Regeringskansliet Kulturdepartementet Stockholm KN 2013/8660

Transkript

1 Regeringskansliet Kulturdepartementet Stockholm KN 2013/8660 DELREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAGET ATT FÖRESLÅ FORMER FÖR ETT INTERNATIONELLT UTBYTESPROGRAM FÖR LITTERÄRA UPPHOVSPERSONER I regleringsbrevet för 2014 fick Konstnärsnämnden av regeringen (Kulturdepartementet) i uppdrag att föreslå utformning av ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet. Uppdraget ska redovisas senast den 22 februari En delrapport ska lämnas till regeringen senast den 1 maj Litteraturutredningen presenterade i september 2012 sitt slutbetänkande Läsandets kultur, SOU 2012:65. Tyngdpunkten i utredningen ligger på insatser för att främja läsningen generellt, men några avsnitt behandlar också villkoren för de yrkesverksamma upphovspersonerna inom litteraturområdet. Utredningen föreslog bland annat en fortsatt satsning på det internationella utbytet inom litteraturområdet. Konstnärsnämnden föreslogs få uppdraget att lämna förslag på hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas. I regeringens proposition 2013/14:3 Läsa för livet föreslås nationella mål för litteratur- och läsfrämjande som innebär att alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Propositionen tar också upp insatser för ett utökat internationellt utbyte på litteraturområdet. Bland dessa insatser gör regeringen, liksom utredningen, bedömningen att Konstnärsnämnden bör ges i uppdrag att i samråd med Sveriges författarfond och Statens kulturråd, föreslå hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas. 1 (5)

2 I propositionen anges skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar utredningens bedömning att det finns skäl att undersöka förutsättningarna för ett statligt finansierat program för residensverksamhet med tydlig konstnärlig och internationell profil i Sverige. Ett internationellt program på litteraturområdet bör syfta till att utveckla litterära upphovsmäns kontakter med bland annat institutioner, förläggare och agenter och därigenom bidra till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter. Verksamheten bör vara öppen för författare, översättare och kulturjournalister från hela världen. Hög konstnärlig kvalitet och nyskapande bör vara grundläggande i arbetet. En internationell residensverksamhet skulle även kunna vara plats för t.ex. översättarseminarium. Publik programverksamhet med exempelvis seminarier och samtal bör inrymmas i verksamheten. I regleringsbrevet för 2014 gav regeringen Konstnärsnämnden i uppdrag att föreslå utformningen av ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet. Uppdraget formulerades enligt följande: Konstnärsnämnden ska ta fram former för hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas. Uppdraget ska ske i samråd med Statens kulturråd, Sveriges författarfond och andra berörda aktörer som har kunskap om litteraturområdet och de litterära upphovsmännens situation. Utgångspunkt för uppdraget är regeringens bedömning i propositionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3). Konstnärsnämnden ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 22 februari En delredovisning ska lämnas den 1 maj En projektbeskrivning lades fram för Konstnärsnämndens styrelse till mötet (bilaga 1). Syftet med uppdraget är att utveckla och fördjupa de litterära upphovspersonernas internationella kontakter för att därigenom bidra till konstnärlig utveckling och förbättrade utkomstmöjligheter. Målet med uppdraget är att det ska resultera i konkreta förslag om hur ett utbytesprogram kan utformas; lämplig organisationsform, med eller utan knytning till redan befintliga myndigheter eller organisationer, verksamhetsformer och kostnadsuppskattningar är delar som ska behandlas. Idag saknas en kartläggning över vilka residens som finns i Sverige. Flera landsting och regioner har i de regionala kulturplanerna angivit att de vill utveckla residens inom olika konstområden. Bland annat har Västra Götalandsregionen gjort en utredning Ett litteraturens hus i Västra Götaland om förutsättningar och struktur för ett litterärt residensprogram. 2 (5)

3 Det är viktigt att diskussionerna om tillskapandet av litterära residens på regional och lokal nivå på lämpligt sätt speglas då uppdraget slutredovisas. Organisation och verksamheten hittills Projektet leds av en styrgrupp med Konstnärsnämndens ordförande Gunilla Kindstrand och myndighetens direktör Ann Larsson. Regeringsuppdraget genomförs av Konstnärsnämnden i samråd med Statens kulturråd, Sveriges författarfond och andra berörda. Till projektet knyts därför en samrådsgrupp. Samrådsgruppen består av direktör Jesper Söderström från Sveriges författarfond, handläggare Susanne Bergström Larsson från Statens kulturråd, direktör Ann Larsson/samordnare för stipendier och bidrag Lars Olof Gustafson samt utredare Bitte Jarl från Konstnärsnämnden. Från april 2014 knyts en särskild utredare, Per Svenson, till projektet, som också ingår i samrådsgruppen. Samrådsgruppen har haft tre möten hittills; 27 januari, 5 mars och 28 april. Vid mötena har uppdraget diskuterats. Ett första steg var att kartlägga de inblandade organisationernas/myndigheternas verksamhet och stöd till konstområdet och Konstnärsnämndens internationella program inom andra konstområden. Dessa redovisas i bilagorna 2-4. Gruppen har inte gjort några särskilda avgränsningar av uppdraget med ett undantag: Kategorin muntliga berättare ingår inte i den grupp av nyttjare av residensverksamhet som primärt avses. Konstnärsnämnden har haft ett möte den 7 mars med Sveriges Författarförbund för att informera om arbetet och bjuda in till samverkan. Vid mötet framförde förbundet att Östersjöns Författaroch Översättarcentrum i Visby är mycket betydelsefullt. Förbundet har också ett nytt gästhem med fyra gästrum i Författarnas hus vid Drottninggatan i Stockholm. I huset finns en driftansvarig som vill utöka aktiviteten i huset och kopplingen mellan gästande författare och verksamheten i övrigt. Författarförbundet återkommer med en skriftlig redogörelse med synpunkter och idéer kring ett utbytesprogram. Konstnärsnämnden har även informerat samtliga landsting/regioner om uppdraget. 3 (5)

