RDT-handboken BTR teknisk beskrivning. Handledning för att utforma lokala trafikföreskrifter för användning i IT-system Version 26

Transkript

1 1 (105) RDT-handboken BTR teknisk beskrivning Handledning för att utforma lokala trafikföreskrifter för användning i IT-system Version 26

2 2 (105) Förord Transportstyrelsen har tillsammans med Svenska kommunförbundet, kommuner och länsstyrelser samt IT-företag som utvecklar och tillhandahåller LTF-system, utarbetat en handledning för att utforma trafikföreskrifter med hjälp av IT-anpassade mallar. Handledningen (RDT-handboken BTR teknisk beskrivning) har vidareutvecklats till ett koncept under benämningen BTR, behandlingsbara trafikregler. BTR-information är ett komplement till själva trafikföreskriften som gör den maskinellt tolkningsbar. Dels går det att tolka trafikregelns innebörd, t.ex. att en viss sträcka har hastighetsbegränsats till 30 km i timmen, och dels går det att tolka vilket vägavsnitt som avses genom att sträckan har vägnätsanknutits mot vägnätet i den nationella vägdatabasen, NVDB. BTR-mallarna, som beskrivs i detta dokument, är en viktig del i att säkra och effektivisera hanteringen av trafikregeldata som används i olika typer av trafikstödjande IT-tillämpningar. Genom att använda denna BTRhandledning kan leveranser till RDT automatiseras. RDT är den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter, från vilken också den nationella vägdatabasen (NVDB) kommer att försörjas med trafikregeldata. Ansvar Transportstyrelsen beslutar föreskrifter med allmänna råd för utformning av lokala trafikföreskrifter m.m. Mallarna i denna handledning är avsedda att stödja en utformning av trafikföreskrifter i linje med sådana allmänna råd, men följande är viktigt att notera för den som avser att använda mallarna. Föreskrifter som ska ligga till grund för exemplen i denna handledning har ännu inte beslutats, och denna version av handledningen ska därför ses som ett arbetsmaterial som kan komma att ändras när föreskrifter har beslutats. Vid mallarna finns exempeltexter, text som går att åstadkomma med stöd av mallarna. Många fler varianter av text än de som finns angivna i exemplen vid mallarna kan säkert vara god utformning, men Transportstyrelsen kan inte ge råd om utformning som avviker från exemplen. Genom att använda mallarna på annat sätt än i linje med Transportstyrelsens exempel kan utformningen varieras avsevärt. Även mindre god utformning kan då åstadkommas. Vissa delar i mallarna har konstruerats för att tillmötesgå beslutsmyndigheters önskemål, trots att Transportstyrelsen är tveksam till den efterfrågade utformningen. Det går till exempel att ange trafikantgrupper som inte harmonierar med Trafikförordningen. Beslutsmyndigheten ansvarar själv för utformningen av en trafikföreskrift, även om mallarna har använts som stöd. Programvaruleverantörerna bör göra ovanstående känt för användarna av de beredningsprogram som används. Historik Föregångaren till detta dokument, Handledning för att utforma trafikföreskrifter för användning i IT system, publicerades första gången på internet 1 mars Efterföljande versioner finns tillgängliga på Transportstyrelsen och kan erhållas efter förfrågan. Kontaktperson Per Öhgren, e-post: per.ohgren@transportstyrelsen.se Förändringar De förändringar som skett sedan förra versionen av detta dokument finns sammanfattade i bilaga 1 som bifogas sist i dokumentet. Bilagan som genereras automatiskt efter ny version av datakatalogen redovisar bara mallar, fraser begrepp o.s.v. i den nya formen efter genomfört tillägg, förändring eller avslut. Den gamla formen syns inte i förändringsförteckningen. Version 26 av RDT:s datakatalog utgör en omfattande förändring som föranleds av nya förslag till utformning av trafikregler i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:60) om lokala trafikföreskrifter m.m. Ett dokument som beskriver ändringarna från version 25 till version 26 finns på Transportstyrelsens webbplats.

3 3 (105) Innehållsförteckning 1 Inledning 8 2 Översikt BETECKNINGSSÄTT (NOTATION) STRUKTUR OCH TERMINOLOGI Generell struktur på en trafikföreskrift Rubrik, Ingress och Ikraftträdande Trafikregel Fras Användning av paragrafer i fraser Textdelar Kod och relationskod för begrepp EXEMPEL UTSKRIFT DATAKATALOG 16 3 Vägnätsanknytning av trafikregler GENERELLA PRINCIPER METODIK FÖR VÄGNÄTSANKNYTNING UTBREDNINGSTYPER M.M. FÖR TRAFIKREGLER Sträckutbredning Punktutbredning Svängutbredning Vägnätsanknytningsområde Geometri 23 4 Vägnätsanknytning specifikt per typ av trafikregel BILDTOLKNING 24 5 Sammansatta begrepp Kod: AA_fordon Kod: beteckning Kod: cykelöverfart Kod: cykelöverfart Kod: cykelöverfart Kod: dag_månad_intervall Kod: dag_månad_specifik Kod: dagar Kod: dagar_klockan Kod: dagar_klockan_udda_jämna Kod: dagslag_specifik Kod: dagslagtid Kod: dagslagtider Kod: datumtid Kod: datumtider Kod: dock_stanna_tid Kod: enbart_upphävande Kod: endast_fordon 31

4 4 (105) 5.19 Kod: ersatt_föreskrift Kod: ersatta_föreskrifter Kod: fordon_med_totalvikt Kod: fordon_trafikant_tid Kod: fordon-mm Kod: förbud_att_stanna_parkera Kod: giltighet_och_övergång Kod: klockan Kod: komplex_tid Kod: korsning Kod: korsning_körbana Kod: korsning Kod: L Kod: laddplats Kod: laddplats_ändamålsplats Kod: Lagrum Kod: läge Kod: läge_förbud_att_stanna_parkera Kod: läge_förbud_tillåtelse_att_stanna_eller_parkera Kod: läge_tillstånd_för_rörelsehindrad Kod: läge_tillåtelse_att_stanna_parkera Kod: månad_intervall Kod: månad_specifik Kod: område Kod: ordningsdag_intervall Kod: ordningsdag_specifik Kod: ordningsdagtid Kod: ordningsdagtider Kod: parkeringsavgift Kod: parkeringstaxa Kod: period Kod: plats Kod: platskarta Kod: polygon Kod: ptaxa Kod: ptaxa_avgift Kod: riktning Kod: stanna_parkera_förbud_tid Kod: sträcka Kod: sträckläge Kod: särskilda_ändamål Kod: tid Kod: tidpunkt Kod: tidpunkter Kod: tidsbegränsat_vilande Kod: tidsbegränsning_av_föreskrift 47

