Göteborgs Regionens Luftvårdsprogram
|
|
- Andreas Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTSLÄPPSBERÄKNING Beräkning av utsläpp från småskalig uppvärmning år 2002 och 2010 Göteborg Uppdragsnummer SWECO VIAK Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax
2 Förord Sweco Viak AB har på uppdrag av Göteborgs Regionens Luftvårdsprogram beräknat luftutsläpp från småskalig uppvärmning i medlemskommunerna, Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. är tillsammans med Miljöförvaltningen i Göteborg ansvariga för drift och underhåll av en databas för utsläpp till luft. Databasen används dels för kvantifiering av utsläpp till luft och dels för beräkningar av halter i luft. Uppdraget innefattar uppgradering av utsläpp från småskalig uppvärmning. Uppgifterna ska representera dels utsläppssituationen för år 2002 och dels ett prognostiserat utsläppsläge för år Befintligt material från 1992 är beräknade med hjälp av fastighetsstatistik enligt SCB där fördelning mellan typ av bränsleanvändning är riksbaserade. Utsläppsfaktorerna är dock uppdaterade senare, men torde i de flesta fall vara bristfälliga. Uppdaterat material i denna rapport är anpassad på de förhållanden som gäller i regionen samt i de fall data funnits tillgänglig även kommunvis dock finns det brister i det statistiska underlaget speciellt med avseende på energianvändning och dess fördelning. Statens Statistiska byrå (SCB) är medveten om behov av denna typ av statistik och kommer inom en snar framtid förbättra informationen, utveckling av Energibalanser är ett steg i den riktningen. SWECO VIAK AB Leif Axenhamn
3 1 Sammanfattning 2 2 Metodik Avgränsningar Tillvägagångssätt Statistik och databaser Utsläppsfaktorer Energifördelning, månad respektive dag 7 3 Resultat Statistik från SCB (Fastighetsregistret, Kommunala Energibalanser) år Antal fastigheter och ytor kommunvis fördelat Statistik från Räddningsverket (Sotarmästareregistret) Prognoser Bränslemängder kommunvis beräknat år Utsläppen kommunvis fördelat år 2002 (ton/år) Småhus Flerbostadshus Lokaler Fritidshus Bränslemängder kommunvis beräknat år Utsläppen kommunvis fördelat år 2010 (ton/år) Småhus Flerbostadshus Lokaler Fritidshus Datakontroll, Validering Referenser 33 1 (33)
4 1 Sammanfattning Utsläpp från Småskalig uppvärmning har beräknats i Göteborgs regionens medlemskommuner. Beräkningarna bygger dels på statistiska data från Statistiska centralbyrån, SCB, Räddningsverket, Sotarmästarregistret och utsläppsfaktorer från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitutet, SP samt Energimyndighetens STEM-projekt. Utsläppen är fördelade i fyra kategorier: Småhus, Flerfamiljshus, Lokaler samt Fritidshus. De utsläppsparametrar som beräknats är Svaveldioxid, Kvävedioxid, Kolmonoxid, Koldioxid, Kolväten (VOC), Bensen och Partiklar (PM10). Beräkningarna är utförda för år 2002 och år 2010 som ett framtidsscenario. För att verifiera utsläppsuppgifterna har SCB: s energibalansuppgifter använts. En kommunvis fördelning av bränsleanvändning har beräknats för småhus för övriga objekt har regionalanpassade uppgifter använts. 2 Metodik 2.1 Avgränsningar Utsläppen till luft från småskalig uppvärmning definieras i denna rapport som energiprocesser med en effekt på mindre än 10 MW. Det vill säga villapannor, kombipannor, ved och pelletspannor för uppvärmning av bostäder/lokaler. Trivseleldning via braskaminer som inte används kontinuerligt och inte anses vara den huvudsakliga energikällan för uppvärmningsbehovet är inte med i beräkningarna. 2 (33)
