nr FRÄLSARE OCH FLYKTING johannebergs församlingsblad

Transkript

1 & nr FRÄLSARE OCH FLYKTING johannebergs församlingsblad

2 inledning Guds son på väg En liten nyfödd pojke är på flykt tillsammans med sin tonårsmamma och extrapappa. Han är hotad till livet i sitt hemland och den fattiga familjen tar sig fram genom ett kargt ökenlandskap för att gömma sig i ett främmande land. Efter en tid får de veta att dödshotet har minskat och att det går att återvända. I alla fall nästan. De får bosätta sig i en annan del av landet för att inte den nya regimen ska kunna spåra upp pojken. Han är en pojke som växer upp med andra fattiga barn i ett ockuperat land. Flyktingbarnet heter Jesus. Han vet hur det är att vara människa. Han vet hur det är att vara flykting, att vara rädd och hungrig. Jesus är Guds egen son och ändå valde Han att komma till oss i ett vanligt stall en gång för länge sedan. För att visa oss att Gud vill vara här hos oss, i våra vanliga liv. För att Han älskar oss. Advent betyder ankomst. Guds ankomst blev den första julen. Gud kommer också till alla som är på flykt i våra dagar. Gud kommer till dem som bor i flyktingläger i Turkiet eller som riskerar livet på flykt över Medelhavet. Gud följer med de flyktingar som kommer till vår stad varje vecka och behöver ett hem. Gud kommer också till alla oss som inombords är på flykt. Som lever med inre ensamhet, sorg eller oro. Gud vet våra rädslor och hur svårt vi har för det som är främmande och annorlunda. Det är advent. Gud kommer till oss. Låt oss ta emot Honom! Låt oss ta emot varandra och de som kommer till oss med hopp om fred! Med önskan om en välsignad advent och jul! maria hanner & 2 Tidningens namn består av ett inkluderande tecken, därför att Johannebergs församling vill finnas till för alla. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Den räknas som samhällsinformation och delas ut gratis till alla hushåll inom församlingens geografiska gränser. Ansvarig utgivare: Lars Persson Redaktör: Jonatan Sverker, tel jonatan.sverker@svenskakyrkan.se Redaktion: Mats Enander, Jonatan Sverker, Gunnar Persson Tryck: Sandstens, Göteborg Distribution: Posten

3 3

4 Kyrkan hjälper flyktingbarn att leka Sverige tar emot fler flyktingar än någonsin. I Johannebergs församling hjälper frivilliga till genom att ge flyktingbarn möjlighet att leka och skratta. Marie Lundin dukar fram frukt, te, godis och riskaka i det lilla köket i Centrias transitboende i Frölunda. Här finns två små rum för barnen i det som nu är ett nergånget hotell. På den ena väggen är barnens bilder upphängda. Teckningarna visar både minnen och förhoppningar: Iraks flagga och Afghanistans, och så den svenska flaggan med texten "We love Sweden". Blyga i början av samlingen Barnen får vänta utanför under förberedelserna, sedan stormar de in när de blir insläppta. Först är de lite blyga, men snart skrattas det. En pojke hittar en bilbana som han tar fram. Vi är inte här för att predika utan för att vara medmänniskor. De är våra medmänniskor oavsett vilken religion de har. Och jag gör det jag vill att någon skulle göra för mig om jag vara i samma situation, säger Marie Lundin. Godis är populärt. 4 Barnen kan ha trauman De möter afghaner, bosnier och syrier på boendet. Man kan bli tyngd av att se det som sker. Man känner sig desperat och arg över att folk behöver ha det så här, barnen blir traumatiserade, säger hon. Sara Hector är en av de frivilliga som möter barnen. Sara Hector leker med barnen vid den lilla diskhon, de låtsas att de lagar mat och diskar. Något språk har de inte gemensamt, men leken överbryggar klyftorna. Jag tycker det är jätteviktigt att få möta dem, leka med dem. Jag tror det kan vara en bro in i samhället att vi får göra det, säger hon. En flicka som kanske är fem år hittar en docka som hon blir lycklig över att få hålla en stund. Sara ler mot henne. Det berikar mitt liv med glädje, erfarenhet och livsberättelser att göra detta. Myndigheterna behöver också de ideella krafterna som det är nu.

