Tro och trygghet - Julspel och marknad Fira med fler - Från Marocko till Burås. &nr JOHANNEBERGS FÖRSAMLINGSBLAD

Transkript

1 Tro och trygghet - Julspel och marknad Fira med fler - Från Marocko till Burås &nr JOHANNEBERGS FÖRSAMLINGSBLAD

2 INLEDNING Tro som en öppen famn Vi har ett piano hemma, ett sådant som det verkar som om alla Svenssonfamiljer i villa har. Det är ett gammalt, ostämt piano som vi har fått från äldre släktingar och som ingen har använt under många år. Men så har det inte alltid varit. När jag var liten satt jag ibland där med mamma och hon spelade för mig och mina syskon. Är du Guds barn så hör du hemma i Guds hus, sjöng hon. Som kristen får man ibland frågor om vad det innebär att ha en tro. När det händer vaknar teologen inom mig. Tankar om vad aposteln Paulus skriver och vad Jesus säger flyger genom huvudet och jag får ibland hålla emot för att inte bara rada upp alla de rätta svaren. Men när jag gräver djupare i mig själv är det en sak som blir allt tydligare vad det gäller trons verkliga innebörd; Jag har ett hem. Det finns en plats där jag är rotad, en stadig grund i tillvaron. Detta hade inte varit möjligt om Gud inte hade tagit första steget. I Johannesevangeliets inledning berättas det om hur Gud själv blev människa i Jesus och bodde bland oss. Det grekiska ordet för bodde för tankarna till tabernaklet där Gud fanns mitt bland sitt folk under deras vandring genom öknen. Detta är också julevangeliet, att Gud bestämde sig för att bo bland oss så att vi skulle kunna bo med honom. Är du Guds barn så hör du hemma i Guds hus. Det var inte bara mamma som brukade sjunga för mig när jag var liten. Hade jag svårt att sova tog pappa mig i sin famn och sjöng ord som jag nu kommit att förstå talar mycket väl om tron: Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn, så var det för mig att komma till Gud. Jag kände att där hörde jag hemma. Det fanns en plats i Guds stora rum, en plats som väntade på mig. Och jag kände: Här hör jag hemma. Jag vill vara ett barn i Guds hem. "Som när ett barn kommer hem" av Göte Strandsjö JOHANNES NORDBERG & 2 Tidningens namn består av ett inkluderande tecken, därför att Johannebergs församling vill finnas till för alla. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Den räknas som samhällsinformation och delas ut gratis till alla hushåll inom församlingens geografiska gränser. Ansvarig utgivare: Mattias Sundkvist Redaktör: Jonatan Sverker, tel jonatan.sverker@svenskakyrkan.se Redaktion: Tryck: Distribution: Mats Enander, Gunnar Persson, Johannes Nordberg Sandstens, Göteborg Posten

3 I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba. Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt. LUKASEVANGELIET 2:8-14 3

4 Domprosten leder Johanneberg Vid årsskiftet blir Johannebergs församling en del av det nya Domkyrkopastoratet. Det innebär inte en dramatisk förändring, men domprost Karin Burstrand tror på mer samarbete mellan församlingarna. Vid årskiftet upplöses Göteborgs kyrkliga samfällighet, som har anor från slutet av 1800-talet. Istället kommer Svenska kyrkan i Göteborg att organiseras i ett antal större pastorat. Johannebergs församling blir tillsammans med fem andra innerstadsförsamlingar en del av Domkyrkopastoratet där domprosten Karin Burstrand kommer att fungera som kyrkoherde. Församlingens nuvarande kyrkoherde Mattias Sundkvist blir istället församlingsherde. Hur kommer man som församlingsbo att märka förändringen? Till en början så märker man nog ingenting. Gudstjänstliv och allt annat i församlingen kommer att fortsätta som vanligt. Det är framförallt en organisatorisk förändring, säger Karin Burstrand. Men i framtiden tror hon att samarbetet kan öka mellan församlingarna, till exempel vad det gäller arbetet med att nå ut. Jag skulle vilja att vi kommunicerade på olika sätt till olika grupper, så att vi till exempel kan nå unga bättre. Det finns en teologisk mångfald i pastoratet, något som hon tycker är positivt. Jag eftersträvar inte någon likriktning. Men jag hoppas att vi som arbetar i pastoratet ska kunna få större förståelse för hur andra gestaltar evangelium. Domkyrkopastoratet styrs av ett gemensamt kyrkoråd, Domprost Karin Burstrand. som det går att vända sig till om man vill komma i kontakt med kyrkopolitiker. Men varje församling kommer också att ha ett eget församlingsråd. Dit kan man alltid kan vända sig. Och varje församling har också en egen församlingsherde. Den 6 januari kl 16 firas en gemensam gudstjänst i Domkyrkan, som manifesterar att det nya pastoratet bildas. Vi välkomnar alla dit, och hoppas på en stor uppslutning. JONATAN SVERKER 4

