Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2005

Transkript

1 Dnr: Styrelseärende 16 maj 2006 Till Förbundsstyrelsen Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2005 Omsättningen i GR uppgick under 2005 till 186,9 mkr, varav 34,3 mkr finansierats genom direkta medlemsavgifter, 24,6 mkr i medlemsavgifter för vidareutbetalda bidrag och 128 mkr i övriga intäkter. Verksamheten har under året genererat ett överskott om 1702 kkr. Enligt beslut i GRs styrelse den 24 februari 2006 kommer verksamhetens överskott att disponeras enligt följande: 1 mkr används till ekonomiskt stöd till Universeum 2006, 200 kkr används till ekonomiskt stöd till Europa Direkt Västsverige, 302 kkr läggs till eget kapital och 200 kkr avsätts till oförutsedda utgifter Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2005, daterat , överlämnats. Presidiet föreslår förbundsstyrelsen att besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta a) att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2005 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, b) att tillstyrka styrelsens disposition av årets resultat, samt c) att översända årsredovisning till medlemskommunerna för kännedom. Göteborg den 20 april 2006 Bibbi Carlsson Minja Bengtsson 1

2

3

4

5

6

7

8

9 Dnr: Styrelseärende 16 maj 2006 Till Förbundsstyrelsen Förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2007 Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde att översända förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2007 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast Dokumentet innehåller de olika styrgruppernas förslag till verksamhet för år Förslaget innebär en oförändrad avgift per invånare för 2007 jämfört med budget för år 2005 och Förslaget innehåller inte önskemål om någon kapitalförstärkning. Alla kommuner har ännu inte inkommit med svar. De yttranden som inkommit tillstyrker förslaget till budgeten. En sammanfattning av kommunernas ställningstaganden bifogas. Förbundsstyrelsen bör beakta de synpunkter som framkommit från kommunerna i den fortsatta verksamheten inom GR. Presidiet föreslår förbundsstyrelsen att besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta a) att fastställa föreliggande budget för år 2007, b) att fastställa kommunernas avgift till GR för år 2007 till 68,11 kr per invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till befolkningsunderlaget per , samt c) att uppdra åt förbundsstyrelsen att i den fortsatta verksamheten beakta de synpunkter som kommunerna framfört under budgetsamrådet. Göteborg den 20 april 2006 Bibbi Carlsson 2

10 Medlemskommunernas yttranden rörande budgetsamrådet inför 2007 Kommun Ale kommun Ställningstaganden Ale kommun ställer sig positiv till förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2007 samt till föreslagen medlemsavgift. Alingsås kommun Verksamhetsinriktning och budget för GR 2007 godkänns. Kommunstyrelsen förutsätter att den stora del av GRs medlemsavgift som går till BRG kommer till ett tydligare uttryck för kranskommunerna. Kommunen ser också positivt på den nya, interaktiva, nätverksformen för gemensam regional planering. Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals kommun Partille kommun Stenungsunds kommun Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget till verksamhetsinriktning och budget för GR år Förslaget till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2007 antas. Kommunen uttrycker sig positivt kring den bench-marking och det nätverksbyggande som sker inom GR samt betonar vikten av flexibilitet i det löpande arbetet. Kommunen anser det positivt att GR med en bibehållen hög kvalitet i sitt arbete behåller avgiften på oförändrad nivå för femte året i följd. Kommunstyrelsen tillstyrker GRs samrådsunderlag avseende budget för år Förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR 2007 godkänns med följande kompletteringar: FoU i Väst/GR bör få ett tydligare direktiv vad gäller inriktning på förbättring av tjänsteproduktion inom vård och omsorg. Avsnittet om resursfördelning bör kompletteras med en detaljbeskrivning av kostnaderna. Enligt KS arbetsutskott har Stenungsunds kommun inget att erinra mot förslag till 3

11 verksamhetsinriktning och budget för GR år Tjörns kommun Öckerö kommun Kommunfullmäktige har inget att erinra mot förslaget till verksamhetsinriktning och budget för GR år Kommunstyrelsen tillstyrker förslag till budget och verksamhetsinriktning för GR år Dnr Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen beslöt att påbörja arbetet med att upprätta ett förslag till mål och strategier för utveckling av Göteborgsregionen samt att arbetet ska bedrivas så att förbundsstyrelsen kan ta ställning till ett brett förankrat förslag vid styrelsekonferensen i maj Syftet är att lägga en stabil grund för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa - en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Förbundsstyrelsen gav härefter presidiet i uppdrag att genomföra samråd med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar utifrån ett då upprättat arbetsmaterial. Denna process (rådslag 3) har nu genomförts och ett förslag till mål- och strategidokument - Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, daterat maj 2006, har upprättats. Under processens gång har ca 1000 politiker (ordinarie och ersättare) i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar beretts tillfälle att ta del av och diskutera aktuella frågor utifrån ett arbetsmaterial med samma namn som föreliggande mål- och strategidokument, Vision Västra Götaland Det goda 4

12 livet samt en föredragning av BRGs studie Tillväxt i Göteborgsregionen ett strategiunderlag genom Ulf Strömqvist, Temaplan. Vid varje rådslagstillfälle har företrädare från förbundsstyrelsens presidium inledningsvis gett en bakgrund till och beskrivit syftet med arbetet. GRs representanter även beretts tillfälle att avslutningsvis kommentera utfallet av de förda diskussionerna. Mål- och strategidokumentet tar sin utgångspunkt i Vision Västra Götaland Det goda livet. Förslaget har utformats utifrån den samlade kunskap som kommit fram ur processerna med de tidigare rådslagen, Temaplans studie (enligt ovan), nätverksarbetena inom HUR 2050 och K 2020, förbundsstyrelsens seminarier på Handelshögskolan m.fl. processer. Den nu föreliggande handlingen är en direkt bearbetning av det arbetsmaterial som diskuterats under den politiska processen (rådslag 3). Till stöd för bearbetningen ligger alla de synpunkter som framförts under processens gång. Dessa finns dokumenterade i dels minnesanteckningar från respektive kommunfullmäktige (kan beställas från kansliet), dels en särskild handling Samrådsredogörelse; sammanfattning av rådslag 3 i GRs medlemskommuner, januari mars 2006, daterad (bifogas). Arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en stark och tydlig tillväxtregion kan med stöd av nu framtaget material föras vidare. I första hand bör detta ske genom att ta fram en samlande strukturbild som kan läggas till grund för såväl GRs som de enskilda medlemskommunernas agerande. Detta arbete är av så strategisk art att arbetet bör ledas av förbundsstyrelsen. Under rådslag 3 har från fullmäktigeförsamlingarna framförts önskemål om att få återrapporterat vad som blir utfallet av diskussionerna. Sådana återrapporter har även utlovats från presidiets representanter vid ett flertal tillfällen och bör genomföras under hösten. Även förbundsfullmäktige bör få del av utfallet av arbetet. Genom det nu upprättade mål- och strategidokumentet samt de åtgärder som föreslås kan de slutsatser av rådslag 2 som rör regionförstoring, kollektivtrafik och bostadsbyggande tas om hand i enlighet med förbundsstyrelsens beslut från Det kvarstår dock att finna former för hur de slutsatser från rådslag 2 som rör social struktur och ökad delaktighet i samhället ska tas om hand i GRs fortsatta arbete. Även från rådslag 3 kvarstår flera frågor att arbeta vidare med. Det rör bl.a. samarbetsformer av olika slag, hållbarhetsmodellen (de tre dimensionerna) samt frågan om markförsörjning för näringslivets behov. 5

