T J O U R N A L E N. År 2009 Nr 3 - augusti

Transkript

1 1 T J O U R N A L E N År 2009 Nr 3 - augusti Innehållet i detta nr av T-Journalen: Inbjudan till medlemsträff lördagen den 26 september Med detta numer av T-Journalen bifogas en inbjudan till medlemsträff lördagen den 26 september. Då har vi ordnat ett trevligt program där vi på förmiddagen träffas i Wadköping och tar en kopp kaffe tillsammans. Därefter tittat vi på teater i Wadköping där en skådespelerska agerar en gamla tiders piga den tidens och hur tillvaron då kunde se ut. Därefter beger vi oss till Naturens hus där vi äter lunch tillsammans och får lära oss med om Naturens hus och hela tillskapandet av Rynningevikens och Rävgångens naturområde. Där finns fina möjligheter till promenader på vackra cykel- och promenadgångar. Får vi därtill ett vackert väder så lovar detta att bli detta en fantastisk dag. Som vanligt kommer föreningen att kraftigt subventionera priset för oss medlemmar. Om plats, tider och pris, se inbjudan på sid 12 På sid 2 finns ordförandens synpunkter samt information om den europeiska donationsdagen söndagen den 4 oktober då vi planerar informationsaktiviteter. Vi hoppas att många medlemmar sluter upp och hjälper till vid denna för oss njursjuka så viktiga informationskampanj. På sid 3 finns några minnesord över Thomas Forsberg, vår vän och mångårige styresledamot i föreningen. Thomas avled plötsligt på försommaren. Thomas lämnar ett stort tomrum efter sig. På sid 3 finns också information om föreningens nya hemsida som nu är moderniserad med en layout som motsvarar dagens krav på en attraktiv och besöksvärd hemsida. På sid 4 hittar Du föreningens kalendarium för Sid 5 Den 18 augusti förlade vi styrelsens möte till Karlskoga lasarett. Vi fick då också möjlighet att göra en rundvandring på lasarettets dialysmottagning där vi blev mottagna och sakkunnigt informerade om dialysavdelningens verksamhet. På sid 5-10 finns rapporter från Njurförbundets 40-årsjubileum i Stockholm den 9 10 maj. Vi som var där fick under lördagseftermiddagen lyssna till många intressanta föredrag, därefter en stunds underhållning med känd artist samt slutligen en trevlig jubileumsfest på kvällen. Söndagsförmiddagen ägnades helt och hållet åt förbundsstämman. På sid 11 finns styrelsens ledmöter presenterade med namn, adress och telefon. Ring till oss när ni har några tankar eller idéer! På sid 12 finns inbjudan till medlemsträff. Föreningsadress: c/o Lasse Pettersson, Oskarstorget 10 A, Örebro Föreningslokal: Brukarhuset, Mellringevägen 120 B, Örebro (obemannat) Postgiro: Postgiro (stödfonden):

2 2 Redaktionskommitté T-Journalen: Per Zimmerman, redaktör/ansvarig * * utgivare, Lars B Stenström och Anne Pettersson. Njurföreningens postgiro: Postgiro stödfonden: Ordföranden har ordet Årstiderna och de yttre omständigheterna påverkar alla njursjuka. Ändå är det viktigaste att vården fungerar. I ekonomikrisens spår finns frestelsen för de som ansvarar för vården att hitta nya sparobjekt. Men för de njursjuka och för de som dialyserar är behovet det motsatta, nämligen att man bygger ut. Oroande signaler kommer från Stockholm där Sofiahemmets dialys skall försvinna. Vi som använt Sofiahemmet för gästdialys vet att denna möjliglighet betytt mycket. Vi instämmer med Njurföreningen i Stockholm (med Gotland) som protesterar mot nedläggningen. För den som dialyserar är det nödvändigt att kunna göra det som sjukskriven. Det får absolut inte finnas risk för att den som är svårt sjuk inte fullt ut respekteras. Myndighetslinjen att så snart som möjligt få tillbaka alla i arbete måste faktiskt göra halt vid svåra sjukdomstillstånd. På den punkten finns inte utrymme för kompromisser. De senaste månaderna har bjudit på det mesta. Det har varit otroligt omväxlande. Vi har haft veckor med låga temperaturer och en hel del regniga dagar med skyfall. På koloniområdet där jag håller till förvandlades flera lotter. Oväntat hade de blivit sjönära. Och jag har berättat för alla som orkat lyssna om hur grönsakslandet svämmade över och växtligheten drunknade. Potatisen blev som skumgummi. Och dessemellan har värmen verkligen räckt till, ja, det har varit mycket varmt!. I genomsnitt har det nog varit alldeles lagom. En underbar och fantastisk svensk sommar med andra ord! Lars B Stenström, ordförande * * Donationsdagen den 4 oktober Söndagen den 4 oktober är det den Europeiska Donationsdagen. Donationsrådet (en enhet på Socialstyrelsen) uppmärksammar denna dag och likaså gör vi i Njurföreningen i Örebro län. Vi planerar en aktivitet i något köpcentrum. t.ex. Krämaren, eller liknande där vi skall dela ut donationskort och göra allmänheten uppmärksammad på hur viktigt det är att ta ställning i donationsfrågan. Detta gör vi för att få allt fler personer att göra sin inställning klar genom att t.ex. anmäla sig till donationsregistret. Vill Du hjälpa till den 4 oktober hör av Dig till Anne Pettersson, eller genom e-post: anne.pettersson@orebro.se Hjälp till att få allmänheten att göra sin vilja känd! /Anne P Här överlämnas donationskort