5 Många barn kommer från Afghanistan och har gjort en lång resa till Sverige. Marie Lundin berättar att de gärna tar emot fler frivilliga som vill hjälpa till. Jesus bjöd in barnen till sig En annan grupp besöker Sagåsens flyktingförläggning på onsdagar. Olle Gustafsson är engagerad i det arbetet. Jag vet att behoven är väldigt stora. Olle Gustafsson tycker att det har varit gripande att möta människor och få ge dem lite glädje. Jesus säger att barnen ska få komma till honom. Detta är en chans att ge barnen ett ljus i mörkret och få prata lite med föräldrarna. JONATAN SVERKER Så kan du hjälpa: Anmäl dig som volontär vid Fyrklöverns flyktingboende som drivs av Oscar Fredriks, Carl Johans, Högsbos och Masthuggs församlingar tillsammans. Öppna ditt hem för ensamkommande flyktingbarn. Se information på Göteborgs kommuns hemsida. Få ett välsignat hem Detta är något för dig som flyttat in i en ny lägenhet eller bostad, men även för dig som bott länge på samma plats. Hemvälsignelse är en särskild ordning där man ber om Guds välsignelse över hemmet. Vid välsignelse kan CMB (Christos Mansionem Benedicat detta hem är välsignat av Kristus) skrivas över dörrposten. Särskilt i juletid är bokstäverna en påminnelse om de tre vise männen som enligt traditionen hette Casper, Melkior och Balthasar. Därför kan alla hem välsignas under trettondagstiden. Välkommen att ta kontakt med någon av prästerna för mer information! Trettondagsspel för alla Onsdagen den 13 januari blir det samling kring krubban kl 16 i Johannebergskyrkan. Därefter är det julgransplundring och fika. Anmälan senast den 7 januari till: maria.j.westerlund@svenskakyrkan.se Församlingens barngrupper gör uppehåll under julledigheten och startar igen vecka 3. 5

6 Att finna en väg som leder rätt Kan kristen tro verkligen vara något för en modern människa? Är det inte mest mossiga dogmer? I Johannebergskyrkan har fyra kvinnor funnit tro och vänskap på ett sätt som överraskat dem. När Anna Elfversson en dag för drygt ett år sedan gick förbi Johannebergskyrkan såg hon en affisch som berättade om katekumenatet, en vuxen väg till tro. Hon hade tidigare i livet sökt svar i andra sammanhang. Men jag hade inte intresserat mig för kristen tro sedan konfirmationen. Jag tänkte att kristendomen ändå är vår historia, jag måste ge den en chans också, säger hon. Mimmie Backlund, Sofia Larsson och Anna Schramm kom också med i gruppen. De var alla med i Johannebergskyrkans kör men ville lära sig mer. Jag saknade andra vuxna att dela min tro med, säger Anna Schramm. De sitter i ett rum i församlingshemmet och berättar. Anna Schramm, Sofia Larsson, Anna Elfversson och Mimmie Backlund har mötts i kyrkan. När man träffar dem tillsammans märker man att det finns en förtrolighet mellan dem, de är som gamla vänner som är måna om relationen. Men när de började i katekumenatet, som samtalskursen heter, var det först trevande. Snart började de dock öppna sig för varandra och samtalen blev mer levande. Först skulle vi bara träffas var tredje vecka, men vi tyckte det var så meningsfullt att vi ändrade till varannan, säger Mimmie. Katekumenatet leddes av prästen Niclas Bergenheim och diakonen Ulrika Geinäs, som gick igenom ämnen som meningen med livet, tron och Jesus och ondskan. Jag tog det som en spännande resa där jag inte alls 6

7 Här får du hjälp att söka svar Det har blivit många samtal under kvällarna. visste var det skulle landa, säger Anna Elfversson. Det var inte något som skedde omedelbart, men med tiden öppnades dörrar som varit helt okända för dem. Jag har känt bönens kraft. Den gemensamma bön som vi haft har varit en sådan kraftkälla, säger Anna Schramm. Sofia är nyfiken på att lära sig mer om Bibeln när hon nu insett vilka insikter och andliga skatter som döljer sig i den. Anna Elfversson har också gjort aha-upplevelser. Jag har haft fördomar om kyrkan, som säkert många har, men jag har insett att det finns en rikedom, säger hon. Tron för dem är inte heller begränsad till de tillfällen de träffas. Den bär också i vardagen. För mig har gemenskapen i gruppen betytt att jag inte känner mig konstig som är kristen, säger Anna Schramm. De rekommenderar varmt den som är intresserad att ta kontakt med kyrkan och söka sig till katekumenatet. Man blir inte på något sätt pådyvlad vad man ska tro utan man får gå i egen takt, säger Anna Elfversson. Jonatan sverker I Johannebergskyrkan startar snart en öppen grupp för samtal om livsfrågor utifrån den kristna tron. Den första samlingen hålls den 21 januari kl efter kvällens mässa i kyrkan. I Buråskyrkan finns det möjlighet att gå alphakurs. Det är en grundkurs i kristen tro. Den börjar 28 januari kl Det blir även en äktenskapskurs utifrån alpha med start 1 mars kl Mer information: Ulrika Geinäs, diakon, om den öppna gruppen: ulrika.geinas@svenskakyrkan.se Mats Enander, präst, om alphakursen: mats.enander@svenskakyrkan.se Nu lämnar församlingen kapellet Under första advent vill församlingen i stor tacksamhet till Gud fira den sista gudstjänsten i Landala kapell som en festhögmässa. Efter gudstjänsten kl 11 blir det tillfälle till gemenskap. Församlingen firar sedan inga gudstjänster i kapellet under december. 7