4 Beträffande kostnader för ett internationellt litteraturprogram Det är inte möjligt att i ett så här tidigt skede precisera en summa för vad ett utbytesprogram enligt de riktlinjer som ges i regeringsuppdraget skulle kosta. Kostnaderna för Konstnärsnämndens etablerade internationella program inom bild och formområdet, Iaspis, uppgår i dagsläget till 23,3 mkr och för det internationella dansprogrammet, KID, till 4,1 mkr. Det internationella musikprogrammet som är en försöksverksamhet under har 2 mkr i reformmedel, men kostnaderna uppgår i dagsläget till över 4,4 mkr. Det är givetvis svårt att på ett tidigt stadium beräkna kostnader för förslag som grundar sig på en analys av litteraturområdets förutsättningar och behov i enlighet med formuleringarna i regeringens uppdrag. Hur verksamheten ska organiseras är bara en av flera faktorer som kan påverka kostnaderna: En egen organisation som svarar för programmet eller en främjandeverksamhet som bygger på befintliga strukturer och som i första hand omfattar stöd till olika verksamheter. Med erfarenhet från de program Konstnärsnämnden tidigare byggt upp är det viktigt att utvecklingen av ett program för internationellt utbyte på litteraturområdet kan ske stegvis och långsiktigt. Därför bör programmet omfatta kostnader för personal och administration och Konstnärsnämnden anser att minst 4 mkr per år bör avsättas i uppbyggnadsskedet. Arbetsplan maj februari 2015 Uppdraget bygger på studier av befintligt material samt intervjuer och direkta kontakter med personer som är verksamma inom eller har haft kontakt med olika typer av litterära utbytesprogram och residensverksamheter. Vid behov kommer framgångsrika exempel på sådana att besökas. Insamlat material analyseras och redovisas i slutrapporten. Datum Aktivitet Samrådsgruppsmöte Styrgruppsmöte Delredovisning till kulturdepartementet Enkät till europeiska kontakter om befintliga residensplatser och stödsystem 4 (5)

5 Maj-juni Möte med KLYS Möte med utredare i Västra Götaland respektive skribent/informatör i Göteborg Studiebesök vid Baltiskt författar- och översättarcentrum i Visby samt möte med region Gotlands kultur- och fritidschef Nordiska kontakter Kontakt med skribenter Kontakt med några regioner med residensplaner Möte med Författarförbundet Samrådsgruppsmöte Augusti September Oktober november November Europeiska kontakter Studiebesök på Litteraturhuset i Oslo Möten med Svenska Institutet, Litteraturutredningen, Kulturdepartementet Möten med centrumbildningar m fl organisationer Samrådsgruppsmöte Skrivperiod och utkast Samrådsgruppsmöte Styrgruppsmöte Utkast till styrelsemötet Januari 2015 Ca 15 februari Finjusteringar av rapporten Konstnärsnämnden godkänner rapporten Rapporten lämnas till kulturdepartementet Stockholm 30 april 2014 Ann Larsson Direktör 5 (5)

6 Bilaga 1 INTERNATIONELLT UTBYTESPROGRAM FÖR LITTERÄRA UPPHOVSMÄN - PROJEKTBESKRIVNING Uppdraget Regeringen uppdrar till Konstnärsnämnden att ta fram former för hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas. Uppdragets ska ske i samråd med Statens kulturråd, Sveriges författarfond och andra berörda aktörer som har kunskap om litteraturområdet och de litterära upphovsmännens situation Utgångspunkt för uppdraget är regeringens bedömning i proposition Läsa för livet (prop. 2013/14:3). Konstnärsnämnden ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 22 februari En delredovisning ska lämnas den 1 maj Regeringen har avsatt kr för att täcka kostnader för uppdraget under Syfte Syftet är att utveckla och fördjupa de litterära upphovspersonernas internationella kontakter för att därigenom bidra till konstnärlig utveckling och förbättrade utkomstmöjligheter. Bakgrund Inom kulturpolitiken prioriterar regeringen internationalisering och interkulturellt samarbete. Stöd till mobilitet för konstnärliga utövare bidrar till konstnärlig förnyelse och utveckling och erfarenheter från flera konstområden visar att residensprogram kompletterade med programverksamhet är fungerande sätt att utveckla internationella kontakter. I Sverige finns ännu inte något utvecklat utbytesprogram för författare och översättare på statlig nivå. Utomlands finns ett stort antal residens och gästbostäder särskilt för författare och oberoende skribenter. I Sverige finns exempelvis Östersjöns översättar- och författarcentrum. På statlig nivå finns i Sverige Konstnärsnämndens residensprogram inom konstområdena bild- och form och nu även inom dans och musik. Från och med 2014 ingår litteraturen som ett område inom samverkansmodellen. I Sverige utvecklas och planeras regionala satsningar på olika typer av residens och stöd för konstnärers internationella kulturutbyte. I propositionen lyfter regeringen fram att ett internationellt program på litteraturområdet bör utveckla författarnas, översättarnas och kulturjournalisternas kontakter med institutioner, förläggare och agenter. Verksamheten ska präglas av konstnärlig förnyelse och nyskapande. En 1 (4)

