HJÄLP NÄR DET KRISAR VÄGEN TILL GLÄDJE FIRA JUL MED ANDRA LUCIATÅG

Transkript

1 & nr HJÄLP NÄR DET KRISAR VÄGEN TILL GLÄDJE FIRA JUL MED ANDRA LUCIATÅG JOHANNEBERGS FÖRSAMLINGSBLAD

2 INLEDNING Tid för varandra Kalle Anka klockan tre! Hela familjen sitter bänkad framför tv:n när de välkända raderna Från oss alla, till er alla - en riktigt god jul! strömmar ut i rummet. Från köket kommer dofter av lussebullar, pepparkakor och glögg. Till höger om tv:n står den rikt pyntade granen under vilken det ligger en hel drös med paket i olika former och storlekar och med olika innehåll. Julkänslan är på topp och det spanas intensivt ut genom vardagsrumsfönstret efter tomten. När jag tänker på julen är det detta scenariot som oftast kommer upp i huvudet. Julen är för mig en högtid där nära och kära samlas och tar sig tid att vara tillsammans. I vardagen blir det lätt så att jobb, skola och andra måsten tar större delen av vår uppmärksamhet. Tid till djupare umgänge med varandra kan då bli lidande. Julen kan därför få bli en högtid där vi ägnar lite extra tid åt varandra. Vi får också ge mer tid åt Jesus. Man kan exempelvis läsa några fler sidor i Bibeln eller spendera lite mer tid i bön. Eller kanske ägna lite tid åt att reflektera kring vad Gud har gjort i ens liv det senaste året. När kände du att Han var närvarande? Finns det någon situation som du i efterhand kan se spår av Hans hand? Under julhögtiden kan vi ta tid till att tänka på dessa frågor. En annan sak som är synonymt med jul för mig är musik. Att sätta sig med en kopp kaffe, lussekatt och lyssna på riktigt bra julmusik är bland det bästa som finns. Last Christmas, Jag kommer hem igen till jul och Juligen av Just D är låtar som gått varma hemma i min familj. En platta som dock är lite av en nykomling i mitt julfirande är Someday at Christmas av Ole Børud och Samuel Ljungblahd. En fruktansvärt bra skiva, lyssna på den ifall ni inte har hört den! Hoppas ni alla får en god jul, att pepparkakshusen håller och att ni får må riktigt bra! PONTUS ERICKSON & 2 Tidningens namn består av ett inkluderande tecken, därför att Johannebergs församling vill finnas till för alla. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Den räknas som samhällsinformation och delas ut gratis till alla hushåll inom församlingens geografiska gränser. Ansvarig utgivare: Mattias Sundkvist Redaktör: Jonatan Sverker, tel jonatan.sverker@svenskakyrkan.se Redaktion: Tryck: Distribution: Mats Enander, Gunnar Persson, Pontus Erickson Sandstens, Göteborg Posten

3 När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta. De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem. Lukasevangeliet 2:8-20 BILD: FREEPIK 3

4 LIVET KRASCHADE Men Elisabeth fick stöd av kyrkan Det är inte Elisabeth på fotot. Ensamstående förälder, som ibland varit sjukskriven. Elisabeth har ofta fått kämpa för att få livet att gå ihop. Diakonin i Johannebergs församling har hjälpt henne, och många andra, till en bättre framtid. Det är december, månaden där det ska inhandlas julklappar och julmat och där det ska firas och vara glatt. Men för många, som har en knapp ekonomi, är det också en tid av oro. Elisabeth Johansson vet hur det är att leva med små marginaler. Hon har ensam fostrat två döttrar samtidigt som hon har arbetat inom restaurangbranschen. Jag har jobbat så sedan jag var 16 år gammal, många kvällar, nätter och jular. Det har ofta varit kämpigt att få ihop arbetstiderna när man är ensam med barn, säger hon. Ekonomin blev ansträngd När hon 2011 tvingades att operera sitt vänsterknä blev hon sjukskriven i nästan ett år, och då blev det även svårt ekonomiskt. Min ekonomi kraschade. Har du två barn är det svårt från början, men är du sjukskriven blir det väldigt tufft, säger hon. Hon vill klara sig själv och drog sig i det längsta för att be om hjälp. Men en väninna tipsade henne om diakonerna i Johannebergskyrkan, att där fanns det stöd. 4

