Osäker utrymning vid brand
|
|
- Peter Christian Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Osäker utrymning vid brand Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 216 Rapport TVIT-16/713
2 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetet ligger i Lund, som har 112 invånare. En del forsknings- och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 1666 och har idag totalt 6 8 anställda och 47 studerande som deltar i ett 28 utbildningsprogram och ca 2 2 fristående kurser. Avdelningen för installationsteknik Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat. Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rökspridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara projekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.
3 Lars Jensen
4 Lars Jensen ISRN LUTVDG/TVIT--16/713--SE(41) Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box LUND
5 Osäker utrymning vid invändig brand Lars Jensen 1
6 Lars Jensen, 216 ISRN LUTVDG/TVIT--16/713 SE(41) Installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box LUND 2
7 Innehållsförteckning 1 Inledning och frågeställningar 5 2 Enkel dörröppningsanalys 7 Vindpåverkan 7 Termisk påverkan 7 Högsta öppningskraft för dörröppning 9 Högsta mottryck för dörröppning 9 Högsta medtryck för dörröppning 9 Statisk dörröppning 1 Dynamisk dörröppning 13 3 Tryckpålastning vid dörröppning 15 4 Tryckavlastning till givet tryck 23 5 Tryckavlastning med given area 25 6 Tryckbelastning från ventilationssystem 31 7 Enkel brandtrycksanalys 35 8 Sammanfattning och slutsatser 39 Svar på frågeställningar 39 Fakta, tumregler och synpunkter 41 Slutkläm 41 3
8 4 Osäker utrymning vid invändig brand
9 1 Inledning och frågeställningar Syftet med denna arbetsrapport är att undersöka om utrymning kan ske vid samverkan av olika tryckpåverkan av en byggnad såsom invändig brand, temperaturskillnad inne-ute, vind, ventilationssystem med driftsfel samt trycksättningssystem. Öppningskrafter är begränsade i BBR för att även barn och äldre skall kunna utrymma själva utan hjälp av räddningspersonal. En brand skapar ett brandflöde lika med den termiska expansionen och därmed ett brandtryck, en tryckskillnad till omgivningen. En tumregel är 1 MW brandeffekt ger 1 m 3 /s brandflöde. Exempel på brandeffekter är papperskorg.1 MW, fåtölj.5-1 MW, soffa 1-2 MW och bädd MW. Ju tätare lokalen är desto högre blir brandtrycket. Sambandet mellan brandtryck pb Pa, brandflöde qb m 3 /s och effektiv läckarea A m 2 ges av (1.1) och i Figur 1.1 med isolinjer för effektiv läckarea som funktion av brandflöde som x-axel och brandtryck som y-axel. pb = ρ (qb/a) 2 / 2 (Pa) (1.1) Den effektiva läckarean för lägenheter och småhus ligger huvudsakligen mellan.1 m 2 och.4 m 2. Brandeffekten 1 MW med brandflödet 1 m 3 /s och läckareorna.1 och.4 m 2 ger brandtrycken på 6 respektive 375 Pa. 2 Effektiv läckarea A m 2 ρ = 1.2 kg/m 3 Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 1.1 Effektiv läckarea A m 2 för brandflöde qb m 3 /s och brandtryck pb Pa. 5
10 Brandtrycket 15 Pa och brandtemperaturen 35 C gäller för kontroll av brandgasspridning mellan brandceller via ventilationssystem enligt BBR. Värdet 15 Pa anges i flera diagram. Utrymning genom en inåtgående dörr till en brandutsatt lokal kan kräva mycket stora öppningskrafter jämfört med en utåtgående dörr. Normalt skall dörrar i en utrymningsväg vara utåtgående i utrymningsriktningen, men inåtgående dörrar tillåtas där någon köbildning inte förväntas uppstå. Köbildning förväntas inte för boenderum, bostadshus och hotellrum samt lokaler för mindre än trettio personer som kontor, klassrum, verkstad och butik. En utrymning kan innebära att både en inåtgående och en utåtgående enkeldörr skall passeras som för en dubbeldörr. Utrymning kan även innebära inbrytning för räddningspersonal för att genomföra en utrymning. Några frågeställningar som skall tas upp är följande: Vilka BBR-krav finns för högsta öppningskrafter gäller för en dörr? Vilken tryckskillnad kan högst tillåtas för att kunna öppna en dörr? Vilken tryckskillnad krävs för att förhindra brandgasspridning förbi en stängd dörr? Kan en mottryckutsatt inåtgående dörr ryckas upp? Kan en mottryckutsatt utåtgående dörr stötas upp? Hur stor dörrgläntning krävs för att tryckavlasta en tryckutsatt dörr? Hur snabbt är tryckavlastningsförloppet? Hur påverkas tryckskillnaden över en dörr av själva öppningsförloppet? Är det lättare att öppna en innerdörr eller en ytterdörr i en dubbeldörr? Vilken vindpåverkan kan förhindra dörröppning? Vilken termik kan förhindra att öppna en utåtgående lägenhetsdörr till ett trapphus? Hur kan FT-system med bortfall av ett delsystem eller en fläkt försvåra dörröppning? En enkel genomgång av vindpåverkan, klimatpåverkan, högsta öppningskrafter för mottryck och medtryck samt statisk och dynamisk dörröppning redovisas i avsnitt 2. Tryckpålastning vid dörröppning under dess startförlopp innan dörrbladet lämnar karmen behandlas i avsnitt 3. Orsaken är att den ena rumsvolymen minskar och den andra rumsvolymen ökar på var sida om dörren, vilket motverkar dörröppningen. Tryckavlastning till 1 och 2 Pa undersöks i avsnitt 4 med hur liten tryckavlastningsyta som krävs eller omskrivet hur mycket som dörrbladet måste lämna själva karmen. Hur tryckavlastning sker efter 1, 2, 5 och 1 s för tryckavlastningsytorna.1,.2,.5 och.1 m 2 lika med dörröppning på 5, 1, 25 och 5 mm undersöks i avsnitt 5. Tryckskillnad mellan ute och inne är liten för både F- och FT-ventilerade byggnader. Ett mindre undertryck eftersträvas för att undvika exfiltration med fuktskador som följd i ett kallt klimat. Frånluftsflödet hålls något högre än tilluftsflödet. Detta kan inte påverka öppnandet och stängandet av dörrar. Bortfall av F-systemdelen med stängande spjäll ger däremot ett påtagligt övertryck inne och omvänt undertryck för bortfall av T-systemdelen med stängande spjäll. Enbart fläktbortfall är också möjligt. Dessa särfall undersöks i avsnitt 6. De två systemdelarna förreglas normalt med varandra. Exempel på brandtryck beräknat med provtryckningsdata för fjorton fall med olika utformning av ventilationssystemet och dess brandskydd redovisas i avsnitt 7. Svar på frågeställningar och slutsatser ges sist i avsnitt 8. 6
