Fiskevårdsplan för Sportfiskekortet. För perioden

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Sportfiskekortet För perioden

2 Sportfiskarna Tel: , fax: E-post: Postadress: Svartviksslingan 28, Bromma Hemsida: Sportfiskarna 2013 Författare: Tobias Fränstam, Linda Svensson, Victor Söderberg Omslag/bild/illustration: Tobias Fränstam

3 SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MÅLSÄTTNING OCH SYFTE 2 INLEDNING 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG I FISKEVÅRDSPLANEN 5 SPORTFISKEKORTET 7 METALLER OCH FÖRORENINGAR I VATTEN OCH FISK 10 SPORTFISKEKORTETS SJÖAR 15 FISKARTER PÅ SPORTFISKEKORTETS VATTEN 59 KRÄFTOR PÅ SPORTFISKEKORTETS VATTEN 70 KUNSKAPSLYFT KRÄFTA 75 REFERENSER 77 1

4 SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND Målsättning och syfte Fiskevårdsplan för Sportfiskekortet är en femårig fiskevårdsplan vilken är framtagen av Sportfiskarna i Stockholm ( och har som syfte att beskriva, utreda och ge förbättringsförslag för fiskstatus, hydrologi och sportfiske i de vatten som arrenderas och upplåts inom Sportfiskekortet. Fiskevårdsplanen skall gälla mellan åren och uppdateras årligen. Fiskevårdsplanen är tänkt att fungera som ett planeringsverktyg, kunskapsunderlag och inspirationskälla för fiskevårdsåtgärder och främjandet av sportfiske i Sportfiskekortets sjöar. Åtgärdsförslagen är noggrant utvalda och målsättningen har varit att peka ut de effektivaste förslagen med avseende på sportfiskenytta, ekologi och kostnadseffektivitet. Fiskevårdsplanen är framtagen i samråd med samtliga fiskerättsägare vilka upplåter vatten på Sportfiskekortet. 2

5 SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND Inledning Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund är en demokratiskt uppbyggd ideell organisation. Vårt främsta mål är att det ska finnas ett bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd. Sportfiskarnas regionkontor i Stockholm/Mälardalen upplåter fiske i ett 40-tal sjöar. Den största andelen vatten arrenderas av kommuner men även fiskevårdsområden och privatpersoner. Målsättningen är att Sportfiskarnas medlemmar och sportfiskeintresserade skall erbjudas möjlighet till ett attraktivt sportfiske i natursköna miljöer med god tillgänglighet. Ambition är hög servicenivå genom enkla fiskeregler, information och fisketips kring vattnen på webportal och tryckt material, effektiv fisketillsyn, enkel fiskekortsförsäljning via butik, web och sms samt tydlig information kring fisket med skyltar vid sjöarna. Forskning visar att aktiviteter i naturen är mycket hälsofrämjande och har en stor betydelse i vår egenvård för att tåla stress och hålla oss friska och krya. En av de största fritidsgrupperna är sportfiskare, de som fiskar med spö. I Stockholmsområdet finns det en stark kultur av fiske med handredskap i såväl å, sjö, kust som hav. Enligt en undersökning som utfördes av SCB och Fiskeriverket (2005) var det mer än 46 % av befolkningen mellan vilka var intresserade av fiske. Ifall denna skattning överensstämmer i Stockholms län så finns det ca personer (totalt personer mellan år i länet 2005) som är intresserade av fritidsfiske i länet. Vidare angav 6 % att de var mycket intresserade av fiske vilket innebär drygt personer i Stockholms län. Merparten av de tillfrågade i undersökningen (77 %) definierade sig själva som sportfiskare och den vanligaste fiskemetoden var med kastspö. (c.f. Länsstyrelsen 2007) Stockholmsregionen är ett vattenrikt område med mindre småsjöar, rikets tredje största sjö Mälaren och Saltsjön. Många av regionens sjöar har sin härkomst från istiden där väldiga ismassor skapat sprickor och förkastningar i landskapet som sedan genom landhöjning blivit till sjöar. I ett regionalt perspektiv är möjligheterna till handredskapsfiske i regionen mycket bra. Framförallt då möjligheten finns till fritt fiske i Mälaren och Saltsjön via det fria handredskapsfisket. Generellt sett är inlandsfisket är oorganiserat och i merparten av de flesta sjöar och vattendragen saknas upplåtelse av fisket. I dagsläget har länet ungefär ett tjugotal fiskevårdsområden vilka upplåter vatten för sportfiske men även andra upplåtelseformer finns av kommunägda, privata och vatten arrenderade av fiskeklubbar. Sportfiskarnas Sportfiskekortet är det största fiskekortet i regionen. Sportfisket omsätter årligen runt två miljarder kronor i Sverige. Denna fiskevårdsplan har gått på remiss till samtliga fiskevattenägare samt fiskevårdsområden som innefattas av denna rapport. 3

6 SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND 4

7 Åtgärdsförslag i fiskevårdsplanen Föreslagna åtgärder i fiskevårdsplanen föreslås genomföras under flera år fram till Samtliga föreslagna åtgärder under fiskekortsförsäljning, tillsynsarbete, fiskeregler och fiskearrangemang skall genomföras under Åtgärdsförslagen för sjöar skall genomföras så snabbt som möjligt men med ett mål att en femtedel av åtgärderna genomförs årligen fram till Fiskekortsförsäljning Utveckla Sportfiskarnas nya fiskekortsportal ( På portalen skall det finnas god information kring fisket i sjöarna på Sportfiskekortet. Underlätta hanteringen av fiskekort för återförsäljare. Hanteringen av fiskekort skall riktas mot att fler fiskekort skall säljas digitalt. Sportfiskekortets fysiska format skall bli mer anpassat för att passa i plånboken. Kortet kan bli mindre, och i samma storlek som ett kontokort. Tillsynsarbete Antalet tillsynsmän skall utökas. Antalet tillsynsrundor skall öka vid de mest välbesökta fiskesjöarna. Antalet tillsynsrundor skall öka vid oåtkomliga sjöar. En tillsynsgrupp för Nackasjöarna skall bildas. En tillsynsgrupp för Huddingesjöarna skall bildas. Anställd personal hos Sportfiskarna skall bedriva minst tio heldagar med tillsyn per år. Dessa tillsynstillfällen föreslås genomföras under obekväma arbetstider som något tillsynstillfälle under natt och helg. Regler och bestämmelser på Sportfiskekortets vatten skall översättas till fler språk. Detta material skall finnas som en enkel skrift vilka tillsynsmännen kan ha tillgång till under tillsynsrundor. Detta material skall även finnas tillgängligt via web. Fiskeregler Minimåttet för Gädda och gös föreslås förändras inom fönsteruttaget från 40 till 45 cm. Ett maximått för abborre bör införas. Stora abborrar är viktiga för artens reproduktion och ekosystemet samtidigt som de har ett stort sportfiskevärde. Förslag till maximått är 40 cm. Fiskearrangemang Genomföra fem fiskearrangemang under sommarmånaderna på Sportfiskekortets vatten. Genomföra tre fiskearrangemang under vintermånaderna på Sportfiskekortets vatten.

8 Fiskearrangemangen skall i största möjliga mån försöka genomföras tillsammans med lokala klubbar för att gynna lokal klubbverksamhet. Arrangemangen föreslås ha en speciell inriktning sett till målgrupp, fiskemetod, fiskeplats och art. Samtliga arrangemang skall kommuniceras så brett som möjligt för att få så stor uppslutning som möjligt. Karpfiske på Sportfiskekortet På Sportfiskekortet skall information kring fiske, tillgänglighet och regler tas fram för minst fyra stycken karpfiskevatten. Det skall finnas minst ett karpfiskevatten söder om, centralt, öster om samt norr om Stockholm. Problematik och regler som kopplats till karpfiske som nedskräpning, slitage på mark, varaktighet på samma plats under flera dygn som tältning bör utredas. Fokus bör ligga på att se över fiskereglerna och andra åtgärder som att anlägga karpfiskeplatser för att inte vegetation skall röjas eller provisoriska bryggor anläggas. En rådgivande grupp med Länsstyrelsen, Sportfiskarna och intresserade karpfiskare i länet föreslås bildas. Karpfiskegruppen kan peka ut vilka vatten som är intressantast ur karpfiskesynpunkt och hur konflikter kan undvikas. Metaller och föroreningar i vatten och fisk Inom tre år skall en urvalsanalys ha gjorts på Sportfiskekortets vatten i samråd med kommuner, mark/fiskerättsägare, livsmedelsverket och/eller andra intressenter kring vilka sjöar som bör provtas. Inom fem år skall provtagningar vara genomförda och information kring resultaten skall finnas tillgängligt och lättförstått i den information som finns kring Sportfiskekortet. Åtgärdsförslag sjöar Se stycke Sportfiskekortets sjöar. Kräftor på Sportfiskekortets vatten Se stycke Kräftor på Sportfiskekortets vatten Tillgänglighet Etablera en ny båtuthyrning i någon av Sportfiskekortets sjöar. Båtuthyrningen kan exempelvis göras som ett samarbete av en sportfiskeklubb eller lokal entreprenör. Se över tillgängligheten för rörelsehindrade vid Sportfiskekortets vatten. Erbjuda goda tillgänglighetsmöjligheter för denna grupp vid minst fem av Sportfiskekortets sjöar med jämn geografisk spridning.

9 Sportfiskekortet Sportfiskekortet är ett samlingsfiskekort som tillåter fiske i ett 40-tal fiskevatten runt om i länet. Intäkterna från fiskekortsförsäljningen av Sportfiskekortet går oavkortat tillbaks till förvaltning och tillgängliggörandet av fiskevatten samt lokal fiskevårdsverksamhet i länet. På Sportfiskekortets vatten finns ett varierat fiske efter en mängd olika fiskarter i olika sjötyper och vattendrag. Sportfiskekortet omfattar i skrivandes stund, 43 insjövatten i Stockholms län. Genom överenskommelse med Sportfiskarna i Göteborg gäller fiskekortet även på 58 insjövatten i Göteborgsområdet och vice versa. Ett Sportfiskekort berättigar därmed närmare 100 olika fiskevatten i Sveriges två största städer. Information kring fiskeregler, fisketips, lokala förbindelser, djupkartor och annan intressant information inför fisketuren finns för sjöarna på Sportfiskarnas websida ( Fiskekortsförsäljning Sportfiskekortet finns att köpa hos en mängd återförsäljare i Stockholmsregionen samt genom sms och webapplikation ( Sportfiskekortet erbjuds som årskort, veckokort, dagkort, gruppkort (för skolor eller grupper efter överenskommelse) samt juniorkort. Juniorkort är kostnadsfritt och gäller för barn och ungdomar till och med 16 år. Tab. 1. Sportfiskekortets olika upplåtelseformer, giltighetstid samt pris. Årskort gäller från februari till slutet av april nästkommande år. Typ Giltighetstid Pris Årskort, familj 28/2-30/4 300 Veckokort, familj sju dygn 100 Dygnskort, familj 24 h 50 Årskort, junior 28/2-30/4 kostnadsfritt Gruppfiskekort varierande varierande Fisketillsyn På Sportfiskekortets vatten finns olika tillsynsgrupper organiserade i geografiska avgränsningar. Varje tillsynsgrupp ansvarar typiskt för ett par närliggande sjöar. Kommunikationen mellan Sportfiskarna och tillsynsgruppen sker primärt genom en gruppchef som sedan samordnar tillsynen. I dagsläget är ett 70-tal tillsynsmän förordnade på Sportfiskekortets vatten fördelade i 8 tillsynsgrupper. Tillsynen sker på ideell basis och består i huvudsak av lokala personer med ett engagemang av att förvalta sitt eget hemmavatten. Förutom tillsyn är dessa personer även viktiga informatörer som inte bara kan fiskeregler utan kan även praktiska sportfisketips och information kring fisket i sjöarna.