5 5 (105) 5.65 Kod: tillåtelse_att_stanna_parkera Kod: trafikförbudstyp Kod: trafikförbudstyp Kod: trafikförbudstyp Kod: udda_jämn_tid Kod: udda_jämn_tider Kod: UpphävdFöreskrift Kod: vanligt_ikraftträdande Kod: veckatid Kod: veckatider Kod: veckodag_intervall Kod: veckodag_specifik Kod: veckodagtid Kod: veckodagtider Kod: veckonr_intervall Kod: veckonr_specifik Kod: vid_tillstånd_i_korsningar_och_liknande Kod: vid_upphävande Kod: viktbegränsning Kod: VÄG Kod: väg_körbana Kod: vägdelsriktning_sträcka Kod: vägkorsning Kod: xy_koordinater Kod: ändamålsplats Kod: ändpunkt Kod: ändrad_föreskrift Kod: övrig_tid_p_bestämmelse 57 6 Utformning av rubrik, ingress, ikraftträdande- och eventuella övergångsbestämmelser RUBRIK Syntaxregler Generella regler INGRESS Syntaxregler Generella regler IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER för texten som ingår i ikraftträdandet, <giltighet_och_övergång> Syntaxregler Generella regler 60

6 6 (105) Utformning av trafikregler Lokala trafikföreskrifter Huvudled, motorväg eller motortrafikled (Trafikregeltyp #1) Mall # Gågata eller gångfartsområde (Trafikregeltyp #2) Mall # Tättbebyggt område eller miljözon (Trafikregeltyp #3) Mall # Cirkulationsplats eller cykelöverfart (Trafikregeltyp #4) Mall # Mall # Förbud mot trafik med fordon (Trafikregeltyp #5) Mall # Förbud mot eller påbud att svänga eller köra i viss riktning (Trafikregeltyp #6) Mall # Mall # Mall # Mall # Mall # Mall # Förbud mot omkörning (Trafikregeltyp #7) Mall # Väjningsplikt eller stopplikt i vägkorsning och liknande (Trafikregeltyp #8) Mall # Mall # Mall # Stopplikt i järnvägskorsning (Trafikregeltyp #9) Mall # Avvikelse från bestämmelser om hastighet (Trafikregeltyp #10) Mall # Begränsning av hastighet (Trafikregeltyp #11) Mall # Mall # Stannande och parkering samt villkor för parkering (Trafikregeltyp #12) Mall # Villkor för parkering (Trafikregeltyp #13) Mall # Undantag från bestämmelser om belysning vid färd i terräng (Trafikregeltyp #14) Mall # Axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt med begränsning till lägre vikter än som annars gäller (Trafikregeltyp #15) Mall # Inskränkning till mindre bredd eller längd på fordon, fordonståg eller last än som annars gäller (Trafikregeltyp #16) Mall #20 87

7 7 (105) Trafik med terrängmotorfordon med avvikelser från förbud om trafik på väg (Trafikregeltyp #17) Mall # Andra särskilda trafikregler (Trafikregeltyp #18) Mall # Mall # Mall # Mall # Tunnelkategorier och transport av farligt gods (Trafikregeltyp #19) Mall # Mall # Mall # Mall # Körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl. (Trafikregeltyp #25) Mall # Busshållplats (Trafikregeltyp #26) Mall # Ändamålsplats eller laddplats (Trafikregeltyp #27) Mall # Föreskrifter med fritt textformat Föreskrift med fritt textformat (Trafikregeltyp #22) Mall # Föreskrift om upphörande Föreskrift om upphörande (Trafikregeltyp #24) Mall # Andra föreskrifter Föreskrift om hastighet inom tättbebyggt område (Trafikregeltyp #20) Mall # Föreskrifter om bärighetsklass (Trafikregeltyp #21) Mall # Mall # Mall # Föreskrifter om den högsta tillåtna hastigheten (Trafikregeltyp #23) Mall # Bilaga 1 - Förändringsförteckning 103 Sammansatta begrepp Tillkommit 103 Förändrats 103 Tillkommit 103 Förändrats 103

8 8 (105) 1 Inledning I detta dokument presenteras IT-anpassade mallar för att skriva lokala trafikföreskrifter och andra föreskrifter för reglering av trafik. Med hjälp av sådana mallar kan föreskrifter skrivas på ett enhetligt sätt och därmed möjliggöra maskinell hantering och tolkning samt maskinellt utbyte mellan olika organisationer och system. Föreskrifter skrivna enligt denna specifikation möjliggör maskinell leverans till den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter (RDT) om beslutsmyndigheten har anskaffat ett sådant på marknaden förekommande system. Trafikföreskrifter som konstrueras enligt mallarna i denna handledning kommer sannolikt inte att i samtliga fall kunna tillgodose behovet hos den enskilde beslutsfattaren. Det kan innebära att trafikföreskriften i vissa situationer måste skrivas i fritext, vilket i sin tur betyder att föreskrifter inte automatiskt kan tolkas eller överföras mellan olika system. Mallar kan emellertid konstrueras så att de medger att sådana föreskrifter skrivs, och successivt skall handledningen och mallarna kunna kompletteras så att man får en allt mer komplett täckning av behovet. Som underlag för handledningen har statsrådsberedningens handbok, DS 1998:43, Myndigheternas föreskrifter använts. Detta innebär att de mallar som byggs kommer att överensstämma med vad som gäller för statliga myndigheter. Detta är också vad som följer av de allmänna råden i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:75) om lokala trafikföreskrifter m.m. Bedömningen har varit att föreskrifter utformade på detta sätt uppfyller de formella krav som kan ställas på föreskrifter och därför också borde kunna fungera för den kommunala verksamheten Sannolikt kommer den juridiska kvaliteten att bli högre när mallarna i denna handledning används. Det ska dock understrykas att mallarna inte är någon slags certifiering av juridiskt korrekt utformade trafikföreskrifter. Det är den för trafikföreskriften beslutande myndigheten som själv ansvarar för utformningen av trafikregler, även om de mallar som här presenteras har använts.