13 Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna samrådsredogörelsen daterad , att anta mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, daterat maj 2006, att lägga till grund för GRs arbete med att utveckla Göteborgsregionen, att uppdra åt presidiet att rapportera utfallet av rådslag 3 till förbundsfullmäktige samt att även återrapportera detsamma till kommunernas fullmäktigeförsamlingar, att uppdra åt förbundsdirektören att, i samverkan med medlemskommunerna och övriga berörda parter, påbörja arbetet med en strukturbild för Göteborgsregionen samt att parallellt med detta arbete se över och aktualisera transportstrategin Så ska vi ha t, daterad december 1999, att uppdra åt förbundsdirektören att återkomma till förbundsstyrelsen med förslag på organisation och process för arbetet så att förbundsstyrelsen kan diskutera utkast till strukturbild respektive reviderad transportstrategi vid styrelseseminariet i maj 2007, att uppdra åt förbundsdirektören att ta fram förslag på hur återstående frågor från rådslag 2 och 3 kan tas om hand och arbetas vidare med, samt att ta fram förslag på hur uppföljning och utvärdering av arbetet med att nå angivna mål ska ske. Göteborg Bibbi Carlsson Bo Aronsson Pia Arnesson Bo Aronsson Margrethe Kristensson Anita Rynvall Mårtensson Gunnel Rydberg 6

14 Samrådsredogörelse; sammanfattning av rådslag 3 i GRs medlemskommuner, januari mars 2006 Bakgrund och genomförande Förbundsstyrelsen beslöt att påbörja arbetet med att upprätta ett förslag till mål och strategier för utveckling av Göteborgsregionen samt att arbetet ska bedrivas så att förbundsstyrelsen kan ta ställning till ett brett förankrat förslag vid styrelsekonferensen i maj Förbundsstyrelsen gav härefter presidiet i uppdrag att genomföra samråd med medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar utifrån ett då upprättat arbetsmaterial Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Denna process (rådslag 3) har genomförts under januari-mars Under processens gång har ca 1000 politiker (ordinarie och ersättare) i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar beretts tillfälle att ta del av och diskutera aktuella frågor utifrån ovan nämnda arbetsmaterial, Vision Västra Götaland Det goda livet samt en föredragning av studien Tillväxt i Göteborgsregionen ett strategiunderlag, Temaplan. I 11 av 13 fullmäktigeförsamlingar valde man att genomföra gruppdiskussioner utifrån föredragningen och arbetsmaterialet. I Partille och Öckerö valde man andra modeller för rådslaget. Varje tillfälle har avslutats med gruppredovisning och/eller gemensam diskussion. Dessa redovisningar och diskussioner har dokumenterats i särskilda minnesanteckningar för varje kommun. Anteckningarna redovisar även de frågor som nedtecknats i respektive grupp där gruppdiskussioner genomförts. I föreliggande handling ges en sammanfattande bedömning av utfallet av rådslag 3. I särskilda kommentarer redovisas de förändringar som lagts in i förslaget till beslutsdokument. Dessutom ges kommunvisa sammanfattningar av vad som kom fram i diskussionerna i respektive fullmäktigeförsamling. Sammanfattande bedömning Den samlade bilden är att det finns en bred uppslutning bakom de i arbetsmaterialet presenterade målen och strategierna. Särskilt gäller det måloch strategiområdena avseende befolkningstillväxt, regionförstoring, kvaliteter samt fördjupat samarbete. I fråga om regional struktur och hållbar infrastruktur finns i huvudsak en grundläggande samsyn men vi har noterat en viss osäkerhet och olikhet i bedömningen av frågorna som berör regional kärna, balans nord-syd samt om de redovisade målen avseende infrastruktur är realistiska eller inte. 7

15 Här nedan följer kommentarer till våra förslag till förändringar i beslutshandlingen av de i arbetsmaterialet ingående avsnitten : Vi vill utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo och verka i, samt besöka etc. Detta inledande avsnitt har inte ägnats så stor uppmärksamhet i diskussionerna. Vid ett flertal tillfällen har dock frågan om avgränsningen av uppdraget diskuterats. Man har då ifrågasatt varför fokus enbart har satts på hållbar regional struktur samt varför inte motsvarande mål och strategier tagits fram för andra sakområden som är av betydelse för en framgångsrik regional utveckling. Kommentar: Hur uppdraget har avgränsats förtydligas i förord/inledning. Formuleringarna i det aktuella textavsnittet skärps också i syfte att få en större tydlighet. Meningen en region som är attraktiv att bo och verka i, samt besöka kompletteras så att den lyder en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Vi vill stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. Vi noterar en bred samsyn kring att vi ska fortsätta utvecklas på samma sätt som under de senaste femton åren (en befolkningstillväxt på i snitt invånare per år) och att målet 8000 invånare per år är relevant. I fråga om regionförstoring finns en insikt om att en sådan bidrar till att inte enbart stärka Göteborgsregionen utan även Västsverige och Sverige i stort. Begreppet regionförstoring har ibland varit svårt att ta till sig. Vid ett flertal tillfällen har också frågan ställts om vilket ansvar vi i Göteborgsregionen har för avfolkningsbygder i vår närhet och i Sverige som helhet. På samma sätt har det diskuterats om det är möjligt att nå en regionförstoring av den omfattning som anges till år 2020 med tanke på de investeringar det kräver i transportinfrastrukturen. Vidare leder diskussionen om tillväxt även till diskussioner kring miljöeffekterna och hur det goda livet kan säkras. Kommentar: De angivna målen står kvar. Vi vill skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. 8

