda namngivna personen, t.ex. barnsjuksköterskan eller rektorn. Ansvarsfördelningen med en särskild namngiven person som samordnar och följer upp och att de olika aktörerna är ansvariga för frågorna inom sina respektive områden gör att det blir tydligt för alla inblandade vem som gör vad i situationer som rör barn. Om till exempel en förälder hamnar på sjukhus vet alla samverkansparter att socialtjänsten kommer ställa de relevanta frågorna om barnets omvårdnad, omhändertagande, skolgång och så vidare. En del vårdnadshavare är skeptiska mot att det ska finnas någon från samhällets sida som har ett särskilt intresse för deras barn så för att stötta professionen i kontakt och samtal med dessa har Skottlands parlament publicerat fyra scenarion kring situationer med en särskild namngiven person på sin hemsida (scenarierna återfinns översatta till svenska i bilaga 1). Det är viktigt att vårdnadshavare som känner sig oroliga får information om att en särskild namngiven person inte är till för att ta över vårdnadshavarnas roll utan finns med för att erbjuda stöttning när och om det behövs. I situationer där det av någon anledning inte fungerar med den särskilda namngivna personen finns det möjligheten att byta person efter diskussion med aktuell huvudman. Även barn som hemskolas eller tillhör grupper som flyttar runt mycket har en särskild namngiven person. Har barnet tidigare gått i skolan stannar oftast den rektor som då var ansvarig som särskild namngiven person, i annat fall utses en lämplig person i barnets hemkommun. Vårdnadshavarna får alltid information om vem deras särskilda namngivna person är i sådana situationer. Barnhälsovården Den skotska barnhälsovården gör hembesök gånger under barnets första fem år. Det är främst en specialistsjuksköterska och en särskilt utbildad barnhälsosjuksköterska som besöker barnet och dess vårdnadshavare. Vid dessa hembesök ingår (förutom vägning, mätning och andra praktiska delar) även att ta upp och gå igenom vad Skottlandsmodellen innebär och hur barnplanen fungerar. Tillsammans med vårdnadshavarna tittar man även på hur barnet utvecklas med hjälp av den nationella praxismodellens olika delar och involverar på så sätt vårdnadshavarna i sättet att tänka utifrån Skottlandsmodellen. REGION KRONOBERG Sida 17

79 Hembesöken ger barnhälsosjuksköterskan en god möjlighet att observera barnets samlade livssituation och upptäcka om det finns något behov av att upprätta en barnplan för barnet. Bedöms det finnas behov av en barnplan ställer sig barnhälsosjuksköterskan de fem grundläggande frågorna och avgör med hjälp av dem om behovet av stöd kan lösas inom barnhälsovården eller om någon annan samhällsaktör behöver kopplas in. Hembesöken är frivilliga för vårdnadshavarna och ifall de av någon anledning absolut inte vill ha ett hembesök kan barnhälsosjuksköterskan ofta erbjuda nya besök efter en tid eller försöka skapa en kontakt mellan vårdnadshavarna och någon frivilligorganisation som känns mindre hotfull. HEMBESÖK Före födseln ett brev från barnhälsovården om hembesöken Före födseln (i v ) hembesök dagar nyfödd-hembesök 3-5 veckor gammal 2 hembesök 6-8 veckor gammal hembesök 3 månader hembesök 4 månader hembesök 6 månader hembesök - går igenom Skottlandsmodellen 8 månader hembesök månader hembesök går igenom välbefinnandehjulet månader hembesök går igenom välbefinnandehjulet 4-5 år, före skolstart hembesök går igenom välbefinnandehjulet 4-5½ år, före skolstart börjar överlämningen till den nya särskilda namngivna personen Anledningen till det stora antalet hembesök är förutom att det ger barnhälsosjuksköterskan en god inblick i barnets uppväxtmiljö även att skapa en plattform för att löpande kunna informera om och befästa tankarna i Skottlandsmodellen samt skapa en naturlig kontakt och tillit mellan vårdnadshavarna och deras barns särskilda namngivna person. Ju tidigare potentiella problem upptäcks desto tidigare kan de hanteras och i bästa fall helt förebyggas. Under det sista halvåret före barnets skolstart arbetar barnhälsosjuksköterskan även med överlämningen till rektor på den skola barnet kommer att gå på. På så sätt får rektor, som tar över rollen som särskild namngiven person vid skolstarten, en god grund att stå på i sitt ansvar gentemot barnet samtidigt som vårdnadshavarna får möjligheten att bygga ett förtroende för rektor. Skolan Barnen i Skottland börjar vanligtvis skolan det år de fyller fem (även om det första året närmast kan liknas vid en förskoleklass). De går sedan i samma skola (Primary School) i sju år innan de byter till nästa skolform (Secondary School) för ytterligare fyra år. Dessa 11 skolår utgör skolplikten och barnen kan efter dessa välja de två sista åren som motsvarar vårt gymnasium (A-Levels eller SCE Highers). När barnet börjar i skolan övertas ansvaret som särskild namngiven person av rektor för barnets skola. Det är sedan rektors ansvar att följa och observera barnet utifrån den nationella praxismodellen. Till sin hjälp har rektor övrig personal på skolan, särskilt klasslärarna som arbetar nära barnet. Lärarna utbildas i att följa metodiken i den nationella praxismodellen och att identifiera behov och problem som uppstår som en del av den generella uppsikt över elevernas välmående som de redan har genom sin yrkesroll. När ett barn uppvisar behov av extra stöd upprättas en barnplan REGION KRONOBERG Sida 18

80 och rektor gör en bedömning av barnets skol- och hemsituation med hjälp av den nationella praxismodellen och tar kontakt med vårdnadshavarna. Därefter ställer sig rektor de fem grundläggande frågorna för att kunna avgöra om situationen endast kräver insatser på skolan eller om någon annan samhällsaktör behöver kopplas in. Behöver någon annan samhällsaktör kopplas in delas informationen som är nödvändig, relevant och proportionerlig. En ansvarig samordnare utses utifrån den samhällsaktör som har störst ansvar för barnplanen och tar över samordningen från rektorn. Om det är skolan som är samordnade aktör kan samordningsansvaret tilldelas en i personalen eller stanna hos rektorn. Den ansvariga samordnaren kallar till ett möte med vårdnadshavarna och berörda samhällsaktörer. På mötet använder man Skottlandsmodellen för att komma till samförstånd och upprätta en barnplan som ska följas av alla och som rektor, eller annan ansvarig samordnare, har ansvaret för att kontinuerligt följa upp och utvärdera. Elevhälsan Personalen som arbetar inom elevhälsoområdet i Skottland är anställda av hälso- och sjukvården, och inte av den/de skolor personen arbetar på. Skolhälsovården är oftast inte heller fysiskt placerad ute på någon skola utan skolsköterskorna har sina arbetsplatser på ett kommungemensamt kontor varifrån de sedan kan bege sig till den skola de ska göra en insats på. I arbetsuppgifterna för en skolsköterska ligger att göra hälsokontroller, ge vaccinationer och informera om hälsa enskilt till barn och unga samt vårdnadshavare. De ger även hälsoinformation i föreläsningsform för hela klasser eller andra grupperingar på skolorna. Vid behov kan de även utföra ångestreducerande och stressreducerande korttidsterapier. Skolsköterskornas roll innefattar att de aktivt ska facilitera hälsa och stå för ett ledarskap inom hälsovårdsarbetet inom skolan. I och med detta blir skolhälsovården ett viktigt stöd för rektor i de fall där en barnplan behöver göras. Liksom övriga yrkeskategorier i Skottland som möter barn i sitt arbete använder sig även skolsköterskorna av Skottlandsmodellen med den nationella praxismodellen i bedömningar och observationer kring barnets utveckling och mående. De är utbildade i ett holistiskt synsätt och ser till barnets mående både i förhållande till skolmiljön och till hemmiljön. När behov finns ställer sig skolsköterskan de fem grundläggande frågorna och när samverkansbehov finns, besvarat genom fråga fem, initieras detta av rektor i dennes egenskap som särskild namngiven person. Socialtjänsten Socialtjänsten i Skottland arbetar med individer och familjer i samhället som behöver ett utökat stöd för att klara sin tillvaro. De arbetar med krissituationer och med sociala svårigheter som missbruk och ekonomisk utsatthet. Socialarbetarna är organiserade kommunvis, på liknande sätt som skolsköterskor. De har sina arbetsplatser på ett gemensamt kontor, oavsett om de arbetar i huvudsak med fältarbete eller kontorsuppgifter. År 2001 initierade man i Skottland ett arbete med att all personal inom socialtjänsten ska vara registrerade med uppgifter om att de är auktoriserade och har rätt utbildning för sina arbetsuppgifter. Registreringen gör det lättare för personalen att själva föra in den vidareutbildning de genomför. Stor vikt läggs vid att den enskilda medarbetaren aktivt fortsätter att förkovra sig på olika sätt efter slutförd grundutbildning, vilket genom registreringen blir synligt och överskådligt. Tanken är även att man genom registreringen ska närma sig den övriga hälso- och sjukvårdens sätt att arbeta med legitimationer för sina olika yrkeskategorier. I Högländerna skrev hälso- och sjukvården och socialtjänsteorganisationen ett samarbetskontrakt 2002 som ett första steg mot att tydliggöra organisationernas gemensamma uppdrag. År 2014 lagstiftade den skotska regeringen om ett program för att integrera hälsovården och socialtjänsten i hela Skottland som ett led i föresatsen att offentlig sektor ska arbeta mer tvärsektoriellt och personcentrerat. Detta för att invånarna i så liten mån som möjligt ska känna av att de har med olika organisationer att göra när de är i en situation som kräver samverkan. REGION KRONOBERG Sida 19

81 Oavsett av vilken anledning en familj kommer i kontakt med socialtjänsten arbetar man med hela familjen, antingen med barnet direkt eller med barnet som närstående, i enlighet med Skottlandsmodellen. Barnets levnadssituation och behov observeras och den nationella praxismodellen med sina välbefinnandehjul och min världstriangel är en självklar del i bedömningen kring barnets situation. Dokumentationen kring barnet görs på ett gemensamma språk alla som arbetar med Skottlandsmodellen använder sig av. När det bedöms att ett barn behöver någon form av stödinsats ställer sig socialarbetaren de fem grundläggande frågorna och när samverkansbehov finns, vilket avgörs genom den femte frågan, initieras detta genom den särskilda namngivna personen. Det finns socialarbetare specifikt inriktade på arbete gentemot barn och unga och även olika lokala och nationella program fokuserade mot gruppen barn och unga. Programmen sker ofta i samarbete med skolan och/eller motsvarigheten till fritidsverksamhet i anslutning till skoldagens slut. Det handlar till exempel om hur man kan hantera sorg, saknad och förändring eller hjälpa barn och unga till bättre självkänsla. Förutom samarbetet mellan socialtjänst och skola genom program som dessa har rektorn även möjlighet att höra av sig till sin kontaktperson på socialtjänsten (en teamledare eller chef). Det gäller både i skarpa ärenden när det behövs samverkan kring ett barn och i en mer rådgivande eller stöttande funktion när det finns frågor kring ett barn. Genom att skapa en personlig kontakt mellan dessa två samhällsinstanser kan tröskeln för att höra av sig och bolla tankar och idéer i bästa fall hållas väldigt låg, vilket gagnar såväl skola som socialtjänst. De har en naturlig part att vända sig till för att diskutera sin oro kring barnet och få en motpart att samtala med som redan har kännedom om situationen kring det enskilda barnet. Därmed minskar risken för att barnets behov av stöd eller någon annan form av insats faller mellan stolarna. Polisen I Skottland finns sedan den 1 april 2013 en gemensam nationell polismyndighet vars mål är att öka säkerhet och välmågan hos befolkningen, på olika platser och i olika samhällsgrupper. Den nationella polisstyrkan är uppdelad i 13 distrikt för att säkerställa att det lokala polisarbetet fungerar reaktivt, ansvarstagande och resurssatt för att på rätt sätt möta lokala förutsättningar och problem. Distrikten har tillgång till egna poliser i yttre och inre tjänst, lokalpoliser, lokala utredare, trafikpoliser, personal som kan sättas in vid publika evenemang samt lokal underrättelsetjänst. Vid sidan av distriktens polisstyrka finns det även nationella avdelningar som till exempel hanterar frågor som organiserad brottslighet och terrorism. Varje distrikt ansvarar för att arbetet i de fall där barn på något sätt är inblandade följer Skottlandsmodellen och de har nära samarbeten med övriga aktörer, såväl samhällsaktörer som volontärorganisationer, i enlighet med lokala direktiv och aktuell lagstiftning. I april 2014 introducerade den skotska polismyndigheten databasen över sårbara personer (Vulnerable Persons Database VPD). Databasen är nationell och ger polisen möjligheten att registrera oro kring barn och ungdomar genom att använda SHANARRI-indikatorerna (välbefinnandehjulet) för att sedan ha möjlighet att vidarebefordra informationen till berörda samhällsaktörer vid behov. Genom det systematiska arbetet med databasen fångas många barn och ungas riskbeteenden och eventuella brister i levnadsmiljön upp tidigt och insatser kan sättas in för att hjälpa och/eller stötta barnet eller ungdomen i sin situation. Informationen som förs in i databasen över sårbara personer rör områden som barns behov av skydd, barns välmående (i enlighet med Skottlandsmodellen), vuxnas behov av skydd, oro kring vuxna individer, våld i nära relationer, hatbrott och ungdomsbrottslighet. I samband med införandet av databasen över sårbara personer skapades även avdelningar, så kallade oroshubbar, inom distrikten vars uppgift är att fungera som nav i arbetet med de ärenden där det förekommer risk eller oro för barn (Risk and Concern Hubs). Införandet av Skottlandsmodellen ersätter tidigare arbetssätt kring barn och eftersom samtliga 13 distrikt följer samma nationella modell kan information delas mellan olika distrikt i Skottland vid behov. Tack vare detta har man lätt REGION KRONOBERG Sida 20

82 att komma åt information och arbeta vidare med de insatser som redan satts in (om sådana finns) till exempel i de fall där det förekommer våld i nära relationer även när barnet är på semester i en annan del av landet. Oroshubbarna har fem huvudsakliga ansvarsområden varav ett är att handha databasen över sårbara personer och fungera som en första kontakt för poliserna i yttre tjänst när dessa stöter på ärenden som bedöms höra hit. Oroshubbarna ska även arbeta med informationsdelning, ungdomsrätt, koordinera konferenser kring fallbeskrivningar samt erbjuda stöd i situationer där barn och/eller vuxna behöver någon form av polisiärt skydd. Alla poliser i yttre tjänst har ett uppdrag att vara observanta på barns situation, oavsett vilket ärende de arbetar med. Om det till exempel är ett ärende om hemfridsbrott, droginnehav, inbrott etc. observerar polisen om det finns barn närvarande, om de ser välnärda och rena ut, om det finns mat i hemmet, barnets samspel med vuxna i situationen samt om barnen verkar rädda eller oroliga. När oro inom något av områdena i välbefinnandehjulet för ett barn eller en ungdom inkommit uppförs ett ärende i databasen över sårbara personer och samma dag, eller senast dagen efter, tas kontakt med berörda samverkanspartner/-s. Informationen som bedöms vara nödvändig, relevant och proportionerlig delas med den/dem. Kommunikationen sker via PDF-filer som skickas mellan säkra e- postadresser och är således en envägskommunikation där samverkan behöver ske via ordinarie kontaktvägar. Det övergripande syftet med att skapa oroshubbarna var att ge personalen goda förutsättningar för att kunna göra snabba bedömningar av barns livssituation utifrån en holistisk grundsyn för att sedan kunna vidarebefordra oron och skälen därtill till relevanta partners inom andra samhällsaktörer. Barnets/ungdomens bästa ska alltid tas hänsyn till oavsett vad grundproblemet som polisen uppmärksammas på är. Genom snabba ingripanden i situationer som riskerar att förvärras undviks många av de problem som annars kan dyka upp i framtiden. Detta bruk av den nationella praxismodellen i samklang med en standardiserad modell för triage prioritetsbedömning ger dessutom polisen ett bra material för forskning och utvärdering. Eftersom risk och oro inte är statiska till sin natur använder polisen triagemodellen för att på ett okomplicerat sätt omprioritera ärenden som har med barn och ungdomars välbefinnande att göra. Även ärenden som till en början inte bedöms vara skyddsärenden kan med kort varsel behöva omprioriteras om det till exempel inkommer fler tecken på oro för barnets eller ungdomens levnadssituation, om det framkommer mönster av misshandel eller andra övergrepp eller om barnet/ungdomen blir föremål för upprepade registreringar i databasen över sårbara personer. När ett barn eller en ungdom förekommit 3, 6 eller 9 gånger i databasen över sårbara personer under en 30-dagarsperiod lyfts ärendet till olika personer inom oroshubben beroende på vilket antal gånger de förekommit och ärendet prioriteras upp och samverkan med socialtjänsten inleds. I dessa fall initieras ett särskilt samtal med berörda samverkanspartners för att se till att allt som rimligen kan göras sker. REGION KRONOBERG Sida 21

83 Vid upprättandet av ett ärende i databasen över sårbara personer måste personalen på oroshubben alltid ta hänsyn till om de bedömer det vara möjligt att delge vårdnadshavare till barnet/ungdomen detta och inhämta medgivande till att informationen delas. Om så inte är fallet måste anledningen till att den bedömningen görs föras ner i ärendet så det går att hänvisa tillbaka till den vid behov. Likaledes måste personalen vid oroshubben dokumentera med vem/vilka informationen i ärendet delas och ge en anledning till varför den bedömningen gjorts. Innan information om ett ärende delas måste de även identifiera och vid behov dölja information som inte bör lämna polisen. När ovanstående bedömningar gjorts delas informationen som en PDF-fil skickad genom en säkerhetsklassad adress till någon eller flera av de samverkanspartners oroshubben samverkar med beroende på vilken bedömning som görs av oroshubbens personal. REGION KRONOBERG Sida 22

84 Resultat Skottlandsmodellen uppvisar goda resultat på flera olika sätt, både nationellt och lokalt. De resultat som redovisas här kommer från föreläsarnas material som presenterades den 7 och 8 december i Växjö och ger en överblick av resultatet, dock utan att gå in på specifika och exakta detaljer. Ett gott resultat kan påvisas genom det långvariga användandet av ett nationellt verktyg, SIMD, Skotskt Index över Multipel Deprivation/social problematik (The Scottish Index of Multipel Deprivation). Det används för att identifiera områden som är särskilt socialt utsatta för att sedan kunna rikta resurser och åtgärder till de platser som behöver det mest. Enligt SIMD ses inte social utsatthet som resultatet av en enda orsak utan i verktyget sammanställs sju olika områden för att beräkna indexet och genom att följa utvecklingen genom SIMD har man sett en förbättring av barns uppväxtvillkor över den tid Skottlandsmodellen varit i drift. Ett annat sätt att följa utvecklingen på nationell nivå har varit genom att följa statistiken kring antal barn i barnskyddsregister, barnärenden som blivit hänvisade till tredje part, omhändertagna barn, brottsstatistiken med mera. Härigenom kan bland annat utläsas att antalet personer i Skottland som bor i skyddat boende har minskat både när det gäller längre och kortare, akuta, insatser. Statistiken visar även att det totala antalet omhändertagna barn minskar även om siffran under 2017 minskar långsammare än tidigare samt att adoptionssiffrorna för omhändertagna barn ökat till rekordhöga nivåer. Även polisen i Högländerna har sett tydliga resultat sedan införandet av Skottlandsmodellen genom en kraftig minskning av ungdomsbrottsligheten. REGION KRONOBERG Sida 23

85 På den lokala nivån finns också statistik som insamlats under många år. Det finns information kring utvecklingen av olika bostadsområden, ibland ända ner på gatu- och enskild familjenivå som visar på en utveckling i positiv riktning. Det som kanske visar allra tydligast på effekten är dock den direkta feedback från barn, ungdomar och familjer som såväl utvärderar som ger viktig input för att kunna fortsätta forma Skottlandsmodellen som trots sina alla verktyg och strategier inte är tänkt att fungera statiskt utan ska få fortsätta växa med barnen bästa som mål. Enligt en undersökning som det Skotska parlamentet lät göra 2016 svarade 97% av alla tillfrågade föräldrar att de hade kunskap om deras barns barnplaner och en majoritet av dem tyckte även att deras åsikter blivit inkluderade i processen. I samma undersökning svarade 91% av barn och ungdomar att de fått vara med vid utformandet av sin barnplan. Även professionen inom de fält som på olika sätt påverkas av Skottlandsmodellen uttrycker noterbara förbättringar. Den systematiska informationsdelningen fungerar bra trots vissa tekniska utmaningar. Tack vare verktygen vet alla vem som ska göra vad, samt när och till vilka informationen ska delas. Verktygen erbjuder också de personer som gör bedömningar kring barns välmående ett sätt att förhålla sig så objektiva som möjligt, vilket kan vara nog så svårt när man står inför ett barn i behov av hjälp eller stöd. Det gemensamma språket gör att alla yrkeskategorier kommunicerar på samma sätt vilket minimerar risken för missförstånd på grund av överanvändande av yrkesspecifika ord och uttryck. Antal möten och administration har kunnat minskas på genom Skottlandsmodellens en-mötesprincip där alla berörda parter, inklusive vårdnadshavare, deltar. Detta har sammantaget lett till en mer holistisk bedömning av barns välmående och uppväxtvillkor, gjort att barn och vårdnadshavare lättare inkluderas samtidigt som det minskat på byråkratin och snabbat på beslutsprocessen. På det stora hela innebär arbetssättet enligt Skottlandsmodellen att hela förfaringssättet kring barnens goda uppväxt och behov av stöd innebär en mer hanterlig och smidigare process än tidigare för såväl barnet och dess vårdnadshavare som för professionen. Utmaningar Som alltid när ett nytt arbetssätt införs har det funnits och finns det fortfarande en del utmaningar kring implementeringen av Skottlandsmodellen och dess krav på att all personal som kommer i kontakt med barn ska anamma ett nytt, samstämmigt arbetssätt. Två av dessa utmaningar handlar om stuprör mellan olika professioner samt utmaningar med olika professioners olika tekniska lösningar. I Högländerna upplevde man till exempel att det var särskilt svårt att få med sjukvården med deras väl inarbetade strukturer och ofta väldigt specifika expertisområden medan man i Edinburgh fann det svårt att få med polisväsendet. Inom sjukvården har det också visat sig vara en utmaning att flytta fokus från att behandla eller förebygga sjukdom till att se till barnets välbefinnande. Utmaningen med att få olika professioner med ibland väldigt skilda arbetssätt att samhandla har bland annat adresserats genom gemensamma utbildningsinsatser som informerat om synsätt och filosofin bakom Skottlandsmodellen. Det har även hjälpt att använda erfarna samordnare i den egna organisationen för att driva arbetet vidare. Problemet med informationsdelning kring barn utgör i sig en utmaning och det blir inte lättare av att olika samhällsaktörer inte har samma datasystem och därmed stöter på tekniska hinder. Detta löses i dagsläget med hemmasnickrade lösningar och goda relationer mellan olika yrkesgrupper, till exempel delar oroshubben hos polisen i Lothianområdet sin information i PDF-format mellan säkerhetsklassade adresser. En annan utmaning har varit att Skottlandsmodellen inte var den enda omstruktureringen som infördes ungefär samtidigt. Det har särskilt varit ett problem för skolan som fick en helt ny läroplan att förhålla sig till och bygga upp sitt arbete kring vid samma tid som det beslutades att Skottlandsmodellen skulle implementeras. Detta i kombination med att inga extra pengar sköts till REGION KRONOBERG Sida 24