9 9 (105) 2 Översikt 2.1 BETECKNINGSSÄTT (NOTATION) Det syntaktiska beskrivningssätt som används i denna handledning för fraser i trafikföreskrifter är BNF ( Backus Normal Form eller Backus_Naur Form ). Det som beskrivs med notationen är hur element som representerar textdelar kan sättas samman till fraser. Textdelar är antingen begrepp eller brödtextdelar. Ett begrepp representeras av ett namn i form av en bokstav eller bokstavskombination, t.ex. <B> som är ett begrepp som står för fordon. Begrepp kan vara enkla eller sammansatta. Enkla begrepp kan anta ett värde (t.ex. lastbil för begreppet <B>). Sammansatta begrepp består av en samling begrepp, som i sin tur kan vara enkla eller sammansatta. För enkla begrepp skrivs namnet med versaler och för sammansatta begrepp skrivs det med gemener. Enkla begrepp har oftast namn i form av en intetsägande akronym, t.ex. <B> som står för fordon. Sammansatta begrepp har i regel har förklarande namn, t.ex. sammansatta begreppet <tid> som i sin tur består av enkla begrepp. En brödtextdel är en textsträng som inte behöver finnas i form av ett begreppsvärde. Brödtext har inte påverkan på den maskinella tolkningen av trafikföreskriften utan är mer utfyllnad för den mänskliga förståelsen av texten. : <D> kilometer i timmen Den kursiva texten är brödtext och påverkar inte den maskinella tolkningen, eftersom dataprogrammet känner till att begreppet <D> står för hastighet uttryckt i kilometer i timmen. Följande symboler används i BNF som operatorer eller för att markera en viss funktion: ::= betyder är definierad som eller är beskriven som exempel: <viktbegränsning> ::= <S> överstiger <T> ton betyder eller och används för att peka ut alternativa textdelar exempel: <läge> ::= <plats> <sträcka> <korsning> <område>...d.v.s. <läge> definieras som antingen <plats>, <sträcka>, <korsning> eller <område>. < > vinkelparenteser används för att omgärda begrepp (även sammansatta begrepp). Följande tillägg till BNF har införts i beskrivningen: [ ] hakparenteser används för att uttrycka textdelar som är möjliga tillägg (optional) men inte obligatoriska exempel som visar två inledande ord som inte är nödvändiga: [under [tiden]] <tid> { } klamrar används för gruppering exempel: { Förbudet Tillåtelsen } gäller inte punkter används för upprepning en eller flera gånger exempel: Förbudet gäller inte omkörning av <fordon-mm>

10 10 (105) Ordet och används normalt som bindeord till den sista förekomsten. I vissa fall kan alternativa bindeord användas, vanligen ordet samt. I dessa falla anges de alternativa bindeorden inom parentes direkt efter punkterna. : <tid>} (samt) <txt> understrykning av en förklarande text som visar att man på denna plats ska skriva lämplig text i fri form (fritext) exempel: <MC> ::= löpnummer fritext För identifiering av trafikregeltyper, mallar och fraser används i handledningen ett nummertecken som inte ska ingå (vara synlig) i den färdiga texten (undantag paragrafnummer): # nummertecken används för att indikera att det efterföljande numret är ett löpnummer exempel: #4 <läge> skall vara <ZA>. I ovanstående exempel visas en fras med frasnummer STRUKTUR OCH TERMINOLOGI Nedan följer ett antal avsnitt som redovisar hur en trafikföreskrift byggs upp i tekniskt hänseende. Observera att beskrivningen är konceptuell, och att den lösning som är implementerad i RDT kan ha en något annorlunda terminologi. Vid kommunikation med RDT gäller de begrepp och värden som finns i RDT:s datakatalog. Beskrivningen här görs dels i text och dels i diagramform. Diagrammen redovisar vad en trafikföreskrift består av i konceptuella tekniska termer. Alla dessa delar är inte realiserade i RDT:s databas eller i XML-schemat för överföring av data till RDT. Ordningsföljden mellan beståndsdelarna, de olika textavsnitten i en trafikföreskrift, framgår egentligen inte av diagrammen, men det finns en intention att diagrammen ska kunna läsas från vänster till höger. Ordningsföljden på de olika textdelarna framgår mer i detalj i kapitlen Utformning av rubrik, ingress, ikraftträdande samt Utformning av trafikregler. Likaså de specifika regler som gäller för varje trafikregeltyp. Av de termer som används i denna beskrivning återfinns de flesta i RDT:s datakatalog som kan tillhandahållas via RDT:s hemsida Generell struktur på en trafikföreskrift En trafikföreskrift består av Rubrik, Ingress, en eller flera Trafikregler och ett Ikraftträdande enligt diagrammet nedan.

11 11 (105) I kapitlet Utformning av rubrik, ingress, ikraftträdande presenteras format för komponenterna rubrik, ingress och ikraftträdande. Kapitlet Utformning av trafikregler redovisar ett antal mallar avseende utformning av trafikreglerna Rubrik, Ingress och Ikraftträdande Rubrik, Ingress och Ikraftträdande är var för sig delar som byggs upp av textdelar. Varje textdel består av en kombination av Brödtext och Begrepp. Begrepp kan vara sammansatta (se även kapitlet Översikt, avsnittet Beteckningssätt) Trafikregel Trafikregelavsnittet är den komplexa delen och består av ytterligare delar. Trafikreglerna beskrivs i kapitlet Utformning av trafikregler och identifieras med hjälp av ett unikt löpnummer. Begreppet trafikregeltyp har införts och skrivs som Trafikregeltyp #n inom parentes, där n motsvarar själva löpnumret. Nummertecken (#) indikerar att ett löpnummer följer.

12 12 (105) I nedanstående diagram visas strukturen i trafikregelavsnittet. Varje Trafikregeltyp finns ibland utformad som ett av flera alternativ. Ofta finns dock endast ett alternativ för en trafikregeltyp. Alternativen betecknas löpande a, b, Varje alternativ beskriver syntax för en mall och tilldelas ett unikt mallnummer i beskrivningen av trafikregeln, se kapitlet Utformning av trafikregler. Även då endast ett alternativ finns för en trafikregel finns ett tillhörande mallnummer. Mallnummer skrivs som Mall #n inom parentes, där n motsvarar själva löpnumret. Nummertecken (#) indikerar att ett löpnummer följer. I varje mall ingår en eller flera fraser, som i sin tur består av en kombination av olika textdelar (se nedan avsnittet Textdelar). Varje fras har tilldelats ett unikt frasnummer i form av ett löpnummer. Varje trafikregeltyp, mall respektive fras är således unikt identifierade som typ. Dessa identiteter används vid överföring av föreskrifterna och finns förtecknade i RDT:s datakatalog Fras Varje mall byggs upp av en eller flera fraser, var och en med ett unikt frasnummer. Detta nummer finns angivet i vänsterkanten av varje fras i beskrivningen i kapitlet Utformning av trafikregler. Frasnummer föregås av nummertecken (#), som indikerar att ett löpnummer följer. Endast det numeriska uttrycket (inte nummertecknet) ingår i frasnumret. Frasnummer och deras tillhörighet till en viss mall finns förtecknade i RDT:s datakatalog.

