Den offentliga sektorn i korthet

Transkript

1 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTVECKLING 2012 Den offentliga sektorn i korthet utvecklingen 2012

2

3 MISSIV DATUM DIARIENR /80-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Socialdepartementet Stockholm Den offentliga sektorn i korthet 2012 Inom ramen för Statskontorets instruktionsenliga uppdrag att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling, lämnar Statskontoret härmed rapporten Den offentliga sektorn i korthet utvecklingen Rapporten ingår i Statskontorets serie om den offentliga sektorns utveckling. Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Ann-Katrin Berglund och utredare Susanne Johansson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Susanne Johansson POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX: statskontoret@statskontoret.se

4

5 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Statskontorets uppdrag Syfte och avgränsningar Metod och material Disposition 13 2 Den offentliga sektorns ekonomiska utveckling Ekonomisk tillväxt och finansiellt sparande Offentliga inkomster Offentliga utgifter Kommunernas köp av verksamhet 26 3 Sysselsatta i den offentliga sektorn Antalet sysselsatta Sysselsatta i offentlig sektor fördelade på kön Sysselsatta i offentlig sektor fördelade på ålder Fördelning av statsanställda per verksamhetsinriktning 36 4 Organisations- och strukturförändringar i staten Fortsatt utveckling mot färre och större myndigheter Renodling, effektivisering och helhetsperspektiv 44 5 Medborgarnas uppfattning om kvalitet i offentlig verksamhet Flest nöjda med Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Kronofogden Medborgarnas uppfattningar om 13 myndigheter Medborgarna mest nöjda med kommunal verksamhet Är nöjdheten på väg nedåt? Brukarna mer nöjda? Vem du är har liten betydelse för bedömningen Likartade bedömningar oavsett partisympati 60 5

6 6

7 Sammanfattning I denna rapport beskriver vi utvecklingen av den svenska offentliga sektorns omfattning mätt i pengar och personal. Vi redogör för organisations- och strukturförändringar i staten och redovisar medborgarnas uppfattning om kvaliteten i ett antal offentliga och offentligt finansierade verksamheter. I rapporten beskriver vi utvecklingen under det senaste decenniet, med fokus på vad som hänt de två senaste åren. I korthet ser vi följande: Sedan 2000 har den offentliga sektorn minskat mätt som andel av BNP. Minskningen gäller såväl offentliga inkomster som utgifter. År 2012 var den offentliga sektorns utgifter större än inkomsterna. Mellan 2011 och 2012 har de offentliga utgifternas andel av BNP ökat. Sedan 2000 har inkomsterna ökat mer i kommunsektorn än i den statliga sektorn, men statens intäkter är fortfarande större. År 2012 var det finansiella sparandet negativt, dvs. statens utgifter var större än inkomsterna. Sedan 2002 har konsumtionsutgifterna (löner, material, sociala avgifter m.m.) ökat inom både kommunsektorn och inom den statliga förvaltningen. Mätt i fasta priser har utgifterna ökat med 11 respektive 10 procent över hela perioden. Konsumtionsutgifterna är oförändrade 2012 jämfört med Den offentliga sektorns andel av arbetsmarknaden minskar. År 2011 jobbade 28 procent av de sysselsatta i Sverige inom den offentliga sektorn. Totalt arbetar drygt personer inom den offentliga sektorn. Inom staten är fördelningen mellan kvinnor och män jämn. Inom både landsting och kommun är 8 av 10 sysselsatta kvinnor. 7

8 Sedan 2007 har antalet anställda som är 24 år eller yngre fördubblats inom den offentliga sektorn. Även antalet offentligt anställda som väljer att arbeta efter 65 ökar. Antalet myndigheter fortsätter att minska, men i långsammare takt jämfört med tidigare år. Den 1 januari 2013 fanns det 372 myndigheter, att jämföra med januari Det samlade antalet årsarbetskrafter i staten 2012 var , vilket innebär en ökning med årsarbetskrafter i jämförelse med De flesta av myndigheterna är små, över 40 procent har färre än 50 årsarbetskrafter. De små myndigheterna svarar dock för en mycket liten andel av det samlade antalet årsarbetskrafter. Det finns skillnader i hur medborgarna bedömer att myndigheter sköter sina uppgifter. År 2012 har vi mätt medborgarnas bedömningar av sex myndigheter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Skolverket. De svarande är mest positiva till det arbete som Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Kronofogden utför. Arbetsförmedlingen uppskattas däremot i lägre grad av medborgarna. Medborgarna är mer nöjda med kommunala verksamheter än med statliga. 8

9 1 Inledning 1.1 Statskontorets uppdrag I Statskontorets uppdrag ingår att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling. Det gör vi bland annat i vår skriftserie Om offentlig sektor där vi speglar och analyserar olika aspekter av förvaltningen och förvaltningspolitiken. Som ett led i vårt förvaltningspolitiska uppdrag har vi också vid två tillfällen tagit ett mer samlat grepp om den offentliga sektorns utveckling. I rapporten Den offentliga sektorns utveckling En samlad redovisning 2011 tog vi vår utgångspunkt i OECD:s studie Government at a glance och presenterade en samlad bild av den offentliga sektorn tillsammans med internationella utblickar. I rapporten Vad händer i den offentliga sektorn. En översikt över utvecklingen från 2012, presenterade vi i stället en översiktlig beskrivning av svensk offentlig sektor över tid. I årets rapport presenterar vi uppdaterade uppgifter om den offentliga sektorn i Sverige. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av offentlig sektors omfattning och organisation med särskilt fokus på utvecklingen av den statliga förvaltningen under de senaste två åren. I rapporten beskriver vi utvecklingen av den offentliga sektorns omfattning mätt i pengar och personal. Vi redogör för organisations- och strukturförändringar inom statlig verksamhet och vi redovisar medborgarnas uppfattning om kvaliteten i ett antal offentliga och offentligt 9