11 2 Enkel dörröppningsanalys Detta avsnitt behandlar vad som kan begränsa att öppna en dörr. Yttre faktorer som vind kan skapa stora tryckskillnader mellan olika fasader på en byggnad och dess inre. Temperaturskillnaden mellan inne och ute ger upphov till stora tryckskillnader i vertikalled i en byggnad. Vilka statiska och dynamiska öppningskrafter en eller flera personer kan åstadkomma behandlas. Själva öppningsförloppet innan tryckavlastning sker behandlas i avsnitt 3. Själva tryckavlastningen undersöks särskilt i avsnitt 4 och 5. Ventilationssystem med olika driftfel behandlas i avsnitt 6. Vindpåverkan Vind kan skapa betydande tryckskillnader runt en byggnad som bestäms av formfaktorer och den fria vindens dynamiska tryck. Formfaktorer är i lovart och i lä är i regel >.5 respektive < -.5. Övertrycket på lovartsidan p+ Pa och undertrycket på läsidan p- Pa kan med motsvarande formfaktorer f+ > respektive f- < beräknas enligt följande två uttryck där den fria vindens hastighet är v m/s och luftens densitet är ρ kg/m 3. p+ = f+ ρ v 2 / 2 (Pa) (2.1) p- = f- ρ v 2 / 2 (Pa) (2.2) Tryckskillnaden över en ytterdörr bestäms det utvändiga och invändiga trycket. Det invändiga trycket är i regel ett undertryck, eftersom det mest råder undertryck utvändigt en byggnad. Öppning av stora portar kan ge samma tryck invändigt som utvändigt. Detta kan leda till stora tryckskillnader över andra fasader. Termisk påverkan Skillnaden mellan inne- och utetemperatur skapar en vertikal termisk tryckskillnad, vilken kan beräknas med densitetsskillnaden ( ρu - ρi ) kg/m 3 mellan uteluft och inneluft och jordaccelerationen g enligt (2.3) och Figur 2.1. Den termiska gradienten dp/dz är 1 Pa/m för en innetemperatur på 2 C och en utetemperatur på -3 C. Den termiska tryckskillnaden p Pa för en given höjdskillnad h m beräknas med (2.4). dp/dz = ( ρu - ρi ) g (Pa/m) (2.3) p = ( ρu - ρi ) g h (Pa/m) (2.4) Hur stora tryckskillnader som kan uppstå i vertikalled i en byggnad med innetemperaturen 2 C redovisas i Figur 2.2 som funktion av utetemperatur och höjdskillnad. Vertikala linjer för den termiska gradienten redovisas också med.5 Pa/m intervall. 7
12 Termisk tryckgradient (ρ u -ρ i )g Pa/m 6 Innetemperatur T i o C Utetemperatur T u o C Figur 2.1 Vertikal termisk tryckgradient som funktion av ute- och innetemperatur Termisk tryckskillnad Pa Höjdskillnad m Utetemperatur o C Figur 2.2 Vertikal termisk tryckskillnad som funktion av utetemperatur och höjdskillnad. 8
13 Högsta öppningskraft för dörröppning Öppningskraften begränsas till högst 7 N för att trycka ner dörrhandtaget och till högst 15 N för att trycka upp normala dörrar. Krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är högst 25 N för att trycka ner dörrhandtaget och 25 N för att trycka upp dörren. Högsta mottryck för dörröppning Högsta mottryck över en dörr med ytan 2 m 2 som skall öppnas med kraften 15 N kan anges till 15 Pa. Tryckkraften 3 N verkar i dörrens mittpunkt och öppningskraften 15 N som angriper i dörrens kant har en hävstångsfaktor om 2. Dörrytor är oftast mindre än 2 m 2, men tumregeln att öppningskraften i N är lika med tryckskillnaden i Pa är enkel och ger en mindre överskattning. Högsta medtryck för dörröppning Medtrycket innebär att endast olika friktionskrafter skall övervinnas och däribland att flytta låskolven under sidobelastning orsakad av själva medtrycket. Hur stora medtryck som kan tillåtas för att kunna öppna en dörr kan analyseras med låskolvsfunktionen i Figur 2.3. s låskolv r R f R/r S f S/s Figur 2.3 Skattning av hävstångsfaktor f för dörrvred som f R/r eller f S/s. 9
14 Antag att dörrvredets hävstångsförhållande till låskolven är f, att låskolvens friktionsfaktor är μ < 1, dörrytan är A m 2 och tryckskillnaden över dörren är p. Hur hävstångsfaktorn f kan skattas visas i Figur 2.3. Resultat för en låsbar kontorsdörr blev med radier 3.2 och med slaglängder 2.8. Kravet för att kunna föra bort den belastade låskolven ges av (2.5) och högsta medtryckskillnad p fås efter omskrivning som (2.6). F f > μ A p / 2 (N) (2.5) p < 2 F f / μ A (Pa) (2.6) Ett sifferexempel är följande med öppningskraft 7 N utan avdrag för en dörrvredets återställningsfjäder, dörryta 2 m 2, hävstångsfaktor 3, en hög friktionsfaktor 1, vilket ger en högsta tillåten tryckskillnad på 21 Pa. Om friktionsfaktorn är.5,.2 och.1 fås en tryckskillnad på 42, 15 respektive 21 Pa. Slutsatsen är att öppna en dörr med övertryck mot undertryck kan ske vid stora tryckskillnader. Friktionsfaktorn är dock svårbedömd. Statisk dörröppning Denna analys görs för att visa på vad som är möjligt att klara av oberoende av kraven. Med statisk dörröppning menas att tyngdkraften för en person med vikten m kg och placering mot dörren och golvet skall ge en tillräcklig öppningskraft som visas i Figur Kraften mg balanseras med en dörrkraft med vinkeln α och en golvkraft med vinkeln β. Båda vinklarna är riktade mot tyngdpunkten och skall inte tolkas som vinklar mellan armarna och dörr samt mellan benen och golv. Dörrkraften beräknas med (2.7) för en utåtgående dörr och med (2.8) för en inåtgående dörr. F = mg /(tg(α)+tg(β)) (N) (2.7) F = mg /(tg(β) - tg(α)) (N) (2.8) Ett exempel med vinklarna α = och β =45 ger samma resultat F = mg för både utåtgående och inåtgående dörr. Särfallet med α=-β för utåtgående dörr ger enligt (2.7) i princip en oändlig kraft F, men friktionsfaktorn måste vara större än tg(β). Friktionsfaktorn 1. ger kravet att golvvinkeln β > 45. Särfallet med α=β för inåtgående dörr enligt (2.8) ger i princip en oändlig kraft F. Någon friktion behövs inte. Beräkningsuttrycken (2.7-8) redovisas förenklat som kvoter F/mg som funktion av väggvinkel α och golvvinkel β med isodiagram i Figur 2.6 och 2.7. Isolinjerna visar att de två fallen är spegelsymmetriska och samma kvoter kan uppnås för de två öppningsmetoderna. Kvoten F/mg kan vara större än ett och går mot oändligheten för de två särfallen α=-β för utåtgående dörr i Figur 2.6 och α=β för inåtgående dörr i Figur 2.7. Öppningskravet för både utåtgående och inåtgående dörrar är att kraften F N i dörrkanten med en hävarmsfaktor 2 gentemot dörrens mittpunkt skall vara större än tryckbelastningen p Pa över dörrytan A m 2, vilket begränsar tryckskillnaden p Pa över dörren enligt: p < 2 F / A (Pa) (2.9) 1
15 Utåtgående dörr F α mg β Figur 2.4 Geometri och momentbalans för utgående dörr med horisontell dörrkraft. Inåtgående dörr F α mg β Figur 2.5 Geometri och momentbalans för inåtgående dörr med horisontell dörrkraft. 11
16 Kvoten F/mg = 1/(tg(β)+tg(α)) Väggvinkel α o α+β> -8 Utåtgående dörr Golvvinkel β o Figur 2.6 Kvoten F/mg = 1/(tg(β)+tg(α)) som funktion av väggvinkel α och golvvinkel β. Kvoten F/mg = 1/(tg(β)-tg(α)) 8 6 Inåtgående dörr α<β 4 Väggvinkel α o Golvvinkel β o Figur 2.7 Kvoten F/mg = 1/(tg(β)-tg(α)) som funktion av väggvinkel α och golvvinkel β. 12
