Enhet: Röks förskola. Likabehandlingsplan 2015/2016. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Enhet: Röks förskola 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehåll Syfte... 2 Vision... 2 Främjande arbete... 2 Förebyggande arbete... 3 Kartläggning och analys... 3 Åtgärdande arbete, när barn/elev kränker barn/elev... 4 Steg Steg Steg Åtgärdande arbete, när personal kränker barn/elev... 5 Planen är giltig... 5 Utvärdering av föregående delmål... 5 Mål för tidsperioden... 5 Checklista... 7 Diskrimineringsgrunder... 8 Kön... 8 Könsidentitet eller könsuttryck... 9 Etnisk tillhörighet... 9 Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Andra aktuella begrepp Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Sexism

3 Syfte Planens syfte är att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vision Alla elever ska ha rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Främjande arbete Aktiviteter Ansvarig Organisation Enhet Grupp Säkerställa kunskap i den egna organisationen om diskrimineringsgrunderna Tillgodose behovet av kompetensutveckling Ge tillfälle för personalen att diskutera och formulera normer och värderingar i den egna verksamheten Informera all personal inom verksamheten om DKplanerna Tydlig information till barn/elever och vårdnadshavare om vart de vänder sig om någon ur personalen utsätter andra för diskriminering eller kränkande behandling Förtroendefulla och öppna relationer mellan personal och barn/elever. Barn/elever deltar i framtagandet av ordningsregler och känner till konsekvenserna om reglerna inte följs Samsyn hos personalen om konsekvenser om reglerna inte följs Barn/elever har möjlighet att påverka sin utbildning Begreppet värdegrund används och utgör en naturlig del av pedagogiken Pedagogiska måltider SUN-chef Förskolechef/rektor Pedagoger 2

4 Förebyggande arbete Aktivitet Ansvarig Organisation Enhet Grupp Individ Enkät genomförs till elever och vårdnadshavare Elevhälsoteamet tar aktiv del i det förebyggande arbetet Kartläggning och analys av förhållanden i den egna verksamheten, tillsammans med barn/elever och vårdnadshavare, för att identifiera risker Formulera konkreta och uppföljningsbara mål för enhetens DK-plan Planera insatser Formulera hur insatserna ska utvärderas DK-teamen samordnar det förebyggande arbetet Tillsynsansvaret vid raster/utevistelse ses över och struktureras vid läsårsstart Gemensamma aktiviteter för olika årskurser Information om DK-arbetet lämnas till vårdnadshavare vid föräldramöten DK-planens syfte integreras i det pedagogiska arbetet Elevenkäten följs upp inom gruppen DK-planen aktualiseras vid utvecklingssamtal Kommunikation mellan barn/elev och pedagog via lämpligt forum Hälsosamtal SUN-chef Förskolechef/rektor Ansvarig pedagog Pedagog/ skolsköterska Kartläggning och analys Metoder Ansvarig Organisation Enhet Grupp Enkätsvar från vårdnadshavare, elever och personal sammanställs och bildar underlag för enhetens fortsatta arbete Samtal på elevråd där otrygga platser identifieras EHT tar aktiv del i processen Observationer från rastvakter Erfarenheter från föregående års anmälningar om kränkande behandling Samtal i barngrupp/klassråd där otrygga platser identifieras (trygghetsvandring) Samtal i DK-team tillsammans med kamratstödjarna SUN-chef Rektor Ansvarig pedagog Individ Erfarenheter från utvecklingssamtal tas tillvara i kartläggningen Ansvarig pedagog En sammantagen analys av förbättringsområden görs på den egna enheten i arbetslagen. Analysen mynnar ut i ett antal mål för perioden/läsåret (se nedan). 3