13 13 (105) Användning av paragrafer i fraser Trafikregler kan skrivas med eller utan paragrafer. Användaren skall kunna välja och ordna fraser så att paragrafnummer kan sättas. Flera fraser skall kunna ingå i en paragraf. Frasordningen som presenteras i mallarna representerar endast en trolig frasordning. Men användaren väljer vilka fraser i mallen som skall ingå i den specifika trafikregeln och i vilken ordning och om och hur paragrafindelning skall se ut. Paragrafnummer utgör ingen teknisk identitet för den samling fraser som textmässigt avses ingå i paragrafen. Det går alltså inte att maskinellt tolka vilka fraser som ingår i en paragraf. Paragrafnummer (#) och eventuellt efterföljande paragraftecken ( ) implementeras i ett system som brödtext, och skall alltså inte överföras mellan systemen som ett begreppsvärde. : [# [ ]] Detta format ska tolkas så att varje fras kan inledas med brödtext enligt formatet. på användning av paragraf i en fras: 1 På Storgatan får fordon inte föras Textdelar Klassen Textdel i ovanstående diagram har inte realiserats i RDT. Den har tagits med i denna beskrivning i syfte att ge en helhetsbild av vad som måste finnas i ett program som framställer text avseende trafikföreskrifter. Inom en fras byggs texten upp med textdelar som är en kombination av brödtextdelar och begrepp. Av dessa två är det bara begrepp som har realiserats i RDT, och brödtextdelarna får alltså inga identiteter och kan därmed inte refereras. beskrivningen för fraser och sammansatta begrepp visar bara själva brödtexten i kursiv stil och hur brödtextdelarna kombineras med övriga begrepp. : Det sammansatta begreppet <viktbegränsning> har följande formatbeskrivning: <viktbegränsning> ::= <S> <T> ton Brödtextdelarna finns inte heller representerade i RDT:s datakatalog, och överförs således inte till RDT. För att visa trafikföreskriften i sin helhet får man använda sig av trafikföreskriften i dess dokumentform (den senare överförs till RDT). Brödtexten anges i mallarna med kursiv stil. Begrepp är av typen sammansatta begrepp eller enkla begrepp. Enkla begrepp refererar till ett värdeförråd med en uppsättning möjliga alternativa uttryck (textsträngar). De alternativa uttrycken kan för ett och samma begrepp vara en blandning av mer eller mindre långa uttryck (från ett ord till flera meningar). Begrepp har i vissa fall skapats för att ge möjlighet att skriva fritext. I det fallet saknar begreppet värdeförråd. Begrepp skrivs med versaler i fet stil inom vinkelparenteser och anger att alternativ är möjliga (enligt värdeförrådet); t ex <B> där lastbil är ett av många alternativ.

14 14 (105) Sammansatta begrepp består av en kombination av brödtext, begrepp och eventuellt andra sammansatta begrepp. De utrycks i mallarna med klartextord (namn) skrivna med gemener inom vinkelparenteser och beskrivs i kapitlet, Sammansatta begrepp. Dessa kan vara mer eller mindre komplexa och refereras i en eller flera mallar. på sammansatta begrepp är <läge>, < tid> och <viktbegränsning>. Vissa sammansatta begrepp kan vara av olika typer. Detta är fallet med de sammansatta begreppen <läge> och <tid>, där <läge> kan vara av typen plats, sträcka, korsning eller område m.m., och <tid> kan vara av typen klockslag, dagslag o.s.v. För att hantera detta har begreppstypen införts som en nivå i det sammansatta begreppet, och det sammansatta begreppet består då bara av en av de ingående typerna (som i sin tur är ett enkelt begrepp eller ett sammansatt begrepp). En statusflagga som visar om nivån under representeras av en eller alla begrepp har införts. OBS, inte alla typerna för <läge> är med i bilden nedan! Ett exempel på detta visas i instansdiagrammet nedan. Observera att de brödtextobjekt som visas inte finns realiserade i RDT, och överförs således inte mellan system.

15 15 (105) Kod och relationskod för begrepp Ett begrepp (enkelt eller sammansatt) identifieras av en kod t.ex. B som i sin tur har ett namn. Koden B har namnet fordon. Oftast är begreppets kod neutral som i fallet med koden B, d.v.s. det går inte att utläsa av koden vad den står för. Namnet behövs för detta. I vissa fall är koden mer tydbar, till exempel koden KLOCKSLAG. Alla begrepp har såväl kod som namn samt ytterligare ett begrepp relationskod. Relationskodens uppgift är att sätta in begreppet i ett sammanhang. Detta har betydelse speciellt när samma begrepp förekommer mer än en gång i ett sammansatt begrepp eller i en fras. Antag att definitionen av begreppet tidpunkt har gjorts på följande sätt: <tidpunkt> ::= [klockan] <KLOCKSLAG1> [{ - } <KLOCKSLAG2>] I detta fall finns alltså begreppet KLOCKSLAG använt två gånger. För att skilja på rollen av de två förekomsterna har två stycken relationskoder, KLOCKSLAG1 och KLOCKSLAG2, definierats för just detta sammanhang (definitionen av tidpunkt). Båda använder koden KLOCKSLAG i grunden. I datakatalogsavsnittet i svensk standard SS svarar AttributeType mot samma sak som relationskod. När ingående begrepp beskrivs i detta dokument finns förutom formatbeskrivningen en tabell som räknar upp de ingående begreppen med relationskod, kod och namn. I fallet med <tidpunkt> ser tabellen ut på följande sätt:

16 16 (105) 2.3 EXEMPEL Nedanstående exempel på ett trafikregelavsnitt är hämtat från kapitlet Utformning av trafikregler avsnittet Axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt med begränsning till lägre vikter än som annars gäller (Trafikregeltyp #15). Den särskilda trafikregeln utformas enligt följande. a. (Mall #19) #47 <läge>... får [, med avvikelse från <andra_föreskrifter>...,] motordrivet fordon eller fordonståg inte föras om <viktbegränsning>... överskrids. #48 [Förbudet gäller [under [tiden]] <tid>.] Nedanstående exempel kan uttryckas med syntax enligt ovan På A-gatan mellan B-gatan och C-gatan får motordrivet fordon eller fordonståg inte föras om axeltrycket 10 ton eller boggitrycket ton överskrids. 2.4 UTSKRIFT Hur föreskrifter skall presenteras (utskrivas) omfattas egentligen inte av denna handledning. Detta betraktas som implementation och överlåtes till implementatören. Handledningen redovisar dock en del möjligheter som bör finnas i ett program/system som hanterar lokala trafikföreskrifter. Varje mall och sammansatt begrepp beskrivs i form av funktion, format, regler och exempel. kan avse implementationsspecifika regler och eventuella synpunkter på åtgärder vid körning (runtime). Dessa regler skall inte uppfattas som absoluta eller kompletta. Dokumentet pekar på några saker som bör finnas för att ge användaren möjlighet att t ex påverka placering av text, radbrytning, teckenformatering m.m. i utskriften 2.5 DATAKATALOG De typer som har beskrivits ovan, d.v.s. trafikregeltyp, mall, fras, begrepp och värde m.fl. finns i RDT samlade i en gemensam struktur och lagrade i en databas som går under namnet RDT:s datakatalog. Namnen på typerna som använts här är konceptuella och det kan förekomma skillnader mot namnen som implementerats i datakatalogen. För att kunna kommunicera med RDT bör externa system följa datakatalogens terminologi och struktur. Datakatalogen kan hämtas i form av XML-fil i enlighet med svensk standard SS