10 Sportfiskarna Region Mälardalen anordnar årligen två stycken tillsyningskurser under vår och höst. Genomförd kurs ger möjlighet att söka tillsynsförordnande hos Länsstyrelsen. Ett förordnande är ett krav för att få bedriva tillsyn och gäller endast i det vattenområde man blivit förordnat för. Sportfiskarna Region Mälardalen har de senaste åren intensifierat fisketillsynen på Sportfiskekortets vatten. Detta har lett till en ökning av försäljningen av fiskekort. Fiskearrangemang På Sportfiskekortet finns en målsättning kring att genomföra ett utökat antal fiskearrangemang. Fiskearrangemangen ska visa på fina platser och fiske efter arter med fiskemetoder som kanske inte alla känner till. Oavsett ifall man precis har börjat med sitt sportfiskeintresse eller ifall man har stor erfarenhet är det alltid givande att få träffa andra sportfiskare och utbyta tips och erfarenheter. På Sportfiskekortets vatten har det genom åren i regel hållits ett par arrangemang inriktade på allt från ungdomsfiske, handikappanpassat fiske till specialistfisken efter exempelvis sutare. Arbetet med fiskearrangemang föreslås intensifieras under de perioder då möjligheterna till ett bra fiske är stort som under försommaren och tidig vinter. Sportfiskekortets Fiskeregler Fiskeregler bidrar till att bestånden av fisk skyddas och stärks. Genom att följa reglerna hjälps vi alla åt att bevara och förvalta fisket idag och i framtiden. Det är upp till den som köper fiskekort att ta reda på regler och bestämmelser innan man börjar fiska. På Sportfiskekortet eftersträvas enhetliga regler för samtliga sjöar. Allmänna bestämmelser på Sportfiskekortets vatten På Sportfiskekortets vatten är det tillåtet att fiska med spinnfiske, mete, flugfiske och dragrodd. Redskapsbegränsningen är satt till tre fiskespön per fiskekart, förutom vid familjefiske då ett spö per person får användas. Fiskekortet är personligt och skall alltid medföras tillsammans med giltig legitimation och visas upp för tillsynsman vid fiskekortskontroll. Isfiske I vissa vatten är det tillåtet att isfiska med fem redskap samtidigt (så kallat ismete eller angelfiske). På Sportfiskekortets vatten är det förbjudet att fiska från privata tomter och brygger eller i direkt anslutning till dessa. Samtliga redskap som används skall det hållas god uppsyn över. Fångst av betesfisk Det är tillåtet att fånga betesfisk i vissa sjöar med hjälp av mörtstuga (en liten modell av en ryssja). Redskapet skall vara märkt med namn, telefonnummer och fiskekortsnummer. Sänkhåv och kastnät får användas i samtliga av Sportfiskekortets vatten för fångst av betesfisk.

11 Uttagsfönster I samtliga av Sportfiskekortets vatten gäller ett uttagsfönster för gädda och gös. Maximalt tre gäddor eller gösar med en storlek på 45-75cm får behållas per dygn och fiskekort. Det är då tre fiskar totalt av dessa arter, inte tre av varje art. Fångstbegränsningen och fönsteruttaget yrkar till att skydda större rovfiskar vilka har stort sportfiskevärde och som är viktiga för ekosystemet. Fiskeförbud I Lillsjön i Bromma råder ett totalt under perioden 15 maj -15 juni, detta för att skydda lekande fisk. Detta fiskeförbud syftar till att skydda lekande gös som vandrar in från Mälaren till Lillsjön för lek.

12 Metaller och föroreningar i vatten och fisk I merparten av Sportfiskekortets vatten har inga miljögiftsanalyser genomförts. Med aktuellt kunskapsläge är det förmodligen få av vattnen på Sportfiskekortet där det finns föroreningshalter som kan vara skadliga, men detta är något som bör säkerhetsställas. En planerad och prioriterad åtgärd inom fiskevårdsplanen är att provta konsumtionsfisk från sjöar som kan tänkas ha en för hög halt av kvicksilver, metaller eller andra föroreningar i fisken. De ämnen som kan tänkas vara intressanta att studera är främst PCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och metaller. För att veta vilka vattenförekomster som bör provtas och vilka föroreningar bör vidare diskussioner genomföras med berörda kommuner, mark/fiskerättsägare och livsmedelsverket. Vid provtagning av fisk på Sportfiskekortets vatten bör individer av ett större snitt prioriteras för att få ett resultat som syftar till konsumtionsråd snarare än de metoder som används för miljöövervakning. Bakgrund Naturligt så förekommer metaller och föroreningar i låga halter i sjöar och vattendrag. Många av Sportfiskekortets vattenförekomster påverkas negativt genom föroreningar då flera av vattendragen ligger inom tätbebyggda områden med omkringliggande industrier, kommunikationer och verksamheter. Påverkan på vattendragen sker primärt på två sätt vilket är genom en förändrad flödesregim och förorening av vattnet. Mycket av det vatten i tätbebyggda områden som egentligen skulle rinna av som ytvatten till sjöar och vattendrag leds istället bort i avloppssystem vilket minskar tillrinning och omsättningstid i vattendragen. Vatten från områden med bebyggelse, trafik och industrier innehåller dessutom förhöjda halter av metall och organiska ämnen som olja och förbränningsrester. Sedimentens föroreningsgrad beror därför till stor del på tillrinningsområdets karaktär och historik. En del av föroreningarna i vattendragen kommer även luftburet, men merparten av föreringen av vattendrag sker via avrinningen från omgivande mark. (sthlm vatten) Halten av kvicksilver i fisk från Stockholms län är generellt sett låg jämfört med andra delar av landet. Möjliga orsaker är att sjöarna i länet i allmänhet är betydligt näringsrikare och mindre försurade än genomsnittet i Sverige. Sjöar med höga halter kvicksilver i fisken förekommer dock även i Stockholms län. Med hjälp av uppmätta kvicksilverhalter i abborre, uppgifter om sjöars vattenkemi, omgivningsfaktorer och med vissa generella samband är det möjligt att med någorlunda säkerhet uppskatta vilken kvicksilverhalt som abborre och gädda har i en viss sjötyp utan att undersöka fisken. År 2000 undersöktes vattenkemin i cirka 120 sjöar i Stockholms län. Grundat på dessa uppgifter har den sannolika kvicksilverhalten i gädda och ab-

13 borre kunnat räknas ut (Fig. 4). Ur Fig. 4 framgår att risken för att större individer av gädda och abborre överskrider gränsvärdet för kvicksilver är stort Abborre Gädda Andel sjöar (%) ,1 kg 0,3 kg 0,6 kg 1 kg Fiskens vikt (kg) Fig. 4. Beräknad andel sjöar i Stockholms län som överskrider gränsvärdet för kvicksilver. Ju större fisk som avses desto fler sjöar överskrider gränsvärdet. Stora abborrar och gäddor kan vara olämpliga att behålla som matfisk på grund av en hög kvicksilverhalt i fisken. Figur skapade från material ur riksinventeringen av kvicksilver i fisk 2000 (Länsstyrelsen 2004). 3 kg Kvicksilver Höga halter av kvicksilver i fisk är ett både gammalt och välkänt miljöproblem. Sverige har under senare år begränsat utsläpp och användning av kvicksilver. Trots det är nedfallet av kvicksilver från luften fortfarande stort över Sverige på grund av långväga lufttransport från Europa och andra delar av världen. Inom EU finns gränsvärden som säger att man inte får saluföra abborre och gädda som innehåller mer än 0,5 mg/kg respektive 1,0 mg/kg kvicksilver (färskvikt). Dessa haltnivåer förekommer i länet framför allt i höglänta skogssjöar med brunfärgat vatten. En allmän tumregel är att ju större fisken är, desto mer kvicksilver innehåller den. Äter du mycket insjöfisk bör du därför undvika att äta alltför storvuxen fisk. Om man är osäker på kvicksilverhalterna i en sjö är fisk av mindre storlek att föredra. Fisk från Mälaren, näringsrika sjöar, grunda slättsjöar eller låglänt belägna sjöar är däremot i allmänhet helt ofarlig att äta. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer har de allra flesta konsumenter ingen anledning att begränsa sin fiskkonsumtion. Havande och ammande kvinnor bör dock helt avstå från att äta fisk som kan innehålla höga kvicksilverhalter. Övriga bör helst inte äta sådan fisk mer än en gång per vecka. Kvicksilver är den enda metallen med en så pass låg smältpunkt att den är flytande vid rumstemperatur. På grund av kvicksilvrets egenskaper är detta ett ämne som förgasas lätt och enkelt kan transportera sig i miljön. Kvicksilver frigörs exempelvis vid förbränning av kol, olja och avfall där metallen kan transporteras i atmosfären i upp till ett år. I atmosfären oxiderar kvicksilvret och löser upp sig med molndroppar för att slutligen falla med neder- 5 kg

14 börden till marken. Detta medför att spridningen av kvicksilver är ett globalt problem där utsläppen från en del i världen kan deponeras på en helt annan plats. Väl på marken hamnar kvicksilvret tillslut i sjöar och vattendrag där det tas upp av växter och djur. Desto högre upp i näringskedjan man tittar, desto högre kvicksilverhalt. Fiskens storlek och den föda fisken livnär sig på har stor betydelse för fiskens kvicksilverhalt (figur 2). Rovlevande och stora fiskar innehåller generellt sett mer kvicksilver än små växtätande fiskar. Det innebär att storvuxen abborre, gös och gädda innehåller mer kvicksilver än till exempel mört eller sarv. Men också många andra både kända och okända faktorer i fiskens omgivning påverkar dess kvicksilverhalt. I Stockholms län är kvicksilverhalten i abborre generellt sett högre i högt belägna skogssjöar med färgat och surt vatten (lågt ph) jämfört med slättsjöar som är rika på salter och näring. Det verkar däremot inte finnas något samband mellan kvicksilverhalter i bottensediment och fisk. Denna bild över olika omgivningsfaktorers betydelse i Stockholms län stämmer väl överens med vad man sett i andra delar av landet. (c.f. Sthlm vatten) Hos människor har kvicksilvret visat sig kunna orsaka svåra skador på både nervsystem och organ med effekter som nedsatt immunförsvar, problem med hjärtkärlsystemet och nedsatt fekunditet. Åtgärdsförslag Inom tre år skall en urvalsanalys ha gjorts på Sportfiskekortets vatten i samråd med kommuner, mark/fiskerättsägare, livsmedelsverket och/eller andra intressenter kring vilka sjöar som bör provtas. Inom fem år skall provtagningar vara genomförda och information kring resultaten skall finnas tillgängligt och lättförstått i den information som finns kring Sportfiskekortet.

15 Karpfiske på Sportfiskekortet Karpen är intressant ur sportfiskesynpunkt. Arten växer sig stor, kan fiskas med en mängd olika tekniker och är stridbar. Intresset för karpfiske är fortfarande lågt i Sverige då detta är en art vilken oftast är svår att fånga och således lämpar sig bäst för sportfiskare med bred erfarenhet. Intresset har däremot ökat sakta men säkert med tiden de sista tjugo åren då karpfiske varit etablerat. På Sportfiskekortets vatten finns karp (Cyprinus carpio L.) i så gott som vartenda vatten. De sjöar som idag har starkast bestånd av karp på är Mörtsjön (Täby), Judarn, Långsjön (Älvsjö), Trekanten, Kvarnsjön (Botkyrka) och Kärrsjön (Botkyrka). Sporfiskarna i Stockholm erbjuder även ett separat karpfiskekort till Kärrsjön (Haninge). All karp som fångas ska återutsättas. Utsättningar av fisk är en tillståndspliktig verksamhet som måste godkännas av Länsstyrelsen, fiskevattenägaren och markägaren innan det genomförs. På Sportfiskekortet är karpen i huvudsak utsatt genom så kallade illegala utsättningar där utsättningstillstånd saknats förutom i ett fåtal fall. Alla utsättningar som inte är gjorda med detta tillstånd tar vi på Sportfiskarna starkt avstånd ifrån. Motivet för de illegala utsättningarna kan vara karpens popularitet som sportfisk i kombination med avsaknaden av fiskevatten samt en attitydfråga bland många sportfiskare specialiserade på arten. Introduktioner från en främmande fiskart kan störa ett ekosystem i balans och få ursprungliga arter att försvinna lokalt. Karpen är en av de mest spridda fiskarterna sett till hela världen vilken ursprungligen härstammar från Eurasien. Introduktioner av karp har generellt sett skett av två skäl: längre tillbaks i tiden i ett rent fiskodlingssyfte och de senaste två-tre decennierna i ett rent sportfiskesyfte. Från utländska studier finns dokumentation på hur karp kan förändra tillståndet i de miljöer som de lever i (Roberts et al. 1995; Miller & Crowl 2006; Miller & Provenza 2007). Exempelvis kan insektslivet ta stor skada, vattenvegetation försvinna, turbiditeten öka och inhemska arter trängas undan. Resultaten är inte direkt överförbara på Svenska sjöar då miljöerna skiljer sig åt så pass mycket. Inga, eller få studier har utvärderat karpens effekt i svenska miljöer men det finns observationer där karp lyckats etablera sig i sjöar och förändrat ekosystemet. Åtgärdsförslag För att främja karpfisket på Sportfiskekortets vatten och stävja illegala utsättningar generellt som i Sportfiskekortets sjöar föreslås ett intensifierat arbete kring karpfisket. I huvudsak beror de illegala utsättningarna förmodligen på att det finns för få etablerade vatten med god tillgänglighet, information och ett bra fiske. Istället väljer alltså många att skapa sitt eget vatten. På Sportfiskekortet skall information kring fiske, tillgänglighet och regler tas fram för minst fyra stycken karpfiskevatten.

16 Det skall finnas minst ett karpfiskevatten söder-, centralt-, östersamt norr om Stockholm. Problematik och regler som kopplats till karpfiske som nedskräpning, slitage på mark, varaktighet på samma plats under flera dygn som tältning bör utredas. Fokus bör ligga på att se över fiskereglerna och andra åtgärder som att anlägga karpfiskeplatser för att inte vegetation skall röjas eller provisoriska bryggor anläggas. En rådgivande grupp med Länsstyrelsen, Sportfiskarna och intresserade karpfiskare i länet föreslås bildas. Karpfiskegruppen kan peka ut vilka vatten som är intressantast ur karpfiskesynpunkt och hur konflikter kan undvikas.