5 Åtgärdande arbete, när barn/elev kränker barn/elev Steg 1 Vid misstanke om kränkning eller vid kränkande behandling OBS! Vid akuta händelser med våld eller hot om våld, hänvisas till Krishanteringsplanen för Ödeshögs kommunala skola. Enstaka händelse Upprepad händelse Uppföljning Åtgärd Ansvarig pedagog/mentor samtalar både med den som blivit utsatt och den som kränkt om händelsen och att det inte får upprepas Ansvarig pedagog meddelar DK-team och vårdnadshavare. Utredning av händelsen dokumenteras av den som förskolechef/rektor utser Rektor anmäler till huvudman Samtal med den som blivit kränkt Samtal med den kränkt med löfte om att kränkningarna ska upphöra Uppföljning av samtal och löfte om att kränkningarna ska upphöra Dokumentation Blankett Utredning som lämnas till förskolechef/rektor, kopia hos DK-team Blankett Anmälan Steg 2 Vid fortsatta kränkningar Uppföljning Åtgärd Samtal med den som blivit kränkt Samtal med den som blivit kränkt och dess vårdnadshavare Samtal med den som kränkt Samtal med den som kränkt och dess vårdnadshavare. Upprättande av åtgärdsplan, som utvärderas varje vecka Uppföljning av åtgärdsplan Dokumentation Blankett Åtgärdsprogram Blankett Åtgärdsprogram Steg 3 När insatserna enligt steg 1-2 inte gett resultat Anmälan till Arbetsmiljöverket Åtgärd Rektor och elevhälsoteam kopplas in Samtal med den som kränkt och dess vårdnadshavare. Upprättande av ny åtgärdsplan, som kan innebära: Fortsatta samtal med personal Byte av grupp/klass Avstängning från fritidsgård Avstängning från trivselaktiviteter Kontakt med polis/sociala myndigheter Förflyttning av mobbare Om händelsen orsakats av våld eller hot om våld, eller om händelsen inneburit fara för liv eller hälsa, ska Arbetsmiljöverket underrättas Dokumentation Blankett Åtgärdsprogram 4

6 Åtgärdande arbete, när personal kränker barn/elev Omgående Skyndsamt Åtgärd Händelsen anmäls till personal på enheten Personalen meddelar förskolechef/rektor Förskolechef/rektor anmäler till huvudman och informerar vårdnadshavare om händelsen. Förskolechef/rektor ansvarar för utredningen och dokumenterar händelsen Samtal förs med berörda parter Lämpliga åtgärder vidtas, för att långsiktigt lösa problemet Förskolechef/rektor följer upp ärendet med barn/elev och vårdnadshavare. Åtgärderna utvärderas Eventuell anmälan till annan myndighet beslutas i samråd med BU-chef Eventuella disciplinära åtgärder beslutas i samråd med BU-chef Dokumentation Blankett: Anmälan Planen är giltig Vårterminen 2016 Utvärdering av föregående delmål Mål för tidsperioden Mål 1 Inget barn ska utsättas för kränkande behandlig genom kommentarer som är avsedda att reta eller såra, exempelvis "du är ful". Åtgärder Pedagogerna delar upp sig så att det alltid finns någon vuxen nära, så långt det är möjligt.vi låter inte sådant tal gå obemärkt förbi, vi säger alltid till att vi inte säger så till varandra. Vi tar upp det på samlingar och diskuterar med barnen hur vi pratar med varandra. Vi kommer läsa kompisböckerna och prata om känslor. Arbeta med social kompetens och empati genom projektet. Uppföljning Hur och när? I maj/juni. Att genom observationer och dokumentationer mäta om det sker vid färre tillfällen. Mål 2 Alla barn ska känna sig trygga på förskolan och inte utsättas för handligar då någon medvetet försöker orsaka skada genom exempelvis knuffar eller sparkar. Åtgärder Lyhörda vuxna som inte låter det passera. Tydligt visa att beteendet är oacceptabelt. Lära barnen strategier för hur de kan göra när något sådant händer, exempelvis sätta upp handen och säga stopp. Diskutera med barnen, spontant och vid 5

7 samlingar, hur man är mot varandra. Förebygga genom att prata, eller dramatisera, situationer som kan komma upp och alltid ta uppkomna händelser på allvar. Uppföljning Hur och när? Maj/juni. Att genom observationer och dokumentationer mäta om det sker vid färre tillfällen. Mål 3 Barnen på förskolan ska känna sig trygga på gården när skolbarnen är ute och att de får ha sina saker och lekar ifred, i exempelvis uteköket. Åtgärder Att barnen får ha uteköket som en fristad på gården. Vi pratar med skolans lärare och för en dialog om regler och röhrhållningssätt på gården, under rasterna. Skolbarnen måste fråga oss pedagoger på förskolan om de får vara med och leka i köket. Uppföljning Hur och när? I maj. Prata med barnen för att se om de känner sig trygga i uteköket och på gården. Mål 4 Arbeta förebyggande med de yngsta barnen. Åtgärder Att stärka och uppmärksamma det positiva och inte påpeka det negativa.. Uppföljning Hur och när? I maj/juni. Dokumentera sitt eget arbete! Tex, skriva ner de situationer då vi uppmärksammat något positivt. 6