17 17 (105) 3 Vägnätsanknytning av trafikregler 3.1 GENERELLA PRINCIPER I trafikföreskrifter anges lägen för trafikregeln i författningstexten t.ex. genom att i klartext beskriva läget eller genom att hänvisa till en bifogad kartskiss. Dessa lägesangivelser är de rättsligt gällande beskrivningarna som ska vara gjorda så att trafikanter tydligt kan förstå vilka vägar som omfattas av trafikregeln. : På A-gatan mellan korsningen med B-gatan och 50 meter norr korsningen med C-gatan får fordon... Alternativt är det vanligt att man i författningstexten hänvisar till en bifogad kartskiss som tydligt redovisar samma sak i bildform. : På A-gatan, enligt bifogad kartskiss, får fordon... Utöver den lägesangivelsen i författningstexten hanterar RDT även en s.k. vägnätsanknytning för trafikregeln. Det innebär att leveransen till RDT även innehåller uppgifter som gör att trafikregeln kan knytas till vägnätet i den nationella vägdatabasen, NVDB. Dessa uppgifter består främst av ett antal tekniska begrepp som automatiskt kan genereras av de system för trafikföreskrifter som tillhandahålls av flera programvaruleverantörer. Lite förenklat kan man beskriva vägnätet i NVDB som ett nätverk av linjer som representerar vägarnas mittlinje. Noder finns i varje vägkorsning och sträckorna mellan noderna kallas länkar (egentligen referenslänkar, eftersom man kan referera företeelser till dem). Ibland sträcker sig en referenslänk över flera noder. Både noder och länkar har identiteter som man kan referera till. En vägnätsanknytning innebär att man lägger en utbredning som refererar till berörda länkar och ibland även till noder. En vanlig form av utbredning är en sträcka där det finns uppgift om vilka länkar eller delar av länkar som ingår i sträckan. En annan form av vägnätsanknytning är en sväng från en länk, via en nod, till en annan länk.

18 18 (105) Sträcka Sväng 3.2 METODIK FÖR VÄGNÄTSANKNYTNING De system för trafikföreskrifter som finns på marknaden innehåller dels funktioner för att utforma författningstexten, och dels funktioner för att göra vägnätsanknytningen. Handläggaren behöver då inte ha koll på begrepp som noder och länkar. Man kan istället likna det hela vid att man målar ut berörda sträckor av vägnätet på en digital karta. Systemet lagrar automatiskt de utbredningar i termer av länkar, avstånd m.m. som ingår i vägnätsanknytningen. När man målar ut en utbredning måste man förstås ha koll på var sträckorna börjar och slutar i förhållande till de referenspunkter man utgår ifrån, vanligen korsningar. Nedan visas några bilder på principerna för arbetet med vägnätsanknytning, först av en sträcka och därefter av en sväng. Observera att detta kan se något olika ut i de system som finns på marknaden. Sträcka Den vanligaste formen av vägnätsanknytning är att det handlar om sträcka. Denna kan vara kort eller lång. Den kan breda ut sig på en eller flera länkar eller delar av länkar. En trafikregel om gågata, knyts till en sträcka på följande principiella sätt: 1. Länken som ska bli gågata zoomas in i den digitala kartan och markeras (vänstra bilden). Om endast en del av den markerade sträckan ska vara gågata kan detta anges som avstånd (högra bilden).

19 19 (105) Avstånd från markeringens början: 25 m Avstånd från markeringens slut: 35 m 2. Resultatet blir en utbredning med korrekt läge i början och slut: Resultatet i form av länkidentitet(er) och andra uppgifter (avstånd, i vissa fall riktning m.m.), sparas och vägnätsanknytningen är klar! Observera att användaren inte behöver ange länkidentiteter m.m. Detta sköts automatiskt av systemet i bakgrunden. Sväng En svängutbredning används vid vägnätsanknytning av förbjuden och påbjuden sväng i en korsning där det finns en nod. Länken som är den ingående länken till svängen markeras (vänstra bilden). Därefter markeras den utgående länken i den berörda svängen (högra bilden). Svängen sparas (länkidentiteter m.m. hanteras automatiskt) och vägnätsanknytningen är klar!

20 (105) Manöver En Manöver används vid vägnätsanknytning av komplicerade svängar i de fall själva svängrörelsen passerar mer än en nod. En Manöver är i realiteten en följd av två eller flera svängutbredningar. Ett exempel på när Manöver ska användas visas i nedanstående bild. I exemplet innehåller den större vägen dubbla körbanor, en i vardera riktningen. I NVDB avbildas dessa körbanor med dubbla länkar, en i vardera riktningen. I exemplet finns en korsande väg, illustrerad i bilden som en länk. 3.3 UTBREDNINGSTYPER M.M. FÖR TRAFIKREGLER I avsnittet Generella principer ovan finns begreppet utbredning beskrivet. För trafikregler finns fyra möjliga olika utbredningstyper: sträcka, sväng, manöver och punkt. En punktutbredning fungerar ungefär på samma sätt som sträcka. Den är belägen i en punkt på vägens mittlinje men till skillnad från sträckutbredningen har den ingen utsträckning längs vägens mittlinje. Utbredningstypen Manöver är en kombination av flera svängar i följd, något som kommer att behövas i komplicerade korsningar. Vid användning av en utbredningstyp ska vissa uppgifter lämnas som närmare preciserar utbredningen. Generellt gäller att de länkar, och eventuellt noder, som används ska pekas ut. Nedan redovisas de utbredningsegenskaper som en handläggare därutöver måste precisera Sträckutbredning Följande utbredningsegenskaper används: Egenskap Start Slut Kommentar Kan pekas ut på en digital karta, eller anges som avstånd från t.ex. en nod. Kan pekas ut på en digital karta, eller anges som avstånd från t.ex. en nod. Anges alltid? Ja Ja