17 Dynamisk dörröppning Ett sätt att öppna en dörr kan vara att ge den en stöt eller ett ryck i önskad riktning. Det nödvändiga öppningsarbetet innan tryckavlastning sker, blir för en dörr med medeltryckskillnaden pm och volymändringen V: E = pm V (Nm) (2.1) Öppningsarbetet enligt (2.1) redovisas i Figur 2.8 där en linje anger en rimlig volymändring V.1 m 3. Den nödvändiga stötenergin för att öppna en utåtgående dörr kan fås med en massa m kg med hastigheten v m/s på formen: E = m v 2 /2 (Nm) (2.11) Massan m kg är inte hela personens massa utan en viss avräkning får ske för armar och ben. Några överslagsvärden för massan 4 kg och hastigheterna.5, 1. och 1.5 m/s blir 5, 2 respektive 45 Nm. Siffrorna visar att det krävs rejäla satsningar för att kunna stöta upp en utåtgående dörr för fall som redovisas i Figur 2.8. Stötenergin överförs till rörelseenergi för dörren. En hård stöt kan ändras till ett mjukt tryck med samma verkan. En massa m kg med hastigheten v m/s bromsas med konstant retardation a m/s 2 under en sträcka s m, vilket ger samband för att bestämma retardationen a m/s 2, kraften F N och energin E Nm som följer: a = v 2 / 2 s (m/s 2 ) (2.12) F = m a (N) (2.13) E = F s (Nm) (2.14) En omskrivning av (2.14) ger givetvis (2.11). Massan m kg är inte hela personens massa utan en viss avräkning får ske för armar och ben. En inåtgående dörr kan i princip öppnas med ett ryck, vilket enklast kan beskrivas och beräknas som ett mjukt drag. Samma beräkningsuttryck som för att öppna en utåtgående dörr med ett mjukt tryck kan tillämpas. Enda skillnaden är att starthastigheten för att trycka upp en utåtgående dörr är lika med sluthastigheten för att dra upp en inåtgående dörr. Det mjuka draget skall resultera i att dörren öppnas innan massan når dörren. 13
18 .2 Arbete p m V Nm Volymändring V m kg 2 m/s m/s 1 m/s.5 m/s Medeltryckskillnad p m Pa Figur 2.8 Öppningsarbetet som funktion av medeltryckskillnad pm och volymändring V..2 Ryckacceleration a = v 2 /2s m/s Rycksträcka s m Ryckhastighet v m/s Figur 2.9 Ryckacceleration a m/s 2 som funktion av ryckhastighet v m/s och rycksträcka s m. 14
19 3 Tryckpålastning vid dörröppning Under dörröppningsförloppet innan det finns någon fri genomströmningsarea påverkas tryckskillnaden över dörren, eftersom rumsvolymerna på var sida om dörren ändras med dörrbladet. En enkel uppskattning av denna ändringsvolym är den är lika med halva dörrbladets volym, vilket framgår för fall i Figur med ett karmdjup lika med dörrbladets tjocklek. Denna tryckändring blir störst för fallet med en dubbeldörr som i Figur 3.1. Denna utformning kan försvåra en monentan eller snabb dörröppning betydligt, vilket kommer att exemplifieras siffermässigt. Figur 3.1 Dubbeldörr består av en inåtgående dörr och en utåtgående dörr. Adiabatisk tryckvolymändring utan värmeutbyte från tillstånd 1 till tillstånd 2 kan formuleras som (3.1) där konstanten k är 1.4 för tvåatomiga gaser. p1 V1 k = p2 V2 k (Pam 3k ) (3.1) 15
20 ute inne ute inne Figur 3.2 Utåtgående dörr. ute inne ute inne Figur 3.3 Inåtgående dörr. 16
21 Hur trycket p ändras med p när volymen V ändras med volymen V kan enligt (3.1) skrivas som (3.2) och förenklas till (3.3) samt approximeras till (3.4) för små kvoter V/V. p V k = (p+ p) (V+ V) k (Pam 3k ) (3.2) p = p [ [ V / (V+ V) ] k - 1 ] (Pa) (3.3) p = - k p V/V (Pa) (3.4) Skillnaden mellan det exakta och det förenklade beräkningsuttrycket för den momentana tryckändringen enligt (3.3) respektive (3.4) är litet för små kvoter V/V och stort för stora kvoter V/V. Sammanställningen nedan visar att det förenklade beräkningsuttrycket underskattar tryckändringen för negativa kvoter V/V och omvänt överskattar tryckändringen för positiva kvoter V/V. Det förenklade beräkningsuttrycket (3.4) är tillräckligt för mindre absoluta kvoter på V/V. V/V - (3.3) Pa (3.4) Pa (3.4)/(3.3) Ett konkret sifferexempel visar att tryckändringen kan bli betydande. En dörr med ytan 2 m 2 och tjockleken 1 mm ger ändringsvolymen V.1 m 3 när den öppnas 1 mm eller i medeltal 5 mm. Fallet med dubbeldörr med dörravståndet 1 mm i Figur 3.1 innebär att volymen V är.2 m 3 och att tryckändringen blir exakt Pa och förenklat -7 Pa. Tryckändringen för volymerna 1, 2 och 4 m 3 blir förenklat 14, 7 respektive 35 Pa, vilket påtagligt. Detta gäller adiabatisk tryckvolymändring och utan något läckage. Tryckskillnaden över en dörr mellan två rumsvolymer V1 och V2 samt ändringsvolymen V kan sättas samman exakt med (3.3) och förenklat med (3.4), vilket ger motsvarande uttryck exakt (3.5) och förenklat (3.6). Den positiva volymändringen V ökar volym 1 och minskar volym 2. Notera att en viktig förutsättning är att volymändringen V är absolut mindre än de två rumsvolymerna V1 och V2. p = p2 - p1 = p [(1- V/ V2) -k -(1+ V/ V1) -k ] (Pa) (3.5) p = p2 - p1 = k p ( V/V2 + V/V1 ) (Pa) (3.6) Tryckskillnaden p har beräknats enligt (3.5) och (3.6) för fyra rumvolymintervall från m 3 upptill 1, 1, 1 och 1 m 3 och för både en positiv och negativ volymändring V.1 m 3, vilket redovisas i Figur där exakta isolinjer korsar varandra för lika rumsvolymer. Den förenklade tryckskillnaden enligt (3.6) är lika för positiv och negativ volymändring V. Öppningsarbete redovisas i Figur för olika rumvolymskalorna och kan jämföras med rörelseenerginerna 25 och 1 Nm för en massa 5 kg med en hastighet om 1 och 2 m/s. Isolinjer i Figur visar att momentan dörröppning mellan rumsvolymer < 1 m 3 kräver större rörelseenergi än 1 Nm. Gränsen går för volymen 28 m 3 enligt förenklat uttryck. 17
22 1 p V Pa V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.4 Absolut och adiabatisk tryckändring p Pa vid dörröppning enligt (3.5) och (3.6). 1 p V Pa V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.5 Absolut och adiabatisk tryckändring p Pa vid dörröppning enligt (3.5) och (3.6). 18
23 1 p V Pa V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.6 Absolut och adiabatisk tryckändring p Pa vid dörröppning enligt (3.5) och (3.6). 1 p V Pa V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.7 Absolut och adiabatisk tryckändring p Pa vid dörröppning enligt (3.5) och (3.6). 19
24 1 E Nm V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.8 Nödvändig arbete E Nm för dörröppning enligt (3.9) för givna V1, V2 och V m 3. 1 E Nm V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.9 Nödvändig arbete E Nm för dörröppning enligt (3.9) för givna V1, V2 och V m 3. 2
25 1 E Nm V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.1 Nödvändig arbete E Nm för dörröppning enligt (3.9) för givna V1, V2 och V m 3. 1 E Nm V =.1 m Rumsvolym V 2 m Rumsvolym V 1 m 3 Figur 3.11 Nödvändig arbete E Nm för dörröppning enligt (3.9) för givna V1, V2 och V m 3. 21
26 22 Osäker utrymning vid invändig brand
27 4 Tryckavlastning till givet tryck Hur mycket en dörr måste öppnas för att kunna tryckavlasta kan undersökas genom att för ett givet brandtryck och brandflöde beräkna den effektiva läckarean i form av ett isodiagram. Effekten av en dörrgläntning med en viss fri genomströmningsarea kan enkelt undersökas genom att byta mellan olika läckareor. Nödvändigt isodiagram redovisas i Figur 4.1. Sambandet mellan brandtryck pb Pa eller tryckskillnad p Pa, brandflöde qb m 3 /s och effektiv läckarea A m 2 för ett kallt fall är följande: pb = p = ρ (qb/a) 2 /2 (Pa) (4.1) 2 Effektiv läckarea A m 2 ρ = 1.2 kg/m 3 Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 4.1 Effektiv läckarea A m 2 för brandflöde qb m 3 /s och brandtryck pb Pa. Tryckavlastning till 1 och 2 Pa redovisas med effektiv dörröppning mm i Figur Den effektiva dörröppning i mm kan räknas om till den effektiva avlastningsytan med omräkningsfaktor.2 m 2 /mm. Isolinjerna visar det räcker med en mindre dörrgläntning för att tryckavlasta till ett önskat lägre tryck. Notera att tiden är i princip oändlig innan jämvikttillståndet uppnås. Tidsförloppet för tryckavlastningen undersöks i nästa avsnitt med givna avlastningsytor och olika löptider. 23
