Civilsamhället och samhällskontraktet Historiska och jämförande perspektiv

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Civilsamhället och samhällskontraktet Historiska och jämförande perspektiv"

Vilhelm Gunnarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Civilsamhället och samhällskontraktet Historiska och jämförande perspektiv Lars Trägårdh Civilsamhället & det offentliga Det sociala kontraktet i förändring Burgårdens Utbildningscenter, Konferenscenter, Lokal Boheme Skånegatan 20, Göteborg 28 januari 2016

2 Vad finns i ett namn? Tidsanda-utopier-juridik-politik-vetenskap.. Borgerliga Associationer Folkrörelser Filantropi Välgörenhet Intresseorganisationer Föreningsliv Frivilligt socialt arbete Ideell sektor Social ekonomi Civilsamhälle Idéburna organisationer

3 Synonymer eller kollisioner? Spelar mångfalden av namn någon roll? Vad står på spel? Vilka är de historiska rötterna? Vilka är utopierna?

4 Civilsamhällets dimensioner Demokratin och civilsamhället Kulturen och civilsamhället Välfärden och civilsamhället Ekonomin och civilsamhället Lagstiftningen och civilsamhället

5 Om civilsamhällets moraliska logik(er) Folkrörelser, folkbildning och demokratiskolor Filantropi, givande och välgörenhet Social ekonomi och kooperativ Volontärer och medlemmar Globala sociala rörelser och NGOs Röst eller service

6 Det svenska samhällskontraktet Statsindividualismen och Den svenska teorin om kärlek

7 Landet Annorlunda 1: Den höga sociala tilliten

8 Landet Annorlunda 2: Den radikala individualismen The Inglehart Values Map visualizes the strong correlation of values in different cultures. Countries are clustered in a remarkably predictable way.

9 Välfärdens maktrelationer Stat Tyskland Sverige Familj Civilsamhälle USA Individ

10 Statsindividualismens historiska rötter: Från Torgny Lagman till folkhemmet

11 Nationens stolthet: Den moderna och jämställda familjen

12 Modernismens hemort i världen

13 En oblodig revolution Familjepolitiken och Särbeskattningens diskreta charm

14 The suveräna individen

15 Den skötsamme arbetaren Tillit och karaktär Att bilda individer som förändrar samhället

16 Arbetslinjen och den skötsamme arbetaren: Innanförskap och uteslutningsmekanism

17 Frivilligt socialt arbete: Välgörenhet eller personlig omsorg? Gemenskap eller kvinnoförtryck? Eller både och?

18 Civilsamhället och statsindividualismen: Inbördeskrig i civilsamhället? Den borgerliga filantropin (Givande och välgörenhet) Kontra Folkrörelserna (Arbete, skatter och sociala rättigheter)

19 Välfärdens input och output dynamik: Civilsamhällets traditionella roll i Sverige Stat Policy-input Utredningar Remiss Välfärdsservice-output Sociala investeringar Skola, utbildning,omsorg Civilsamhälle Medlemskap Frivilliga insatser Engagemang Individ

20 Krisen i början av 1990-talet och Vägen mot systemskifte Gemenskapernas kamp Civilsamhället mot folkhemmet Valfrihet och vouchers Bidrag eller avdragsrätt

21 Pågår det ett systemskifte? Vad står på spel? Civilsamhällets roll i det (nya) välfärdssamhället Överenskommelsen mellan stat och civilsamhälle Från medlemsmodell till non-profit företag? Vinst kontra non-profit i välfärden Välgörenhetens återkomst Är alla former av engagemang lika bra?

22 Två solidaritetsmodeller, två rättighetslogiker, två svenska modeller Medborgarskap Arbete, skatt, rättigheter Gör din plikt, kräv din rätt Mänskliga rättigheter Inneboende värden och universella rättigheter Reciprocitet och villkor Villkorslös altruism Välfärdsstaten som försäkringbolag Frivillig välgörenhet Nationalstat och gränser Bindande förpliktelser Offentligt välfärd Demokrati och politik Skatt, budget, rättigheter Världen och gränslöshet Frivilliga insatser Civilsamhälle och välgörenhet Juridik och domstolar Konventioner frikopplade från budget- och kostnadshänsyn

24 Står vi inför en tillitskris i Sverige? Permanent arbetslöshet Växande ekonomisk ojämlikhet Ökad invandrarrelaterad mångfald Segregerade skolor och bostadsområden

27 Procent som litar på de flesta Generell tillit i Europa: Trenderna ( ) Norden Västeuropa Sydeuropa Östeuropa

28 Procent som litar på de flesta Tillitsparadoxen: Diskrepansen mellan verklig trend och uppfattad utveckling ,

29 Olika former av tillit

30 Sundbyberg Malmö Halmstad Olofström Motala Växjö Hofors Norrtälje Katrineholm Hässleholm Umeå Kil Ljusnarsberg Gällivare Lysekil Ronneby Nybro Laxå Smedjebacken Partille Åsele Grästorp Skara Hammarö Kävlinge Malung Tjörn Berg Lessebo Vadstena Sorsele Övertorneå Storuman Lokalsamhälletillit