17 Sportfiskekortets sjöar Sportfiskarnas regionkontor Mälardalen förvaltar ett 40-tal fiskevatten runt om i Stockholm som sedan upplåts på Sportfiskekoret (Tab. 2). Ett kort ger den fiskande möjligheten till en stor variation av fiskevatten med olika sjötyper och fiskarter. Fiskerättsinnehavarna som upplåter sitt vatten åt Sportfiskarna är framförallt kommunerna runt om i Stockholm men även en del Fiskevårdsområden. Sportfiskarna åtar sig att sköta dessa sjöar genom fiskevårdsåtgärder men framförallt fisketillsynen. Försäljningen av fiskekort ger pengar tillbaka till sjöarna i form av tillsyn och åtgärder. För att tydliggöra vilka åtgärder som kan vara aktuella för respektive sjö detta upprättades denna fiskevårdsplan. Fisketillsynen görs till största del helt ideellt av personer som själva är fiskare och vill ge tillbaka något till fisket i stort. Samtliga sjöar på Sportfiskekortet är indelade i en grupp, exempelvis Brommasjöarna är i en grupp. Dessa sjöar har sedan en grupp tillsyningsmän som är förordnade att sköta tillsynen på dessa vatten. En gruppchef är avlönad för att sköta det administrativa dvs. ta emot rapporter och rapportera in till Sportfiskarna. Dessa tillsyningsmän går sedan i vissa sjöar på schema där man behöver intensifiera fisketillsynen. Exempelvis i Lillsjön (Bromma) där det infördes ett fiskeförbud under gösens lektid. Då behövdes ett bevakningsschema så att regeln följs och uttaget av lekgös blir minimal. Här nedan beskrivs samtliga sjöar som ingår i Sportfiskekortet. Förslag på åtgärder ges för respektive sjö som sedan också sätts in i en prioriteringslista och en strategiplan för fiskevårdsarbetet på Sportfiskekortets sjöar.

18 Tab. 2. Sjöar som ingår i Sportfiskekortet. Kommun Sjö Antal åtgärder Botkyrka Hacksjön Hel 1 Kvarnsjön Hel 3 Kärrsjön Del 3 Haninge Lycksjön Del 2 Huddinge Kvarnsjön Del 2 Långsjön Hel 3 Långsjön Hel 4 Mörtsjön Hel 4 Orlången Hel 4 Trehörningen Del 4 Trehörningen Hel 2 Öran Hel 3 Nacka Dammtorpssjön Hel 3 Källtorpssjön Hel 3 Söderbysjön Hel 3 Ulvsjön Hel 2 Nynäshamn Tärnan Del 3 Stockholms Stad Drevviken Del 1 Flaten Hel 1 Judarn Hel 2 Kyrksjön Hel 1 Lillsjön Hel 5 Magelungen Hel 2 Råckstaträsk Hel 3 Sicklasjön Hel 5 Trekanten Hel 5 Ältasjön Hel 3 Södertälje Aglasjön Hel 4 Lanare stjärt Hel 3 Lilla Lanaren Hel 2 Lillsjön Hel 3 Yngern Hel 2 Tyresö Albysjön Hel 1 Fatburen Hel 1 Tyresö-Flaten Hel 2 Täby Gullsjön Hel 1 Käringsjön Hel 1 Mörtsjön Hel 4 Rönningesjön Hel 4 Ullnasjön Hel 3

19 Hacksjön Kommun Botkyrka kommun. Hela sjön ingår i Sportfiskekortet. Area 14 ha. Fiskarter Gädda, abborre, karp. Beskrivning I sjöns södra del finns en brygga och ner till den en bilväg där man kan parkera. Sjön är kraftigt bevuxen av vass vilket gör den svårfiskad sommartid. Förslag på åtgärder Skyltning av fiskeregler.

20 Kvarnsjön Kommun Botkyrka kommun. Sportfiskekortet gäller i södra delen av Kvarnsjön. Area 58 ha. Fiskarter Gädda, abborre, mört, braxen, björkna, sutare och karp. Beskrivning Västra sidan har god tillgänglighet för fiske medan fiskemöjligheterna på östra sidan är begränsade. Från vägen vid sjön är det enkelt att ta sig till vattnet. I sjön råder förbud mot att framföra motordriven båt. Förslag på åtgärder Se över möjligheterna att utöka Sportfiskekortet i sjön. Ta kontakt med övriga fiskerättsägare för att diskutera gemensamma fiskeregler samt fisketillsyn. Skyltning av fiskeregler.

21 Kärrsjön Kommun Botkyrka kommun. Sportfiskekortet gäller i den västra delen av Kärrsjön. Area 1 ha. Fiskarter Karp, gädda, abborre och vitfisk. Beskrivning Sörmlandsleden går förbi sjön på den östra sidan, den delen ingår inte i Sportfiskekortet. Det går även en stig från västra sidan dock inte ända fram till sjön. Sjön är under sommartid kraftig bevuxen med vattenvegetation. Förslag på åtgärder Ta kontakt med fiskevattenägarna Botkyrka och Huddinge kommun för att diskutera om hela sjön kan arrenderas. Gemensamma fiskeregler samt fisketillsyn bör samordnas. Skyltning av fiskeregler.

22 Lycksjön Kommun Haninge kommun. Sportfiskekortet gäller i en mindre del av sjön. Area 21 ha. Fiskarter Abborre, gädda och vitfisk. Beskrivning Sjön gränsar till Tyresta nationalpark. Förslag på åtgärder Se över om Sportfiskarna kan få arrendera fiskerätten i större del av sjön. Skyltning av fiskeregler.

23 Kvarnsjön Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Kvarnsjön. Area 13 ha. Fiskarter Abborre, gädda, ruda och övrig vitfisk. Beskrivning Kvarnsjön är belägen inom ett Natura 2000-område i Lännaskogens naturreservat. Området avsattes som naturreservat 2002 och Natura 2000-område Kvarnsjön är en näringsfattig något sur skogssjö, omgiven av berg och myrmarker. Sjön är under naturlig igenväxning, gungflyn och gungflymattor finns ute i sjön, vilka bildar små öar. På några platser växer bladvass runt sjön. Maxdjupet i sjön är 1,7 meter och medeldjupet är 1,2. Kärrsjön tillhör sjötypen dystrofa sjöar vilka i folkmun bl.a. kan kallas för brunvattensjöar eller humussjöar dvs. näringsfattiga. Runt sjön finns det flertal bra landfiskemöjligheter, framförallt från omkringliggande klippor, övriga strandkanter är påverkade av gungflyn i sjön. Förslag på åtgärder Ska ingå i Huddingegruppens tillsynsuppdrag. Skyltning av fiskeregler.

24 Långsjön Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i norra delen av Långsjön. Area 28 ha. Fiskarter Karp, abborre, gädda och vitfisk. Beskrivning Sjön lämpar sig bra för mete. Karp är utplanterad i sjön för många år sedan, om de överlevt och fångas ska dessa återutsättas. Förslag på åtgärder Fisketillsynen ska ingå i Huddingegruppens uppdrag. Se över möjligheterna att arrendera fiskerätten i större del av sjön. Skyltning av fiskeregler.

25 Långsjön Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i hela sjön. Area 28 ha. Fiskarter Gädda, gös, abborre, karp, och vitfisk. Beskrivning Långsjön är långgrund med vidsträckta näckrosbälten och ett lättåtkomligt fiske från många av sjöns klippor och bryggor. Sjön ligger inom ett tätt bebyggt område och fiske från privata tomter är förbjudet. Trots bebyggelsen finns det bra landfiskemöjligheter, bryggor och klippor som erbjuder fina fiskeplatser runt hela sjön. Bryggor finns längst med sjöns nordöstra del, där finns även fina klippor finns att fiska från. De södra delarna erbjuder också fina fiskeplatser speciellt för mete. Några exempel på olika fiskeformer vilka är effektiva i Långsjön: spinnfiske efter gädda tidig vår, mete under varma sommarkvällar efter grov sutare, ruda och karp och det tidiga isfisket efter gädda. I Långsjön simmar många grova karpar med en vikt över 10kg! Kräftfiskekort går att köpa till Långsjön. Inget arrangerat kräftfiske, fiskande får själv stå för utrustning och kunnande. Förslag på åtgärder Fylla på risvasen som redan finns i mitten av sjön. Ska ingå i Huddingegruppens tillsyns uppdrag. Se över möjligheten att arrangera specifika platser för karpfiske. Kommunicera sjöns potential som karpfiskevatten.

26 Mörtsjön Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Mörtsjön. Area 15 ha. Fiskarter Abborre, gädda och mört. Beskrivning Spegel och fjällkarp utsatt hösten 1992 men det är osäkert huruvida de överlevde den senaste kvävningen. All fångad karp skall återutsättas i sjön. Det är en bra metsjö, som dessvärre med jämna mellanrum får syrebrist under vintern därför varierar storleken på fisken mellan åren. Sjön har provfiskats under 90-talet, dock saknas provfiskeresultaten. Runt sjön finns det bra tillgänglighet för att bedriva sportfiske. Parkering sker lättast vid, Ballingsnäs och Ballingsholm, därifrån är det sedan en bit att gå ner till sjön. Det finns en stig som går runt hela sjön. Mörtsjön är liten och grund, på grund av det lägger sig isen tidigt. Förslag på åtgärder Sjön ska ingå i Huddingegruppens tillsynsuppdrag. Provfiske bör göras för att se över fiskbeståndet. Skyltning av fiskeregler. Se över parkeringsmöjligheterna runt sjön.

27 Orlången Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i en stor del av Orlången. Area 280 ha. Fiskarter Gädda, abborre, braxen, gös, lake, karp och vitfisk. Beskrivning Sjön gränsar delvis till naturreservat i Huddinge kommun. Det är en stor flikig sjö som erbjuder ett fiske över det normala i Stockholmsområdet. Under kräftfiskesäsongen finns möjlighet att köpa ett separat fiskekort. Fisket arrangeras av Humpe fiskeklubb som finns på plats med utlåning av redskap samt information för de som fiskar kräftor för första gången. Sedan 2009 finns det en båtuthyrning vid Sundbygård. Det finns där 5st roddbåtar att hyra per timme eller ett pris för 6 timmar. Trolling är tillåtet i sjön med max 3 spön. Kring Sundby finns också flera klippor att fiska från. Det finns även landfiskemöjligheter på norra stranden, mitt emot Sundby gård och österut. Förslag på åtgärder Då sjön delvis inte ingår i Sportfiskekortet är det av prioritet att ta kontakt med övriga fiskevattenägare och förhoppningsvis komma överrens om fiskeregler eller om gemensam förvaltning. Kräftfisket har gått ner något de senaste två åren och sjön bör provfiskas inför varje kräftfiskesäsong för att kunna förvaltas på bästa sätt. Även biotopåtgärder för att gynna kräftorna bör genomföras som att lägga i tegelpannor eller annat material.

28 Ska ingå i Huddingegruppens tillsynsuppdrag. Gösbeståndet har gått ner och det bör ses över. Eventuellt kan en stödutsättning göras samt att skapa fler lekområdet i form av grynnor på lämpliga platser i sjön. Sjön lämpar sig bra för gös då den är grumlig på grund av höga näringsvärden.

29 Trehörningen Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i större delen av Trehörningen. Area 63 ha. Fiskarter Gädda, abborre, braxen, karp och vitfisk. Beskrivning Kräftfiskekort går att köpa till Trehörningen. Inget arrangerat kräftfiske, fiskare får själv stå för utrustning och kunnande. Fiskdöd har inträffat tidigare år på grund av avloppsvatten som gått rakt ut i sjön. Stockholm vatten har pumpat ut dagvatten också, pumparna har varit så effektiva så att även dess effekt har troligtvis tagit död på en del fisk. Nu mjukstartar man pumparna i stället. Bra landfiskemöjligheter finns vid Balingsholm. Bra och populär metsjö efter bl.a. sutare och ruda. Även bra isfiskesjö. Båt kan läggas i vid Storholmen. Förslag på åtgärder Provfiske bör genomföras för att undersöka sjöns fiskpopulation. Ska ingå i Huddingegruppens tillsyn, bättre tillsyn under framförallt kräftfiskeperioden. Se över möjligheterna till båtuthyrning vid Balingsholms kursgård. Skyltning av fiskeregler.

30 Trehörningen Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Trehörningen. Area 6 ha. Fiskarter Gädda och abborre. Beskrivning Möjlighet till parkering finns vid Paradisets raststuga (öppen lördag och söndag). Kräftor har under tidigare år planterats ut, ett mindre bestånd finns fortfarande kvar. Sjön som för övrigt är humös och anses vara naturligt försurad. Öring har också satts ut vid två tillfällen under 90-talet. Sjön är under samma år provfiskad dock saknas resultat. Runt sjön finns det bra landfiskemöjligheter. Sörmlandsleden går förbi sjön på båda sidor vilket underlättar för att även ta sig fram till sjön. Förslag på åtgärder Fisketillsynen ska ingå i Huddingegruppens uppdrag. Skyltning av fiskeregler.