28 2 Effektiv dörröppning mm till 1 Pa Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 4.2 Effektiv dörröppning mm till 1 Pa för brandflöde qb m 3 /s och brandtryck pb Pa Effektiv dörröppning mm till 2 Pa Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 4.3 Effektiv dörröppning mm till 2 Pa för brandflöde qb m 3 /s och brandtryck pb Pa. 24
29 5 Tryckavlastning med given area Hur snabbt tryckavlastning sker undersöks för samma brandfall som tidigare samt för en given rumsvolym V 1 m 3 och fyra avluftningsareor Aa.1,.2,.5 och.1 m 2. Dessa fyra avluftningsareor motsvarar förenklat en dörrgläntning på 5, 1, 25 och 5 mm mellan dörrkarm och dörrbladets innerkant. Beräkningen har genomförts med följande uttryck och beteckningar. Massbalansen för rumsvolymen V m 3 med densiteten ρ kg/m 3, absoluttrycket p Pa, brandflödet qb m 3 /s, brandläckarea Ab m 2 och tryckavlastningsarea An m 2 kan skrivas som: V dρ/dt = ρbqb ρ(ab+aa) (2(p-pn)/ρ).5 (kg/s) (5.1) Sambandet mellan absoluttryck p Pa och densitet ρ kg/m 3 anges som: p = ρ R T (Pa) (5.2) Beräkningen görs med framåtdifferenser och ett tidsintervall på.1 s. Rumsvolymen V är 1 m 3, men det redovisade resultatet gäller även för andra godtyckliga volymer genom att skala om tidsskalan. Om rumsvolymen ändras en faktor f skall även tidsskalan ändras med samma faktor f. Detta framgår av vänsterledet för (5.1). Detta innebär att tidsförloppet är snabbare för rumsvolymer mindre än 1 m 2 och omvänt långsammare för större. De fyra statiska fallen redovisas i Figur och visar att tryckavlastning inte blir fullständig utan det kvarstår ett visst brandtryck. Det kvarstående brandtrycket ökar med både utgångsbrandtryck och brandflöde. Hur mycket brandtrycket pb = p - pn avtar efter 1, 2, 5 och 1 s för de fyra tryckavlastningsytorna Aa.1,.2,.5 och.1 m 2 jämfört med det statiska jämviktsfallet har undersökts för alla sexton fall. En bedömning av tryckavlastningens fullständighet med skalan nej, delvis, nästan och ja redovisas enligt nedan varav de fyra nästan-fallen redovisas i Figur tryckavlastning Aa =.1 m 2 Aa =.2 m 2 Aa =.5 m 2 Aa =.1 m 2 t = 1 s nej nej delvis nästan Figur 5.8 t = 2 s nej delvis nästan Figur 5.7 ja t = 5 s delvis nästan Figur 5.6 ja ja t = 1 s nästan Figur 5.5 ja ja ja En synpunkt är att de fyra nästan-fallen har samma produkt mellan avlastningstid och avlastningsarea. En skattad medelutströmningshastighet på 2 m/s ger en volym på 2 m 3, vilket är rimligt för totalvolymen på 1 m 3. 25
30 Statiskt brandtryck p s Pa V b 1 m 3 Aa.1 m Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.1 Statiskt brandtryck ps Pa vid tryckavlastning med arean Aa.1 m Statiskt brandtryck p s Pa V b 1 m 3 Aa.2 m Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.2 Statiskt brandtryck ps Pa vid tryckavlastning med arean Aa.2 m 2. 26
31 Brandtryck p b Pa Statiskt brandtryck p s Pa V b 1 m 3 Aa.5 m Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.3 Statiskt brandtryck ps Pa vid tryckavlastning med arean Aa.5 m 2. Brandtryck p b Pa Statiskt brandtryck p s Pa V b 1 m 3 Aa.1 m Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.4 Statiskt brandtryck ps Pa vid tryckavlastning med arean Aa.1 m 2. 27
32 Brandtryck p t Pa efter 1 s V b 1 m 3 Aa.1 m Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.5 Brandtryck pt Pa vid tryckavlastning med arean Aa.1 m 2 efter 1 s Brandtryck p t Pa efter 5 s V b 1 m 3 Aa.2 m Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.6 Brandtryck pt Pa vid tryckavlastning med arean Aa.2 m 2 efter 5 s. 28
33 2 Brandtryck p t Pa efter 2 s V b 1 m 3 Aa.5 m Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.7 Brandtryck pt Pa vid tryckavlastning med arean Aa.5 m 2 efter 2 s. Brandtryck p b Pa Brandtryck p t Pa efter 1 s V b 1 m 3 Aa.1 m Brandflöde q b m 3 /s Figur 5.8 Brandtryck pt Pa vid tryckavlastning med arean Aa.1 m 2 efter 1 s. 29
34 3 Osäker utrymning vid invändig brand
35 6 Tryckbelastning från ventilationssystem En otät byggnad med ett FT-system i normal drift kan med felaktigt injusterat tilluftflöde och frånluftflöde resultera i mindre undertryck eller övertryck i för hållande till omgivningen. Detta påverkar öppnandet och stängandet av dörrar till omgivningen marginellt. FT-system med driftfel som bortfall av T-delen med eller utan stängande spjäll eller F-delen med eller utan stängande spjäll kan orsaka höga tryckskillnader till omgivningen, vilket avsevärt försvårar öppning av dörrar till omgivningen. Normalt brukar T-delen och F-delen vara förreglade med varandra, vilket innebär att båda fläktarna stoppar. Luftflöden normaliseras till l/sm 2 golvyta. Ett specifikt luftflöde på 5 l/sm 2 motsvarar 18 m 3 /h eller 6 oms/h för rumshöjden 3 m. Specifikt luftläckage avser m 2 omslutande yta och kan variera allt från.1 till 1. l/sm 2. Om endast fasad tas med blir den omslutande ytan lika med golvytan för en lång lokal med bredden 6 m och rumshöjden 3 m och medtas golv och tak blir omslutande ytan lika med tre golvytor. Läckageflödet är också normaliserat till l/sm 2 golvyta. FT-systemet i Figur 6.1 är symmetriskt med samma flödesoberoende tryckstegring ps och tryckfall för både T-del och F-del. T-system p s q s F-system p s q s p s p s p= p p= B-system p b q b p= Figur 6.1 FT-system i normal drift. 31
36 Ventilationsflödet q l/sm 2 beräknas med en tryckslingekvation för aktiv systemdel och byggnad samt en bortkopplad systemdel på formen: ps = ps (q/qs) 2 + pb (q/qb) 2 (Pa) (6.1) Lösningen q l/sm 2 kan skrivas som: q = ( ps / ( ps/qs 2 + pb/qb 2 ) ).5 (l/sm 2 ) (6.2) Den sökta tryckskillnaden p Pa blir lika med den andra termen i (6.1) som: p = pb (q/qb) 2 (Pa) (6.3) Insättning av (6.2) i (6.3) ger efter förenkling: p = 1 / (qb 2 / pbqs 2 + 1/ ps) (Pa) (6.4) Om byggnaden är tät blir tryckskillnaden till omgivningen p = ps. Om byggnaden är otät med samma läckflöde som systemflöde l/sm 2 golvyta gäller att 1/ p = 1 / pb + 1/ ps. Tryckskillnaden pb är flera gånger mindre än ps, vilket medför att tryckskillnaden p blir mindre än provtrycket pb. Enbart bortfall av en fläkt kan undersökas genom att koppla samman byggläckage och en systemdel utan fläkt till ett modifierat läckflöde qm som: qm = qs ( pb / ps ).5 + qb (l/sm 2 ) (6.5) Ventilationsflödet q l/sm 2 och tryckskillnaden p Pa beräknas med (6.2) respektive (6.3) där qb ersätts med qm enligt (6.5). Ventilationsflödet minskar något och för en helt tät byggnad med en faktor.5.5, vilket också minskar tryckskillnaden till omgivningen. Genomströmningen av den inaktiva systemdelen går i normal riktning, vilket passar påsfilter och en självroterande fläkt. Ventilationsflödet q l/sm 2 och tryckskillnaden till omgivningen p Pa kan beräknas för ett systemtryckfall ps 5 och 1 Pa för systemflödet qs l/sm 2 för delen i drift och specifika byggnadsläckaget qb l/sm 2 vid provtrycket pb 5 Pa. Resultatet redovisas med ventilationsflöde q l/sm 2 och tryckskillnaden p Pa för en systemdel bortkopplad i Figur Tryckskillnaden till omgivningen p Pa redovisas som ett positiv värde som för drift utan F- systemdel med övertryck till omgivningen. Fallen utan en T-systemdel innebär undertryck till omgivningen. 32