10 finansierade verksamheter. Därmed hoppas vi kunna ge svar på några vanliga frågor om offentlig sektor, såsom: Hur stor är den offentliga sektorn? Hur många myndigheter finns det? Vad anser medborgarna om den offentliga sektorn? Det är framför allt utvecklingen av den offentliga sektorns ekonomi och organisation som berörs i rapporten. Den omfattar inte frågor som rör myndigheternas inre liv och verksamhet och inte heller verksamheternas resultat. 1.3 Metod och material Rapportens utgångpunkter Rapporten från 2012 tog ett samlat grepp över perioden och diskuterade utvecklingen över hela perioden. 1 Slutsatserna i den rapporten är i stor utsträckning fortfarande giltiga och den som är intresserad av utvecklingen i ett längre perspektiv kan med fördel ta del av den. I årets rapport redovisar vi uppgifter över tid men fokuserar på utvecklingen under det senaste året, vilket i de flesta fall betyder 2012 eller 2011 beroende på tillgången till statistik. Där det är relevant knyter vi diskussionen om den aktuella utvecklingen till regeringens ambitioner med förvaltningspolitiken som uttrycks i den förvaltningspolitiska propositionen. 2 Olika underlag används i rapporten De olika kapitlen grundar sig på olika underlag. Beskrivningen av hur offentlig ekonomi har utvecklats baserar vi på Statistiska centralbyråns (SCB) officiella statistik från nationalräkenskaperna. Statistiken presenteras främst i löpande priser i enlighet med SCB:s sätt att redovisa siffrorna. Löpande priser är de faktiska priser eller värden som gäller vid en viss tidpunkt (det nominella värdet). I enstaka fall används fasta priser. Redovisning i fasta priser tar hänsyn till pris- 1 Statskontoret (2012) Vad händer i den offentliga sektorn. En översikt över utvecklingen Proposition 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt. 10

11 förändringar genom att alla priser eller värden beräknas utifrån ett enskilt års pris eller värde. Uppgifterna från nationalräkenskaperna för 2011 och 2012 är preliminära. 3 Redovisningen av den ekonomiska utvecklingen i rapporten är översiktlig. För en mer djupgående beskrivning av den ekonomiska utvecklingen hänvisar vi bland annat till Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, Riksgälden, SCB, Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013, Budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) och Årsredovisningen för staten I kapitel 3 använder vi två olika mått för att beskriva sysselsättningen i den offentliga sektorn. I första hand baserar vi kapitlet på uppgifter om sysselsatta som utgår från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Med denna statistik kan vi jämföra olika delar av den offentliga sektorn med varandra och med arbetsmarknaden i stort. Med sysselsatta avser vi personer som förvärvsarbetar i genomsnitt minst en timme per vecka under november månad. I sysselsatta ingår även egenföretagare. 4 Vi använder oss också av uppgifter kring antalet anställda i staten från Arbetsgivarverket. En central indelningsgrund av offentliga verksamheter är det internationella systemet för att klassificera nationalräkenskaper, Cofog (Classifications of the Functions of Government). Detta system består av tio områden. Allmän offentlig förvaltning: verkställande och lagstiftande organ, ekonomi och skatteförvaltning, utrikesförvaltning, bistånd, m.m. Försvar: militärt försvar, civilt försvar m.m. 3 De definitiva beräkningarna för ett specifikt år publiceras drygt ett och ett halvt år efter årets utgång. 4 Fr.o.m. årgång 2011 har SCB gjort förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre från och med årgång Du kan hitta mer information om förändringarna på 11

12 Samhällsskydd och rättsskipning: polis, brand- och räddningsverksamhet, rättsväsende m.m. Näringslivsfrågor: handels- och näringslivspolitik, jordbruk, arbetsmarknadsfrågor, bränsle och energi, tillverkning och byggverksamhet m.m. Miljöskydd: avfallshantering, bekämpning av föroreningar, skydd av biologisk mångfald m.m. Bostadsförsörjning och samhällsutveckling: bostäder, vattenförsörjning m.m. Hälso- och sjukvård: öppen sjukvård, tandvård, folkhälsovård, läkemedel m.m. Fritidsverksamhet, kultur och religion: stöd till idrotts- och fritidsverksamhet, kulturell verksamhet, radio och tv m.m. Utbildning: förskola, grund- och gymnasieskola, eftergymnasial utbildning m.m. Socialt skydd: stöd vid sjukdom och funktionshinder, äldreomsorg, familjer och barn och arbetslöshet m.m. I rapporten använder vi oss av detta system när vi beskriver utvecklingen av ekonomi och personal. I kapitel 4 baseras redovisningen av utvecklingen när det gäller organisations- och strukturförändringar i staten på statistik från Statistiska centralbyrån som vi på Statskontoret bearbetat. Dessutom använder vi oss av uppgifter som Statskontoret tagit fram på egen hand, bland annat beräkningar av antalet myndigheter. För att kategoriseras som myndighet krävs det att regeringen har utfärdat en specifik förordning med instruktion för organisationen, eller att den styrs av en särskild lag. Ett annat kriterium är att myndighetens uppdrag inte är tidsbegränsat. Den huvudsakliga källan till uppgifterna om årsarbetskrafter är statistik som Statskontoret har beställt från Statistiska centralbyrån. I de flesta fall har uppgifterna tagits från månadsundersökningen Konjunkturslönestatistik för statlig sektor, och avser situationen i februari respektive år. 12