8 Checklista Checklistan är ett enkelt hjälpmedel för att få likabehandlingsplanen att fungera som ett bra verktyg för verksamhetens likabehandlingsarbete. Ju fler av följande påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet. 1. Nu gällande plan a) Vår likabehandlingsplan är aktuell enligt lagens krav, det vill säga är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år. b) När vi upprättade planen tog vi hänsyn till utvärderingen av föregående års plan. 2. Samverkan med barnen Barnen har varit med om att påverka innehållet i planen. 3. Kartläggning a) Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. b) Vid kartläggningen har vi beaktat samtliga diskrimineringsgrunder (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder och sexuell läggning) och inkluderat annan kränkande behandling. c) Vi har sett över områden som Verksamhetens form och innehåll Klimat och miljö i förskolan Kommunikation Kompetensutveckling Rekrytering/Antagning Introduktion 4. Mål Planen innehåller mål för likabehandlingsarbetet som går att följa upp. 5. Åtgärder a) Planen innehåller konkreta åtgärder för det förebyggande arbetet och för främjandearbetet. b) Vi har tagit fram åtgärder för att främja likabehandling och förebygga diskriminering för samtliga diskrimineringsgrunder. c) Vi har tagit fram åtgärder för det förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. d) Åtgärderna går att följa upp och är tidsplanerade. e) Det framgår i planen vem som är ansvarig för respektive åtgärd. 6. Resurser Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra likabehandlingsarbetet. 7. Kommunikation Vår likabehandlingsplan innehåller rutiner för att presentera planen och förankra likabehandlingsarbetet hos barn, vårdnadshavare och personal. 8. Utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen innehåller rutiner för den årliga utvärderingen. 7

9 Diskrimineringsgrunder (Utdrag ur diskrimineringsombudsmannens skrift Lika rättigheter i skolan handledning, 2012) En elev kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag. Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FNkonventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Skolor är skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. Skolorna ska också arbeta för att förebygga diskriminering på alla grunder utom könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå att ni arbetar förebyggande även när det gäller dessa grunder. Ett förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier. Här följer en genomgång av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna. De exempel som beskrivs är tänkta som pedagogiska exempel för likabehandlings-arbetet i skolan. Det är inte säkert DO skulle driva dessa fall till domstol. Kön Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Lagen skiljer på diskrimineringsgrunderna kön och könsidentitet eller könsuttryck. Det finns flera skäl till det och dessa skäl framförs i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering. Ett av skälen är att det är viktigt att bedriva ett målinriktat arbete med sikte på flickors och pojkars situation och villkor i utbildningssystemet. Det är inte förenligt med diskrimineringslagen att tillämpa av positiv särbehandling vid tillträde till utbildning som omfattas av skollagen. Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön Maria vill göra sin praktik på en målerifirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. (trakasserier) Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (trakasserier) 8

10 Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen används begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck. DO har istället valt att använda könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck. Skyddet blir extra viktigt för elever med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. De som omfattas av skyddet kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med maskara och läppglans. (trakasserier) Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. (diskriminering) Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. (trakasserier) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet eller flera etniska tillhörigheter. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet En skola som har elever med många olika etniska tillhörigheter ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. (diskriminering) Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar inget illa. (trakasserier) 9

11 Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Skolan får inte missgynna någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning Vincents familj är med i Pingstkyrkan. Han blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier) Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionsnedsättning Diskrimineringslagen använder genomgående begreppet funktionshinder medan DO väljer att använda två begrepp, funktionsnedsättning och funktionshinder. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler eller läromedel är otillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning är begränsning av en persons funktionsförmåga till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. Funktionsnedsättning kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Det ska vara fråga om varaktiga begränsningar för att räknas som funktionsnedsättning, men graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar av funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen innebär någon begränsning alls. Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom eleverna i särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering) 10

12 Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. (trakasserier) Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! (diskriminering och trakasserier) Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. (trakasserier) Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Han pratar med sin lärare om att de andra eleverna fryser ut honom, men läraren gör ingenting för att det ska upphöra. (trakasserier) På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering) Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering som har samband med ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder vid tillämpning av bestämmelse som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, obligatoriska skolväsendet eller i en friskola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller skolförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån elevernas ålder om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. Exempel på trakasserier som har samband med ålder Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad för det. (trakasserier) Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. (trakasserier) Ismael, 11 år är granne och kompis med Victor 8 år. En dag när han leker med Victor på rasten får han en hånfull kommentar av en förbipasserande lärare som säger Är inte du för gammal för att leka med småungar?! (diskriminering) 11

13 Innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling De begrepp som används i de allmänna råden och kommentarerna kommer från både diskrimineringslagen och skollagen. Det är viktigt att alla som arbetar i verksamheterna har kunskap om innebörden av begreppen för att förstå de allmänna råden samt för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Utdrag ur Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkandebehandling 12

14 Andra aktuella begrepp Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för, stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. 13