stadslandskapet hållbar utveckling i Bergsjön/Kortedala

Transkript

1 stadslandskapet hållbar utveckling i Bergsjön/Kortedala ARK515 stadslandskapet A3 ht 2016

2 tre röster om staden (del 2) One thing is sure. The earth is now more cultivated and developed than ever before. There is more farming with pure force, swamps are drying up, and cities are springing up on unprecedented scale. We ve become a burden to our planet. Resources are becoming scarce, and soon nature will no longer be able to satisfy our needs. Quintus Septimus Florens Tertullianus, Roman theologian, 200 AD We need to draw lines in the ground and say, The concrete stops here. That forces people to build in and up, rather than out and there s nothing wrong with high, dense urban environments as long as they re planned correctly. They can be extrely livable. They tend to require less transportation, fewer sewer lines, fewer power lines, fewer roads, and more tightly packed structures, which in and of thselves are more energy efficient. Patrick Moore, co-founder of Greenpeace Walkers are 'practitioners of the city,' for the city is made to be walked. A city is a language, a repository of possibilities, and walking is the act of speaking that language, of selecting from those possibilities. Just as language limits what can be said, architecture limits where one can walk, but the walker invents other ways to go. Rebecca Solnit, Wanderlust: A History of Walking

3 stadslandskapet A3 ht 2016 introduktion I kursen stadslandskapet kommer vi att arbeta med begreppet stadsutveckling. Relationerna mellan den byggda staden och den levda staden är grundtat på liknande sätt som i kursen Stadsrum och planering i årskurs 2 men i Stadslandskapet mer komplext, insatt i ett större projektområde och med en nödvändighet att arbeta på olika samhällsnivåer. Kunskaper om och förståelse för hur människor lever i en stad skall diskuteras och samverka med analyser av hur staden är gestaltad, strukturerad och byggd. Det kommer att finnas många tillfällen i kursen att diskutera arkitektens arbetsuppgifter i den sammansatta väv av offentliga och privata aktörer som agerar i stadsutvecklingsprojekt. Det speciella arkitekturperspektivet innebär att kunskaper, insikter och analyser skall utvecklas till gestaltade visioner av stadsbygd och stadsliv. Arbete med stadsbyggnadsprojekt innebär bl a att orientera sig bland ett stort antal aspekter och faktorer som bygger upp företeelsen stad. Det innebär också att arbeta på olika skal-nivåer från övergripande globala, nationella och regionala nivåer, ner till den lokala nivån. De övergripande nivåerna handlar om expelvis trafik (hur människor transporterar sig mellan och inom olika rumsliga syst) och lokala nivåer kan handla om utformning av gator, platser, kvarter och byggnader samt tillgång till service. På flera platser, bl a i Europa, har det stadsbyggande som genomförts i praktiken, påverkat teorier och uppfattningar om staden. Den hållbara staden ligger högt på agendan, liksom frågor om segregation och om hur stadslivet kan bli mer mångfacetterat. Vad är arkitekternas bidrag till stadsbyggandet idag? Hur kan vi bidra till en genomtänkt och väl utförd gestaltning av en socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stad? Det är några av frågorna som vi möter i kursen stadslandskapet. 1

4 kursblockets syften och lärandål syften Kursblocket stadslandskapet har som huvudsyfte att hos studenten utveckla förmåga att gestalta komplexa stadsbyggnadsprojekt. Denna förmåga utvecklas i kursen genom kunskaper och insikter om den nutida stadens gestaltning och form samt genom att drivkrafter och processer i stadsutvecklingen beskrivs, identifieras och analyseras. Det centrala inslaget i kursen är ett komplext stadsbyggnadsprojekt. Studierna i projektet syftar till att utveckla förståelse för olika förutsättningar som strukturerar och ger form åt stadsutvecklingen och skall belysa faktorer som påverkar omställningen till hållbart stadsbyggande. Studier av stadsmönster utvecklar kunskaper och förståelse av relationerna mellan stadsform och stadsliv. I kursmomentet konstlaborationer undersöks och prövas konstnärliga och experimentella metoder för att undersöka och kommunicera olika tan i staden. förkunskaper För kursblocket stadslandskapet har ni förkunskaper kopplade till bl a: A1 Inslag i rumskurserna A2 Stadsrum och planering, med laborationer kring olika tan samt uppgiften att gestalta ett mindre stadsområde, har hög relevans för arbetet i kursen Stadslandskapet. Stora delar av metodinslagen och erfarenhet av att arbeta stadens olika skalor är relevanta och skall utvecklas i kursen. Från expelvis Stadsbostaden har ni erfarenheter av byggnaders mått, form och funktion och från Arbetets rum har ni erfarenheter av att utveckla egna programförutsättningar för gestaltningsarbete, vilket är ett viktigt inslag i Stadslandskapet förändringar av kursen jämfört med föregående kurs Kursen Stadsrum och planering vt -16 förändrades mycket jämfört med tidigare år, med laborationer och en kortare skissuppgift. Detta som svar på en del synpunkter i kursvärderingar ht -15 som sa att de två kurserna var relativt likartat uppbyggda. Kursen Stadslandskapet är en projektbaserad kurs, uppbyggd av ett antal sammanhängande faser. En del föreläsningar ersätter några som gavs förra året. Diskussioner i projekten om hållbarhetsperspektiv på stadsutveckling skall betonas tydligare, bl a genom att en del av projektarbetet specifikt ägnas åt detta. 1) lärandål projekt lärandålen är att du efter fullgjort projekt i kursblocket skall: kunna beskriva och analysera stadsområden med dess bebyggelse, rum, former, funktioner och sammanhang i stadslandskapets olika skalor kunna identifiera relevanta förutsättningar för olika former av stadsliv i stadsområdet samt beskriva dessa i text och bild kunna beskriva och analysera strukturerande (bestämmande, styrande) förutsättningar på regional och lokal nivå som påverkar möjligheter till bärkraftig stadsutvecklingen i stadsdelen kunna beskriva och analysera invånarnas (barn, tonåringar, föräldrar, äldre, mm) rörelser med olika transportmedel (gång, cykel, bil, kollektivt) vid olika tider i stadslandskapet kunna visualisera och kommunicera idéer om hur mönster för invånares rörelser och möten kan påverka stadsrummens form, konfiguration/relationer samt stadsliv kunna visualisera och kommunicera idéer om rumslig och funktionell gestaltning av komplexa stadssammanhang vara orienterad om expel på nutida stadsutvecklingsexpel kunna överföra olika analyser och beskrivningar till ett sammanhållet gestaltnings- och stadsutvecklingskoncept på olika skal-nivåer i stadsdelen och dess omgivningar. samt kunna argumentera för och värdera kvalitéer i stadsbyggnadsprojekt reflektera över kunskaper och erfarenheter av studierna i projektet 2