7 residensverksamhet skulle även kunna ge utrymme för utbyten i form av seminarier och liknande. Mål Uppdraget bör resultera i konkreta förslag om hur ett utbytesprogram kan utformas; lämplig organisationsform, med eller utan knytning till redan befintliga myndigheter eller organisationer, verksamhetsformer och kostnadsuppskattningar är delar som bör behandlas. Förslagen bör utformas med tanke på både nationella och regionala behov av utbyte. Förväntade effekter av projektet Uppdraget ska ge regeringen ett gott underlag om man vill gå vidare och inrätta ett program för internationellt litterärt utbyte. En sidoeffekt av själva uppdraget är att de parter som ska samråda kommer att skapa en betydande kunskapsbank om utbytesprogram i olika former vilket kan vara till stor nytta i detta och andra sammanhang. Riskanalys I remissomgången framförde Sveriges Författarförbund, KLYS och Styrelsen för Sveriges författarfond invändningar mot att Konstnärsnämnden skulle få uppdraget. Detta kan ställa särskilda krav på lyhördhet från myndigheten inför organisationers synpunkter. Naturligtvis är det en styrka om förslaget har solitt stöd från det litterära områdets företrädare. Organisation Projektet leds av en styrgrupp. Styrgrupp Gunilla Kindstrand, styrelsens ordförande Ann Larsson, direktör/myndighetschef Regeringsuppdraget genomförs av Konstnärsnämnden i samråd med Statens kulturråd, Sveriges författarfond med flera berörda. Till projektet bör därför en samrådsgrupp knytas med de nämnda parterna. Gruppens uppgift är att fortlöpande diskutera och analysera de olika arbetsinsatserna inom ramen för regeringsuppdraget. En extern utredare knyts till projektet. Utredaren skriver rapporten, är sammankallande i samrådsgrupp och styrgrupp och ansvarar för att gruppernas möten dokumenteras samt genomför på egen hand eller 2 (4)

8 tillsammans med ytterligare någon i samrådsgruppen nödvändiga intervjuer och studiebesök. Samrådsgrupp Ann Larsson, direktör med ersättare Lars Olof Gustafson, samordnare för stipendier och bidrag Susanne Bergström Larsson, handläggare litteraturstöd, Kulturrådet Jesper Söderström, direktör, Sveriges författarfond Bitte Jarl, utredare, Analysavdelningen Per Svenson, extern utredare Genomförande Uppdraget kommer att bygga på studier av befintligt material samt intervjuer och direkta kontakter med personer som är verksamma inom eller har haft kontakt med olika typer av litterära utbytesprogram. Vid behov kommer framgångsrika exempel på sådana att besökas. Insamlat material ska analyseras och en rapport med förslag till hur ett framtida program ska utformas. Tidplan Januari - februari Planering, anställning av projektledare. Nationell kartläggning av befintliga resurser och framtida satsningar. Kartläggning av vilken information som behöver inhämtas och vilka viktiga utbytesprogram som bör studeras. Samråd. Rapportstruktur. Mars - juni Insamling av information. Kontakter och studiebesök. Delrapport till departementet 1 maj Aug - september Sammanställning av insamlat material. Preliminära förslag. Samråd. Oktober - december Rapportskrivning. Samråd. Presentation av preliminär rapport i styrelsen. Januari februari 2015 Rapport färdigställs och godkänns av styrelsen. Lämnas senast 22 februari till departementet. 3 (4)

9 Bilaga 2 Tillhör KN 2013/ KONSTNÄRSNÄMNDENS STÖD TILL INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE OCH INTERNATIONELLA PROGRAM Konstnärsnämnden har arbetat med att stödja och utveckla konstnärers internationella kontakter sedan 1980-talet. Det internationella kulturutbytet rör alla konstområden inom nämndens stipendie- och bidragsverksamhet: bild och form, musik, teater, dans och film. Målsättningen med internationellt utbyte och verksamhet är konstnärlig fördjupning samt att förbättra arbets- och inkomstmöjligheterna för enskilda konstnärer. Intresset för internationellt kulturutbyte, resor och vistelser har stadigt ökat och står 2013 för hela 43 % av nämndens behandlade ansökningar behandlades totalt ansökningar om internationellt utbyte. Inom dansområdet utgör ansökningarna för internationellt kulturutbyte hela 70 % av totala antalet ansökningar. Konstnärsnämnden har utvecklade internationella program inom bild och formområdet, Iaspis samt dansområdet, KID. Under har nämnden regeringens uppdrag att utveckla ett internationellt program inom musikområdet, KIM. Samtliga program har skapats genom att befintliga medel förstärkts och att nämnden därigenom fått möjlighet att komplettera stipendiesystemet med mer långsiktiga plattformar för internationellt utbyte som till exempel längre residens vid utländska institutioner. I ett senare skede byggdes residensplattformar för svenska och utländska konstnärer som den på Konstnärnämnden i Stockholm. Genom samarbeten med lokala institutioner och nätverk har likande möjligheter skapats i Göteborg, Malmö och Umeå. Det mest omfattande programmet, Iaspis, har i anslutning till ateljéprogrammet utvecklat en utåtriktad verksamhet med seminarier, ett omfattande program för expertbesök och ett arkiv samt regelbundna öppet hus som presenterar 1 (10)