31 Öran Kommun Huddinge kommun. Sportfiskekortet gäller i en mindre del av västra sidan i Öran. Area 55 ha. Fiskarter Gädda, abborre och vitfisk. Beskrivning Möjlighet till parkering finns vid Paradisets raststuga (öppen lördag och söndag), därifrån är det en bit att gå. Sjön erbjuder ett bra fiske efter sutare, dock är sjön svartlistad på grund av höga kvicksilverhalter i fisk. Den del som ingår i Sportfiskekortet erbjuder bra landfiskemöjligheter. Förslag på åtgärder Skyltning av fiskeregler. Fisketillsynen ska ingå i Huddingegruppens uppdrag. Den större delen av sjön äger andra fiskerättsägare. Diskussion bör tas med övriga om samfälld upplåtelse på Sportfiskekortet samt gemensam fisketillsyn och fiskevårdsinsatser.

32 Dammtorpssjön Kommun Nacka kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Dammtorpssjön. Area 16 ha. Fiskarter Abborre, gädda, karp, och vitfisk. Beskrivning Sjön är kraftigt igenvuxen sommartid. Karp inplanterad 94 och 97, all fångad karp skall återutsättas. Sjön är tidigare provfiskad av Stockholms stad. Det finns också bra med gädda i sjön. Sjön erbjuder även ett bra mete efter ruda, sarv och sutare. Förslag på åtgärder Bättre fisketillsyn, sjön ska ingå i Nackagruppens tillsynsuppdrag. Skyltning av fiskeregler. Framställning av djupkarta

33 Källtorpssjön Kommun Nacka kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Källtorpssjön. Area 40 ha. Fiskarter Gädda, abborre, regnbåge, och vitfisk. Beskrivning Källtorpssjön har ett bra isfiske där man både kan fånga både stor abborre och grov gädda. Sommartid passar sjön utmärkt för metning med barn då det finns gott om mört och mindre abborre. Bra landfiskemöjligheter från flertalet klippor runt sjön. Förslag på åtgärder Provfiske efter kräftor, eventuellt gör klubben Enskede sportfiskeklubb det varje år och bör då samordnas så att det görs enligt standard. Bättre och mer tillsyn genom uppstartande av Nacka gruppen. Sjön ska ingå i den gruppen. Se över möjligheterna till att bygga en risvase i sjön.

34 Söderbysjön Kommun Nacka kommun. Sportfiskekortet gäller i Söderbysjön. Area 15 ha. Fiskarter Gädda abborre, karp och vitfisk. Beskrivning Sjön erbjuder ett bra fiske efter gädda. Karp finns sedan tidigare utplanterad sjön, all fångad karp skall återutsättas. Provfiske har gjorts efter kräftor av Sportfiskarna och Stockholms stad. Sjön erbjuder bra landfiske. Förslag på åtgärder Fisketillsynen ska förstärkas och bör ingå i Nackagruppen. Särskilt under kräftfiskeperioden. Nätprovfiske för att se över sjöns fiskpopulation. Framställning av djupkarta

35 Ulvsjön Kommun Nacka kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Ulvsjön. Area 6 ha. Fiskarter Gädda, abborre, braxen, och vitfisk. Beskrivning Ulvsjön är en liten näringsfattig med humös skogssjö med dyiga bottnar. Vilket lett till att det är en sjö med ganska småväxta fiskar. Pimpel, mete eller spinn är lämpliga metoder. Provfiske efter kräftor har gjorts under 90- talet, provfiskeresultaten saknas. Förslag på åtgärder Bättre tillsyn genom att sjön ska ingå i Nackagruppen, främst under kräftfisket. Att genomföra ett nätprovfiske vore av stort intresse för förvaltningen.

36 Tärnan Kommun Nynäshamns kommun. Sportfiskekortet gäller i södra och mellersta delen av Tärnan. Area 17 ha. Fiskarter Gädda, abborre och vitfisk. Beskrivning Tärnan är omgärdad av vasskanter, stränderna kring sjön kan på vissa håll vara svårtillgängliga. Det finns någon enstaka plats där man kan spinnfiska eller meta, för övrigt lämpar sig sjön bra för isfiske. Förslag på åtgärder Se över möjlighet till att arrendera hela sjön. Samordna fisketillsynen i sjön. Skyltning av fiskeregler.

37 Drevviken Kommun Huddinge & Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i norra delen samt i sydvästra delen av Drevviken. Area 570 ha. Fiskarter Gädda, abborre, gös, karp och vitfisk Beskrivning Drevviken är en av Sportfiskekortets största vatten. Det finns stor chans att fånga både mycket grov gädda och gös. Det har fångats en hel del gäddor över 10 kilo och gösar på över 9 kilo i sjön. Ismete, pimpel, dragrodd och vertikalfiske är de bästa metoderna för att fånga gösen i den stora och djupa sjön. Även pimpelfisket efter abborre är bra i Drevviken. Drevviken är den största sjön i Tyreåns sjövattensystem. Sjön har höga halter av fosfor och kväve vilket leder till att siktdjupet är dåligt och det kan vissa år förkomma algblomningar. Båtar med en motorstyrka av högst 5 hk är tillåtet i sjön och hastighetsbegränsning är på 7 knop och gäller året runt. Det finns gott om goda landfiskemöjligheter runt sjön. Förslag på åtgärder Stort behov av bra fisketillsyn. En gruppchef är tillsatt som håller i det administrativa. Gemensamma insatser behöver göra i samarbete med sjöpolisen och övriga fiskvattenägare. Fylla på befintliga risvasar

38 Flaten Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i största delen av Flaten. Area 63 ha. Fiskarter Gädda, abborre och vitfisk. Beskrivning Sjön har ett gott bestånd av större abborrar. Pimpelfiske på vintern kan ge stora abborrar. Även bra jiggfiske från klipporna till vänster om badet. I övrigt förekommer även gädda och vitfisk. Gös är utplanterad men återfångsten av gös har varit minimal. Det är förbjudet att fiska inom dagvattenreningsanläggningen i sjöns norra del. Fisktillsynen sköts av gruppen Drevvikens fisketillsyn. Sjön gränsar delvis till naturreservatet Flaten. Hela sjön omfattas av strandskydd. Kräftfiskekort går att köpa. Inget arrangerat kräftfiske, fiskande får själv stå för utrustning och kunnande. Förslag på åtgärder Fylla på befintlig risvase

39 Judarn Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Judarn. Area 7 ha. Fiskarter Gädda, abborre, karp och vitfisk. Beskrivning Kring sjön finns god tillgänglighet och fina landfiskemöjligheter. Judarn ligger inom ett strövområde och en stig går runt hela sjön. Judarn är en vacker skogssjö med mycket rent vatten. De naturliga fiskarterna är ganska småväxta då näringen är begränsad. Karp har olovligen satts ut i sjön. Judarn lär nu vara en av de sjöar på Sportfiskekortet där man enklast kan fånga karp. Fångad karp skall återutsättas i sjön. Varma perioder sommartid bjuder sjön även på bra mete efter mindre exemplar av ruda och sutare. Kräftfiskekort går att köpa till Judaren. Inget arrangerat kräftfiske, fiskaren får själv stå för utrustning och kunnande. Sjön ingår i Judarskogens naturreservat vilket innebär att det bland annat är totalt förbjudet att skära käppar från levande träd för att lägga ut kräftburar. Judarskogen är även ett Natura 2000 område. Sjön är även viktig för större vattensalamander. En risvase är byggd i sjön för att gynna reproduktionen av fisk. Förslag på åtgärder Fylla på risvasen med material. Biotopvård för kräftor

40 Kyrksjön Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Kyrksjön. Area 5 ha. Fiskarter Ruda. Beskrivning Sjön ligger inom Kyrksjölötens naturresevat. Delar av naturreservatet är natura 2000 område. Motorbåtsförbud gäller i hela sjön. I Kyrksjön finns det ett tusenbrödrabestånd av dammrudor. Varma sommarkvällar kan man uppleva ett spännande och roligt fiske intill vegetationen vid någon av bryggorna. Förslag på åtgärder Se över möjligheten att återintroducera tidigare förekommande fiskarter som försvunnit på grund av undermånlig vattenkvalitet och syrebrist.

41 Lillsjön Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Lillsjön. Area 10 ha. Fiskarter Gädda, abborre, gös och vitfisk. Beskrivning Sannolikheten att många karpfiskarter leker i sjön på våren är stor. Bra fiske i kanalen. Ett förbud är infört under gösens lektid mellan den 15 maj till 15 juni. Ål har tidigare funnits i sjön. Idag råder ett nationellt sportfiskeförbud riktat mot ål. Bäver förekommer även i området. Vattenkvalitén är för dålig i sjön för bad. Förslag på åtgärder Utvärdera risvasens funktion och eventuellt om den behöver fyllas på. Ett provfiske kan ge en god indikation på risvasens funktion. Även lägga ris i andra delar av sjön. Utreda vad som tillförs sjön genom dagvatten som från diken rinner rakt ner i sjön. Kommunen har dessutom snöupplag på andra sidan vägen och när den smälter vad tillförs sjön då? Se över vattenplanen. Båtmotorförbud råder i sjön. Skyltar bör sättas upp om detta. Tillsynen sköts av Brommagruppen och den bör ständigt överses och förstärkas.

42 Magelungen Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i större delen av Magelungen. Area 245 ha. Fiskarter Gädda, abborre, braxen, gös, nors, karp, och vitfisk. Beskrivning Magelungen är en stor sjö där sjöns karaktär skiftar i utseende från öppna djupa vattenmassor i sjöns södra delar till vegetationsrika och grunda områden i sjöns nordvästra del. I de djupare delarna erbjuds det bästa fisket efter abborre, gädda och gös. I sjöns grunda och vegetationsrika delar erbjuds ett mycket bra sportfiske efter sarv och sutare men även med chans på karp. Vid Ågestagården finns bryggor att fiska från samt en handikappflotte att hyra. All fångad karp måste återutsättas i sjön. Max två gäddor eller gösar per dag och person får behållas. Kräftfisket bedrivs endast av Magelungens Fvof. Fisktillsynen sköts av gruppen Drevvikens fisketillsyn tillsammans med Magelungens Fvof. Förslag på åtgärder Runt Kaninholmen har Sportfiskarna idag inget fiskarrende. Det bör utreda varför och hur även den delen är möjlig att få in i Sportfiskekortet. Befintliga risvasar bör fyllas på med jämna mellanrum.

43 Råckstaträsk Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Råckstaträsk. Area 3 ha. Fiskarter Abborre, karp och vitfisk. Beskrivning Sjön ingår i Grimsta naturreservat. Sjön är även viktig för groddjur och trollsländor. Fågellivet är relativt artfattigt. Några bra fiskeplatser finns runt sjön. Mycket stora vassbälten har brett ut sig kring strandkanterna. Råcksta träsk/sjö har inga fiskarter i troféformat men erbjuder framförallt ett bra mängdfiske på mindre sutare och ruda med chans på medelstor karp. All fångad karp skall återutsättas i sjön. Tidigare har det i sjön funnit handikappramper och en flytbrygga. Dessa är borta idag pga. slitage. Utsättningar av öring och regnbåge har gjort utan några bra resultat. Kräftfisket relativt dåligt, då sjön ibland drabbas av syrebrist. Förslag på åtgärder Översyn bör göras av den befintliga bryggan. Fylla på risvasen i sjön. Tillsynen sköts av Brommagruppen och den bör ständigt överses och förstärkas.

44 Sicklasjön Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i sydvästliga delen av Sicklasjön. Area 15 ha. Fiskarter Gädda, abborre, havsöring och vitfisk. Beskrivning Sjön ligger delvis inom Nacka naturreservat. En risvase är byggd i södra delen av sjön, vid lilla sickla. Det kan vara mycket vattenvegetation under sommarhalvåret i Sicklasjön som näckrosor och slingerväxter. Kräftfiskekort går att köpa till Sicklasjön. Inget arrangerat kräftfiske, fiskande får själv stå för utrustning och kunnande. Bra landfiskemöjligheter. Förslag på åtgärder Bättre tillsyn genom att sjön ska ingå i Nackagruppen. Se över ägarförhållandena på den andra delen av sjön som inte ingår i Sportfiskekortet och försöka samordna insatser och fisketillsyn. Fylla på risvasen med stora kvistar, då det är strömt i vattnet och mindre ris spolas då bort. Gällande fisketillsynen bör området mellan trapporna i Sickla sluss ingå. Det bör ses över vad ägarförhållandena säger och om Sportfiskarna kan förordna på vattnet i trappan. Rensning av klippt vattenpest i trappan bör göras med kontinuitet.