5 2.2 Tillvägagångssätt Statistik som beskriver antal objekt och yta har använts för att beräkna uppvärmningsbehovet i regionens kommuner. Schablon för energibehov har använts för småhus, flerfamiljshus, lokaler och fritidshus. För småhus och fritidshus antas energibehov per objekt och för flerfamiljshus och lokaler beräknas uppvärmningsbehovet per uppvärmd ytenhet. Värmeenergibehov för småhus har beräknats till 20 MWh per år. För flerfamiljshus och lokaler används MWh/m2 resp MWh/m2. Utsläppen beräknas sedan enligt formeln utsläppen är lika med energibehov multiplicerad med verkningsgrad som sedan multipliceras med en utsläppsfaktor som är parameterspecifik. Resultatet levereras i Excelark för respektive objekttyp i enheten, använd bränslemängd i ton per år. Fördelningen på uppgifterna är 500 meter i kvadrat definierade som ett rutnät enligt rikets koordinatsystem. Koordinater för beräkningsområde: , resp , Statistik och databaser Ingående statistik i denna rapport är i huvudsak hämtade från Statens Statistiska Byrå och Räddningstjänsten (Sotarmästareregistret) Utsläppsfaktorer Aktuella utsläppsfaktorer enligt Emissionsklustret preliminära slutrapport juni 2003 har i huvudsak använts. Dock har en fördelning mellan olika typer av Biobränslepannor utnyttjats med motsvarande emissionsfaktorer. Partikelemissioner från förbränningsanläggningar (speciellt vid förbränning av biobränsle) domineras av fraktionen mindre partiklar (<1µm), några emissionsfaktorer fördelade på olika partikelstorlekar finns inte tillgängliga. Därför beräknas partikelutsläppen (PM) som masskoncentrationen av alla partiklar <=10µm (PM10). Utsläppsfaktorerna är beräknade för dels år 2002 och dels år Detta beroende på att förändring av fördelningen Biobränsle pannor kommer att förändras i framtiden. Eftersom nya biobränsle pannor är effektivare (med högre förbränningstemperatur) kommer kväveoxid utsläppsfaktorn att öka något. 3 (33)
6 Utsläppsfaktorer för år 2002 respektive år 2010 redovisas i tabell 1 respektive tabell 2. Tabell 1 Utsläppsfaktorer 2002 SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Utsläpp i kg per ton Bränsle Olja Biobränsle-Småhus <60kW Biobränsle-Fler/lokal >60kW Gas Tabell 2 Utsläppsfaktorer 2010 SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Utsläpp i kg per ton Bränsle Olja Biobränsle-Småhus <60 kw Biobränsle-Fler/lokal >60 kw Gas Tabell 3 beskriver egenskaper för olika typer av bränslen som används i beräkningarna. Tabell 3 Bränsle/egenskaper MJ/ton Densitet ton/m3 Verkningsgrad Olja Biobränsle-Småhus Biobränsle-Fler/lokal Gas (33)
7 Tabell 4 redovisar utsläppsfaktorer i enheten mg/mj tillfört bränsle för olika typer av biobränsle pannor. Tabell 4 Biobränslepannor SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen MGP IMGPUA IMGPMA PBR För att väga samman utsläppsfaktorer för Biobränslepannor har fördelningen mellan olika biobränslepannor i regionen beräknats. Tabell 5 redovisar typiska utsläppsfaktorer i regionen för år Tabell 6 motsvarar utsläppsfaktorer för år Tabell 5 Biobränslepannor 2002 SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Typiska utsläppsfaktorer Tabell 6 Biobränslepannor 2010 SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Typiska utsläppsfaktorer Tabell 7 och 8 redovisar fördelningen mellan biobränslepannor för år 2002 respektive Tabell 7 Fördelning av Biobränslepannor 2002 (SP 2003:8) Andel "miljögodkända" pannor (MGP) 27 % Andel "icke miljögodkända" pannor, utan ackumulatortank (IMGPUA) 57 % Andel "icke miljögodkända" pannor, med ackumulatortank (IMGPMA) 4 % Andel pelletseldade pannor (PBR) 12 % SUMMA 100 % 5 (33)
8 Tabell 8 Fördelning av Biobränslepannor 2010 (SP 2003:8) Scenario 1 Andel "miljögodkända" pannor (MGP) 44 % Andel "icke miljögodkända" pannor, utan ackumulatortank (IMGPUA) 0 % Andel "icke miljögodkända" pannor, med ackumulatortank (IMGPMA) 38 % Andel pelletseldade pannor (PBR) 18 % SUMMA 100 % För att beräkna fördelning mellan bränsleanvändningen för flerfamiljshus och lokaler används fördelningsuppgifter hämtade från SCB, se tabell 9. Tabell 9 Fördelning Olja Fjärrvärme/EL GAS BIOBRÄNSLE SUMMA Flerfamilj 9 % 90 % 1 % <0.5 % 100 % Lokaler 10 % 88 % 2 % <0.1 % 100 % För att beräkna fördelning mellan bränsleanvändningen för fritidshus används fördelningsuppgifter hämtade från SCB, se tabell 10. Tabell 10 Fritidshus Förbrukning Förbrukning per enhet Energianvändning GWh MWh Fördelning El % Biobränsle % Olja % SUMMA % 6 (33)