10 konstnärerna. Programmen Iaspis, KID och KIM har tillkommit vid olika tidpunkter och haft skiftande ekonomiska förutsättningar. Därför skiljer de sig åt både organisatoriskt och i viss mån verksamhetsmässigt. Konstnärsnämndens internationella program är för närvarande i en stark omvandling med utveckling mot mer främjande och samverkansprojekt och mindre egen verksamhet i takt med att områdenas egna initiativ blir vanligare både bland organisationer och institutioner. Under 2013 beslutades om totalt 850 stipendier, resebidrag och residens inom internationellt kulturutbyte. Konstnärsnämndens totala kostnader för programverksamhet och stipendier inom den internationella verksamheten var 37,6 mnkr 2013, en ökning med 3,3 mnkr i jämförelse med Ramarna för alla program avseende mål, policy och budget beslutas av styrelsen. Direktören beslutar i frågor om verksamhet inom programmen samt löpande om internationella samarbetsprojekt och förvaltningsbudget. Konstområdenas arbetsgrupper respektive Bildkonstnärsfonden beslutar om fördelning av stipendier och bidrag samt lämnar förslag om större stipendier till styrelsen. En referensgrupp har knutits till dansprogrammet. 2 (10)

11 Tabell 1. Totala kostnader i kronor för internationellt utbyte och programverksamhet 2013 Direktstöd till konstnärer samtliga konstområden 2013 Internationellt kulturutbyte Vistelsestipendier utomlands Vistelsestipendier i Sverige Omkostnader vistelser Totalt Information om svensk bild och form Utåtriktad verksamhet (inkl. int samverkansprojekt) Kansli, lokaler och drift Iaspis exkl. stipendier och bidrag Internationella samverkansprojekt Kansli och lokaler KIM KIM exkl. stipendier och bidrag Information om svensk dans Internationella samverkansprojekt Kansli och lokaler KID IDP exkl. stipendier och bidrag Totalt inkl. internationella utbyten och program Inkluderat resebidrag uppgående till kr 2 Avser kostnader inom alla konstområden för resor, boende, hyror, Dance webb 3 Konstnärsnämndens Internationella Musikprogram, KIM, startade egna projekt under Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer, Iaspis Iaspisprogrammet formades 1996 som en utveckling av Bildkonstnärsfondens dåvarande internationella stöd som kompletterades med ett ateljéprogram i Stockholm. Verksamheten finansieras genom visningsersättningen, medel som staten årligen avsätter till Bildkonstnärsfonden samt myndighetens förvaltningsmedel. Budget från programmets start 1995/96 var det år staten gick över från brutet budgetår till kalenderår, vilket innebär att Konstnärsnämnden fick anslag för 1,5 år. Det gjorde det 3 (10)

12 möjligt att avsätta en större pott för att starta det nya internationella programmet. I budgeten nedan redovisas inte förvaltningskostnader, eftersom detta begrepp ännu inte tillämpades inom staten utan alla kostnader skulle tas inom samma anslag. När sedan förvaltningskostnader började särskiljas tillfördes även ett förvaltningsanslag för verksamheten. Tabell 2. Bildkonstnärsfondens budget för internationellt kulturutbyte och program 94/ , kr 1994/ /96 (1,5 år) 1997 Internationellt kulturutbyte Egen verksamhet Summa Mål och syfte Ramarna för Iaspisprogrammets verksamhet styrs av ett mål- och resultatdokument som beslutats av Konstnärsnämndens styrelse Enligt dokumentet är syftet - att utveckla bild- och formkonstnärers kontakter med institutioner, enskilda professionella företrädare som exempelvis kritiker och curatorer, med kollegor, publik och marknader utomlands och därigenom bidra till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter. Detta sker genom - Direktstöd i form av stipendier för internationellt kulturutbyte. - Längre ateljévistelser/residens utomlands för en fördjupad kontakt med bild- respektive formkonsten i olika länder. - Ateljévistelser i Stockholm för svenska och utländska konstnärer och genom ateljésamarbeten i Göteborg, Malmö och Umeå för utländska konstnärer. - Internationella samverkansprojekt med organisationer, kommuner och regioner i olika delar av landet utvecklas och omfattar olika former av utbyten ofta med ett inslag av samarbeten mellan svenska konstnärer och utländska konstnärer som bjuds in till residens. - Verksamhetsledaren har en utåtriktad roll genom att informera om svensk bild- och formkonst och skapa internationella kontakter 4 (10)