13 De tre affärsverken ingår inte i den undersökningen. För dem har uppgifterna i stället tagits från den årliga undersökningen Lönestrukturstatistik för statlig sektor. Ett mindre antal myndigheter finns inte med i statistiken. Där har vi i stället använt uppgifter om medeltalet anställda 2012, vilka hämtats från myndigheternas årsredovisningar. För de omkring 50 myndigheter som saknar egen personal finns inga officiella uppgifter om årsarbetskrafter, eftersom verksamheten sköts av personal som är anställda av en så kallad värdmyndighet. Genom direkta kontakter med företrädare för respektive myndighet eller värdmyndighet har vi fått uppgifter om hur många årsarbetskrafter som disponeras av myndigheten i fråga. Uppgifterna är för en majoritet av dessa myndigheter inhämtade år 2010, men då det rör sig om mycket små myndigheter kan de förändringar som har skett sedan dess antas vara marginella. I kapitel 5 baseras uppgifterna om medborgarnas uppfattningar om offentlig sektor på information från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Rapporten har utarbetats av en projektgrupp bestående av Susanne Johansson (projektledare), Lina Nyberg och Ulrika Strid. Projektgruppen har fått stöd i arbetet av en intern referensgrupp. 1.4 Disposition I kapitel 2 beskriver vi hur den offentliga sektorn utvecklats i fråga om ett urval av centrala ekonomiska mått. Dessa avser inkomster, utgifter och sparande i den offentliga sektorn. Vi redovisar också utvecklingen av kommunernas köp av verksamhet från privata utförare. Kapitel 3 fokuserar på utvecklingen av resurserna inom den offentliga sektorn i fråga om anställd personal. Vi redovisar här hur köns- och åldersfördelningen har förändrats bland de sysselsatta. När det gäller staten redovisar vi också hur antalet anställda förändrats fördelat på de olika verksamhetsområden som beskrivs i kapitel 3.1. I kapitel 4 beskriver vi utvecklingen av antalet myndigheter och årsarbetskrafter i staten. 13

14 I det avslutande kapitlet 5 redogör vi för medborgarnas syn på hur staten och kommunerna utför sina uppgifter inom ett urval av deras verksamheter. 14

15 2 Den offentliga sektorns ekonomiska utveckling Utvecklingen i huvuddrag Sedan 2000 har den offentliga sektorn minskat mätt som andel av BNP. Det gäller såväl offentliga inkomster som offentliga utgifter. Mellan 2011 och 2012 ökade dock andelen offentliga utgifter. År 2012 var utgifterna inom den offentliga sektorn större än inkomsterna. Inkomsterna har ökat mer i kommunsektorn än i den statliga sektorn. Mellan 2011 och 2012 har kommunsektorns inkomster ökat med 4,3 procent. Statens intäkter är fortfarande störst, men numera är skillnaden mellan statens och kommunsektorns inkomster mindre än vad den var år Sedan 2002 har konsumtionsutgifterna ökat inom både kommunsektorn och inom den statliga sektorn. Mätt i fasta priser har utgifterna ökat med 11 respektive 10 procent. Sammantaget är konsumtionsutgifterna oförändrade 2012 jämfört med Ekonomisk tillväxt och finansiellt sparande Tillväxten avtar men är starkare än OECD-genomsnittet Mellan 2000 och 2007 hade Sverige en positiv ekonomisk tillväxt, även om ökningen varierade. Ekonomin ökade med mellan 1,3 och 4,5 procent per år. I likhet med andra länder påverkades Sveriges BNP av finanskrisen 2008, vilket också framgår av figur 2.1. Bruttonational- 15

16 produkten (BNP) minskade under 2008 och Under 2010 var däremot tillväxten relativt stark (7 %), och sedan dess har den varit positiv, men avtagande. År 2012 var tillväxten strax under 1 procent. Figur 2.1 BNP-tillväxt (i procent) 8% 6% 4% 2% 0% -2% % -6% Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Statskulden minskar i Sverige Sedan 2000 har Sverige minskat sin statskuld räknat som andel av BNP. 5 Det betyder att statens skulder i förhållande till våra samlade inkomster har minskat. Statsskulden var cirka 32 procent av BNP i slutet av Enligt EU:s konvergenskriterium får statsskulden inte överskrida 60 procent av BNP. 5 Riksgälden (2013) Statsskulden mars Riksgälden (2013) Fakta om statsskulden. Tillgänglig på citerad

17 Figur 2.2 Statsskuldens andel av BNP (i procent) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Riksgälden. Det finansiella sparandet var negativt år 2012 Storleken och utvecklingen av statsskulden påverkas bland annat av hur statens utgifter och inkomster förhåller sig till varandra. Den offentliga sektorns finansiella sparande är det resultat man får när inkomster och utgifter läggs samman. Som en del av de budgetpolitiska målen finns ett överskottsmål kring den offentliga sektorns finansiella sparande. Målet innebär att det finansiella sparandet i genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Figur 2.3 visar att det finansiella sparandet som andel av BNP varierar. Mellan 2004 och 2008 har sparandet varit positivt. Finanskrisen orsakade däremot ett negativt finansiellt sparande Sedan dess har sparandet varit fortsatt negativt eller noll. År 2012 var andelen av BNP -0,7 procent. 17

18 Figur 2.3 Offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP (i procent) 4% 3% 2% 1% 0% -1% % Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Enligt Konjunkturinstitutets (KI) prognoser kommer det finansiella sparandet i Sverige att fortsätta vara negativt till och med KI har konstaterat att finanspolitiken måste stramas åt framöver för att överskottsmålet ska nås. Om KI:s prognos stämmer kommer skatterna att behöva höjas efter 2014 för att överskottsmålet ska kunna uppnås. 7 Sverige klarar dock under hela tidsperioden EU:s konvergenskriterium om att budgetunderskottet inte får vara större än 3 procent av BNP. 2.2 Offentliga inkomster Inkomsterna utgör en minskande andel av BNP De offentliga inkomsterna uppgick 2012 till miljarder kronor. Sett över tid har de totala offentliga inkomsterna minskat som andel av BNP. År 2012 utgjorde de totala offentliga inkomsterna 50 procent, 7 Konjunkturinstitutet (2013) Konjunkturläget mars

19 vilket kan jämföras med år 2000 när de utgjorde 57 procent (figur 2.4). Andelen är i stort sett oförändrad mellan 2011 och Figur 2.4 Offentliga inkomster som andel av BNP (i procent) 58% 56% 54% 52% 50% 48% 46% Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Observera att y-axeln är bruten. Kommunsektorns har ökat mest, men statens är högre Statens inkomster är något högre än kommunsektorns, respektive 849 miljarder kronor Sett över perioden 2000 till 2012 har både statens och kommunsektorns inkomster ökat mätt i löpande priser (figur 2.5). Även inkomsterna från ålderspensionssystemet har ökat. Statens inkomster har dock varierat mer än kommunsektorns inkomster över tid. 19

