Reflektioner från regionala folkhälsodagen

Transkript

1 Reflektioner från regionala folkhälsodagen Under regionala folkhälsodagen 18 februari 2015 fick alla deltagare, i grupp, möjlighet att reflektera över ett antal viktiga frågeställningar. Nedan finns dessa reflektioner dokumenterade. Reflektionerna kan ses som ett stöd eller inspiration till arbetet med folkhälsofrågor, på ett eller annat sätt. Reflektionerna är indelade i nio olika diskussionsområden; Integrerad planprocess Gemensamt synsätt Framgångsfaktorer för gräsrotsdemokrati Sammanhållen stad Ojämlik hälsa i yrkesroll Perspektiv trängseln Strategiska verktyg för jämlika villkor Projekt till utveckling i regionen Stadens offentliga rum 1. Integrerad planprocess Hur kan aspekter på miljö och hälsa bli en integrerad del av planprocesser som en tillgång och inte som belastning efteråt? Gruppen hade lite svårt att förstå frågans innebörd. Frågan försätter att aspekterna miljö och hälsa är en belastning? Tydligare rutiner från planeringens start. Tydligare beakta hälso- jämställdhet och djupare analysera aspekterna i planeringsprocesserna. Likaså barnperspektivet. Frågorna behöver finnas med tidigt i planeringen, inte bara frågor som måste finnas medenligt Hkb, hälsokonsekvensbeskrivning kan göras Ta ett krafttag om dessa frågor på ett tidigt skede i planarbetet. Miljö- och hälsoaspekter som förutsättningar för att nå målen. Ekonomi är medlet. Planerare måste få hjälp med kunskaper från andra professioner rörande miljö, sociala aspekter etc. Planerare måste ut och möta de verkliga perspektiven och nå ett djup. Intressant med Botkyrkas dialog som tog sig tid att lyssna ordentligt på medborgarna. Timing - perspektiven bör komma in tidigt i processen dvs i ÖP snarare än i detaljplan Miljö och sociala aspekter är en förutsättning för planeringen. Vi bygger för att tillfredsställa människornas behov. 1

2 Få med dessa frågor så tidigt som möjligt i planprocessen. Ha gärna med den befintliga bebyggelsen/befolkningen i tanken. Det är inte bara de nya som skall ha det bra utan även de som redan finns på plats. 2

3 2. Gemensamt synsätt Hur ska olika representanter för samhällsplanering (som t.ex. översiktsplanerare, miljöstrateger, folkhälsostrateger, näringslivsstrateger m.m.) mötas och utveckla gemensamma synsätt, mål, projekt, m.m. för att få hälsofrämjande förtätningsprocesser? Tvärsektoriell budget med tvärsektoriella uppdrag. Organisatoriskt samlande av strategiska funktioner eller sprida dem på olika förvaltningarna för att komma närmare verksamheten. Serviceprogram/socialt hållbarhetsprogram vid stadsplanering där olika kompetenser samlas och ingår. Frågan avgränsas till perspektivet inom förvaltningen. Viktigt att inte glömma hela civilsamhället som måste involveras tidigt. Det är viktigt att dessa representanter möts i olika tvärgående projekt och arbetsprocessen. Ofta arbetas det i stuprör istället för att ta tillvara på all kompetens som finns i en kommun. Mätbara målsättningar konkretiserar ett arbete och underlättar för olika kompetenser att mötas. Ofta involveras inte de 'mjuka' sociala kompetenserna i de tekniska hårda processerna. Hållbar utveckling blir ett alltmer växande och betydande område i alltfler processer. översiktsplaneprocessen. Men även i samrådsprocesser där även medborgare informeras och diskuterar med experter på lika villkor. involvera kommunens översiktsplan i skolans samhällskunskapsutbildning. Respekt för andra professioner Låt processen ta tid (skapar gemensam kunskap) Gemensam plattform Politiskt mod och stöd, långsiktighet Att redan på utbildningsnivå få med grundkunskap om ett bredare perspektiv och samarbetsparter. Bredare perspektiv tidigt i planprocessen. Processer med fler aktörer. Utveckling kring medborgardialog. 3