5 Julmarknad, julfika och Jesusbarnet - för hela familjen Söndagen den 10 december kl 16 är det gudstjänst för små och stora i Johannebergskyrkan. Då blir det julspel, julmarknad och julfika. I julspelet deltar Piggelinkören och barn från förskolan Trädet. Det här är en möjlighet att få höra julens budskap i ett barnvänligt format. Det blir mycket sång och julstämning, säger Caroline Hernberger, som är musikpedagog i församlingen. Tjugondag Knut, den 13 januari kl 16, är det dags att dansa ut julen. Då blir det ett till julspel, och även dans runt granen, fika och fiskdamm. Du behöver inte fira ensam Även i år blir det julfirande i Johannebergs församlingshem. Efter julbönen kl 17 på julafton blir det en julaftonsgemenskap med julgröt, smörgås och några små julrätter. Det här är för alla som vill fira jul i större gemenskap, och för alla andra som kanske har en gemenskap men vill berikas av att möta nya personer. Det är öppet för alla att komma hit, säger prästen Ingemar Scott. Under kvällen blir det sång, fika och samtal. Du kan ta med dig en julklapp för cirka 20 kr och få en av motsvarande värde. Kostnaden för mat är 50 kr. Anmälan senast 21 december till Ingemar L Scott: Telefon: E-post: ingemar.l.scott@svenskakyrkan.se Välkommen att fira jul i kyrkan! 5

6 En tro som För Ibtissam kändes Gud långt borta. Ända tills hon började att läsa Bibeln. Den tro som förr vad så avlägsen ger henne idag kärlek och frid. En dag i våras när jag öppnade min mail fanns där ett speciellt meddelande, med en fråga: Jag undrar om jag kan få komma till er och läsa Bibeln? Jag svarade att vi har mässa på onsdagar, följt av bibelstudium och att vi förstås ser fram emot att träffa dig. Nästa onsdag såg jag en kvinna längst bak i kyrkan och presenterade mig. Ett glatt leende och snart förstod jag att detta var kvinnan som mejlat tidigare. Ibtissam, som hon heter, var full av frågor och sprudlande glad över att få vara i kyrkan. Vid bibelstudiet lärde vi känna varandra och bestämde att ses även nästa onsdag. Detta var början på något som ledde fram till dop under sommaren och fortsatt studium av Bibeln. En människa har kommit till tro och vill helt naturligt få näring för sin tro. Fick en koran som liten Ibtissam föddes för 32 år sedan i Marocko, i en sekulariserad muslimsk familj. Under sin uppväxt fick hon en koran av sin mamma för att lära känna Gud. Snart upptäckte jag att Gud kändes långt borta i Koranen. Allt var så strikt och den nära relationen uteblev. Det fanns inte heller något utrymme för frälsning och paradiset verkade mest vara reserverat för männen, säger hon nu såg hon ett kristet tv-program som ifrågasatte 6