13 - Information om svensk bild- och formkonst genom inbjudan av utländska experter och för konstområdena viktiga personer för att dessa ska få möjlighet att ta del av svenska utövares verksamhet. - Programmets personal skapar i sitt dagliga arbete kontakter mellan svenska konstnärer och professionellt verksamma personer inom bild- och formområdet - En hemsida som väl speglar verksamheten. - Arkiv som synliggör svenska bild- och formkonstnärer. - Seminarier och utställningar där stipendiaterna i det svenska ateljéprogrammet erbjuds ett varierat program med diskussioner, besök och andra kontakter med det svenska bildoch formområdet. Arrangemangen har som målsättning att svenska bild- och formkonstnärer och andra intresserade inom området är del av en internationell diskussion. Programmen sker gärna i samarbete med andra institutioner och organisationer. - Kansliet ska fortlöpande informera sig om och analysera de insatser som görs med syfte att förbättra och utveckla programmet. I samarbete med nämndens övriga organ ska former för uppföljning och återrapportering skapas var kostnaden för direktstöd till konstnärer för internationellt utbyte inom bild- och formområdet 4,9 mkr och kostnaden för Iaspis egna verksamhet med vistelsestipendium och ateljékostnader utomlands och i Sverige samt information, samverkansprojekt, arrangemang och kansli 18,3 mkr. Iaspisprogrammet omfattade 8,2 årsverken (10)

14 Tabell 3. Totala kostnader i kronor för internationellt utbyte inom bild och form 2013 Direktstöd till konstnärer 2013 Internationellt kulturutbyte Egen verksamhet Iaspis Vistelsestipendium utomlands Vistelsestipendium Sverige Omkostnader ateljévistelser Information om svensk bild och form Utåtriktad verksamhet inkl. samverkansprojekt Kansli, lokaler och drift Summa Totalt Iaspis inkl. stipendier och bidrag Konstnärsnämndens internationella dansprogram, KID Ur årsredovisningen 2006: - Konstnärsnämnden fick i regleringsbrev för 2006 uppdraget att utveckla former för ett internationellt konstnärligt utbyte inom dansområdet. 1,2 mnkr tillfördes nämnden inom anslaget 28:20 ap.6. Inga riktade medel för uppdraget tillfördes på förvaltningsanslaget. Enligt förordningen kunde dessa medel endast användas för stipendier och bidrag. Nämnden har under året inte kunnat använda medlen för att vara operativa, vilket är en grundförutsättning för att utveckla en Iaspis-liknande struktur för dansområdet. I regleringsbrevet för år 2007 har en skrivning lagts till som möjliggör att kostnader förenade med stipendie- och bidragsgivningen, samt för program- och informationsverksamhet inom den internationella utbytesverksamheten ingår i anslaget för dansens internationalisering. Budgeten var densamma, 1,2 mnkr. Konstnärsnämndens befintliga medel slås samman med det utökade anslaget från regeringen. 6 (10)

15 2008 utökades medlen till 3,2 mnkr inkluderande verksamhetskostnader och 2009 till 4,2 mnkr. Mål och syfte KID:s uppdrags- och måldokument beslutades av Konstnärsnämndens styrelse Enligt dokumentet är syftet: - att utveckla danskonstnärernas kontakter med institutioner, enskilda professionella företrädare som exempelvis producenter och kritiker, med kollegor, publik och marknader utomlands och därigenom bidra till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter. Detta sker genom - Direktstöd i form av stipendier och resebidrag för internationellt kulturutbyte - Längre studiovistelser/residens utomlands för en fördjupad kontakt med danskonstnärer i olika länder. - Internationella studiostipendiet i Stockholm för internationella projekt initierade av i Sverige verksamma och/eller boende danskonstnärer. - Studiovistelser för utländska danskonstnärer i Göteborg och Malmö i samarbete med andra organisationer. - Internationella samverkansprojekt med organisationer, kommuner och regioner i olika delar av landet utvecklas och omfattar olika former av utbyten, ofta med ett inslag av samarbeten mellan svenska och utländska konstnärer. - Information om svensk danskonst genom expertbesök (inbjudan av utländska och för konstområdena viktiga personer för att dessa ska få möjlighet att ta del av svenska utövares verksamhet). - En hemsida som väl speglar verksamheten. - Seminarier och workshops i samverkan med andra myndigheter eller organisationer. - Programmet ska samarbeta med andra aktörer för att genomföra projekt som ökar konstnärernas internationella nätverk och långsiktigt hållbara kontakter. - KID ska aktivt samverka med andra myndigheter och organisationer inom dansområdet. - Kansliet ska fortlöpande informera sig om och analysera de insatser som görs med syfte att förbättra och utveckla 7 (10)

16 programmet. I samarbete med nämndens övriga organ ska former för uppföljning och återrapportering skapas var kostnaden för direktstöd till konstnärer för internationellt utbyte inom dansområdet 1,8 mkr och kostnaden för KID:s egna verksamhet med vistelser utomlands och i Sverige samt information, samverkansprojekt, arrangemang och kansli 2,3 mkr. KID hade 1,15 årsverken Tabell 4. Totala kostnader i kronor för Internationella dansprogrammet Internationellt kulturutbyte (beslutat) Resebidrag Totalt internationellt kulturutbyte och resebidrag Vistelser utomlands Vistelser i Sverige Internationella samarbetsprojekt Info om svensk dans/expertbesök Kanslikostnader Totalt (utan IK + resebidrag och kanslikostnader) Total programkostnad inkl. bidrag och stipendier Konstnärsnämndens internationella musikprogram, KIM I regleringsbrevet för 2012 fick nämnden i uppdrag att utveckla en verksamhet för internationellt kulturutbyte på musikområdet. Uppdraget sträcker sig mellan 2012 t o m 2014 och nämnden tillförs 2 mnkr per år för uppdraget. Uppdraget delredovisades den 1 mars 2014, KN 2014/977. En slutredovisning ska lämnas den 1 mars Det internationella musikprogrammet omfattar myndighetens samtliga internationella stipendier riktade till musikkonstnärer, internationella samverkansprojekt och vistelsestipendier utomlands. I ett uppbyggnadsskede ska dock speciellt fokus riktas mot komponister. I utvecklingen av programmet har Konstnärsnämnden informerat och kommunicerat med andra berörda myndigheter och organisationer. 8 (10)