3 3 Minnesord Under försommaren avled vår vän och styrelsemedlem Thomas Forsberg. Hans engagemang i Njurföreningen var stort. Thomas trädde in som suppleant i styrelsen redan år Thomas var klubbmästare i den gemensamma föreningen. På den tiden var föreningen geografiskt omfattande eftersom både Sörmlands, Värmlands och Örebro län ingick. När föreningarna år 2002 delade sig blev han så ordinarie ledamot i T-styrelsen. Thomas Forsberg var också kansliansvarig och ingick dessutom i beredningsgruppen för den fond föreningen förvaltar. Där har han haft ett stort ansvar. Thomas Forsberg hade en förmåga att i rätt ögonblick yttra sig och fälla en kommentar, mitt i prick. Med sitt engagemang och klara övertygelse bidrog han till föreningens utveckling och med sin underfundiga humor till den goda andan och kamratskapet. Vi kommer att minnas Thomas med uppskattning och tacksamhet men med stor saknad. Frid över hans minne! Lars B Stenström, ordförande. * * Föreningens nya hemsida Njurföreningen i Örebro län har fått en egen hemsida där vi bland annat lägger in aktuell information och även senaste numret av medlemstidningen T-Journalen. Sidan nås via Njurförbundets hemsida och sedan via länkar till regionföreningarna som hittas längst ned på sidan. Passa på att besöka vår nya hemsida!: /AnneP * * Glöm ej att meddela adressändring! Glöm inte att anmäla till någon i föreningens styrelse om Du får ny adress! Vi ser då till att ändringen införs i lokalföreningens medlemsregister.

4 2009 års kalendarium 4 Januari 20 Tisdag Styrelsemöte 29 Torsdag T-Journalen 1/09 skickas ut Februari Mars 1 Söndag Årsmöte 3 Tisdag Styrelsemöte (Konstituering mm) 12 Torsdag Världsnjurdagen April 17 Fredag Manusstopp (T-Journalen) V17 T-Journalen 2/09 skickas ut 30 Torsdag Stödfonden, sista ansökningsdag Maj 4 Måndag Fondens beredningsgrupp 5 Tisdag Styrelsemöte (Bl a fondbeslut) 9 Lördag Njurförbundets 40-års jubileum 10 Söndag Förbundsstämma (deltagare utses av styrelsen) Juni/juli Sommaruppehåll Augusti 18 Tisdag Styrelsemöte i Karlskoga kl V35 T-Journalen 3/09 skickas ut September 26 Lördag Medlemsutfärd till okänt mål Oktober 4 Söndag Europeiska Donationsdagen Lörd-Sönd Regionordförandekonferens 31 Söndag Stödfonden, sista ansökningsdag November 2-6 V 45 Beredningsgruppen 2-6 V 45 T-Journalen 4/09 skickas ut 7 Lördag Styrelsen möter sjukvårdens personal 12 Torsdag Styrelsemöte December Platsd och datum ej klart Julbord (inbjudan kommer med nästa nr av T-Journalen) Styrelsemöte i Karlskoga * *