8 Barnens präst har blivit pensionär Nu har församlingens präst Lars-Christian Hellgren gått i pension. Under hans år i Johannebergskyrkan har församlingen förändrats. Men den har också förändrat honom. Lars-Christian är en barnens präst. Ju äldre han blivit, desto mer tid har han lagt på dem. Jag fick under början av 2000-talet alltmer börja arbeta med barn. Det jag tycker varit roligast är ta med barnperspektivet in i gudstjänsten, säger han. Han menar att det är barnen och familjerna som är framtiden och dem måste kyrkan satsa på. Familjerna står vid dörren och knackar på och vill komma in. Det är upp till oss att släppa in dem, säger han. Lars-Christian kom till församlingen 1994 efter att ha varit kyrkoherde i Lidhults församlings i Växjö stift. I Johannebergs församling blev han sjukhuspräst i Vasa sjukhus. Det var en inspirerande tjänst. Jag fick utbilda mig i sjukhussjälavård i Uppsala, det var bra på många sätt. Gudstjänsterna har varit toppar När sjukhuset lades ned 1998 blev han komminister i Johannebergskyrkan, och han kom också att tjänstgöra som områdespräst i Landala. Topparna är naturligtvis gudstjänsterna, det har varit fint, säger han. Under de dryga 20 år som han varit präst här har han sett Johannebergskyrkan förändras. När han kom hit var det en ganska traditionell församling med mycket folk i kyrkan och många gudstjänster. 8 Lars-Christian Hellgren har tjänat i församlingen sedan Idag är det inte lika traditionellt. Men Johanneberg är fortfarande en väldigt stabil församling, säger han. Han tror också att han själv förändrats. Han predikar friare nu. Men budskapet är inte annorlunda. En seglande präst Nu går han i pension från tjänsten, men han ser inte slutet på sitt tjänande som präst. Jag vill säga tack för den här tiden, säger han. Men kallelsen går inte i pension. Jag vill vara människofiskare även i fortsättningen, vill fånga fler till Guds rike, säger han. Som pensionär kommer hans kreativa ådra att få mer utlopp. Han ska också se till att ge sig ut på havet med segelbåten. JONATAN SVERKER

9 Mötesplatser med Gud Del 6: Diakonin text: gunnar persson Diakoni är ett ord, som många inte vet vad det betyder. Man kanske tänker på diakonen och att det är något som har med detta ämbete att göra. Det stämmer. Men det har också med alla kristna att göra. Diakoni betyder helt enkelt tjänande. Det handlar alltså om att räcka den behövande en hjälpande hand. Diakonen har detta som sin huvuduppgift. Men Jesus har givit den uppgiften åt oss alla! Diakonens uppgift är inte att hjälpa i vårt ställe. Diakonens uppgift är att hjälpa oss att hjälpa, att organisera församlingens hjälpverksamhet. Om du skulle vilja hjälpa men inte vet hur ska du därför ta kontakt med diakonen och be om stöd och råd. Eller kanske har du någon ny, klok idé om en hjälpverksamhet, som du inte skulle vilja stå ensam i. Ta då kontakt med diakonen. Kanske kan vi hjälpa bättre tillsammans! Tillsammans kan vi bygga upp en mer systematisk och organiserad hjälpverksamhet. Det är inte alltid lätt att hjälpa. Den som vill hjälpa, kan ibland bli utnyttjad och kan då behöva stöd i att sätta gränser och i att hjälpa på ett sätt som verkligen hjälper den behövande till ett mer självständigt liv. Även detta är diakonens uppgift. Allt detta låter nu gott och väl, men hur är det en mötesplats med Gud? Jo, Jesus säger: "Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig." (Matt 25:40) När vi betjänar de små, betjänar vi Jesus. Jesus identifierar sig starkt med de små och svaga. Så starkt, att Han säger att det vi gör för dem, det gör vi för Honom. Så om du vill tjäna Jesus, gå då ut till de nödställda och ge dem din tid och uppmärksamhet! Tidigare mötesplatser med Gud 1) Bibeln - & 2014:3 2) Dopet - & 2014:4 3) Nattvarden - & 2015:1 4) Bönen - & 2015:2 5) Gemenskapen - & 2015:3 Läs om dem på 9