31 Lokalsamhälletillit Tillit och ekonomisk ojämlikhet 70 R² = 0, Su Ma ,25 0,27 0,29 0,31 0,33 0,35 0,37 0,39 0,41 0,43 Ginikoefficient

32 Procent «Man kan lita på de flesta» Tillit och mångfald ,5 11,7 12,0 12,2 12, , , ,8 14, Procent utrikes födda i Sverige Generell tillit, procent som "litar på de flesta" Andel utrikes födda i Sverige 0

33 Generell tillit Lokalsamhälletillit Tillit och mångfald i svenska kommuner SU PA VÄ KA R² = 0,1637 UM HA VA ST SO TJ ÖV LY KI SK MO LE RO HA HÄ ML OL LA GÄ KÄ NY GR SM NO ÅS LJ BE PA VÄ KA R² = 0,7269 SOST ÖV VA LE KÄTJ BE ML SK HA ÅSGR LA NY SM RO LY GÄ KILJ UM HÄ HONO MO OL HA HO 50 MA 50 SU MA 45 0,35 0,45 0,55 0,65 0,75 0,85 0,95 Herfindahl index (08) 45 0,35 0,45 0,55 0,65 0,75 0,85 0,95 Herfindahl index (08)

34 Lokalsamhälletillit Tillit till människor med annan nationalitet Partille 50 Hässleholm 40 Malmö R² = 0, ,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 Tillit till människor med annan nationalitet

35 Lokalsamhälletillit Säg hej! Tillit och betydelsen av hälsningar Vadstena Sundbyberg Malmö R² = 0, ,8 2 2,2 2,4 2,6 2,8 3 Hur ofta människor hälsar på varandra i området

36 Lokalsamhälletillit Tillit, kontakt och mångfald Inga utrikes födda Genomsnittlig andel utrikes födda Sällan/aldrig kontakt med grannar Kontakt med grannar någon eller några gånder i månaden Kontakt med grannar någon gång i veckan Kontakt med grannar flera gånger i veckan En tredjedel av befolkningen utrikes född

37 Svag ställning på arbetsmarknaden samvarierar med lägre tillit Rädsla för att bli av med arbetet (N=747) Visstidsanställd, projektanställd (N=143) Föräldraledig eller tjänstledig (N=100) Heltidsanställd (N=2106) Egen företagare (N=446) Hemmavarande (N=105) Deltidsanställd (N=219) Långtidssjukskriven med arbete (N=52) Pensionär (N=1656) Student (N=322) Timanställd (N=146) Arbetslös (N=256) Långtidssjukskriven utan anställning (N=62) Partikulär tillit Generell tillit Lokalsamhälletillit

38 Vilka är trenderna? Hög tillit: kommuner som krymper Storuman, Sorsele Låg tillit: Kommuner som växer Malmö, Sundbyberg

39 Tillitstrender senaste data World Values Survey

40 Tillitstrender i olika åldrar

41 Tillitstrender tillit till grannar

42 Tillitstrender de man känner

43 Tillitstrender annan religion

44 Generell tillit och procent som röstat SD

45 Brygga inför eftermiddagen Vi står i stora och komplexa samhällsproblem Vad kan Göteborgs staden gör för att lösa dem? Hur kan staden samverka med civilsamhället? Vilka är förhoppningarna och farhågorna?

46 Socialt kapital: Vad är det? Social tillit/social sammanhållning Medborgerligt engagemang/starkt civilsamhälle

47 Socialt kapital: Individuell eller kollektiv resurs? Två perspektiv: Bourdieu kontra Putnam/Coleman Individperspektivet - Samhällsperspektivet Social rörlighet Social kontroll Individuell frihet Social sammanhållning Individuell karriär Socialt entreprenörskap

48 Utdrag från rapport till Stockholms stad Mot bakgrund av ovanstående analys och beskrivning kommer vi så till frågan om vilka strategier, policys och åtgärder som Stockholms stad kan och bör vidta för att möta de utmaningar som polarisering, segregation, ojämlikhet och mångfald utgör för stadens framtida sociala hållbarhet. Våra förslag utgår ifrån fyra slutsatser vi drar från vår egen and andras forskning. Den första är att arbetet är avgörande för integration och delaktighet. Det andra är att nätverken har stor betydelse, inte minst för att skapa ingångar till arbetsmarknaden. Det tredje är att platser där möten kan äga rum och nätverk kan formas är av betydande vikt. Den fjärde slutsatsen är att det föreligger ett stort behov av ökad och mycket mer finmaskig lokal kunskap om tillit, misstro, delaktighet och utanförskap, specifikt på stadsdelsnivå.

Relevanta dokument

Tilliten och det svenska samhällskontraktet

Tilliten och det svenska samhällskontraktet Historiska förutsättningar, samtida utmaningar Lars Trägårdh Kulturting 2016 Jönköpings län 10 mars 2016 Kulturhuset Spira Jönköping Det svenska samhällskontraktet