20 Figur 2.5 Inkomster för staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet (löpande priser i miljarder kronor) Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Under perioden 2000 till 2012 har statens inkomster ökat med ungefär 25 procent. Under samma period har kommunsektorns inkomster ökat med 70 procent. Inkomsterna har alltså ökat i högre takt i kommunsektorn än i staten och ålderspensionssystemet. Mellan 2011 och 2012 har kommunsektorns inkomster ökat med 4,3 procent. Skatteinkomsterna från hushållen ökar igen Den offentliga sektorns inkomster består till största delen av skatter. Dessa utgör sammanlagt tre fjärdedelar av de totala inkomsterna. Därutöver består inkomsterna av sociala avgifter (som betalas av arbetsgivare) och av så kallade övriga inkomster, bland annat överskott från statliga bolag och ränteinkomster (figur 2.6). 20

21 Figur 2.6 Den offentliga sektorns inkomster från skatter och sociala avgifter (löpande priser i miljarder kronor) Inkomst- och förmögenhetsskatt från hushåll Inkomst- och förmögenhetsskatt från bolag Skatt på produktion och import Sociala avgifter Övriga inkomster Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Hushållens inkomstskatter har varierat genom åren. Mellan 2000 och 2005 ökade hushållens inkomstskatter kontinuerligt, för att sedan sjunka under perioden 2006 till Sedan 2010 ökar hushållens inkomstskatter igen. Även bolagens inkomstskatter har varierat under perioden. Inkomsterna från skatt på produktion och import (som även inkluderar mervärdesskatten) har dock ökat stadigt under hela perioden. Denna skatt är numera den offentliga sektorns största inkomstkälla. 2.3 Offentliga utgifter Andelen offentliga utgifter av BNP ökar igen Mellan år 2000 och 2012 minskade andelen offentliga utgifter från 55 procent av BNP till cirka 51 procent (figur 2.7). Under 2008 och 2009 ökade dock andelen offentliga utgifter, när BNP minskade och finans- 21

22 krisen slog igenom för fullt under Mellan 2011 och 2012 har andelen offentliga utgifter åter ökat med en procentenhet. Figur 2.7 Offentliga utgifter som andel av BNP (i procent) 55% 54% 53% 52% 51% 50% 49% 48% 47% 46% Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Observera att y-axeln är bruten. De offentliga utgifterna för konsumtion har ökat mest De offentliga utgifterna uppgick till sammanlagt miljarder kronor 2012 (figur 2.8). Den största utgiften är konsumtion som består av utgifter för löner, material, sociala avgifter och sociala naturaförmåner. Även transfereringar till främst hushåll är en stor utgift. 22

23 Figur Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion, transfereringar, investeringar och räntor från skatter (löpande priser i miljarder kronor) Transfereringar Räntor Konsumtionsutgifter Investeringar Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Under perioden 2000 till 2012 har utgifterna för den offentliga konsumtionen ökat med 63 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna har under perioden svarat för mer än hälften av de totala utgifterna. Mer än en fjärdedel av Sveriges BNP går till offentlig konsumtion. 8 Sedan 2000 har den offentliga sektorns utgifter för transfereringar ökat med cirka 41 procent. Utgifter för räntor har minskat med nästan 60 procent sedan år Då utgjorde räntorna nästan 7 procent av de totala utgifterna. År 2012 hade denna andel sjunkit till 2 procent och ränteutgifterna motsvarade 33 miljarder kronor. Mellan 2011 och 2012 minskade ränteutgifterna med 21 procent. 8 SCB (2012) Nytt sätt att räkna inkomst-fördelning ger nya perspektiv. Tillgänglig på citerad 14/

24 Kommunsektorns utgifter för konsumtion ökar snabbast Mätt i fasta priser har utgifterna för offentlig konsumtion ökat med 11 procent sedan 2002 (figur 2.9). Ökningen är något större i den kommunala sektorn än i den statliga. Kommunsektorns utgifter för konsumtion ökade med 11 procent mellan 2002 och 2012, medan ökningen för staten uppgick till 10 procent under samma period. Figur 2.9 Utgifter för konsumtion per delsektor , miljarder kronor (fasta priser i miljarder kronor, referensår 2000) Staten Kommunsektorn Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Högst andel utgifter för socialt skydd Om vi ser till hur utgifterna fördelar sig mellan de offentliga verksamheterna enligt Cofog-indelningen ser vi att området Socialt skydd står för den största andelen (figur 2.10). Under 2011 svarade detta område för 41 procent av de totala utgifterna. Detta förklaras främst av att stora delar av transfereringssystemen ligger inom detta område. Andra områden som står för en relativt stor andel av de totala utgifterna är Allmän offentlig förvaltning, Hälso- och sjukvård och Utbildning. 24

25 Figur 2.10 Den offentliga sektorns utgifter fördelat på verksamhetsområden 2011 (i procent) 4% 14% 3% 3% 41% 8% 14% Allmän offentlig förvaltning Försvar 13% Samhällskydd Näringslivsfrågor Hälso- och sjukvård Utbildning Socialt skydd Övrigt Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Kommentar: Kategorin Övrigt rymmer verksamhetsområdena Miljöskydd, Bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Fritidsverksamhet, kultur och religion. Sedan 2000 har utgifternas fördelning på de olika verksamhetsområdena förändrats något i Sverige. År 2010 stod Allmän förvaltning och Försvar för mindre andelar än år Detsamma gäller Socialt skydd. Utbildning, Hälso- och sjukvård och Näringslivsfrågor har däremot ökat sina andelar av utgifterna. 9 Bilden förändras något om vi inte räknar med transfereringar, investeringar och räntor utan enbart ser till hur konsumtionsutgifterna är fördelade (figur 2.11). Tillsammans svarar Hälso- och sjukvård Socialt skydd och Utbildning för 70 procent av de totala konsumtionsutgifterna. 9 OECD (2011) Government at a Glance. 25