45 Trekanten Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Trekanten. Area 12 ha. Fiskarter Regnbåge, röding, öring, gädda, abborre, karp och vitfisk. Beskrivning Sjön ligger centralt i Liljeholmen/Gröndal. Den är lättillgänglig, är lämplig även för rörelsehindrade fiskare. Gångbana finns runt hela sjön. I den västra delen går en spång över hela sjön som lämpar sig bra för fiske. Kräftfisket är nu stängt i sjön då kräftbeståndet är för litet att fiskas på. Sjöns välmatade storgäddor är svårlurade och luras bäst med vid ismete med naturligt agn. Trekanten är en mycket lämplig sjö för mete. Flera roddbåtar finns att hyra. Dessa bokas genom Trekantens sportfiskeklubb eller genom hyrs vid glasskiosken på sjöns östra sida. Maxfångst 2 laxartade fiskar per dag och fiskekort. Endast spöfiske med 1 spö är tillåtet. Vid karpmete får 3 spön användas. Fiske från flytring är tillåtet. Förslag på åtgärder Biotopvård för kräftor har inletts genom iläggning av tegelpannor. Det kan komma att behövas mer material för att gynna kräftorna. Utveckla båtuthyrningen i sjön. Sätta upp skyltar om att fiskekort krävs. Öka utsättningen av regnbåge i sjön. Se över karpbeståndet i sjön, motstående intressen med kräftfisket. Eventuellt göra en stödutsättning av kräftor.

46 Tillsynen sköts av Trekants fisketillsynsgrupp och den bör ständigt överses och förstärkas. Genomföra provfiske för att samla stora rovfiskar och skicka på analys för kemisk status. Fiskar från samtliga sjöar som sedan skickats på analys ska sammanställas och informationen om status på ätbarheten av fiskarna ska informeras ut till allmänheten. Efter aluminiumbehandlingen 2011 upplevs det att slingerväxter har börjat växa ta över i vissa delar av sjön. Det bör hållas under uppsikt och eventuellt åtgärdas vid behov.

47 Ältasjön Kommun Stockholm kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Ältasjön. Area 79 ha. Fiskarter Gädda, abborre, braxen och vitfisk. Beskrivning Trolling är tillåtet med max 3 spön/båt tillåtet. Ältasjön är framförallt en bra pimpelsjö för abborre och ismetet efter gädda kan vara bra. Det finns även chans att få gös. Delar av sjön är svårtillgänglig pga. vassbälten, landfiskemöjligheter finns dock på flera ställen vid exempelvis uddar. Sjön provfiskas av Ältens Fiskeklubb varje år. Förslag på åtgärder Ältens FK sköter enligt fadderklubbsavtal tillsynen av sjön. Sjön kommer att ingå i Nackagruppens samordningsområde. Ältens FK får då rapportera till Nackagruppen. Samarbete genom utbyte av fisketillsyningsmän och information bör också diskuteras. En till risvase kan eventuellt byggas i sjön vid utloppet, eventuellt norr om Tallholmen. Vid grynnan kan man göra biotopvårdsåtgärder för kräftor och fisk.

48 Aglasjön Kommun Södertälje kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Aglasjön. Area 28 ha. Fiskarter Gädda, abborre och vitfisk. Beskrivning Aglasjön är grund med maxdjup på 5 meter. Vasstillväxten är måttlig men upplevs öka under åren vilket tyder på goda näringsförhållanden i sjön. Bäver huserar i vattendraget mellan Lillsjön och Aglasjön, vilket har gjort att vattennivån i sjön har varierat kraftigt. Att fiska från land är möjligt på vissa platser. Angelfiske är inte tillåtet i sjön. Tillsyningsman Rolf Thapper hyr även ut båtar som förbokas genom att ringa: , Förslag på åtgärder Tillsynen sköts av Södertäljegruppen där också Rolf Thapper ingår som sköter båtuthyrningen. Tillsynen ska säkerställas och ständigt ses över så att den är tillfredsställande. En risvase kan eventuellt byggas i sjön. Förutsättningarna bör ses över. Sjön ska provfiskas enligt avtal med Södertälje kommun. Genomföra provfiske för att samla stora rovfiskar och skicka på analys för kemisk status. Fiskar från samtliga sjöar som sedan skickats på analys ska sammanställas och informationen om status på ätbarheten av fiskarna ska informeras ut till allmänheten.

49 Lanarestjärt Kommun Södertälje kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Lanarestjärt. Area 0,4 ha. Fiskarter Okänt. Beskrivning Sjön är framförallt en fågelsjö under våren och vilken slags fiskfauna sjön hyser är okänt. Troligt är att sjön under vintertid ibland bottenfryser och blir tom på fisk men vak från fisk har setts. Förslag på åtgärder Tillsynen sköts av Södertäljegruppen. Tillsynen ska säkerställas och ständigt ses över så att den är tillfredsställande. Skylt ska sättas upp om att fiskekort krävs. Provfiske för att se vilka fiskarter som finns i sjön.

50 Lilla Lanaren Kommun Södertälje kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Lilla Lanaren. Area 2 ha. Fiskarter Gädda, abborre och sutare. Beskrivning Vintertid kan sjön erbjuda ett bra angelfiske. Sommartid är den svåråtkomlig från land på grund av breda vassbälten kring sjön. Förslag på åtgärder Tillsynen samordnas av Södertäljegruppen. Tillsynen ska säkerställas och ständigt ses över så att den är tillfredsställande. En vegetationsrensning kan behövas för att tillgängliggöra fisket även under sommaren och våren.

51 Lillsjön Kommun Södertälje kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Lillsjön. Area 1 ha. Fiskarter Gädda och abborre. Beskrivning Angelfiske/Ismete är förbjudet i sjön. Tillgängligheten för fiske är begränsad då stora vassbälten sträcker sig kring större delarna av sjön. Vinterfiske rekommenderas på denna sjö. Förslag på åtgärder Tillsynen samordnas av Södertäljegruppen. Tillsynen ska säkerställas och ständigt ses över så att den är tillfredsställande. Se över vegetationen om det är möjligt att rensa så att bättre fiskemöjligheter ges. Det bör ses över om det finns en efterfrågan på att även kunna hyra båt i denna sjö. Om så är fallet kan den eventuellt samköras med Fiskeklubben Aglan. Det ligger många privata båtar uppdragna på land vid sjön. Används dessa för fiske i sjön är en fråga som bör besvaras.

52 Yngern Kommun Södertälje och Nykvarns kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Yngern. Area 1430 ha. Fiskarter Abborre, braxen, gers, gädda, lake, nissöga, nors, och vitfisk. Beskrivning Yngern är den största sjön som ingår i Sportfiskekortet. Det är en flikig sjö som erbjuder ett bra fiske av både gädda och abborre. Trolling är inte tillåtet i sjön, endast dragrodd. Angel är inte tillåtet i sjön. Om man vill använda båtmotor för att ta sig fram i sjön är det endast tillåtet med max motorstyrka på 8 hk. Förslag på åtgärder En båtuthyrning kan vara möjligt att starta vid Bommersvik. Förutsättningarna ska undersökas. Rekrytering av fler tillsynsmän. Fisketillsyn organiseras av Södertälje Sportfiskeklubb som utgör Södertäljegruppen.

53 Albysjön Kommun Tyresö kommun. Sportfiskekortet gäller i större delen av Albysjön. Area 70 ha. Fiskarter Abborre, gädda, gös och vitfisk. Beskrivning Sjön angränsar i söder till Tyresta nationalpark och i norr till Alby naturreservat. Sjön kan erbjuda ett bra gösfiske periodvis. Även gott om gädda i sjön. Sjön provfiskades Det finns goda landfiskemöjligheter runt sjön. Båtar till Albysjön finns att hyra på OKQ8 i Bollmora. Dessa går att förhandsboka genom Tyresö Fvf de säljer även ett separat fiskekort. Båtmotorförbud råder i sjön inklusive Gammelströmmen. Tyresö Fvf har dispens från Länsstyrelsen att använda motor vid fiskevård samt vid viss uthyrningsverksamhet. Fisketillsynen sköts av Tyresö FVO. Förslag på åtgärder Genomföra provfiske för att samla stora rovfiskar och skicka på analys för kemisk status. Fiskar från samtliga sjöar som sedan skickats på analys ska sammanställas och informationen om status på ätbarheten av fiskarna ska informeras ut till allmänheten.

54 Fatburen Kommun Tyresö kommun. Sportfiskekortet gäller i stora delar av Fatburen. Area 7 ha. Fiskarter Abborre, gädda, gös och vitfisk. Beskrivning Fatburen är en liten tillhängande sjö till Albysjön som är mer eller mindre igenväxt med näckrosor samt gäddgräs. Sjön är mörk och har en botten av lera och ett maxdjup på ca 6 meter. Fatburen är populär hos vinterfiskare. I sjön råder förbud för att framföra motordriven farkost. Sjöns omgivningar är natursköna. Vid inventeringen av vattenväxter 1998 visade det sig att sjön är en av kommunens finaste lokaler för vattenväxter. Fisketillsynen sköts av Tyresö Fvo. Förslag på åtgärder: Fållbrinksströmmen som rinner från Fatburen och mynnar i Kalvfjärden är starkt påverkad av Stockholms enda kraftverksdamm. Sportfiskarna bör ses över vilka åtgärder som kan vara möjliga för att få havsöringen att fritt kunna vandra upp i sjösystemet.

55 Tyresö-Flaten Kommun Tyresö kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Tyresö-Flaten. Area 36 ha. Fiskarter Gädda, abborre, gös och vitfisk. Beskrivning Sjön angränsar i söder till Tyresta nationalpark och i norr till Alby naturreservat. Kräftfiskekort går att köpa till Tyresö-Flaten. Två dagar arrangeras kräftfiske på sjön under ledning av Tyresö Fvf. Sjön är med i utlottningen av kräftfiske. Sjön erbjuder ett bra gösfiske. Båtmotorförbud råder i sjön inklusive gammelströmmen. Tyresö Fvf har dispens från Länsstyrelsen att använda motor vid fiskevård samt vid viss uthyrningsverksamhet. Det finns fler goda landfiskemöjligheter runt sjön. Fisketillsynen sköts av Tyresö Fvo. Förslag på åtgärder Sportfiskarna bör samordna kräftprovfisket som redan bedrivs av Tyresö Fvo, så att det görs enligt standard och rapporteras in till HaV. Fisketillsynen sköts av Tyresö Fvof då de också säljer fiskekort för sjön. Den ska stödjas och premieras.

56 Gullsjön Kommun Täby kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Gullsjön. Area 4 ha. Fiskarter Gädda och abborre. Beskrivning Sjön är grund och kan vara svårfiskad under sommaren pga utbrett vassbälte. Vinterfisket erbjuder god tillgänglighet till hela sjön och chans till bra fiske. Roslagsleden går förbi sjön. Förslag på åtgärder Tillsynen sköts av Täbygruppen och den bör ständigt överses och förstärkas.

57 Käringsjön Kommun Täby kommun. Sportfiskekortet gäller i Käringsjön. Area 1 ha Fiskarter Vid provfiske 2011 var sjön tom på fisk. Beskrivning Tidigare fanns gädda, mört och karp, sjön blev syrefri under den stränga isvintern och all fisk i sjön är förmodligen död då ingen fisk fångades under provfisket Om någon mört överlevt fiskdöden finns förutsättningar att den kan växa sig riktigt stor. Käringsjön är en näringsfattig skogssjö belägen i ett vackert skogsområde. Sjön ingår i ett natura 2000 område. Förslag på åtgärder Tillsynen sköts av Täbygruppen och den bör ständigt överses och förstärkas.

58 Mörtsjön Kommun Täby kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Mörtsjön. Area 5 ha. Fiskarter Gädda, abborre, karp och vitfisk. Beskrivning I Mörtsjön gäller fiskeförbud innanför den blåaplastduken som finns i sjöns sydöstra del. All karp som fångas ska återutsättas till sjön. Det är absolut förbjudet att flytta fisk till eller från sjön! I Mörtsjön erbjuds förutom fiske efter de vanligaste insjöarterna ett mycket bra sportfiske efter grov sutare och karp. Karp har planterats ut i sjön i flera omgångar och de tidigaste utsättningarna härstammar från tidigt 90-tal. Mörtsjön är i dagsläget en av de sjöar i Stockholmsregionen där flest stora karpar landas och det fångas årligen fisk över 15 kg. Rekordet på karp är strax över 20 kg. Flera sutare har fångats med en vikt över 3 kg. Sjön ingår i ett natura 2000 område. Förslag på åtgärder Informationsskylt om karpfisket i sjön bör sättas upp för att öka medvetenheten kring fisket i sjön. Toalett möjligheter bör inrättas för karpmetarna. Städning kring sjön behöver göras årligen. Tillsynen sköts av Täbygruppen och den bör ständigt överses och förstärkas.

59 Rönningesjön Kommun Täby kommun. Sportfiskekortet gäller i hela sjön. Area 65 ha. Fiskarter Gädda, abborre och vitfisk. Beskrivning I Rönningesjön fångas det grov abborre och gädda årligen. Sjön har goda möjligheter till landfiske vid bryggor och klippor men erbjuder även chans till ett bra båtfiske. Goda möjligheter finns att lyfta i en egen båt vid Vassvägen i sjöns nordöstra del. Motorbåtsförbud gäller i sjön. Förslag på åtgärder Sjön bör provfiskas med jämna mellanrum. Senast gjordes det Tillsynen sköts av Täbygruppen och den bör ständigt överses och förstärkas. Genomföra provfiske för att samla stora rovfiskar och skicka på analys för kemisk status. Fiskar från samtliga sjöar som sedan skickats på analys ska sammanställas och informationen om status på ätbarheten av fiskarna ska informeras ut till allmänheten. Djupkarta skall framställas.