5 Elisabeth tog mod till sig och tog kontakt med Inger Calderon, där hon togs emot med en öppen famn. Efter att Inger pensionerats går hon nu till Maria Hanner. Genom diakonin har hon kunnat få ett visst ekonomiskt stöd. När jag inte kunnat få ihop räkningarna så har det hållit mig flytande, det har räddat mig när jag levt på existensminimum, säger hon. Att inte bli dömd Men det ekonomiska stödet har inte varit det viktigaste utan mötet och samtalen med diakonerna. Man kan vara ärlig och de förstår, de dömer inte. Man behöver inte känna sig mindre värd hos dem, de tittar inte snett på en som man kan känna att andra gör, säger hon. Hon tycker det är skönt att få prata med någon som inte är direkt närstående, någon som kan ha andra perspektiv. Man kan gå och känna att allt är svart, men där får man lite hopp, man känner att det här kan nog gå, säger hon. Alla som bor i församlingen är välkomna till diakonerna, man behöver inte vara troende eller medlem i Svenska kyrkan för att vända sig dit. Elisabeth säger själv att hon inte är superkristen. Men när man varit hos Maria så får jag lite mer tro på att det finns någonting, säger hon. Svårt att leva upp till kraven under julen Diakonerna Maria Hanner och Elisabet Andersson har diakonmottagning på torsdagar i Johannebergskyrkan. Maria betonar att mottagningen inte är samma sak som att vända sig till socialtjänsten. Men vi kan ibland vara ett komplement. Vi kanske kan ge så att man kan köpa julklappar, säger Maria. Det som inte socialtjänsten kan erbjuda är dock en församlingsgemenskap. Till kyrkan kan man komma utan att känna att man måste leva upp till en massa krav. Vi har också möjlighet att följa upp med enskilda samtal. Man kan få komma hit och ventilera och veta att vi lyssnar, säger Maria. Det är speciellt viktigt när det är jul, då det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Om man är sjuk, ensam och deprimerad så blir allt sådant så mycket svårare, säger hon. Bygger på gåvor Församlingens diakoni bygger till stor del på gåvor. Maria förklarar att behoven i församlingen är mycket Diakon Maria Hanner. stora, och att man i dagsläget inte har medel att hjälpa alla. Den som vill ge så att fler behövande kan få hjälp kan skänka pengar till Johannebergs diakonifond. Det kommer verkligen till glädje för dem som bor i Johanneberg, det kan förändra människors liv. Vår diakonimottagning har öppet torsdagar kl i Johannebergskyrkans församlingshem. Årets sista mottagning är den 20 december, därefter två veckors uppehåll. Mer information på församlingens hemsida. JONATAN SVERKER Vill du hjälpa oss att hjälpa människor som bor i Landala, Johanneberg och Krokslätt? Din gåva till Johannebergs diakonifond når fram. Bankgiro: Märk inbetalningen: Diakonigåva Johanneberg Swish:

6 Sitt inte ensam i jul Johannebergskyrkan inbjuder varje år till julfirande. Eva Forsgren-Arnesdotter är en av dem som funnit glädjen där. I Johannebergskyrkan är det traditionsenligt julbön kl 17 på julafton. Efter den är det ett gemensamt julfirande. Förra året kom Eva Forsgren-Arnesdotter med för första gången. Hon berättar att alla fick rycka in och hjälpa till från början, eftersom en av de ansvariga blivit sjuk. Alla hjälptes åt att laga mat och att duka. Vi var nu en enda stor familj som ivrigt och glatt förberett kvällens firande inför Jesu födelsedag. Det blev en varm gemenskap Eva kände bara en person där sedan tidigare, men snart uppstod en varm gemenskap. Främlingsskapet byttes raskt till förbrödring under den gemensamma insatsen före måltiden, som säkert gjorde sitt till den glada stämningen vid bordet. Det blev inte bara samtal, utan även ringlekar och gåtor. En oförglömlig afton, som jag än en gång vill tacka församlingen med herde och kantor samt församlade för! Du är välkommen att delta i år om du vill. Kvällen inleds på julafton med julbön kl 17. Ungefär kl 18 inleds julfirandet. Anmälan till diakon Elisabet Andersson: elisabet.k.andersson@svenskakyrkan.se Ta en kaka eller två! Café Burås är en källa till glädje i närområdet. Här samlas varje torsdag eftermiddag människor som tillsammans med diakon Ann Åkesson vill ha en trevlig stund. Alla är välkomna. En av de trogna besökarna är Lars-Anders Lundqvist. Han började gå för några år sedan, efter att ha tvekat om det var något för honom. Jag tänkte att jag får väl pröva och se hur det är, säger han. Pratar om allt mellan himmel och jord Han minns att han kände sig välkomnad så fort han steg innanför dörren. Sedan dess går han nästan varje torsdag hit. Det är så mycket mer än att bara dricka kaffe. Man kommer in i en gemenskap med verkligt trevliga människor, säger han. Han ser fram emot torsdagarna, då man i gemenskapen kan prata om allt mellan himmel och jord. Det är bra att kyrkan ordnar kaféer, och det gör nog något med atmosfären att vi är här, säger han. I Johannebergskyrkan finns också ett kafé som är öppet för alla. Café Johanneberg öppnar i kyrkan varje tisdag, kl

7 En glädje större än julklappar Julen är en tid som ska vara glädjefylld. Men vad är egentligen glädje och hur får man del av den? Det kan tyckas lätt att svara på vad som ger glädje i livet, då vi ju själva ofta uttrycker glädje eller åtminstone ser människor runt omkring oss som verkar glada. När jag frågade studenter i Johanneberg kom svaren inte självklart. Någon sa: "Det är en känsla eller en stämning men exakt vad är upphovet?" Kanske är glädje något vi får till oss och inte bara ytterligare nåt vi kan pressa fram? Men andra svarar mer konkret. "Vänskap, kärlek, eller att förstå betydelsen av ett ord för att man kan latin." "Sömn eller att spela spel, brädspel." Helt klart är att vi känner glädje av olika anledningar och att det beror på vilka sammanhang vi rör oss i. När Gud skapat färdigt på sjätte dagen såg han på sin skapelse att det var mycket gott. Här har vi grunden för glädjen, att Gud är god och att hans skapelse är god. Gud vill att vi ska glädja oss och därför ger han också glädje som en gåva. Hos Gud och i det han ger kan vi finna glädje. Familjen kan vara en glädjekälla under julen. Så har vi det där med att vi inte alltid känner glädje. Prästen Henri Nouwen skriver: "När vi gläds i hjärtat åt en hisnande utsikt kan vi sakna vänner som inte får se den, och när vi överväldigas av sorg upptäcker vi kanske vad sann vänskap är." Ja, glädjen kan faktiskt döljas i det som är svårt och oförståeligt. När vi förtvivlar eller inte ser nån glädje kan den komma till oss som en oväntad gåva. Kanske ska vi inte fråga så mycket efter vad som ger glädje utan vem som ger glädje? MATS ENANDER Vill du upptäcka sann glädje? Alphakursen är en introduktion i kristen tro där alla funderingar tas på allvar. Kursen har blivit populär över hela världen. Kursen startar 29 januari kl på engelska och 30 januari kl på svenska i Johannebergskyrkan. Anmälan: mats.enander@svenskakyrkan.se 7