26 Figur 2.11 Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion fördelade på verksamhetsområden 2011 (i procent) 22% 4% 9% 5% 5% 7% 23% 25% Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällskydd Näringslivsfrågor Hälso- och sjukvård Utbildning Socialt skydd Övrigt Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Kommentar: Kategorin Övrigt rymmer verksamhetsområdena Miljöskydd, Bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Fritidsverksamhet, kultur och religion. 2.4 Kommunernas köp av verksamhet Utöver att kommuner och landsting köper verksamhet av varandra och av staten, köper kommuner och landsting verksamhet av privata utförare. Merparten köps av privata företag. 10 Nedan visar vi hur kommunernas köp av verksamhet inom områdena vård och omsorg och utbildning från privata företag, ideella föreningar 10 Se SKL (2011) Köp av verksamhet. Kommuner och landsting och SCB (2011). Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2009, SM SKL använder sig av begreppen offentliga och privata leverantörer. Offentliga leverantörer avser stat, landsting, kommun, kommunalförbund och kommunala företag. Privata leverantörer avser privatägda företag, ideella föreningar och stiftelser, enskilda samt hushåll. 26

27 och stiftelser har utvecklats i förhållande till de totala kostnaderna för dessa områden. Mätt som andel av kommunernas samlade kostnader för verksamheterna har andelen köp av vård och omsorg från företag ökat från 7 till strax under 12 procent (figur 2.12). Andelen köp från föreningar och stiftelser har inte ökat nämnvärt. Figur 2.12 Kommunernas köp av verksamhet inom vård och omsorg från privata företag samt föreningar och stiftelser, andel av kommunernas totala kostnader för vård och omsorg (i procent) 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: SCB, Räkenskapssammandraget. Avser såväl huvud- som stödverksamheter till och med Från och med 2011 räknas enbart huvudverksamheter. Kostnader för individ- och familjeomsorg ingår inte. 27

28 Inom området utbildning har andelen köp från privata företag ökat från drygt 3 procent till 9 procent (figur 2.13). Andelen köp från föreningar och stiftelser har ökat med en procentenhet, från 2 till 3 procent. Figur 2.13 Kommunernas köp av verksamheter inom utbildning från privata företag samt föreningar och stiftelser, andel av kommunernas totala kostnader för utbildning (i procent) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Privata företag Föreningar och stiftelser Källa: SCB, Räkenskapssammandraget. Avser såväl huvud- som stödverksamheter. Från och med 2011 räknas enbart huvudverksamheter. 28

29 3 Sysselsatta i den offentliga sektorn Utvecklingen i huvuddrag Nästan 28 procent av den totala arbetskraften finns inom den offentliga sektorn. Totalt arbetar drygt personer inom den offentliga sektorn. Andelen av den totala arbetskraften har minskat något sedan Flest sysselsatta inom den offentliga sektorn finns i kommunerna. Drygt 17 procent av den totala arbetskraften är sysselsatta i kommunerna. Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn bland de statligt sysselsatta. År 2000 var männen fler i samtliga åldersgrupper, men detta har ändrats och 2011 dominerade kvinnorna i fyra av sex åldersgrupper. Inom både landstingen och kommunerna är könsfördelningen däremot mer ojämn. Där är åtta av tio anställda kvinnor. Antalet yngre anställda inom staten ökar. Sedan 2007 har antalet personer som är 24 år och yngre fördubblats. Samtidigt arbetar allt fler efter den lagstadgade pensionsåldern. Både andelen yngre och personer över 65 år är dock högre i den privata sektorn. När regeringen följer upp utvecklingen för de statliga arbetsgivarfrågorna är personalförsörjningsläget en viktig indikator. Regeringens mål för de statliga arbetsgivarfrågorna är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. 11 Kompetensförsörjningen fungerar i huvudsak väl enligt rege- 11 Proposition 2011/12:1. Budgetpropositionen för 2012, utgiftsområde 2. 29

30 ringen men en utmaning som de uppmärksammat är generationsväxlingen bland de anställda. Under de närmaste tio åren kommer många anställda att gå i pension. Samtidigt har andelen anställda under 35 år varit relativt låg jämfört med övriga arbetsmarknaden. För att staten ska kunna upprätthålla en hållbar och god kompetensväxling är det därför, enligt regeringen, angeläget att de statliga arbetsgivarna fortsätter att arbeta för att attrahera yngre arbetskraft Antalet sysselsatta Antalet offentligt sysselsatta har minskat något År 2011 var drygt personer sysselsatta inom den offentliga sektorn. Av dessa var ungefär personer sysselsatta i staten, inom kommunerna och i landstingen (figur 3.1). 13 Det är en minskning med cirka personer jämfört med Jämfört med år 2000 har däremot antalet offentligt sysselsatta ökat med 2 procent. Antalet har ökat inom staten och landstingen, men minskat något i kommunerna. Sett över hela perioden var den offentliga sektorn som störst Då var offentligt sysselsatta. År 2011 var nästan personer sysselsatta inom offentligt ägda företag. 14 Sedan år 2000 har antalet sysselsatta i statligt ägda bolag minskat med nästan personer. Minskningen beror på att staten sålt flera av sina statliga bolag. Antalet sysselsatta i statliga affärsverk har minskat med 82 procent sedan Inom kommunalt ägda företag och organisationer har antalet sysselsatta däremot ökat med personer, vilket är en ökning motsvarande 46 procent. 12 Proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013, utgiftsområde I totalsiffran om personer ingår även sysselsatta i övriga offentliga institutioner vilket uppgår till 1104 personer. 14 Till offentliga bolag räknas endast bolag där staten eller kommunerna och landstingen är majoritetsägare. 30