7 förvandlar livet islam och detta fick henne att själv ställa frågor. Hon började chatta över internet med kristna och förstod att Gud är inte den som behöver vår bön utan det är vi som behöver Gud. Trodde att Bibeln var förfalskad När Ibtissam sedan kom till Sverige började hon själv söka aktivt efter sanningen. Hon läste Bibeln och sakta växte bilden fram av att det hon lärt sig i barndomen inte stämmer. Jesus är inte bara en profet utan något mycket mer. Bibeln är inte en förfalskning utan sann. Bibeln är skriven av människor och innehåller därför mycket av relationer och kärlek. Samtidigt är författarna människor som fått ord av Gud, och Gud har satt sitt avtryck i historien. Tydligast syns detta i evangeliernas berättelser om Jesu liv på jorden. Kärleken känns i kroppen För Ibtissam är detta revolutionerande och hon berättar att Bergspredikans ord om att älska sina fiender blev så kraftfullt att hon grät. Hon betonar att denna kärlek från Jesus upplever hon i hela sin varelse, i både kropp och själ bestämde sig Ibtissam för att följa Jesus och be om syndernas förlåtelse. Hon var drabbad av Guds kärlek och kunde inte hålla emot längre. Hon ville ha honom i hjärtat. När hon sedan, under en sjukdomsperiod, frågade Gud vad hon skulle göra föreslog hennes pojkvän att hon kanske skulle gå till kyrkan. När jag frågar vad tron på Jesus betyder svarar hon: Glädje och frid men också att jag kan älska mina fiender. Ta emot Guds förlåtelse Vad är det att komma till tro på Jesus? Ja, det beskrivs bäst genom en människas vandring som Ibtissams. Där kan vi ana Guds handlande, Han som söker efter varje vilsen människa. Det var Guds ofattbara kärlek som visades genom Jesu död på korset, ett offer för att vi skulle gå fria. I julevangeliet läser vi att en frälsare har fötts, och i Jesus har vi fått en frälsare så unik och avgörande för kristen tro. Människans gensvar är och förblir att be om Guds förlåtelse och att ta emot glädje och frid. Detta tal om syndernas förlåtelse, är det inte omodernt? Önskar vi verklig frihet och evig glädje är syndernas förlåtelse nödvändig. Den innebär en fullkomlig rening av våra samveten och upprättelse från all synd, en pånyttfödelse där vi får leva som barn till Gud, ett liv i tro på att kärleken segrar även när jag själv blir illa behandlad eller begår misstag. Johannesevangeliet uttrycker det klart och tydligt vad kristen tro handlar om: Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Kanske vill du också skicka ett mejl? Det kan bli livsavgörande. MATS ENANDER mats.enander@svenskakyrkan.se 7

8 En rolig skola om Gud Under söndagarna finns det en annorlunda skola i Buråskyrkan. Då finns möjlighet att lära sig mer om Bibelns berättelser och kristen tro i söndagsskolan. Alla barn mellan 0 och 14 år är välkomna. Söndagsskolan arrangeras parallellt med högmässan, som börjar kl 10. Johannebergs församling stöttar människor i livets svåra stunder. Det kan röra sig om mat när kylen är tom eller om tillfälligt ekonomiskt stöd när kassan har sinat. Vill du hjälpa oss att hjälpa människor som bor i Landala, Johanneberg och Krokslätt? Nu finns det möjlighet att skänka pengar till Johannebergs diakonifond. Din gåva gör skillnad. Plusgirokonto: (Märk inbetalningen: Diakonigåva Johanneberg ) Swish: Bär varandras bördor JOHANNEBERGS DIAKONIFOND Mötesplatser med Gud Del 14: Tro GUNNAR PERSSON De flesta känner nog till att tro är något oerhört viktigt i kristendomen. Men vad är tro och på vilket sätt är den viktig? Tro där det finns skäl att tro! Det är vanligt att man föreställer sig tro som ett slags alternativ till vetande. Eftersom man inte kan veta något om det andliga får man tro blint, tänker man. Eller också kan man tro lite som man vill, om det känns bra att tro så. Men det är förstås precis tvärtom: Ju mer sannolikt något är, desto mer sannolikt är det att det också får goda konsekvenser om jag tror så. Den som tror på något utan goda skäl, riskerar att bli lurad. Och den som tror på något bara för att det känns bra, riskerar att lura sig själv. Om jag till exempel alltid tror på vinst i spel, riskerar jag att bli utfattig. Det känns kanske bra att tro på vinst, men det fungerar oftast inte. På samma sätt ger det bäst konsekvenser om man om Gud tror så som det finns goda skäl att tro. Tro är vägen till Gud Varför är då tron viktig? Jo, tron är vägen till Gud. Eftersom Gud är helig kan bara den som är rättfärdig, det vill säga den som lever helt och hållet som Gud 8