16 Det finns en gemensam insikt om att Göteborgsregionen bör utvecklas vidare med en stark regional kärna och längs tydliga stråk med attraktiva delregionala centrum. Begreppet kärna har inte uppfattats entydigt och självklart. Vad är en kärna och vilka delar av den inre delen av regionen kan betraktas som delar av kärnan? Det finns också en viss oro över att det precist formulerade målet om att stärka kärnan med arbetsplatser och boende innebär att andra delar av regionen får stå tillbaka. Man har inte enkelt kunnat se att det samtidigt innebär att övriga delar av Göteborgsregionen måste inrymma ytterligare minst arbetsplatser och minst boende. Det finns en övervägande samsyn om att en balans nord-syd med älven som mittaxel bör eftersträvas. Tveksamheter kring värdet av detta har i första hand framförts vid diskussionerna i fullmäktige i Mölndals stad. I flera fall har dock frågan ställts om inte de nordöstra och östra delarna av regionen glöms bort genom den förenklade formuleringen och vad det i så fall kan komma att innebära. Kommentar: Målen utvecklas och preciseras ytterligare så att det klart framgår att inte bara kärnan ska stärkas utan även stråk och delregionala centrum. Texten förtydligas så att det klart framgår att en stark kärna såväl förutsätter som bidrar till ett starkt omland. Målet med balans nord-syd preciseras så att även de östra och nordöstra delarna av Göteborgsregionen innefattas. Axeln anges till Göta Älv - Säveån. Vi vill stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo och verka i Göteborgsregionen. Råslaget har visat att det finns en mycket djup enighet kring att de kvaliteter som gör att vi vill bo och verka i Göteborgsregionen är av grundläggande betydelse för att vi ska nå en fortsatt framgångsrik utveckling. I diskussionerna lyfts övergripande regionala kvaliteter som exempelvis hav, skog och Göteborgs innerstad fram, men även delregionala och lokala värden framhålls som viktiga för vardagslivet och identiteten. I diskussionerna har de speciella kvaliteterna framhållits som viktiga framgångsfaktorer för att nå målet om fortsatt befolkningstillväxt. Kommentar: Detta avsnitt lyfts fram så att det kan läsas ihop med målen om befolkningstillväxt och regionförstoring. Rubriken ändras till följande vi vill bo, leva och verka i 9

17 Vi vill utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. Det finns en grundläggande samsyn i att infrastrukturen och framförallt kollektivtrafiksystemen i Göteborgsregionen och Västsverige måste utvecklas. Med angivna mål avseende befolkningstillväxt och regionförstoring skärps detta förhållande ytterligare. Diskussionerna ger i allt väsentligt stöd för de i arbetsmaterialet angivna målen. Frågor som kommit fram är bl.a. varför inte fler infrastrukturprojekt finns redovisade och om de angivna tidpunkterna är realistiska nog för att nå fram till målen. Diskussionerna har visat att det finns en bred insikt om Västlänkens betydelse för att kunna utveckla en välfungerande pendel- och regiontågstrafik. Detta framhålls från såväl miljö- som kapacitetssynpunkt. Samtidigt har vid ett flertal tillfällen understrukits vikten av att den inre delen av regionen måste ha ett välfungerande kompletterande kollektivtrafiksystem för att det från Göteborgsregionens yttre delar och Västsverige i övrigt ska vara möjligt att med kollektivtrafik nå arbetsplatser och andra viktiga målpunkter. Infrastrukturprojekt som lyfts fram i diskussionerna är bl.a. utbyggnad av Västra stambanan, Bohusbanan som dubbelspår, ny fast Kornhallsförbindelse, kollektivtrafikstråk utmed väg 155 (Öckeröleden) och väg 158 (Säröleden), tvärförbindelser mellan E20 och riksväg 40 respektive E6 och riksväg 40, Säve flygplats m.fl. Kommentar: Målen syftar till att ge stöd för ett aktivt och konkret arbete för att få till stånd de redovisade projekten. Målen föreslås därför stå fast och omfatta endast de tyngsta projekten av betydelse för regionens utveckling. Prioriteringen av infrastrukturprojekten i övrigt bör överlämnas till kommande arbete med strukturbilder (förslag), översyn av transportstrategin och arbetet inför kommande investeringsplanering. Målet om att nå 40 procent resande med kollektivtrafik är en högre ambition än vad som angetts i K2020 (där redovisas målet 35 procent). Målet revideras så att det dels uppfattas som realistiskt, dels visar att det finns en uttalad vilja att utveckla kollektivtrafiken även i ett längre perspektiv än vad K2020 anger. Vi vill fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer. De genomförda diskussionerna visar att det finns en bred samsyn kring samarbetets betydelse för att utveckla Göteborgsregionen och den egna kommunen. Viktiga kommentarer som framförts har rört betydelsen av det 10

18 kommunala självstyret och att samverkan medlemskommunerna emellan vilar på den grunden. Kommentar: De redovisade strategierna behålls men omformuleras så att de språkligt överensstämmer med övriga mål och strategier. Möjliga strategier - arbetsformer I diskussionerna har frågan om infrastrukturens, och framförallt, kollektivtrafikens betydelse framhållits starkt. Detta utan att diskussionerna pekat ut lämpliga arbetsformer för att nå uppsatta mål. Däremot har framförts synpunkter på att någon form av regionplan behövs. Förutom frågan efter en regionplan så har det även frågats efter exempelvis en över-översiktsplan, ett paraply över översiktsplanerna eller en övergripande strategi som kan ligga till grund för kommunernas översiktsplanering. Kommentar: Det aktuella avsnittet förtydligas så att önskvärda arbetsformer redovisas på ett tydligare sätt. Rubriken ändras till Åtgärder för att nå uppsatta mål. I stället för begreppet regionplan används begreppet strukturbild. En sådan bild kan visa huvuddragen i regionens fysiska struktur och kan utvecklas kontinuerligt genom den dialog som förs i regionala frågor. Avslutningsvis kan noteras att arbetsmaterialet i huvudsak har setts som ett bra underlag för diskussionerna. Synpunkter har dock funnits på att det i vissa delar uppfattas som blodlöst och att det inte tydligt framgår att det handlar om människor. Det har även uppfattats som elitistiskt till sin karaktär och att det är skrivet på ett tjänstemannaspråk som har varit svårt att ta till sig. Det förslag till beslutsdokument som nu läggs fram skiljer sig, trots översyn, sannolikt inte från arbetsmaterialet i sådan grad att fortsatt kritik i dessa avseenden kan undvikas. Kommunvisa sammanfattningar Redovisningen nedan är en kraftigt sammanfattande redogörelse av vad som kommit fram vid diskussionerna i respektive fullmäktige. Det bör observeras att sammanfattningarna är tolkningar som har gjorts av de från GR vid respektive rådslagstillfälle medverkande tjänstemännen. Mer omfattande minnesanteckningar har översänts till respektive kommun efter genomfört rådslag. Endast i något enstaka fall har justeringar av innehållet i dessa 11