86 från centralt håll när skolan i stor utsträckning fick ansvaret att fylla rollen som särskild namngiven person (då det ansågs att arbetet med att följa barns utveckling och välbefinnande redan tillhör skolans kärnuppgifter) och ett i övrigt hårt finansiellt klimat gjorde att en del rektorer och annan skolpersonal uttryckte oro. Andra såg det som en fördel att få båda de stora strukturella förändringarna på samma gång för att snabbare kunna sätta en organisation som håller i längden. Aileen Mackay, rektor på en skola i Inverness och under särskild utredare i skolfrågor vid den skotska regeringen, menar att implementeringen på den skola hon arbetar vid har gått relativt smidigt tack vare en stor vilja hos alla inblandade i kombination med en tydlig ansvarsfördelning från hennes sida som rektor gentemot övrig personal på skolan. Även rollen som särskild namngiven person har ifrågasatt och i ett första skede blev den stoppad av högsta domstolen då rollen dömdes bryta mot integritetslagstiftningen. Frågan har debatterats livligt, inte minst i media, och en stor ansträngning har lagts ner på att informera om vad rollen egentligen innebär. Denna insats kommer att intensifieras fram till dess att lagstiftningen om särskild namngiven person träder i kraft sommaren 2018, eftersom rollen fortfarande ses på med stor skepsis från vissa håll. Vikten av en fungerande informationsdelning har ställts på sin spets genom ett antal tragiska dödsfall i Skottland på senare tid som hade kunnat undvikas om rätt information nått fram till rätt mottagare i tid. Dessa dödsfall har stärkt argumenten för att ha en särskild namngiven person som är ansvarig för att samordna insatser kring varje barn. Slutord Skottlandsmodellen har med sin tydliga struktur, vedertagna verktyg och sitt gemensamma språk fått stor genomslagskraft i arbetet med att ge alla barn i Skottland en god uppväxt. Med resultaten framför sig är det lätt att fråga sig hur ett liknande arbetssätt skulle kunna se ut i Sverige. Regeringen har föreslagit att barnkonventionen förs in i svensk lag från och med den 1 januari Det innebär bl.a. att principen om barnets bästa (art. 3) samt rätten till goda förutsättningar för barnets optimala utveckling (art. 6) måste bli tonsättande i allt vårt arbete med och för barn, vilket är helt i linje med Skottlandsmodellen och tankarna bakom det fortsatta arbetet inom Barnets bästa i Kronoberg. Barnkonventionens holistiska syn på barnets uppväxtvillkor i hemmet, skolan och samhället i stort kan endast förverkligas genom en bred samverkan runt barnet, med barnets bästa i fokus. I det fortsatta arbetet med att stärka samverkan runt barn och unga i Sverige är det är viktigt att minnas att Skottlandsmodellen i sin nuvarande form är resultatet av en lång process av hårt arbete och strukturella förändringar inom såväl skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård som polis. Ett sådant arbete kräver samhandling. Inom offentligheten i Sverige talas det idag mycket om att minska stuprören mellan olika organisationer och arbeta personcentrerat. Skottlandsmodellen, anpassad till våra specifika förutsättningar och utmaningar, skulle kunna vara ett användbart verktyg i det arbetet. Skottland har genomfört ett stort och viktigt förändringsarbete för att det ska bli rätt för varje barn. Med stor generositet har våra samarbetspartners Edinburgh och Highland delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter, vilket har resulterat i denna kunskapssammanställning. Nu handlar det om vårt ansvar, alla berörda, att ta tillvara denna källa i det länsgemensamma (och nationella) förändringsarbetet för barnens bästa. REGION KRONOBERG Sida 25

87 Bilaga 1 Scenarier kring särskild namngiven person i Skottlandmodellen Scenario 1: Jacks historia Situation: Jack är tio år gammal och gör väl ifrån sig i skolan. Han deltar i aktiviteter både på skoltid och efter skoldagens slut och har starka vänskapsband med ett flertal av sina klasskamrater. Han bor hemma tillsammans med sin mamma och pappa. Båda hans föräldrar arbetar utanför staden så hans morföräldrar ser till honom efter skolan. Jacks mamma ringde en dag till skolan för att meddela att Jack inte skulle komma den dagen då hans morfar hade avlidit. I slutändan stannade Jack hemma från skolan i en vecka och när han kom tillbaka noterade hans klasslärare att han var tyst och tillbakadragen. Läraren nämnde detta för studierektor Mr Graham som sa att han skulle prata med Jack om situationen förblev oförändrad. Påföljande vecka ringde Jacks mamma till skolan igen och sa att hon var orolig för Jack då han tagit sin morfars bortgång väldigt hårt. Hon var bekymrad över att Jack inte var sig själv hemma och undrade om det var likadant i skolan. Respons: Mr Graham, som är Jacks särskilda namngivna person, stämde möte med Jacks mamma för att diskutera situationen och sa då att Jacks lärare också noterat en förändring hos Jack. Mamman sa att hon och Jacks pappa var bekymrade över hur dämpad och ledsen de upplevde att Jack var men att han varje gång de frågade honom hur han mådde svarade att han inte ville prata om det. De var oroliga över att Jack höll alla känslor inom sig och inte tillät sig att sörja. Jacks mamma bad Mr Graham prata med Jack och diskutera hur det gick för honom och höra om han behövde extra stöttning på något sätt. När Mr Graham och Jack möttes tillstod Jack att han kände sig väldigt ledsen men att han ville visa sig stark utåt. Han sa att det var svårt för honom att fokusera på skolarbetet och att han inte längre tyckte att skolan var lika rolig som tidigare. Mr Graham talade därefter med Jack och hans mamma tillsammans om hur Jack kände sig och han berättade om några resurser på Internet som skulle kunna hjälpa Jack arbeta sig igenom sin situation och hur hans mamma och pappa kunde hjälpa honom att nå dessa och gå igenom dem med honom. Mr Graham berättade även om det program riktat mot att hjälpa barn och unga att hantera sorg och saknad som erbjöds på skolan. Resultat: Jack gick med i sorgehanteringsprogrammet på skolan och efter en tid sa han till sina föräldrar och Mr Graham att programmet och resurserna på Internet hade hjälpt honom att arbeta sig igenom sina känslor, att han åter socialiserade med sina vänner och tyckte bättre om skolan igen. Han upplevde fortfarande stunder av sorg men oroade sig inte längre över att behöva gå hem efter skolan med vetskapen om att hans morfar inte skulle vara där. Jacks föräldrar såg en förbättring hemma och Jacks lärare såg detta i skolan också. Mr Graham fortsätter sina samtal med Jack och hans föräldrar lite då och då för att försäkra sig om att Jack mår väl även om alla parter är överens om att Jack är mycket gladare och på god väg att bli sitt gamla vanliga jag igen. Crown copyright 2016 ISBN: REGION KRONOBERG Sida 26

88 Scenario 2: Katies historia Situation: En kommunanställd säkerhetsvakt får ett samtal från en invånare som bor i närheten av det lokala parkområdet. Invånaren är bekymrad över att det finns en stor skara ungdomar som håller till i parken och för oväsen. Hon misstänker att de dricker alkohol. Säkerhetsvakten tar sig till parken och träffar där på en grupp bestående av tio ungdomar, vissa av dem kända av honom sedan tidigare. Dessa är även kända av polisen för att ha druckit alkohol och ägnat sig åt småbrottslighet. Alla i gruppen verkar vara i yngre tonåren. Det finns vid detta tillfälle inga tecken på att någon av dem skulle ha alkohol med sig. Vakten tar kontakt med gruppen, noterar deras namn och ber dem avlägsna sig då det inkommit klagomål om att de fört oväsen. Dagen därpå tar vakten kontakt med studieväghandledarna på den lokala gymnasieskolan och ger dem ungdomarnas namn. Respons: Mrs Blythe är särskild namngiven person för tre av pojkarna och två av flickorna. Under dagen talar hon enskilt med var och en av dem och förklarar vilken information hon fått och varför den gör henne bekymrad över deras välmående i förhållande till deras förmåga att visa sig ansvarsfulla och hålla sig i säkerhet. Hon informerar dem även om att hon tänker informera deras föräldrar. Ingen av ungdomarna opponerar sig mot detta. En av flickorna heter Katie, är 14 år gammal och bor med sina föräldrar och sin äldre bror. Hon följer den förväntade utvecklingen i skolarbetet och Mrs Blythe har hittills inte haft några skäl till att oroa sig för hennes situation. Mrs Blythe ringer upp Katies mamma för att förklara situationen och hennes oro över vad gruppens dåliga inflytande kan ha för påverkan på Katies välmående. Hon informerar Katies mamma om att hon har talat med såväl Katie som övriga i gruppen en och en och att hon varnat Katie för vilka negativa effekter det kan ha för henne om hon tar allt för stort intryck av gruppen. Under samtalet med Katies mamma erbjuder sig Mrs Blythe att ta kontakt med en lokal frivilligorganisation som arbetar med att ge stöd till ungdomar i risk att hamna i klammeri med rättvisan. Hon berättar att frivilligorganisationen kan skicka ut en av sina anställda för att prata med Katie om småbrottslighet i närsamhället för att hjälpa henne att förstå att sådant beteende ofta har sitt ursprung i att ungdomar påverkats av andra. Resultat: Katies mamma tackar Mrs Blythe för att hon berättat om händelsen, särskilt eftersom Katie själv inte nämnt något för sina föräldrar. Hon berättar att hon och Katies pappa varit bekymrade över gruppen Katie umgås med och att de ska tala med henne om det. Hon försäkrar Mrs Blythe att hon tar situationen på gravaste allvar men att hon känner att konversationen mellan henne, Katie och Katies pappa kommer räcka för att säkerställa att Katie inte kommer försätta sig i en likande situation igen. Vidare föreslår hon att hon tar kontakt med Mrs Blythe ifall hon känner att det behövs någon form av ytterligare stöttning i framtiden. Mrs Blythe håller med om att det är en proportionerlig respons på situationen och bekräftar att hon inte kommer gå vidare i ärendet som det ser ut nu. Crown copyright 2016 ISBN: REGION KRONOBERG Sida 27

89 Scenario 3: Connors historia Situation: Connor, som går i skola på en annan ort än där han bor, beslutar sig för att sluta skolan när han är 16 år gammal. Som ett led i att avsluta skolgången träffar Connor och hans mamma Mr Johnston som fungerar som Connors särskilda namngivna person. Mr Johnston har redan haft flera samtal med Connor om olika alternativ han har möjlighet att välja mellan och han har även sett till att Connor fått rådgivning från ett statligt lärlingsprogram med kontakter i Connors hemort samt från ett lokalt college. Resultatet av detta är att Connor är helt klar över att han vill läsa en kurs på college, där han redan fått en plats, istället för att fortsätta ordinarie skolgång efter det läsår han nu ska avsluta. Mr Johnston informerar Connor om att han kommer att ha tillgång till stöttningen från en särskild namngiven person fram till dess han fyller 18 även om han lämnat skolan. Det tillhör Mr Johnstons roll att sedan diskutera med Connor vilka uppgifter om hans välmående som ska skickas vidare till hans hemkommun vilken kommer tillhandahålla en särskild namngiven person när Connor lämnat skolan. Tillsammans går de igenom Connors erfarenheter av skolan och hans mående i allmänhet. Med tanke på informationsdelningen med Connors hemkommun fokuserar de särskilt på svårigheterna han genomgick under föregående skolår då hans resultat och närvaro sjönk markant, hans beteende i skolan blev mer utmanande och han var inblandad i två slagsmål på skolans område. De diskuterade att detta hänt när Connor umgåtts med en annan grupp av vänner. Connor är inte förtjust i tanken på att Mr Johnston skulle dela informationen om hans problem med den nya särskilda namngivna personen då han ser dessa hädelser tillhörande hans förflutna. Mr Johnston håller med Connor om att han under det gångna skolåret, sedan han fått upp ögonen för möjligheten att gå på college, i stort sätt inte haft några bekymmer så händelserna under året dessförinnan är inte längre relevanta. Connors mamma delar den uppfattningen. Respons: Resultatet av Connors och Mr Jonstons arbete blir att Connor och hans mamma får veta att den nya särskilda namngivna personen enbart kommer få Connors namn och adress för att kunna ge dem information, ingen information om Connors välmående kommer delas från skolans håll. Mr Johnston följer sedan kommunens regler för hur överförandet mellan en särskild namngiven person från annan ort till en lokal särskild namngiven person går till. Resultat: Connors hemkommun får besked om Connors situation till sin etablerade kontakt för rollen särskild namngiven person och accepterar att ta över ansvaret som sådan för Connor fram till hans 18-års dag. Som ett led i processen skickar de sedan ett brev till Connor och hans föräldrar med information om hur de kan komma i kontakt med särskild namngiven person-tjänsten om de har några funderingar kring Connors välmående och önskar söka hjälp. De bifogar även ett häfte med allmän information om hur särskild namngiven person-tjänsten fungerar lokalt. Ingen information om oro för Connors välmående inkom till särskild namngiven person i Connors hemkommun från det att han lämnade skolan till dess han fyllde 18 år och servicen avslutades. Crown copyright 2016 ISBN: REGION KRONOBERG Sida 28

90 Scenario 4: Emmas historia Situation: En barnhälsosjuksköterska noterar under ett hembesök för att bedöma tvååriga Emmas utveckling att hemmet är väldigt kallt och verkar sakna uppvärmning. Emmas mamma Ashley berättar att värmen i huset inte fungerat på över en vecka och att den privata hyresvärden sagt att han ska komma och laga den men hittills inte gjort det. Emma och hennes äldre syster, som barnhälsosjuksköterskan också är särskild namngiven person till, är klädda i flera lager kläder och sitter på soffan under en filt och tittar på TV istället för att leka. Båda barnen är snoriga och mamman är bekymrad över att de båda lider av hosta nattetid. Respons: Barnens hälsa väcker oro då de befinner sig i ett kallt hus även om Ashley gör vad hon kan för dem. Barnhälsosjuksköterskan uppmärksammar att familjen kan ha nytta av att få stöttning i att förbättra sin situation och därigenom barnens välmående. I funderingarna över hur hjälpen skulle kunna se ut frågar hon Ashley om hon vill att hon försöker ta kontakt med familjens allmänläkare för att boka ett besök nära i tid till barnen och även någon form av rådgivning kring hur Ashley kan få hjälp med uppvärmningsfrågan. Ashley tar gärna emot all hjälp hon kan få då hon saknar ett eget skyddsnät och är osäker på vilka rättigheter hon har gentemot den privata hyresvärden. Barnhälsosjuksköterskan ringde vårdcentralen och fick en akuttid till barnen under följande dag. Hon ringde även till en lokal resurs i kommunen, informerade dem om familjens situation och fick en tid för Ashley senare samma dag så hon kunde få hjälp med att söka ett nödbidrag för att kunna skaffa sig ett litet elektriskt värmeelement. Dessutom gav barnhälsosjuksköterskan Ashley telefonnumret till kommunens konsumentombudsman för att hon skulle kunna få information och råd kring situationen med den privata hyresvärden. Resultat: Senare samma dag träffade Ashley den lokala resursen i kommunen enligt överenskommelse och fick omedelbart pengar till två värmeelement. Hon talade även med kommunens konsumentombudsman som gav henne råd om vad hon kunde säga till sin privata hyresvärd samt rådde henne att göra en anmälan för att få till en miljöhälsoinspektion. Emma och hennes syster träffade allmänläkaren dagen därpå. Läkaren bedömde flickorna som allmänt välmående men drabbade av vanlig förkylning och förskrev barnalvedon. Barnhälsosjuksköterskan ringde upp Ashley dagen därpå som en första uppföljning av situationen. De bestämde då att hon skulle ringa upp igen i början av följande vecka då hon uppfattade att familjen levde isolerad från andra och att de skulle kunna dra fördel av ytterligare råd och information. När det akuta problemet med värmen nu var löst kunde Emma engagera sig mer i de rutinmässiga utvecklingsbedömningarna. Crown copyright 2016 ISBN: REGION KRONOBERG Sida 29

91 Inriktningsbeslut för vidare arbete med Barnens bästa gäller! i Kronobergs län Förlag till beslut Att nämnd/styrelse/fullmäktige ställer sig bakom att utreda utformningen av en länsgemensam modell för Barnens bästa gäller! i Kronobergs län med inspiration från arbetet i Skottland. Att nämnd/styrelse/fullmäktige ställer sig bakom nedanstående styr- och ledningsorganisation med tillhörande budget. Ärendet Utmaningarna i dagens samhälle är många och stora: barn och ungas psykiska hälsa har försämrats, det finns ett ökande antal förtidspensionerade, ökade skillnader i skolresultat, levnadsvanornas i många fall negativa utveckling, den ojämlika hälsan och utanförskap som innebär enorma mänskliga och ekonomiska kostnader för att bara nämna några. De samhällsutmaningar vi står inför kan inte lösas av en enskild aktör eller i rådande strukturer och därför behövs perspektivskiften som leder till ett utvecklat samarbete och samhandling. I Kronobergs län har skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten sedan en tid tillbaka framgångsrikt undersökt förutsättningar för att arbeta på ett annat sätt med inspiration från Skottland och Skottlandsmodellen Getting It Right For Every Child (GIRFEC), se bilaga. Arbetet har fått namnet: Barnens bästa gäller! i Kronobergs län. Tillsammans skapar vi en trygg och säker uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser. Nu behöver arbetet tas vidare. När Skottland bestämde sig för att bli världens bästa land att växa upp i såg de tidigt att working in silos (våra stuprör) var den främsta orsaken till den ineffektivitet eller brist på effektivitet som de identifierade. Man såg det som nödvändigt att få till en förskjutning från dyra insatser till ett mer främjande och förebyggande arbete. De bestämde sig för att arbeta tillsammans för att förenkla både för barnen och deras anhöriga och för de olika professionerna. Skottland kan visa på effekter inom ett antal områden, bland annat att ungdomskriminaliteten har gått ner, att antalet placerade barn har minskat, att de kan se vissa positiva förändringar när det gäller den socioekonomiska bakgrundens betydelse för skolresultaten, att ungas och deras anhörigas tillit till de offentliga verksamheterna har ökat samt att byråkratin har minskat. Underlag för politiska inriktingsbeslut fö Sida 1 av 3

92 REGION KRONOBERG Genomförandet Gemensamt utveckla en länsanpassad modell som bygger på en gemensam vision och gemensamma värden med inspiration av Skottlands GIRFEC. Det innebär att ta fram en konkret plan för vad Kronobergs län ska börja arbeta med, hur det ska ske, vem som ska göra vad, vilka enkla regler som ska gälla - till exempel gemensam arbetsmodell, namngiven person, barnplan samt modeller för överenskommelser och avtal. För att kunna genomföra detta behövs det en stabil och gedigen styr- och ledningsorganisation samt en processledning och arbetsgrupp för att hålla ihop arbetet. Vidare behöver varje huvudman avdela personella resurser för det fortsatta arbetet. Förslag på styrning och ledning: Styrgrupp består av följande funktioner: En utsedd förvaltningschef från varje kommun (två förvaltningschefer från Växjö kommun) två centrumchefer från Region Kronoberg, en verksamhetschef från Regional utveckling, Region Kronoberg samt lämplig ledningsfunktion från Polismyndigheten i Kronobergs län. Styrgruppen utser själv en ordförande för arbetet. Processledning och arbetsgrupp består av följande funktioner: En processledning på 1,5 tjänst som leder arbetsgruppens arbete. Processledningens omfattning motiveras med att det är ett mycket omfattande samhandlingsuppdrag som även kräver en stor pedagogisk insats. Dessutom minskas sårbarheten genom att två medarbetare ansvarar för uppdraget. Vidare funktioner är ansvarig chef för elevhälsa från en av länets kommuner, ansvarig chef för individ- och familjeomsorgen från en av länets kommuner, ansvarig chef för barn och ungdomspsykiatrin, Region Kronoberg, ansvarig chef för barnhälsovården, Region Kronoberg samt lämplig funktion från Polismyndigheten i Kronobergs län. Utöver detta behöver referensgrupper sättas in, bland annat Tvärgrupp barn som tidigare haft uppdrag att utreda länsgemensam organisering. De har också en bred erfarenhet och kompetens från samtliga verksamhetsområden. Ekonomiska effekter av förslaget Finansiering fördelas mellan Region Kronoberg och samtliga länets kommuner enligt tabell nedan. Region Kronoberg står för halva kostnaden, kr/år och kommunerna delar på den andra halvan, fördelat enligt 2014 års skatteunderlag. Möjligheter till extern finansiering kommer att undersökas under hela uppdraget. Finansieringen avser 1,5 helårsarbetare/år inklusive arbetsgivar- och sociala avgifter = mkr, samt aktiviteter i form av kompetensutveckling, workshops etc.= 300 tkr. Summa mkr. Sida 2 av 3

93 REGION KRONOBERG Andel Kostnad Kostnad % Från sept Växjö 44,79% Ljungby 14,48% Lessebo 4,49 % Tingsryd 6,94 % Uppvidinge 5,30 % Markaryd 5,07 % Älmhult 8,47 % Alvesta 10,46% Totalt 100,0% Sida 3 av 3

94 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Johansson Linnea handläggare Tel Yttrande för remiss: Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring, SOU U2018/01074/UH Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande till Kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har blivit utvalda som remissinstans av Utbildningsdepartementet för statens offentliga utredning gällande praktiknära forskning. Utredningen ger flera förslag och rekommendationer gällande förbättringar utav den praktiknära forskningen, med utgångspunkt i att den svenska undervisningen ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper grundande på relevant forskning och beprövad erfarenhet. Modellen gäller kortfattat att mer ansvar för att bedriva praktiknära forskning ska hamna på huvudmän. Remissen har skickats till utbildningsnämnden för yttrande från Kommunstyrelsen. Beslut skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef Utbildningsförvaltningen 1 (1) Postadress 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 17 Tel Fax Org.nr Bg E-post linnea.johansson5@vaxjo.se