37 1 9 Ventilationsflöde q l/sm 2 p s = 5 Pa p b = 5 Pa 5 Systemluftflöde q s l/sm Utan en systemdel Läckluftflöde q b l/sm 2 Figur 6.2 Flödet q l/sm 2 funktion av qb l/sm 2 och qs l/sm 2 för pb = 5 Pa och ps = 5 Pa. 1 Tryckskillnad p Pa p s = 5 Pa p b = 5 Pa 9 8 Systemluftflöde q s l/sm Utan en systemdel Läckluftflöde q b l/sm 2 Figur 6.3 Trycket p Pa funktion av qb l/sm 2 och qs l/sm 2 för pb = 5 Pa och ps = 5 Pa. 33
38 1 9 Ventilationsflöde q l/sm 2 p s = 1 Pa p b = 5 Pa 6 Systemluftflöde q s l/sm Utan en systemdel Läckluftflöde q b l/sm 2 Figur 6.4 Flödet q l/sm 2 funktion av qb l/sm 2 och qs l/sm 2 för pb = 5 Pa och ps = 1 Pa. 1 Tryckskillnad p Pa p s = 1 Pa p b = 5 Pa 9 8 Systemluftflöde q s l/sm Utan en systemdel Läckluftflöde q b l/sm 2 Figur 6.5 Trycket p Pa funktion av qb l/sm 2 och qs l/sm 2 för pb = 5 Pa och ps = 1 Pa. 34
39 7 Enkel brandtrycksanalays Ett urval av provtryckningsdata från tio lägenheter och fyra småhus med övertryck hämtade från rapporten TVIT 6/33 redovisas i Tabell 7.1 och har använts för att beräkna läckarean Ab m 2 med antagande om kvadratiska tryckförluster vid 5 Pa. Provtryckning bestämmer enbart byggnadens lufttäthet. Ventilationssystemets inverkan har tejpats bort. Det nominella ventilationsflödet.35 l/sm 2 golvyta för bostäder räknas om till läckflöde l/sm 2 omslutande yta vid en tryckskillnad 5 Pa för ett dontryckfall om 5, 5 och 12.5 Pa för tilluft, frånluft och uteluft. Flödessiffrorna divideras med 3 för övergång från golvyta till omslutande yta. Detta ger tilläggen för U-system (uteluftsdon) med.23 l/sm 2, för F-system (frånluftsdon) med.12 l/sm 2 och för T-system (tilluftsdon) med.12 l/sm 2. De tre komponenterna för uteluft, frånluft och tilluft kombineras med byggnaden till fyra fall nämligen ingen ventilation, FT-system, FU-system och F-system. Det sista fallet F-system är ett äkta F-system med stormsäkrade uteluftsdon som förhindrar utströmning eller ett äkta FTsystem med backströmningsskydd. Fallet ingen ventilation motsvarar ett äkta FT-system med brandgasspjäll. Beräknad lufttäthet q5 l/sm 2 redovisas för de fjorton fallen i Figur 7.1 samt tillägg för olika ventilation. Brandtryck pb Pa som funktion av brandflöde qb m 3 /s och lufttäthet för de fjorton fallen redovisas i Figur för ingen ventilation, FT-system, FU-system och F-system. Tabell 7.1 Omslutande yta Aoms m 2 och lufttäthet q5 l/sm 2. nr rapportfall byggnad Aoms m 2 q5 l/sm lägenhet lägenhet lägenhet lägenhet lägenhet lägenhet lägenhet lägenhet lägenhet lägenhet småhus småhus småhus småhus
40 Lufttäthet q 5 l/sm F+U F+T,U F,T Provtryckning nr Figur 7.1 Lufttäthet q5 l/sm 2 som funktion av nr samt ventilationstillägg. Brandtrycket pb Pa i Figur för brandflödet 1 m 3 /s för de fjorton fallen sammanställs nedan. Siffrorna visar att äkta F-system som i Figur 7.4 ger lägst brandtryck och byggnad utan eller med bortspjällad ventilation ger högst brandtryck som i Figur 7.2. Äkta F-system med stormsäkrade uteluftsdon och även äkta FT-system med backströmningsskydd som i Figur 7.5 ger högre brandtryck än utan dessa skyddsåtgärder. Figur Fall tillägg l/sm 2 pb > 5 Pa pb > 1 Pa 7.2 B B+F+T B+F+U B+F Slutsatsen är att brandtrycket beräknat med provtryckningsdata från tio lägenheter och fyra småhus och olika ventilationssystem oftast överstiger både 5 och 1 Pa. Lufttätheten är grundläggande, medan olika ventilationssystem minskar brandtrycket. Äkta F-system B+F+U med normala uteluftsdon ger lägst brandtryck jämfört med övriga fall, men är över 5 Pa i elva utav fjorton fall. 36
41 2 Byggnad Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 7.2 Brandtryck pb Pa som funktion av brandflöde qb m 3 /s och fall B. 2 Byggnad med F-system och T-system Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 7.3 Brandtryck pb Pa som funktion av brandflöde qb m 3 /s och fall B+F+T. 37
42 2 Byggnad med F-system och U-system Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 7.4 Brandtryck pb Pa som funktion av brandflöde qb m 3 /s och fall B+F+U. 2 Byggnad med F-system Brandtryck p b Pa Brandflöde q b m 3 /s Figur 7.5 Brandtryck pb Pa som funktion av brandflöde qb m 3 /s och fall B+F. 38
43 8 Sammanfattning och slutsatser Arbetsrapporten sammanfattas med att ge svar på de inledande frågeställningarna på sidan 6. En uppsummering av arbetsrapporten görs också med ett antal slutsatser varav några formulerade som tumregler. Svar till frågeställningar De inledande frågorna ges här sina svar med i en del fall hänvisning till olika formler, figurer eller diagram. Dörrar antas ha höjden 2 m, bredden 1 m och ytan 2 m 2 samt skall öppnas av en person. Vilka BBR-krav finns för högsta öppningskrafter gäller för en dörr? o Öppningskraft 15 N för normala dörrar och 22 N för särskilda utrymningsdörrar. Dörrvredskraft 7 N. Öppningskraft och dörrvredskraft endast 25 N för personer med funktionsnedsättning. Vilken tryckskillnad kan högst tillåtas för att kunna öppna en dörr? o 15 Pa för mottryck enligt (2.9) med dörrkraften 15 N. o 21 Pa för medtryck enligt (2.6) med friktionsfaktor 1. och vredkraften 7 N. o 42 Pa för medtryck enligt (2.6) med friktionsfaktor.5 och vredkraven 7 N. Vilken tryckskillnad krävs för att förhindra brandgasspridning förbi en stängd dörr? o Den termiska tryckskillnaden över 2 m är 12, 16 och 18 Pa om brandtemperaturen i K är 2, 3 respektive 4 gånger normaltemperaturen 2 C som 293 K. Trycksättning med 2 Pa ger viss marginal och försvårar inte dörröppning. Kan en mottryckutsatt inåtgående dörr dras eller ryckas upp? o Ja. En person på m kg kan dra mg N enligt (2.8), Figur 2.5 och Figur 2.7 samt rycka upp en dörr enligt Figur 2.8 och Figur 2.9. Kan en mottryckutsatt utåtgående dörr tryckas eller stötas upp? o Ja. En person på m kg kan trycka mg N enligt (2.7), Figur 2.4 och Figur 2.6 samt stöta upp en dörr enligt Figur 2.8 och Figur 2.9. Hur påverkas tryckskillnaden över en dörr av själva öppningsförloppet? o Dörren ökar den ena rumsvolymen och minskar den andra rumsvolymen. Tryckändringen kan beräknas exakt med (3.5) och förenklat med (3.6) samt läsas av i Figur Detta gäller för en momentan dörröppning, vilket ger en överskattning, eftersom läckage försummas. Är det lättare att öppna en innerdörr eller en ytterdörr i en dubbeldörr? o Momentant kan dörröppningsmottrycket bli mycket stort, eftersom mellanvolymen bara är något större än själva dörröppningsvolymen. 39