31 Figur 3.1 Antal sysselsatta i offentlig sektor och offentligt ägda företag Staten Kommuner Landsting Övriga offentliga organisationer Offentligt ägda företag Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Även den offentliga sektorns andel av arbetsmarknaden har minskat Mellan 2000 och 2011 har den offentliga sektorn i form av de statliga myndigheterna, kommunerna och landstingen minskat sin andel av det totala antalet sysselsatta något, från drygt 30 till knappt 28 procent (figur 3.2). År 2011 var cirka 5 procent sysselsatta inom staten och 17 procent inom kommunerna. 31

32 Figur % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel sysselsatta i offentlig sektor och offentligt ägda företag av hela arbetsmarknaden (i procent) Staten Kommuner Landsting Offentligt ägda företag Privat sektor Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. 3.2 Sysselsatta i offentlig sektor fördelade på kön Kvinnor dominerar i både landstingen och kommunerna I både kommuner och landsting utgör kvinnor 80 procent av de sysselsatta. Detta kan jämföras med staten, där fördelningen i stort sett är jämn mellan kvinnor och män (figur 3.3). Även inom staten är dock antalet kvinnor något fler är antalet män. År 2011 var antalet sysselsatta kvinnor i staten drygt , medan antalet män var knappt Andelen kvinnor bland de statligt sysselsatta har därmed ökat med 3 procentenheter sedan 2005, då antalet män var något fler än antalet kvinnor. Jämfört med 2010 är könsfördelningen däremot oför- 15 Övriga offentliga organisationer räknas inte med från och med figur 3.2 eftersom andelen av den totala arbetsmarknaden under hela perioden understiger 0,5 procent. 32

33 ändrad. Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. 16 Figur 3.3 Andel kvinnor och män sysselsatta i offentlig sektor 2005 och 2011 (i procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Staten 2005 Staten 2011 Landsting 2005 Landsting 2011 Kommuner 2005 Kommuner 2011 Kvinnor Män Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Kvinnorna har gått om männen i de flesta åldersgrupperna Om vi studerar fördelningen mellan kvinnor och män i staten inom olika åldersgrupper kan vi se att männen var flest i samtliga grupper år 2000 (figur 3.4). År 2011 är kvinnorna flest i fyra av sex åldersgrupper. Undantagen är den yngsta åldersgruppen, det vill säga sysselsatta som är år, och den äldsta åldersgruppen dit man räknar sysselsatta som är 65 år och äldre. Bland dessa är männen fortfarande flest. 16 Proposition 2012/13:1. Statsförvaltningens utveckling. Särtryck ur budgetpropositionen för

34 Figur 3.4 Antalet sysselsatta kvinnor och män i staten inom olika åldersgrupper 2000, 2010 och Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. 3.3 Sysselsatta i offentlig sektor fördelade på ålder Andelen yngre är lägre i den offentliga sektorn än i den privata Något förenklat kan man säga att åldersstrukturen i den offentliga sektorn skiljer sig i två avseenden från den privata sektorn (figur 3.5). För det första är andelen yngre (16 24 år) i den privata sektorn högre än i kommuner, i staten och i landstingen. För det andra är andelen mellan 45 och 64 år högre i den offentliga sektorn än i den privata sektorn. Andelen som jobbar efter den lagstadgade pensionsåldern på 65 år är dock högre i den privata sektorn. 34

35 Figur 3.5 Åldersfördelning för sysselsatta i offentlig sektor samt den privata sektorn 2011 (i procent) 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kommuner Landsting Staten Privat sektor Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Det finns också skillnader mellan staten, kommunerna och landstingen. Andelen sysselsatta i de äldre åldersgrupperna (mellan 45 och 64 år) är högre i landstingen än i staten och kommunerna. En annan skillnad är att andelen i åldrarna år är betydligt högre i kommunerna än i landstingen och i staten. Antalet äldre och andelen yngre ökar Sedan 2007 har antalet statligt sysselsatta som är 65 år och äldre ökat med nästan 70 procent (figur 3.6). Även procentuellt sett har de sysselsatta som är 65 år och äldre ökat något, även om de fortfarande är relativt få jämfört med de sysselsatta i de övriga åldersgrupperna. År 2007 var drygt 9 procent av de statligt anställda som gick i pension äldre än 65 år, vilket kan jämföras med 35 procent Att fler väljer att stanna kvar i arbetslivet längre kan delvis ses som en naturlig följd av de förändringar som gjorts i pensionslagstiftningen under 2000-talet. 17 Data från Arbetsgivarverket. 35

36 Dessa ändringar gör det möjligt att fortsätta arbeta efter den lagstadgade pensionsåldern. Samtidigt har andelen statligt sysselsatta som är 34 år eller yngre ökat från 21 procent till drygt 23 procent. Antalet har mer än dubblerats sedan år Nyanställningar inom försvaret har tidigare lyfts fram som en orsak till den ökade andelen yngre. 18 Puckeln vid 59 år som fanns 2007 har planat ut. År 2012 var både den vanligaste åldern och medelåldern för anställda inom staten 45 år. Figur 3.6 Antal anställda inom staten fördelat på ålder 2007 och Källa: Arbetsgivarverket. Endast anställda som arbetar minst 40 procent av en heltid ingår statistiken. 3.4 Fördelning av statsanställda per verksamhetsinriktning När vi studerar uppgifter om statsanställda för perioden 2002 till 2012 ser vi att antalet statsanställda har ökat sedan 2002 (figur 3.7). Ökningen är störst inom verksamhetsområdena Hälso- och sjukvård 18 Statskontoret (2012) Vad händer i den offentliga sektorn. En översikt över utvecklingen

37 och Miljöskydd. Dessa områden har ökat med 77 respektive 37 procent. Det bör dock poängteras att det är relativt få anställda inom dessa områden. Störst andel anställda finner vi inom området Utbildning där cirka personer var anställda under Detta motsvarar 29 procent av alla statligt anställda. Sedan 2002 har antalet anställda inom verksamhetsområdet Utbildning ökat med 13 procent. Figur 3.7 Antalet statsanställda per verksamhetsinriktning Utbildning Socialt skydd Försvar Hälso- och sjukvård Miljöskydd Källa: Arbetsgivarverket. Samhällsskydd och rättsskipning Allmän offentlig förvaltning Näringslivsfrågor Fritid, kultur och religion Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 37