95 YTTRANDE Dnr Johansson Linnea handläggare Tel Yttrande på Forska tillsammans, samverkan för lärande och förrättning, SOU 2018:19 U2018/01074/UH Sammanfattning Växjö kommun delar regeringens uppfattning om att då lärarnas arbete ska präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper grundade på relevant forskning och beprövad erfarenhet, finns ett utvecklingsbehov av den praktiknära forskningen. Vi menar att stora nationella reformer nu behöver minska till förmån för att låta reformerna sjunka in och få till stånd ett kollegialt och lokalt förankrat utvecklingsarbete i skolan. Vi är negativa till modellen att förskolelärare och lärare ska ägna sin tid åt forskning. Vi är aven kritiska till att regeringen ska reglera till vad huvudmannens medel och lärarresurser ska gå till. Vi motsätter oss modellen för samarbete mellan lärosäte och huvudman som föreslås i utredningen. Vi är även kritiska till att VFU handledare ska behöva utbilda studenter i forskningsmetoder. Vi instämmer i att ett vetenskapssystem ska upprättas för att göra statligt finansierad forskning tillgänglig för skolväsendets huvudmän, skolledare och lärare/förskolelärare, samt att en databas med kunskapsluckor bör skapas. Vi instämmer även med att praktiknära forskning behövs, och att samverkan ska premieras av lärosätena vid anställningen, men vi ser gärna att forskning ska bedrivas av lärosätena och inte av lärare och förskolelärare. Skärp kraven på att lärosätena ska bedriva praktiknära forskning. De har och har haft resurserna för att kunna göra detta. Växjö kommun är positiva till att forskare bedriver praktiknära forsning i våra olika skolverksamheter. Utredningen Växjö Kommun delar regeringens uppfattning om att lärares arbete ska präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt. Lärarnas kunskaper ska vara grundade på relevant forskning samt beprövade erfarenheter. Det finns ett behov av utveckling av den praktiknära forskningen. Växjö kommun anser dock att de stora nationella skolreformerna som har präglat den svenska skolpolitiken de senaste 20 åren bör minska för att låta förändringarna sjukna in hos huvudmän, skolledare och praktiker. Detta till Utbildningsförvaltningen 1 (5) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 17 Tel Fax Org.nr Bg E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se

96 YTTRANDE Dnr förmån för ett kollegialt och lokalt förankrat utvecklingsarbete i skolan (s. 24) Samverkan i anställningen I utredningen ges exempel på hur praktikers tid ska delas upp mellan studier och arbete på olika sätt. Till exempel nämns det att en lärare eller förskolelärare ska kunna studera/forska på halvtid och arbeta på halvtid. Då skulle en utbildning eller ett projekt kunna ta fyra år (s.61-67). De flesta huvudmän inom skolväsendet i Sverige lider av lärarbrist, vilket enligt flera prognoser kommer att öka inom de närmsta åren. De som ska bedriva den praktiska forskningen i skolan kommer vara behöriga lärare och förskolelärare som det redan är brist på. Idag går en stor del av lärarnas tid åt till administrativa uppgifter. Ifall en lärare eller förskolelärare ska arbeta halvtid skulle någon annan behöva ta över delar av de administrativa uppgifterna lärare eller förskolelärare har, vilket skulle resultera i att huvudmännen behöver anställa fler personer för att ta hand om lärare eller förskolelärare administrativa uppgifter (även kanske delar av undervisningen). Detta betyder kostnader för huvudmännen. På sidan 28 i utredningen står det även att rektorernas ansvar ska öka i och med praktiknära forskning. Vi motsätter oss detta förslag. Skolledare har idag redan ett stort ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och utvecklingen av skolan. Att de skulle ha ett ansvar för att samverka med länets lärosäte skulle innebära en betungande arbetsbörda Rekommendationer för att stärka skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning Växjö kommun motsätter sig utredningens rekommendation till regeringen att överväga en reglering av skolhuvudmännens ansvar för att medverka i praktiknära forskning. Detta skulle innebära en styrning av hur den kommunala och fristående huvudmannen riktar sina medel samt använder sina lärarresurser. Det blir, som nämns i utredningen, en inskränkning i den kommunala självstyrningen. Vi motsätter oss även att regeringen ska reglera i skollagen skolhuvudmännens ansvar att medverka i praktiknära forskning (s. 127). 2 (5)

97 YTTRANDE Dnr På sidan 127 står det som rekommendation till huvudmän att ha ett tydligt och varaktigt stöd för att utifrån det systematiska kvalitetsarbetet kunna integrera resultat från praktiknära forskning i förbättringsarbetet. Utvecklingsarbetet i skolorna vilar redan på samverkan med forskning, om än inte alltid lokalt. Givetvis finns det rum för utveckling, men det görs redan. En reglering av skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning Det nämns även i utredningen att mindre huvudmän kan samarbeta med större huvudmän för att de mindre ska kunna spara in på resurser som forskningsprojekt innebär (s. 129). Ifall detta skulle bli ett krav anser vi att det skulle mötas av motstånd från de större kommunerna. Växjö kommun är tveksam till detta. Ett argument för praktiknära forskning i utredningen är att nästan samtliga län har ett lärosäte som erbjuder lärarutbildning. Dessa ska samverka med huvudmän i länet för praktiknära forskning. Växjö kommun anser att detta kommer att tänja på kvaliteten både för forskningen och samarbetet, då lärosätena idag inte har klarat av att driva framgångsrik forskning. Öppen vetenskap för ökad tillgång till forskning Utredningen nämner även att regeringen ska påskynda övergången till ett öppet vetenskapssystem (s ). Detta instämmer vi med. Vetenskapliga artiklar från hela landet skulle vara en bra resurs i det lokala systematiska kvalitetsarbetet. Det skulle även gynna mindre huvudmän. Ett öppet vetenskapssystem skulle även kunna bli ett verktyg för samverkan på nationell basis Rekommendationer som stärker lärosätenas roll i utbildningen I utredningen tas det också upp att lärarstudenter under sin VFU ska få lära sig om systematiskt kvalitetsarbete och forskningsmetoder (s 133). Det sistnämnda är Växjö kommun tveksamma till. Redan i nuläget är det svårt att få professionella VFU handledare. Problemet skulle bli allt större om kravet var att de skulle kunna utbilda i forskningsmetodik. Ifall kraven utökas till att handledarna ska lära ut praktiknära forskningsmetoder minskar möjligheterna att få tag i handledare. Som nämnt ovan har 3 (5)

98 YTTRANDE Dnr legitimerade lärare en tung arbetsbörda. Att skärpa uppdraget för handledare kan resultera i att det blir färre som tar på sig uppdraget som handledare. Premiering av samverkan i forskning och utbildning Utredningen rekommenderar lärosäten att premiera samverkan i forskning och utbildning s Med detta instämmer Växjö kommun. Eftersom det är lärosätets uppdrag att bedriva forskning, ser vi gärna mer samverkan mellan våra skolor och lärosäten i syfte att utveckla kunskapen på området. Ifall fler av lärosätenas forskare skulle bedriva praktiknära forskning skulle kunskapsluckorna fyllas utan att våra lärare och förskolelärare behöver spendera år på att utföra forskarnas uppdrag. Växjö kommun är positiva till att forskare bedriver praktiknära forsning i våra olika skolverksamheter Rekommendationer för att skapa utrymme för samverkan i det dagliga arbetet På sidan 136 rekommenderas huvudmän att inom ramen för lärares arbetsuppgifter skapa utrymme för samverkan kring praktiknära forskning och lärarutbildning. I relation till att lärares administrativa uppgifter är många ser Växjö kommun inte detta som praktiskt möjligt Rekommendationer om ett utökat uppdrag till skolforskningsinstitutet På sidan 137 menar utredningen att det är nödvändigt att stärka en systematisk kunskapsuppbyggnad inom skolväsendets område. Med detta instämmer vi helt. På sidan 138 rekommenderas regeringen att skapa en databas över vetenskapliga kunskapsluckor inom skolväsendet. Detta anser vi är ett bra förslag. På så vis kan forskare på lärosäten över hela landet kunna utveckla forskningen på området. Detta skulle även kunna vara ett alternativ till att lärare ska viga halva sin tid till forskning. Växjö kommun föreslår även att lärare ska kunna samverka med lärosäten genom att identifiera dessa kunskapsluckor. Forskare är välkomna att utöva praktiknära forskning på våra skolor, då detta sedan länge varit inom ramen för lärosätets uppdrag. 4 (5)

99 YTTRANDE Dnr Rekommendationer för att öka medelstilldelningen för praktiknära forskning På sidan 139 bland annat står det att regeringen rekommenderas att säkerställa att lärosätena tilldelas medel för forskningen för forskning, men ingenstans står det att skolväsendets huvudmän ska få medel till att täcka kostnaderna som uppstår för personal och administration som tillkommer ifall lärare ska börja arbeta deltid. Reflektioner Utifall lärare vill bedriva forskning på deltid anser Växjö kommun att detta ska vara frivilligt, utan tvång på varken huvudman, skolledare eller lärare. I utredningen nämns det att all förbättring kräver förändring, men inte all förändring leder till förbättring. Ifall lärare eller förskolelärare vill studera vidare ska möjligheten till detta finnas, men det måste finnas incitament för läraren att återvända till undervisningen efter examen. Förslaget om praktiknära forskning och förbättringar för VFU hade mottagit i en mer positiv andra om de ekonomiska förutsättningarna hade varit annorlunda, samt om lärarbristen varit tillgodosedd och huvudmännen hade haft pengar över. Universitetet har länge haft resurser att utöva denna forskning. Växjö kommun som huvudman ser gärna ett samarbete kring praktiknära forskning, så länge vi får behålla våra dyrbara lärare. Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 5 (5)

100 Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring Betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan Stockholm 2018 SOU 2018:19

101 SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbadress: För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018 ISBN ISSN X

102 Till statsrådet Helene Hellmark Knutsson Regeringen beslutade den 9 mars 2017 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå hur universitet och högskolor som bedriver läraroch förskollärarutbildningar och huvudmän inom skolväsendet kan skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund som utbildning enligt skollagen (2010:800) ska vila på. Cecilia Christersson, vice-rektor för globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande vid Malmö universitet och tidigare prorektor vid Malmö högskola, utsågs den 10 mars 2017 som särskild utredare. Som utredningssekreterare anställdes fr.o.m. den 1 maj 2017 Ingrid Edmar, föredragande i riksdagens utbildningsutskott. Den 3 maj 2017 förordnades som experter i utredningen departementssekreterare Therese Biller, departementssekreterare Ulf Hermelin, departementssekreterare Thomas Neidenmark och departementssekreterare Erika Stadler, samtliga från Utbildningsdepartementet. Therese Biller entledigades fr.o.m. den 8 augusti I hennes ställe förordnades fr.o.m. den 7 september 2017 departementssekreterare Malin Winbladh. Malin Winbladh entledigades fr.o.m. den 1 januari I hennes ställe förordnades fr.o.m. den 23 januari 2018 kanslirådet Marie Törn. Utredningen, som har antagit namnet Praktiknära skolforskning i samverkan (PiS), får härmed överlämna betänkandet Forska tillsammans samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19). Stockholm i mars 2018 Cecilia Christersson /Ingrid Edmar

103

104 Innehåll Sammanfattning Utredningens uppdrag och arbete Utredningens uppdrag Utredningsarbetet Dialog och samråd Andra uppdrag av relevans för utredningen Kartläggningsarbetet Försöksverksamheten med praktiknära forskning Några benämningar i betänkandet Betänkandets disposition En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar Hela det svenska utbildningssystemet ska vila på vetenskaplig grund En skola på vetenskaplig grund är ett gemensamt ansvar Två olika strategier för skolutveckling behöver förenas En skola på vetenskaplig grund är mer än ett förhållningssätt Vetenskaplig grund Beprövad erfarenhet Evidens och evidensbaserad praktik Praktiknära forskning

105 Innehåll SOU 2018: Skolforskningsinstitutet ett stöd för en skola på vetenskaplig grund Sammanställning av forskningsresultat Identifiering av kunskapsluckor Finansiering av praktiknära forskning Lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Skolforskningsinstitutet Vetenskapsrådet Övriga forskningsfinansiärer Försöksverksamheten med praktiknära forskning Försöksverksamhetens uppdrag Försöksverksamhetens vision och utgångspunkt Försöksverksamhetens organisation Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar Professionsutbildningar på lärosätena Utbildningar till lärare och förskollärare Rätt rustad för sitt yrke Framtidens lärare ett medvetet utbildningsval Förutsättningar för att forskningsintegrera utbildningarna Möjligheter till forskarutbildning för lärare och förskollärare Kvalitetsutveckling av en professionsutbildning Samverkan mellan lärosäten och samhället Samverkan i anställningen Skolsamverkan genom regionala utvecklingscentrum (RUC)

106 SOU 2018:19 Innehåll Skolsamverkan genom nationella resurscentrum (NRC) Samverkan mellan lärosäten Huvudmän inom skolväsendet Kommunala och enskilda huvudmän Systematiskt kvalitetsarbete FoU-enheter hos skolhuvudmännen Forskarutbildade lärare i skolväsendet Aktörer med regionalt utvecklingsansvar Länsindelning och regionalt utvecklingsansvar En lärar- eller förskollärarutbildning i nästan alla län Regionala FoU-enheter Regionernas roll i arbetet med skolutveckling Kartläggning av befintlig samverkan kring praktiknära forskning Vad är samverkan? Gemensamma möten med samverkansparterna Exempel på strukturer för samverkan Gemensam finansiering för forskningssamverkan Huvudmannabaserad samverkan Lärosätesarena för samverkan Regional samverkan Forskningsbaserad skolutveckling Vad gynnar långsiktig samverkan? Praktiknära forskning ur ett processperspektiv Formulering av forskningsfrågan Forskningens finansiering

107 Innehåll SOU 2018: Forskningens genomförande Forskningens delning och spridning Forskningens användning Användning av praktiknära forskning till förbättring och utveckling Ett kontinuerligt lärande är grunden för förbättring Förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård Tre samverkande delar i ett sammanhållet lärandesystem Samverkan kring praktikutvecklande forskning för förbättring inom utbildningssystemet Utredningens slutsatser och rekommendationer Utredningens slutsatser Utredningens rekommendationer Rekommendationer för att stärka skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning Rekommendationer som stärker lärosätenas roll i utbildningssystemet Rekommendationer för att skapa utrymme för samverkan i det dagliga arbetet Rekommendationer om ett utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet Rekommendationer för att öka medelstilldelningen för praktiknära forskning Rekommendation att förtydliga uppdraget till försöksverksamheten med praktiknära forskning Konsekvensbeskrivningar Konsekvenser för lärosäten med examenstillstånd för lärar- och förskollärarutbildning

108 SOU 2018:19 Innehåll 12.2 Konsekvenser för huvudmän inom skolväsendet Konsekvenser för lärare och förskollärare i skolväsendet Konsekvenser för Skolforskningsinstitutet Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser ur ett barnrättsperspektiv Referenser Bilaga 1 Kommittédirektiv 2017: Bilaga 2 Kommittédirektiv 2017: Bilaga 3 Gemensamma möten med samverkansparterna Bilaga 4 Samrådsmöten, studiebesök, intervjupersoner och konferenser Bilaga 5 Exempel på FoU-enheter hos skolhuvudmän

109

110 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att kartlägga och redogöra för befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning, redovisa vad som i dag kan utgöra hinder för långsiktig sådan samverkan och föreslå hur lärosäten och skolhuvudmän kan skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund som utbildning enligt skollagen (2010:800) ska vila på. I direktivet anges också att utredningen ska knyta an till den femåriga försöksverksamhet med praktiknära forskning som startade samtidigt som utredningen. Stöd för en utbildning på vetenskaplig grund Hela det svenska utbildningssystemet från förskola till vuxenutbildning och högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En skola på vetenskaplig grund är ett gemensamt ansvar som delas mellan riksdagen, regeringen, skolhuvudmännen, skolmyndigheterna och den enskilda skolan. Lärarprofessionen är central och därför är det av största vikt att alla lärare får en forskningsintegrerad utbildning som rustar dem för att verka i ett utbildningssystem på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i en föränderlig värld. Utredningen har utgått från att praktiknära forskning är tydligt kopplad till att förbättra undervisningen så att varje barn/elev/ student ges likvärdiga möjligheter att utveckla sina förmågor och bygga kunskap och förståelse för ett livslångt lärande. Den praktiknära forskningen är ett forskningsområde som är starkt kopplat till utvecklingen av lärarnas professionella kunskapsbas. 11

111 Sammanfattning SOU 2018:19 Till stöd för en skola på vetenskaplig grund har Skolforskningsinstitutet inrättats. Institutets uppdrag att sammanställa och sprida forskningsresultat inom skolväsendet och identifiera områden inom skolväsendet där relevant praktiknära forskning saknas (kunskapsluckor) är en förutsättning för systematisk kunskapsuppbyggnad inom området. Praktiknära forskning finansieras med statliga medel som anvisats lärosäten, Skolforskningsinstitutet och Vetenskapsrådet. Finansiering kan också komma direkt från skolhuvudmännen, regionerna och externa finansiärer. Samverkansstrukturen beror på vad samverkan omfattar Det finns 28 lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar och närmare huvudmän inom skolväsendet. Utredningen har kartlagt den samverkan som finns mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning genom gemensamma möten med samverkansparterna lärosätet, skolhuvudmännen och i vissa fall regionen på 14 lärosätesorter geografiskt spridda över Sverige. Utredningens exempel rör gemensam finansiering, huvudmannabaserad samverkan, lärosätesarena för samverkan, regional samverkan och forskningsbaserad skolutveckling. Kartläggningen visar att samverkan ofta omfattar mer än praktiknära forskning. Strukturerna ser olika ut beroende på vilka som samverkar, i vilket syfte de samverkar och vad deras samverkan avser. Det går därför inte att uttala sig generellt om vad en gemensam samverkansmodell skulle kunna vara och hur den uppnås bäst. Det finns dock faktorer som kan underlätta eller försvåra samverkan. En långsiktig samverkan förutsätter att samverkan har ett tydligt syfte och att den ingår i ett större sammanhang i detta fall ett gemensamt ansvar för att utveckla lärande i skolan och i lärarutbildningen. Den förutsätter också tillit och en jämbördig relation mellan parterna. Samverkan behöver ske på flera plan: mellan lärosäten, mellan skolhuvudmän och mellan lärosäten och skolhuvudmän. 12

112 SOU 2018:19 Sammanfattning Praktiknära forskning som en process med samverkan i varje steg Utredningen har sett på den praktiknära forskningen ur ett processperspektiv och identifierat ett antal steg som karakteriserar den praktiknära forskningsprocessen: formulering av forskningsfrågan, forskningens finansiering, forskningens genomförande, forskningens delning och spridning och forskningens användning. Graden av samverkan varierar mellan stegen. Genom att gemensamt inventera vilken samverkan som behöver finnas i de olika stegen och i vilken omfattning kan lärosäten och skolhuvudmän utveckla formerna för samverkan tillsammans. Praktiknära forskning som en del i arbetet med att förbättra undervisningen Praktiknära forskning bör ligga till grund för arbetet med att utveckla och förbättra undervisningen i skolan och i lärar- och förskollärarutbildningarna så att barns, elevers och studenters lärande stärks. Genom att koppla forskningsfrågor direkt till identifierade behov för förbättring och använda en forskningsmetodik som aktivt involverar verksamhetens olika aktörer, minimeras implementeringsfasen och förbättringsarbetet blir en del av forskningsmetoden. Utredningen menar att praktikutvecklande forskning är ett mer definierande begrepp än praktiknära forskning. Det uttrycker att forskningens resultat ska leda till en förflyttning av praktikens forskningsgrund. Forskningens syfte att utveckla praktiken kommer då till tydligt uttryck genom begreppet. Rekommendationer Utredningen riktar tre rekommendationer till huvudmän inom skolväsendet, sex rekommendationer till lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar och elva rekommendationer till regeringen. Sammantaget avser rekommendationerna att stärka skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning stärka lärosätenas roll i utbildningssystemet 13

113 Sammanfattning SOU 2018:19 stärka stödet för en skola på vetenskaplig grund genom ett utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet öka medelstilldelningen för praktikutvecklande forskning på sikt skapa utrymme för samverkan i det dagliga arbetet. Utredningen rekommenderar också regeringen att förtydliga uppdraget till den försöksverksamhet med praktiknära forskning som ska pågå under Utredningen har identifierat ett antal områden som försöksverksamheten kan pröva och utveckla. 14

114 1 Utredningens uppdrag och arbete 1.1 Utredningens uppdrag Regeringen beslutade den 9 mars 2017 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå hur universitet och högskolor som bedriver läraroch förskollärarutbildningar och huvudmän inom skolväsendet kan skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund som utbildning enligt skollagen (2010:800) ska vila på. Syftet är att stärka lärar- och förskollärarprofessionen och lärar- och förskolläraryrkets attraktivitet, utveckla lärar- och förskollärarutbildningen och öka elevers och förskolans måluppfyllelse. Enligt utredningsdirektivet ska utredaren kartlägga och redogöra för befintlig samverkan mellan universitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning och redovisa vad som i dag kan utgöra hinder för långsiktig sådan samverkan, presentera förslag på olika modeller för långsiktig samverkan, bedöma vilka åtgärder som intresserade skolhuvudmän och universitet och högskolor behöver vidta för att kunna genomföra de föreslagna modellerna, och föreslå nödvändiga författningsändringar och vid behov även andra åtgärder. Utredningen ska knyta an till den försöksverksamhet med praktiknära forskning som regeringen beslutade om samma dag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2018 (se bilaga 1 och 2). 15

115 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2018: Utredningsarbetet Dialog och samråd Utredningen har vinnlagt sig om att arbeta utåtriktat och inkluderande och har genomgående mötts av ett stort intresse för utredningens arbete. Många har generöst bidragit med sina erfarenheter och synpunkter och det har utredningen satt stort värde på. I alla samtal har det framkommit att man ser utvecklingen av praktiknära forskning som ett viktigt område att fortsätta utveckla tillsammans. Enligt direktivet har utredningen samrått med universitet och högskolor med lärar- och förskollärarutbildningar och ett antal myndigheter inom utbildningsområdet Skolforskningsinstitutet, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet samt med Statskontoret. Vidare har utredningen, enligt direktivet, samrått med företrädare för huvudmännen Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund samt med fackliga organisationer Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Enligt direktivet har utredningen också samrått med aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Därutöver har utredningen identifierat ytterligare myndigheter och organisationer av relevans för uppdraget och har samrått med Ifous, Vetenskapsrådet, Socialstyrelsen, Skolledarförbundet, lärarstudenter från Lärarnas Riksförbunds studerandeförening, Lärarförbundet Student samt Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) arbetsgrupp om lärarutbildning, Vetenskap i Skolan (VIS) och Svenska Läromedel. Utredningen har enligt direktivet samrått med andra utredningar och hållit sig informerad om utredningsarbete som pågår och som bedömts vara av betydelse för utredningens uppdrag. Utredningen har identifierat och samrått med ett antal intervjupersoner av relevans för uppdraget. Utredningen har medverkat eller deltagit i ett antal konferenser. I bilaga 4 finns en sammanställning över utredningens samrådsmöten, intervjupersoner och medverkan i konferenser. Utredningen har haft en webbplats länkad till Av kalendariet på webbplatsen har det löpande framgått vilka per- 16

116 SOU 2018:19 Utredningens uppdrag och arbete soner och organisationer utredningen har träffat och vilka konferenser utredningen har medverkat eller deltagit i. Utredningen har haft återkommande möten med expertgruppen Andra uppdrag av relevans för utredningen Utredningsarbetet har bedrivits parallellt med tre andra utredningar av direkt relevans för uppdraget. Detta har inneburit att utredningen har fått avgränsa sitt uppdrag i förhållande till nedanstående utredningar. Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner ska ta ställning till vilken form som bäst lämpar sig för behörighetsgivande fortbildning, och om den bör bli permanent, och hålla sig informerad om Skolkommissionens arbete och de förslag som kommissionen lämnar när det gäller professionsutveckling och vid behov lämna kompletterande förslag som bidrar till att säkerställa att huvudmannen tar sitt ansvar för kompetensutveckling (dir. 2016:76). Uppdraget ska redovisas i mars års Skolmyndighetsutredning ska analysera fördelningen av uppgifter mellan myndigheter inom skolområdet, utreda och vid behov föreslå förändringar när det gäller skolmyndigheternas roll och ansvar i syfte att säkerställa en effektiv organisation av deras arbete med relevant praktiknära forskning samt utreda och föreslå hur kunskapsspridning och spridning av forskningsresultat kan komma verksamma inom skolväsendet till del på ett effektivt och ändamålsenligt sätt (dir. 2017:37). Uppdraget ska redovisas i juni Styr- och resursutredningen (Strut) ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredningen ska bl.a. föreslå på vilket sätt anslag för utbildning och forskning bör tilldelas så att lärosätena får förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet, kan nå målen för utbildning och forskning samt uppnå högsta möjliga kvalitet (dir. 2017:46). Uppdraget ska redovisas i december