19 minnesanteckningar begärts. Kopia av de kompletta minnesanteckningarna kan beställas från GRs kansli. Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun ställer sig i stort bakom målen i arbetsmaterialet. Tillväxt är viktigt, och Kungsbacka är beredd att ta ett solidariskt ansvar för att denna tillväxt kommer till stånd. För att klara detta behövs en gemensam planering och ett brett samarbete mellan kommunerna. Det samarbete som redan idag sker inom GR upplevs som bra, men kan utvecklas ytterligare. En bra samverkan utan låsningar är viktigt. Någon form av regionplanering ses som nödvändig för att ge förutsättningar för bra boende, bättre kollektivtrafik och ökad mångfald. Det är viktigt att stärka de många goda kvaliteter som finns i vår del av landet. En gemensam strategi och samordning behövs. Samtidigt vill Kungsbacka ta ansvar för sin egen utveckling. Ambitionen är både befolkningstillväxt och en växande egen arbetsmarknad. Kärnan behöver utvecklas och bli tydligare idag ligger den inte riktigt rätt. Den kan stärkas med en utbyggnad norrut på Norra Älvstranden och mot Kungälv. Om en bättre balans nord-syd kan uppnås behöver inte utbyggnaden söderut motverkas. Utvecklingen i Halland är inte negativ för utvecklingen i Kungsbacka och Göteborgsregionen. Ett samarbete om den övergripande trafikinfrastrukturen ses i Kungsbacka som en av de viktigaste, om inte den viktigaste, frågorna för regionen. Inte minst innebär det att förbättra kollektivtrafiken som i hög grad styr utvecklingen och är en viktig förutsättning för regionförstoring och i förlängningen ökad tillväxt. Här behövs gemensamma tag, bl.a. för att få mer statliga pengar till regionen och en skyndsam planering för framförallt spårbunden trafik. Säckstationen i Göteborg är ett sådant regionalt problem som måste lösas. En ny Västlänk med en dragning som ger möjlighet att koppla på spårbunden trafik längs 158:an är både av regionalt och lokalt intresse. Kommentarer om rådslagen som arbetsform tyder på spännande och kreativa diskussioner. Vissa formuleringar i målen upplevs som lite blodlösa. Det är viktigt att känna att det handlar om människor. Befolkningstillväxt i regionen kan också ha baksidor t.ex. medföra problem såsom segregation, kriminalitet, utanförskap och ohälsa som vi måste ta ett gemensamt ansvar för. Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun uttrycker tydligt att man är för en fortsatt regional utveckling med befolkningstillväxt och regionförstoring. Målen med en 12

20 befolkningsökning på 8000 invånare per år samt en lokal arbetsmarknad som omfattar 1,5 miljoner invånare år 2020 ställer kommunen sig bakom. Kärnans betydelse för regionen framhålls, men samtidigt lyfts det politiska ansvaret fram för att hela Sverige ska få växa. Det anses viktigt att utveckla en gemensam arbetsmarknad. Kärnan bör stärkas genom fler arbetsplatser, men även övriga regionen behöver arbetsplatser. Plusjobben nämns som exempel på en bra gemensam satsning. Fler bostäder lyfts fram som nödvändigt för att få en stark kärna. Olika upplåtelseformer för boende i hela regionen bör skapas. Dessutom bör finnas en diskussion kring problemen med segregerat boende, både i vissa av Göteborgs stadsdelar och i olika regiondelar. En annan aspekt och kanske en baksida av regionförstoring och tillväxt är miljöaspekten. Hur ökar luftföroreningarna i Göteborg om kärnan stärks? Kollektivtrafik, bra boende och kommunal service nämns som kvaliteter som bör bevaras och stärkas. Stenungsunds attraktiva läge med hav, skog och service bör bevaras även om en del av kusten kan exploateras. En annan kvalitet som är viktig för regionen är bra utbildning som också lockar företag och kan skapa arbetsplatser. Regionen bör satsa på Göteborg som universitetsstad, vuxenutbildningen samt nätverk mellan högskolor. Alla de mål som satts upp för infrastruktur och kollektivtrafik lyfts fram som nödvändiga för tillväxt. Kollektivtrafikresandet måste öka och då är priser och turtäthet viktiga faktorer. Mer specifikt anser kommunen det viktigt att bygga ut Bohusbanan med dubbelspår, åtgärda köerna vid Tingstadstunneln, ta bort säckstationen i Göteborg, satsa på kollektivtrafik till Landvetter och Säve samt satsa på Götalandsbanan. En över- eller underfart vid Göta Älv i höjd med Lilla Edet nämns också som betydelsefull, inte minst för gymnasieungdomar. Pendelparkering före Tingstadstunneln och sedan kollektivtrafik in till centrum nämns som en bra åtgärd för att minska biltrafik genom tunneln. Stenungsund är tydliga med att man stöder ett fortsatt och ökat samarbete mellan kommunerna i GR inom alla områden. Särskilt betonas vikten av samarbete kring sociala aspekter som segregation och arbetslöshet. Det nämns som en förutsättning för tillväxt. Nyckelordet är balanserad tillväxt. På det lokala planet anser sig Stenungsund kunna bidra regionalt genom forskning och utveckling, t.ex. genom att man skapar en Science park i kommunen. Alingsås kommun Alingsås kommun anser det viktigt att vara en del av en storstadsregion. Man bejakar en tillväxt i regionen, men tillväxten måste ske i balans med andra 13