21 21 (105) Sidoläge Riktning Körfält Används ibland, t.ex. för parkeringsföreskrifter, för att ange vilken sida av vägen som avses. Detta kan anges på olika sätt. I vissa system pekas sidan av länken ut på den digitala kartan. Används ibland, t.ex. för föreskrifter om färdriktning, för att ange vilken riktning som avses. Detta kan anges på olika sätt. I vissa system pekas riktningen längs länken ut på den digitala kartan. Används om trafikregeln gäller bara vissa körfält. Anges på olika sätt i olika system. Nej, bara när det behövs. Endast vissa trafikregler har denna möjlighet med att ange sidoläge. Nej, bara när det behövs. Endast vissa trafikregler har denna möjlighet med att ange riktning. Nej, bara när det behövs. (Endast för vissa trafikregler) Punktutbredning Följande utbredningsegenskaper används: Egenskap Kommentar Anges alltid? Position Kan pekas ut på en digital karta, eller Ja anges som avstånd från t.ex. en nod. Riktning Används ibland, t.ex. för föreskrifter om stopplikt, för att ange vilken riktning som avses. Kan t.ex. ske genom att riktningen längs länken pekas ut på den digitala kartan. OBS: Det är inte själva punkten som har en riktning. Det är företeelsens riktning i punkten som avses. Nej, bara när det behövs. Endast vissa trafikregler har denna möjlighet med att ange riktning. Körfält Används om trafikregeln gäller bara vissa körfält. Anges på olika sätt i olika system. Nej, bara när det behövs. (Endast vissa trafikregler).

22 22 (105) Svängutbredning Observera att även en Manöver innehåller minst två svängar av nedanstående slag. Följande utbredningsegenskaper används för en svängutbredning: Egenskap Kommentar Anges alltid? Från länk Avser den länk där svängen börjar. Ja Pekas ut på en digital karta. Riktning på Kan pekas ut på en digital karta. Ja svängen i frånlänken Mellanliggande Kan pekas ut på en digital karta. Ja nod Till länk Avser den länk man svänger in på. Ja Pekas ut på en digital karta. Riktning på svängen i tilllänken Kan pekas ut på en digital karta. Ja Körfält på frånlänken Körfält på tilllänken Används om trafikregeln gäller bara visst körfält. Anges på olika sätt i olika system. Används om trafikregeln gäller bara visst körfält. Anges på olika sätt i olika system. Nej, bara när det behövs Nej, bara när det behövs Vägnätsanknytningsområde Vissa trafikregler kan ha ett s.k. vägnätsanknytningsområde i stället för den vanliga vägnätsanknytningen. Det innebär att man inte gör utbredningar på länkar. Istället anger man ett område i form av en polygon. Trafikregeln gäller då för alla vägar inom polygonen, och dessa kan beräknas vid behov med hjälp av polygonens geometri. Ett IT-system får därmed möjlighet att i realtid visa vilka vägar som är berörda. Även koordinatsystem ska anges för ett vägnätsanknytningsområde (sköts automatiskt i vissa system). Koordinatsystemsbeteckningar ska vara de som finns i RDT:s värdeförråd. Det ska vara möjligt att hantera detta i de lokala koordinatsystem som NVDB (nationella vägdatabasen) hanterar, och transformation till SWEREF 99 TM (som för närvarande är standard i Trafikverkets databaser med vägnätsinformation) sker vid mottagandet i RDT av datafiler som innehåller vägnätsanknytningsområde.

23 23 (105) Geometri Ytterligare en variant av geografisk anknytning av trafikregler finns också: Geometri. Detta används om man vill åskådliggöra trafikregeln som ett geografiskt objekt utanför vägens mittlinje. I princip är en geometri en eller flera punkter, linjer eller polygoner (observera att alla dessa varianter inte finns i alla system). En geometri har inget med vägnätsanknytning att göra, utan beskriver i någon mening själva objektet som en trafikregel omfattar. En trafikregel som har en geometri kan även ha, men måste inte ha, en vägnätsanknytning. : I bilden nedan visas ett exempel på en trafikregel som har fått en geometri angiven (den röda rutan). Geometrin visar alltså den geografiska bilden av den åsyftade trafikregeln (en lastzon med förbud att stanna). Även koordinatsystem ska anges (sköts automatiskt i vissa system). Det ska vara möjligt att hantera detta i de lokala koordinatsystem som NVDB hanterar, med beteckningar enligt RDT:s värdeförråd, och transformation till SWEREF 99 TM (som för närvarande är standard i Trafikverkets databaser med vägnätsinformation) sker vid mottagandet i RDT av datafiler som innehåller geometri.

24 (105) Vägnätsanknytning specifikt per typ av trafikregel För varje mall i kapitlet Utformning av trafikregler redovisas vilka regler som gäller avseende vägnätsanknytning. Under rubriken Geografisk anknytning anges vad som kan användas av följande: Vägnätsanknytning: Utbredningstyp (sträcka/punkt/sväng/manöver) samt de ickeobligatoriska utbredningsegenskaper som är möjliga. Vägnätsanknytningsområde: Anges om det kan användas. Vägnätsanknytning och Vägnätsanknytningsområde är alternativa former som kan användas allt efter vad som anges för den specifika mallen. I RDT är ytterligare en form av geografisk anknytning möjlig: Geometri, som kan anges i form av punkt, linje eller polygon. Geometri är inte en form av vägnätsanknytning, men kan komplettera en vägnätsanknytning genom att den visar ett objekt som det geografiskt ser ut. Genom användning av geometri kan en trafikregel i vissa fall göras tydligare när den visas på en karta. Geometri är tillåten att användas som ett komplement på samtliga trafikregler, men har förmodligen störst användning när man vill åskådliggöra ett visst objekt, som t.ex. en parkeringsplats. 4.1 BILDTOLKNING I de bilder som visas i kapitlet Utformning av trafikregler finns blå linjer som beskriver vägarnas mittlinje. Röda linjer visar utbredningen för en trafikregel. I vissa fall visar de röda linjerna också vilken sida av vägen (för exempelvis parkering) eller färdriktning (exempelvis förbjuden färdriktning) som avses. De blå linjerna är vägnätet (mittlinjen). Den röda linjen visar en viss sida av vägen eller en viss färdriktning. Om linjen visar färdriktning visas den som en pil på samma sida av vägens mittlinje som den avsedda trafikströmmen.