117 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2018: Kartläggningsarbetet Utredningen har enligt direktivet kartlagt den samverkan som finns mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning i skolan. Uppdraget har inte varit att göra en heltäckande inventering av all samverkan utan en kartläggning av den samverkan som nu pågår. Utredningen har valt att ha gemensamma möten med samverkansparterna på platser runtom i Sverige. Vid dessa möten har utredningen efterfrågat att få träffa alla samverkansparter, dvs. regionen, lärosätet (inklusive studenter), skolhuvudmännen (kommunala tjänstemän och politiker respektive företrädare för fristående verksamheter), liksom rektorer/förskolechefer och lärare/förskollärare. I bilaga 3 finns en sammanställning över dessa möten. Arbetet med kartläggningen beskrivs närmare i kapitel 8. Därutöver har utredningen gjort ett flertal studiebesök för att öka förståelsen för skolperspektiven. Utredningen har träffat företrädare för FoU-enheter på kommunala utbildningsförvaltningar och hos enskilda skolhuvudmän. Utredningen har besökt en kommunal förskola och träffat rektorer för kommunala och enskilda skolor. I bilaga 4 finns en sammanställning över utredningens studiebesök Försöksverksamheten med praktiknära forskning Enligt direktivet ska utredningen arbeta nära de lärosäten som har i uppdrag av regeringen att genomföra en försöksverksamhet i syfte att pröva och utveckla modeller som kan stärka den praktiknära forskningen. Av regeringens uppdrag till lärosätena framgår att de också ska ha regelbunden kontakt med utredningen och kontinuerligt informera den om hur försöksverksamheten utformas och genomförs (U2015/03573/UH, U2017/01129/UH). Lärosätena är Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet. De ska tillsammans med övriga medverkande universitet och högskolor och skolhuvudmän initiera samarbeten kring praktiknära forskning i skolan och sprida resultaten. Försöksverksamheten ska bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna och i skolväsendet. Medel för verksamheten tilldelas Uppdraget ska delredovisas den 1 mars 2018 och därefter årligen senast samma 18

118 SOU 2018:19 Utredningens uppdrag och arbete datum till och med Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars Utredningen har hållit sig informerad om försöksverksamheten genom att regelbundet delta på den nationella samordningsgruppens möten och vara med när verksamheten har presenterat sig i olika sammanhang under Utredningen har också tagit del av de underlag som ligger till grund för verksamheten. 1.3 Några benämningar i betänkandet I betänkandet omfattar benämningen skola alla skolformer. 1 Med huvudman inom skolväsendet avses både kommunala och enskilda skolhuvudmän. Med lärare avses alla lärare i skolväsendet, inklusive förskollärare. I de fall benämningen avser lärare på lärosäten framgår det särskilt. I betänkandet används benämningarna skolans verksamma och professionen synonymt. Benämningarna avser i huvudsak lärare och förskollärare, men även andra yrkesgrupper inom skolan och förskolan kan ingå. Benämningarna lärosäten och universitet och högskolor används synonymt i betänkandet. Med lärarutbildning avses både lärar- och förskollärarutbildningarna. I utredningens direktiv används benämningen praktiknära forskning. Utredningen har dock valt att i sitt namn använda benämningen praktiknära skolforskning för att precisera kopplingen till verksamhetsområdet. I betänkandet har utredningen valt att använda båda benämningarna samt benämningen praktikutvecklande forskning. 1 Av 1 kap. 1 skollagen (2010:800) framgår att skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. 19

119 Utredningens uppdrag och arbete SOU 2018: Betänkandets disposition Betänkandet inleds med att utredningens uppdrag sätts in i ett större sammanhang (kapitel 2). I kapitlet presenteras också några centrala begrepp (vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, evidens, evidensbaserad praktik och praktiknära forskning) och Skolforskningsinstitutet presenteras närmare. I kapitel 3 beskrivs finansieringen av praktiknära forskning. Utredningen ska enligt uppdraget knyta an till den försöksverksamhet med praktiknära forskning som startade under Försöksverksamhetens uppdrag, organisation och innehåll beskrivs därför närmare i kapitel 4. Samverkansparterna lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar, huvudmän inom skolväsendet och aktörer med regionalt utvecklingsansvar beskrivs i kapitel 5 7. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga den samverkan som finns mellan lärosäten som bedriver lärar- och förskollärarutbildningar och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning. I kapitel 8 beskrivs samverkan, kartläggningsarbetet (gemensamma möten med samverkansparterna) och exempel på strukturer för samverkan redovisas liksom vad som gynnar långsiktig samverkan. Utredningen presenterar sina reflektioner kring praktiknära forskning ur ett processperspektiv i kapitel 9 (formulering av forskningsfrågan, forskningens finansiering, forskningens genomförande, forskningens delning och spridning, forskningens användning). Modeller om användning av praktiknära forskning till förbättring och utveckling presenteras i kapitel 10. Praktiknära forskning är behovsmotiverad forskning. Användningen av resultaten är därför viktig de ska både leda till en positiv effekt på elevers lärande och måluppfyllelse och driva förbättring inom skolan och lärarutbildningen. Två modeller presenteras i kapitlet: Förbättringsloopen och Tre samverkande delar i ett sammanhållet lärandesystem (systematiskt kvalitetsarbete, praktikutvecklande forskning och förbättringsarbete). I kapitel 11 redovisar utredningen sina slutsatser och rekommendationer till lärosäten, huvudmän inom skolväsendet och regeringen. Konsekvensbeskrivningarna finns i kapitel 12. Därefter följer referenser och bilagorna. 20

120 2 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar 2.1 Hela det svenska utbildningssystemet ska vila på vetenskaplig grund Av högskolelagen (1992:1434) framgår att utbildningen i högskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 2 högskolelagen). I 2010 års skollag (2010:800) infördes en ny bestämmelse om att även utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 ). Det betyder att sedan den 1 juli 2011 vilar hela utbildningssystemet i Sverige från förskolan till vuxenutbildningen och den högre utbildningen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det ställer stora krav på en av landets största offentliga verksamheter och är en viktig förutsättning för att uppnå ett hållbart samhälle. Ur ett internationellt perspektiv är denna lagstiftning i sig unik och utgör en grundpelare för ett samhälle där det livslånga lärandet ger förutsättningar för att möta samhällsförändringar. Det sätter ett tydligt fokus på forskningens betydelse inom hela det svenska utbildningssystemet och kan förstås som att det svenska utbildningssystemet, från förskolan till vuxenutbildningen och den högre utbildningen, ska utvecklas genom tillämpningen av relevanta forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Detta ställer stora krav på de förutsättningar som ges alla nivåer i ett sammanhållet svenskt utbildningssystem för att leda lärande på vetenskaplig grund. 21

121 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar SOU 2018: En skola på vetenskaplig grund är ett gemensamt ansvar Ansvaret för skolan delas mellan riksdagen, regeringen, skolhuvudmännen, myndigheterna på skolområdet samt den enskilda skolan. Riksdagen och regeringen anger mål och riktlinjer för skolans uppdrag. Dessa gäller för alla skolor i Sverige och ska garantera att utbildningen dels har hög kvalitet, dels är likvärdig i hela landet. Huvudmannen ansvarar för genomförandet av skolverksamheten inom de ramar som staten anger i skollagen, läroplaner och andra förordningar. Huvudmannen har stor frihet att avgöra hur skolan ska organiseras för att de nationella målen ska uppnås. Kommunen ansvarar för att skolorna får de resurser och de förutsättningar som behövs för en likvärdig skola. Huvudmannen ska ta hand om uppföljning och utvärdering av skolan. Skolmyndigheterna stöder arbetet med att öka kvaliteten och måluppfyllelsen i hela skolväsendet. I den enskilda skolan ska all personal bidra till att skolans mål uppfylls, även om huvudansvaret vilar på rektor och lärare. Staten ansvarar genom lärosätena för lärar- och förskollärarutbildningarna. Riksdagen och regeringen har beslutat att utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370). I den proposition som låg till grund för förslaget uttalade regeringen att de läroplaner och kursplaner som styr utbildningen självklart vilar på forskningsbaserad grund och beprövad erfarenhet (prop. 2009/ 10:165, s. 224). 1 Det framgår i propositionen att ett par remissinstanser, som var positiva till den nya bestämmelsen, påpekade att frågan om hur den ska få genomslag i det dagliga arbetet förblir obesvarad (prop. 2009/10:165, s ). Utredningen kan konstatera att regeringen 1 En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas av de verksamheter som omfattas av förordningen. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Det finns sex läroplaner, en vardera för förskolan, grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan respektive vuxenutbildningen. Kursplanernas syfte är att komplettera läroplanen. Där anges målen för undervisningen i varje ämne. Det är Skolverket som föreskriver om kursplanerna. Skolverket lämnar i sina allmänna råd rekommendationer till hur skolans författningar kan tillämpas. De allmänna råden måste alltid utgå från en författning. Det finns t.ex. allmänna råd om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan och om planering och genomförande av undervisningen. I båda dessa fall avslutas de allmänna råden med forskningsreferenser. 22

122 SOU 2018:19 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar i propositionen inte redovisade några konsekvenser av den nya bestämmelsen för skolhuvudmännen. I en gemensam programförklaring Forskning ger bättre resultat i skolan enades emellertid Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv 2011 om att arbeta tillsammans för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011). I programförklaringen beskrev man utmaningar, problem och sin vision inför framtiden och man konstaterade att staten, huvudmännen och professionen har ett gemensamt ansvar i frågan och behöver samverka på olika sätt. 2 Utredningen kan konstatera att regeringen i propositionen beskrev konsekvenserna av den nya bestämmelsen för lärarna. I propositionen slog regeringen fast att både utbildningens innehåll och den pedagogik som används omfattas av bestämmelsen. Lärarnas ansvar för detta tydliggörs genom den nya bestämmelsen, menade regeringen. Enligt regeringen ska lärarnas arbete med att välja innehåll och metod och att värdera resultatet präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning och beprövad erfarenhet. Några konsekvenser av den nya bestämmelsen för skolledarna redovisades dock inte i propositionen. Inte heller nämndes konsekvenser för utbildningarna till lärare och förskollärare eller för behovet av fortbildning eller för regleringen av yrket (prop. 2009/10:165, s ). Utredningen vill understryka att lärarprofessionen är central för en skola på vetenskaplig grund. Det är därför av största vikt att alla lärare får en utbildning som rustar dem att verka i ett utbildnings- 2 Visionen inför 2020 var att: 1. Forskningen inom det utbildningsvetenskapliga området, särskilt den praktiknära, är omfattande. 2. Lärare och skolledare står för en allt större del av den skolrelevanta forskningen. 3. Vi har en god och systematisk kunskap om undervisningsmetoder och arbetssätt för att förbättra undervisningen och öka elevernas måluppfyllelse. Denna kunskap tar sin utgångspunkt i de forskningsområden som är relevanta för att förklara lärandeprocesser. 4. Forskning som är relevant för skolan sprids på ett systematiskt och lättillgängligt sätt. 5. Alla lärare utvecklas genom att följa aktuell forskning och genom att enskilt och tillsammans med kollegor omsätta detta i det egna arbetet. 6. Alla skolledare utvecklas som chefer genom att följa aktuell forskning och utöva ett ledarskap som omfattar skolans hela uppdrag. 7. Lärarutbildningen är tydligt forskningsbaserad och lärarstudenterna kommer väl rustade ut i ett yrkesliv som kännetecknas av ständigt förbättrade resultat. 23

123 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar SOU 2018:19 system på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i en föränderlig värld. Vidare bör lärarkåren ges förutsättningar att få kontinuerliga möjligheter till utveckling och fördjupning. För utveckling av både lärares personliga kompetens och professionens kunskapsbas behöver ett mer systematiskt förhållningssätt prägla skolväsendets organisation och verksamheternas genomförande. 2.3 Två olika strategier för skolutveckling behöver förenas Sverige står vid ett vägskäl när det gäller att skapa ett förbättringsinriktat, likvärdigt utbildningssystem där lärosäten och skolhuvudmän ges de bästa förutsättningarna att samverka för att utveckla lärande i såväl skolan som i lärar- och förskollärarutbildningarna. Både i OECD rapportens rekommendationer (Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, 2015) och i Skolkommissionens betänkande Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) lyfts vikten av att tydliggöra styrning och ansvarsfördelning i det svenska utbildningssystemet med fokus på att förbättra skolverksamheten. Vikten av att föra samman forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap i skolorna förstärker behovet av samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten. Hittills har i huvudsak två strategier använts för svensk skolutveckling, enligt Stigler & Hiebart (1999). Den ena strategin är knuten till nationella reformer och deras genomförande. Den förutsätter en acceptans hos professionen för reformer och kräver ofta en omfattande tillsyn. Den andra strategin förespråkar ett lärarägt, kontinuerligt utvecklingsarbete där förnyelsearbetet tas i små steg genom att involvera lärare och bygga vidare på professionens erfarenhetsgrundade kunskaper. I Sverige har reformstrategin dominerat. I denna strategi läggs fokus på att lärarna utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt och blir användare av forskningsresultat som ett första steg mot en mer forskningsbaserad skola. I den andra strategin är den huvudsakliga drivkraften i förbättringen av skolan tilliten till lärarutbildningen, lärarprofessionen och lärarprofessionens forsknings- och utvecklingsarbete. För detta behövs större fokus på gemensamt ansvar för praktiknära forskning och utveckling av den vetenskapliga kunskaps- 24

124 SOU 2018:19 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar bas som undervisningen ska bygga på. Professionens beprövade erfarenhet behöver också erkännas och användas. Det saknas i dag en modell för hur dessa två strategier skulle kunna förenas för att säkerställa att systematiskt framtagen ny kunskap genereras brett i skolsystemet och integreras i ett kontinuerligt likvärdigt förbättringsarbete till gagn för barns utveckling och elevers och studenters lärande. Bryk et al (2016) menar att ett av problemen med reformer i skolans värld är att övergripande nivåer inte fullt ut ser till skolans komplexitet. Förbättringsarbetet i skolsystemet måste i första hand utgå från de huvudaktörer som ska gynnas av förändringen, dvs. barnen, eleverna, studenterna och lärarna. 2.4 En skola på vetenskaplig grund är mer än ett förhållningssätt Vetenskaplig grund Begreppet vetenskaplig grund definieras inte i skollagen utan har av Skolverket, i linje med propositionen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165), preciserats till att arbetet i skolan ska utgå från ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevanta forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Skolverket ger följande beskrivning av begreppet: Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning. 3 Enligt utredningen beskriver denna tolkning närmast ett förhållningssätt till vetenskap ett forskningsbaserat arbetssätt. Skolforskningsinstitutet särskiljer begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Man understryker att det är undervisningen som bedrivs som baseras på resultat från vetenskapliga studier, både avseende innehåll och hur man undervisar. Ett vetenskapligt, eller kritiskt, förhållningssätt är däremot något man själv utvecklar. Ett vetenskapligt eller kritiskt förhållningssätt bör enligt Skolforskningsinstitutet alla ha i alla sammanhang där man planerar, genomför eller utvärderar sin undervisning. 4 3 Se 4 Se 25

125 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar SOU 2018:19 Vad gäller skollagen är det utbildningen som ska vila på vetenskaplig grund. I 1 kap. 3 skollagen definieras utbildning som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Undervisning definieras som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Utbildning ses som ett samlingsbegrepp för olika verksamhetsformer i skolan, vilket är ett vidare begrepp än undervisning, och täcker således in hela skolväsendet, från andra former av organiserat lärande på eller utanför skolan till olika anställningsaspekter. I förskolan ses utbildningsbegreppet täcka in omsorg, utveckling och lärande i ett pedagogiskt helhetsperspektiv (Kroksmark 2016). Det kan ligga nära till hands att dra paralleller med hälso- och sjukvårdens utbildningar och professionsutövare vars åtgärder ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån patientperspektivet och patientsäkerheten. Persson (2017) lyfter ett antal utgångspunkter och gör en intressant analys av hur begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet skiljer sig åt mellan hälso- och sjukvården och skolan, och hur tolkningen av begreppen därmed inte blir densamma. Att utbildning inte är en åtgärd menar Persson gör det svårare att undersöka en utbildnings effektivitet genom exempelvis ett experiment eller en interventionsstudie som faktiskt ska ge svar på frågor om utbildningen i sig. Däremot kan man med omsorg välja att följa särskilda åtgärder i skolan och se vilka specifika effekter de leder till, men de resultaten svarar inte direkt på frågor om utbildningen och de mål man satt upp för den. Utredningen vill ändå lyfta att om man i skolan systematiskt utvärderar nya arbetssätt och studerar effekterna av dessa så borde detta kunna liknas vid en interventionsstudie inom medicinsk forskning. Vidare lyfter Persson att vila på en grund (utbildning) inte är det samma som att vara i överensstämmelse med (medicinsk åtgärd). Att vila på något görs bara om man utvecklas ur detta något medan överensstämmelser kan bero på slumpen eller en extern faktor (Persson, Anttila och Sahlin 2018). Skollagens framskrivning av kopplingen mellan vetenskap och praktik kan därför tyckas starkare än de instruktioner som gäller för hälso-och sjukvårdsutövare. En tredje kontextuell skillnad är att vetenskaplig (utbildning) inte är detsamma som vetenskap (medicinskt åt- 26

126 SOU 2018:19 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar gärd). Vetenskaplig relaterar mer till processen eller attityden och vetenskap mer till det samlade resultatet Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är ett begrepp som är särskilt kopplat till yrkesgrupper inom områdena hälso- och sjukvård och skola. Även om uttrycket i sig är komplext så har det tillkommit för att omfamna dimensioner av kompetenser som är av vikt i praktikens utövning till gagn för patienter, elever och studenter (och även anhöriga). Beprövad erfarenhet framställs ibland som att det omfattar allt övrigt som inte täcks in av det som är vetenskapligt grundat. Det är olyckligt för begreppet får därmed ett otydligt berättigande. Många av de problemområden där den beprövade erfarenheten har bidragit till kunskapsuppbyggande och professionens kompetensutveckling utgör också en viktig grund för identifiering och precisering av forskningsfrågor. Beprövad erfarenhet kopplas ofta samman med lång erfarenhet men bör mer beskrivas genom de professionella erfarenheter som upprepat har identifierats, observerats, verifierats och accepterats av professionen. Den beprövade erfarenheten är i första hand kontextuell och lokal, ofta kollektiv inom en profession och tydligt kommunicerad för att kunna användas av flertalet. Skolverkets definition av beprövad erfarenhet (kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrad) ger lite utrymme för att vidareutveckla och framhålla betydelsen av den erfarenhetsbaserade professionskunskapen. I många undervisningssituationer behöver den beprövade erfarenheten vara vägledande i de fall då vetenskaplig grund inte finns att tillgå. Den beprövade erfarenheten är en värdefull komponent i det dagliga utövandet av lärarprofessionen med konsekvenser för lärande som behöver beskrivas, reflekteras och få acceptans. Den bör också ses som en likvärdig komponent och ett komplement inom praktiknära forskning där den i sig kan utgöra en startpunkt för att beforska praktiken. Utredningen vill lyfta behovet av att den beprövade erfarenheten inom skolornas professioner får en framträdande roll och stöd till att utvecklas och beforskas. 27

127 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar SOU 2018: Evidens och evidensbaserad praktik Evidens har visat sig vara ett laddat begrepp särskilt om det likställs med ett juridiskt bevis eller en sanningstolkning. Betydelsen är mer i överensstämmelse med bästa tillgängliga vetenskapliga belägg. Under talen grundlades begreppet inom medicinsk forskning där det kopplas till de vetenskapliga metoder som används för att säkrast kunna identifiera till vilken grad medicinska interventioner har avsedd effekt (där den s.k. randomiserade kontrollerade studien eller randomized controlled study, RCT, är golden standard). Evidensbaserad medicin ses som ett koncept för att grunda beslutsprocesser i medicinsk praxis, i forskningsresultat som tagits fram enligt en bevisskala relevant för bedömning av risk och nytta, vilka kan ligga till grund för beslut vid val av vård för enskilda patienter. Kliniska beslut kan ses som en beslutsprocess där vetenskapliga bevis är integrerade med andra variabler, som patientens värderingar och behandlarens kliniska erfarenhet (Sackett et al 1996). Persson et al (2017) beskriver hur vetenskap och beprövad erfarenhet bör ses som integrerade evidenskällor tillsammans med klinisk erfarenhet och att båda bör vara beaktade i den riskbedömning som ingår i kliniska beslutsprocesser. Denna modell borde enligt utredningen även kunna vara överförbar till hur lärare kan integrera vetenskap och beprövad erfarenhet i vissa beslutsprocesser i undervisningen. Evidensbaserad praktik inom hälso- och sjukvård handlar om att medvetet och systematiskt sträva efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap. Inför beslut om vilken insats som är mest lämpad för individen gör den professionelle en sammanvägning av bästa tillgängliga kunskap, patientens erfarenhet, önskemål och situation samt professionell expertis. 5 Här går att se paralleller med arbete i skola/utbildning vilande på vetenskaplig grund. Inom lärarprofessionen tas också ett stort antal beslut varje dag, även om de i sig inte har direkt livsavgörande konsekvenser på samma sätt som kan vara fallet inom det medicinska området. Då den bästa tillgängliga kunskapen är kopplad till evidens förutsätts ett väl uppbyggt och dokumenterat kunskapsområde 5 Se 28