21 sektorer. Man får inte glömma kvaliteten i levnadsmiljöerna. Det kan vara svårt att tillväxtmålen, t.ex. 1,5 miljoner invånare i Göteborgs lokala arbetsmarknad genom regionförstoring till år Kommunen anser att koncentrationen till kärnan övervärderas; varje kommun måste få leva i alla delar. Närhet och småskalighet har också positiva fördelar, inte minst socialt och miljömässigt. En stor huvudkärna behövs då det finns en annan dynamik och fler mötesplatser där, men det finns även behov av mindre kärnor ute i regionen. Arbetstillfällen kan lika väl finnas i dessa regiondelskärnor. Kärnan måste inte ligga i mitten, den kan lika väl ha en dragning öster- eller söderut. Utbildning är en tillväxtfaktor och kan ge en bättre anpassning till efterfrågan på arbetsmarknaden. Samarbete och samverkan är faktorer som positivt påverkar regionens utveckling. Det anses viktigt att dra åt samma håll då det gäller utbyggnad av infrastrukturen. Goda kommunikationer är väsentligt för regional tillväxt. Bra infrastrukturförbindelser krävs till Göteborg såväl som till Borås och Trollhättan. För Alingsås del är goda förbindelser, med tåg, buss och på väg, till Landvetter flygplats viktigt t.ex. via en ombyggd Härskogsväg. Ett tredje spår från Alingsås till Göteborg är ett måste. Förbättrad och utbyggd kollektivtrafik behövs, speciellt på järnväg. Andra system än dagens bör utvecklas. Taxan är avgörande för att så många som möjligt ska utnyttja kollektivtrafiken. Det finns också mentala hinder för resor - det är naturligt att åka till Göteborg men inte till Borås. Alingsås kan attrahera fler invånare genom ett ökat bostadsbyggande, vilket också planeras. I Alingsås finns attraktiva områden och vacker natur, något som borde vara en tillgång för regionen. Det finns många småföretag i Alingsås, så kommunen bör vara en lämplig för fler lärlingsplatser. Alingsås kan också bli växthus för nya företag. Viktigt för Alingsås är att det i kommunen finns tillgång till grundläggande samhällsfunktioner, t.ex. att Alingsås lasarett får ligga kvar då det är en trygghet för invånarna. Öckerö kommun Öckerö kommun ställer sig i stort bakom samtliga målområden och ser det som en stor utmaning att jobba vidare med dessa. Det är viktigt att se regionen som en helhet och vara överens om de stora tagen. Öckerö är en del av regionen och alla kommuner måste hjälpas åt och dela på ansvaret för att uppnå målsättningarna. Samtidigt ställer man sig frågande till vissa delar i materialet, t.ex. hur problemen inom transportinfrastrukturen ska lösas och om det är 14

22 rimligt att öka andelen kollektivresande så kraftigt som föreslås redan fram till Målen är bra men går inte alltid ihop med rimliga förutsättningar. Samarbete krävs för att hitta lösningar. Öckerö ser sig självklart som en del av regionen, men begränsade markresurser gör att man funderar över vilken tillväxt kommunen kan bära. Det är viktigt att se tillväxt utifrån olika faktorer och inte bara befolkningstillväxt. Kommunerna i regionen bör istället komplettera varandra, vilket skapar mångfald. Öckerö har kvaliteter och en stor attraktionskraft samt kan istället erbjuda regionen andra möjligheter, t.ex. för turism. Kommunens särart, med närheten till kust och hav, ger unika förutsättningar som är viktiga att tillvarata och som inte nödvändigtvis innebär att kommunen måste växa befolkningsmässigt. Man instämmer i att kärnan ligger för långt söderut och ser att det finns en stor utvecklingspotential på Hisingen. Det förutsätter då att det byggs fler bostäder där. En viktig förutsättning för att uppnå regionförstoring och befolkningstillväxt är bättre kommunikationer för att klara ökad pendling. Att förbättra kollektivtrafiken ses som en av de absolut viktigaste frågorna för framtiden. Möjligheterna att resa kollektivt måste beaktas redan när nya bostadsområden byggs. Vi behöver mer hjälp från statsmakten för att klara de uppsatta målen, och om vi i regionen kan vara eniga om dokument som rör satsningar på infrastrukturen ger det en styrka. För Öckerös del är det angeläget att få fler direktbussar och separata busskörfält in till Göteborg. Spårbunden trafik från Varholmen till centrala Göteborg är önskvärt och skulle underlätta, inte bara för Öckeröborna utan också för Torslandaborna. Partille kommun Partille betonar att tillväxt är grunden för hållbar utveckling och för vår välfärd. Kommunen ställer sig bakom satsningen i kärnan och en tätare region. Tillväxt i regionen och i kärnan gynnar även de delregionala centrum. Man betonar att tillväxten måste vara hållbar. Göteborgsregionen har lyckats väl med samarbetet kring gymnasieskolan, och att fortsätta utveckla samverkan anser Partille väsentligt. Gemensam översiktsplanering för Göteborgsregionens utveckling kan vara ett sätt. Det är dock viktigt att en sådan planering sker i koncensus mellan medlemskommunerna. Ökat samarbete kring trafikplanering och bostadsplanering är också önskvärt. Göteborgsregionen är i ett europeiskt perspektiv relativt glesbebyggt och Partille anser det därför nödvändigt att bygga fler bostäder i regionen för att få 15

23 tillväxt. En befolkningstillväxt krävs också för att få fler kostnadsbärare till en bra kollektivtrafik. När det gäller bostadsbyggandet diskuteras om det finns en konflikt mellan att satsa på byggnation i Partille - i östra Göteborgsregionen - och satsningar i kärnan. Konstateras dock att satsningar i Partille är bra för hela regionen. Även om tillväxt är temat för detta rådslag lyfter kommunen fram andra perspektiv än de rent ekonomiska som viktiga att diskutera. Sådana perspektiv är den sociala mänskliga dimensionen samt kulturen. Flera arbetstillfällen och bra kollektivtrafik betonas som viktigt för att få en god social struktur i ett samhälle. Man får heller inte glömma att slå vakt om de värden som finns i de mindre regiondelarna. Är det stora eller det lilla vackert? Dessutom är vi en del av världen och har ett ansvar även där. Betydelsen av kunskap och kompetensutveckling lyfts också fram. Utbildning anses som en av våra främsta konkurrensfaktorer, och det är därför viktigt att höja statusen på grundskolor och gymnasier. Allt hör samman. Vad beträffar infrastruktur och kollektivtrafik ställer sig Partille bakom de mål som satts upp av GR. Dock påpekas att K2020 ännu inte är politiskt förankrat och att tidsramen för de olika projekten bör diskuteras ytterligare. På det lokala planet lyfts möjligheten fram att utveckla kontorskomplex längs med E 20 på liknande sätt som har skett vid riksväg 40 mellan Göteborg och Borås. Ale kommun Ale kommun är positiva till tillväxt i regionen. Kommunen ser egna möjligheter till att bidra till befolkningstillväxten genom att öka sitt bostadsbyggande. Ny väg och järnväg ger nya möjligheter och måste nyttjas på bästa sätt. Kärnan kan växa, men Ales särart måste tas tillvara. Ales stora fritidsområden kan bidra till att stärka regionen. Olika typer av boendemiljöer behövs. En stark kärna är viktigt, men kranskommunerna får inte glömmas bort. Tillväxten får inte ske på bekostnad av miljö, natur, social struktur, segregation etc. Vi vill inte tillbaka till 70-talssyndromet. Samarbete i regionen är en förutsättning för en stark och expansiv region. Samarbete skapar också gemensamma grunduppfattningar om utvecklingen av regionen. Det kan vara svårt att styra var människor ska bo. En regionplan behövs. Det anses tveksamt om kollektivtrafiken 2020 kan nå 40 procent av resorna med tanke på att den utgör ca procent idag. Det krävs stora satsningar på kollektivtrafiken med bl.a. en utbyggd Västlänk. En samordnad kollektivtrafikoch bostadsutbyggnad är viktigt. 16