8 Välkommen på julspel! Kom i julstämningen med familjen i Johannebergskyrkan. Söndagen den 9 december blir det julspel i kyrkan med julfika, försäljning och tombola. Barnkören Piggelin och förskolan Trädet deltar i julspelet. Söndagen den 13 januari kl 16 är det julgransplundring i Johannebergskyrkan. I Buråskyrkan blir det julspel på julafton kl 11. I det julspelet deltar barn och vuxna från församlingen. Mötesplatser med Gud Del 18: Lovsången GUNNAR PERSSON Ära vare Gud i höjden! Vi känner igen orden från änglarnas lovsång i julnatten. Det är tydligt att denna lovsång förde herdarna närmare Gud, när de fick möta Gud nyfödd i krubban. Men vad är egentligen lovsång, och hur kan den vara en mötesplats med Gud även för oss? Lovsång är en form av bön i vilken man berättar om hur bra Gud är, vilka fantastiska saker Han gör och hur mycket man tycker om Honom. Lovsång är bön i en anda av vördnad, beundran och kärlek. Andra ord man kan använda, för att förklara vad det handlar om, är hyllningssång, lovprisning och kärleksförklaring. Lucia som pekar mot julen Var med när Lucia kommer med ljuset i Buråskyrkan. Torsdag den 13 december börjar det kl 16:30 med glöggmingel på kyrkbacken. Kl 17 blir det luciatåg med församlingens körer för barn och unga. Därefter kafé med skinkmacka med mera. I Johannebergskyrkan är det luciafirande den 11 december kl 12 för alla daglediga. Lovsång handlar också om över- och underordning. I lovsången ställer vi Gud över oss själva och erkänner att Han är så oerhört mycket större, mäktigare, visare, godare och fantastiskare än vi är. Vi erkänner även att Han har rätt att ge oss vägledning i våra livsval i små och stora frågor. Lovsång är ingen särskild musikgenre, utan i alla tider har människor använt musik som de tycker om och som är tänkt att uttrycka just Guds storhet, makt, godhet och kärlek. Varför är då lovsången en mötesplats med Gud? Utöver att alla former av bön är ett möte med Gud, ett samtal med Gud och ett mentalt med- 8

9 vetandegörande av Guds närvaro, så innebär den speciella böneform som lovsången är att vi placerar oss i ett rätt förhållande till Gud. Gud är herre, fullkomligt mäktig, fullkomligt vis och fullkomligt god. När vi erkänner vårt beroende av Gud så får vi en rätt relation till Gud och kan ta emot allt som Han vill ge oss. Vi människor vill gärna bestämma själva. Vi vill själva vara herrar i våra liv. Detta börjar redan tidigt. När treåringen vägrar äta eller att gå och lägga sig så inser alla att föräldrarna har större insikter medan barnet är fångat i vad som känns bäst i stunden. På samma sätt är vi alla i förhållande till Gud som barn. Guds kunskap och perspektiv är så oerhört mycket större än våra. Och även Guds godhet är så oerhört mycket större än vår. Vad lovsången handlar om är just att erkänna detta. Och inte bara erkänna det utan att uttrycka vår uppskattning av det. I lovsången sätter vi Gud på tronen i våra liv, vi ger Honom sista ordet. När vi gör det kommer också Guds goda vilja slutgiltigt att ske med oss. Vår oro för vad som skall hända med världen får ett slut och vi kan lita på att Gud kommer att få sista ordet i våra liv. Lovsången öppnar himlen för en stund på jorden och för evigt efter tiden. Några tidigare mötesplatser: 1) Bibeln - & 2014:3, 4) Bönen - & 2015:2 Läs om dem på 9

10 Vill du sjunga i kör? MUSIK I Johannebergs församling finns många körer, för barn och för vuxna, för nybörjare och för avancerade sångare. Information om alla körer finns på vår hemsida. Du kan också kontakta församlingens köransvariga: Göran Allvar (vuxenkör Johannebergskyrkan) goran.allvar@svenskakyrkan.se Jan K Delemark (vuxenkör Johannebergskyrkan) jan.k.delemark@svenskakyrkan.se Karin Stenbäck (barnkörer Buråskyrkan) karin.stenback@svenskakyrkan.se Caroline Hernberger (barnkör Johannebergskyrkan) caroline.hernberger@svenskakyrkan.se LUNCHMUSIK I JOHANNEBERGSKYRKAN Jan K Delemark spelar orgelmusik av Bach. Tisdag 4 december kl 12 JULSÅNG I JOHANNEBERG Kom och sjung med i och lyssna till julens sånger och psalmer tillsammans med körerna Cantores Hilares, Jubilatekören, Sofia Johanssons vokalensemble och blåsorkestern Mölndal Symphonic Band. Söndag 16 december kl 18 För information om nästa års musik i församlingen, se hemsidan. 10