60 Ullnasjön Kommun Täby kommun. Sportfiskekortet gäller i hela Ullnasjön. Area 303 ha. Fiskarter Mört, gädda och abborre. Beskrivning Ullnasjön är en grumlig slättsjö där du kan få stora exemplar av både gädda, gös och abborre. En bra fiskeplats för abborre och gös i sjön är kring de steniga partierna vid grynnan i sjöns östra del medan gäddan låter sig fångas längs med sjöns långa vasskanter. Sjön erbjuder även ett bra vinterfiske från is. Även trolling är tillåtet i sjön med max 3 spön tillåtet. Båt kan hyras, mot uppvisande av Sportfiskekortet, hos Sportfiskeboden i Täby. Sjön har mycket begränsade landfiskemöjligheter. Förslag på åtgärder Biotopvårdsåtgärder för kräftor i form av utläggning av tegelpannor eller annat substrat kan göra nytta för sjöns kräftbestånd. För att gynna gösen i sjön kan grynnor/risvasar skapas. Tillsynen sköts av Täbygruppen och den bör ständigt överses och förstärkas.

61 Fiskarter på Sportfiskekortets vatten De vanligaste fiskarterna på Sportfiskekortets vatten är typiska insjöarter som gädda, abborre, gös, mört, ruda, sarv, sutare och gers. Fler arter förekommer i sjöarna än vad som presenteras nedan i fiskevårdsplanen, men dessa arter är bland de vanligaste och populäraste sportfiskarna. Fiskbeståndet i sjöarna representeras dels av varmvattensarter och kallvattenarter. Bland de varmvattenälskande fiskarna finns de populäraste sportfiskarna som gädda, gös och abborre men även karpfiskar som mört, sarv och braxen. Bland kallvattensarterna finns t.ex. lake och nors. Abborre (Perca fluviatilis) Maxlängd cirka 60 cm Maxvikt cirka 4 kilo Svenskt Sportfiskerekord 3,15 kilo, fångad av Gary Wickins i Hällers Myr, Bohuslän. Pimpel med pirk och två maggots 9 mars Artbeskrivning Abborren är Sveriges vanligaste fisk och återfinns i sjöar, vattendrag och bräckvatten runt om i hela landet undantaget fjällmiljö. Abborren är en opportunistisk rovfisk som livnär sig på allt från insekter till fisk och vilken oftast lever i stim. Abborren är i regel småvuxen och en vanlig snittstorlek hos fisken är strax över decimetern. Vid sportfiske är det i regel desto vanligare att fånga större exemplar på ett par hekto medan en fisk kring kilot får anses vara stor. Hos abborren är det honorna som blir störst, hanarna väger sällan över 5hg. Abborren blir könsmogen mellan 2-5 års ålder där det är vanligare att hanarna mognar något år tidigare. Abborren är en vårlekande fiskart som är strikt beroende av att ha ett substrat att fästa rommen på. Leken sker vanligen i april-juni över grunda vegetationsrika områden där abborrarna kan fästa romsträngarna på växtlighet, nedfallet ris eller ett annat substrat som håller rommen uppe från bottnen. Efter ett par veckor kläcker abborrlarverna framåt försommaren vilka är pelagiska och som framförallt lever sin första tid på djurplankton i den fria vattenmassan. Rekryteringen av abborre är

62 korrelerad med varma somrar vilket ger en god födotillgång och tillväxt för abborrynglen. Benlöja (Alburnus alburnus) Benlöjan är en liten, slank och silverglittrande karpfisk med stora ögon silvervitt iris vilken är vanlig i dem flesta större insjöar och som når en längd av cm. Benlöjan finns i sjöar och långsamt rinnande vattendrag i hela vårt land utom i fjällmiljö och bara i fåtal vatten i västkustlandskapen. Arten är främst stimlevande och påträffas sommartid nära ytan där man kan se den äta insekter eller hoppa ur vattnet för att undkomma rovfiskar, medan vintern spenderas på djupare vatten. Benlöjans föda består mestadels av djurplankton, insekter och vattenlevande smådjur. Reproduktionen sker i maj-juni över stenig botten nära land och Löjan blir könsmogen vid ca 3 års ålder. Benlöjan används med fördel som betesfisk efter gädda, gös, abborre, lake och vid trollingfiske efter lax/öring då man apterar löjan på speciella löjskallar. Björkna (Abramis bjoerkna) Björknan är en karpfisk som lätt förväxlas med en småvuxen braxen men skiljs från denna genom sina rödaktiga fenor och oproportionerligt stora ögon samt sina silvervita sidor på kroppen. Dessutom blir björknan betydligt mindre än braxen, sällan större än 50 cm och 1 kg. Arten finns främst i södra och mellersta delarna av Sverige där påträffas i både sjöar och vattendrag men längs kusten har Björknan påträffats ända upp till Torne älv. Under sommaren påträffas Björknan oftast inom vegetationsområden, på hösten vandrar den ut till djupare vatten eller djuphålor där den övervintrar. Leken sker i juni-juli på gräsbevuxna grunda bottnar. Björknans föda består av allehanda bottendjur som kräftdjur, maskar och blötdjur men den är också planktonätare samt konsumerar växter.

63 Har på senare år blivit en populär sportfisk hos specimenmetare. Braxen (Abramis brama) Braxen är en av de mest storvuxna karpfiskarna vi har i Sverige med hög, sammantryckt kropp, ryggpuckel och kan nå en vikt upp emot 10 kg. Ryggfärgen är svart, mörk oliv eller gråaktig och sidorna är bronsglänsande. Arten påträffas i de flesta sjöar och lugnflytande vattendrag i syd och mellersta delarna i Sverige men även längs Bottenviken och Östersjöns skärgårdar. Braxen är en varmvattensfisk som under vintern samlas i stora stim i vattnets djupare delar, sommartid finner du Braxen inom strändernas vegetationszon men växlar mellan dessa och viloplatserna längre ut i det fria vattnet. Braxen födosöker främst vid botten efter maskar, bottendjur, insektslarver och kräftdjur men stora Braxnar äter tidvis även småfisk. Leken sker nattetid på grunda växtrika bottnar under maj-juli beroende på vattentemperaturen. Braxen är en uppskattad sportfisk hos specimenmetare på grund av sin storlek och sin stridbarhet. Gers (Gymnocaphalus cernua) Gersen tillhör abborrfamiljen och liknar gösen i färg men är mer fläckig och artens form liknar abborren, arten är betydligt mer småväxt och har en maxlängd omkring 25 cm. Den påträffas över hela landet bortsett fjällmiljö och trivs i de flesta typer av vatten, finns även i skärgårdarna på ostkusten. Ofta finner man gersen i sjöar eller vattendragens djupare partier på ler/sandbotten där den födosöker efter framförallt insektslarver och andra smådjur men även fiskyngel och fiskrom utgör en betydande del i dess diet.

64 Under högsommaren kan man under kvällar/nätter se gersen på väldigt grunt vatten intill strandkanten då den födosöker. Leken sker i april-maj över grunda sand eller stenbottnar. Gersen har fått öknamnet snorgärs på grund av sina slemfyllda gropar på huvudet. Gädda (Esox lucius) Maxlängd Ca 150 cm. Maxvikt Ca 30 kilo. Svenskt sportfiskerekord 19,34 kilo, fångad av Torben Larsson i norra Vättern. Fångad på trollingfiske med Nils Master vobbler Artbeskrivning Gäddan är en fiskart som finns i de flesta sjöar och lugnflytande vattendrag kring norra halvklotet men som även förekommer i bräckt vatten. Gäddan är opportunistisk som art och jagar det mesta den kan tänkas komma över. Det är inte ovanligt att både grodor, fågelungar, insekter och fisk kan stå på menyn. Jaktstrategin är enkel, med hjälp av sitt vackert tecknade kamouflage gömmer sig gäddan i vegetationen och göra snabba utfall mot byten som kommit tillräckligt nära för att fångas. Gäddans vanliga förekomst och breda anpassningsförmåga har gjort att den blivit en nyckelart inom ekosystemet. Gäddans påverkan är ofta påtaglig i de system den lever och den har ofta en starkt strukturerande roll i det akvatiska ekosystemet. I Sverige är gäddan allmän i sjöar, vattendrag och bräckvatten i hela landet bortsett från fjällmiljö. Hos gäddorna är det honorna som blir störst, hanarna blir oftast inte över 80 cm i längd medan honorna har en maxlängd uppåt 150 cm och 30 kg. Så pass stora gäddor är ovanligt, men exemplar runt 120 cm och en bit över tio kilo finns i de flesta större vatten. Gäddan är en av de tidigaste fiskarna som leker, ofta direkt efter islossning. Då solen börjar stå högre på himlen under vårvintern börjar gäddorna röra sig mot sjöns, åns eller havets grunda bevuxna vikar och översvämningsområden. Gäddan föredrar att leka i grunda skyddade miljöer där det finns gott om vattenväxter, nedfallna grenar eller annan struktur som rommen kan fästas vid. Att det finns tillräckligt med struktur som vattenväxter på lekom-

65 rådet är ytterst viktigt för gäddan då det krävs för att rom och yngel skall få en god överlevnad. Gäddan lägger nämligen rommen på grässtrån, kvistar och liknande för att rommen skall vara väl syresatt en bit ovanför botten. Gäddynglet är runt centimetern stort redan då det kläcks. Den första levnadsveckan spenderar gäddynglet genom att haka sig fast i ett grässtrå genom en tagg som sitter på nosen. Ynglet får sin näring genom att förbruka gulesäcken som ynglet fått med sig från ägget. Då ynglet förbrukat gulesäcken har den hunnit växa ett par millimeter och klarar nu av att simma bättre och den livslånga jakten efter föda börjar. Till en början äter gäddan främst djurplankton, insekter och andra fiskyngel men ju större den blir, desto mer inriktar den sig enbart på fiskdiet. Gäddor växer snabbt och efter första sommaren har gäddan ofta vuxit till en god bit över decimetern i längd. Gäddan är en art som är och förblir starkt bunden till vegetation hela livet. Först och främst som lek- och uppväxtplats, men sedan även som jaktlokal och skydd för gäddan då den är äldre. En av gäddans största fiender är faktiskt större artfränder, och gäddan rör sig inte gärna längre sträckor utanför den skyddade vegetationen innan den blivit tillräckligt stor för att vara något sånär säker mot kannibalism. Gäddan blir ofta könsmogen vid ett par års ålder och kan uppnå en ålder runt 20 år. Gös (Sander lucioperca) Gösen förekommer allmänt i Vänerns, Hjälmarens och Mälarens vattensystem samt i skärgårdarna från Småland till Västerbotten. Den är också anträffad vid Skånekusten (Simrishamn) och är även vanligt förekommande i mindre sjösystem i södra och mellersta Sverige till följd av introduceringar. Gösen är lik abborren till utseende men skiljer sig genom att vara mer långsträckt och även ha en annorlunda färg. Den har en vitsilvrig eller guldig buk och sida (beroende på miljön den lever i), med en mörkare rygg. Den är en relativt storväxt rovfisk med längd och vikt upp till ca 100 cm och 15 kg. Det nuvarande officiella svenska rekordet är 12,007 kg. Gösen är mycket uppskattad både som mat- och sportfisk. Den kan bli åtminstone 23 år gammal. Hanen blir könsmogen vid 2-4 års ålder och honan vid 3-5 år. Leken sker från april till juni i grunda (1-3 m) i uppvärmda vikar, gärna med sand eller lerbotten samt vid större stengrund. Svagt rinnande vatten är passande lekhabitat. Efter genomförd lek vaktar hanen rommen tills den kläcks. Gösen trivs bäst i större och hyfsat djupa sjöar som är grumliga, näringsrika och relativt varma eller i vattendrag med svag ström samt i skärgårdarnas

66 bräckvatten. Hög vattentemperatur har positiv inverkan på Gösens rekrytering. Nykläckta gösyngel har en pelagisk fas där söker föda i form av zooplankton i de öppna vattenmassorna. Därefter övergår de till att äta bottendjur för att sedan, i jämförelse med abborre, relativt tidigt ( 10 cm) övergå till att äta småfisk. Gösen som vuxen lever i det fria vattnet, antingen i stim eller enstaka, och undviker i regel stränderna. Karp (Cyprinus carpio L.) Från första början var karpen en populär matfisk vilken flyttades till världens alla hörn för att kunna odlas för mat. I och med spridningen till alla olika miljöer har karpen visat sig vara extremt livskraftig och klarar t.ex. av syrefattiga vatten (<1 mg/l), varma vatten (36 ), kalla vatten (0 ), måttligt salta vatten (till 16ppt - som Öresund) samt förorenade vatten. Karpen kan växa sig stor (över 40kg), lever länge (upp till 47år i fångenskap) och har en stor reproduktiv kapacitet. Honorna kan producera så mycket som 2 miljoner ägg på en säsong. Äggen sprids och befruktas i grunda områden med tät vegetation där ynglen sedan kan gömma sig under de första veckorna efter kläckning. När karpen en gång introduceras kan de sprida sig snabbt och över stora områden. Karpen är en allätare men som föredrar akvatiska insekter och andra bottendjur vilka ligger gömda i bottensedimentet. Som skydd mot rovdjur har karpen kraftiga taggar på rygg- och analfenan och en mycket snabb tillväxt under de första livsåren, vilket gör att fiskarna snabbt blir för stora för att fångas av många fiender. Med stor anpassningsförmåga, långt liv, stor reproduktiv kapacitet, och en snabb spridning behöver inte karpen lyckas med leken särskilt ofta och kan vänta in goda förutsättningar för lek. Trots de stora fördelarna karpen fört med sig för oss människor som uppskattad mat- och sportfisk har ekologin i många fall fått betala priset för dess spridning. Karpens destruktiva födosökande där den bökar i bottnen kan få klara vatten att bli grumliga, och spridningen följs ofta av en minskad mängd av ursprungliga fiskbestånd och ryggradslösa djur. Karp sprider sig fortfarande runt om i världen genom illegala utsättningar för att skapa fiskbara bestånd för mat- eller sportfiske. Mört (Rutilus rutilus) Mört är en av våra allra vanligaste karpfiskar och den påträffas över hela landet. Den är en stimfisk som lever i olika slags sjöar och åar samt i havets bräckvatten men föredrar grunda, vegetationsrika och uppvärmda vatten.