9 2.2.3 Energifördelning, månad respektive dag Energianvändning fördelat över året och dagen är beräknat för den relativa fördelningen av uppvärmningsbehovet. Fördelning under året är fördelat månadsvis och fördelning över dygnet är fördelat över 24 timmar. Tidfördelning över dygnet redovisas i procent för respektive kategori i tabell 11. Tabell 11 Småhus Flerbostadshus Lokaler Fritidshus timme måndagfredafredafredafredag lördag söndag måndag- lördag söndag måndag- lördag söndag måndag- lördag söndag (33)
10 Tidfördelningen över året redovisas i tabell 12. Tabell 12 Månad Småhus Flerbostadshus Lokaler Fritidshus januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Resultat 3.1 Statistik från SCB (Fastighetsregistret, Kommunala Energibalanser) år 2002 Energibalanser har tagits fram av SCB och avser tillförsel, omvandling och slutlig användning av energi kommunvis fördelat. Balanserna ska kunna användas för analys av energiförsörjning och uppföljning av de 15 miljömålen på kommunal nivå. Energibalanserna bygger på bl.a. Leverantörsstatistik vilket är bra för att definiera den totala energianvändningen men har brister när det gäller var och hur energin används. Elanvändning i småhus fördelas i två grupper med den ena antas förbruka mindre är kwh och den andra antas förbruka mer än kwh, denna uppdelning används för att kartlägga vilka hushåll som antas vara eluppvärmda. Även SCB använder sotarregistret i sina energibalanser för att fördela bränsleanvändningen. Eftersom energibalansberäkningarna har brister och inte är konsistenta har det varit svårt att verifiera beräkningarna. Trots detta har en jämförelse med energibalansberäkningar och Sotarmästareregistrets uppgifter för andelen el/fjärrvärme beräknats enligt denna beräkning ligger den maximala avvikelsen på ca 20 % och i de flesta kommuner mellan 2-7 %. 8 (33)
11 3.2 Antal fastigheter och ytor kommunvis fördelat Antalet fastigheter och uppvärmda ytor är hämtade från SCB: s fastighetstaxeringsregister för år I tabell 13 redovisas fastighetsbeståndet fördelat per kommun och objektkategori. Tabell 13 Kommun Småhus (antal) Flerfamilj (yta, m2) Lokaler (yta, m2) Fritidshus (antal) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Statistik från Räddningsverket (Sotarmästareregistret) Fördelning av bränsleanvändning är vägda mellan olika typer av pannor för att kvantifiera bränsleslag och utsläppsparameter. Tabell 14 redovisar fördelning mellan bränsleanvändning i småhus, värdena är sammanvägda och representerar antal villor som i huvudsak använder respektive bränsle. 9 (33)
12 Tabell 14 År 2002 BIOBRÄNSLE OLJA GAS Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Prognoser Utsläppen från småskalig uppvärmning för år 2010 har beräknats dels genom uppgifter/bedömningar från kommunernas energiplaner och dels genom uppgifter från Energimyndigheten samt när det gäller utsläppsfaktorer, Förändring av emissionsfaktorer för biobränsle anläggningar har uppgifter hämtats från SP. Sammantaget antas att fram till år 2010 kommer energieffektiviseringar konverteringar och nybyggnation i stort innebära att energianvändningen för uppvärmning av småhus vara oförändrade och i Flerbostadshus och Lokaler kommer energianvändningen att minska marginellt. Den stora förändringen när det gäller utsläpp till luft är att relativt många småhus kommer att konvertera till fjärrvärme. Detta innebär att store positiva effekter på utsläppen till luft, mellan % konverterar från el och % konverterar från olja. Den största andelen av konverteringarna antas ske i Göteborg och dess kranskommuner och den mindre andelen antas ske i de perifera kommunerna inom GR: s verksamhetsområde. Biobränsleandelen kommer att öka, men inte speciellt mycket. En fortsatt ökning av andelen värmepumpar förväntas. År 2002 uppskattas andelen värmepumpar ligga på ca 6 10 %. Andelen värmepumpar kommer troligtvis att öka fram till år Dessa andelar ingår i el/fjärrvärmeandelen både för år 2002 och år Figur 1 till och med figur 13 redovisar kommunvis fördelning av bränslemängder fördelade över utsläppskategori för år 2002 resp (33)