24 Eftersom en fungerande infrastruktur är väsentligt för en tillväxt i regionen, behövs ytterligare satsningar på att bygga ut den, t.ex. genom en ringled och fler älvförbindelser. Tillgängligheten till Landvetter flygplats förbättras när tåget kan stanna där, men vi får inte glömma att Säve flygplats (Göteborg City Airport) också finns. Forskning och utveckling är viktigt för regionens tillväxt och bör tydliggöras i dokumentet. Vi måste utnyttja de resurser som finns i regionen; t.ex. kan utbildning och fler invandrare leda till ny typ av handel och ökad nyfikenhet. Ales särart är en tillgång för regionen bl.a. genom de unika möjligheter som finns med tätortsmiljöer som är både natur- och storstadsnära. I kommunen finns mark för utbyggnadsmöjligheter att utnyttja. Med tanke på kommunens läge i förhållande till älven måste dock bostadstillväxten främst ske inåt (österut), med matartrafik till tåget. För att vi ska kunna öka kollektivtrafikandelen måste kollektivtrafiken fortsätta att byggas ut och bra anslutningstrafik måste skapas. Alla arbetstillfällen kan inte tillkomma i kärnan; det är viktigt att stödja möjligheten till arbetstillfällen på flera tätorter, t.ex. distansarbete genom IToch bredbandslösningar. Lilla Edets kommun Rådslaget präglades av en positiv anda och man var överens om innehållet i måldokumentet. Kommunen ställer sig bakom målet om en ökad befolkningstillväxt men vill samtidigt framhålla de negativa konsekvenser som en förtätning av kommunerna kan innebära. Som exempel på detta nämns segregerat boende och en sämre trafiksituation. Lilla Edets kommun är väl medveten om att man tillhör GRs arbetsmarknadsregion och ser gärna att denna utökas med fler kommuner. Tack vare samarbetet inom GR har revirtänkandet minskat. Överhuvudtaget önskar man stärka de kvaliteter som gör att människor vill bo och verka i Göteborgsregionen. Här tycker kommunen att Lilla Edet har en del att erbjuda ifråga om vacker natur, frisk luft och gott vatten (bästa kranvattnet i Sverige). Infrastrukturfrågorna får stor uppmärksamhet i rådslaget. Kommunikationer är en viktig fråga, särskilt för Lilla Edet som ligger i utkanten av GR. Man hoppas mycket på den positiva förändring som kommer att ske när både 45:an och dubbelspåret till Trollhättan blir verklighet. Samtidigt inser kommunen att det är ett gemensamt arbete, där även Lilla Edet måste medverka för att trafiksituationen i Göteborg ska kunna fungera bättre. Alla är överens om att 17

25 infrastrukturen måste utökas med Västlänken, pendeltågstrafik och en ny älvförbindelse. Lilla Edets kommun känner sig delaktig i GR. Man inser att kommunen har vunnit mycket på detta samarbete men undrar samtidigt över hur de enskilda individerna i kommunen ska kunna känna att de är invånare i GR. Kommunen ställer sig bakom målen i K2020 men tror inte att det är realistiskt att de kan vara genomförda enligt tidplanen. Lilla Edet önskar få kommunikationer även i öst-västlig riktning. Idag finns allmänna kommunikationer endast i nord-sydlig riktning. Kommunen ställer sig bakom mångfaldsresonemanget om kärnan men vill ändå framhålla att det borde gå att ha flera småkärnor och att tillverkningsindustri behövs även i framtiden. Lilla Edet önskar ett samlat angreppssätt för såväl ekonomiska som sociala och miljöfrågor. Man vill dessutom främja och utveckla samarbetet mellan GR och VG-regionen. Lerums kommun Lerums kommun ställer sig i stort bakom de målområden som tas upp i arbetsmaterialet och uttrycker att man vill vara en kommun med de positiva förtecken som beskrivs i dokumentet. Det finns en vilja att förädla och förstärka det arbetssätt som GR har idag och man vill gärna delta i fortsatta diskussioner kring hur samarbetet kan utvecklas. Rådslagen ger bra möjligheter att lyfta diskussionen. Ett ökat samarbete kring samhällsstrukturen i stort förutsätts. Detta främjar en positiv befolkningstillväxt och kan ske genom en gemensam översiktsplanering. Speciellt uttalas önskemål om att få återkomma till diskussioner om kommunövergripande översiktsplaner eller någon form av över-översiktsplan och få en sådan diskussion mer påtagligt även på politikernivå. En enhetlig bild av samhällsutvecklingen ses som en viktig förutsättning som kan generera befolkningstillväxt. Även när det gäller kollektivtrafiken efterlyses ett gemensamt helhetsperspektiv. Kommunerna måste gemensamt hjälpas åt för att klara befolkningstillväxten så att de kommuner som har problem med sin inpendling till kärnan bromsar tillväxten till förmån för de kommuner som ännu inte fått sådana problem. Detta kan t.ex. lösas genom att solidariska kommunikationsplaner tas fram. En gemensam syn på var vi ska bygga och hur vi ska fördela olika boendeformer, inte minst för att motverka segregation, efterlyses också. Arbetstillfällen är en viktig del i en attraktiv livsmiljö som inte får glömmas 18