10 Musik i jul Sergei Rachmaninov Musik i december Sånger i adventstid 1 december kl 12 Johannebergskyrkan Maria Sjökvist, mezzosopran. Jan K Delemark, piano. Julspel 6 december kl 15 Johannebergskyrkan Barnkörerna Piggelin och Pop-up samt förskolan Trädet. Efteråt blir det julfika och en liten julmarknad. Julkonsert i Buråskyrkan 6 december kl 15 Buråskyrkans tre körer Dagg, Sela & Zion (barn och vuxenkörer). 6 december kl 17 Julkonsert med gospelkören Zion. Konsert: Sergei Rachmaninov Vigilia op december kl 18 Johannebergskyrkan Johannebergs vokalensemble. Jan K Delemark, dirigent. Var med och sjung! Hela kyrkan sjunger 13 december kl 16 Äldreboendet Landalahus Advents- och julsånger tillsammans med Johannekören, Nya Landalakören, sångsolister och instrumentalister. Alla är välkomna! Julsång i Johanneberg 13 december kl 18 Johannebergskyrkan Kom och sjung med i och lyssna till julens sånger och psalmer tillsammans med körerna Cantores Hilares, Jubilatekören, Krydda, Tonara, Vox Magna och blåsorkestern Mölndal Symphonic Band. Julfirande i Johannebergskyrkan På julafton blir det julbön kl 17 i Johannebergskyrkan. Efter bönen är alla som önskar välkomna att fira jul i kyrkan. Det blir god mat och trevlig samvaro. Vill du hjälpa till med att göra denna julaftonskväll speciell? Då kan du vända dig till prästen Ingemar Scott. 10

11 Kontakta oss Gudstjänster i juletid Buråskyrkan 29/11, första advent: Högmässa kl 10 6/12, 13/12 och 20/12: Högmässa kl 10 Julafton: Julnattsmässa kl /12 och 3/1: Högmässa kl 10 Trettondagen Högmässa kl 10 Johannebergskyrkan 29/11, första advent: Högmässa kl 11 6/12, 13/12 och 20/12: Högmässa kl 11 Julafton: Julbön kl 17 Juldagen: Julotta kl 8 Högmässa kl 11 Annandag jul: Högmässa kl 11 Nyårsafton: Nyårsbön kl 16 Nyårsdagen: Sammanlyst högmässa kl 11 Trettondagen: Högmässa kl 11 Johannebergs församling Walleriusgatan Göteborg E-post: johanneberg.forsamling@svenskakyrkan.se Tel: (gemensam växel) Telefontid: 9-12, Bokning av dop, vigsel, begravning Tel: Telefontid: E-post: gbg.bokning.centrum@svenskakyrkan.se Präster Kyrkoherde Mattias Sundkvist mattias.sundkvist@svenskakyrkan.se Mats Enander mats.enander@svenskakyrkan.se Ingemar L Scott ingemar.l.scott@svenskakyrkan.se Niclas Bergenheim niclas.bergenheim@svenskakyrkan.se Diakoner Ulrika Geinäs Maria Hanner Lisbeth Larsson

12 En jul för både fattiga och rika Sällan beskrivs barndomshemmet med sådan värme och sällan omgärdas det med sådant romantiskt skimmer som när barndomens jular kommer på tal. Julen beskrivs ofta som familjens eller hemmets stora högtid under året. Det kan vara nyttigt att ha i åtanke just detta år när fler människor än någonsin tidigare lever på flykt fjärran från sina hem och ofta separerade från sina familjer hade antalet människor på flykt i världen ökat till ofattbara 60 miljoner och under 2015 har antalet fortsatt att öka i ett alltjämt stegrande tempo. I centrum av julen finns inkarnationens mysterium Gud blir människa. Det sammanhang till vilket Jesus, Guds son, föds är ett liv i hemlöshet det fanns ju inte plats i härbärget. Det som börjar med en födsel i ett stall byggt för djur följs av flykt undan förföljelse och en flerårig exil i Egypten. Hemlöshet och flyktingskap är inte främmande för Gud. Tvärtom utgör det sinnebilden för de livsvillkor i denna sargade värld som alla människor, utan undantag, delar. Inkarnationens betydelse för oss människor beskriver Bibeln på olika sätt: Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod (Ef 2:13), eller Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom (2 Kor 8:9). Men jag vill även omformulera det budskapet till att Gud valde hemlöshet för att bereda oss plats i sitt himmelska hem. Oavsett om du firar denna jul i en välordnad bostad eller i ett tältläger på en gammal exercished handlar julens budskap också om dig och om hur du är en del av den mänsklighet för vars skull Gud valde fattigdom och hemlöshet. Med önskan om en välsignad advents- och juletid i Johannebergs församling! Mattias Sundkvist Kyrkoherde mattias.sundkvist@svenskakyrkan.se