44 Hur stor dörrgläntning krävs för att tryckavlasta en tryckutsatt dörr? o Obetydlig dörrgläntning krävs. Ett brandflöde på.4 m 3 /s och ett brandtryck på 1 Pa balanseras med en läckarea på.1 m 2 enligt (4.1) och Figur 4.1. Om läckarean ökas till.2 eller.5 m 2 minskas trycket till 25 respektive 4 Pa. Ökningen av läckarean med.1 och.4 m 2 motsvarar en dörrgläntning på 5 respektive 2 mm. Hur snabbt är tryckavlastningsförloppet? o Tryckavlastningen sker på några sekunder och den är i stort sett fullständig för en volym på 1 m 3 och läckarean.1 m 2 efter 1 s, för.2 m 2 efter 5 s, för.5 m 2 efter 2 s samt för.1 m 2 efter 1 s. Dessa fyra fall visas i Figur o Tidsförloppet är proportionellt mot volymen och en faktor f större volym tar en faktor f längre tid. Vilken vindpåverkan kan förhindra dörröppning? o Tryckskillnaden mellan lovartsida och läsida för en byggnad är något större än den fria vindens dynamiska tryck. Trycket inuti en byggnad ligger mellan högsta och lägsta tryck på dess utsidor. Att öppna en utåtgående dörr på lovartsidan med portar öppna på läsidan eller att öppna en inåtgående dörr på läsidan med portar öppna på lovartsidan kräver mer än öppningskraften 15 N, om vindhastighet är större än 16 m/s. Vilken termik kan förhindra att öppna en utåtgående lägenhetsdörr till ett trapphus? o Den termiska tryckskillnaden Pa enligt (2.4) bestäms av utetemperatur och höjdskillnad med Figur 2.2 för utetemperaturen 2 C och kan vara större än 1 Pa/m vintertid. Höga trapphus och kallt klimat kan ge övertryck större än 15 Pa. Trapphustemperaturen kan höjas betydligt av inträngande brandgaser, vilket ökar tryckskillnaden mer. Utrymning i ett sådant fall kan vara olämpligt. Hur kan FT-system med bortfall av ett delsystem eller en fläkt försvåra dörröppning? o Tryckskillnaden mellan inne och ute kan bestämmas med Figur 6.3 och 6.5 med ventilationsflödet l/sm 2 golvyta, byggnadsläckflöde l/sm 2 golvyta (omräknat från omslutande yta) och systemtryckfall 5 respektive 1 Pa. Tryckskillnaden mellan inne och ute kan bli större än 15 Pa, men blir för otäta byggnader mindre än läckageprovtrycket 5 Pa. Hur beror brandtrycket på brandflöde och byggnadens lufttäthet? o Byggnadens lufttäthet eller effektiva läckarea kan skattas med provtryckningsdata. Ett luftflöde på 9 l/s vid 5 Pa motsvaras av en effektiv läckarea om.1 m 2. En brandeffekt på 36 kw ger med tumregeln 1 MW 1 m 3 /s ett brandflöde på 36 l/s (faktor 4) och ett brandtryck på 8 Pa (faktor 16). Läckluftflödet 9 l/s motsvarar för en omslutande yta 18 m 2 ett specifikt luftläckage på.5 l/sm 2, vilket är ett rimligt värde. 4
45 Fakta, tumregler och synpunkter Det finns ett antal fakta som kan formuleras som: Dörröppningskraften är begränsad till 15 N enligt BBR. Dörröppningskraften för en medriktad tryckskillnad är inte noll. Låskolven belastas. Dörrvredskraften är begränsad till 7 N enligt BBR. Hävarmsfaktorn mellan dörrvred och låskolv är omkring 3. Högsta låskolvsbelastning är 21 N. Brandtrycket 15 Pa gäller för kontroll av brandgasspridning mellan brandceller. En persons tyngdkraft kan vara 75 N fem gånger öppningskraften 15 N enligt BBR. Hård vind kan skapa en tryckskillnad över 15 Pa mellan inne och ute. Ett högt trapphus öppet nederst kan vintertid ha en tryckskillnad över 15 Pa över en lägenhetsdörr överst. Några enkla tumregler för dörröppning för dörrytor med mindre än 2 m 2 är följande: Dörröppningskraften i N är lika med den motriktade tryckskillnaden i Pa. Dörröppningskraften för en utåtgående dörr kan bli lika med och även större än personens tyngdkraft mg N som det visas i Figur 2.4 och 2.6. Dörröppningskraften för en inåtgående dörr kan bli lika med och även större än personens tyngdkraft mg N som det visas i Figur 2.5 och 2.7. Dörröppningskraften för medriktad tryckskillnad begränsar denna till högst 21 och 42 Pa för friktionsfaktorerna 1. respektive.5. Några synpunkter är följande: Flera personer kan samverka på båda sidor av en dörr för att öppna den samma. Öppningskraften för personer med funktionsnedsättning är 25 N, vilket begränsar tillåten tryckskillnad till 25 Pa. Detta är omöjligt att alltid uppfylla. Högt brandtryck i ett rum minskas med öppna inre dörrar. Högt brandtryck i ett rum minskas med gläntning av dess fönster. Högt brandtryck i ett rum minskas med överluftsuttag i innnerdörrkarmar. Högt brandtryck i ett rum minskas med delvis övertäckning och kvävning av branden. Brandtrycket 15 Pa gäller för kontroll av brandgasspridning mellan brandceller via ventilationssystem, vilket är tio gånger gränsen för dörröppning med kraften 15 N. Slutkläm Huvudslutsatser är att utrymning från en invändig brand inte kan genomföras säkert genom inåtgående dörr för ett motriktat brandtryck större än 15 Pa samt genom en utåtgående dörr för ett medriktat brandtryck på 21 eller 42 Pa om friktionsfaktorn antas vara 1. respektive.5. God lufttäthet och ventilationstekniskt brandskydd kan resultera i högre brandtryck. Denna arbetsrapports titel kunde på engelska ha varit: Unsafe egress at any interior fire. 41
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merBrandgasspridning via ventilationssystem för flerrumsbrandceller
Brandgasspridning via ventilationssystem för flerrumsbrandceller Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 26
Läs merInverkan av försmutsning av sprinkler
Inverkan av försmutsning av sprinkler Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 7 Rapport TVIT--7/7 Lunds Universitet
Läs merVärmeförlust för otäta isolerade kanalsystem
Värmeförlust för otäta isolerade kanalsystem Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT--/772 Lunds
Läs merTillräcklig utspädning av brandgaser
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 215 Rapport TVIT-15/795 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta
Läs merTillräcklig utspädning av brandgaser
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT-/79 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta fakulteter
Läs merfukttillstånd med mätdata
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merPrincip för konvertering av FT-system Jensen, Lars
Princip för konvertering av FTsystem Jensen, Lars Publicerad: 8 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (8). Princip för konvertering av FTsystem. (TVIT; Vol. TVIT78). Avd
Läs merBrandgasventilation av ett tågtunnelsystem
Brandgasventilation av ett tågtunnelsystem Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2012 Rapport TVIT--12/7079
Läs merVilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning?
1(8) Ny trycksättningsmetod för trapphus för utrymning Tomas Fagergren, Brandskyddslaget, Stockholm Lars Jensen, installationsteknik, LTH Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? Trapphus
Läs merBestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i T-system med mätdata
Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i T-system med mätdata Uppdrag för Lindab Ventilation AB Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds
Läs mer12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.