4 3. Framgångsfaktorer för gräsrotsdemokrati Vilka är era framgångsfaktorer för gräsrotsdemokrati i planeringsprocesser för att förtäta befintliga bostadsområden? Medborgardialog enligt Botkyrkas exempel. - hitta former så att alla olika grupper kommer till tals. Tjänstemän måste börja tänka "Outside the Box", ta på sig nya glasögon för att hitta och ta kontakt de här grupperna. Är det rätt personer som engagerar sig? Oftast får man personer som har starka åsikter om man tex står på ett torg. Hur får man representation från alla? Många projekt kommer på initiativ från lokala föreningar; hembygd, idrott, vi hjälper till att hitta medel, kontakter med myndigheter. Många idéer kommer från dessa. Kreativa upplevelseprojekt där man också får tycka, tex vad Sthlm stad gjort på Kulturhuset. Gå ut i skolor/förskolor, andra typer av åsikter från barn, de är inte formade än och kan tänka mer fritt. Engagerade, tycker att det är kul. Koppla med minecraft-bygge, kul, förens nytta med nöje. Aktivt besöka platser där man möter människor som man normalt inte träffar, eller som normalt inte har tid. Börja med ett vitt papper men med tydliga ramar t ex budget Integrera den kommande generationen(skolorna) i arbetet Medskapande - de boende deltar i planeringen Vara där människor finns Medborgardeltagande. Dialog i köpcentrum, skolor etc. Viktigt att möta medborgarna där de är. Skoluppgift för gymnasiet under sommaren. Samnyttjande av lokaler. Blanda olika grupper och åldrar. Skapa mötesplatser genom samlokalisering. - vita pappret: att medborgare ska vara med tidigt. - tydliga ramar: kommunicera vad medborgare kan påverka. - få acceptans för politiska beslut, typ vi ska bygga 1700 bostäder. - ställ frågan vad vill ni ha istället för hur vill ni förtäta? - funderar över vilka som blir hörda/vilka grupper hörs. - fundera över varför man har dialog, är det bara för att människor ska känna att de blir lyssnade på...? viktigt med bred övergripande dialog: vart är vi på väg? Varför vill vi göra det här? Hur gör vi på bästa sätt? - viktigt med dialog under HELA processen, inte bara inför. - återkoppling till de åsikter och synpunkter som kommit fram under processen. Tidig och kontinuerlig dialog. Skapa förståelse för samhällsplaneringens komplexitet. Respekt för deltagares kunskap. Tydlig med förutsättningarna för dialogen. Nå ut till befintliga föreningar mm istället för att skapa nya grupper och nätverk. Små grupper. Använda många olika kanaler och platser för att fånga in tankar och synpunkter. Ex fokusgrupper, appar, paneler, mobila kiosker, webb, större samrådsmöten, lokalpress, osv. Alltid bevaka att olika gruppers tankar kommer med, fundera över representativiteten Lyfta fram konsekvenser, både bra och 'dåliga'. Finns kompetensen? Ibland. Utmaning att nå ut dock. Svårighet att få fler röster att höras. Hur säkerställs inflytande? Bör bli bättre på att nå ut. Vilka kanaler, funkar bibliotek. Mer nytänk här. MEN vilket ansvar har den 4

5 enskilda medborgaren? Hur mycket får 'dialog' kosta i relation till utredande exempelvis. Vem är gräsrotsrörelse, aktivister av olika slag? Kanske mer frågor än svar men vi hann inte mer! 5