9 vill, komma till honom. Men vi är inte rättfärdiga, utan vi har gjort en massa fel, med tankar, ord och gärningar. Då kan man tänka sig att man skulle kunna komma till Gud genom att skärpa till sig och bara göra bra saker. Problemet är att vi tyvärr inte kan leva upp till Guds förväntningar. Därför har Jesus blivit människa. Han levde helt rättfärdigt. Han erbjuder oss nu att byta vår synd mot hans rättfärdighet. Och det är detta som sker genom tro. Eftersom vi inte kan räddas genom våra gärningar, måste Gud låta det ske på något annat sätt, och då valde han tron. Jesus räknades som syndare i vårt ställe och kunde därför dö på korset. Och den som tror på Jesus, räknas som rättfärdig i Jesu ställe, och är därför välkommen till Gud! Tro är mottagande vila Om vi inte räddas genom gärningar utan genom tro, måste tro vara något annat än en gärning. Tro är ingen prestation, det är en vila. Tro är att ta emot Jesu död, att ta emot rättfärdighetens gåva från honom. Tro är inte heller i första hand en övertygelse om ett sakförhållande, såsom att Gud existerar eller att Jesus dött för våra synder. Tro är framför allt en tillit till Jesus som person. Tro är relation snarare än teori. Tro är att räcka ut sin hand till Jesus, att tacka för hans död, och att ta emot rättfärdigheten från honom. När Jesus blev korsfäst, var det två brottslingar som blev korsfästa på samma plats. Den ena sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike." Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset." (Luk 23:42-43) Detta är tro. "Tänk på mig"! Och det räckte för att rövaren skulle bli räddad. Tron är dock inte ett alternativ till gärningar på så sätt att vi skulle sluta göra goda gärningar. Tvärtom! Räddning genom tro är den bästa förutsättningen för att sedan också göra goda gärningar; av kärlek och inte på grund av krav. Några tidigare mötesplatser: 1) Bibeln - & 2014:3 2) Dopet - & 2014:4 3) Nattvarden - & 2015:1 4) Bönen - & 2015:2 5) Gemenskapen - & 2015:3 Läs om dem på 9

10 JULENS MUSIK LUNCHMUSIK I JOHANNEBERGSKYRKAN Jan K Delemark spelar orgel i adventstid. Tisdag 5 december kl 12 JULSÅNG I JOHANNEBERG Kom och sjung med i och lyssna till julens sånger och psalmer tillsammans med körerna Cantores Hilares, Jubilatekören, Sofia Johanssons vokalensemble och blåsorkestern Mölndal Symphonic Band. Solist Maria Sjökvist. Söndag 17 december kl 18 GUDSTJÄNST MED JULMUSIK Sjung julsånger tillsammans. Jan K Delemark spelar orgel. Söndag 7 januari kl 18 För information om 2018 års musik i församlingen, se hemsidan. Vill du sjunga i kör? I Johannebergs församling finns många körer, för barn och för vuxna, för nybörjare och för avancerade sångare. Information om alla körer finns på vår hemsida. Du kan också kontakta församlingens köransvariga: Göran Allvar (vuxenkör Johannebergskyrkan) goran.allvar@svenskakyrkan.se Jan K Delemark (vuxenkör Johannebergskyrkan) jan.k.delemark@svenskakyrkan.se Karin Stenbäck (barnkör Buråskyrkan) karin.stenback@svenskakyrkan.se Caroline Hernberger (barnkör Johannebergskyrkan) caroline.hernberger@svenskakyrkan.se 10