13 Figur 1 Ale Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori Figur 2 Alingsås Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori 11 (33)
14 Figur 3 Göteborg Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori Figur 4 Härryda Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori 12 (33)
15 Figur 5 Kungsbacka Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori Figur 6 Kungälv Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori 13 (33)
16 Figur 7 Lerum Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori Figur 8 LillaEdet Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori 14 (33)
17 Figur 9 Mölndal Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori Figur 10 Partille Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori 15 (33)
18 Figur 11 Stenungsund Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori Figur 12 Tjörn Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori 16 (33)
19 Figur 13 Öckerö Ton bränsle per år Gas_Småhus Gas_Flerfamilj Gas_Fritidshus Gas_Lokaler Olja_Småhus Olja_Flerfamilj Olja_Fritidshus Olja_Lokaler Bio_Småhus Bio_Flerfamilj Bio_Fritidshus Bio_Lokaler Utsläppskategori 17 (33)
20 3.5 Bränslemängder kommunvis beräknat år 2002 Tabell Bränslemängder (ton) ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ TOTALT Gas_1hus Gas_flerhus Gas_fritidshus Gas_lokal Olja_1hus Olja_flerhus Olja_fritidshus Olja_lokal Biobränsle_1hus Biobränsle_flerhus Biobränsle_fritidshus Biobränsle_lokal (33)
21 3.6 Utsläppen kommunvis fördelat år 2002 (ton/år) Småhus Tabell 16 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Tabell 17 GAS SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
22 Tabell 18 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Flerbostadshus Tabell 19 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
23 Tabell 20 GAS SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Tabell 21 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
24 Lokaler Tabell 22 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Tabell 23 GAS SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
25 Tabell 24 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Fritidshus Tabell 25 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
26 Tabell 26 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
27 3.7 Bränslemängder kommunvis beräknat år 2010 Tabell Bränslemängder (ton) ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ TOTALT Gas_1hus Gas_flerhus Gas_fritidshus Gas_lokal Olja_1hus Olja_flerhus Olja_fritidshus Olja_lokal Biobränsle_1hus Biobränsle_flerhus Biobränsle_fritidshus Biobränsle_lokal (33)
28 3.8 Utsläppen kommunvis fördelat år 2010 (ton/år) Småhus Tabell 28 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Tabell 29 GAS SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
29 Tabell 30 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Flerbostadshus Tabell 31 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
30 Tabell 32 GAS SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Tabell 33 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
31 Lokaler Tabell 34 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Tabell 35 GAS SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
32 Tabell 36 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA Fritidshus Tabell 37 BIOBRÄNSLE SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