5 2) lärandål konstlaboration lärandålen är att du efter fullgjort moment konstlaborationer i kursblocket skall: kunna använda konstnärliga och experimentella metoder för studier av olika tan i staden kunna formulera konstnärliga utsagor och koncept som relaterar till stadsrummens och stadslivets frågor kunna värdera och förklara det konstnärliga arbetets egenvärde och relation till fördjupad arkitekturförståelse projektuppgiften Projektet är det centrala inslaget i kursblocket stadslandskapet. Betoningen i kursblocket ligger på att utveckla och presentera förslag på gestaltning och utveckling av ett stadsområde. I årets projektuppgift skall ni arbeta med ett område mellan stadsdelarna Bergsjön och Norra Kortedala. Ungefärliga begränsningar av projektområdet är norra delen av Gärdås kulle i söder, sluttningen upp mot Siriusgaatans bebyggelse I öster/norr samt området utmed norra Kortedala med rondellen Almanacksvägen/Ljusårsvägen. Uppgiftens fokus skall ligga i gestaltning av tillkommande bebyggelse i detta ungefärligt angivna område samt hur kopplingar/övergångar (bebyggelse, gator mm) till befintlig stadsstruktur skall kunna utformas. Stadsdelen Kortedala har bebyggelse som uppfördes huvudsakligen under 1950-talet och är en typisk representant för folkhsbyggandet från den tiden. Bergsjön bebyggdes huvudsakligen under 1960-talet och är ett utpräglat miljonprogramsområde. Det pågår ett programarbete på Stadsbyggnadskontoret där ovan beskrivna område ingår I det som diskuteras som möjligt för tillkommande bebyggelse. I er projektuppgift ingår att ni skall diskutera och argumentera för lämplig omfattning (bl a avseende hur många personer som med goda kvalitéer kan bo i det som ni skisserar) på kompletterande stadsstruktur. utgångspunkter för vision Bergsjön/Kortedala Följande två utgångspunkter sammanfattar det ni skall arbeta med: 1) Utvecklingen i projektområdet Bergsjön/Kortedala under år samt 2) En antagen inflyttning till projektområdet på mellan personer Ni skall undersöka och analysera expel på alternativa antal bostäder för ovanstående tänkta inflyttning samt olika former av service (social, kulturell, kommersiell etc) kopplat till antal och typ av bostäder som ni väljer att utveckla i era projekt. Ni skall analysera möjligheter att etablera arbetsplatser/verksamheter (antal, typ, lokalisering mm). Utifrån dessa utgångspunkter skall ni gestalta en översiktlig struktur och i detaljerade utsnitt och bilder visa utvecklingen i och kring Bergsjön/Kortedala. kursblockets innehåll och uppläggning Kursblocket Stadslandskapet består av dessa kursdelar: projekt 13,5 poäng moment Konstlaboration 1,5 poäng Föreläsningarna har bl a följande tan: Expel på metod i arbete med stadsutveckling Hållbar stadsutveckling med svenska och europeiska expel Expel på förändringsprocesser och strategier i stadsutveckling I kursblocket skall ett textsinarium genomföras. kursfas 1) stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll (29/8 6/9) I kursens inledande fas skall ni genom olika undersökningar och analyser bygga upp en grundläggande kunskapsbas om projektområdet Bergsjön/Kortedala. Ni skall också bygga ett antal modeller som behandlar olika aspekter på flera skalnivåer i staden och I projektområdet. Följande inslag i projektområdet och omgivande stadslandskap skall beskrivas, analyseras och illustreas I texter, bilder och modeller: 3

6 stadsområdets struktur stadsområdets rum för kommunikationer stadsområdets sociala och dografiska strukturer stadsområdets topografi, natur och markanvänding Arbete bedrivs i tillfälliga arbetsgrupper I handledargruppen och beskrivs mer detaljerat i bilaga 1 i slutet av kursprogrammet. kursfas 2) moment konstlaboration människor, rum rörelser (7/9 13/9) I projektfas 2 (som omfattar moment Konstlaboration) skall ni med hjälp av konstnärliga undersökningsmetoder och uttryckssätt behandla Bergsjön/Kortedala utifrån en tolkning av tidsgeografiska perspektiv. Det är de mentala föreställningarna och de lokala berättelserna som är i fokus och som skall ge en bakgrund för de fortsatta arbetet i kursen. Ni kommer att arbeta med film som skall gestalta er läsning av Bergsjön/Kortedala och de människor som befinner sig där och ha en personlig vinkling som utgår från tolkning av stämningar på olika platser. Arbetet genomförs inom handledargruppen i projektgrupper som ni börjar arbeta i. Ett särskilt PM delas ut. kursfas 3) strukturskiss Bergsjön/Kortedala bebyggelsönster, byggnadstypologier, stadsrum, kommunikationsstruktur mm (14/9 21/9) I kursfas 3 skall ni utveckla strukturella idéer som ni började arbeta med i första veckans arbete. Ni skall nu utveckla idéer om en struktur för projektområdet (kommunikationsstråk för olika typer av rörelse, bebyggelseområden med idéer om typologier, stadsrum och mötesplatser, viktiga funktioner etc). Vi kallar det för Strukturskiss Bergsjön/Kortedala och ni tar med och utvecklar skissen i det fortsatta arbetet. Ni skall ha fokus på hela projektområdets struktur olika delars sammanhang, lägen och ungefärliga utsträckning. Ni skall inte detaljera gestaltningen men har ni redan börjat utveckla gestaltningsidéer så ta med dessa ockå. Lämpliga skalor att arbeta i är 1:4000 1: Skissen introduceras 6/9 (före starten av konstlaborationen) och ni har genomgång i sinarierum onsdag 21/9. Materialet skall kunna användas i arbetet med koncept- och projektutveckling. Kursfas 4) strategi för hållbar stadsutveckling Bergsjön/Kortedla (21/9 29/9) Hållbar utveckling i städer och på landsbygden har diskuterats i decennier och det finns en stor samlad erfarenhet med expel och förebilder. Samtidigt kan det vara det svårt att komma ner till en konkretiserande och gestaltande nivå. Därför prövar vi att under några dagar fokusera speciellt på frågan. Vid genomgången på ritsalarna 29/9 skall ni i ord och bild berätta om om en strategi för hållbar utveckling och hur ert projekt kommer att innehålla olika expel på hållbar utveckling. Ni skall inför redovisningen sammanställa och skriva ut materialet som sedan också skall kunna användas i arbetet med koncept- och projektutveckling. Måndag eftermiddag 26/9 besöker vi Visual Arena på Lindholmen och på förmiddagen ges en fortsatt introduktion i Eko-salen om hur man kan skissa i en digital modell (ni får handledning och möjlighet att testa i era projekt i vecka 41/42 (dessa inslag ingår inte i kursfas hållbar utveckling!) Tisdagen 27/9 genomför ni ett heldags textsinarium Arkitekten, arkitektur och hållbar stadsutveckling (se bilaga). kursfas 5) konceptskiss Bergsjön/kortedala (30/9 6/10) Ni skall under några dagar sammanställa en konceptskiss Bergsjön/Kortedala. Konceptskissen skall fånga flera av de perspektiv och idéer för gestaltning och utveckling som ni, i föregående skeden i arbetet, utvecklat i projektområdet och som nu skall sammanfogas och presenteras i en sammanhållen skiss ett koncept. 4