26 bort. Vidare vill man värna den tätortsnära naturen gröna kilar och närhet till naturen är viktigt. För Lerums del är det således angeläget att ha en samsyn kring, eller ett gemensamt förhållningssätt till, frågor som påverkar den regionala samhällsstrukturen, t.ex. boende och kollektivtrafik. Hamnens betydelse och hamnbanans koppling till Västra Stambanan samt en tvärförbindelse Rv 40-E 20 är frågor som är viktiga för hela regionen och dess utveckling. Även en del lokala frågor, såsom en förbättrad förbifartsled vid Stenkullen, lyfts fram. Kungälvs kommun Rådslaget i Kungälv präglas av en positiv anda. Kommunen ställer sig bakom det måldokument som GR har tagit fram. Regionförstoring anses viktigt och man framhåller att Kungälvs kommun lever upp till målet om befolkningsökning som finns inom GR. Man förordar skapandet av en regional samordnad översiktsplanering. En stor del av rådslaget ägnas åt infrastrukturfrågor. Man uppehåller sig mycket vid kollektivtrafiken samt önskar snabbare och billigare färdsätt. Några röster hörs om att pendlingen kan bli en miljöfälla som innebär ökade energipriser. Ny älvförbindelse i Göteborg, byggandet av Västlänken och tidigare byggstart av Marieholmsleden anses som extra viktiga och bör därför prioriteras. Kungälv önskar få dubbelspår med pendeltrafik på Bohusbanan som skulle kunna trafikeras av de s.k. Götatågen. Broförbindelse vid Kornhall och ny på-/avfart vid Kareby finns på också på önskelistan. Dessutom framförs önskemål om bättre kollektiva tvärförbindelser. Det påpekas också att kollektivtrafik kräver goda cykelleder. Kärnan kan gärna utökas mot norra Hisingen, och Gerrebacka-Rödbo borde kunna byggas ihop. Kungälv har ett strategiskt läge vid motorvägen. Detta borde i större utsträckning utnyttjas vid nyetablering. Kungälv har mycket att erbjuda ifråga om vacker natur och obebyggd kuststräcka. Detta är en tillgång för hela regionen. Ett konkret förslag om att införa statliga bidrag så att arbetsgivarna kan subventionera arbetsresor för de anställda framförs. Forsknings- och utvecklingsverksamheten borde öka. Hantverks- och högskoleutbildning borde starta i Kungälvsområdet. Önskemål framförs om att 19

27 Kungälvs kommun borde satsa mer på turism och upplevelseindustri. Detta skulle hela regionen kunna ha nytta av. Dessutom vill man flytta tingsrätten till Kungälv och utöka servicesektorn. Kungälvs kommun anser sig mycket nöjd med rådslaget, och flera ledamöter framför förslag om att föra in fler frågor av regional karaktär i fullmäktigeförsamlingen i fortsättningen. Göteborgs stad Göteborg ställer sig i huvudsak bakom den färdriktning som anges i arbetsmaterialet. Vikten av att kommunerna i Göteborgsregionen tillsammans tar ansvar för att stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och ta tillvara regionförstoringens positiva effekter. Det gemensamma ansvaret för bostadsbyggandet i regionen lyfts särskilt fram. Ett ökat bostadsbyggande i Göteborg anses önskvärt samtidigt som betydelsen av ett blandat boende även i förortskommunerna samt för alla sociala grupper betonas. Göteborg ställer sig bakom de mål som formulerats kring befolkningsökning även om det finns en tveksamhet till vilka absoluta tal som ska gälla. En stark och växande kärna som håller samman regionen är nödvändig. Förtätning och bostadsbyggande betonas. Det finns samtidigt funderingar kring om det inte också är viktigt med starka småkärnor eller delregionala centrum som växer till och bidrar till mångfalden. Närhet till service spelar in här. Funderingar finns kring om kärnans placering med nödvändighet måste vara inom Vallgraven och Norra älvstranden eller om den lika gärna kan ligga mer åt öster eller söder. Det finns en naturlig kraft när en kärna bildas som inte kan bortses ifrån. På det lokala planet talar man för ett ökat bostadsbyggande i Angered. Dessutom framhålls att det är önskvärt med exploatering av Hisingen och Kungälv, nordost samt Gullbergsvass. Amhult nämns som ett bra exempel på en lyckad exploatering. Flera betonar också att det finns andra perspektiv som bör diskuteras i tillväxtsammanhang såsom sociala frågor, miljö, kunskap och kultur. Jämställdhetsfrågan lyfts fram särskilt. Vad händer t.ex. med livsvillkoren för kvinnor och barn vid en regionförstoring, då det till en större del är män som pendlar? En annan social aspekt som lyfts fram är hur vi jobbar med storstadsproblem som t.ex. segregering, droger och hög arbetslöshet. På kunskapsområdet betonas utveckling av universitet, evenemangsstråket, högteknologi, kreativa arbetsmiljöer och kluster. Ungdomar och studenter är viktiga för regionens framtid. Utbildning och kultur kan också locka folk till kärnstaden. Miljömässigt lyfts en god livsmiljö och närheten till grönområden fram. 20

28 Vad gäller näringslivsfrågorna nämns behovet av en diversifierad arbetsmarknad med både stora, medelstora och mindre företag. Varumärket Göteborg behöver utvecklas. Göteborg ställer sig även bakom målen att utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. En förbättrad kollektivtrafik anses vara en förutsättning när regionen ska växa, liksom att i möjligaste mån bygga bostäder längs befintliga kollektivtrafikstråk. Västlänken och en ny älvförbindelse inklusive Partihallsförbindelsen bör byggas. Satsningar bör göras på tåg eftersom kärnan måste kunna ta emot fler pendlare. Tåg till Landvetter är en nödvändighet. En satsning på cykeltrafiken förordas också och flera nämner vikten av att bygga en cykelbro över älven. Mer lokalt nämns behovet av en pendel som ansluter till Angeredsspåret samt satsningar på Gråbovägen. När Göteborgs Hamn ökar sin verksamhet bör framkomligheten dit ökas. Trängselavgifter/trängselskatt lyfts fram av några som ett sätt att ge intäkter för att lösa trafiksituationen i Göteborg. Göteborg anser det viktigt med ett fortsatt starkt och vidare utvecklat samarbete med övriga kommuner och andra aktörer i Göteborgsregionen. Man poängterar att det är viktigt att hitta bra former för detta samarbete och gemensamma beslutsfattande i regionen så att alla känner sig delaktiga. Ett framtida diskussionsområde som lyfts fram är de många människor som pendlar in till Göteborg för arbete men bor och betalar skatt i kranskommuner. Dessa inpendlare utnyttjar infrastrukturen och arbetsmarknaden i Göteborg men staden får ingen kompensation för förlorad skattekraft. En frivillig skatteväxling skulle kunna diskuteras. Tjörns kommun Tjörn poängterar att det är nödvändigt med en regional befolkningstillväxt liksom fler arbetstillfällen i regionen. I synnerhet betonas vikten av tillväxt och arbetstillfällen i den egna kommunen. För att Tjörn ska kunna bidra med sin del i en befolkningsökning enligt de diskuterade målen lyfts bostadsproduktionen fram som en mycket viktig fråga. I synnerhet anser man att fler tomter bör skapas samt fler och billigare bostäder för att i första hand attrahera barnfamiljer. Flerfamiljshus behövs. Samtidigt anser kommunen det viktigt att det regionala självstyret ökar. Tjörn vill bestämma över sig själv i så hög grad som möjligt utan att lagstiftning och regelverk begränsar. Tjörn ställer sig bakom resonemanget i arbetsmaterialet om en stark regional kärna. Dock finns en stark önskan om att få vara med och bestämma hur regionförstoringen ska gå till. Kommunen vill att värden som småskalighet, 21