33 Tabell 38 OLJA SO2 NOx CO CO2 PM VOC Bensen Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö SUMMA (33)
34 3.9 Datakontroll, Validering ar som bygger på statistik och utsläppsfaktorer är alltid behäftade med fel några av dessa källor är: Felaktigt antal eller beräknade uppvärmningsobjekt/yta Felaktigt antaget energibehov Felaktig fördelning mellan typ av använt bränsle Felaktiga utsläppsfaktorer (beroende på förbränningsförhållande/teknik) I de fall lokala data/uppgifter har funnits tillgängliga har sådana använts, i annat fall har regionala eller nationella uppgifter utnyttjats. Beräkningarna är utförda på ett så enhetligt sätt som möjligt i regionen dock förekommer det säkert olikheter särskilt när det gäller uppgifter enligt sotarmästareregistret. För att minimera felen har olika kontrollberäkningar utförts bl.a. med hjälp av SCB: s energibalansberäkningar och hjälp från individuella kommuner när det gäller fördelning av bränsleanvändning. Dock måste hänsyn tas till att även dessa uppgifter är behäftade med felaktigheter. Enligt beräkningar och jämförelse med energibalansberäkningar och sotarmästareregistret ligger felet när det gäller andelen el/fjärrvärme utnyttjande max 20 % i de flesta kommuner omkring 2-7 %. 32 (33)
35 3.10 Referenser SCB Statistiska Meddelanden, EN 16 SM 0301 SCB Statistiska Meddelanden, EN 16 SM 0302 SCB Statistiska Meddelanden, EN 16 SM 0303 SCB Statistiska Meddelanden, EN 16 SM 0304 Energianvändning i fritidshus, 2001 SCB Göteborgs Energiplan - etapp 2 (PM ) Normalårskorrigering av energianvändning i byggnader en jämförelse av två metoder, ISBN Värme i Sverige 2002 (Statens Energimyndighet) ISSN Energianvändning i bebyggelse (Statens Energimyndighet) Emissioner från småskalig biobränsleeldning, SP Rapport 2003:08 Emissionsklustret preliminär slutrapport juni 2003, (Biobränsle-Hälsa- Miljö) (Statens Energimyndighet) Årsrapportering Sotning 2002, Räddningsverket Miljöfaktabok drivmedel och bränslen, IVL Rapport B 1334A/B-2 33 (33)
Samtliga månadsanställda jan apr 2018
208 jan apr 208 Övriga Tillsvidareanställda Kungsbacka 6,5 7,6 7,8 6, Ale 8, 8,3 8,7 6, Härryda 7,5 8,5 8,8 6,2 Partille 7,8 8,5 9,6 3,6 Mölndal 7,7 8,7 9,0 6,4 Alingsås 8, 8,7 8,9 6, Stenungsund 7,7 8,8
Läs merSjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 06 07 Övriga Tillsvidareanställda Kungsbacka 6,4 6,5 6,6 5,0 Lilla Edet 7,3 7,4 8, 4,9 Tjörn 6,8 7,4 7,6 6, Härryda 7,7 7,5 7,6 6,4 Mölndal 7,7 7,7 7,9 5,9
Läs merSamtliga månadsanställda jan aug 2018
208 jan aug jan aug 208 Övriga Tillsvidareanställda Kungsbacka 6,5 6,3 6,4 6,5 5,2 Ale 8, 7,9 6,8 7, 5,3 Härryda 7,5 7,3 7,3 7,6 5,2 Stenungsund 7,7 7,6 7,3 7,5 6, Alingsås 8, 7,3 7,6 4, Partille 7,8 7,8
Läs merSamtliga månadsanställda jan apr 2017
207 206 jan apr 207 Kommentar: Månadsanställda avser och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). Tjörns resultat 206 inkluderar timavlönade. 2 Partilles
Läs merSamtliga månadsanställda jan aug 2017
207 206 jan aug 207 Kommentar: Månadsanställda avser och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Tjörns resultat 206 inkluderar timavlönade. 2 Partilles resultat inkluderar
Läs merAndel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871
ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merFördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet
HANDLING 2015-08-14 Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna är från maj 2015. Öppet maj 15 Skolverkets siffror Andel i regionen Andel i riket Antal
Läs merSMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Läs merByggandet ökar, hyresrätterna blir fler
Byggandet ökar, hyresrätterna blir fler Nu byggs det mer än på länge i Region Västra Sverige. Cirka 5 900 bostäder blev inflyttningsklara 2018. Åtta av tio var lägenheter i flerbostadshus. Andelen hyresrätter
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merYrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...