7 I konceptskissen bör följande tas upp: Strategi för utveckling i Bergsjön/Kortedala i ett årsperspektiv. Visa i bilder och kortfattad text hur ni diskuterar stadsområdets utveckling samt områdets relationer till omgivande stadslandskap. Formulera era mest centrala målsättningarna för projektområdets framtid. I denna strategiska bild skall ni försöka ange referenser bl a expel på förebilder och resonang/argument i den litteratur som ni läst och diskuterat på ert litteratursinarium. Analys och principskisser som visar huvudkommunikationer/rörelsönster i projektområdet och mellan området och omgivande stadsandskap. Analys och principskisser som visar hur rum och rumsliga sammanhang/kopplingar kan utvecklas för olika användning och med mål att öka sociala, kulturella och andra kvalitéer för de boende i projektområdet Förslag på lokalisering av ny bostadsbebyggelse för 2500 till 3500 inflyttande människor Förslag på lokalisering och argument för tillkommande verksamheter för kommunikation, olika former av sociala och kommersiella verksamheter, arbetsplatser, kultur, undervisning etc Någon eller några idémässiga illustrationer som visar (expelvis): - Boendiljöer - Gensamma platser (torg, mötesplatser etc) Beskriv kortfattat tidsperspektiv (när och vad som genomförs) och genomförandeprocesser (kan handla om brukarmedverkan mm) om ni arbetar med detta som ta I era projekt. Arbeta gärna i en del av konceptvecklingen med idémässiga transplantationer i collageform, där ni formulerar och presentera visioner om projektområdet Bergsjön/Kortedalas framtid. I bilder som ni har tagit i och omkring projektområdet kan ni transplantera in (klippa in) andra/andras bilder från projekt som ni inspireras av. Det behöver alltså inte vara bilder som ni själva konstruerar, utan poängen är att ni lånar bilder i detta skede av projektutvecklingen. Det kan vara bilder av mer symbolisk karaktär, bilder på situationer mm som förmedlar stämningar, möjligheter etc. Och det kan vara bilder på arkitektur- och stadsbyggnadsprojekt som ni tycker illustrerar en intressant framtid i projektområdet. Att använda existerande förebilder är ett sätt att vidga förebildsrepertoaren och att testa relevansen av före-bilderna i en ny kontext. Konceptskisserna visas som Power Point/PDF-presentationer eller som utskrivna papperskopior i stort och läsbart format (vi skall kunna diskutera de utskrivna konceptskisserna kring ett bord) vid genomgångarna 5/10 6/10 Det är kort tid för arbetet med konceptskisserna som därför huvudsakligen kan bestå av bearbetning och sammanställning av material ni arbetat fram under föregående två veckor. kursfas 6) utveckling av projekt Bergsjön/Kortedala (6/10 omkring 19/10) Kursfasen startar (vid olika datum i olika handledargrupperna beroende på när konceptskisserna har diskuterats) med planering av det avslutande arbetet att utveckla ett projekt. Därefter arbetar ni drygt en och en halv vecka med att fortsätta utveckla projektidéer och ta fram underlagsmaterial för presentation. I vecka 41/42 kommer ni att få kompletterande handledning i att skissa i digital modell (som introduceras 26/9) kursfas 7) presentation, inlämning (omkring 19/10 25/10) Information om inlämning, inläsning och kritik får ni i v 42 kursfas 8) inläsning, presentation/kommunikation, utvärdering, reflektion (25/10 38/10) Information om inlämning, inläsning och kritik får ni i v 43 projektarbetet arbetsformer, handledning, mm Under första veckan arbetar ni I handledargruppen i tillfälliga arbetsgrupper med kursfas 1: stadens struktur form, mått, skala, innehåll. Den centrala uppgiften för er är här att bygga upp förutsättningar, kunskaper och analyser som projektgrupperna sedan använder i det fortsatta arbetet. Från och med kursfas 2 (konstlaborationen) arbetar ni i projektgrupper som håller ihop 5