67 Födan består mest av insektslarver men även av snäckor, kräftdjur och växter, t.ex. alger. Arten är med sina karaktäristiska silverglänsande sidor och röda ögon gör den lätt att identifiera. Den kan dock ibland bilda hybrider med sarv, braxen, björkna och löja. Mörten blir vanligen ca 25 cm men i enstaka fall upp mot 50 cm och 1,5 kg och kan leva uppemot 25 år. Under varma dagar i maj till juni brukar mörtarna skrida till lek, varvid hanarna bildar revir, gärna med ett bevuxet bottenparti som centrum, längs stränderna i sjöar och bäckar på ett djup av cm. Bräckvattnens mörtar vandrar upp för lek i åar och strömmar. Leken för ett bestånd pågår två till tre dagar, för en hona 2-4 timmar. När en hona är lekvillig simmar den in i en del av hanens revir med tät vegetation och hanen och honan lägger rom och mjölke samtidigt i en samfälld rusning upp mot ytan. En hanes revir besöks ofta av flera honor. Mörten tas ofta vid mete med bröd, maggot, majs eller mask. Vid fiske efter rovfiskar är mörten en av de vanligaste betesfiskarna. Nors (Osmerus eperlanus) Nors är en småväxt, långsträckt silverglänsande fisk med blågrön rygg vars utbredning i Sverige är relativt begränsad. Den påträffas främst i relativt klara och djupa sjöar, däribland våra fyra största sjöar, men finns i många fler sjöar än så och även längs Östersjökusten. Arten kan maximalt bli upp till 40 cm men sällan längre cm. Nors blir lekmogen vid 1-2 års ålder i sjöar då är omkring cm långa, den kustlevande blir lekmogen vid 3-4 års ålder, leken sker på våren strax efter islossning främst på långgrunda sten- och sandbottnar men även rinnande vatten är gångbart. En medelstor norshona lägger omkring romkorn. De nykläckta ynglen ger sig så gott som omedelbart ut på vandring. Arten är en stimlevande fisk som bortsett från lektid lever pelagiskt alltså i frivattnet i sjöarnas djuppartier där den söker sin föda som vanligen är djurplankton, kräftdjur och småfisk. Norsen används ofta som betesfisk när man fiskar lake, gös, abborre och stor nors är ett utmärkt agn för gädda.

68 Ruda (Carassius carassius) Ruda tillhör gruppen karpfiskar och liknar karpen till utseende men blir betydligt mindre och har en högre kropp och saknar också karpens skäggtömmar. Rudan förekommer i två tillväxttyper, vanligen kallade sjöruda och dammruda. Den senare är en dvärgform som oftast påträffas i små vatten med dåliga näringsförhållanden. Hybrider förekommer också mellan ruda och karp. Rudan kan bli över 40 år och uppnå en maxstorlek på 50 cm och 3,5 kg. Dammrudan blir dock sällan längre än 15 cm. Arten är allmänt utbredd i landet bortsett de allra nordligaste delarna. Den lever i såväl sjöar och vattendrag som i skärgårdarnas bräckvatten. Rudan är en mycket tålig art och den påträffas i allehanda miljöer. Den behöver till exempel bara en tiondel av den syremängd en öring behöver för att överleva och kan till och med överleva i bottenfrysta gölar inom lappmarkerna, under förutsättning att gyttjan den gräver ner sig i under sin vinterdvala inte fryser till is. Dess föda består av bottenlevande smådjur och i viss mån växtdelar, och även ruttnande sådana. I vatten där gädda finns blir rudans kropp högre för att undkomma predation. Leken sker över gräsbottnar i maj-juni vid en vattentemperatur av lägst 14 grader, optimalt grader. Ruda är en väldigt omtyckt sportfisk och tas på mete med diverse agn så som bröd, majs och boilies. Sarv (Scardinus erythrophtalmus) Sarven liknar mörten men har tydligt blodröda fenor och ofta en mer mässingsgul eller helt guldig kroppsfärg samt gula ögon till skillnad från mörtens röda.

69 Arten kan bli omkring 50 cm/1,7 kg men blir vanligtvis kring 30 cm och den påträffas främst i södra och mellersta Sverige. Den trivs i vegetationsrika, grunda och varma sjöar samt skärgårdsvikar med god tillgång på föda i form av bottenlevande smådjur men faktum är att stora sarvar även äter småfisk när tillfälle ges. Leken sker i maj-juni i vegetationsrika grunda partier där honan fäster rommen på växterna. En hona lägger mellan och ägg. Sarven är en populär sportfisk hos specimenmetare och kan fiskas med fördel både med flötmete samt bottenmete. Sutare (Tinca tinca) Sutaren är en vacker karpfisk med bred, grönbrun rygg och grågröna sidor, som mot buken oftast får en mässingsgul glans. Stjärtspolen är påfallande hög och dess ögon har röd iris. Arten finns sannolikt naturligt i sjöar och strömvatten och ostkustens inneskärgårdar söder om Dalälven. Inplanteringar av sutare har dock gjorts på flera håll i landet, däribland norr om Dalälven och i Västsverige. Arten finns spontant i Vänerns och Mälarens vattensystem. Sutaren trivs bäst i varma, långsamt strömmande vatten och vegetationsrika sjöar med mjukbottnar. Det är en väldigt tålig fisk som klarar av sura vatten och låga syrgashalter bättre än de allra flesta fiskar. Det är en bottenlevande fisk vars huvudsakliga födointag består av bottendjur så som insektslarver, musslor och snäckor. Den äter dock en del vegetabilisk föda också och ibland även yngel och småfisk. Den äter emellertid endast under sommarhalvåret och redan när temperaturen gått under 8 grader upphör den att äta och tillbringar sedan vintern i ett dvalliknande tillstånd på dybottnar. Arten blir som störst 70 cm och 5 kg, men i vanliga fall blir den sällan över 3 kg, oftast mellan 1 och 2 kg. Vid 2-3 års ålder blir sutaren könsmogen. Leken sker på grunt vatten mellan i maj och juli, ibland till och med i augusti, då vattnet nått en temperatur av grader. Rommen läggs etappvis med någon veckas mellanrum under ca 2 månader över strändernas grunda, översvämmade ängar.

70 Sutaren sportfiskas ganska flitigt av de som sysslar med mete. När en sutare väl hugger på kan det bli en rolig kamp då den är en mycket stark och stridbar fisk. Den var också en uppskattad matfisk förr i tiden på grund av sin höga fetthalt och goda smak. Numera äts den ytterst sällan i Sverige, dock mer på vissa håll i Tyskland till exempel. Ål (Anguilla anguilla) (Akut hotad CR, Svenska Rödlistan) Ålen är lätt att känna igen genom den ormlika kroppen och den sammanhängande rygg-, stjärt- och analfenan. Den saknar bukfenor och de väldigt små fjällen sitter helt nersänkta i den slemmiga huden. Kroppen och dess färg varierar starkt under dess olika utvecklingsstadier. Arten påträffas i allehanda vattenmiljöer runtom hela landet, bortsett fjällmiljö och vissa vatten på svenska höglandet. Den lever såväl i vatten på svenska fastlandet, som på kusterna och på och runtomkring Öland och Gotland. Ålen är en opportunistisk allätare som äter insektslarver, kräftdjur, fisk osv. I sötvatten är ålen kräftans värsta fiende. Ål och kräftor bör därför aldrig placeras i samma vatten då kräftan kommer bli hårt prederad av ålen. Ålhonan kan nå en storlek runt 5 kg och 130 cm medan hanen blir betydligt mindre, sällan längre än 50 cm. Det är en mycket uppskattad matfisk och även till viss del sportfisk. Oftast metar man den på natten, men det går också att göra det på dagen. Det svenska sportfiskerekordet är 3,72 kg. Ålen blir könsmogen förhållandevis sent, medelåldern på könsmogen ålhona är ca 12 år. Den är en s.k. katadrom fisk, dvs. den leker i havet, men har sin uppväxt i söt- och bräckvatten. Dess reproduktionscykel innefattar en lång lekvandring över Atlanten till Saragassohavet där sedan leken äger rum. Leken anses ske under våren och försommaren och sannolikt på stora djup, kanske ner till 6000 m. Kläckta larver transporteras sedan passivt med strömmar tillbaka till våra svenska kuster, en resa som kan ta upp till tre år! I denna fas är larven genomskinlig och benämns vanligen som glasål. Den sprider sig sedan längs med kusten och upp i vattendrag och sjöar där den sedan pigmenteras och blir en s.k. gulål. I dessa miljöer tillväxer sedan gulålen under många år innan den vid könsmognad byter skepnad till blankål och förtar den långa vandringen tillbaka till Saragassohavet. Situationen för den europeiska ålen är idag tyvärr mycket kritisk. På senare år har antalet glasålar (juvenila ålar) som når de europeiska kusterna minskat oerhört kraftigt. Idag anser man att mängden glasål endast är omkring en procent av vad som fanns 30 år sedan. Ytterligare ett stort problem är att den bakomliggande orsaken till den drastiska minskningen av glasål fortfarande

71 är okänd. Två huvudsakliga teorier nämns av forskarna. Ett läger hävdar att det beror på storskaliga oceana förändringar, bland annat ändrade strömförhållanden, vilket skulle innebära problem för ålynglen att nå de europeiska kusterna. Det andra lägret hävdar att nedgången av glasål beror på svårigheter för lekmogen ål att vandra tillbaka till lekområdet på grund av i synnerhet vattenkraftutbyggnad. Oavsett teori är båda dessa problem mycket svåra att åtgärda (Wickström, 2005). Ålens status i Sverige är att kraftiga åtgärder måste göras för att undvika utrotning. Arten är uppförd på svenska rödlistan som akut hotad (CR) (Wickström, 2005). Ett led i bevarandet av ålen är att Fiskeriverket infört restriktioner för ålfiske. Från den 1 Maj 2007 råder det i Sverige allmänt förbud mot ålfiske med undantag för ett fåtal yrkesfiskare som fått dispens. Vidare har Fiskeriverket beslutat att tillåta ålfiske i ett antal kraftigt utbyggda vattensystem där det anses att ål har ytterst begränsad möjlighet att vandra. Fiskeriverket gjorde under 2010 en uppföljning av det åtgärdspaket som startades 2007 och konstaterade att om utvandrande blankål ej uppnåtts. En av Fiskeriverket framarbetad remiss gällande kompletterande åtgärder skickades till berörda intressenter men vid tryckning av denna fiskevårdsplan var beslut ännu ej taget. Högst sannolikt kommer dock ålfisket beläggas med ytterligare restriktioner (Eriksson, 2010).