38 Samtidigt har antalet anställda minskat inom andra områden, till exempel Näringslivsfrågor, Allmän offentlig förvaltning och Försvar. 19 Den procentuellt största minskningen har ägt rum inom området Näringslivsfrågor, där minskningen uppgår till cirka 23 procent mellan åren 2000 och Inom Försvar har dock antalet anställda ökat något för varje år sedan Ökningen kan förmodligen relateras till nyanställningar i samband med omställningen från värnpliktsförband till yrkesförband. Områdena Miljöskydd, Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, Hälso- och sjukvård och Fritid, kultur och religion har minst antal anställda. Bland dessa verksamhetsområden är antalet anställda allra lägst inom Bostadsförsörjning och samhällsutveckling (knappt 300 anställda 2012) och högst inom Hälso- och sjukvård (cirka anställda 2012). 19 Lantmäteriet flyttade 2003 underkategorier från Bostadsförsörjning och samhällsutveckling till Näringslivsfrågor. Det innebär att anställda flyttades mellan de två verksamhetsområdena. 38

39 4 Organisations- och strukturförändringar i staten Utvecklingen i huvuddrag Antalet myndigheter fortsätter att minska, men i avtagande takt. Antalet årsarbetskrafter uppvisar inte samma minskning. Det betyder att myndigheterna i genomsnitt har blivit färre men större. Regeringens motiv till de senaste årens omstruktureringar har bland annat varit ett behov av renodlade myndighetsroller och en mer sammanhållen förvaltning av olika frågor. I den förvaltningspolitiska propositionen som regeringen lämnade till riksdagen 2010 lyfte regeringen fram de organisationsförändringar som den statliga förvaltningen genomgått under de senaste åren. Genom att man avvecklat och slagit samman myndigheter finns det idag färre men större myndigheter. Det har också inrättats fler renodlade tillsynsmyndigheter. En av tankarna bakom större myndigheter med vidgade uppdrag är att det ska skapa förutsättningar för en minskad sektorisering, en mindre fragmenterad förvaltning och bättre förutsättningar för samverkan och helhetsperspektiv. I propositionen poängterade regeringen de ville fortsätta driva arbetet med att utveckla en tydligare, mer effektiv och rättssäker myndighetsorganisation. 20 I detta kapitel redovisar vi hur antalet myndigheter och myndigheternas årsarbetskrafter utvecklats sedan början av 2000-talet. Vi diskuterar 20 Proposition 2009/10:175. Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, sid

40 också översiktligt organisations- och strukturförändringar i staten över tid med fokus på vad som skett efter den 1 januari Fortsatt utveckling mot färre och större myndigheter Antalet myndigheter fortsätter att minska Under hela 1990-talet och början av 2000-talet minskade antalet statliga myndigheter rejält. Den främsta anledningen var att många små regionala och lokala myndigheter slogs samman till större enheter och i flera fall ombildades till en myndighet (så kallade enmyndigheter). Minskningen har fortsatt under de senaste åren, men takten har avtagit. Figur 4.1 beskriver utvecklingen av antalet myndigheter under regeringen mellan den 1 januari 2000 och den 1 januari Figur 4.1 Antal myndigheter under regeringen den 1 januari Källa: För åren 1990 till 2007: Statsförvaltningens utveckling (Statskontoret, rapport 2005:32) och Statliga myndigheter 2007 (Statskontoret, dnr. 2007/99-5). För åren : Färre men större Statliga myndigheter åren (Statskontoret, Om offentlig sektor 6, 2010). För 2011: Vad händer i den offentliga sektorn? (Statskontoret dnr 2012/7-5). För åren : Statskontorets egna beräkningar. 40

41 Statskontorets förra sammanställning redovisade utvecklingen fram till och med den 1 januari Då var antalet myndigheter under regeringen 377. Fram till och med den 1 januari 2013 hade antalet myndigheter minskat med ytterligare fem, till totalt 372. Bakom dessa siffror gömmer sig såväl avvecklingar som nybildningar och sammanslagningar av myndigheter. Totalt har tolv myndigheter avvecklats och sju myndigheter nybildats under perioden (tabell 4.1). Tabell 4.1 Förändringar i myndighetsstrukturen 2 januari januari Avvecklade Kriminalvårdsnämnden 1 april 2011 Statens musiksamlingar 30 april 2011 Fiskeriverket 30 juni 2011 Svenska Unescorådet 31 dec 2011 Bostadskreditnämnden 30 sep 2012 Högskoleverket 31 dec 2012 Verket för högskoleservice 31 dec 2012 Internationella programkontoret 31 dec 2012 Institutet för utvärdering av utvecklingssamarbete 31 dec 2012 Kompetensrådet för utveckling i staten 31 dec 2012 Myndigheten för utländska investeringar i Sverige 31 dec 2012 Statens järnvägar 31 dec 2012 Nybildade Myndigheten för kulturanalys 1 april 2011 Statens musikverk 1 maj 2011 Havs- och vattenmyndigheten 1 juli 2011 Statens servicecenter 1 juni 2012 Ersättningsnämnden 1 jan 2013 Universitetskanslersämbetet 1 jan 2013 Universitets- och högskolerådet 1 jan 2013 men antalet årsarbetskrafter är relativt konstant Även om antalet myndigheter stadigt har minskat, har storleken på den statliga förvaltningen mätt i antalet årsarbetskrafter hållit sig runt årsarbetskrafter under hela den undersökta perioden. Mellan 2005 och 2009 minskade antalet årsarbetskrafter något, men sedan ökade det igen och låg 2012 återigen på samma nivå som 2007 (figur 21 Statskontoret (2012) Vad händer i den offentliga sektorn. En översikt över utvecklingen (dnr 2012/7-5). 41