128 SOU 2018:19 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar som utgår från systematiska forskningsöversikter eller metaanalyser. Till stöd för professionerna inom hälso- och sjukvården att arbeta utifrån bästa tillgängliga forskning finns de två myndigheterna Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, och Socialstyrelsen. SBU har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård, samt granska kunskapsläget för metoder och insatser inom socialtjänst och område funktionstillstånd/-hinder. Det vetenskapliga underlaget ligger sedan till grund för hur Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer som stöd för prioriteringar och vägledningar för hälso- och sjukvårdspersonal till underlag för beslut om att erbjuda en aktuell åtgärd till en enskild patient. Dessa övergripande insatser utgör tillsammans stöd för hälso- och sjukvårdsprofessionerna att arbeta i en evidensbaserad praktik. Bedömningar inom hälso- och sjukvård görs inför beslut, med eller utan en riskbedömning och/eller beredskap för riskhantering. Om praktikern ska kunna följa resultat framtagna via dessa metoder behövs även en processkunskap om hur resultaten ska leda till en förändrad/förbättrad praktik. Denna process stannar inte vid spridningen eller tillgängliggörandet av forskningsresultaten utan inbegriper en medveten transformationsprocess till förändrat beteende och nytt lärande inom professionen. Det behöver ställas krav på att även själva förbättringsarbetet som sådant behöver vara evidensbaserat. I detta sammanhang vill utredningen peka på ett exempel, den försöksverksamhet som Skolforskningsinstitutet startade 2016 i samarbete med Göteborgs universitet. Syftet är att i undervisningen pröva några av de arbetssätt och metoder som presenteras i institutets systematiska översikter. Hösten 2016 följde en grupp lärare en kurs på avancerad nivå vid Göteborgs universitet, Evidens i praktiken: Förändring av verksamheter utifrån evidens. Efter utbildningen lades nio utvärderingsprojekt upp i samråd mellan institutet, deltagarna och deras respektive skolor. Göteborgs universitet svarade för den vetenskapliga handledningen och skolhuvudmännen svarade för att lärarna fick tid avsatt i sina tjänster för att kunna delta. Projekten rapporterades i januari Lärarna kommer att engageras i det fortsatta arbetet med att göra befintliga och kommande översikter tillgängliga för kollegor. De kommer också att vara mentorer för nästa grupp lärare som deltar i försöks- 29

129 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar SOU 2018:19 verksamheten. På sikt kommer det på så vis att bildas ett nationellt nätverk av lärare med goda kunskaper i hur ett systematiskt förändringsarbete i undervisningen bedrivs. Utredningen anser att det vore intressant om denna verksamhet kunde bedrivas i samverkan vid fler lärosäten för att kunna möta behov i hela landet. 2.5 Praktiknära forskning Begreppet praktiknära forskning har vuxit fram ur behovet av att forskningsförankra praktisk verksamhet som exempelvis sjukvård och skola. Denna forskning kännetecknas av att den utgår från de behov som identifierats av yrkesverksamma och där forskningsresultaten avser att förbättra verksamheten eller utfallet av de aktiviteter som verksamheten ansvarar för. Under många år leddes den evidensbaserade forskningen i syfte att förstå och undersöka åtgärders effekter under mer ideala, tillrättalagda omständigheter (t.ex. specialister som utförare) medan behoven i dag tydligt talar för att forskningen ska utföras under mer realistiska förhållanden som sker när just praktiker deltar i den praktiknära forskningen. Carlgren (2011) har särskilt lyft behovet av en motsvarighet till den kliniska medicinska forskningen. Behovet av forskning som rör undervisning i relation till barns och elevers utveckling och lärande bör ses som lika nödvändigt som behovet av medicinsk klinisk forskning som rör behandlingsmetoder och patienters hälsa. Den kliniska forskningen är en självklarhet inom det medicinska området. En sådan självskriven roll borde även praktiknära forskning få inom hela utbildningsystemet, från förskola och vuxenutbildning till högre utbildning. Den kliniska forskningen inom utbildningsområdet är forskning i anslutning till lärares professionella yrkesuppgifter och handlar främst om lärande och undervisning ur lärar- och elevperspektivet. Forskning som involverar lärares undervisning har många beteckningar, t.ex. designforskning, utvecklingsforskning, aktionsforskning, praktikutvecklande forskning, lesson study och learning study. De är alla exempel på former av utvecklingsforskning vilka enligt Van den Akker (1999) kännetecknas av att forskningen är intervenerande (den syftar till att designa interventioner i verkliga undervisningssituationer) 30

130 SOU 2018:19 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar iterativ (den omfattar cykler av analys, design och utveckling, värdering och revision) involverar lärare (kollaborativ medverkan i de olika forskningsfaserna) processorienterad (ett fokus på att förstå och förbättra interventionerna) användningsorienterad (värdet av interventionen är delvis hur användbar den är i verkliga sammanhang) teoriorienterad (design baseras på ett begreppsligt ramverk och teori samtidigt som systematiska värderingen av hur prototyperna fungerar bidrar till teoriutvecklingen). Med dessa ansatser avses gapet mellan teori och praktik att överbryggas genom att lärare involveras i forskningsprocessen och arbetar direkt med att förändra och förbättra klassrumspraktiken. De sätter lärarna i centrum för professionsutvecklingen och, menar utredningen, förskjuter begreppet praktiknära forskning till ett tydligare och mer relevant begrepp som praktikutvecklande eller undervisningsutvecklande forskning. Med praktiknära skolforskning avser Skolforskningsinstitutet forskning som har sin grund i de frågeställningar och utmaningar som förskolans och skolans professioner möter och hanterar i det dagliga yrkesutövandet. Det är forskning som leder till kunskap som förskolans och skolans verksamma kan använda för att förbättra sina metoder och arbetssätt i undervisningen samt sin förmåga att göra professionella bedömningar i relation till utveckling och lärande. Den praktiknära skolforskningen kännetecknas alltså av ett kunskapsintresse som i första hand avser att bidra med kunskap om hur undervisningen kan utvecklas och förbättras, i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande. Detta innebär att forskningen ska bedrivas i direkt anslutning till undervisningen. Kunskap om undervisningen bidrar i sin tur till utveckling och lärande i exempelvis ett skolämne eller, med avseende på andra läroplansmål, exempelvis frågor som rör demokrati och inflytande. Genom att involvera förskolans och skolans verksamma i forskningsprojekten tillvaratas och integreras professionernas språk, kun- 31

131 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar SOU 2018:19 skaper och beprövade erfarenheter som därmed på sikt kan utvecklas till en allt mer forskningsbaserad kunskap. Som en konsekvens kan den praktiknära skolforskningen genom sitt upplägg också bidra till en professionsutveckling för de medverkande lärarna (Tallberg Broman, Vallberg Roth, Rubinstein Reich 2017). Den praktiknära skolforskningen kan bedrivas inom en rad olika discipliner, även om den didaktiska forskningen (allmän såväl som ämnesdidaktisk) är den som ligger närmast till hands. Den kan också bedrivas mångdisciplinärt genom att forskare med olika disciplinära hemvister arbetar tillsammans. Utredningen kan också konstatera att det så kallade forskningsfältet förbättringsvetenskap (improvement science) som är på frammarsch inom hälso- och sjukvårdsområdet även är en intressant inriktning för praktiknära skolforskning (Holmqvist Olander 2015). Genom att koppla forskningsfrågor direkt till identifierade behov för förbättring, och en forskningsmetodik som involverar verksamhetens olika aktörer, minimeras implementeringsfasen. Förbättringsarbetet blir då en del av forskningsmetoden. Utredningen menar att praktikutvecklande forskning är ett mer definierande begrepp än praktiknära forskning. Det uttrycker att forskningens resultat ska leda till en förflyttning av praktikens forskningsgrund. Forskningens syfte att utveckla praktiken kommer då till tydligt uttryck genom begreppet. 2.6 Skolforskningsinstitutet ett stöd för en skola på vetenskaplig grund Under lång tid har den generella bilden av hur skolans verksamhet ska forskningsbaseras varit grundad i en tilltro till att detta ska ske genom spridning av forskningsresultat och att lärare ska kunna omsätta resultaten i den dagliga verksamheten. Trots att forskningen visat att spridning inte per automatik innebär att kunskapen används så kan man konstatera att flera myndigheter i dag har i uppdrag att sprida forskningsresultat till skolans aktörer. I och med 2010 års skollag ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket avser både det man undervisar om och hur undervisningen genomförs. Konsekvenserna av denna bestämmelse ställer stora krav på att förskolans och skolans 32

132 SOU 2018:19 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar verksamma har tid, möjligheter och kompetenser att kontinuerligt söka, inhämta och transformera relevanta forskningsresultat för att utveckla och förbättra utbildningen/undervisningen i praktiken. Behovet är därför stort att till skolverksamma (skolledare/förskolechef och lärare/förskollärare) ta fram kvalificerade forskningssammanställningar och systematiska forskningsöversikter och tillgängliggöra dessa på ett sätt så att kunskaperna kan komma till användning i praktiken Sammanställning av forskningsresultat År 2014 konstaterade regeringen att det finns skolmyndigheter som har i uppdrag att sammanställa och sprida forskningsresultat inom skolväsendet men att det saknas en funktion som liknar den som finns inom vårdområdet, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), dvs. en funktion som sorterar, kritiskt granskar och metodiskt värderar relevanta forskningsresultat utifrån vetenskaplig kvalitet och väger samman den kunskap som finns i övergripande, praktiskt användbara kunskapssammanställningar. 6 Regeringen bedömde därför att en sådan funktion borde inrättas för skolan och förskolan för att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten (dir. 2014:7). År 2015 inrättades Skolforskningsinstitutet. Institutet har i uppgift att göra systematiska översikter och andra forskningssammanställningar med god vetenskaplig kvalitet och presentera och sprida resultaten på ett sätt som är användbart och tillgängligt för de verksamma inom skolväsendet (1 förordning [2014:1578] med instruktion för Skolforskningsinstitutet). Institutet publicerade sina två första systematiska översikter 2017: Klassrumsdialog i matematikundervisningen Samtal i helklass och 6 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) utvärderar det vetenskapliga stödet för tillämpade och nya metoder i hälso- och sjukvården och i den verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ur ett medicinskt perspektiv där så är tillämpligt, samt ur ett ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. Myndigheten ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig kunskapen. Myndigheten ska kontinuerligt utveckla sitt arbete med att sprida utvärderingarna så att dessa tillämpas i praktiken och leder till önskade förändringar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (1 förordningen [2015:167] med instruktion för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). 33

133 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar SOU 2018:19 Digitala lärresurser i matematikundervisningen. 7 För närvarande arbetar institutet med fem systematiska översikter: Språkutvecklande naturvetenskapsundervisning för andraspråkselever, Feedback inom skrivutveckling, Läsförståelse och undervisning om lässtrategier, Lekens roll i lärandet och Vuxenutbildning Identifiering av kunskapsluckor Skolforskningsinstitutet har också i uppgift att identifiera områden inom skolväsendet där relevant praktiknära forskning saknas (1 förordning [2014:1578] med instruktion för Skolforskningsinstitutet). 8 Regeringen menade att kunskapsluckor inom området bör kunna identifieras genom det systematiska tillvägagångssätt som den nya myndigheten ska tillämpa i arbetet med att sammanställa och sprida forskningsresultat (dir. 2014:7). Ett beslut om att göra en systematisk översikt föregås av bl.a. en behovsinventering som görs i dialog med ett urval av företrädare för verksamma förskollärare, lärare och skolledare samt centrala aktörer. 9 Under 2016 och 2017 har institutet fortsatt att utveckla 7 Den senare är publicerad i två delrapporter, en för förskolan och en för grund- och gymnasieskolan. Översikterna finns tillgängliga i olika versioner: den fullständiga rapporten, en sammanfattning och ett informationsblad. Även bilagorna till den fullständiga rapporten finns tillgängliga. 8 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska systematiskt identifiera, aktivt föra ut kunskap om samt utvärdera behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården och socialtjänsten vars effekter det saknas tillräcklig kunskap om (1 förordningen [2015:167] med instruktion för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Myndigheten har en databas över vetenskapliga kunskapsluckor som innehåller information om var det råder brist på praktiknära forskning eller sammanställd vetenskaplig kunskap. Kunskapsluckor inom grundforskning ingår inte i databasen. Innehållet förändras i takt med att nya vetenskapliga kunskapsluckor läggs in i databasen och andra beforskas och tas bort. SBU har i regleringsbrevet för år 2017 fått i uppdrag av regeringen att redovisa och motivera vilka kunskapsbehov och kunskapsluckor som myndigheten bedömer vara av särskild strategisk betydelse. Redovisningen ska utgå ifrån vad myndigheten har uppmärksammat och rapporterat i sitt arbete eller som myndigheten av andra skäl bedömer vara strategiskt betydelsefullt. Genom en analys av databasen lyfter SBU fram områden där man har funnit betydelsefulla kunskapsbehov inom praktiknära forskning och ger förslag på åtgärder som kan underlätta processen för att prioritera och fylla dessa kunskapsluckor. Rapporten riktar sig till regeringen men även till forskningsfinansiärer, forskare, universitet och högskolor, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), brukarorganisationer samt till andra myndigheter. 9 De centrala aktörerna är bl.a. Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Skolledarna, Sveriges elevkårer och Sveriges elevråd (SVEA), Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd, Waldorffederationen, lärarutbildningar, nationella ämnescentra, Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. 34

134 SOU 2018:19 En utbildning på vetenskaplig grund förpliktigar formerna för att identifiera de verksammas behov av vetenskapligt grundad kunskap. Man har successivt gått mer på djupet inom specifika områden och även knutit till sig representanter för verksamheterna och forskarsamhället. Det är Skolforskningsnämnden, ett särskilt beslutsorgan inom institutet, som beslutar vilka systematiska översikter som ska genomföras. 10 Inför ett sådant beslut har nämnden tillgång till en förstudie med ett eller flera förslag till inriktning för översikten. Förstudierna görs i första hand för att undersöka om det finns relevant forskning inom det eller de identifierade områdena, om det redan har gjorts översikter på samma eller närliggande område samt om det finns experter i Sverige eller inom Norden som kommer kunna ingå i projektet. Institutet har börjat bygga upp en databas utifrån det egna arbetet med att identifiera de verksammas behov av kunskap, kartläggningen av kunskapsluckor och förslag från de verksamma via institutets webbplats. En sådan databas kommer på sikt att kunna utgöra ett underlag för beslut om både systematiska översikter och riktade utlysningar. 10 Skolforskningsnämndens ledamöter utses av regeringen. I nämnden ingår företrädare för verksamma inom skolväsendet. 35

135

136 3 Finansiering av praktiknära forskning 3.1 Lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Lärosätena har huvudansvaret för att finansiera forskning i anslutning till sina lärar- och förskollärarutbildningar. De har dock framfört att den strikta uppdelningen mellan anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive anslag för forskning och utbildning på forskarnivå verkar hämmande på deras möjligheter att forskningsanknyta utbildningarna (prop. 2016/17:50, s. 54). De har också lyft fram att problem uppstår i och med att de utökade utbildningsuppdragen, t.ex. för lärarutbildning, inte följs av ökade forskningsmedel, vilket är en förutsättning för att säkerställa forskningsanknytningen i grundutbildningen (RiR 2017:28, s ). Det är svårt att uppskatta vilka medel som finns avsatta för praktiknära forskning på lärosätena. Det är komplicerat att identifiera denna forskning, bl.a. för att den ofta bedrivs inom olika institutioner eller forskningsmiljöer, och det finns inte heller något vedertaget system för uppföljning av hur stor del av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som går till praktiknära forskning. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. I direktivet anges bl.a. att det är angeläget att styrningen och resurstilldelningen är effektiv och inte motverkar högskolelagens krav på ett nära samband mellan forskning och utbildning (dir. 2017:46). Regeringen menar att det måste vara möjligt för universitet och högskolor att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer i vilka utbildning, forskning och samverkan med övriga samhället ingår. Uppdraget ska redovisas i december

137 Finansiering av praktiknära forskning SOU 2018: Skolforskningsinstitutet Skolforskningsinstitutet har i uppgift att utlysa och fördela medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas (1 förordning [2014:1578] med instruktion för Skolforskningsinstitutet). 1 Utlysningarna sker en gång per år och projekt beviljas medel för som längst tre år. Institutet har hittills genomfört två utlysningar av forskningsmedel, 2016 och Inriktningen för 2016 års utlysning låg nära institutets instruktion: Metoder och arbetssätt som bidrar till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisning som kan bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat. Man fick in 122 ansökningar om forskningsbidrag. Av dessa fick sju projekt dela på närmare 30 miljoner kronor över en period på tre år. Inriktningen för 2017 års utlysning av forskningsmedel löd: Metoder och arbetssätt för undervisningens planering, genomförande och utvärdering som bidrar till barns och elevers utveckling och lärande. Det kom in 94 ansökningar från 21 lärosäten som tillsammans hade upprättat samarbete med 236 skolor. Fem projekt fick bidrag om sammantaget drygt 20 miljoner kronor över en period på tre år. Utlysningen av forskningsmedel 2018 öppnar i mars och utlysningstexten lyder: Metoder och arbetssätt för undervisning som främjar barns och elevers utveckling och lärande. För 2018 uppgår Skolforskningsinstitutets anslag för praktiknära skolforskning till 18,5 miljoner kronor. 2 Det som karaktäriserar den praktiknära skolforskning som Skolforskningsinstitutet finansierar är att den utgår från professionens frågor och behov och avser att utveckla och förbättra undervis- 1 Det är Skolforskningsnämnden vid institutet som beslutar om att utlysa medel för praktiknära forskning och institutets vetenskapliga råd beslutar om fördelningen av dessa medel. Nämnden och rådet är två särskilda organ inom institutet och det är regeringen som utser ledamöterna i båda organen. En ledamot i varje organ utses efter förslag från Vetenskapsrådet. 2 I budgetunderlaget för äskade institutet att anslaget för praktiknära skolforskning skulle anvisas cirka 21,5 miljoner kronor för 2018, 34,5 miljoner kronor för 2019 och 40,5 miljoner kronor för Institutet menade att ett forskningsanslag måste byggas upp successivt för att det ska vara möjligt att årligen utlysa och bevilja nya bidrag och samtidigt fullfölja de åtaganden som redan slutits. 38

138 SOU 2018:19 Finansiering av praktiknära forskning ningen i förskolan och skolan i samverkan. De projekt som institutet finansierar bör, utöver att vara innehållsmässigt relevanta, även ha en design som genererar resultat som ligger nära en möjlig prövning eller en direkt omsättning i praktiken. Praktiknära skolforskning kan bedrivas inom en rad olika discipliner, gärna tvärvetenskapligt. I beredningen ställs utöver dessa krav på innehållsmässig relevans samma krav på högsta vetenskapliga kvalitet som för övriga svenska forskningsråd. För att konkretisera och realisera denna profil är beredningsprocessen organiserad i två steg, där det första innebär att den grundläggande relevansen prövas med avseende på följande tre kriterier på samverkan: Projektet bedrivs i förskole-/skolmiljö med inriktning mot lärande och undervisning. Projektets frågeställningar har formulerats i dialog med förskollärare, lärare eller annan verksam personal inom skolväsendet. Samverkan med involverade förskolor eller skolor är upprättad i avsiktsförklaring eller avtal. Om något av dessa kriterier inte är uppfyllda går inte ansökan vidare i granskningsprocessen. De ansökningar som däremot går vidare i processen bedöms i den fortsatta beredningen också med avseende på relevansens kvalitet. Relevansbedömningen sker således i två steg. Varje ansökan som går vidare i beredningsprocessen granskas därutöver med avseende på kvalitet inom i huvudsak samma områden som är brukligt. Från 2017 bedöms även de ekonomiska aspekterna för en framtida implementering av projektens resultat inom bedömningsområdet angelägenhet och användbarhet, utöver relevans. Forskare som söker medel måste vara anställda i forskande miljöer, dvs. i miljöer som uppfyller villkoren för att vara medelsförvaltare. Hittills har institutet använt samma kriterier på denna punkt som övriga svenska forskningsråd. Vad som dock ytterligare skiljer institutets forskningsprofil från andra finansiärer är att man gärna ser att förskolans och skolans verksamma deltar i de projekt som man finansierar. Utredningen vill peka på att när antalet forskarutbildade lärare i skolan ökar behöver man beakta hur man 39

139 Finansiering av praktiknära forskning SOU 2018:19 ska tillgodose deras förutsättningar att bedriva externt finansierad forskning. 3.3 Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som har i uppgift att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden (1 lagen [2000:662] om Vetenskapsrådet). Inom Vetenskapsrådet finns nio råd och kommittéer, bl.a. Utbildningsvetenskapliga kommittén. 3 Under 2016 utbetalades 6,4 miljarder kronor i stöd till framför allt grundforskning inom samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastruktur. Utbildningsvetenskapliga kommittén beslutar om utlysningar och fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå med relevans för skolans och förskolans utveckling (förordning [2009:975] med instruktion för Vetenskapsrådet). Utlysningen av forskningsbidrag inom utbildningsvetenskap är bredare än Skolforskningsinstitutets och avser grundläggande forskning av hög kvalitet om bl.a. didaktik, utbildningssystemets sociala, ekonomiska och politiska villkor, kunskapsbildning och kunskapsanvändning samt vägar till att öka mångfalden inom utbildning och undervisning. Kommittén har bara ett par procent av Vetenskapsrådets totala budget och av de medel som kommittén fördelar avser bara ett par procent praktiknära forskning (se figur 3.1). År 2016 utlyste kommittén alla tillgängliga medel för fria projektbidrag. Sammanlagt 25 nya projektbidrag beviljades. Totalt beviljat belopp för projektbidrag inom det utbildningsvetenskapliga området var cirka 147 miljoner kronor för hela bidragsperioden Under 2016 har kommittén initierat en förstudie till en kartläggning av resurser till utbildningsvetenskap i Sverige. Den ska ge underlag till en översikt av den totala finansieringen av forskningen inom området i landet. 3 Lärarutbildningskommittén (LUK) föreslog att ett nytt vetenskapsområde, utbildningsvetenskap, skulle införas i högskolan (SOU 1999:63). I stället inrättades en särskild kommitté för utbildningsvetenskap 2001 som en del av det nybildade Vetenskapsrådet. 40

140 SOU 2018:19 Finansiering av praktiknära forskning Källa: Vetenskapsrådet, Årsredovisning Övriga forskningsfinansiärer Det finns tre andra statliga myndigheter som i huvudsak finansierar forskning: Formas, Forte och Vinnova. Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) stödjer grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande och fördelade 1,2 miljarder kronor Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) fördelade 0,5 miljard kronor 2016 och stödjer och initierar grundforskning samt behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer. Vinnova (Verket för innovationssystem) fördelade cirka 2,6 miljarder kronor 2016 främst till behovsmotiverad forskning inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Utredningen vill i sammanhanget lyfta fram Vinnovas satsning Individrörlighet för innovation och samhällsnytta som ska underlätta för individer att röra sig mellan 41

141 Finansiering av praktiknära forskning SOU 2018:19 akademin, industrin och offentlig sektor för att öka samarbetet och utbytet mellan de olika verksamheterna. 4 Det finns också skolhuvudmän som finansierar praktiknära forskning på olika sätt. Även regioner kan finansiera denna typ av forskning. Redan på 2000-talet investerade t.ex. kommunerna i Jönköpings län en promille av den totala utbildningsbudgeten på skolforskning inom det s.k. Promilleprogrammet, och 2011 uppmanade Lärarförbundet alla kommuner att satsa minst en promille av utbildningsbudgeten på forskning. Utredningen delar den uppfattning som Utredningen om utbildningsvetenskaplig forskning förde fram redan 2005, nämligen att det vore en naturlig utveckling att kommunerna engagerar sig i forskningsfinansieringen inom det område skolan där de har verksamhets- och utvecklingsansvaret på motsvarande sätt som landstingen står för en betydande forskningsfinansiering inom medicinsk forskning (SOU 2005:31, s. 66). Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. 5 Utredningen vill även lyfta fram stiftelsens satsning på Flexit-anställningar. Genom den söker man nya lösningar för att forskare ska kunna anställas utanför universitet och högskolor. 6 I 2017 års utlysning medverkar bl.a. Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun och forskare vid Luleå tekniska universitet med ett projekt om integration av forskning i skolundervisningen. EU investerar stora summor i FoU och innovationsfrämjande insatser genom ramprogrammen för forskning och innovation. Nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, löper för perioden Utredningen har erfarit att reger- 4 Vinnova erbjuder tre månaders finansiering och man kan söka högst kronor för kostnader för lön, resor och uppehälle i samband med vistelse i en annan organisation än den egna. Disputerade lärare och forskare eller forsknings- och utvecklingspersonal kan söka. 5 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) beviljade drygt 438 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål under Anställningarna är högst tre år och består av 75 procent forskning och 25 procent tjänstgöring inom företaget eller organisationen. De två första åren är anställningen knuten till företaget eller organisationen och det tredje året till ett lärosäte där man fortsätter kontakterna med företaget eller organisationen. RJ står för lönekostnader och andra kostnader som hör till forskningen (75 procent under samtliga tre år) och företaget eller organisationen står för lön för resten av anställningen. Företaget eller organisationen är arbetsgivare. 7 Den totala budgeten för Horisont 2020 är ca 80 miljarder euro. Vinnova publicerar årligen rapporter om det svenska deltagandet i ramprogrammet. För att förstärka det svenska deltagandet i det europeiska forskningssamarbetet har en EU-samordningsfunktion inrättats som drivs gemensamt av de statliga forskningsfinansiärerna och har sitt säte vid Vinnova. 42