72 Kräftor på Sportfiskekortets vatten Kräftor i Sverige Vår inhemska flodkräfta (Astacus astacus) är allvarligt hotad i större delen av Europa, Sverige och likaså i Stockholmsregionen. Hotbilden består av ett flertal faktorer, men den huvudsakliga orsaken till flodkräftans tillbakagång är kräftpest. Kräftpest är en sjukdom vilken orsakas av algsvampen (oomyceten) Aphanomyces astaci som spridit sig till Europa med nordamerikanska signalkräftor (Pacifastacus leniusculus). Signalkräftorna började importeras till Europa under 1800-talets senare hälft som matkräftor varefter pesten sakta men säkert spred sig i hela världsdelen. Kräftpesten kan drabba alla arter av sötvattenskräftor men utöver dessa har de ingen värd. Signalkräftan är bärare av kräftpesten men vilken nästan är helt immun mot sjukdomen och uppvisar endast symptom i undantagsfall. I Stockholms län finns det få vatten med flodkräfta och i de allra flesta miljöer har signalkräftan tagit över helt och flodkräftor saknas. Typiska vatten som fortfarande håller flodkräfta är enstaka vatten långt upp i avrinningsområden eller mindre och svåråtkomliga insjöar i skärgården. I samtliga av Sportfiskekortets vatten är det endast signalkräfta som fisket bedrivs på. I dagsläget finns inga bra motåtgärder för att bli av med kräftpest i ett vatten som har blivit infekterat. För att få ett system sjukdomsfritt måste all signalkräfta tas bort genom metoder som fiske, habitat förändringar, kemisk bekämpning eller biologisk bekämpning. Något som är så pass svårt att det i majoriteten av fall är helt omöjligt. I de fall där återintroduktioner lyckats eller som fortfarande är pestfria försvåras åtgärder av att illegala utsättningar av signalkräfta är vanligt förekommande. Kräftors habitatkrav Kräftor missgynnas kraftigt av surt vatten och förekommer generellt inte i vatten där ph är för lågt. Som riktlinje återfinns kräftor i regel inte om ph är lägre än 6. Det är även viktigt att vattendraget har en god buffringsförmåga och inte utsätts för surstötar under exempelvis vårfloden. Surstötar påverkar kräftor negativt framförallt genom att skada rommen hos bärande kräfthonor samt att det försvårar skalömsning och tillväxt. Kräftor är även känsliga mot vattenföroreningar då de har känsliga gälar som kan täppas igen av en alltför slamrik miljö eller av utfällda järnföroreningar. Likaså bör syrehalten vara god och får helst inte vara för låg, gärna över 5mg/l. Kräftan är ett vanligt dietinslag hos både fisk, fågel och många däggdjur. Bland de arter som kan predera hårt på ett kräftbestånd finns mink, utter, ål, abborre, gädda och karp. Det som i regel är de täthetsbegränsande faktorerna för kräftor är födotillgång samt tillgången på lämpliga biotoper (gömslen). Kräftor är allätare som främst äter skott, stjälkar och växtdelar men som även passar på att jaga insekter, fisk och fungerar som nedbrytare vilka ofta är bland dem första att bryta ned döda organismer.

73 Kräftfiske på Sportfiskekortets vatten På Sportfiskekortets vatten upplåts det förutom fiskearrenden även möjlighet till kräftfiske. I dagsläget finns möjlighet till kräftfiske i 12 olika sjöar runt om i länet under månaderna augusti/september. Vilka sjöar och omfattningen av tillåtet fiske kan varierar från år till år. I Tyresö-Flaten, Orlången och Källtorpssjön anordnas organiserade kräftfisken av lokala sportfiskeklubbar vilka tillhandahåller utrustning och ger praktiska tips för fisket. Priset för ett delta vid ett organiserat kräftfiske är 250kr där klubben erhåller 50kr per försålt kort. I Flaten, Källtorpssjön, Drevviken, Långsjön, Sicklasjön, Trehörningen, Söderbysjön, Ulvsjön och Judarn upplåts kräftfisket via ett speciellt kräftfiskekort vilket säljs per dygn och kostar 200kr. Försäljningen av organiserade kräftfisken sker enbart via Söder Sportfiske där fiskekort kan köpas under en tvåveckors period innan fiskena startar. Oorganiserade kräftfisken säljs enbart via Svenskafiskevatten.se vilken är Sportfiskarnas försäljningssida för fiskekort. Fiskeregler Reglerna för kräftfisket är enkla. Tillsammans med fiskekortet följer en karta med utmarkerat fiskeområde. Totalt får högst tio redskap användas samtidigt där maximalt fem av redskapen får vara mjärdar och resterande eller hela andelen får vara av håvtyp. Fångstbegränsningen är 50 kräftor per fiskekort och minimimåttet är 10cm (mätt från ryggsköldens spetts till stjärtens slut i utsträckt läge). Fler personer får fiska på samma fiskekort men fångstuttaget och redskapsbegränsning är per fiskekort och inte person. Beståndsstatus På Sportfiskekortets vatten är kunskapsläget kring beståndsstatusen bristfälligt. Trekanten är den enda sjön där det standardiserade provfisken efter kräfta har genomförts. I övriga vatten saknas provfiskedata och den enda kunskap som finns kring kräftorna är från de fångstrapporter som lämnats in av de fiskande. Drevviken Antal fiskedagar: 3 Beståndsstatus: Okänd Problembild: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta Genomförda åtgärder: Inga. Flaten Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd. Problembild: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta.

74 Genomförda åtgärder: Provfiskad hösten 2012, resultatet är ej analyserat. Judarn Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd. Problembild: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta Genomförda åtgärder: Provfiskad hösten 2012, resultatet är ej analyserat. Källtorpssjön Antal fiskedagar: 3 Beståndsstatus: Okänd. Problembild: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta Genomförda åtgärder: Inga. Långsjön Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd. Problembild: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta Genomförda åtgärder: Provfiskad hösten 2012, resultatet är ej analyserat. Orlången Antal fiskedagar: 10 Beståndsstatus: Okänd. Problembild: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta. Genomförda åtgärder: Inga. Sicklasjön Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd Problembild: Okänd Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta Genomförda åtgärder: Provfiskad hösten 2012, resultatet är ej analyserat. Söderbysjön Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd Problembild: Okänd Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta Genomförda åtgärder: Provfiskad hösten 2012, resultatet är ej analyserat. Trehörningen Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd Problembild: Okänd Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta Genomförda åtgärder: Inga.

75 Trekanten Antal fiskedagar: Allt kräftfiske har upphört sedan Beståndsstatus: Hotad. Kraftig nedgång hos kräftor det senaste decenniet. Trekanten är en av få sjöar regionalt som nationellt som haft ett kontinuerligt och standardiserat provfiske efter kräfta. Sedan provfiskeserien startade 2001 så har kräftbeståndet minskat påtagligt. Kräftorna är nu färre, har större kroppsstorlek, lever grundare och håller enbart till på hårdbotten. Allt detta sammantaget visar på att kräftorna minskat kraftigt i sjön och nu endast återfinns på dem absolut bästa habitaten. Problembild: I Trekanten kan kräftorna delvis ha minskat på grund av predation från fisk. Det finns en icke signifikant trend (Spearman korrelation, p=0,07, 1-sid) mot att kräftorna minskat i takt med att abborrbeståndet ökar (åren ). Under de år när kräftfisket varit riktigt bra (sent 90-tal, början på 2000-talet) så var även mängden fisk av andra arter låg på grund av en rotenonbehandling som genomfördes i sjön för att skapa bättre förutsättningar för s.k. put-and-take -fiske på inplanterad laxfisk. Efter rotenonbehandling har fisk återkoloniserat sjön i en jämn takt. Det har även satts ut stora mängder karp i Trekanten (illegala utsättningar). Karpen är en omnivor som äter allt från växtdelar, snäckor, insekter, fisk och även kräftor. Det som inte verkar rimligt med att fisk skulle vara den enskilda orsaken till kräftornas tillbakagång är att beståndet visat på en bristande rekrytering. Inga mindre kräftor har fångats under de senaste provfiskena. Förmodligen har rekryteringen upphört. Åtgärdsförslag: Fortsatt biotopvård genom skapandet av gömslen för kräfta. Genomförda åtgärder: 2012 placerades 4m 2 tegel ut i 12 ansamlingar runt om sjön (Fig. kräfta 5) Framtagandet av hårdhetskarta över sjöns botten. Fig. kräfta 2. Bottensubstrat (Hård (hard),sten (rock), mjuk (silt)) och proportion av fångst per bottensubstrat under kräftprovfiskena Kräftorna lever nu på hårdare botten jämfört med tidigare år. Ifall man

76 studerar propotionen fångade kräftor per bottensubstrat så har kräftorna gått från att fångas på både mjuk och hård botten gått mot att endast fångas på hård botten. Gömsle, kräfta Fig. kräfta 5. Djupkarta med bottenhårdhet och placering av tegel gömslen. Totalt placerades tretton gömslen ut för kräftor i Trekanten. Tyresö-Flaten Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta. Genomförda åtgärder: Inga. Ulvsjön Antal fiskedagar: 6 Beståndsstatus: Okänd. Åtgärdsförslag: Ingår i Kunskapslyft kräfta. Genomförda åtgärder: Inga.

77 Kunskapslyft kräfta På grund av det bristfälliga kunskapsläget för kräftorna på Sportfiskekortets vatten kan ett femårigt kunskapslyft för kräftorna på Sportfiskekortets vatten genomföras. Kunskapslyftets fokus ligger på att provfiska och biotopvårda vatten på Sportfiskekortet vilket i sin tur kan leda till ett bättre kräftbestånd. Det första som bör ske är att få en uppfattning om sjöarnas kräftbestånd vilket görs genom standardiserade provfisken, därefter ses gällande fiskereglering (som antal fisken) över för vardera vatten och förstärkningsåtgärder genomförs. Uppföljning sker genom provfiske tre år efter att biotopvårdsåtgärder genomförts för att följa upp ifall åtgärderna haft någon effekt. Tidsplan År 1: Standardiserat kräftprovfiske av kvantifierad typ i Flaten, Drevviken, Långsjön, Sicklasjön, Trehörningen, Söderbysjön, Ulvsjön, Judarn, Tyresö-Flaten, Orlången och Källtorpssjön. År 2: Utvärdering av provfiskeresultat, översyn av fiskereglering, konkreta biotopvårdsinsatser. År 5: Standardiserat kräftprovfiske av kvantifierad typ i Flaten, Drevviken, Långsjön, Sicklasjön, Trehörningen, Söderbysjön, Ulvsjön, Judarn, Tyresö-Flaten, Orlången och Källtorpssjön för att följa upp kräftbestånden samt utvärdera effekterna av genomförda biotopvårdsinsatser. Budget Provfiske omgång 1, år 1 Provfiske i elva stycken sjöar inklusive databehandling och rapportering kan uppskattas till en arbetsinsats på 30h/sjö vilket ger en kostnad på 30 h*2*11 sjöar*300kr timkostnad (förutsatt att två personer gör uppdraget), alltså kr. Resekostnader och materielkostnader uppskattas till kr för en provfiskeomgång. Biotopvård samt övriga insatser För att genomföra biotopvård och övriga förbättringsförslag som framkommer vid kräftprovfisket beräknas en veckas arbetstid behövas per sjö. Materialkostnaden beräknas till 5 000kr/sjö vilket ger en kostnad på (40h*300 kr) kr = kr/sjö och totalt kr för förstärkningsåtgärder i samtliga vatten. Provfiske omgång 2 Provfiske i elva stycken sjöar inklusive databehandling och rapportering kan uppskattas till en arbetsinsats på 30h/sjö vilket ger en kostnad på 30 h*2*11 sjöar*300kr timkostnad (förutsatt att två personer gör uppdraget), alltså kr. Resekostnader och materielkostnader uppskattas till kr för en provfiskeomgång.

78 Genomförbarhet Att genomföra kunskapslyft kräfta är kostsamt. Totalt beräknas kunskapslyftet till kr. Det är tveksamt ifall medel finns tillgängligt för ett projekt likt detta och i synnerhet då det rör sig om ett projekt som ligger något utanför Sportfiskekortets och Sportfiskarnas kärnverksamhet.

79 Referenser Brönmark C. och Hansson L-A. Biomanipulation - The biology of lakes and ponds 2006, Länsstyrelsen i Stockholms län, Lennart Lindeström., Mats Tröjbom. (2004). Kvicksilver i fisk. Resultat från en inventering i Stockholms län Rapport 2006:07. Länsstyrelsen i Stockholms län, Henrik C Andersson, Linda Östlund, Olof Sandström (2007). Fiskevårdsplan för Stocholms län. Rapport 2007:05. MILLER, S. A. and CROWL, T. A. (2006), Effects of common carp (Cyprinus carpio) on macrophytes and invertebrate communities in a shallow lake. Freshwater Biology, 51: doi: /j MILLER, S. A. and PROVENZA, F. D. (2007), Mechanisms of resistance of freshwater macrophytes to herbivory by invasive juvenile common carp. Freshwater Biology, 52: doi: /j Roberts, J, Chick, A, Oswald, L and Thompson, P (1995). Effect of carp, Cyprinus carpio L., an exotic benthivorous fish, on aquatic plants and water quality in experimental ponds. Marine and Freshwater Research 46,

80 Fiskevårdsplan för Sportfiskekortet För perioden Fiskevårdsplan för Sportfiskekortet är en femårig fiskevårdsplan vilken är framtagen av Sportfiskarna i Stockholm ( och har som syfte att beskriva, utreda och ge förbättringsförslag för fiskstatus, hydrologi och sportfiske i de vatten som arrenderas och upplåts inom Sportfiskekortet. Fiskevårdsplanen skall gälla mellan åren och uppdateras årligen. Fiskevårdsplanen är tänkt att fungera som ett planeringsverktyg, kunskapsunderlag och inspirationskälla för fiskevårdsåtgärder och främjandet av sportfiske i Sportfiskekortets sjöar. Åtgärdsförslagen är noggrant utvalda och målsättningen har varit att peka ut de effektivaste förslagen med avseende på sportfiskenytta, ekologi och kostnadseffektivitet. Fiskevårdsplanen är framtagen i samråd med samtliga fiskerättsägare vilka upplåter vatten på Sportfiskekortet.