11 Kontakta oss Johannebergs församling Walleriusgatan Göteborg E-post: johanneberg.forsamling@svenskakyrkan.se Tel: (gemensam växel) Gudstjänster i advents- och juletid Buråskyrkan 3/12, första advent Högmässa kl 10 10/12 och 17/12 Högmässa kl 10 Julafton Samling kring krubban kl 11 Julnattsmässa kl Annandag jul Högmässa kl 10 Nyårsafton Högmässa kl 10 Trettondedag jul Högmässa kl 10 Söndag 7/1 Högmässa kl 10 Johannebergskyrkan 3/12, första advent Högmässa kl 11 10/12 och 17/12 Högmässa kl 11 Julafton Julbön kl 17 Juldagen Julotta med mässa kl 8 Nyårsafton Nyårsbön kl 16 Nyårsdagen Högmässa kl 11 Trettondedag jul Högmässa kl 11 Bokning av dop, vigsel, begravning Tel: E-post: gbg.bokning.centrum@svenskakyrkan.se Präster Kyrkoherde Mattias Sundkvist mattias.sundkvist@svenskakyrkan.se Mats Enander mats.enander@svenskakyrkan.se Ingemar L Scott ingemar.l.scott@svenskakyrkan.se Peter Artman (vikarie) peter.artman@svenskakyrkan.se Niclas Bergenheim (föräldraledig) Diakoner Maria Hanner maria.hanner@svenskakyrkan.se Ann Åkesson ann.akesson@svenskakyrkan.se 11

12 Från kyla till värme Vi har sett det på film. Den hjärtevärmande berättelsen om en vresig, folkilsk och snål människa som förvandlas till en varm och generös medmänniska. Ett klassiskt exempel på det möter vi i Ebenezer Scrooge i Dickens En julsaga. En modern upplaga är rollfiguren Gru i den tecknade filmen Dumma mej. Lika intressant som den positiva förvandlingen är den historiska tillbakablick som ger en förklaring till det hårda och vresiga hjärtat. Förenklat handlar båda om kärlek, eller bristen på densamma. Avsaknad av kärlek formar det hårda hjärtat. Mötet med kärlek leder till förvandling. Detta är inte begränsat till fiktionens värld. Människor av kött och blod genomgår denna förvandling, om än inte alltid från den ena ytterligheten till den andra som i exemplen Scrooge och Gru. Under 27 år i fängelse gick Nelson Mandela från att i mångas ögon vara en terrorist till att bli en försoningens apostel som banade väg för apartheids fall. Förklaringen till hans förvandling var mötet med den kärlek han mötte i Bibelns budskap, något hans söndertummade biblar från fängelsetiden vittnade om. I Lukas kapitel 7 läser vi om Jesu möte med en kvinna som fått sitt liv förvandlat av honom. Jesus hade kunnat säga något liknande om Mandela som det han säger om henne: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek. Varje människas livsberättelse har sin historiska tillbakablick som säkert kan bjuda på sina förklaringar och som kan vara viktiga att se och kännas vid. Men långt mer betydelsefullt är att Gud vill möta varje människa med sin förvandlande kärlek och julens händelser är det yttersta uttrycket och beviset för denna Guds vilja. Scrooge, Gru, Mandela och kvinnan som mötte Jesus gick alla från kyla till värme. I Psaltaren läser vi att Gud sänder sitt ord och då smälter det frusna. Välkommen att söka dig närmare värmen i kyrkan i advent och jul detta nådens år Mattias Sundkvist Kyrkoherde mattias.sundkvist@svenskakyrkan.se