142 SOU 2018:19 Finansiering av praktiknära forskning ingen avser lyfta vikten av utbildningsforskning inför nästa ramprogram för forskning och innovation. 8 Utredningen delar regeringens uppfattning att detta område särskilt bör framhållas framöver. 8 Seminarium den 10 oktober 2017 om The importance of Education Research and Innovation på Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel i regi av Utbildningsdepartementet och Vetenskapsrådet. 43

143

144 4 Försöksverksamheten med praktiknära forskning I utredningsdirektivet framgår att utredningens arbete ska ske i nära anknytning till försöksverksamheten med praktiknära forskning. Beskrivningen i detta kapitel utgår från regeringens uppdrag till lärosätena, lärosätenas gemensamma avsiktsförklaring och den intresseanmälan som skickats ut till universitet och högskolor. 4.1 Försöksverksamhetens uppdrag Regeringen beslutade i mars 2017 att uppdra åt Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet att planera och genomföra en försöksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för samverkan mellan universitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning (U2015/03573/UH, U2017/01129/UH). Försöksverksamheten ska bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna och i skolväsendet. Enligt regeringens beslut ska de fyra ansvariga lärosätena samordna försöksverksamheten mellan sig och ansvara för att den dokumenteras och utvärderas och att erfarenheterna och resultaten av utvärderingen sprids i syfte att göra det möjligt för andra universitet, högskolor och skolhuvudmän att använda sig av samverkansmodellerna. Uppdraget avser perioden och det ska slutredovisas senast den 1 mars

145 Försöksverksamheten med praktiknära forskning SOU 2018: Försöksverksamhetens vision och utgångspunkt Försöksverksamheten syftar till att skapa långsiktigt hållbara strukturer som vilar på tre ben: forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Försöksverksamheten har själva formulerat tre långsiktiga målsättningar: Om tjugo år är praktiknära forskning grunden för de professionellas yrkesutövning inom skolväsendet och för lärar- och förskollärarutbildningen. Om tjugo år bedriver forskare vid lärosäten och lärare och förskollärare i skolväsendet praktiknära forskning i samverkan i hela landet. Om tjugo år har vi etablerat nya förhållningssätt till samverkan kring praktiknära forskning. Enligt försöksverksamheten har avtalet mellan den svenska staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF-avtalet) möjliggjort en sådan utveckling inom hälso- och sjukvården. 1 Avtalet är därför en självklar utgångspunkt för försöksverksamheten som benämner sin motsvarighet ULF-avtal (Utbildning Lärande Forskning). Utredningen kan konstatera att Skolkommissionen i sitt slutbetänkande, Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet, förordade en sådan modell för skolans område och därför såg positivt på försöksverksamheten. Man menade dock 1 Sju landsting har ingått ALF-avtalet med staten: Region Skåne, Region Uppsala, Region Örebro län, Region Östergötland, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting och Västra Götalandsregionen. Avtalet reglerar bland annat den ersättning landstingen får av staten för medverkan i utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Det kompletteras av regionala avtal, som reglerar hur ALF-ersättningen fördelas mellan landsting och universitet. Från och med 2019 inför regeringen en ny resursfördelningsmodell i enlighet med nu gällande ALF-avtal. Modellen innebär att 20 procent av ALFersättningen ska fördelas baserat på utvärderingen av den kliniska forskningens kvalitet. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att utföra denna utvärdering som omfattar all klinisk forskning som bedrivs i de landsting som ingår i ALF-avtalet (U2016/02935/F och U2016/04203/F). Utvärderingen avser dels den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet, dels den kliniska forskningens kvalitet avseende forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta samt forskningens förutsättningar. Utgångspunkterna för utvärderingen har beslutats av den partsammansatta nationella styrgruppen för ALF. Resultaten från utvärderingen ska redovisas till regeringen senast den 31 mars Regeringen beslutar om resursfördelningen enligt den nya fördelningsmodell som ska användas fr.o.m inom ramen för budgetpropositionen

146 SOU 2018:19 Försöksverksamheten med praktiknära forskning att det är viktig att även andra modeller för samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän utvärderas och att erfarenheter från dessa verksamheter tas om hand i utvecklingsarbetet. Kommissionen ansåg också att det vore gynnsamt om modellerna även kan inkludera samverkan om den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU (SOU 2017:35, s. 168). 4.3 Försöksverksamhetens organisation De fyra ansvariga lärosätena samordnar försöksverksamheten med utgångspunkt i en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen ligger till grund för det operativa genomförandet av försöksverksamheten hos de ansvariga lärosätena. Den ligger också till grund för de dialoger om samverkan som man ska föra med olika aktörer. Den har förankrats hos och stöds av skolhuvudmännen genom Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas riksförbund. Nationell samordning För övergripande samordning av försöksverksamheten och för löpande dialog med aktörer på nationell nivå har en samordningsgrupp bildats som består av företrädare för de fyra ansvariga lärosätena. Företrädarna har ledningsansvar för lärarutbildning vid respektive lärosäte. Genom företrädarna rapporterar samordningsgruppen till ledningen för respektive lärosäte. Man har också skapat en gemensam webbplats ( Fyra noder Varje ansvarigt lärosäte projektleder en av fyra noder. Till varje nod knyts ytterligare lärosäten och huvudmän. De fyra geografiskt spridda noderna, eller delprojekten, ska delvis ha olika inriktning vad gäller arbetssätt, modeller och organisation. 47

147 Försöksverksamheten med praktiknära forskning SOU 2018:19 Intresseanmälan från lärosäten Lärosäten som bedriver lärar- och förskollärarutbildning har fått anmäla sitt intresse att delta i och bidra till arbetet med den lokala utformningen av försöksverksamheten. En medverkan förutsätter att man ställer sig bakom avsiktsförklaringen, har de förutsättningar som krävs för att utveckla och pröva samverkansmodeller, är beredd att medfinansiera verksamheten och är beredd att ingå avtal med skolhuvudmän som man samverkar med kring den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Efter anmälningstidens utgång i november 2017 har sammanlagt 25 universitet och högskolor anmält sitt deltagande i försöksverksamheten. 2 Deltagande lärosäten I Uppsala-noden ingår 9 lärosäten: Högskolan i Gävle, Kungl. Musikhögskolan, Kungl. Tekniska högskolan, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet. Vid Uppsala universitet har Fakulteten för utbildningsvetenskaper i uppdrag att genomföra försöksverksamheten. I Göteborgs-noden ingår 6 lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Kristianstad samt Jönköping University. Vid Göteborgs universitet fungerar Lärarutbildningens samverkansråd som ledningsorgan för försöksverksamheten. Där diskuteras gemensamma målsättningar och prioriteringar för arbetet. Göteborgs universitet, Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad har en gemensam projektledningsgrupp för försöksverksamheten i Göteborgsregionen. I Umeå-noden ingår 6 lärosäten: Högskolan Dalarna, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Umeå universitet och Örebro universitet. Vid Umeå universitet har Lärarhögskolan i uppdrag att genomföra försöksverksamheten. I Karlstad-noden ingår 4 lärosäten: Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst, Karlstads universitet och Linköpings universitet. Vid 2 Högskolan i Skövde, Konstfack och Stockholms konstnärliga högskola har inte anmält sitt deltagande i försöksverksamheten. 48

148 SOU 2018:19 Försöksverksamheten med praktiknära forskning Karlstads universitet har Fakulteten för lärarutbildningen i uppdrag att genomföra försöksverksamheten. Lokal struktur Samverkan mellan deltagande lärosäten och skolhuvudmän ska regleras genom lokala avtal eller överenskommelser. Dessa ska bl.a. reglera medverkande parters åtaganden i försöksverksamheten, sammansättningen av ett gemensamt ledningsorgan samt dess organisation och arbetsformer och hur en gemensam prioritering och fördelning av medel ska göras mot bakgrund av gemensamma målsättningar och visioner. Flera olika modeller för samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning ska utvecklas och prövas lokalt. Man ska samverka kring särskilda anställningar och uppdrag samverka kring aktiviteter för att bedriva och stärka praktiknära forskning utifrån skolans behov skapa långsiktiga strukturer för att göra det möjligt för lärare, lärarstudenter och forskare att samverka kring praktiknära forskning och verksamhetsutveckling. Dokumentation, utvärdering och redovisning De fyra ansvariga lärosätena ska dokumentera och utvärdera de samverkansmodeller som utvecklas och prövas lokalt och sprida erfarenheterna av utvärderingen. Erfarenheterna från de lokala utvärderingarna ska diskuteras inom samordningsgruppen som årligen gör en samlad bedömning av hur försöksverksamheten fortlöper och delger berörda parter detta. Vart och ett av de fyra ansvariga lärosätena ansvarar för årlig delredovisning av uppdraget till regeringen. De fyra ansvariga lärosätena ska ta fram slutrapporten tillsammans. 49

149

150 5 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar 5.1 Professionsutbildningar på lärosätena För all högre utbildning gäller att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet (1 kap. 2 högskolelagen [1992:1434]). Professionsutbildningar, som t.ex. sjuksköterske- och lärarutbildningarna, är relativt unga utbildningar i akademin. Den vetenskapliga grunden för lärarutbildningarna är sedan länge väl etablerad innehållsmässigt i många akademiska ämnesdiscipliner kopplade till skolämnena. För att tydligare professionsanpassa utbildningen har ämnesdidaktiken vuxit fram och är nu en integrerad del i ämnena inom lärarutbildningarna. I och med att lärarprofessionen akademiserats synliggörs behovet av att lärarkåren själv driver kunskapsutvecklingen kring lärande och skolutveckling. Även forskning behövs kring frågeställningar som är relevanta för att bidra till utvecklingen av de professionella lärarverksamheternas vetenskapliga bas i att leda lärande i en likvärdig skola. Som i alla professionsutbildningar har akademin en viktig roll att forskningsbasera lärarutbildningarna genom att integrera forskningsförankrade teorier/vetenskapliga resultat med ämnesdidaktiken i praktiken. I professionsutbildningar ingår även en verksamhetsförlagd del av en viss omfattning som lärosätena och berörda huvudmän ingår avtal om. Den verksamhetsförlagda delen syftar till att integrera teori och praktik återkommande under utbildningen. 51

151 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018: Utbildningar till lärare och förskollärare Rätt rustad för sitt yrke Sedan 2011 finns det fyra olika lärarexamina i högskolan: Förskollärarexamen, Grundlärarexamen, Ämneslärarexamen och Yrkeslärarexamen. Grundlärarexamen har tre inriktningar och Ämneslärarexamen har två inriktningar lärosäten har tillstånd att utfärda en eller flera av dessa examina. 2 Av tabell 5.1 framgår vilka dessa är. Två är enskilda utbildningsanordnare, Jönköping University och Chalmers tekniska högskola. Nio lärosäten kan ge alla examina. Examina i högskolan regleras i examensordningen som är en bilaga till högskoleförordningen (1993:100). Av examensbeskrivningen framgår vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen. Mål för examen anges under målparen Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Därutöver har varje universitet och högskola möjlighet att sätta upp lokala mål för en viss examen inom ramen för kraven i examensbeskrivningen. För samtliga lärarexamina finns målet enligt examensbeskrivningen att studenten ska visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare, eller förskollärare, i den verksamhet som utbildningen avser. Utredningen vill peka på att detta är ett viktigt mål för professionens beredskap att vara verksam i en vetenskapligt grundad skola. 1 Utbildningen i högskolan ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje examen i högskolan avläggs på en av nivåerna. Lärarexamina avläggs på såväl grundnivå som avancerad nivå. Tre examina avläggs på grundnivå: förskollärarexamen, yrkeslärarexamen och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. På avancerad nivå avläggs fyra examina: grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3, grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6, ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Det finns två påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå som kräver avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen. Det är utbildningarna som leder till speciallärarexamen respektive specialpedagogexamen. Båda utbildningarna omfattar 90 högskolepoäng och har som mål att studenten ska visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare respektive specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd. 2 Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som prövar en ansökan om tillstånd att utfärda en viss examen från ett statligt lärosäte. För enskilda utbildningsanordnare är det regeringen som meddelar tillstånd att utfärda examina (6 lagen [1993:792] om tillstånd att utfärda vissa examina). 52

152 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar * = Lärosätet deltar i försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor. Källa: Universitetskanslersämbetet (UKÄ). 53

153 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser, och kurser får sammanföras till utbildningsprogram års lärar- och förskollärarutbildningar består av tre delar ämnes- och ämnesdidaktiska studier, en utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning. De ämnesdidaktiska studierna sätter fokus på lärande av ämnen och hur lärande organiseras i klassrummet. Studierna inom ramen för den utbildningsvetenskapliga kärnan ger en flervetenskaplig grund för yrkesrollen som lärare. De verksamhetsförlagda delarna av utbildningen, handledd praktik, genomförs vid en skola, eller förskola, som lärosätet har avtal med. För samtliga examina krävs 60 högskolepoäng av den s.k. utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). 4 Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna läroplansteori och didaktik vetenskapsteori och forskningsmetodik utveckling, lärande och specialpedagogik sociala relationer, konflikthantering och ledarskap uppföljning och analys av lärande och utveckling/bedömning och betygsättning utvärdering och utvecklingsarbete. 3 Se 6 kap. 13 högskoleförordningen (1993:100). För utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan (16 ). I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs (17 ). För kurserna inom programmet ska det finnas kursplaner (16 ). I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs (15 ). 4 Omfattningen av utbildningen ska anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (6 kap. 2 högskoleförordningen [1993:100]). 54

154 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar Samverkan kring VFU För samtliga examina krävs också 30 högskolepoäng handledd verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom relevant verksamhet och ämne. För VFU gäller samma mål som för utbildningen i övrigt. För att ytterligare höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU) pågår en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor (förordning [2014:2] om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar). Femton lärosäten deltar i försöksverksamheten som bedrivs (se tabell 5.1). 5 UKÄ har i uppdrag att utvärdera denna verksamhet. En delrapport publicerades i december 2017 (UKÄ, 2017:13). Delrapporten visar på att forsknings- och utvecklingsprojekt inte hade initierats i den omfattning som skolhuvudmän och övningsskolor hade förväntat sig. Lärosäten och skolhuvudmän ingår avtal om denna del av utbildningen. Utredningen anser att man i dessa avtal särskilt bör beakta att forskarutbildade lärare tillsammans med lärare på skolan ska medverka i utbildningsmomentet för att säkerställa att VFU:n blir forskningsintegrerad. Utredningen vill peka på möjligheten att inom ramen för samverkan kring VFU stärka studenterna i deras roll som förändringsagenter. Studenterna behöver vara i en skolmiljö som ger möjlighet att lära tillsammans med lärarprofessionen. De behöver förstå hur forskningsprocessen kan kopplas till att lösa utmaningar och samtidigt vara ett sätt att systematiskt förbättra praktiken och därmed barns utveckling och elevers lärande. Under VFU bör lärarstudenterna, tillsammans med lärare och skolledare, få kunskaper om och färdigheter i det systematiska kvalitetsarbetet och se hur forskningsmetoder, t.ex. aktionsforskningsmodeller som learning study och lesson study, utgör arbetssätt för att förbättra elevernas lärande och också ett sätt att ta ansvar för såväl den egna som den kollegiala kompetensutvecklingen (professionsutvecklingen). 5 De femton lärosäten som deltar är Chalmers tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Jönköping University, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Umeå universitet och Örebro universitet. 55

155 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 Samverkan kring examensarbeten För alla examina utom yrkeslärarexamen ingår ett självständigt arbete (examensarbete) i utbildningen. För förskollärarexamen omfattar det minst 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem omfattar det minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området. För grundlärarexamens övriga inriktningar och ämneslärarexamen omfattar examensarbetet minst 30 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. Många lärosäten arbetar aktivt med att försöka samverka med skolhuvudmän och skolor kring examensarbeten. Till exempel utvecklar Luleå tekniska universitet arbetssätt för att handleda och genomföra praktiknära, ämnesdidaktiska examensarbeten. Man tänker sig olika möjliga nivåer för samverkan: (1) kring en mindre problemställning som belyses i ett arbete, (2) kring en något mer komplex problemställning som belyses från olika vinklar i flera arbeten eller (3) kring ett mer utvecklat samarbete med delfinansiering från kommunen där såväl lärarstudenter som forskare från universitetet och eventuellt också lärare vid skolan deltar. Skolchefer, rektorer, arbetslag eller lärare kan göra en intresseanmälan via en länk på universitets webbplats. Vid t.ex. Göteborgs universitet har Lärarutbildningsnämnden utvecklat ett ramverk för examensarbeten inom all lärarutbildning. I ramverket fastställs bl.a. att studenternas arbeten ska knytas till frågor som väckts inom ramen för studentens VFU, kopplas till pågående forskningsprojekt eller utgöra ett arbete baserat på uppslag från externa intressenter Framtidens lärare ett medvetet utbildningsval Ge studenter möjlighet att göra ett medvetet utbildningsval Universitet och högskolor ska anta sökande som uppfyller behörighetskraven så långt det kan ske med hänsyn till högskolelagens krav på kvalitet i verksamheten (1 kap. 4 ). Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har bl.a. den som avlagt en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen i gymnasieskolan (7 kap. 5 högskoleförordningen). 56

156 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar Om inte alla behöriga sökande kan tas emot, ska ett urval göras bland de sökande (4 kap. 1 och 3 högskolelagen). Enligt högskoleförordningen är urvalsgrunderna betyg, resultat från högskoleprovet och lokalt beslutade urvalsgrunder (7 kap. 12 ). Av platserna på en utbildning ska minst en tredjedel fördelas på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat på högskoleprovet och högst en tredjedel på grundval av lokalt beslutade urvalsgrunder (7 kap. 13 ). En högskola får bestämma urvalsgrunder som består av t.ex. andra särskilda prov än högskoleprovet eller arbetslivserfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen (7 kap. 23 ). Tillträdesutredningen har gjort en kartläggning över vilka lärosäten som använde sig av lokalt beslutade urvalsgrunder till program som vände sig till nybörjare höstterminen 2015 (SOU 2017:20, bilaga 4). Som motiv för att använda sig av denna möjlighet angav lärosätena bl.a. att dessa studenter ofta är mycket motiverade (SOU 2017:20, s ). Det kan enligt utredningen innebära att dessa studenter med större sannolikhet slutför utbildningen. När det gäller lärar- och förskollärarutbildningar framgår det av kartläggningen att sex lärosäten använde sig av denna möjlighet. Karlstads universitet och tre konstnärliga högskolor (Konstfack, Stockholms konstnärliga högskola och Kungl. Musikhögskolan) använde sig av ett arbets- eller antagningsprov för utbildningar till danspedagog, musiklärare eller ämneslärare med inriktning mot bild och slöjd, bild och media samt bild och design. Lunds universitet använde sig av urvalsgrunden avslutad förberedande kurs på folkhögskola för en utbildning till ämneslärare med inriktning mot naturvetenskap. Högskolan i Borås använde sig av urvalsgrunden yrkeslivserfarenhet för en utbildning till förskollärare. Utredningen konstaterar att den möjlighet som lärosätena har att anta sökande genom särskilda prov till utbildningar kan användas i större utsträckning. Försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning Universitets- och högskolerådet (UHR) samordnar på regeringens uppdrag en treårig försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning. Av 5 förord- 57

157 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 ningen (2015:566) om försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning framgår att med bedömning av lämplighet för lärar- eller förskolläraryrket avses en bedömning av den sökandes lämplighet för den kommande yrkesutövningen. UHR har föreskrivit vad som avses med lämplighet för lärar- och förskolläraryrket: Med lämplighet för lärar- eller förskolläraryrket avses kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga att ta en ledarroll och motivation för den kommande yrkesutövningen (2 UHRFS 2015:5). 6 Två lärosäten deltar i försöksverksamheten, Linnéuniversitetet och Jönköping University. Hösten 2016 fick de sökande till vissa av lärosätenas lärar- och förskollärarutbildningar gå igenom en bedömning av lämpligheten för yrkesutövningen enligt UHR:s föreskrift. Resultatet av bedömningen var behörighetsgrundande och användes i urvalet som ett sätt för den sökande att höja sitt meritvärde. Förutom att ligga till grund för behörighet och urval var lämplighetsbedömningen ett tillfälle för den sökande att få veta mer om innehållet i utbildningen och få reflektera över sitt utbildningsval. Linnéuniversitetet och Jönköping University hade tagit fram två olika modeller för lämplighetsbedömningen. Under 2017 har resultatet utvärderats och en återrapportering ska göras till regeringen i maj Tillträdesutredningen tar inte ställning till om en lämplighetsbedömning bör införas vid antagning till lärar- och förskollärarutbildningar eller inte. Utredningen anser dock att det är viktigt att avvakta UHR:s utvärdering innan något beslut fattas. Om man sedan skulle besluta att införa en lämplighetsbedömning menar Tillträdesutredningen att ett godkänt resultat på en lämplighetsbedömning bör vara ett krav för särskild behörighet och inte ett krav för grundläggande behörighet (SOU 2017:20, s. 300). 6 Föreskriften gällde för antagning till lärar- och förskollärarutbildning som påbörjades under tiden 1 augusti december 2016 vid de lärosäten som deltar i försöksverksamheten med lämplighetsbedömning vid antagning till lärar- och förskollärarutbildning. 58