6 4. Sammanhållen stad Hur kan vi skapa en sammanhållen stad med människan som utgångspunkt? Kommunikationer med möjlighet ta cykel med sig Dialog och delaktighet. Lyfta olika gruppers behov. Tillgänglighet i kollektivtrafiken. Planeringen måste bli mer verklighetsförankrad. Områden måste bli fysiskt sammankopplade - viktigt för social sammanhållning och integration. Mer resurser till socioekonomiskt svaga stadsdelar. Mötesplatser, för olika grupper. Ta in andra viktiga nyttor än de samhällsekonomiska som på ett konkret sätt kan uppväga kostnaderna för t ex infrastrukturinvesteringarna. Vi måste börja konkretisera människans olika behov och förutsättningar (kön, ålder, studentliv, familjeliv) och hur preciserar vi sammanhållen stad (demokrati, gemenskap, fysisk planering). En blandad stad där man skall kunna göra allt. Blanda bostäder/arbetsplatser/kultur/fritid. Synliggöra förorten genom att skapa attraktiva kulturella platser för att dra folk och skapa lokalkänsla/patriotism (Nobelmuseet till Botkyrka) God tillgänglighet för att transportera sig med gång och cykel. Våga ställa krav på att lämna kvar gröna områden när exploatering sker. Bygg roligare, levande stad, det skall hända saker på kvällen också. Centralt att ha Sammanhållen stad son ett uttalat syfte (det har ett egenvärde) Skapa forum för att involvera grupper som inte har tendens att vanligtvis delta i det sociala samhället (möta grupperna ex från spårväg syd) Måste hitta sätt att kompensera för utebliven kontakt mellan människor - exempelvis sociala och digitala forum Fysiska tillgänglighetsaspekter är nyckel - ex spårväg syd Civilsamhälle Kollektivtrafik 6

7 5. Ojämlik hälsa i yrkesroll Har ojämlikhet i hälsa någon betydelse för dig i din yrkesroll? I så fall på vilket sätt? Ja! Vi representerar så olika yrkesområden så det går inte att säga något generellt. Alla arbetar dock framförallt med de mest utsatta pga ojämlikheten. Ja Frågan har tagit större plats de senaste åren. Tydligare uppdrag både från politik och tjänstepersoner. Hur jobba över kommungränser leddes frågor? Vi jobbar över kommungränser gällande fysiska projekt (bro) men hur hittar vi former för samverkan kring folkhälsohöjande gemensamma åtgärder? Vi är inte där. Som landskapsarkitekt betyder det mycket att utveckla närmiljöerna mycket. Göra grönytorna till tillgängliga och gratis spa. Till fler målgrupper. Ungdomars bostadsbrist påverkar hälsa genom stress och slitningar. Bygga för alla målgrupper Planera för rik fritid som inte kräver bil. Sociala motiv bakom all fysisk planering. Kollektivtrafik skapar jobbchanser som minskar skillnaderna i hälsa Glömmer rekreationsbehov vid förtätning Sociala värden centralt i skogsintressant. Ja, övergripande fråga Ja. Statens intentioner kring folkbildning, försöka finnas i föreningar och organisationer i områden med " svagare" röst i samhället. I utsatta områden ge förutsättningar för hälsosamma levnadsval. Resurser för att sätta fler i arbete. Ofta hög arbetslöshet i dessa områden. Reflektera oftare kring vilka man planerar för och tänka annorlunda. Utbildningsmöjligheter för fler. Nå ut med information till fler grupper. Olika sysselsättningsgrad efter förutsättningar. 7