11 Kontakta oss Gudstjänster i advents- och juletid Buråskyrkan 2/12, första advent Högmässa kl 10 9/12, 16/12 och 23/12 Högmässa kl 10 Julafton Samling runt krubban, julspel kl 11 Julnattsmässa kl 23 Annandag jul Högmässa kl 10 30/12 Högmässa kl 10 Trettondedag jul Högmässa kl 10 Johannebergskyrkan 2/12, första advent Högmässa kl 11 9/12, 16/12 och 23/12 Högmässa kl 11 Julafton Julbön kl 17 Juldagen Julotta med mässa kl 8 30/12 Högmässa kl 11 Nyårsafton Nyårsbön kl 16 Nyårsdagen Högmässa kl 11 Trettondedag jul Högmässa kl 11 Johannebergs församling Walleriusgatan 1 E-post: johanneberg.forsamling@svenskakyrkan.se Tel: (gemensam växel) Bokning av dop, vigsel, begravning Tel: E-post: gbg.bokning.centrum@svenskakyrkan.se Präster Församlingsherde Mattias Sundkvist mattias.sundkvist@svenskakyrkan.se Niclas Bergenheim niclas.bergenheim@svenskakyrkan.se Mats Enander mats.enander@svenskakyrkan.se Ingemar L Scott ingemar.l.scott@svenskakyrkan.se Diakoner Elisabet Andersson elisabet.k.andersson@svenskakyrkan.se Maria Hanner maria.hanner@svenskakyrkan.se Ann Åkesson ann.akesson@svenskakyrkan.se 11

12 All glädje utan rotmos är konstlad glädje Kyrkans år rör sig mellan ytterligheter i känslo- och stämningslägen. För inte länge sedan, i allhelgonatid, tände vi ljus på gravarna och hade minnesgudstjänster som gav utrymme åt vår sorg över dem som dött, såväl vuxna som barn. Vi passerade därefter domsöndagstidens evighetsallvar och vi går mot julens högtid där änglarna proklamerar budskapet om den stora glädjen för alla människor och det stora ljuset för alla som vandrar i mörkret. Sorg och glädje. Mörker och ljus. Kyrkans år rör sig verkligen mellan ytterligheter. De människor som mognat av ett livs ibland dyrköpta erfarenheter känner igen att kyrkans år står i samklang med livet självt. Livet rymmer allt mellan dessa ytterligheter, eller som vi sjunger i en gammal psalm: Sorgen och glädjen, de vandrar tillsamman. När jag ombads skriva en text om glädje hade jag precis spisat en måltid med svensk husmanskost rotmos med fläsklägg. Jag kom därför att tänka på citatet i rubriken. Exakt vad Torsten Ehrenmark menade med att all glädje utan rotmos är konstlad glädje, vet jag inte. Jag har svårt att tro att rotmos föll honom i smaken så till den grad att det för honom utgjorde ren och sann glädje. Rotmos har en föga inställsam kärvhet som förmår framhäva och lyfta mattallrikens övriga ingredienser. Därför lutar jag hellre åt en tolkning att rotmos står för det livets allvar som skärper blicken så att vi kan särskilja den sanna glädjen från den konstlade. Människan har alltid attraherats av den konstlade glädjen, den glädje som sopar sorgen undan mattan och tänder artificiell belysning för att slippa låtsas om mörkret. Det ljus som lyser från stallet i Betlehem är däremot inte konstgjort. Det skänker tröst i sorgen och det fördriver mörkret istället för att förneka dess existens. Evangelisten Johannes skriver att Jesus är det sanna ljuset, som ger alla människor ljus. Att ha mycket rotmos i livet av sorg och mörker, behöver inte vara ett hinder för att upptäcka ljuset. Det kan skärpa blicken för den djupa och sanna glädjen. Välkommen att ta del av Ljuset i våra kyrkor under de kommande högtiderna. "I varje hjärta armt och mörkt Ssänd du en stråle blid, en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid" Mattias Sundkvist Församlingsherde mattias.sundkvist@svenskakyrkan.se