25 25 (105) 5 Sammansatta begrepp beskrivningarna ska tolkas så att mellan brödtextdelar och begrepp ska infogas ett blanktecken. Ett undantag är när man har ett begrepp eller en brödtextdel och ett efterföljande begrepp eller brödtext inleds med ett komma eller punkt. I det fallet skrivs de båda delarna ihop så att det inte blir ett blanktecken strax före kommatecknet eller punkten. Ett annat undantag är när det förekommer parenteser i brödtextdelar. Då ska blanktecken inte infogas efter en vänsterparentes och inte heller före en högerparentes. I formatbeskrivningarna anges kardinalitet ( möjlighet att upprepa begrepp ) på följande sätt: <fordon-mm>... Punkterna efter begreppet innebär att det är tillåtet att ha flera värden (upprepade värden) för begreppet eller dess underbegrepp. i fallet med begreppet <fordon-mm>: lastbil, buss och traktor. I ovanstående fall har ordet och använts som bindeord. I många fall passar det bättre att använda ordet samt. I vissa fall kan det till och med passa bättre med ordet eller. Vi överlåter åt programvaruleverantören att implementera hur detta ska fungera. Enklaste regeln är förmodligen att införa möjligheten att välja mellan och, samt och eller på alla ställen där upprepning kan förekomma. Då är det upp till användaren att själv välja vilket uttryck som passar bäst. Om ett begrepp i en fras eller i ett sammansatt begrepp saknar efterföljande punkter ska det tolkas som att endast ett värde får förekomma. Man kan då bara välja ett av de värden som är tillgängliga för begreppet. med begreppet <AK> som kan ha värdena längd och bredd: <AK> Här finns inga punkter angivna och då måste man välja ett värde antingen längd eller bredd. 5.1 Kod: AA_fordon Namn: AA_fordon <AA> <fordon-mm>... <AA> AA AA inte endast fordon-mm fordon-mm fordon-mm 1. Endast en förekomst av <AA> är tillåten 5.2 Kod: beteckning Namn: Beteckning Beskriver en föreskrifts beteckning och skall vara en unik identifikation på en föreskrift. <MA> <MB>[:]<MC> MA MA organisationskod MB MB årtal MC MC löpnummer

26 26 (105) 1. Beteckning skrivs alltid i formen <MA> <MB> <MC> för att få en nationell unik identifikation på varje föreskrift. <MA> tilldelas av RDT till varje beslutsmyndighet. 2. Alternativet med fritext för <MC> ger möjlighet att använda någon annan inom utfärdande organisation unik identifikation (se exempel). 3. Den fullständiga beteckningen skall alltid presenteras (utskrivas) någonstans i föreskriften : :2 20TFS 2013:1 20TFS 2013:2 5.3 Kod: cykelöverfart Namn: cykelöverfart <cykelöverfart1> <cykelöverfart2> OBS! Endast ett av de ingående begreppen används. cykelöverfart1 cykelöverfart1 cykelöverfart1 cykelöverfart2 cykelöverfart2 cykelöverfart2 5.4 Kod: cykelöverfart1 Namn: cykelöverfart1 Delen av <VÄG> <LÄGESBESKRIVNING> ska vara <ZC> [<lägesprecisering>]. LÄGESBESKRIVNING LÄGESBESKRIVNING lägesbeskrivning utan att ange koordinater lägesprecisering LÄGESBESKRIVNING lägesbeskrivning utan att ange koordinater VÄG VÄG VÄG ZC ZC cykelöverfart Delen av A-gatan mellan 00 och 00 meter norr om korsningen med B-gatan ska vara cykelöverfart. 5.5 Kod: cykelöverfart2 Namn: cykelöverfart2 <läge>... ska vara <ZC> [<lägesprecisering>]. läge läge läge lägesprecisering LÄGESBESKRIVNING lägesbeskrivning utan att ange koordinater ZC ZC cykelöverfart

27 27 (105) Den del av A-gatan som anges i kartan ska vara cykelöverfart. De delar av A-gatan som anges i kartan i bilagan till dessa föreskrifter ska vara cykelöverfarter. 5.6 Kod: dag_månad_intervall Namn: dag_månad_intervall Används för att uttrycka en period i formen av ett dag-månadsintervall. <DAG1><MÅNAD1> [{ - } <DAG2><MÅNAD2>] DAG1 DAG dagnr (1-31) DAG2 DAG dagnr (1-31) MÅNAD1 MÅNAD månad MÅNAD2 MÅNAD månad 14 juni 15 augusti 5.7 Kod: dag_månad_specifik Namn: dag_månad_specifik Används för att uttrycka en period i formen av dag-månad. [den] <DAG> <MÅNAD> DAG DAG dagnr (1-31) MÅNAD MÅNAD månad 1 januari den 1:a i månaden 5.8 Kod: dagar Namn: dagar Detta begrepp används för att uttrycka en viss typ dagar enligt någon av följande dagtyper (dagmallar): dagslag_specifik, ordningsdag_specifik, ordningsdag_intervall, veckodag_specifik, veckodag_intervall <dagslag_specifik> <ordningsdag_specifik> <ordningsdag_intervall> <veckodag_specifik> <veckodag_intervall> OBS! Endast ett av de ingående begreppen används.

28 28 (105) dagslag_specifik dagslag_specifik dagslag_specifik ordningsdag_intervall ordningsdag_intervall ordningsdag_intervall ordningsdag_specifik ordningsdag_specifik ordningsdag_specifik veckodag_intervall veckodag_intervall veckodag_intervall veckodag_specifik veckodag_specifik veckodag_specifik 5.9 Kod: dagar_klockan Namn: dagar_klockan Beskriver möjliga tidskombinationer av begreppen dagar och klockan. Grupperingen är nödvändig för att skilja en kombination av begreppen dagar och klockan från en annan kombination av dessa begrepp. [<dagar>...][[mellan] [klockan <klockan>...( och samt )]] dagar dagar dagar klockan klockan klockan 1. Samma <dagar> och <klockan> kan bara förekomma en gång Kod: dagar_klockan_udda_jämna Namn: dagar_klockan_udda_jämna Beskriver möjliga tidskombinationer av begreppen dagar_klockan och UDDA_JÄMNA. Grupperingen är nödvändig för att skilja en kombination av begreppen dagar_klockan och UDDA_JÄMNA från en annan kombination av dessa begrepp. [<dagar_klockan>...][<udda_jämna>...] dagar_klockan dagar_klockan dagar_klockan UDDA_JÄMNA UDDA_JÄMNA udda/jämna veckor/datum 1. Samma <dagar_klockan> och <UDDA_JÄMNA> kan bara förekomma en gång Kod: dagslag_specifik Namn: dagslag_specifik Används för att uttrycka en specifik typ av dagar. <DAGSLAG>