158 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar Förutsättningar för att forskningsintegrera utbildningarna Lärosäten är fria att organisera utbildningarna till lärare och förskollärare på det sätt som man finner lämpligast utifrån sina egna förutsättningar. Man är också fri att samordna och integrera forskning i anslutning till lärar- och förskollärarutbildningarna med annan forskning vid lärosätet på det sätt som man finner lämpligast. 7 Samtidigt gäller enligt högskolelagen (1992:1434) att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (1 kap. 3 ). Det är också så att utbildningen i högskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 2 ). Utredningen kan konstatera att den organisatoriska lösningen för lärar- och förskollärarutbildningarna ser olika ut på lärosätena. Utbildningarna har ofta inte en självklar institutionstillhörighet utan bedrivs i en matrisorganisation där lärarresursen köps in från hela lärosätet (Högskoleverket, 2008:8 R). Det finns många forskningsmiljöer, men utan en tydlig koppling till utbildningarna. Lärosätena behöver kunna skapa sammanhållna kunskapsmiljöer i vilka utbildning, forskning och samverkan ingår Möjligheter till forskarutbildning för lärare och förskollärare Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har avlagt en examen på avancerad nivå. Av lärarexamina är det tre examina som avläggs på grundnivå: förskollärarexamen, yrkes fanns det ett krav i 2 kap. 5 högskolelagen (1992:1434) på ett särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning. Regeringen ansåg att det särskilda organet hade ett oklart ansvarsområde inom högskolan och att det hade vållat en del problem, t.ex. en oklar styrning av resurser för forskning och utbildning inom lärosätet och att det hade en oklar ställning i förhållande till lärosätenas ledning. Högskoleverket hade i flera rapporter konstaterat att bestämmelserna kring det särskilda organet i vissa avseenden var oklara och att det särskilda organet inte fungerade som föreskrivet vid alla lärosäten. Organets befogenheter varierade och enligt Högskoleverket var det tveksamt om organet hade fått de befogenheter det borde ha (Högskoleverket 2002:41 R och 2007:47 R). Regeringen bedömde att staten borde undvika att styra interna organisationsfrågor vid universitet och högskolor. Regeringen föreslog därför att kravet i högskolelagen (1992:1434) på ett särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning skulle tas bort (prop. 2009/10:89, bet. 2009/10:UbU16, rskr. 2009/10:248). 59

159 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 lärarexamen och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Utbildning på forskarnivå leder till en licentiatexamen eller en doktorsexamen. Licentiatexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, varav minst 60 högskolepoäng ska avse en godkänd vetenskaplig uppsats. Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, varav minst 120 högskolepoäng ska avse en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Ett lärosäte som får utfärda examina på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på forskarnivå ska anordnas i. Det ska finnas en allmän studieplan för varje sådant ämne och i den ska anges det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan (6 kap högskoleförordningen [1993:100]). Forskarskolor Så kallade forskarskolor är inte författningsreglerade och kan ha olika målsättning och organisatorisk form. Det primära målet är att främja forskarutbildningen. En forskarskola är ett upplägg av forskarutbildningen som kan underlätta samverkan med övriga samhället, t.ex. skolhuvudmän, och samordningen av olika ämnen (institutioner) vid ett lärosäte. Stockholms universitet och Göteborgs universitet är exempel på lärosäten som har inrättat forskarskolor på eget initiativ. Vid Stockholms universitet finns Forskarskola med ämnesdidaktisk inriktning. Universitetet har tillsammans med huvudmän i Stockholmsregionen beslutat om en långsiktig satsning på forskning och utveckling. En del i denna satsning är att ge lärare möjlighet till forskarstudier med en ämnesdidaktisk inriktning. Fem institutioner samarbetar kring denna forskarskola och utbildningen leder till en licentiatexamen i ämnesdidaktik (120 högskolepoäng). Läraren antas till ett lämpligt forskarutbildningsämne vid 60

160 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar en av institutionerna. Forskarstudierna genomförs inom ramen för lärarens anställning i kommunen eller friskolan och sker på halvtid, vilket innebär att studierna pågår under fyra år. Samtidigt arbetar läraren på halvtid i skolan. Vid Göteborgs universitet finns CUL forskarskola (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning). Det är en utbildningsvetenskapligt inriktad forskarskola med tio forskarutbildningsämnen som ges vid sex av universitetets fakulteter. Ett av behörighetskraven är lärarexamen och studierna inom forskarskolan knyter an mot pedagogisk yrkesverksamhet. Det har också gjorts statliga satsningar på forskarskolor inom olika ämnen, bl.a. utbildningsvetenskap. Satsningarna har ofta presenterats i samband med forskningspolitiska propositioner. Regeringen har också utformat särskilda satsningar på forskarskolor för lärare och förskollärare för att öka antalet forskarutbildade lärare och förskollärare i skolan och förskolan. Satsningarna har inneburit att lärare och förskollärare kunnat läsa till en licentiatexamen i ämnesdidaktik eller i ett ämne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisningsämne. Villkoren för satsningarna har varierat. En modell har varit att läraren eller förskolläraren har fått lön under utbildningstiden från skolhuvudmannen, som i sin tur har fått ett statsbidrag för en del av lärarens eller förskollärarens lön. Staten har finansierat själva utbildningen. I den senaste forskningspolitiska propositionen presenterades en satsning på forskarskolor för anställda inom lärarutbildningarna för att stärka dessa utbildningars forskningsanknytning (prop. 2016/17:50). Det är Vetenskapsrådet som utlyser medel för denna satsning. En skolhuvudman kan också välja att själv, eller tillsammans med andra huvudmän, finansiera hela eller delar av en forskarutbildning för en eller flera anställda i sin organisation (s.k. kommundoktorand hos en kommunal skolhuvudman). 5.3 Kvalitetsutveckling av en professionsutbildning Av 1 kap. högskolelagen (1992:1434) framgår att verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för lärosätenas personal och studenterna (4 ). Studenterna ska ha rätt att utöva infly- 61

161 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 tande över utbildningen vid lärosätena. Lärosätena ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (4 a ). Studenternas val av utbildning förväntas ligga till grund för lärosätenas erbjudande av utbildning och dess dimensionering. 8 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är den myndighet som ansvarar för kvalitetssäkring av universitetens och högskolornas verksamhet genom att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utvärdera utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, genomföra tematiska utvärderingar och pröva frågor om examenstillstånd (2 förordning [2012:810] med instruktion för Universitetskanslersämbetet). De olika typerna av granskning är de fyra komponenterna i det nationella system för kvalitetssäkring som UKÄ har tagit fram på uppdrag av regeringen i dialog med universitet och högskolor (UKÄ, 2016:15) genomförde UKÄ en pilotutvärdering av ett urval förskollärar- och grundlärarutbildningar för att pröva metoden för utvärdering av utbildningar. 9 Det nationella kvalitetssäkringssystemet kommer att användas Under perioden kommer samtliga lärarutbildningar att granskas, dvs. utbildningar som leder till förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Fokus är på hur utbildningen säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att nå examensmålen. Tyngdpunkten ligger på att utbildningen uppfyller alla krav som finns i lag och förordning och följer principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning inom Europa (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area, ESG). Bedömningsgrunderna kan till viss 8 Av regleringsbrevet för universitet och högskolor framgår att deras utbildningsutbud ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. 9 De universitet och högskolor som deltog i pilotutvärderingen var Högskolan Kristianstad (förskollärarutbildning), Mälardalens högskola (förskollärarutbildning), Jönköping University (grundlärarutbildning fritidshem), Umeå universitet (grundlärarutbildning fritidshem), Karlstads universitet (grundlärarutbildning förskoleklass och åk 1 3), Linköpings universitet (grundlärarutbildning förskoleklass och åk 1 3), Göteborgs universitet (grundlärarutbildning åk 4 6) och Malmö universitet (grundlärarutbildning åk 4 6). UKÄ:s beslut om omdöme för respektive utbildning publicerades i november

162 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar del anpassas till olika slags examina för att möjliggöra en så rättvisande bedömning som möjligt. 10 I granskningarna belyser man olika perspektiv, bl.a. arbetslivets perspektiv utifrån frågor om utbildningen är användbar på arbetsmarknaden och om utbildningen ger en bra förberedelse för arbetslivet. Lärosätenas interna arbete med att säkra kvaliteten är en av granskningskomponenterna. Alla universitet och högskolor får sitt kvalitetssäkringsarbete granskat under perioden För att granska hur lärosätets kvalitetssäkringsarbete fungerar i praktiken kommer man studera kvalitetssäkringsprocesser i vissa miljöer, t.ex. en utbildning, en institution eller en fakultet. 5.4 Samverkan mellan lärosäten och samhället Samverkan mellan lärosäten och övriga samhället har en lång tradition inom både utbildning och forskning I 1977 års högskolelag låg tonvikten på att lärosätena skulle nå ut till det omgivande samhället genom att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete och om hur vunna erfarenheter och kunskaper skulle kunna tillämpas. Efter högskolereformen 1977 etablerades en rad nya högskolor över landet med fokus på professionsutbildningar. Forskningsanslagen var dock låga så det fanns ett ökande intresse för att hitta nya former för samverkan. I början på 1990-talet kopplades samverkan till innovation och rollen för läraren/forskaren som akademisk entreprenör lyftes fram. En rad stödstrukturer i form av forskningsstiftelser etablerades där medfinansiering från näringsliv eller motsvarande ställdes som krav. Inrättandet av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) möjliggjorde finansiering av samverkansinriktade forskningsprojekt. Av 1992 års högskolelag framgår det att det i lärosätenas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera 10 En kritik som framfördes mot det förra nationella kvalitetssäkringssystemet var att det lämpade sig bättre för utbildningar som leder till en generell examen än utbildningar som leder till en yrkesexamen (Rapport från riksdagen, 2014/15:RFR5). 63

163 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet kommer till nytta års forskningspolitiska proposition Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) lyfte fram samverkan som lärosätenas tredje uppgift jämte utbildning och forskning: Högskolans uppgift bör vara att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Uppgiften bör omfatta spridning av forskningsinformation, samverkan med det omgivande samhället för att utveckla högskolans utbildning och forskning samt att högskolan ska vara till direkt nytta för allmänheten. Uppgiften ska genomföras inom ramen för högskolans ordinarie resurser. Samverkan framhölls som ett verktyg att bidra till bättre utbildning och forskning men skulle genomföras inom ramen för ordinarie anslag. Vikten lades på samverkan att vara en ömsesidig angelägenhet för lärosäten och samhället. Genom en ändring i högskolelagen 2009 ska lärosätena verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan ska komma samhället till nytta. I och med det tillkommer ytterligare en dimension samverkan mellan lärosäten och samhället förväntas nu bidra till samhällsutvecklingen Samverkan i anställningen För alla anställda oavsett arbetsgivare gäller allmänna arbetsrättsliga regler, t.ex. lagen om anställningsskydd och arbetstidslagen. Därutöver regleras en anställning genom avtal mellan arbetsmarknadens parter (centrala och lokala kollektivavtal) och genom det enskilda anställningsavtalet. För den som är anställd i statlig verksamhet finns dessutom regeringsformen och särskilda offentligrättsliga bestämmelser, t.ex. lagen om offentlig anställning. För den som är anställd som lärare vid ett statligt universitet eller högskola finns det även särskilda bestämmelser i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Av 3 kap. högskolelagen framgår att det ska finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid universiteten och högskolorna. Av 4 kap. högskoleförordningen framgår att regeringen anger de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av professorer och lektorer. I övrigt bestämmer varje universitet och högskola själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas 64

164 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar vid anställning av en professor eller lektor. Varje universitet och högskola bestämmer också själv vilka kategorier av lärare, utöver professor och lektor, som ska anställas där samt om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av sådana lärare, om inte regeringen har föreskrivit någonting annat. 11 De regler för anställning som ett lärosäte tillämpar finns i lärosätets anställningsordning som beslutas av lärosätets styrelse (2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen [1993:100]). Möjligheter att dela sin tid mellan flera uppdragsgivare Det finns olika möjligheter att dela sin arbetstid mellan flera uppdragsgivare. Utredningen kan konstatera att det finns önskemål om att den delade arbetstiden avser längre perioder. För den som har sin huvudsakliga sysselsättning utanför högskolan är det möjligt att anställas för en begränsad tid som adjungerad lärare på ett lärosäte. Förutsättningarna för en sådan anställning regleras framför allt i kollektivavtal och genom särskilda beslut av lärosätet. Det finns exempel på tidsbegränsade uppdrag som finansieras av båda parterna. En uppdragstagare är anställd hos ett lärosäte eller en skolhuvudman (eller hos båda). Under uppdragsperioden arbetar uppdragstagaren deltid hos sin ordinarie arbetsgivare och samtidigt deltid med ett tidsbegränsat FoU-uppdrag som medfinansieras av den andra parten. FoU-uppdraget kan t.ex. vara på halvtid under två tre år och finansieras i lika delar av lärosätet och skolhuvudmannen. Andra exempel är när en person är anställd på deltid hos en skolhuvudman och på deltid hos ett lärosäte eller när en skolhuvudman och ett lärosäte ingår ett avtal om att en lektor hos skol- 11 De behörighetskrav som gäller för en anställning syftar till att garantera att vissa minimikrav ställs på lärarnas kompetens och fungerar som ett första urvalsinstrument i anställningsprocessen. Till exempel krävs det en doktorsexamen (motsvarande) för anställning som professor, lektor eller biträdande lektor. För anställning som t.ex. adjunkt eller adjungerad lärare, anställningar som ofta används inom professionsutbildningar, ställs det inte något sådant krav. Bedömningsgrunder används för att fälla avgörandet mellan behöriga sökande. Tillämpningen av bedömningsgrunderna innebär att den enskildes skicklighet och förmåga jämförs med andra sökandes. Vid varje anställning ska lärosätet besluta om i vilken grad olika bedömningsgrunder ska tillmätas vikt och vilken avvägning som ska göras mellan dem. 65

165 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 huvudmannen ska undervisa på ett par kurser inom en utbildning ett visst antal timmar under en viss period. Inom den medicinska kliniska forskningen och den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningarna har det ansetts nödvändigt med kombinerade anställningar för berörda personer. Denna anställning regleras särskilt i högskolelagen och högskoleförordningen. 12 Nya anställningsformer Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) valde 2009 att inrätta en helt ny anställningsform, samverkanslektorer. Våren 2017 gjorde Örebro universitet en särskild satsning på samverkan med näringslivet och rekryterade fyra samverkanslektorer inom teknikområdet. En modell för fördelning av arbetstiden mellan arbetsuppgifterna samverkan, forskning och undervisning har kunnat vara att på 50 procent vara engagerad i samverkan, att under 30 procent av tiden bedriva forskning (som också den kan innebära samverkan) och att 20 procent av tiden undervisa inom grundutbildningen. Samverkanslektorerna har också kunnat få särskilda medel för att snabbt komma igång med olika former av samverkan. Docentkompetenta samverkanslektorer har också kunnat tilldelas varsin doktorand för att öka långsiktigheten i satsningen. 12 Enligt 3 kap. 8 högskolelagen (1992:1434) får regeringen meddela föreskrifter om att en anställning som lärare vid en högskola ska vara förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med en annan anställning än som läkare vid en sådan sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. En förenad anställning får innehas bara av den som uppfyller behörighetskraven för båda anställningarna. Innan någon anställs som lärare, ska sjukvårdshuvudmannen ges tillfälle att yttra sig i ärendet, om anställningen ska vara förenad med en anställning vid en sjukvårdsenhet. Både berörda universitet och landsting påpekade 2001 att det delade arbetsgivaransvaret medförde vissa olägenheter. Bland annat hade pensionsrätten för arbetstagare med förenade anställningar under många år varit föremål för mer eller mindre provisoriska lösningar. Till följd av detta tillsatte regeringen en särskild utredare i maj 2003 som skulle överväga lämpligheten av att arbetsgivaransvaret i dess helhet fördes över till högskolan (dir. 2003:78). Utredningen föreslog att de förenade anställningarna skulle avskaffas och ersättas med ett system där arbetstagarna har en enda statlig anställning med rätt och skyldighet att tjänstgöra inom hälso- och sjukvården. Vidare konstaterade utredningen att det inte torde vara möjligt för berörda universitet och landsting att träffa avtal om att anlita lärare vid universitet för arbete inom hälso- och sjukvården utan att tillämpa lagen (1982:1528) om offentlig upphandling, LOU (SOU 2004:42). Utredningens förslag har inte genomförts. 66

166 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar Meritering Den praktiknära forskningen bygger på samverkan mellan forskare och lärare/förskollärare. En viktig förutsättning för den praktiknära forskningen är därför att samverkan är meriterande för forskare. I dag är det framför allt publiceringar av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och citeringar som är meriterande för forskare och som styr prioriteringar. Utredningen vill lyfta det nationella projekt om meritvärdet av samverkansskicklighet som nyligen har startat (december 2017) som en fortsättning på tidigare Vinnova-projekt om samverkanssäkrade utbildningar. I projektet ska elva lärosäten utveckla kriterier för meritvärdering vid anställningar i högskolan. 13 Det är ett delprojekt inom Vinnovaprojektet KLOSS (Kunskapsutbyte och lärande Om Strategisk Samverkan) och ska pågå under två år Skolsamverkan genom regionala utvecklingscentrum (RUC) I dag finns det ett regionalt utvecklingscentrum (RUC) (eller motsvarande) vid 21 (av 28) lärosäten med lärar- och förskollärarutbildning (se tabell 5.2). 14 Det finns ett nationellt nätverk som samlar landets samtliga regionala utvecklingscentrum eller motsvarande funktioner vid lärosäten med lärarutbildning. Syftet med nätverket är att främja lärosätenas arbete i gemensamma skolsamverkansfrågor, agera som samarbetspart till nationella aktörer inom skolområdet (Skolverket, Skolforskningsinstitutet, etc.) och fungera som en arena för erfarenhetsutbyte mellan RUC. Det nationella nätverket är indelat i fyra geografiska områden: RUC Syd, RUC Väst, RUC Öst och RUC Nord (se tabell 5.2). 13 De lärosäten som deltar är Högskolan i Borås (projektledning), Blekinge tekniska högskola, Försvarshögskolan, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola och Uppsala universitet. Inom olika delprojekt kommer man att diskutera vad samverkansskicklighet innebär och hur man kan skriva kriterier. De olika delprojektgrupperna kommer att utbyta erfarenheter med varandra. 14 Tidigare, , fanns det i universitetetens och högskolornas regleringsbrev ett krav på lärosäten med lärarutbildning att ha ett regionalt utvecklingscentrum (RUC) för att få ett närmare samarbete mellan skola, universitet och högskolor. Sju lärosäten har inte längre ett RUC: Lunds universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholms konstnärliga högskola, Konstfack och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. 67

167 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018:19 Källa: Nationella RUC-nätverket ( 68

168 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar Utredningens genomgång av RUC:arna visar att alla samverkar kring utbildning. 15 I första hand gäller det utbildningar för skolhuvudmännen på uppdrag av Skolverket, men även utbildningar för anställda på uppdrag av skolhuvudmännen. Många ansvarar också för samverkan kring lärar- och förskollärarutbildningarna, framför allt när det gäller den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU), men i några fall också när det gäller examensarbetet. 16 Det förekommer också att man anordnar lärcirklar och nätverk för olika grupper, t.ex. för lärare i ämnesdidaktik eller skolledare, på uppdrag av skolhuvudmännen. I något enstaka fall samverkar man även kring forskarutbildningen och då i form av en forskarskola. I de fall RUC samverkar kring forskningsrelaterade aktiviteter rör det sig främst om forskningsspridning genom nyhetsbrev, forskningscirklar, seminarier, konferenser och rapportserier. En mycket viktig funktion är RUC som mötesplats för forskare och verksamma i skolan (skolledare, lärare och förskollärare), inte minst när det gäller möjligheten att ha en dialog kring formuleringen av forskningsfrågor som ett led i att initiera ny forskning. Utredningen har kunnat konstatera att den organisatoriska placeringen av RUC på lärosätet ser olika ut beroende på vilket samverkansområde utbildning eller forskning och vilka aktiviteter inom området som är i fokus. RUC kan t.ex. finnas på en fakultet eller på en central samverkansavdelning. Det medför också att ledningen av RUC (styrgruppen) ser olika ut, den kan vara extern och/eller intern. Frågan om budget och plan för verksamheten liksom om kansliets storlek och ledning påverkas också. Likaså varierar avtalen utifrån hur de ingås med olika aktörer, skolhuvudmännen och/eller regionen. 15 Det finns ett nationellt RUC-nätverk med en egen webbplats, där det bl.a. finns en sammanställning av verksamhetspresentationer från augusti Varje RUC (motsvarande) presenteras också på det aktuella lärosätets webbplats. Vidare har RUC:arna och deras roll och uppdrag behandlats i dels en statlig utredning, Att nå ut och nå ända fram (SOU 2009:94), dels en doktorsavhandling från 2014, Samverkan lärosäte skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart av Lena Öijen, Örebro universitet. 16 Frågan om lärarförsörjning kan också vara ett samverkansområde för RUC. 69

169 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar SOU 2018: Skolsamverkan genom nationella resurscentrum (NRC) Det finns nationella resurscentrum (NRC) med uppgift att inom olika ämnen främja och stimulera intressant och aktuell undervisning och vara en nationell resurs för ämneslärare. Skolverket stödjer nationella resurscentrum inom matematik, naturvetenskap och teknik. NRC finns vid fem lärosäten. Vid Göteborgs universitet finns Nationellt resurscentrum för matematikutbildning (NCM), vid Linköpings universitet finns Nationellt resurscentrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) och Centrum för Tekniken i Skolan (CETIS), vid Lunds universitet finns Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF), vid Stockholms universitet finns Nationellt resurscentrum för svenska som andraspråk och Nationellt resurscentrum för kemi (KRC) och vid Uppsala universitet finns Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (BIORESURS). Resurscentrumen har koppling till lärosätenas forskning och kan ha som uppgift att stödja skolutvecklingen på nationell nivå inom respektive område genom att sprida resultat från aktuell ämnesdidaktisk forskning till verksamma i skolan. Dessutom erbjuder resurscentrumen olika lärresurser som avses kunna användas i klassrummet och för lärares kompetensutveckling, bl.a. kurser som erbjuds både för lärare och för lärare med elever Samverkan mellan lärosäten Lärosäten samverkar ibland genom bi- eller multilaterala överenskommelser eller nätverk. Sådana nätverk är svåra att beskriva då de har olika karaktär ibland är nätverkets ändamål öppet formulerat, medan andra nätverk kan skapas för avgränsade ändamål. Ett annat skäl till svårigheten att beskriva denna samverkan är att dessa nätverk och avtal har varierande livskraft. Det har emellertid funnits och finns ännu ett stort antal sådana nätverk. 17 Nedan presenteras några exempel på nätverk med geografisk utgångspunkt. Västsvenska universitetssamarbetet omfattar Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Karlstads universitet, Jönköping 17 Haikola, Samverkan inom högskolesektorn i Frivillig samverkan mellan myndigheter några exempel (Statskontoret, Om offentlig sektor, 2017). 70

170 SOU 2018:19 Lärosäten med lärar- och förskollärarutbildningar University, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I Lärosäten Syd ingår Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, Malmö universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fakulteten i Alnarp, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad. Samarbetet inom Lärosäten Syd är öppet och omfattar nätverk på flera organisationsnivåer inklusive ett särskilt samarbetsforum för lärarutbildningarna. Lärosäten Öst bildades i juni 2017 och omfattar sex lärosäten som är överens om ett fördjupat samarbete: Uppsala universitet, Örebro universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna. 71