Läs merEnergi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.
12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs mermiljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs merRAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE
SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e
Läs merEnergi. energibalanserna.
Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs merRegiongemensam elevenkät 2017
Regiongemensam elevenkät 2017 GR åk2 GR-rapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma undersökningen
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merVEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) Med braskande rubriker i media trummas ett mantra in att vedeldning skulle vara hälsovådlig. Forskarna vid SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program presenterade
Läs merHalvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014
Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 8 september 2014 Om undersökningen Utvärderingens genomförande Halvtidsutvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning
Läs merStatsbidrag för utbildning för tidsbegränsat anställda inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen - Villkor
Statsbidrag för utbildning för tidsbegränsat anställda inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen - Villkor Förordning 2015:504 Statsbidraget ska användas till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning
Läs merMedia på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp
Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merRegional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merUpphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013
Upphandling av Juridiska tjänster Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö 6 februari 2013 Upphandlingsbolaget Upphandlingsbolaget (UHB) är Göteborgs Stads inköpscentral med ett huvudansvar för samordnad upphandling
Läs merRegiongemensam elevenkät 2019
Regiongemensam elevenkät 2019 Göteborgsregionen Åk 2 GR rapport åk2 Om undersökningen Bakgrund Sedan 2011 har Göteborgsregionens medlemskommuner haft möjlighet att genomföra regiongemensamma elevenkäter.
Läs merKartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR
Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR per maj OM KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen baseras på uppgifter erhållna från samtliga GR-kommuner under perioden 9. Göteborgs uppgifter har erhållits
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2009:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2007 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 2009 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merUppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola
Uppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola Introduktionsprogramsgruppen Gymnasieantagningen 2016-09-29 Kartläggning av
Läs merIndex per frågeområde samt NKI Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande
Totalrapport Index per frågeområde samt NKI 0 0 03 Trivsel och trygghet 96 95 93 93 Delaktighet och inflytande 88 9 85 85 Skolmiljö 75 74 67 67 Kunskap och lärande 95 95 90 89 Bemötande 95 94 9 9 Fritidshem
Läs merKan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?
Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör
Läs merSpridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå
UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning
Läs merNYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merRegiongemensam elevenkät 2018
GR Åk 2 GR-rapport Om undersökningen Bakgrund En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merBoendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen
Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merDETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen
Läs merSamlingsrapport energianalys
Iseb Byggkonsult AB Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Cristel Karoline Wahlandt Fastighetsbeteckning: Partille Kåhög 107:8 Adress: Bykällevägen 82 Postadress: 43376 Jonsered Telefonnummer: 031-7959613
Läs merUppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola
Uppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola Introduktionsprogramsgruppen Gymnasieantagningen 2016-09-29 Kartläggning av
Läs merKartläggning över kommunernas uppföljning av gymnasie- och gymnasiesärelever på externa gymnasieskolor
Kartläggning över kommunernas uppföljning av gymnasie- och gymnasiesärelever på externa gymnasieskolor GRAA-gruppen Sammanställt av John Nelander, GR U 2016-11-30 Skollagen När en elev börjar eller slutar
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merHalvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014
Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014 Bakgrund GRsfi startade 2011-07-01 som ett delprojekt i Kommungemensam plattform. Erbjuda fler alternativ som kan skapa snabbare
Läs merKommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen
Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs merRegiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017 GR Sammanfattande resultat Offentliga och fristående förskolor, barn födda tidigare än 1 juli 2015 Om undersökningen För andra året i rad görs en
Läs merReservantagningen 2018
Reservantagningen 2018 Statistik över reservantagningens utfall 2018-08-31 /GR:s gymnasieantagning Reservantagningen 2018 Antagningsstatistik/Gymnasieantagningen Datum: 2018-09-03 Reservantagningen 2018
Läs merMiljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merNy kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.
Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:
Läs merMiljöpåverkan från dieselpersonbilar
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I
Läs merArbetsmarknadsdata Västra Götalands län
Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Läs merPreliminärantagningen 2018
Statistik från Göteborgsregionens gymnasieantagning 2018-04-12 Preliminärantagningen Preliminärantagningen genomförs som en förberedelse inför slutantagningen som sker i juni. Preliminärantagningen ger
Läs merRanking Göteborg Företagsklimat
Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat
Läs merBILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM
BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merUppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola
Uppdrag om att utreda förutsättningarna för rättsäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola Introduktionsprogramsgruppen Gymnasieantagningen 2016-09-29 Kartläggning av
Läs merLandsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;
Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun Presentation BRG 161007 annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson; victor.axbom@ale.se Ale & utmaningar stad - land Landsbygdsutveckling Skillnader
Läs merGATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN
UPPDRAG Luftmiljöutr Fredriksdalsgatan UPPDRAGSNUMMER 7001263000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Sammanfattning Spridningsberäkningar genomfördes för gaturummen vid detaljplansområdet
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merHalvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV
Halvårsuppföljning Hemtjänst / LOV 2016 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 17 053 Långsiktig ökningstakt av hemtjänst (Hemtjänsttimmar per månad) 18 574 19 816 20 814 24 990 27 535 26 737
Läs merPreliminärantagningen 2017
Statistik från Göteborgsregionens gymnasieantagning 2017-04-06 Preliminärantagningen Preliminärantagningen genomförs som en förberedelse inför slutantagningen som sker i juni. Preliminärantagningen ger
Läs merAnteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen
från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Onsdag 8 februari 2006, kl 08.30-12.15 Plats: GR-Huset, Göteborg, Rum 264 Deltagare Jan Rösman, Utbildningschefsgruppen, ordförande Inga-Lena Lindenau, Ale Margaretha
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Åsastigen 44. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 246069 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Härryda Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Stora Bugärde 1:140 Egna hem (småhus) som skall
Läs merFjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05
Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften
Läs merVäxthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion
RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood
Läs merBrukarundersökning 2013, årskurs 8
Brukarundersökningen är en digital enkät som genomförs i Härryda kommun och i Göteborgsregionens övriga kommuner. Enkäten skickades ut till vårdnadshavare och elever i årskurs 2, 5 och 8 på alla grundskolor
Läs merEnergiutredning/Energideklaration
Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:
Läs merKvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder
Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Underlag till energiplanen 2008-01-29 UNDERLAG TILL ENERGIPLANEN Kvalitativ bedömning av kvantitativt analyserade åtgärder Finspångs kommun 612
Läs merInventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län
Inventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län Daniel Hagberg 30 september 2002 Förord Vedeldningens utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) till luft antas, utöver trafikens
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merIndex per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015. Delaktighet och inflytande 88 92 85 85 85. Skolmiljö 75 74 67 67 66
Totalrapport Index per frågeområde samt NKI 0 0 03 04 Trivsel och trygghet 96 95 93 93 93 Delaktighet och inflytande 88 9 85 85 85 Skolmiljö 75 74 67 67 66 Kunskap och lärande 95 95 90 89 89 Bemötande
Läs merRapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-10-23 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-01-27 p.16 Rapportering av energianvändning
Läs merLogistiklösning ger bättre luft i Göteborg
OKT 2003 Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transportbranschen påverkar hela samhället inte bara här hemma, utan också ute i världen.
Läs merUppföljning målområde energi 2016
Uppföljning målområde energi 216 Mål i miljöprogrammet 214-216 214 215 216 Måluppfyllelse Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till egna lokaler ska 216 vara minst 9 procent Den totala
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...
Läs merAskstatistik från energistatistik
SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merNya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel
Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merAnna Jonsson 1. Sture Larsson-Jones 2 Lars Barregård 1 Gerd Sällsten 1
Modellering av bidraget av bensen och PM 10 i område med småskalig vedeldning samt effekten av konvertering till miljögodkända pannor alternativt biobränsleeldad närvärmecentral i området. Anna Jonsson
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs mer