8 under resten av projektarbetet. Projektgrupperna inom handledargruppen bestäms i kursens inledning, så att ni direkt kan fortsätta arbeta i dessa grupper efter det att moment hållbar stadsstruktur har avslutats. Projektarbetet är komplext, med sammansatta och relativt omfattande inlämningskrav och därför skall ni genomföra projektet som grupparbete (2 eller 3 i projektgruppen). Alla tre årskurser på kandidatnivån har sina arbetsplatser på Kandidatvåningen i SB3-huset. Det kan bli en spännande och inspirerande miljö där tre årskurser möts. Men ni kommer att behöva hålla er till en del regler (all musik i lurar, inga höga samtal etc) och undervisningen i kursen måste bedrivas lite utstäckt enligt följande: Föreläsningar I hörsalar inget probl, men ni måste lära er en del nya salsbeteckningar Genomgångar och introduktioner sker i sinarierum vilka ännu inte är färdigbokade ni får information på PingPong efterhand som det är klart Handledning sker I kurshuset SB2 där det finns ca 40 rum möblerade för 4-6 personer. Användning och bokning av dess rum är ännu inte centralt beslutat, men kommer att vara klart Inom kort. När handledning genomförs måste ni komma överns om hur kommunikation mellan projektgrupperna skall fungera så att väntetider undviks. Tillgång till kopiatorer och skrivare finns i ett rum i slutet av den långa korridoren (alldeles innan man kommer ut I Betonggårdspassagen. Om ytterligare skrivare och kopiatorer kommer att finnas vet jag inte ännu. De tre årskurserna har tillgång till drygt 30 relativt nära belägna fasta datorer (motsvarande ritsals-datorerna). Ytterligare datorer finns på plan 4 i kurshuset SB2 (motsvarande CADlabbet I gamla A-huset) redovisning av projektet Det kanske är onödigt att påpeka, men ändå.projektarbetet börjar när kursen börjar. Den avslutande kursfasen innebär att ni skall utveckla och sammanfoga skisser, idéer, argumenteringar mm från tidigare projektskeden till en sammanhållen helhet. Projektredovisningen av Bergsjön/Kortedala skall innehålla följande inslag: 1 A) Förutsättningar för stadsutveckling i projektområdet Bergsjön/Kortedala Del 1 i redovisningen skall innehålla analyser, beskrivningar, diskussioner och argumentering för visioner. Lägg stor vikt på att göra redovisningen genomarbetad, relevant, läsbar och väl sammanfattad. Sträva efter att utveckla grafiskt tydliga och innovativa illustrationer och genomtänkta sammanhang mellan text och bilder. Under redovisningspunkt 1 A) skall ingå beskrivning, analys och diskussion av och kring förutsättningar i nuläget för projektområdet avseende bland annat: Projektområdet Bergsjön/Kortedala i ett regionalt perspektiv kopplat till resandönster, bostadsbestånd, näringsliv, servicestruktur etc Stadsstrukturer kopplat till bebyggelsönster, kommunikationer, landskap etc Andra beskrivningar och analyser som är relevanta för förståelse av projektet. Ni skall formulera en vision för hållbar utveckling i projektområdet Bergsjön/Kortedala avseende bl a: Regionala sammanhang Kommunikationsstruktur Bebyggelse och landskap Arbeta med text och bilder/illustrationer. Arbeta i olika skalor relaterat till det som ni skall visa. 1 B) Förutsättningar för utveckling av stadsliv i och omkring projektområdet Bergsjön/Kortedala Här skall ingå beskrivning, analys och diskussion av projektområdet avseende bland annat: Aktiviteter för olika åldrar, årstider, tider på dygnet etc Rum för aktiviteter i projektområdet (var är de placerade, vilka aktiviteter etc) Ni skall formulera en vision för hållbar utveckling i projektområdet Bergsjön/Kortedala avseende: 6

9 Aktiviteter för olika åldrar, årstider, tider på dygnet etc Åtgärder i rummet (lokalisering, utformning etc) för att forma och utveckla platser för stadsliv Arbeta med text och bilder/illustrationer. 2) Gestaltning av Bergsjön/Kortedala redovisning i planer och bilder Del 2 i redovisningen skall innehålla projektets centrala illustrationer, med illustrationsplan, sektioner, planutsnitt, perspektivbilder, stödillustrationer, stödtexter etc. a) Illustrationer som visar planområdets rumsliga struktur och sammanhang med omgivande stadsväv (ex vis nya kommunikationsstråk, noder, förtätningar etc). Redovisa i olika skalor så att rumsliga sammanhang på både övergripande och lokal nivå visas. Visa hur en etappvis utveckling kan genomföras. Motivera, illustrera och beskriv, expelvis i en idémässig processbeskrivning, hur etapp 1, etapp 2 etc skulle kunna genomföras. Ange siffror som är relevanta för förståelsen av utvecklingen (antal bostäder, eventuell utbyggnad av olika former av service, tillskott av arbetsplatser etc). b) Illustrationsplan. Detta är projektets centrala illustration som ger en bild av hur projektområdet kan se ut utbyggt kring år. Här skall ni redovisa det som formar rummen i stadslandskapet och ger det dess karaktär av plats och sammanhang av platser. Visa byggnaders form och lägen (ange användning), kommunikationsstråk av olika slag, placering av hållplatser, parkeringsplatser etc. Visa landskaps- och parkanläggningar. Lämplig redovisningsskala för illustrationsplanen är 1:1000. Redovisa också en eller flera planer i mindre skala (1:4000) som ger en bild över hur projektområdet kan utvecklas i etapper. Tidsperspektivet kan sträck sig fram mot ungefär 2036 (detaljeringsnivån skall inte vara samma som för illustrationsplanen/planerna. Planerna skall utformas grafiskt genomtänkta (linjer, färger, texter etc) så att väsentlig information framgår tydligt. Ni skall redovisa planens innehåll med hjälp av kompletterande bilder, förklarande texter mm (i planen/planerna eller vid sidan om). Markera i planen/planerna var sektioner och planutsnitt är lagda. c) Planutsnitt och sektioner genom rumsligt väsentliga delar av planillustrationen. Markera i illustrationsplanen (eller i en miniatyrplanfigur) var planutsnitt och sektioner är lagda och välj lämplig skala så att illustrationerna blir läsliga (lämpligen skala 1:400 eller 1:500). Gör utsnitt och sektioner så att de visar rumsliga förhållanden och kvalitéer (lägg in bakgrunder, arbeta med färg och/eller kontraster, illustrera med stadsrummens inredning och komplent, ställ in skalfigurer etc. Planutsnitten skall inte vara uppskalningar av illustrationsplanen, utan redovisa ökad detaljering och inlevelse i stadsrumskvalitéer. d) Ett antal bilder som visar och lyfter fram rumsliga och andra kvalitéer i olika delar av förslaget. Projektet redovisas på 4 5 A 1-plancher (stående eller liggande format). Det ingår i uppgiften att layouta planscherna med det själklara målet att budskapet skall vara så tydligt och väl kommunicerande som möjligt. Det finns ingen given ordning i hur ni redovisar innehållet under punkt 1) och 2) utan det ingår i ert arbete med att bygga upp och utforma era projektpresentationer. Arbeta med text och bild med tanke på att projekten skall kunna läsas, förstås och värderas både av allmänhet och människor inom vår profession. Inlämning tisdag 25/10, senast kl Ni skall lämna in projekten dels som utskrivna planscherna och dels i digitalt i pdf-format på PingPong (så att kritikerna kan läsa in sig på projekten inför kritikdagarna). Ni får detaljerad information om inlämning och kritikdagar i vecka 42. 7