12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet
Läs merUndersökning av rotorväxlares överföring
Undersökning av rotorväxlares överföring Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 215 Rapport TVIT15/793 Lunds
Läs merLuftström för skydd mot brandgasspridning
Luftström för skydd mot brandgasspridning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 5 Rapport TVIT-5/797 Lunds
Läs merRegenerativ värmeväxling utan renblåsning
Regenerativ värmeväxling utan renblåsning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/ Lunds Universitet
Läs merFörgiftning vid avklingande kolmonoxidhalt
Förgiftning vid avklingande kolmonoxidhalt Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 28 Rapport TVIT--8/725 Lunds
Läs merTermik och mekanisk brandgasventilation
Termik och mekanisk brandgasventilation Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 7 Rapport TVIT-7/7 Lunds Universitet
Läs merSkattning av fuktverkningsgrad för regenerativ värmeväxling
Skattning av fuktverkningsgrad för regenerativ värmeväxling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 25 Rapport
Läs merDimensionerande lägsta utetemperatur
Dimensionerande lägsta utetemperatur Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 11 Rapport TVIT--11/7064 Lunds
Läs merHalvrunt textildon som backspjäll mätresultat
Halvrunt textildon som backspjäll mätresultat Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2008 Rapport TVIT--08/7032
Läs merBrandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem
Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Principlösning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 212
Läs merBrandgasspridning genom tvärströmning vid utluftning och konvertering
Brandgasspridning genom tvärströmning vid utluftning och konvertering Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merRegenerativ värmeväxling och renblåsning
Regenerativ värmeväxling och renblåsning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/765 Lunds Universitet
Läs merTryckfall för spalt med rektangulär 180º-böj
Tryckfall för spalt med rektangulär 8º-böj Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 29 Rapport TVIT--9/74 Lunds
Läs merVentilationsbrandskydd med och utan spjäll
Ventilationsbrandskydd med och utan spjäll Uppdragsforskning för NBSG, Nationella BrandSäkerhetsGruppen Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning. uppdelad efter vatteninnehåll. Lars Jensen
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning med frånluft uppdelad efter vatteninnehåll Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merByggnadsformens betydelse
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2018 Rapport TVIT-18/7115 Lunds Universitet Lunds Universitet, med
Läs merBestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata
Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata Jensen, Lars 27 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (27). Bestämning av tryckfallsfunktioner för
Läs merBeskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat
Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Dennis Johansson Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merUppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen
Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert
Läs merTrycksättning av trapphus - Utformning
Trycksättning av trapphus - Utformning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2017 Rapport TVIT-17/7107 Lunds
Läs merFuktreglering av regenerativ värmeväxling med ventilationsflöde, varvtal eller vädring
Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med ventilationsflöde, varvtal eller vädring Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola
Läs merUtformning av sprinklersystem
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2009 Rapport TVIT--09/7042 Lunds Universitet Lunds Universitet, med
Läs merStrategiska val för trycksättning av trapphus en utvärdering
Strategiska val för trycksättning av trapphus en utvärdering Bakgrund Tr1-trapphus krävs vid >16 vån eller en utrymningsväg från kontor och liknande >8 vån Förenklad dimensionering: Öppen balkong Praxis:
Läs merRegelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats
Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska
Läs merTermisk trycksättning av trapphus för utrymning
Termisk trycksättning av trapphus för utrymning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 28 Rapport TVIT--8/726
Läs merProvtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson
Gudö 3:551 2015-10-20 Sid 1 av 7 av klimatskal Gudö 3:551 Uppdragsgivare: Stefan Evertson 2015-10-20 Sid 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Lufttäthet 4 Redovisning av lufttäthet 4
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning - Simulering av fukttillstånd med mätdata Jensen, Lars
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Jensen, Lars Publicerad: 2 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2). Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning
Läs mer24) Brandgasspridning
24) Brandgasspridning Luftbehandlingsinstallationer ska utformas så att ett TILLFREDSSTÄLLANDE skydd mot spridning av brandgas MELLAN brandceller erhålls. Vad detta betyder och lösningar på detta går noggrannare
Läs merJensen, Lars. Published: Link to publication
Solinstrålningens osäkerhet - Arbetsrapport för forskningsprojektet: Analys av osäkerhet i beräkning av energianvändning i hus och utveckling av säkerhetsfaktorer Jensen, Lars Published: 21-1-1 Link to
Läs merBrandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem
Brandskyddsventilation av hiss- och trapphussystem Brandgasspridning vid hissdrift Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds
Läs merDynamisk mätning av lufttäthet
Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 212 Rapport TVIT--12/776 Lunds Universitet Lunds Universitet, med nio
Läs merTemadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1
Temadag - ventilationsbrandskydd 1 1 Funktionskravet förutsätter att skydd mot spridning av brandgaser mellan brandceller via ventilationssystem blir tillfredsställande, vilket innebär ett mål att människor
Läs merFunktionskrav mot brandgasspridning. via ventilationssystem - en förstudie med principexempel. Lars Jensen
Funktionskrav mot brandgasspridning mellan brandceller via ventilationssystem - en förstudie med principexempel Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi
Läs merRoterande värmeväxlare och läckage
Roterande värmeväxlare och läckage Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 08 Rapport TVIT--08/7033 Lunds Universitet
Läs merBrandscenario. exempel att jämföra med schablonvärdet 1000 Pa enligt Boverkets rapport 1994:13. I exemplet har programmet PFS (Program
Beräkning av brand- och brandgasspridning via luftbehandlingssystem I denna artikel redovisas exempel på hur en funktionsbaserad brandteknisk lösning för ett luftbehandlingssystem kan utformas. Exemplet
Läs merPROJEKTERING BASIC GENERELLT FÖRUTSÄTTNINGAR HAGAB PROJEKTERING BASIC
H(->20 mm) H+63 mm > än 0 mm HAGAB PROJEKTERING BASIC PROJEKTERING BASIC Textilt material Insatsstos GENERELLT BASIC är ett självverkande backströmningsskydd som förhindrar spridning av brandgas mellan
Läs merRegenerativ ventilationsvärmeåtervinning. utetemperatur under noll
Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning vid utetemperatur under noll Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,
Läs merOtätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav
Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial
Läs merProjekteringsanvisning Backströmningsskydd EKO-BSV
Projekteringsanvisning 2018-03 Backströmningsskydd EKO-BSV Projekteringsanvisning Backströmningsskydd EKO-BSV 1. Inledning Enligt BBR 5:533 ska luftbehandlingsinstallationerna utformas så att ett tillfredställande
Läs merOtillbörlig luftläckage genom otätheter och ej rekommenderade moduluppbyggnad av aggregat med roterande VVX
Otillbörlig luftläckage genom otätheter och ej rekommenderade moduluppbyggnad av aggregat med roterande VVX Otillbörlig luftläckage genom otätheter och ej rekommenderade moduluppbyggnad av aggregat med
Läs merUtetemperaturberoende årsenergibehov
Utetemperaturberoende årsenergibehov Exempeldel Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2008 Rapport TVIT--08/7029
Läs merTeknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD
TEKNIK BRANDSKYDD Teknik brandskydd Allmänt... 70 Projektering... 73 Dimensionering... 76 Redovisning... 77 Appendix 1 - Skyddsavstånd - Utrymmande personer (3kW/m 2 )... 78 Appendix 2 - Skyddsavstånd
Läs merSkydd mot rökspridning via ventilation med stoppade fläktar och förbigångar -riskbedömning och dimensionering
Skydd mot rökspridning via ventilation med stoppade fläktar och förbigångar -riskbedömning och dimensionering Slutrapport - BRANDFORSK 313-1 Lars Jensen Lars Jensen, 26 ISRN LUTVDG/TVIT--6/33--SE(28) ISSN
Läs merGrundläggande definitioner. Mål
Detta verk omfattas av lagen om upphovsrätt. Det får därför inte kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan upphovsrättsinnehavarens uttryckliga tillstånd. Materialet är avsett för Räddningsverkets
Läs merPROJEKTERING BASIC GENERELLT FÖRUTSÄTTNINGAR HAGAB PROJEKTERING BASIC
H(->20 mm) H+63 mm > än 0 mm HAGAB PROJEKTERING BASIC PROJEKTERING BASIC GENERELLT BASIC är ett självverkande backströmningsskydd som förhindrar spridning av brandgas mellan brandceller via tilluftskanaler.