171

172 6 Huvudmän inom skolväsendet Av skollagen (2010:800) framgår att skolväsendet omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer. Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. 1 Utredningen utgår från de kommunala och enskilda huvudmännen. Enskild huvudman är huvudman för en fristående förskola eller skola. Det finns 290 kommuner i Sverige. I samtliga kommuner finns det kommunal förskola och grundskola, men i ett antal kommuner saknas kommunal gymnasieskola. 2 Det finns fristående förskolor i 243 av landets 290 kommuner, fristående grundskolor finns i 186 kommuner och fristående gymnasieskolor i 100 kommuner (se tabell 6.1). En fristående aktör kan vara närvarande i flera olika län. 1 Staten är huvudman för specialskolan genom Specialpedagogiska skolmyndigheten och för sameskolan genom Sameskolstyrelsen. Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Det finns några landstingskommunala huvudmän som driver gymnasieskolor (Riksrevisionen, RiR 2017:30, s. 23). Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Det är Skolinspektionen, eller i vissa fall kommunen där utbildningen ska bedrivas, som handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman. 2 Ett trettiotal mindre kommuner har gått samman med närliggande kommuner i sammanlagt elva olika gymnasieförbund för att kunna erbjuda gymnasieskola. 73

173 Huvudmän inom skolväsendet SOU 2018:19 Källa: Skolverket.se/statistik (2017). 3 Det finns totalt cirka förskolor och skolor i Sverige. Av dessa är tre fjärdedelar kommunala och en fjärdedel är fristående. Av de närmare förskolorna är knappt tre fjärdedelar kommunala och drygt en fjärdedel är fristående. Av drygt grundskolor är drygt fyra femtedelar kommunala och knappt en femtedel fristående. Av drygt gymnasieskolor är två tredjedelar kommunala och en tredjedel är fristående. Drygt 2 miljoner barn och elever går i förskola och skola i Sverige. Av dessa går drygt fyra femtedelar i en kommunal förskola eller skola och knappt en femtedel går i en fristående förskola eller skola. Drygt en halv miljon barn går i förskola. Av dessa går fyra femtedelar i en kommunal förskola och en femtedel går i en fristående förskola. I grundskolan går mer än fyra femtedelar i en kommunal skola och mindre än en femtedel i en fristående skola. Knappt elever går i gymnasieskolan. Av dessa går tre fjärdedelar i en kommunal skola och en fjärdedel i en fristående skola. 6.1 Kommunala och enskilda huvudmän De kommunala huvudmännen har ansvar för att bedriva skolverksamhet i sin kommun. För kommunala huvudmän har kommunfullmäktige enligt skollagen det yttersta huvudmannaansvaret. Enligt skollag och kommunallag ska kommunfullmäktige utse en nämnd för att fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheten. Begreppet huvudman har i praktiken kommit att förstås som nämndens tjänstemän hade den största kommunen Stockholm ungefär elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola (exklusive vuxenutbildning) var Överkalix den minsta kommunala huvudman- 3 För för- och grundskola gäller uppgiften läsåret 2015/16, för gymnasieskolan 2016/17. 74

174 SOU 2018:19 Huvudmän inom skolväsendet nen med sammanlagt 260 elever i nämnda skolformer, därefter kom Bjurholm med sammanlagt 276 elever i förskoleklass och grundskola (alltså inte någon gymnasieskola) (RiR 2017:30). Det finns drygt 700 enskilda huvudmän med olika förutsättningar. De allra flesta enskilda huvudmän driver bara en skola. Av de aktörer som driver fristående grund- eller gymnasieskola har 93 procent (651 av 701) endast en eller två skolenheter procent driver bara en skola. Det är bara åtta aktörer (1 procent) som driver fler än 10 skolor. De driver 30 procent av skolenheterna och där går 40 procent av eleverna. 5 6 Det finns ungefär 450 enskilda huvudmän med färre elever i grundskolan än den minsta kommunala huvudmannen. Var fjärde fristående grundskola (23 procent) har färre än 65 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har var tredje (33 procent) färre än 100 elever. 7 Utredningen kan konstatera att skolhuvudmännen har olika förutsättningar för sin verksamhet vilket innebär utmaningar i arbetet för en likvärdig skola. 6.2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete ska enligt skollagen bedrivas av huvudmän och i förskolor och skolor. Man ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. I skollagspropositionen framhåller regeringen att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där en analys och värdering av bl.a. skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Det innebär enligt regeringen att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, pro- 4 Om en aktör driver både grund- och gymnasieskola räknas det som olika enheter och i vissa fall drivs olika stadier i grundskolan som olika skolenheter, även om de finns på samma adress. Med aktör menas här en skolhuvudman eller ett kluster av skolhuvudmän som har samhörighet genom bolag eller varumärke. 5 Skolverkets skolenhetsregister för juni månad. 2016/Siris. Läsåret 2015/16. 6 Den största enskilda huvudmannen är Internationella engelska skolan med drygt elever i grundskolan och cirka 800 i gymnasiet. Därefter kommer några enskilda huvudmän med drygt elever i grundskolan. De största enskilda huvudmännen inom gymnasieutbildningen har drygt elever var. De flesta företag som driver fristående förskolor är små. Över hälften har färre än 10 anställda. 7 Skolverket/Siris (2016). Läsåret 2015/16. 75

175 Huvudmän inom skolväsendet SOU 2018:19 cesser och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar, fastslår regeringen. (Se prop. 2009/10:165, s ) 8 From Great to Excellent är ett exempel på samverkan mellan kommunala skolhuvudmän kring det systematiska kvalitetsarbetet som sedan leder vidare till gemensamma utvecklingsinsatser i samverkan med regionen och högskolan. Laholms kommun, Halmstads kommun, Varbergs kommun och Kungsbackas kommun har inlett ett långsiktigt strategiskt samarbete med Region Halland och Högskolan i Halmstad. Samverkan innebär att deltagande parter genom strukturerat gemensamt systematiskt kvalitetsarbete (i form av kompetensutveckling, kollegialt lärande och analyser) identifierar framgångsfaktorer för utvecklingsinsatser som förväntas leda till positiv resultatutveckling för elevernas måluppfyllelse. Kvalitetsteamet i Burlövs kommun är ett exempel på samverkan mellan rektorer kring behovet av utvecklingsinsatser. 9 Våren 2016 inrättade Burlövs kommun Kvalitetsteamet. Det består av sju legitimerade lärare, varav en lektor. Arbetet samordnas och leds av kommunens utvecklingsledare. Kvalitetsteamets övergripande uppdrag är att förbättra möjligheterna för en ökad måluppfyllelse och framgångsrik undervisning. Det innebär terminsvisa uppdrag ute hos olika skolor och förskolor. Kvalitetsteamet kan t.ex. ge inspiration och stöd utifrån forskning och erfarenhet, vara en konstruktiv samtalspartner och driva utvecklingsprojekt och samordna arbetsgrupper. I arbetet med att fördela uppdrag har en process utvecklats där kommunens rektorer har fått göra en behovsbeskrivning där de specificerar vilka utvecklingsbehov de har och vad de önskar att kvalitetsteamet hjälper till med. Sedan har samtliga ansökningar tagits upp vid ett gemensamt rektorsmöte. Där har rektorerna gemensamt diskuterat var kvalitetsteamet skulle göra mest nytta och beslutat var kvalitetsteamet ska arbeta den kommande terminen. 8 Se också t.ex. rapporten Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012 och Skolverkets stödmaterial för det systematiska kvalitetsarbetet. 9 Verksamhetsnära, behovsstyrd skolutveckling. En utvärdering av Kvalitetsteamet i Burlöv, Elin Törner, Spira utvärdering, Ida Thomson, Bättra konsult, juni

176 SOU 2018:19 Huvudmän inom skolväsendet 6.3 FoU-enheter hos skolhuvudmännen Huvudmannens organisation av kvalitets- och utvecklingsarbetet ser olika ut beroende på huvudmannens storlek och om det är en kommunal eller en enskild huvudman. Generellt hos kommunala huvudmän får förvaltningschefen och verksamhetscheferna stöd från en utvecklingsavdelning i kvalitetsoch utvecklingsarbetet. På utvecklingsavdelningen finns det t.ex. en utvecklingschef eller en utvecklingsledare, en vetenskaplig ledare och utvecklingsstrateger eller kvalitetsutvecklare. Utvecklingsavdelningen stödjer också skolorna och förskolorna i deras arbete med bl.a. processtöd. En utvecklingsavdelning är ett kvalificerat stöd för förvaltningsledningen och för verksamheterna i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Det är en miljö som integrerar det systematiska kvalitetsarbetet med forskning och utveckling. Hos en mindre huvudman kan det vara en person som utgör detta stöd, eventuellt inom en del av sin anställning. För att säkerställa att alla huvudmän, oavsett storlek, får ta del av ett sådant stöd är en möjlighet att huvudmännen samverkar med varandra kring dessa frågor. Exempel på FoU-enheter hos några kommunala skolhuvudmän är Pedagogisk Inspiration Malmö (PI Malmö), förvaltningen Förskola & Grundskola i Kungsbacka kommun, Skol- och fritidsförvaltningen (SFF) i Helsingborgs stad, Lärande och familj i Ängelholms kommun och Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. Dessa beskrivs närmare i bilaga Forskarutbildade lärare i skolväsendet Av 2 kap. 22 skollagen (2010:800) framgår att varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. I alla skolformer utom förskolan fanns det 2016 totalt lärare varav hade en forskarexamen, dvs. 0,75 procent av alla lärare. 10 I antal fanns de flesta i Stockholms 10 Den senaste statistiken över antal lärare är Skolverkets Lärarregister avseende oktober 2016 (statistik för 2017 kommer att publiceras i mars 2018). Där samlas uppgifter in om lärare och pedagogisk personal från samtliga skolenheter i Sverige. SCB har sedan matchat på uppgift om varje lärares högsta utbildning enligt SUN från Utbildningsregistret. Totalt fanns det lärare i 2016 års register, varav hade Forskarexamen som högsta 77

177 Huvudmän inom skolväsendet SOU 2018:19 län (400), Västra Götalands län (214) och Skåne län (150). I de tre länen fanns två tredjedelar av de forskarutbildade lärarna. Den högsta andelen forskarutbildade lärare fanns i Uppsala län (1,78 procent), Stockholms län (1,27 procent) och Västra Götalands län (1,03 procent). En lektor i skolväsendet ska vara en legitimerad lärare eller förskollärare som har avlagt lägst licentiatexamen och visat pedagogisk skicklighet under minst fyra års tjänstgöring. Titeln lektor infördes i skolväsendet den 1 juli 2011 när den nya skollagen antogs. Syftet enligt propositionen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) var att lärare skulle ges möjlighet till karriär inom skolväsendet och bidra till att eleverna uppnår bättre resultat. Regeringen betonade värdet av forskarutbildade lärare på alla nivåer i skolsystemet. I de tidigare årskurserna i grundskolan kan det enligt regeringen handla mer om fördjupad ämnesdidaktisk kompetens som kan bidra till att exempelvis utveckla metoder och arbetssätt, medan det i senare årskurser och i gymnasieskolan kan handla mer om ämnesdjup och ämnesdidaktik. Regeringen bedömde dessutom att lektorer i förskolan kan bidra till att verksamheten kan utvecklas med utgångspunkt i bl.a. aktuell forskning så att barnens möjligheter till utveckling och lärande blir så optimala som möjligt. Enligt regeringen är det självfallet rektorn eller förskolechefen som inom ramen för sitt uppdrag avgör vilka arbetsuppgifter som ska ingå i en lektors tjänstgöring, men det är rimligt att tänka sig att lektorernas fördjupade kompetens används för särskilda syften och att de t.ex. ges möjlighet att arbeta med skolutveckling i syfte att öka elevernas måluppfyllelse (prop. 2009/ 10:165, s ). Reformen om karriärsteg för lärare infördes den 1 juli 2013 och regleras i skollagen (2010:800) och i förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Bestämmelsen i 2 kap. 22 skollagen om att huvudmännen ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare är ett s.k. målsättningsstadgande. Statskontoret har på uppdrag av utbildning i Utbildningsregistret. Antalet lärare är räknat som unika individer verksamma i någon av skolformerna Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola, Specialskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Komvux, Särvux och SFI. SCB räknar här som Lärare alla som bedriver egen undervisning för (normalt sett) en grupp elever oavsett formell behörighet eller legitimation. 78

178 SOU 2018:19 Huvudmän inom skolväsendet regeringen följt upp och analyserat hur reformen implementerats och fungerar. Uppdraget har redovisats den 15 juni 2015 (Statskontoret, 2015:12), den 1 februari 2016 (Statskontoret, 2016:1) och den 1 februari 2017 (Statskontoret, 2017:1). Vetenskap i Skolan (VIS) och Nätverket för Forskarutbildade Lärare (NFL) 2012 tog Forskningsnätet och FoU Skola/Kommunförbundet Skåne initiativ till projektet VIS, Vetenskap i skolan ( Utgångspunkten för VIS var dels den nya bestämmelsen i skollagen, dels statliga och kommunala satsningar för att ge lärare möjlighet till forskarutbildning. VIS skulle vara ett skånskt nätverk av lärare som har licentiat- eller doktorsexamen eller går en forskarutbildning. Det skulle vara en samlingspunkt för dessa lärare och om lärarna ville skulle de kunna bli en resurs för skolutveckling även utanför de skolor och kommuner där de var verksamma. Projektet fick stöd av SKL och Skolverket 2013 och följdes upp Numera är VIS en fristående organisation. Det är en ekonomisk förening med ett 40-tal medlemmar, s.k. VIS-lärare, som medverkar i olika uppdrag inom skolutveckling med flera skånska kommuner som uppdragsgivare. VIS driver Nätverket för Forskarutbildade Lärare (NFL) som är ett nationellt nätverk för verksamma lärare med forskarutbildning. 79

179

180 7 Aktörer med regionalt utvecklingsansvar 7.1 Länsindelning och regionalt utvecklingsansvar I dag är Sverige indelat i 21 län. 1 Länet betecknar både ett geografiskt område och en administrativ nivå. Genom länsstyrelserna fungerar länen som enheter för den statliga regionala administrationen. 2 Länsgränserna överensstämmer med verksamhetsområdena för landstingen. 3 Under beteckningen region har 14 landsting i dag ett större ansvar för den regionala utvecklingen, ett s.k. regionalt självstyre. Regeringen har nyligen (i december 2017) remitterat ett förslag om att samtliga landsting ska ha ett regionalt utvecklingsansvar. 4 Remissvaren ska ha kommit in senast i januari 2018 och ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari Det regionala utvecklingsansvaret omfattar bl.a. uppgifter i det regionala tillväxtarbetet. Inriktningen för det arbetet har slagits fast i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft (N2015/5297/RT), och strategin och dess prioriteringar ska vara vägledande vid utvecklingen och genom- 1 Länsindelningen, eller formerna för att ändra den, är inte författningsreglerade. Praxis är att regeringen kan besluta om mindre ändringar i indelningen, medan mer omfattande justeringar eller namnändringar bör underställas riksdagen. Indelningskommittén (Fi 2015:09) har i uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning. Kommittén ska utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i olika frågor bl.a. transporter, arbetsmarknad, hälsooch sjukvård, utbildning, kultur och en god miljö. Uppdraget har förlängts och ska slutredovisas i februari Länsstyrelsens chef är landshövdingen som utses av regeringen. 3 Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret för kollektivtrafiken delas ofta mellan kommunerna och landstinget. 4 Finansdepartementets promemoria Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 2017:61). I promemorian föreslås att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen omfattar samtliga län. 81

181 Aktörer med regionalt utvecklingsansvar SOU 2018:19 förandet av regionala utvecklingsstrategier (även kallade regionala utvecklingsprogram). De aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret i länen har genom särskilda regeringsbeslut fått uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken, bl.a. att upprätta regionala kompetensplattformar för att främja kompetensförsörjning och utbildningsplanering (N2009/9378/RT). 7.2 En lärar- eller förskollärarutbildning i nästan alla län 28 lärosäten anordnar minst en lärar- eller förskollärarutbildning. 5 I Stockholmsområdet finns det sju lärosäten och i Göteborg finns det två. 6 Några lärosäten har campus på flera orter. 7 Sammantaget betyder det att det finns en lärar- eller förskollärarutbildning i alla län utom ett, Blekinge län (se figur 7.1). Länen har olika förutsättningar. Till exempel varierar antalet kommuner per region. 5 Det finns totalt 48 universitet och högskolor, varav 31 är statliga och 17 är s.k. enskilda utbildningsanordnare. 6 I Stockholm är följande lärosäten belägna; Stockholms universitet, Södertörns högskola, Kungl. Tekniska högskolan, Kungl. Musikhögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Konstfack och Stockholms konstnärliga högskola. I Göteborg finns Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. 7 Mittuniversitet har lärar- eller förskollärarutbildning i Östersund och i Sundsvall. Mälardalens högskola ger utbildningen i både Västerås och Eskilstuna. Linköpings universitet ger utbildningar även på Campus Norrköping. Uppsala universitet har utbildningar både i Uppsala och i Visby, Linnéuniversitet såväl i Växjö som i Kalmar. 82

182 SOU 2018:19 Aktörer med regionalt utvecklingsansvar Kartbild av Nordregio 83

183 Aktörer med regionalt utvecklingsansvar SOU 2018: Regionala FoU-enheter Det finns många lokala och regionala miljöer som finansieras helt eller delvis av SKL:s medlemmar där forskning, utveckling och innovation pågår. Utvecklingsarbete sker ofta i nära samverkan med bl.a. universitet och högskolor. De regionala och kommunala forskningsmiljöerna har ofta sin tyngdpunkt på landstingskommunala och kommunala kärnverksamheter, dvs. hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det primära intresset är att skapa FoU-miljöer inom eller i omedelbar närhet till sina egna verksamheter. Detta innebär att de oftare handlar om ett mångvetenskapligt och applikationsnära snarare än disciplinanknutet, teoretiskt arbete. 8 Ett län har vanligen en FoU-enhet för landstinget och en för den kommunala sektorn. FoU-enheterna i landstingen och kommunsektorn har många gånger bildats oberoende av varandra. De flesta FoU-enheter inom den kommunala sektorn har fått någon form av etableringsstöd från Socialstyrelsen för FoU-arbetet med inriktning mot äldrefrågor. Det är vanligt att det finns någon form av samarbete mellan FoU-enheter inom landsting och FoU-enheter inom kommunsektorn. Man kan också ha etablerat samarbete med lärosäten Regionernas roll i arbetet med skolutveckling Utredningen vill peka på att det finns exempel på regionala organ som får i uppdrag att driva stöd till skolutveckling. Till exempel har Regionförbundet Västerbottens län en FoU-ledare inom skola och utbildning, FoUI Norrbottens kommuner har en vetenskaplig ledare för Utbildning och Lärande, Region Jönköpings län har en teamchef och en vetenskaplig ledare för FoUrum utbildning och Kommunförbundet Skåne har en vetenskaplig ledare för FoU Skola. När det gäller t.ex. FoUrum utbildning i Region Jönköpings län har länets 13 kommuner beslutat att tillsammans skapa en gemensam FoU-enhet för utbildning. Genom ett sådant regionalt samarbete 8 Utanför det akademiska rummet. Forsknings-, utvecklings- och innovationsmiljöer i praktiken (Sveriges Kommuner och Landsting, 2016, s. 17). 9 Forskning och utveckling i kommuner, landsting och regioner en delrapport från IKAprojektet (Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Dalarnas forskningsråd, 2005, s. 11). 84

184 SOU 2018:19 Aktörer med regionalt utvecklingsansvar skapas förutsättningar för kvalitetsutveckling som inte vore möjligt annars. Samarbetet bygger på ett partnerskap mellan länets kommuner. Uppdraget är att arbeta med alla gemensamma utbildningsfrågor som kommunerna prioriterar att samverka kring. Insatserna kan vara av både forsknings- och utvecklingskaraktär. Motsvarande partnerskap finns för kommunernas socialtjänst i länet. Verksamheterna organiseras inom verksamhetsområdet Kommunal utveckling i Region Jönköpings län. Ett annat exempel är FoU Skola i Skåne som drivs sedan 2011 av de skånska kommunerna med Kommunförbundet Skåne som organisatorisk bas. FoU-enhetens uppgift är att främja undervisning på vetenskaplig grund och den har en överblick över regionens FoUinriktade skolstödsverksamhet. 85

185

186 8 Kartläggning av befintlig samverkan kring praktiknära forskning 8.1 Vad är samverkan? Det finns ett antal definitioner på samverkan som man kan använda som utgångspunkt i att förstå det komplexa begreppet samverkan. Danermark & Kullberg (1999) lyfter att samverkan innebär ett arbete tillsammans med andra individer, som i regel har annan professionsutbildning, styrs av andra regelsystem och befinner sig i olika organisatoriska positioner, för gemensamt uppsatta mål. En annan samverkansteori utgör Glasbergens (2011) samverkanstrappa som sammanlänkar tre olika perspektiv som kan vara intressanta att lyfta utifrån att samverkan avser att leda till förbättring. Det första perspektivet handlar om organisationen och enskilda samarbeten och vad som händer i grupper. Det andra perspektivet undersöker den gemensamma agendan och hur den utformas utifrån vad samverkan ska handla om och den gemensamma målsättningen. I det tredje perspektivet handlar det om samverkan leder till påverkan av de politiska beslutsstrukturerna i samhället och hur aktörerna kan påverka dessa strukturer. I Kunskapsguiden beskrivs samverkan som ett organisatoriskt sätt att lösa utmanande uppgifter som den egna enheten inte klarar på egen hand. 1 Samverkan kan också beskrivas som en form av systematiserande samarbete. För att samverkan ska fungera behövs 1 Kunskapsguiden ( är en nationell plattform som samlar kunskap inom evidensbaserad praktik för att underlätta kunskapsstyrning, kunskapsspridning och kunskapsinhämtning och ges ut av Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Forte, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). 87

187 Kartläggning av befintlig samverkan kring praktiknära forskning SOU 2018:19 styrning, struktur och samsyn. Dessa tre komponenter kan brytas ner i ett antal delområden som är grundläggande förutsättningar för god samverkan. Några punkter som har särskild betydelse för en god samverkan är en ledning som prioriterar samverkan en tydlig arbetsstruktur med ansvarsfördelning, kontaktvägar och rutiner stabila organisationer kunskap om och respekt för varandras uppdrag och professionella kompetenser gemensamma målgrupper och mål gemensamma fora och rutiner för beslut fokus på varje individs behov kunskap om samverkan hos varje enhet som deltar. 8.2 Gemensamma möten med samverkansparterna Under juni och augusti november 2017 har utredningen genomfört gemensamma möten med samverkansparterna på plats hos ett lärosäte som bedriver förskollärar- eller lärarutbildning. 2 Utredningen har besökt 14 av de 26 lärosätesorterna med lärar- eller förskollärarutbildning, med geografisk spridning från Umeå till Malmö (se figur 8.1). 3 2 Mötena ägde rum på ett lärosäte utom i Kristianstad där mötet hölls i Rådhuset Skåne. I Kristianstad företrädde en person två lärosäten, Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet. 3 Från norr till söder är de besökta orterna: Umeå, Sundsvall, Falun, Uppsala, Västerås, Stockholm, Karlstad, Trollhättan, Linköping, Göteborg, Jönköping, Halmstad, Kristianstad och Malmö. Utredningen har även besökt Örebro i samband med Lärarutbildningskonferensen som ägde rum på Örebro universitet och hade Praktiknära forskning och praktiknära samverkan ur ett lärarutbildningsperspektiv som tema. 88

188 SOU 2018:19 Kartläggning av befintlig samverkan kring praktiknära forskning Kartbild av Nordregio 89