5 5 Poul Madsen begrundar sin egen dialysplats Annika Granberg-Knauss, Lars B och Lena Adolfsson Det senaste styrelsemötet, den 18 augusti, förlade vi till Karlskoga lasarett. Styrelsen samlades i lasarettets entré kl Vi började med att göra ett studiebesök på dialysmottagningen där avdelningsföreståndaren Lena Adolfsson tog emot oss och visade oss runt i lokalerna samt informerade om verksamheten. På Karlskoga har man 14 dialysplatser och man kör med två skift måndag, onsdag och fredag på förmiddag respektive eftermiddag. Det tredje skiftet körs tisdag, torsdag och lördag. Man använder sig av Gambro-apparater och man har 14 st och fyra i reserv. Man har tillgång till två tekniker som har deltid på dialysen. Sommaren 2009 har man haft 8 gästdialyspatienter som sammanlagt haft 32 dialyspass. Detta med möjligheter till gästdialys på detta sätt är naturligtvis något som alla dialyserande uppskattar och vi blev förstås glada över att Karlskoga denna sommar har haft möjlighet att erbjuda detta. Efter denna rundvandring vidtog styrelsemötet i ett sammanträdesrum alldels intill dialysen. Där bjöd dialysmottagningen på kaffe med goda smörgåsar. För detta tackar styrelsen så väldigt mycket! Därefter avslutade vi med att ha vårt styrelsemöte./perz * * Njurförbundets 40-årsjubileum Lördagen den 9 maj samlades drygt 100 personer från alla landets regionföreningar på Park Inn hotell i Solna för att fira Njurförbundets 40-årsjubileum. Från vår regionförening åkte vi sju personer. Tre var valda ombud med rätt att rösta vid förbundsstämman dagen därpå, Lars B Stenström, Per Zimmerman och Eero Husa. Fyra medlemmar, alla med många års aktivt arbete i föreningen, följde med för att närvara vid lördagens jubileumsprogram med föredrag under hela dagen och jubileumsfestmiddag på kvällen. Kort historik över Njurförbundets utveckling (En del av denna historik är hämtad från Håkan Hedmans artikel i Njurvårdens framtid ). Njurförbundets ordförande Håkan Hedman, ordförande sedan 1985, inledde med att hälsa alla välkomna till 40-årsjubileet, såväl medlemmar som alla dagens gästföreläsare. Därpå berättade han om en jubileumsskrift på nära 150 sidor som precis utkommit av trycket med anledning av Njurförbundets 40-åriga verksamhet. Skriften heter Njurvårdens framtid - en bok med anledning av Njurförbundet 40 år Boken delades ut till samtliga närvarande vid jubileet. Boken finns att beställa från Njurförbundets kansli och kostar 150 kr samt tillkommer porto om 25 kr. Beställs per telefon Kan också beställas via e-post: info@njurforbundet.se