42 4.2). Högskolorna och universiteten, Försvarsmakten, Arbetsförmedlingen och Skatteverket var de myndigheter som växte mest under I fördelningen mellan samhällsområden skedde det endast marginella förändringar. Figur 4.2 Antal årsarbetskrafter avrundat till hela tusental Källa: Statistiska centralbyrån, statistik bearbetad av Statskontoret. Uppgifterna om årsarbetskrafter gäller för februari respektive år. Utvecklingen avspeglar det faktum att myndigheterna blivit färre, men i genomsnitt större. Figur 4.3 visar de relativa förändringarna under perioden 2007 till

43 Figur Relativa förändringar av antalet myndigheter och årsarbetskrafter Antal myndigheter Antal årsarbetskrafter Källa: Statskontoret samt statistik från Statistiska centralbyrån bearbetad av Statskontoret. Flertalet myndigheter är fortfarande små Utvecklingen mot större myndigheter avspeglas i att fler än 40 myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter har avvecklats sedan Trots det, har över 40 procent av de statliga myndigheterna färre än 50 årsarbetskrafter (figur 4.4). Men även om de är många till antalet, svarar de små myndigheterna sammantaget bara för någon enstaka procent av det totala antalet årsarbetskrafter. 43

44 Figur Antal statliga myndigheter indelade efter storlek mätt i årsarbetskrafter 2007, 2011 och Antal myndigheter Kommentar: För Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen har vi inte kunna få uppgifter om årsarbetskrafter. Dessa myndigheter redovisas därför tillsammans med Försvarsmakten respektive Rikspolisstyrelsen. Källa: Statskontoret, statistik från Statistiska centralbyrån bearbetad av Statskontoret samt i förekommande fall uppgifter från myndigheternas årsredovisningar. 4.2 Renodling, effektivisering och helhetsperspektiv De strukturförändringar som har genomförts under 2011 och 2012 ligger i linje med de intentioner som regeringen uttryckt i den förvaltningspolitiska propositionen. Det handlar om renodlade roller, färre men större myndigheter samt minskad sektorisering och fragmentering av förvaltningen. Renodlade roller Delar av de förändringar som regeringen genomfört under 2011 och 2012 kan förklaras med en önskan om att undvika rollkonflikter inom myndigheter. 44

45 På högskoleområdet blev tre myndigheter två den 1 januari 2013 när verksamheten i Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice flyttade över till två nya myndigheter: Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Genom att separera den granskande verksamheten från den främjande och serviceinriktade ville regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen mellan de nya myndigheterna både för den enskilde medborgaren och för andra institutioner. 22 Behovet av en fristående granskare motiverade också den nya fristående utvärderingsmyndigheten på kulturområdet, Myndigheten för kulturanalys, som startade sin verksamhet den 1 april Sammanhållen förvaltning Att ta ett samlat grepp om ett område har varit ett annat motiv till förändringar i myndighetsstrukturen. Behovet av en sammanhållen, effektiv och ändamålsenlig förvaltning av vattenfrågorna motiverade bildandet av den nya Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som startade sin verksamhet den 1 juli Havs- och vattenmyndigheten tog över stora delar av Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets vattenvårdande uppgifter och Fiskeriverket lades ned. Fiskeriverkets näringsfrämjande uppgifter övergick till Jordbruksverket för att undvika rollkonflikter inom den nya myndigheten. 24 Regeringens önskan om att samordna statens insatser på musikområdet låg bakom att man den 1 maj 2011 inrättande Statens musikverk, en samlad musikmyndighet för både nyskapande och kulturarv. Samtidigt avvecklades Statens musiksamlingar. 25 Utrikeshandeln är ett tredje område där regeringen har valt att samla liknande verksamheter i en organisation, dock inte i en myndighet i detta fall. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige avvecklades den sista december 2012 och myndighetens uppgifter övergick 22 Proposition 2011/12:133 Nya myndigheter inom utbildningsområdet mm. 23 Proposition 2009/10:3 Tid för kultur. 24 Se t.ex. Kommittédirektiv 2009:64 En myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor. 25 Proposition 2009/10:3 Tid för kultur och Kommittédirektiv 2009:96 Ny plattform för musiken. 45

46 till det nybildade Business Sweden ett samarbete mellan staten och näringslivet, där också Sveriges exportråd införlivades. Genom sammanslagningen av Sveriges exportråd och Myndigheten för utländska investeringar i Sverige ville regeringen anpassa export- och investeringsfrämjandet till den globaliserade nätverksekonomin och tillvarata synergier för att åstadkomma högre effektivitet så att de statliga medlen skulle göra större nytta. 26 Avveckling av små myndigheter Under perioden har flera små myndigheter avvecklats och deras uppgifter har då övertagits av större, befintliga myndigheter: Statens bostadskreditnämnd slogs den 1 oktober 2012 ihop med Boverket under namnet Boverket. Från och med 2013 tog Trafikverket över lok och vagnar från affärsverket Statens järnvägar som lades ner. Kriminalvårdsnämnden lades ned i april 2011 och myndighetens uppgifter togs över av förvaltningsrätterna och tingsrätterna. Kompetensrådet för utveckling i staten (Krus) avvecklades den 31 december 2012 och deras uppgifter delades upp på Statskontoret, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och en nyinrättad arbetsgrupp inom Regeringskansliet, Värdegrundsdelegationen. Från myndighet till andra organisationsformer Regeringen har i några fall valt att avveckla en myndighet till förmån för en annan organisationsform. Så ombildades exempelvis Svenska Unescorådet den 1 januari 2012 från en förvaltningsmyndighet till en kommitté. När den fristående utvärderingsmyndigheten Institutet för utvärdering av utvecklingssamarbete (SADEV) avvecklades den sista december 2012 utgjorde det en mer genomgripande organisatorisk förändring. Institutet hade inte levt upp till regeringens förväntningar på en effektiv utvärdering av biståndet och regeringen vill tänka nytt kring hur 26 Proposition 2011/12:92 Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande. 46