29 29 (105) DAGSLAG DAGSLAG dagslag vardag utom dag före sön- och helgdag 5.12 Kod: dagslagtid Namn: dagslagtid Beskriver ett bestämt dagslag med en eventuell tidsbegränsning i form av ett klockslagsintervall eller en bestämd tidpunkt i form av ett klockslag. <DAGSLAG>[[mellan] [klockan] <KLOCKSLAG1> [{ - } <KLOCKSLAG2>]] DAGSLAG DAGSLAG dagslag KLOCKSLAG1 KLOCKSLAG klockslag KLOCKSLAG2 KLOCKSLAG klockslag vardag utom dag före sön- och helgdag klockan Kod: dagslagtider Namn: dagslagtider Beskriver ett bestämt dagslag med en eventuell tidsbegränsning i form av ett eller flera klockslagsintervall eller en eller flera tidpunkter i form av klockslag. <DAGSLAG> [mellan] [klockan <klockan>...( och samt )] DAGSLAG DAGSLAG dagslag klockan klockan klockan 1. Samma förekomst av <klockan> kan bara förekomma en gång. vardag klockan , och Kod: datumtid Namn: datumtid Beskriver ett bestämt års- (dag-mån-år) eller månadsdatum (dag-mån) eller enbart månad eller ett intervall av dessa. Uttrycket kan kompletteras med en tidsbegränsning i form av ett klockslag eller ett klockslagsintervall. [<DAG1>] <MÅNAD1> [<ÅR1>]

30 30 (105) [{ - } [<DAG2>] <MÅNAD2> [<ÅR2>]] [[mellan] [klockan] <KLOCKSLAG1> [{ - } <KLOCKSLAG2>]] DAG1 DAG dagnr (1-31) DAG2 DAG dagnr (1-31) KLOCKSLAG1 KLOCKSLAG klockslag KLOCKSLAG2 KLOCKSLAG klockslag MÅNAD1 MÅNAD månad MÅNAD2 MÅNAD månad ÅR1 ÅR år ÅR2 ÅR år 20 februari mars 2002 klockan Kod: datumtider Namn: datumtider Beskriver ett bestämt års- (dag-mån-år) eller månadsdatum (dag-mån) eller enbart månad eller ett intervall av något av dessa. Uttrycket kan kompletteras med en eventuell tidsbegränsning i form av ett eller flera klockslag och/eller ett eller flera klockslagsintervall. [<DAG1>] <MÅNAD1> [<ÅR1>] [{ - } [<DAG2>] <MÅNAD2> [<ÅR2>]] [mellan] [klockan <klockan>...( och samt )] DAG1 DAG dagnr (1-31) DAG2 DAG dagnr (1-31) klockan klockan klockan MÅNAD1 MÅNAD månad MÅNAD2 MÅNAD månad ÅR1 ÅR år ÅR2 ÅR år 1. Samma förekomst av <klockan> kan bara förekomma en gång 20 februari mars 2002 klockan Kod: dock_stanna_tid Namn: dock_stanna_tid {{[Under [tiden]] På Klockan Den} <tid>...(och samt)} får [dock] <fordon-mm>... <O>}

31 31 (105) fordon-mm fordon-mm fordon-mm O O stannas parkeras tid tid tid 5.17 Kod: enbart_upphävande Namn: enbart_upphävande Används för att utforma författningstext för att upphäva en föreskrift från en viss tidpunkt. <upphävda_föreskrifter> ska upphöra att gälla [<AAB> dock <AAD>] den <A2> [klockan < KLOCKSLAG2>]. A2 A datum AAB AAB fritext för händelse som grund för upphörandet AAD AAD senast tidigast KLOCKSLAG2 KLOCKSLAG klockslag upphävda_föreskrifter ersatta_föreskrifter ErsattaFöreskrifter 1. Kommunens lokala trafikföreskrifter (0000:...) om... ska upphöra att gälla den <dag><månad><år> Kod: endast_fordon Namn: endast_fordon andra <FG> än <fordon-mm>... [enligt 2 lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner] inte FG FG fordonsgrupp fordon-mm fordon-mm fordon-mm 5.19 Kod: ersatt_föreskrift Namn: ErsattFöreskrift Beskriver en föreskrift som ska ersättas i termer av beteckning och innehåll. (<beteckning>) om <E> beteckning beteckning Beteckning E E rubrikinnehåll

32 32 (105) Uttrycken för <E> bör innehålla begrepp som hämtats från föreskriftens rubrik. 1. (<orgkod><år><löpnummer>) om parkering på A-gatan 5.20 Kod: ersatta_föreskrifter Namn: ErsattaFöreskrifter Beskriver en myndighets föreskrifter som ska ersättas. [<L2>] [<V>] <ersatt_föreskrift>... ersatt_föreskrift ersatt_föreskrift ErsattFöreskrift L2 L2 GenitivNamn V V lokala trafikföreskrifter/föreskrifter 1. Aby kommuns lokala trafikföreskrifter (<orgkod><år><löpnummer>) om parkering på A-gatan 5.21 Kod: fordon_med_totalvikt Namn: fordon_med_totalvikt Sammansatt begrepp som beskriver ett antal fordon med totalvikt över T ton. <B> [[{, <B>} ] och <B>] med totalvikt över <T> ton B B fordon T T vikt 1. Om <T> uttrycks med enbart heltalssiffra kompletteras uttrycket med decimalkomma följt av en nolla. 2. Tillåtna värden för <T> ligger inom intervallet 1,0 59,9. lastbil och motordrivet fordon med tillkopplat släp med totalvikt över 3,5 ton 5.22 Kod: fordon_trafikant_tid Namn: fordon_trafikant_tid Sammansatt begrepp som beskriver ett antal fordon eventuellt begränsad till vissa tider. <fordon-mm>... [[under [tiden]] <tid>...]

33 33 (105) fordon-mm fordon-mm fordon-mm tid tid tid 1. Samma förekomst av <tid> och <fordon-mm> kan bara förekomma en gång 5.23 Kod: fordon-mm Namn: fordon-mm <B> <C> <FRITEXT> OBS! Endast ett av de ingående begreppen används. B B fordon C C fordon/trafikant FRITEXT FRITEXT fritext 5.24 Kod: förbud_att_stanna_parkera Namn: förbud_att_stanna_parkera får [<fordon-mm>...] [samt] [<fordon_med_totalvikt>] [, med avvikelse från <andra_föreskrifter>...,] inte <O> [<datumparkering>] [[under [tiden]] <tid>...(och samt)][.] [Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276).] [<dock_stanna_tid>.] [< stanna_förbud_tid>.] andra_föreskrifter ersatta_föreskrifter ErsattaFöreskrifter datumparkering datumparkering datumparkering dock_stanna_tid dock_stanna_tid dock_stanna_tid fordon_med_totalvikt fordon_med_totalvikt fordon_med_totalvikt fordon-mm fordon-mm fordon-mm O O stannas parkeras stanna_förbud_tid stanna_parkera_förbud_tid stanna_parkera_förbud_tid tid tid tid 5.25 Kod: giltighet_och_övergång Namn: giltighet_och_övergång Begreppet giltighet_och_övergång är överst i den begreppshierarki som beskriver det textavsnitt som representerar ikraftträdandedelen i föreskriften. Begreppet är i det enskilda fallet något av de alternativ som beskrivs nedan under. Begreppen finns också beskrivna i dokumentet under rubriken Sammansatta begrepp.