6 6 Därefter gav Håkan Hedman en kort historik över Njurförbundets utveckling. Njurförbundet bildades 1969 på initiativ av ett antal patienter vid S.t Eriks sjukhus i Stockholm, dvs några månader innan den första människan landsteg på månen. Dessa njursjuka patienter beslöt att försöka bilda en intresseförening. De skickade inbjudan till sex olika sjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala, Danderyds sjukhus i Stockholm, Vänersborgs lasarett, Umeå lasarett, Regionsjukhuset i Linköping och Lunds lasarett. Ca 100 inbjudningar gick ut. Ett 30-tal patienter svarade och ett 10-tal mötte upp till det första mötet den 5 mars 1969 och en interimsstyrelse bildades. En ordförande utsågs samt fem övriga ledamöter. Årsavgiften till den nybildade föreningen, Njursjuka i Sverige, fastställdes till 10 kr. Redan från början skapade föreningen goda relationer och nära samverkan med den medicinska profession och övriga aktörer inom njursjukvården. De frågor som var aktuella vid den tiden skiljer sig märkligt nog inte särskilt mycket från de frågor som diskuteras Bristen på gästdialysplatser var även då en angelägen fråga. Likaså arbetade man med att få samhället att stå för kostnader som uppkommer i samband med hemdialys. År 1970 fanns det cirka 200 dialysplatser i Sverige att jämföra med de cirka personer som har dialys idag samt ca 30 som har hemdialys. Att få dialys var på den tiden dyrt. Patienterna skrevs in som inneliggande och fick därmed betala 10 kr per vårddag vilket på den tiden var ganska mycket för en enskild individ i början av 1970-talet. Vid slutet av 1972 hade föreningen cirka 750 medlemmar och det bildades flera lokalföreningar. Vid årsskiftet 1974/75 hade antalet medlemmar ökat till Medlemstillströmningen under slutet av 1970-talet var stark och 1977 hade förbundet medlemmar, dvs ungefär hälften av dagens medlemsantal. Hösten 1972 ändrades föreningens namn till Riksförbundet för Njursjuka, RNj, vilket förblev förbundets namn fram till förbundsstämman 2007 då namnet ändrades till Njurförbundet. En viktig milstolpe i förbundets historia var Radiohjälpskampanjen under två och en halv månad hösten Under kampanjtemat Ge njursjuka rätt till liv insamlades kronor vilket skapade förutsättning att bilda Njurfonden som är förbundets forskningsfond. En annan viktig milstolpe skedde då Donationsprojektet, på initiativ från av Njurförbundet, genomfördes med pengar från Allmänna Arvsfonden. I projektet deltog även Hjärtoch lungsjukas Riksförbund, Diabetesförbundet, Riksförbundet Cystisk fibros och Viking, Riksföreningen för hjärt- och lungtransplanterade. De fem organisationerna kallade sig för Donationsgruppen som 1997 blev Livet som gåva. Genom finansiering från Allmänna Arvsfonden kunde ett annat projekt inledas vilket resulterade i att Njurförbundets skrift, Riktlinjer för god njursjukvård kunde presenteras inför förbundsstämman Arbetet med att ta fram riktlinjerna sträckte sig över flera år, vilket var betydelsefullt eftersom innehållet kunde utarbetas i nära samverkan med medlemmar och förtroendevalda från hela landet. Håkan Hedman avslutade sitt anförande med att konstatera att Njurförbundet och Regionföreningarna har sedan 1969 kunnat utvecklas till en stark organisation för njursjuka. Denna utveckling har enbart kunnat ske tack vare många människors ideella insatser för en sak som de alla trott på. Föreläsningar jubileumsdagen den 10 maj Håkan Gäbel, med. dr., docent i transplantationskirurgi, Göteborg, var moderator under det antal gästföreläsningar som ägde rum jubileumsdagen. Håkan Gäbel har suttit med i redaktionskommittén för boken Njurvårdens framtid. Han är också ordförande i föreningen Njurens vänner som bl.a. delar ut Guldnjuren till välförtjänta personer och han sitter även

7 7 med i organisationskommittén för WTG (World Transpant Game) i Göteborg som i juni 2011 äger rum i Göteborg. Henrik Mulec, Vänersborg/Trollhättan, Landstinget för Västra Sverige, talade under rubriken Utveckling och framsteg i dialysbehandling av njursvikt. Han berättade om dialysens historia, att man bl.a. började med dialys på djur redan Bland viktiga förgrundsfigurer inom dialysens ut- veckling nämnde han bland andra Nils Ahlvall i Lund. Bland vikiga milstolpar nämnde han bl.a. vattenreningen i samband med dialys och medicinen EPO. Han talade även om det nya patientomhändertagandet i samband med dialys, t.ex. att patienten själv deltar i dialysen, om hemdialys med hjälp av hemsjukvården, om nattdialys och om den satellit-enhet för dialys som finns i Strömstad. Mattias Aurell, professor emeritus, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg, SÄL (Sällskapet äldre läkare). Han sade att det numera inte heter njursjukvård utan njurvård och att man som patient med njursvikt visst det kan sköta om sina njurar. Vad är då att tänka på? Han sade bl.a. att diabetes påverkar njurarna negativt. Tidigare dog många diabetiker i uremi och att uremin då var oundviklig. Diabetssjukvården blev bättre och bättre vilket hejdade njurarnas försämring. Han ställde frågan: Hur förebygga sjukdomen? - Högt blodtryck är njurens fiende nummer ett. Högt blodtryck slitet på njurarnas små blodkärl. Högt blodtryck måste förebyggas, eftersom när man väl fått högt blodtryck är detta svårt att bota. Han nämnde fyra viktiga orsaker till högt blodtryck: 1. Ärftlighet 2. Stress 3. Brist på motion 4. Överintag av salt (12 gram salt/dygn säger WHO men 4-6 gram/dygn räcker. Salt genom munnen är något som myndigheterna skulle kunna göra något åt. Salt får vi i oss eftersom det finns salt i all industrimat och i samband med uteätande, 75% av vårt saltintag får vi i oss genom detta sätt. Resten sätter vi i oss själva, dvs den mindre delen av saltintaget står vi själva för. Så innehåller t.ex. charkuterier väldigt mycket salt. Myndigheterna jobbar med matindustrin för att få till stånd hälsoriktigare produkter. Mattias Aurell sade att här är att märka att särskilt charkuteriindustrin inte är villiga att saltdeklarera saltinnehållet. Salthalten hos människan kan för övrigt mätas i urinen. Vad göra åt detta med det höga saltintaget? - Köp råvaror och laga egen mat där Du kan hålla kontroll på saltet. - Köp saltdeklarerade varor. - Fråga efter saltmärkta varor i Din butik.