10 examinationskrav För att bli godkänd i studieblocket krävs: godkänt projekt godkänd insats i moment konstlaboration närvaro vid handledningstillfällen under kursen närvaro vid genomgångar under kursen närvaro på föreläsningar deltagande på litteratursinariet, inlämning av sammanfattning/startpunkter och koncept medverkan vid avslutande projektkritik enligt senare utdelat pm Uppfylls inte examinationskraven utdelas individuellt anpassade kompletteringsuppgifter. kursledning kursplanering: Matts Heijl, Louise Didriksson, Eva Amborg, Peter Christensson, examinatorer: Matts Heijl (projekt och hela studieblocket), Eva Amborg/Peter Christensson (moment konstlaboration) handledare: handledargrupp 1: Anna Nilsson, mobil: , mail: anna.nilsson@okidokiarkitekter.se handledargrupp 2: Louise Didriksson, mobil/telefon: , mail: louise.didriksson@white.se handledargrupp 3: Erik Nygren, t: , mail: erik.nygren@white.se handledargrupp 4: Mikael Ekegren, t: , mobil: , mail: mikael.ekegren@chalmers.se handledargrupp 5: Henrik Markhede, mobil: , mail: markhede@chalmers.se Varje handledare disponerar ca 80 timmar totalt och där ingår handledningstid, förberedelser, deltagande vid genomgångar och avslutande kritik extrahandledare: Matts Heijl, t: , mobil: , mail: heijl@chalmers.se 8

11 bilaga 1 Stadens struktur form, rum mått, skala och innehåll På liknande sätt som i vårens stadsbyggnadskurs (Stadsrum och planering) inleds kursen Stadslandskapet med inventeringar och platsanalyser. Vårens kurs handlade huvudsakligen om stadsmorfologi med fokus på mönster i den byggda miljön, dess skala, form och typer. I denna kurs skall de inledande inventeringarna och analyserna omfatta ett bredare register av egenskaper och undersökningar av mer övergripande sammanhang. Syftena med den inledande veckans arbete är dels att i handledargruppen bygga upp en översiktlig kunskapsbas som skall stötta det fortsatta arbetet, dels att börja ett undersökande arbete med skissning/gestaltning inom olika tan och i olika skalor. Arbetet syftar också till att ni skall få möjlighet att diskutera hur strukturerande förutsättningar (vad som starkt styr utvecklingen) i stadsområdet /stadslandskapet påverkar omställningen till ett hållbart stadsbyggande. I stadsomvandlingsuppdrag är det viktigt att närma sig uppgiften så objektivt som möjligt. Varje ny plats bör betraktas med öppna ögon för områdets specifika möjligheter och probl. I synnerhet rekordårens stadsområden, som ibland betraktats med ett fördomsfullt utifrånperspektiv, behöver en objektiv ingång i arbetet. Ett del-fokus under veckans arbete är stadsutvecklingens sociala aspekter. Vid sidan om den byggda miljön skall några aspekter av sociala sammanhang, som har betydelse för stadsutvecklingen, studeras och beskrivas (och eventuellt analyseras). Studien bör omfatta (i den mån det finns tillgängliga data) dografiska egenskaper som expelvis befolkningssammansättning, familjetyper, sysselsättningsgrad etc i projektområdets närhet (bl a stadsdelarna Bergsjön och Kortedala). Fenomen som gentrifiering och segregation är starkt kopplade till stadsutvecklingsprocesser. När vi planerar och bygger nya områden i befintliga städer påverkas inte bara den fysiska miljön utan i lika hög grad den sociala. Om målet är hållbar stadsutveckling behöver därför sociala förhållanden behandlas och ingå i arbete med att utveckla ett stadsområde med social hållbarhet. En inventering kan ibland omfatta för mycket och ni måste därför tillsammans med handledarna planera och avgränsa arbetet, dels i förhållande till den begränsade tid som ni disponerar och dels relaterat till frågor som kan undersökas och vara relevanta för det fortsatta arbetet. Koncentrerar era undersökningar på det ni tillsammans tror kan vara viktiga underlag för det fortsatta projektarbetet. Geografiska data kan vara till stor hjälp, men om dessa inte finns behöver man göra kompletterande inventeringar från andra källor och ibland även göra antaganden och bedömningar. Mycket av det material som ni behöver finns sammanställt i befintligt kommunalt och regionalt planeringsmaterial och statistiska källor. Ni skall arbeta främst med lokala sammanhang kring stadsstruktur och stadsliv men ibland kanske ni vill göra utpendlingar för att hitta orsakssammanhang mellan övergripande och lokala nivåer.. Ni kommer säkert att senare under projektarbetet behöva komplettera delar av det arbete ni gör i kursens inledande skede, men försök ta fram det väsentliga. genomförande Arbetet genomförs i fyra tatiska, provisoriska grupper inom varje handledargrupp (bestäms på tisdag 30/8). Varje grupp arbetar med och sammanställer material och data som läggs i mappar på kurshsidan samt sammanfattar på tatiska kartor och i modeller med tillhörande beskrivningar (som beskrivs längre fram i texten). Materialet presenteras och diskuteras i ritsalen tisdag 6/9 kl ca i en workshop ledd av respektive handledare. Dela upp ritsalen i 4 provisoriska grupper som arbetar med följande tan: grupp 1: Stadsområdet byggda strukturer grupp 2: Stadsområdets rum för kommunikationer och invånarnas rörelser grupp 3: Stadsområdets topografi, natur och markanvändning grupp 4: Stadsområdets sociala strukturer Inventera tatiskt vilka data som finns tillgängliga i databaser, befintliga planer m.m. Genomför även inventeringar på plats i området. Inventeringarna syftar till en förståelse för projektområdet med dess omgivningar som underlag för fortsatt arbete. Kartmaterialet skall redovisa det ni behöver veta för fortsatt projektarbete och skall kunna användas i den avslutande utvecklingen av era projekt. Materialet som ni tar fram inom respektive ta skall sammanställas i texter, kartor, bilder och modeller. Samordna text-, kart och bildmaterialet (inklusive fotograferade modeller) i en enhetlig 9