Läs merTrycksättning av trapphus med personbelastning Jensen, Lars
Trycksättning av trapphus med personbelastning Jensen, Lars Publicerad: 25-1-1 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (25). Trycksättning av trapphus med personbelastning.
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-05-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merBrandgasspridning via ventilationssystemet
Brandgasspridning via ventilationssystemet 09.30-09.40 Inledning 09.40-10.10 Räddningstjänstens erfarenheter 10.10-10.40 Forskningen i dag och framtiden 10.40-11.00 Kaffepaus 11.00-11.30 Branschens bild
Läs merVarför luften inte ska ta vägen genom väggen
Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar
Läs merInverkan av skruvhål i PE-folie i vägg med WarmFiber cellulosa lösullsisolering
2012-08-02 1(5) Goodfeel / Epro Europe AB Jan Eric Riedel Maskingatan 2A 504 62 BORÅS Inverkan av skruvhål i PE-folie i vägg med WarmFiber cellulosa lösullsisolering Bakgrund I syfte att kvantifiera betydelsen
Läs merENKEL MONTERING MINIMALT UNDERHÅLL MINIMAL DRIFTKOSTNAD
BASICTM Ett patenterat backströmningsskydd som effektivt förhindrar brandgasspridning via ventilationen. En kostnadseffektiv lösning för exempelvis hotell, lägenheter och äldreboende. ENKEL MONTERING MINIMALT
Läs merVFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra
VFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra VFA 5.3: BAKKANTSUTRYMNING I KÖPCENTRA Syfte: Indata: Resultat: Att uppfylla BBR 5:332 föreskrift trots att längre gångavstånd än de angivna i BBR tabell 5:332 i
Läs merByggnadens värmeförlusttal vid DVUT
Bilaga beräkningsanvisningar 1 [5] Beräkningsanvisningar: Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT Innehåll Beräkningsanvisningar... 1 Anvisningar... 2 Luftläckage i en byggnad med FTX-system... 3 Dimensionerande
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 00-06-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan
Läs merRenblåsning och rotorkanalform
Jensen, Lars 211 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (211).. (TVIT; Vol. TVIT-77). Avd Installationsteknik, LTH, Lunds universitet. General rights Copyright and moral rights
Läs merTemperaturstratifiering i schakt CFD-beräkning med FDS
Temperaturstratifiering i schakt CFD-beräkning med FDS Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 9 Rapport TVIT--9/737
Läs merDiagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden
1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna
Läs merReglering av värmesystem med framkoppling
Reglering av värmesystem med framkoppling Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 09 Rapport TVIT--09/7036
Läs merLägenhetsventilation i olika driftfall. Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus
Lägenhetsventilation i olika driftfall Jämförelse av FX och FTX system i flerbostadshus Bostadsventilation med värmeåtervinning Värmeåtervinning med frånluftsvärmepump FX Värmeåtervinning med från och
Läs merBrandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1
Brandsäker rökkanal Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten 2008-06-16 1 1 Introduktion Det är bra att anpassa skorstenen efter eldstadens behov. Risken för överhettning till följd av för stora
Läs merTryckfall i trapphus - Modellförsök
Tryckfall i trapphus - Modellförsök Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/71 Lunds Universitet
Läs merTextildon som backspjäll - teori och mätresultat. Jensen, Lars. Published: Link to publication
Textildon som backspjäll - teori och mätresultat Jensen, Lars Published: 2007-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (2007). Textildon som backspjäll - teori och mätresultat.
Läs merWorkshop Förstudie - Designguide ventilation i energieffektiva flerbostadshus
2017-12-21 Workshop Förstudie - Designguide ventilation i energieffektiva flerbostadshus Per Kempe 2017-12-04 Program för workshopen med hålltider 13:00 Inledande presentation om problematiken 13:25 Vad
Läs merVFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg
VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg VFA 5.2: GÅNGAVSTÅND I UTRYMNINGSVÄG Syfte: Att uppfylla BBR 5:332 föreskrift trots att längre gångavstånd än de angivna i BBR tabell 5.332 finns för Vk 4 (hotell).
Läs merCentrala FTX-lösningar
Swegon Home Solutions Centrala FTX-lösningar www.swegonhomesolutions.se HOME VENTILATION www.swegonhomesolutions.se Centrala FTX-lösningar för bostadsventilation SVENSKA BOSTADSMARKNADEN Statistiken visar
Läs merSulvägen 31, Solberga - Täthetsprovning av frånluftskanaler
Sulvägen 31, Solberga - Täthetsprovning av frånluftskanaler Bakgrund På uppdrag av Stockholmshem, Peter Axelsson har Bengt Bergqvist Energianalys AB utfört täthetsprovningar av murade frånluftskanaler
Läs merByggaL NY BRANSCHSTANDARD
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD Thorbjörn Gustavsson FuktCentrums informationsdag i Stockholm 2018 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader Första
Läs merFuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?
Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset
Läs merSAMSPELET MELLAN VENTILATION & LUFTKVALITET SÅ SER DET UT. Anders Lundin. TIAB Inomhusmiljö 9 april 2019
SAMSPELET MELLAN VENTILATION & LUFTKVALITET SÅ SER DET UT Anders Lundin andblun@gmail.com TIAB Inomhusmiljö 9 april 2019 Innemiljöorganisationen SWESIAQ AL Innemiljö Vad är bra luftkvalitet? Många talar
Läs merByggaL NY BRANSCHSTANDARD
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD Thorbjörn Gustavsson FuktCentrums informationsdag i Lund 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader Första versionen
Läs merSjälvverkande Backströmningsskydd EKO-BSV
Självverkande Backströmningsskydd EKO-BSV Beskrivning Backströmningsskydd EKO-BSV är ett självverkande brandskydd avsett att användas i ventilationssystem i bostäder, hotell och servicelägenheter för att
Läs merProjekteringsanvisning 2014-09. Backströmningsskydd EKO-BSV
Projekteringsanvisning 2014-09 Backströmningsskydd EKO-BSV Projekteringsanvisning Backströmningsskydd EKO-BSV 1. Inledning Enligt BBR 5:533 ska luftbehandlingsinstallationerna utformas så att ett tillfredställande
Läs merMMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
Läs merRåd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar
PRAKTEK anders.ehrlemark@ptek.se 2016-12-01 Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar Dessa råd gäller klimatreglerade stallar, d.v.s. isolerade stallar där man önskar
Läs merVFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas
VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: BYTE AV EI-GLAS MOT E-GLAS Syfte: Indata: Resultat: Att möjliggöra byte av EI-klassat glas mot E-glas i brandcellsgräns mot utrymningsväg. Presentera beräkningsmetodik
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-03-8 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merLuftströmning i byggnadskonstruktioner
Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet
Läs merVentilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers
Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers Varför lufttäta hus? Varför är lufttätheten allt viktigare idag/framtiden? Varför ventilerade konstruktioner? Fuktcentrums
Läs merSvar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Läs merSkydd mot rökspridning via ventilation med stoppade fläktar och förbigångar riskbedömning och dimensionering
Skydd mot rökspridning via ventilation med stoppade fläktar och förbigångar riskbedömning och dimensionering Jensen, Lars 26 Link to publication Citation for published version (APA): Jensen, L. (26). Skydd
Läs mer4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll
4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen
Läs merAnalys av skolor med fläktförstärkt självdrag
Analys av skolor med fläktförstärkt självdrag Birgitta Nordquist Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2007 Rapport TVIT--07/3005
Läs merPM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER
Sida: 1 (5) PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER Detta PM upprättas på uppdrag av. Syftet med detta PM är att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås vid
Läs merVentilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer
Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merSammanställning Resultat från energiberäkning
Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Byggnaden är godkänd enligt BBR Fastighetsbeteckning: Solsidan 2 Namn: Oliver Zdravkovic Datum beräkning: 2016.06.20 19:14 Klimatzon: Byggnadstyp:
Läs merStörsta brandflöde för given spridningsvolym
Största brandflöde för given spridningsvolym Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2 Rapport TVIT--/743 Lunds
Läs merTillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter
, plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av
Läs mer