8 8 Marie Nykvist, leg sjuksköterska, avdelningschef vid universitetssjukhuset i Lund och ordförande för Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. Hon talade över ämnet Konkurrens i vården. Hon ställde frågorna: Vad är nytänkande? och Behövs nytänkande? Hon sade att krav på förändringar i vården kommer från både patienter och personal i form av: - Mer resurser - Bättre chef - Bättre lön - Bättre arbetskamrater - Fogligare patienter Vad gör man då när resurserna förblir desamma? - Utnyttja befintliga resurser bättre. - Lär av andra. - Rotationstjänstgöring (bredare kompetens). - Helgtjänstgöring för all vårdpersonal. - Mobila team. - Konkurrensutsättning (få bättre lön och vill bättre arbetsinsatser). - Personalkooperativ. - Brukarkooperativ. Vad behövs för förändring? - Nulägesbeskrivning innan förändring. - Öppet sinne och vidsynthet. - Stöd och uppmuntran. - Hängivenhet. - Målmedvetenhet. - Mod att pröva nytt. Alla är vi rädda för förändringar? Om man kommer med ett förslag på förändring som alla tycker är bra, då är det nog ingen förändring som föreslagits. Förändringsprocessen kan kräva nederlag efter nederlag innan man når framgång med förändringen. Som avslutning citerade Marie Nykvist Churchill som skall ha formulerat sig: Ju längre tillbaka man ser, ju längre fram kan man se. Nils Grefberg, med. dr, verksamhetschef njurmedicin, Växjö centrallasarett. Han talade om Njursjukvården i framtiden. - Han började med att konstatera att patienten är en outnyttjad resurs inom svensk njursjukvård. Han nämnde begreppet expertpatient som ett bra begrepp. Ta fram det friska hos patienten och använd detta som resurs i vården. - Patientens delaktighet kan leda till att allt fler patienter kör självdialys som sedan leder till att hemdialys körs av fler patienter. - Patienter har frågat sig Varför skall jag komma till sjukhuset för dialys när jag inte behövt ett enda handtag från någon personal de senaste tre månaderna vid min självdialys? - Patientutbildning leder till lägre dödlighet enligt studier i Canada och Italien. - Patienten borde få logga in sig på sin egen journal eftersom där inte finns några hemligheter. Patienten kan då t.ex. läsa sina egna lab-värden.

9 9 - Patienten kan skriva sin egen patientdagbok. - Vid universitetssjukhuset i Lund kan dialyspatienterna ta sig in på dialyskliniken för egen dialys, även när det inte finns personal på kliniken. - Egendialys, hemdialys och läsa egen journalen är sådant som personalen måste inse och ta till sig. Hans Herlitz, professor i Göteborg och ordförande i Svens njurmedicinsk förening, talade också över ämnet Framtidens njursjukvård. Bland annat ställde han några intressanta frågor: - Vad blir effekten av en aktiv uremivård? - Kommer njursvikten att avta? - Bättre diabetessjukvård färre njursjuka? - Kan vi bygga något på stamceller? Djurförsök har gjorts med för framtiden intressanta resultat. Annika Tibell, med. dr., docent i transplantationskirurgi, verksamhetschef vid transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. Även hon talade om Framtidens njursjukvård. Hon berättade bl.a. följande: Biverkningar av medicin och bristen på organ är problem som måste lösas. Tillgången på organ från avlidna är, och kommer att vara, begränsad. Hon angav några problemområden där en spännande utveckling sker: 1. Biverkningar av medicin - Nya läkemedel som på ett bättre sätt kan individanpassas för patienten. - Nya testmetoder vid blodprovstagning. - Transplantera utan läkemedel, en glipa i immunförsvaret vilket benämns tolerans. - Väldigt kraftig immunbehandling under kort tid, några veckor. - Omprogrammering av immuniteten så att den transplanterade njuren uppfattas av kroppen som ett eget organ. - Patientens egna försök att minska immunsuppressionen är absolut inte tillrådligt! 2. Bristen på organ - Minska behovet av transplantationer. - Organet för transplantation skall vara så kort tid som möjligt utanför kroppen. Levande givare är då bättre än avliden donator. - Öka donationsfrekvensen. - Donationsrådets undersökning visar att 8 av 10 personer är positiva till organdonation. 90 % av dom som tagit ställning är positiva till donation. Varje person måste klargöra sin inställning till att donera organ. - Levrar åldras inte mycket. Levern är kroppens främsta proteinfabrik. - Nya källor. Kan Xenotransplantation (organ från djur) vara en framtid? Här finns emellertid risker för virusöverföring. Grisen anses vara den djurart som är mest lämplig för Xenotransplantation. De största hindren är det mänskliga immunsystemets avstötningsreaktion samt skillnader i fysiologiska funktioner mellan grisens och människans