12 layout som ni kan avvända i handledargruppen under det fortsatta projektarbetet. Materialet skall dels läggas upp i PDF-format på kurshsidan och skrivas ut så att materialet är lätt tillgängligt för hela handledargruppen, dels under genomgången 6/9 och dels under kursens fortsättning som bakgrund för diskussioner och samtal som uppstår under kursens gång. tatiska grupper grupp 1 stadsområdets struktur, stadsrummens form, bebyggelsetyper Grupp 1 skall undersöka, beskriva och karaktärisera stadsstrukturen i projektområdets omgivande stadslandskap och stadsrummens form och bebyggelsetypologier. Arbeta i olika skalor för att fånga in nära och avlägsna sammanhang. Ni skall arbeta med hur stadsstrukturen byggs upp av bebyggelse/bebyggelseområden, gator/kommunikationsrum samt landskapsrum/parker/gröna rum/grönstrukturer. Ni skall beskriva och karaktärisera de rum som bildas i denna stadsstruktur och ni skall beskriva och karaktärisera bebyggelsetyper/typologier. Datamaterial rörande bebyggelsens struktur kan handla om byggnaders ålder, lägenhetsstorlekar, upplåtelseform mm. Med digitalt kartmaterial kan ni, i samarbete med grupp 3, påbörja en tredimensionell modell över projektområdet med dess nära omgivningar, där både byggnadsvolymer och stadsrum redovisas (detta är dock inte huvudfokus under den begränsade tid ni har tillförfogande under kursfas 1). Arbeta konkret och komplettera den digitala informationen genom undersökningar på plats genom att mäta upp några expel på typiska rum, beskriva former, och approximativt uppskatta rummens mått. Ni kan beskriva rummens kopplingar till varandra (eller brist på tydliga kopplingar/övergångar). Ni kan arbeta med planer, sektioner, utsnitt samt karaktäriserande bilder och texter. redovisning: grupp 1 tar fram texter, karta/kartor samt modeller i olika skalor (med kommentarer) som behandlar: projektområdets och dess nära omgivningars strukturella uppbyggnad (bebyggelse, gator, grönstrukturer etc) data som ger en bild av de människor som bor i omgivande stadslanskap expel på stadsrumsformer, bebyggelsetyper, rumsliga kopplingar grupp 2 stadsområdets rum för kommunikationer och invånarnas rörelser Omfattande politiska projekt för att vända dagens resursförbrukande infrastruktur till ökad hållbarhet håller på att förändra villkoren för stadslivet. I synnerhet överflyttning från bilpendling till kollektivtrafik är här en viktig framtidsfråga. Grupp 2 skall beskriva och analysera syst för trafik- och kommunikationer av olika slag. Ni skall arbeta med att kartera markanvändning för olika transportslag och kommentera/värdera hur transporten sker och de rum som trafikaktiviteten disponerar. Det skall handla om hur människor går, cyklar, kör bil, parkerar, kör/åker buss, spårvagn etc. Trafikaktiviteter på olika nivåer skall illustreras och analyseras. Det innebär att ni måste sätta in och beskriva kommunikationsnätets utsträckning och funktioner inom och kring området ett större geografiskt sammanhang (för att bl a kunna beskriva kommunikationernas omfattning, riktningar och målpunkter). Ni skall beskriva och kommentera/analysera trafikrummen på olika skalnivåer (vägreservat, hållplatser, p-platser, gångvägar etc.) Data som ni kan pröva att använda angående strukturer för trafik och invånarnas rörelser kan handla om expelvis målpunkter och stråk för fotgängare, cyklister, bilister, ändringar över dygnet, mötesplatser både informella och formella. redovisning: grupp 2 tar fram texter, karta/kartor samt modeller i olika skalor (med kommentarer) som behandlar stadsområdets: struktur/nät för trafik och kommunikationer olika slag av trafikaktiviteter (lägen, utsträckning etc) trafikrum på olika skalnivåer (storlek, gestaltning etc) 10

13 grupp 3 stadsområdets topografi, natur och markanvändning Beskrivningar, analyser och data rörande topografi, natur och markanvändning kan behandla expelvis följande aspekter: Terrängens fysiska form (topografi) och beskaffenhet och hur detta utgör förutsättningar för bebyggelse, kommunikationsstråk av olika slag, parker, rekreationsområden mm Områdets inslag av olika grönstrukturer, biotoper, landskapstyper från en övergripande skala som beskriver landskapets huvuddrag och inslag i stadsområde, kvarter, gårdar och ner till expel på den lilla parkens/lekplatsens/trädgårdens delar och detaljer. Markanvändningens historia expelvis genom studier av historiska kartor som visar hur landskapet succesivt har bebyggts och förändrats. Här går det ofta att hitta spår som bestämt/strukturerat markanvändningen. Topografi (från grekiskans τόπος topos, "plats", och γράφω graphō, "skriva") är studiet av en terrängs fysiska form, så väl på jorden, som på andra planeter och månar. Topografi är också beskrivningen av sådana ytors former, speciellt i form av kartor, där höjdskillnader i terrängen avbildas med hjälp av nivåkurvor. En av de mest styrande förutsättningarna för byggda strukturer är topografin. Topografiska förhållanden har t ex, varit starkt styrande för uppkomsten av olika stadstyper och olika stadsbyggnadsmönster. I det tidiga 1900 talets Göteborg är detta tydligt i Albert Liljenbergs planer för nedre Johanneberg men även under senare perioder, där expelvis 50-talets karakteristiska punkthus på Guldhedens höjdpartier är typiska för Göteborgs stadsbild. Bakgrunden är att naturen där staden byggts består av sprickdalslandskap med en mängd dalar och bergstoppar. Gatudragningar, typen av bebyggelse och vattenavrinning är beroende av lutningsförhållanden och graden av lutning påverkar de ekonomiska förutsättningarna för bebyggelsen. De geotekniska förutsättningarna (marklagrens beskaffenhet som t ex förekomsten av kvicklera eller radonalstrande berg) styr grundläggningen och byggnadshöjd. Den topografiska karteringen och förståelsen är därför ett viktigt underlag vid stadsplanering. Det naturliga landskapet med djur och växter är ständigt närvarande, både utanför och innanför städer och stadsdelar. Ur ekologiska perspektiv är naturmarken och växterna en nödvändig del av stadens resursbas. Naturen är också en viktig källa för välbefinnande och rekreation och en resurs för att sluta många kretslopp lokalt. Grönstrukturen kan vara naturmark som skog eller anlagd av människor som trädgårdar och parker. Likt bebyggelsen kan grönstrukturens olika typer, former och betydelser beskrivas och analyseras. Grupp 3 skall ta fram kartmaterial och färdigpaketera (sortera kartor i lämpliga lager) som behandlar de ovanstående aspekterna för att kunna användas i det fortsatta projektarbetet. Kartmaterialet skall baseras på befintliga geografiska data. I gruppens arbete skall också ingå att efter besök i stadsområdet göra bildbaserade karaktäriseringar av topografi, natur och markanvändning redovisning: grupp 3 tar fram texter, karta/kartor samt modeller i olika skalor (med kommentarer) som behandlar stadsområdets: fysisk form (topografi) grönstrukturer, biotoper, landskapstyper markanvändning i ett historiskt perspektiv Under det fortsatta arbetet i kursen skall en 3D-modell tas fram i handledargruppen. Redan nu kan arbetet påbörjas, men i detta skede är det viktigast att ta fram material som presenteras som 2Davbildningar (kartor) av de topografiska förutsättningarna med höjdkurvor och en färgskala som underlättar djupseendet. 11