29 livskvalitet och att må gott ska bevaras. Tjörn lyfter också fram sina unika miljöer som en regional tillgång som måste bevaras. Infrastruktur och kollektivtrafik lyfts fram som en viktig fråga för Tjörn, som i hög grad är en pendlingskommun. En attraktiv kollektivtrafik är ett medel för att få kärnan att växa. Det anses viktigt att bygga ut Bohusbanan för pendeltrafik. Samtidigt är det viktigt för Tjörn att kollektivtrafiken i Göteborg förbättras för dem som pendlar in och behöver komma vidare inom staden. Trafiken behöver också bli billigare och mer miljövänlig. Eftersom Tjörnbron ofta är hårt belastad framhålls på det lokala planet behovet av ytterligare en vattenförbindelse från södra Tjörn, antingen till Kungälv och Marstrand eller direkt in till Göteborg. Man ser också behov av bra matartrafik från Tjörn till pendeln i Stenungsund. Nätverksarbetet kring transportinfrastrukturen behöver stärkas. En miljödiskussion bör ske kring flyget till Landvetter. Kommunen lyfter fram vikten av att i tillväxtsammanhang prioritera en hållbar tillväxt med hänsyn till människor och miljö. Ett utvecklat samarbete inom regionen anses väsentligt men även norrut gentemot Orust och Uddevalla. Pga. Tjörns belägenhet i västra Sverige vid havet riktas blickarna också naturligt mot ett ökat internationellt samarbete med Oslo, Köpenhamn, London och Bryssel. Mölndals stad Mölndal uttrycker en vilja att ytterligare förstärka det djupa samarbetet i Göteborgsregionen, vilket nu sker genom rådslagsprocessen. Man lyfter fram det ömsesidiga behovet mellan Mölndal och övriga regionen och säger: Det som är bra för Mölndal är också bra för regionen. Mölndal anser det viktigt att fortsätta att stimulera befolkningstillväxt. En större region ger möjlighet till en utökad tjänstesektor. Det finns behov av att skapa fler företag, i synnerhet mellanstora. Mölndal ställer sig bakom resonemanget om kärnans betydelse för regionens utveckling. Det är viktigt att kärnan förtätas och får fler branscher. Däremot anser kommunen att kärnans placering kan diskuteras. Det finns en naturlig kraft söderut i regionen via evenemangsstråket kring Svenska Mässan. Det finns ett flyttmönster - ska det motverkas eller stärkas? Idag tillhör Mölndal kärnregionen men inte kärnan. En diskussion bör föras kring om Mölndal på sikt ska tillhöra kärnan, anser kommunen. Bostadsbyggandet lyfts fram som viktigt både för Mölndals och för regionens utveckling. Inte minst behövs bostäder för de ca 6000 personer som nettoinpendlar till Mölndals stad för arbete. Olika upplåtelseformer samt goda 22

30 kommunikationsmöjligheter är nödvändiga. Bättre planerade köpcentrum lyfts också fram. Mölndal framhåller även andra dimensioner än den ekonomiska tillväxten och infrastrukturen. Tillväxten måste vara hållbar och fungera på lång sikt. Det goda livet måste tillgodoses. Kvaliteterna i kommunen måste bevaras och stärkas. Det behövs bättre utbildningsinsatser och en bättre planerad invandrarpolitik. Grönområden och den friska luften måste bevaras. Ett konkret förslag som lyfts fram är skapandet av en politisk organisation inom GR för samverkan kring kultur- och fritidsfrågor samt turism. Mölndal ställer sig i stort bakom de mål som satts upp för infrastruktur och kollektivtrafik. Det finns dock en tveksamhet kring de siffror och procentsatser som anges. Målen är önskvärda men siffrorna bör diskuteras ytterligare. Närheten till Göteborgs stad märks tydligt i diskussionen inte minst kring kollektivtrafiken. Mölndal betonar vikten av en god kollektivtrafik med bättre täthet, bekvämlighet och pris. Taxesystemet i förhållande till Göteborg anses missgynna Mölndal och en översyn efterlyses. Enhetstaxa eller avståndsrelaterad taxa föreslås ersätta nuvarande system. Mölndal betonar också att miljömålen med färre luftföroreningar måste uppnås. Forskning på Chalmers kan hjälpa till. Att stimulera till ökad flextid för medborgarna kan fördela trafiken bättre över dygnet och lösa både trängsel- och luftproblem. För den regionala infrastrukturen lyfter Mölndal fram vikten av att bygga Västlänken med hållplats vid Korsvägen, Götalandsbanan via Mölndal och Landvetter flygplats, en ny älvförbindelse och fler dubbelspår. Man vill också satsa på miljövänliga fordon. Effekter av ett eventuellt införande av trängselskatt måste undersökas. Härryda kommun Härryda kommun instämmer i huvudsak i de mål som finns formulerade i arbetsmaterialet. Målet att stimulera en ökad befolkningstillväxt är bra och Härryda är beredd att ta sin del. Detta ställer dock krav på ökad samverkan och gemensam planering. Samarbete både inom och utanför regionen betonas. Behovet av att i högre grad samordna kommunernas översiktsplanering lyfts tydligt fram. Lite tillspetsat kan man säga att utvecklingen står och faller med att vi inte bara samverkar kring de uppsatta målen utan även kring sådant som kan medföra olägenheter för den enskilda kommunen, som t.ex. soptipp och flygplats. 23