8 6. Perspektiv trängseln Perspektivträngseln eller målkonflikter? barn, jämställdhet, jämlikhet, kön, sexuell läggning, utländsk bakgrund, ålder, funktionsnedsättning, miljö, trygghet m.m. så hur kan vi få in alla dessa perspektiv i en konsekvensanalys? Föröka gruppera, perspektiven kannor Miljö det enda som är obligatoriskt att ha med. Mer expertkunskap eftersom många faktorer samspelar. Många faktorer samspelar, hänger ihop. Svårt hålla många perspektiv i luften samtidigt. Generaliserar ofta, inte bra på det än. Grova antaganden i hkb; ibland ger man upp och fokuserar på miljö. Man ser ofta för kortsiktigt, ekonomin styr. Långsiktiga konsekvenser viktiga ta hänsyn till Sammanfoga olika yrkesgrupper, kompetenser. Vara bättre på att ge politiken bra underlag. Dialog med kommuninvånare viktigt, speciellt med tanke på att tjänstemännen inte själva bor i kommunen. Hur kan man involvera boende och verksamma aktörer på ett annat sätt än vad som görs idag. Blanda olika utredningsmetoder som kan komplettera varandra. Dialog, statistik, forskning, uppsökande dialoginsatser. Omgivningsanalys för att ta reda på vilka perspektiv som finns. Man måste vara medveten om synergieffekter, det som hjälper en målgrupp kan även hjälpa en annan. - utgå från människans basala behov, trygghet, gemenskap, delaktighet, meningsfullhet/förståelse. Försöka gruppera olika frågor och de kan bidra till varandra. Varje fråga måste även belysas för sig. Involvera olika grupper som har kunskap och insikt i olika frågor. Nyttja olika intresseorganisationer och föreningar. Korstabulering för att analysera alla perspektiv var för sig för att sedan analysera, de som går att koppla samman, tillsammans. -få med alla minoriteter i tidiga skeden via små arbetsgrupper med människor som driver sina sakfrågor. - det ska vara grunden, inte resultera i trängsel - Nacka kommun skriver in konsekvenser för barn i sina tjänsteskrivelser. På samma sätt ekonomiska konsekvenser. - tjänstepersoner har andra erfarenheter o bakgrund än boende: resulterar i exempelvis stort cykelfokus i ett område där många använder bil. - svårt att förhålla sig till framtiden utifrån dagens normer, man vet ju inte hur normerna är i framtiden... Ingen ny bra lösning från vår grupp. Konsekvenser för olika grupper/ olika perspektiv ett jobb som ska göras. Vem har sagt att det ska vara lätt? När krockar de egentligen? Det som är bra för barn/gamla kan vara bra för fler. Exemplet snöröjning: vems vägar ska prioriteras. Olika konsekvensanalyser? Miljö, social, hållbarhets, ekonomisk, samhällsekonomisk? Kostar miljöfrågorna? Vilket tidsperspektiv 8

9 väljer vi? Behövs mer kunskap. Ja. Samhället förändras hela tiden och vi får försöka hålla jämna steg, kämpa för att ha beredskap för olika utvecklingsriktningar. Vi är alla olika, svårt att kategorisera folk. Man tillhör fler grupper. 9

10 7. Strategiska verktyg för jämlika villkor Vad behövs för att planeringsprocessen på regional och kommunal nivå tillsammans ska kunna bli strategiska verktyg för att skapa mer jämlika livsvillkor i olika delar av regionen och staden, bl.a. bidrar till invånarnas känsla av sammanhang? Delaktighet, en mängd olika former, tillfällen och kanaler. Ökad kunskap (mer tvärsektoriellt mellan professioner) Tydliga politiska mål. Politiska beslut som inte bygger på röstfrieri eller kortsiktiga vinster för egen del (i det politiska spelet). 10

11 8. Projekt till utveckling i regionen Hur ska man få de individuella urbana projekten/initiativen i olika kommuner/stadsdelar att gå "bortanför" stadsdelen/kommunen för att bidra till en utveckling i hela regionen? Ofta är projekten inte ens ett engagemang för hela kommunen. Det är en början. Regionalt: att i planeringen mer tala om att länka samman människor snarare än områden. Göra sociala konsekvensbedömningar. Vet ej. RUFS:en är kanske bästa sättet eftersom det är en part som har i uppdrag att se hela regionen. Detta är en resurs och samverkansfråga som tar en hel del tid. Att först bygga upp nätverk och sedan komma till handling med gemensamma mål. 11

12 9. Stadens offentliga rum Reflektera över vilken förståelse du får av samhället genom att vistas i stadens offentliga rum; på stadens gator, torg och i parker? Vad är det för normer och attityder du är med och skapar i det vardagliga livet genom dina vanor och ditt beteende? Vilka grupper i samhället ser inte du, eller är underrepresenterade i de miljöer du dagligen rör dig i och vad betyder det? Ser få människor med utomeuropeisk bakgrund. Får därmed inte en konkret bild av Stockholmsregionens befolkning. Bilden en utomstående får är nog att de flesta i Sthlms län har bråttom och att telefonen är väldigt viktig. Överallt ser man människor i alla åldrar som sitter, står eller går böjda över sina telefoner. Samma sak ses i lekparker, på fik och i Trafiken. En del av det offentliga rummet som är viktigt för mig är grön-/friluftsområden. Ser få kvinnor med invandrarbakgrund ute i motionsspåren. Männen fiskar i sjöarna vid spåren och vid fint väder är hela familjer ute och grillar. Att ta en promenad eller löprunda är dock få som gör. 12