14 grupp 4 stadsområdets sociala och dografiska strukturer En stad består av både fysiska och sociala strukturer. De sociala strukturerna kan ur ett stadsbyggnadsperspektiv ses som de funktioner som grundlägger det sociala livet. Antal funktioner, variation i utbud och tillgänglighet varierar i olika delar av staden, vilket kan beskrivas och jämföras. En mer svårfångad sida av det sociala handlar om hur stadsdelens befolkning är sammansatt (sociodografiskt) i olika kategorier som kan vara ålder, kön, utbildningsgrad, medelinkomst, sysselsättningsgrad m.m. Det finns en stor mängd data att hämta i olika kommunala register och statistiska sammanställningar. Data rörande sociala och dografiska strukturer kan handla om antal invånare, arbetsplatser, åldersstruktur, prognos för befolkning och ålder, skolor, flyttning in och ut, kvarboende, hög andel återvändare, bilinnehav, mm. Arbeta också på plats när ni tar fram underlag för kartan. Tala om möjligt med boende i projektområdets närhet om hur uterummen används, av vilka, vilka tider, årstider etc. Omdömen och synpunkter är viktiga vad tycker de som ni pratar med om sitt område; vad är bra, vad är dåligt (och vad tycker ni själva?). Förbered arbetet med någon form av frågestruktur. Presentera er själva och ert arbete. Fråga innan ni fotograferar de personer ni talar med. Gör en funktionskarta där ni markerar (de ni hittar!) funktioner/funktionsplatser i omgivande stadsområden. Allt från bostäder, arbetsplatser, butiker, skolor mm till små förenings- och klubblokaler. Beskriv användning av stadsrummen (om den nuvarande användningen överensstämmer med ursprunglig avsikt (expelvis om fotbollsplanen används till att spela fotboll på), vilka som använder rummen och i vilka sammanhang. Kommentera och analysera stadsrummens form, lägen och användning ur bl a genus- åldersperspektiv redovisning: grupp 4 tar fram texter, karta/kartor samt modeller i olika skalor (med kommentarer) som behandlar stadsområdets: sociala struktur i dataform sociala struktur som kommentarer från boende och era egna reflektioner planerade funktioner/avvändning (lägen, utsträckning, antal etc) en funktionskarta faktiska användning av stadsrummen en sociatopkarta expel på länkar och referenser Statistik Göteborg: Trafikdata om gator i Göteborg: Pågående planarbete, planer etc (expelvis Program för Bergsjön (googla på Göteborgs Stadsbyggnadskontor). Karta med skolor och förskolor samt övrig kommunal service (sök på hsida Göteborgs stad) 12

15 bilaga 2 litteratur och sinarium litteratur Kurslitteraturen består av en bok (Miljonprogrammet utveckla eller avveckla?) samt ett artikelkompendium (Hållbar stadsutveckling). Litteraturen ingår i kursen utan kostnad för er. Det finns flera syften med läsning av boken samt kompendiet. Miljonprogrammet behandlar en viktig del av det svenska byggnadsbeståndet ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Bergsjön är ett representativt expel på miljonprogrammets planering och byggande. Boken är skriven av forskare och förmedlar kunskaper från övergripande till detaljerade frågor. Med stöd i texterna kan ni hitta frågeställningar kopplade till ert arbete med att utveckla koncept och projekt. Artikelkompendiet Hållbar stadsutveckling innehåller tidskriftsartiklar de flesta från Arkitektur SV men också några texter från Göteborgsposten om Hamburg och hållbar stadsutveckling. Texterna i kompendiet är från de senaste tretton åren och ger ett kort historiskt perspektiv med expel och debatt inom området. Från kompendiet och från expel ni själva letar upp kan ni skaffa er utgångspunkter till en idémässig grund för era projekt. På PingPong, i mappen bakgrundslitteratur mm, ligger fyra pdf-filer och en länk: En pdf-fil med Stadsbyggnadskvalitéer Göteborg (från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg), två med projekt från Gehl Architects (Strategi Rosengård och Strategi Karlskrona). Titta på dessa två projekt avseende metodik, sätt att presentera etc. Den fjärde pdf-filen Jämställdhet nästa samhällsplanering ur ett genusperspektiv ger en bred introduktion till många frågor som diskuteras angående hur genusfrågan tas upp i planering av städer och samhällen i Sverige. Länken http-// leder till en mycket innehållsrik skrift om hållbar stadsutveckling i Järfälla kommun. För att läsningen av böcker och kompendiet skall ge er tankar och material att utveckla är det viktigt att ni tidigt i kursen orienterar er i texterna. Välj ut vad ni vill läsa noggrant och vad ni läser översiktligt (och i några fall hoppar över). Alla texter är inte lika relevanta för kursen och projekten! Orientera er gärna i den innehållsrika litteratursamlingen i A-biblioteket, som Lena Falk-heden m fl sammanställt för studier på mastersnivån, avseende hållbart byggande, hållbar urban utveckling etc. Ni kan få litteraturlistan på pdf-fil om ni hör av er till mig eller Lena. sinarium I kursen skall ett heldags litteratursinarium Arkitekten, Arkitektur och hållbar stadsutveckling genomföras tisdag 27/9. Sinariet ligger i början av fte kursveckan, så ni har god tid att läsa och förbereda sinariet. Läsning av litteratur och sinariet syftar till att ta fram några viktiga frågor inom stadsutvecklingstat, med speciel tonvikt på hållbar utveckling och hur dessa kan konkretiseras i de projekt som ni utvecklar. expel på frågor att ta upp: Uppfattningar om vad den goda staden är. Vilka uppfattningar bär ni med er, vilka förmedlas i skolan, i arkitekturtidskrifter, i dagspress etc? Vad innebär stadsutveckling för mångfald? Hur kan ni arbeta med mångfaldsfrågor vid gestaltning av stadens rum och platser? Uppfattningar om vad en stad är förändras. Pröva era egna definitioner av vad en stad är. Hur påverkas arkitektens arbete av en föränderlig syn på stadsbegreppet? Urban stadsmässighet om vanebegrepp och arkitekters inställning till arbetsuppgifter i olika typer av sammanhang och situationer. Är förorten (Gårdsten, Hjällbo, Biskopsgården etc) stad? Vad är Hovås? Olivedal? Vad är Bergsjön och Kortedala? Tätt eller glest? Om olika åsikter om vad hållbar stads- och samhällsutveckling är. Egna synpunkter? Lokalt och globalt. Relationer mellan lokal utveckling och regional/global påverkan. 13