17 Uppdraget är på grund av mindre resurser och sin projektform snävare än myndighetens övriga internationella program. Arbetet genomförs med ordinarie personalresurser och inriktar sig på att bedriva verksamheten i samverkan med aktörer som har produktionsresurser. Mål och syfte KIM:s uppdrag- och måldokument beslutades av Konstnärsnämndens styrelse Enligt dokumentet är syftet - att skapa, utveckla och fördjupa komponisternas kontakter med utländska institutioner, enskilda professionella företrädare som exempelvis agenter, producenter och kritiker, med kollegor, publik och marknader och därigenom bidra till konstnärlig fördjupning och förbättrade arbets- och inkomstmöjligheter. Detta sker genom - Direktstöd i form av stipendier för internationellt kulturutbyte. - Längre studiovistelser/residens utomlands i samarbete med framstående institutioner eller organisationer för en fördjupad kontakt med konstområdet i respektive land. - Programmet ska även initiera och stödja arbetsvistelser för utländska konstnärer i Sverige, i första hand med institutioner och organisationer av betydelse för landets komponister. - Internationella samverkansprojekt. Programmet ska samverka med befintliga organisationer och strukturer inom området för att genomföra projekt som ökar konstnärernas internationella nätverk och långsiktigt hållbara kontakter. - Programmet ska aktivt samverka med andra myndigheter och organisationer inom musikområdet. - Kansliet ska fortlöpande informera sig om och analysera de insatser som görs med syfte att förbättra och utveckla programmet. I samarbete med nämndens övriga organ ska former för uppföljning och återrapportering skapas. Konstnärsnämndens uppdrag är att inrätta en struktur för internationellt kulturutbyte på musikområdet och i uppbyggnadsskedet finns inte avsatt resurser för att utveckla verksamheter som seminarier och information om svenskt musikliv eller expertbesök, delar som finns i olika grad i de andra internationella programmen. KIM hade 0,2 årsverken (10)

18 Tabell 5. Totala kostnader i kronor för Internationella musikprogrammet Internationellt kulturutbyte (beslutat) Totalt internationellt kulturutbyte och resebidrag Vistelser utomlands Vistelser i Sverige Internationella samverkansprojekt Info om svensk musik 0 Expertbesök 0 Kanslikostnader Totalt (utan IK + resebidrag och kanslikostnader) Total programkostnad inkl bidrag och stipendier KIMs egna verksamhet startade (10)

19 PM Kulturrådets stöd till verksamhet på litteraturområdet Bakgrund Med anledning av pågående utredning om residensverksamhet för litterära upphovspersoner, beslutades vid mötet på Konstnärsnämnden den 27 januari att Kulturrådet respektive Sveriges författarfond skulle redogöra för sina respektive stöd till verksamhet på litteraturområdet, som i olika grad involverar litterära upphovspersoner. Kulturrådets bidrag Verksamhetsbidrag till internationella och interkulturella organisationer Bidraget kan sökas av organisationer som har till huvuduppgift att främja internationellt och/eller interkulturellt kulturutbyte. Verksamhetsbidraget ses då som ett komplement till organisationens medlemsavgifter eller andra intäkter. Bidragets storlek: Totalt 5,1 Mkr för 2013, varav cirka 1,5 Mkr till Östersjöns författar- och översättarcentrum (Baltic Centre for Writers and Translators) som var det enda bidraget med litteraturanknytning under Östersjöns författar- och översättarcentrum, ÖFÖC är en internationell arbets- och mötesplats för författare och litterära översättare, främst från länderna runt Östersjön; Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Tyskland och Sverige, men även Island och Norge. Ansökningar från författare och översättare från andra länder kan beviljas i mån av plats. ÖFÖC får stöd från Kulturrådet och Gotlands kommun. Utöver verksamhetsstödet söker ÖFÖC för enstaka projekt, dels hos Kulturrådet, och dels hos andra organisationer. Mer om bidraget: Bidrag till internationella nätverk Kulturrådet fördelar stöd till organisationer som är verksamma i Sverige. Stöd ges till dessa organisationers medlemsavgifter till internationella organisationer och till viss internationell mötesverksamhet eller motsvarande.