10 10 organ. Annika Tibell sade att Xenotransplantation inte är aktuellt inom de närmaste 10 åren, men det forskas på området.vid försök har det visat sig att insulinbildande celler från grisar har överlevt hos människor. Insulinbildande celler från grisfoster har vid försök utvecklats till vuxna utvecklade celler hos människor. Vid försök har grisnjurar fungerat sex månader hos apa som saknat egna njurar. Håkan Hedman, ordf. i Njurförbundet, avslutade dagen genom att tacka alla närvarande föreläsare för intressanta föredrag och åhörarna för visat intresse. Efter eftermiddagens föreläsningar blev det en stunds underhållning innan middagen. Ett glas vin serverades och för underhållningen stod Leif Burken Björklund med två kompande gitarrspelande medmusikanter, lika glada som Burken. Själv spelade Burken både gitarr och dragspel. Naturligtvis fick vi höra Hej baberiba och andra kända låtar som Burken har på sin repertoar. Burken höll igång på känt manér i en dryg halvtimme. Många av oss sjöng förstås med i låtarna och stämningen var hög. Inte kan man tro att den mannen är njursjuk och dialyserande. /PerZ. Förbundsstämman söndagen den 10 maj Förmiddagen ägnades helt åt 2009 års förbundsstämma där både valda ombud med rösträtt (38 st) samt styrelsen. Därtill kom valberedningen, revisorn, samt personalen från riksförbundets kansli. Intresserade medlemmar närvarade också och deltog i diskussionerna men hade ingen rösträtt. Totalt var vi nog personer. Stämman förflöt utan några större motsättningar. Val till förbundsstyrelsen gjordes där Håkan Hedman omvaldes som ordförande för 2 år. Övriga 8 styrelseledamöter valdes för 2 år, i de flesta fall handlade det om omval men nyvaldes gjorde bland andra Mikael Johansson från Karlstad. Inga suppleanter finns längre i förbundsstyrelsen. Revisor och d:o suppleant valdes. I övrigt avhandlades dagordningens alla 21 punkter snabbt och effektivt, bland annat beviljades styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Punkt 11 handlade om motioner från medlemmar och regionföreningar och punkt 12 avsåg behandling av förslag som väckts av förbundsstyrelsen. Det fanns 4 motioner från regionföreningar/medlemmar. Dessa handlade om begreppet njursjuk och hurvida detta skall ingå i stadgarna och i andra sammanhang. Motion 2 handlade om Njurförbundets medlemskap i CEAPIR, den europeiska organisationen för njursjukas intresseföreningar. Motion 3 föreslog att åldersgränsen för medlemsavgiften för barn höjs från 18 till 20 år. Den sista och 4 motionen, från enskild medlem, handlade om huruvida det är bra att medlemsavgifterna i regionföreningarna varierar som de gör. Styrelsens förslag till förbundsstämman gällde medlemsavgifterna. Medlemsavgiften till Njurförbundet från regionföreningarna är nu 120 kr för vuxen och 20 kr för barn under 18 år. Styrelsen förslog att dessa avgifter skulle förbli oförändrade under åren Förbundsstämman biföll förslaget./per Z

11 11 Styrelsens sammansättning under verksamhetsåret Ordförande Lars B Stenström Tel.: Olaus Petri Kyrkogata ÖREBRO Vice ordf. Per Zimmerman Tel.: (Redaktör för Malmgatan ÖREBRO T-Journalen) Kassör Lasse Pettersson Tel.: , mob.: Oskarstorget 10 A ÖREBRO Ledamot Poul Madsen Tel.: (sekr.) Groddvägen KARLSKOGA Ledamot Anne Pettersson Tel.: Vasagatan ÖREBRO Ledamot Annika Granberg Knauss Tel.: Fallet KOPPARBERG Ledamot Karl Bewenram Tel.: Stränggatan KARLSKOGA Ledamot Marianne Bewenram Tel.: Stränggatan KARLSKOGA