16 Arkitekten, gestaltningen och den hållbara utvecklingen. Vilka betydelser vill ni lägga i gestaltning för hållbar stadsutveckling? Vad kan gestaltas? På vilka nivåer? Vad kan du som blivande arkitekt, i din yrkesutövning, bidra med för att stödja en hållbar utveckling? Och den centrala frågan: Vad för ni vidare från det ni läst, in i era konceptskisser och projekt? Ni skall visa, vid redovisning av konceptskisser och projekt, hur texter och diskussioner tolkas/omtolkas i era arbeten. Istället för att göra en separat redovisning av enbart sinariet skall ni visa hur ni länkar samman en textburen diskussion med ert gestaltningsarbete. hur ni genomför sinarierna Bilda sinariegrupper bestående av 2-3 projektgrupper (6-9 studenter), gärna från olika handledargrupper. Meddela handledarna vilka grupper som har bildats. Sinariegrupperna måste bildas senast i slutet av vecka 37 så att ni hinner förbereda enligt nedanstående. Ni bestämmer i sinariegruppen hur sinariet skall förberedas och hur och var det skall genomföras. Bestäm v som har huvudansvar för att vara specialist på olika texter alla orienterar sig i all text som ingår i kurslitteraturen, men var och en fördjupar sig i ett mindre antal texter. 2-3 texter/artiklar, ca sidor är en rimlig omfattning på fördjupningsdelen. Plats för sinariet bestämmer ni själva. Utse en av er att leda sinariet. Planera hur tiden skall disponeras under sinariedagen. Se till att ni avsätter tid i slutet för att göra en sammanfattning av sinariet inom varje projektgrupp och hur läsning och diskussioner förs vidare i konceptskiss och projekt. Inled sinariet genom att var och en, kortfattat och i högst 10 minuter, refererar de egna texterna. Lyft fram frågor som ni vill diskutera. Den som leder sinariet antecknar frågorna, bestämmer en struktur för samtalet och leder sedan diskussionen. Anteckna under diskussionen och fundera på vilka frågeställningar som har relevans för den egna gruppens projekt. Varje projektgrupp gör en kortfattad sinariesammanfattning där ni lyfter fram frågor som ni kommer att utveckla i era koncept/projekt. Sammanfattningen blir en del i det sammanlagda underlaget I processen med att utveckla koncept och projekt. Gör närvarolista Maila sinariesammanfattning (punkter i er konceptutveckling) samt närvarolista till Matts. 14

17 scha A3 höstterminen 2016 kurs Stadslandskapet vecka 35 ta: kursintroduktion kursfas 1: stadens struktur form, rum, mått, skala, innehåll måndag 29/ ca tisdag 30/8 hörsal SB-H3 kursintroduktion: Stadslandskapet (Matts Heijl, Louise Didriksson) ca ca multisalen möte med handledarna (plats meddelas under introduktionen) Avfärd med buss från entrén till SB3- huset Sven Hultins gata 8 (alldeles söder om busshållplatsen) ca Busstur till Kortedala/Bergsjön (guide Einar Hansson) ca Medborgarhuset i Gamlestaden Introduktion: Stadsbyggnadskontorets programarbete med Kortedala/Berg sjön (Therese Axenborg) ca hörsal HC3 introduktion/föreläsning: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll (introduktion Louise Didriksson) lokaler meddelas måndag Samling i handledargrupper. Planering av arbetet och indelning i tatiska grupper. Start av arbetet onsdag 31/8 arbete med kursfas 1: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll arbete med kursfas 1: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll gästföreläsningstid torsdag 1/ ca hörsal SB-H2 föreläsning: Stadsform, närhet och stadsliv (Meta Berghauser Pont, CTH arkitektur) arbete med kursfas 1: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll handledning i SB2-huset fredag 2/ ca pelarsalen, Chalmerska huset, Södra hamngatan 11 föreläsningar: Everything is Connected (Martin Arfalk, Mandaworks Stockholm) urban4ever (Cord Siegel, hauschild+siegel) OBS detta är preliminärt och kan komma att ställas in om lokalbokningen inte går i lås. Men om ni inget hör, så ses vi i Chalmerska huset! arbete med kursfas 1: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll 15

18 scha A3 höstterminen 2016 kurs Stadslandskapet vecka 36 ta: kursfas 1 forts och genomgång kursfas 2 moment konstlaboration: människor, rum, rörelser måndag 5/9 arbete med kursfas 1: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll arbete med kursfas 1: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll tisdag 6/ ca lokaler meddelas senare genomgång i handledargrupper: stadens struktur form, rum, mått, skala och innehåll ca hörsal SB-H3 föreläsning: Icke fysiska strukturer i stadsutveckling (Anders Svensson) onsdag 7/ ca planering av projektarbetets fortsättning efter studieresan till Oslo (strukturskiss Bergsjön/ /Kortedala ) hörsal Eko-salen introduktion av moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse (Gorki Glaser-Müller, Eva Amborg, Peter Christensson) moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse torsdag 8/9 gästföreläsning moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse arbetet moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse fredag 9/9 moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse 16

19 scha A3 höstterminen 2016 kurs Stadslandskapet vecka 37 ta: kursfas 2 moment konstlaboration: människor, rum, rörelser kursfas 3 studieresa, projektet: stadsområdets struktur mm måndag 12/9 moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse moment konstlaboration: Människa, rum, rörelse tisdag 13/ ca hörsal Eko-salen presentationer: Filmerna om Människor, rum, rörelse (studenter A3, Gorki Glaser-Müller, Eva Amborg, Peter Christensson) hörsal Eko-salen fortsatt presentation: Filmerna om Människor, rum, rörelse med avslutande sammanfattning och diskussion onsdag 14/ Avfärd med buss från entrén till SB3-huset Sven Hultins gata 8 Studieresa till Oslo enligt särskilt program. Studieresa till Oslo enligt särskilt program. Ansvariga: Mikael Ekegren och Dag Tvilde gästföreläsning torsdag 15/9 Studieresa till Oslo enligt särskilt program. arbetet Studieresa till Oslo enligt särskilt program. Tillbaka ca kl fredag 16/ ca hörsal Eko-salen föreläsning: Urbana nyckelprojekt planerings-verktyg för hållbar utveckling av sköra stadslandskap (Catharina Dyrssen, Nils Björling, Chalmers arkitektur) arbete med kursfas 3 strukturskiss Bergsjön /Kortedala 17