20 PM Bidragets storlek: Totalt 1,2 Mkr under 2013, varav kr för organisationer med litteraturanknytning. ( kr till Seriefrämjandet, kr till IBBY Sverige (International board on Books for young people), kr till KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, och kr till Svenska PEN) Mer om bidraget: Bidrag till resor och internationellt utbyte för översättare av svensk litteratur och dramatik Syftet med stödet är att enskilda översättare av svensk litteratur och dramatik ska kunna utveckla sin kompetens och kunna göra arbetsrelaterade resor. Stödet låg tidigare hos Sveriges författarfond, men är från och med 2014 Kulturrådets ansvar. Bidragets storlek: Cirka kr årligen Mer om bidraget: Bidrag till litteraturprojekt i utlandet Svenska och utländska organisationer och förlag kan ansöka om projektbidrag för litteraturevenemang och internationella utbyten som främjar internationell spridning av svensk litteratur och svensk dramatik av hög kvalitet. Man kan söka för resa och logi i samband med evenemang i utlandet kring svensk litteratur, exempelvis för att bjuda in författare, översättare eller andra yrkesgrupper. Författare ska kunna möta sin publik, delta i workshops, seminarier och annat slags internationellt utbyte. Stödet kan också ges till samarbetsprojekt och särskilda evenemang, då kan det vara andra kostnader, exempelvis översättningskostnader, i samband med just det evenemanget. Därutöver ges även stöd till översättarseminarier, både återkommande och enstaka seminarier. För alla dessa gäller att det är en organisation som söker, och kravet är att det finns en lokal samarbetspart och viss medfinansiering. Bidragets storlek: Cirka 1,5 Mkr årligen Mer om bidraget: Bidrag till litterära evenemang i Sverige Stödet ges till organisationer som ordnar litterära evenemang i Sverige. Det kan vara författaruppläsningar, paneldiskussioner, mässor, festivaler och

21 PM liknande. Såväl svenska som utländska författare och översättare medverkar i dessa evenemang. Bidragets storlek: Cirka 2,8 Mkr årligen Mer om bidraget: Bidrag till litterära evenemang i bokhandeln Bokhandlare kan söka stöd för projekt som avser att utveckla modeller för bokhandelns arbete med litterära evenemang, exempelvis författarbesök. Bidragets storlek: Cirka 1 Mkr Mer om bidraget: Kultursamverkansmodellen Från och med 2014 öppnas möjligheten att söka utvecklingsbidrag inom samverkansmodellen för läs- och litteraturfrämjande. Från och med 2015 ska de regionala kulturplanerna beskriva läs- och litteraturfrämjande verksamhet, och det statligabidraget kan användas för detta. Redan idag finns litteraturverksamhet beskriven i flertalet kulturplaner: Västra Götalandsregionen lyfter i sin kulturplan fram bland annat evenemangsverksamheten Nordiskt forum för poesi och prosa, som genomför författarturnéer runt om i länet. Där pågår även en utredning om litterär residensverksamhet. Västerbotten nämner det europeiska kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 som ett angeläget utvecklingsområde. Norrbotten har en strategi för litteraturen där ingår b la att man senast 2015 ska ha kommit igång med ett litteraturcentrum, det finns ett antal andra mål som också ska uppnås under perioden. Gävleborg har planer på ett litteratur-/kulturhus. Mer om bidraget: Bidrag till fristäder och projekt som involverar fristadsförfattare Kulturrådet har uppdraget att stödja fristäder för fristadsstipendiater och kan ge bidrag för kostnader i anslutning till inbjuden författares, bild- eller scenkonstnärs vistelse i Sverige. Bidragets storlek: Cirka kr Mer om bidraget:

22 PM Centrumbildningar Centrumbildningarna är intresse- och förmedlingsorganisationer för de fria professionella utövarna inom respektive konstområde. Kulturrådet fördelar bidrag till organisationerna för att de ska kunna stärka sina respektive konstområden, förmedla uppdrag och bredda sina medlemmars arbetsmarknad. Bidragets storlek: Totalt under 2013 cirka 5 Mkr. (Översättarcentrum 1 Mkr, Seriefrämjandet kr, Centrum för dramatik kr, Författarcentrum Riks 4,1 Mkr.) Mer om bidraget: Egeninitierad verksamhet Kulturrådet har i uppdrag att stärka det internationella utbytet på litteraturområdet. Detta görs delvis genom bidrag, (Översättningsstöd, Stöd för litteraturprojekt i utlandet, Stöd för utländska förläggare till Bok- & Biblioteksmässan), och delvis genom egeninitierad främjande verksamhet. Det kan exempelvis vara närvaro på de internationella bokmässorna, produktion av skrifter på engelska om ny svensk kvalitetslitteratur eller anordnande av särskilda konferenser och seminarier. Extra fokus läggs på att stärka kåren av översättare av svensk litteratur och dramatik till andra språk. I många fall samverkar Kulturrådet med andra, exempelvis Svenska institutet, som dels arbetar med att främja svensk kultur och dels arbetar med svenskundervisningen på utländska universitet, där det i många fall även förekommer kurser i litterär översättning och man ordnar ofta möten med inbjudna svenska författare och andra. Ekonomi: Budgeten för den egeninitierade verksamheten är cirka 1,5 Mkr årligen. Bidragen utgör totalt cirka 5 Mkr (Översättningsstöd cirka 3,3 Mkr, bidrag för litteraturprojekt i utlandet cirka 1,5 Mkr, bidrag till utländska förläggare till Bok- & biblioteksmässan cirka kr,) Det tillkommer ett stöd för översättning av svensk litteratur till andra nordiska språk, cirka kr, som kommer från Nordiska ministerrådet. Mer om det internationella litteratursamarbetet: Susanne Bergström Larsson Kulturrådet Avdelningen för konst och kultur, internationellt litteratursamarbete Tel: E-post: susanne.bergstrom.larsson@kulturradet.se

23 SVERIGES FÖRFATTARFOND ( 2) Jesper Söderström Författarfondens bidrag för resor/internationella utbyten Till och med år 2013 Under åren har Sveriges författarfond fördelat bidrag för resor och internationella utbyten i huvudsak med stöd av förordningen (2007:1435) om statsbidrag till internationellt kulturutbyte och samarbete på litteraturområdet, och med medel (1 milj. kr) som anvisats författarfonden via anslagspost som disponerats av Statens kulturråd. Sveriges författarfond saknar förvaltningsanslag. För verksamheten gäller därför genomgående att all administration måste bekostas av de medel som genom olika anslagsposter ställs till författarfondens förfogande. Av de medel som anvisats författarfonden har kr för använts för kostnader för fördelning av bidragen. Utöver medlen via Kulturrådet har verksamheten tillförts kr från 5:2, ap.9, Bidrag till författare m.fl. Under år 2013 fördelade Sveriges författarfond 100 st. bidrag om sammanlagt kr för internationella utbyten. De senaste åren har antalet ansökningar och antalet beviljade bidrag varit följande: Antal ansökningar Beviljade bidrag Andel beviljade bidrag 32 % 27 % 32 % Genomsnittligt bidragsbelopp kr kr kr Bidragen beslutas av det s.k. internationella utskottet (fyra ledamöter) inom styrelsen för Sveriges författarfond. Bidragen beslutas f.n. vid fem tillfällen under året (med ansökningsfristerna 1 februari, 1 april, 1 juni, 1 september samt 1 november). Inriktningen på bidragsgivningen Bidrag beviljas för aktiv medverkan i projekt eller evenemang såsom festivaler, kongresser, seminarier, workshops. Bidrag kan också ges för konstnärliga samarbeten med andra parter som bidrar till ett utbyte mellan länder och/eller kulturer. Vidare ges bidrag för resor i arbets- eller studiesyfte, om syftet är preciserat och resan förväntas ge internationella influenser av betydelse för den sökandes litterära yrkesverksamhet.

24 SVERIGES FÖRFATTARFOND ( 2) Jesper Söderström I själva bidragsgivningen och för bedömningen av ansökningarna görs emellertid inga kategoriseringar eller skarpa gränsdragningar mellan olika syften eller mellan de olika genrer/yrkeskategorier som författarfonden ansvarar för. Den redovisning som lämnas i bilaga är därför endast en uppföljning i efterhand, och inte ett instrument för att styra besluten i de enskilda fallen. Författarfonden söker sin bidragsgivning att utgå från den fritt och självständigt arbetande upphovsmannens eller översättarens behov. Därför beviljar författarfonden i princip inte bidrag för resor där den sökande har en uppdragsgivare som driver eller deltar i det aktuella projektet. Författarfonden beviljar heller inte bidrag för arbete som anses vara en beställares (eller annan bidragsgivares ansvarsområde). Kraven på den sökandes aktiva medverkan och att resan eller utbytet ska främja den sökandes konstnärliga utveckling, innebär vidare att fonden inte prioriterar bidrag för enbart representation eller marknadsföring. Från och med år 2014 Fr.o.m. år 2014 har konstruktionen med delad förordning och anslagspost med Statens kulturråd upphört, och medel till bidrag för internationellt utbyte anslås istället i sin helhet via anslagspost 5:2, ap.9, Bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och dramatiker. I samband med denna nyordning har ansvaret för bidrag till enskilda översättare av svensk litteratur och dramatik till andra språk övertagits av Kulturrådet. Styrelsen för Sveriges författarfond har beslutat att kr ska användas för bidrag för resor och internationella utbyten år Det innebär i praktiken en mindre höjning jämfört med tidigare år, eftersom ansvaret för den ovan nämnda översättargruppen försvunnit. Samtidigt kommer det sannolikt att innebära en lägre andel beviljade bidrag än vad som redovisats ovan, eftersom den nämnda översättargruppen i större utsträckning än övriga sökande fick sina ansökningar beviljade. För närvarande bedrivs bidragsgivningen utan särskilt förordningsstöd, endast i enlighet med särskild skrivning i regleringsbrev. Avsikten är att förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer ska komma att reglera detta; översyn pågår för närvarande inom regeringskansliet.

25 SVERIGES FÖRFATTARFOND Jesper Söderström Bidrag för resor/internationella utbyten (300 beviljade bidrag) Ändamål Antal % Festivaler, kongresser, mässor, seminarier workshops m.m % Litterära och konstnärliga samarbeten med utländsk författare el. likn. 15 5% Koncentrerat arbete, gästhem, studier, miljöer av betydelse för verksamheten 95 32% Möten, kontaktskapande, egna initiativ eller i samband med utgivning el. likn % Yrkeskategorier/genrer Översättare från svenska* % Översättare till svenska 23 8% Skönlitterära författare (vuxen/barn- och ungdom) 77 26% Fackförfattare/kulturjournalister 37 12% Fotografer/tecknare 22 7% Dramatiker 31 10% Resmål Sverige* 95 32% Europa 99 33% USA/Kanada 37 12% Latinamerika 28 9% Asien 27 9% Afrika 11 4% Oceanien 3 1% * Översättare från svenska försvinner fr.o.m. år 2014 som kategori; därmed i princip också Resmål: Sverige.