En undersökning av miljödatorns beräkningar på Nybro Energi AB
|
|
- Johan Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete En undersökning av miljödatorns beräkningar på Nybro Energi AB Olle Blomgren Håkan Lagesson Omfattning: 6hp Kurskod: 1SJ21E 1
2 Linnéuniversitetet Sjöfartshögskolan i Kalmar Utbildningsprogram: Arbetets omfattning: Titel: Författare: Handledare: Driftteknikerprogrammet Självständigt arbete om 6hp En undersökning av miljödatorns beräkningar på Nybro Energi AB Olle Blomgren & Håkan Lagesson Per Styrlin 2
3 Abstract Arbetets syfte har varit att klargöra hur Nybro Energi ABs miljödator utför sina beräkningar och om beräkningssättet den använder är korrekt. Genom att ha kritiskt analyserat hur miljödatorns beräkningar är strukturerade genomförde vi kontrollberäkningar och kunde med hjälp av DU- teknik skapa en laborationsmall för jämförelseberäkningar och övriga tester. I resultatet finns en jämförelse mellan laborationsmallens och miljödatorns uträknade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Här framgår även miljödatorns formelstruktur och hur vardera formel hänger samman. Ur resultatet kan slutsatsen fastställas att miljödatorn utför korrekta beräkningar eftersom pannverkningsgraderna stämde överens. Eventuella felkällor så som mätfel gjorde dock att ett säkrare resultat hade uppnåtts om en mer grundlig och genomgående undersökning gjorts, där alla givare och enheter som förser miljödatorn med information kontrollerats. Avslutningsvis ges några förbättringsförslag som Nybro Energi AB kan göra för att säkerställa att miljödatorn utför noggrannare och mer verklighetstrogna beräkningar. 3
4 Abstract The purpose of the paper has been to verify how the environmental datasystem at Nybro Energi AB performs its calculations correctly and if the method is correct. An analysis of how the environmental datasystem's calculations are structured were checked. The calculations for errors and could, with the aid of DU- Teknik, create a template for comparison- calculations and other tests. The results compared the data values between the template and the environmental datasystem's calcualted boiler- efficiency at different intervals. It has also illustrated how each formula is structured for the environmental datasystem and how they are linked together. In conclusion, it can be determined that the environmental datasystem's calculations and the boiler efficiency calculations were consistent. Possible sources of error were measurement error, meaning that more accurate results would have been achieved by a more in- depth and thorough investigation, where all sensors and devices that provide environmental information to the computer could be checked. Finally, there is some improvement proposals for Nybro Energi AB to ensure that the environmental datasystem performs more accurate and realistic estimates. 4
5 Förord Arbetet har gett oss blivande drifttekniker en fördjupning i den automatiserade delen av förbränningsprocessen som en miljödator utför samt en god bild av vilka processer som berörs för en lyckad förbränning. Vi vill tacka Nybro Energi AB för arbetet i sig samt deras medverkan under arbetets gång, speciellt vill vi ta av hatten för Linus Martinsson, Driftingenjör på Nybro Energi AB och Torbjörn Walfridsson, Lärare inom förbränningsteknik samt konsult inom energi och processteknik på DU- Teknik som hjälp oss extra mycket genom arbetet. 5
6 Definitioner och förkortningar Nedan följer de definitioner och begrepp som har använts i undersökningen och laborationsmallen. 1 Effektiva värmevärdet, Hi Det effektiva värmevärdet [MJ/kg] (kallas även för undre värmevärde) är den värmemängd som frigörs per massenhet vid fullständig förbränning vid konstant tryck. Efter förbränningen befinner sig allt från bränslet härrörande vatten i ångform. Det effektiva värmevärdet är relaterat till en referenstemperatur av 25 C. Om värmebalansen upprättas för en annan temperatur måste värmevärdet korrigeras. Aktuella effektiva värmevärdet, Hi aktuell Total bränsleanalys Det aktuella effektiva värmevärdet tar även hänsyn till fukthalten i bränslet [kj/kg]. Bränslets värmevärde och elementaranalys. Vid en fullständig bränsleanalys bestäms halterna i viktprocent av kol (C), väte (H), syre (O), kväve (N) och svavel (S), aska (A) och fukt (F) samt kalorimetriskt värmevärde (Hkal, Hs). Det kalorimetriska värmevärdet räknas sedan om till effektivt värmevärde. Bränslets sammansättning Torrsubstans Avser de grundämnena som bränslet innehåller, [viktprocent]: kol (C), väte (H), syre (O), kväve (N) och svavel (S), aska (A) och fukt (F) Anger halten kol (C), väte (H), syre (O), kväve (N) och svavel (S) i bränslet. Xfukt A C H N S Torrsubstans med fukten inräknad [vikt- %] Bränslets askhalt [vikt- %, kg/kg bränsle]. Bränslets kolhalt [vikt- %, kg/kg bränsle]. Bränslets vätehalt [vikt- %, kg/kg bränsle]. Bränslets kvävehalt [vikt- %, kg/kg bränsle]. Bränslets svavelhalt [vikt- %, kg/kg bränsle]. 1 (Naturvårdsverket, 2006) 6
7 O F qb ηpanna Cprökgas Cprökgas Cpluft CpCO Bränslets syrehalt [vikt- %, kg/kg bränsle] Bränslets fukthalt [vikt- %, kg/kg bränsle]. Bränsleflöde [kg/s]. Pannans verkningsgrad (tar hänsyn till aktuellt värmevärde för bränslet, rökgasförlusterna samt den producerade effekten) [%]. Rökgasens värmekapacitet vid konstant tryck [kj/mn 3 C]. Rökgasens värmekapacitet vid konstant tryck [kj/kg C]. Luftens värmekapacitet vid konstant tryck [kj/kg C]. Kolmonoxids värmekapacitet vid konstant tryck [kj/kg C]. ρrökgas Densiteten för rökgas [kg/mn 3 ]. ρco Densiteten för Kolmonoxid [kg/mn 3 ]. Tluft Uteluftens temperatur [ C]. Tförbränningsluft Förbränningsluftens temperatur [ C]. Trökgas Temperatur hos rökgasen efter pannan [ C]. m Luftfaktorn, dvs. [verkligt luftbehov]/[teoretiskt luftbehov]; m 1. mn 3 g go got l lo lot pwl K (O2)tg (CO)tg Normalkubikmeter, dvs. gasens volym vid 101,3 kpa (1 atm; 760 mm Hg) och 273,1 K (0 o C). Verklig rökgasmängd [mn 3 /kg bränsle]. Teoretiskt fuktig rökgasmängd vid stökiometrisk förbränning [mn 3 /kg bränsle]. Teoretiskt torr rökgasmängd vid stökiometrisk förbränning [mn 3 /kg bränsle]. Verklig luftmängd[mn 3 /kg bränsle]. Teoretiskt fuktig luftmängd vid stökiometrisk förbränning [mn 3 /kg bränsle]. Teoretiskt torr luftmängd vid stökiometrisk förbränning [mn 3 /kg bränsle]. Vattenångans partialtryck i luft [kpa]. Faktor [Teoretiskt torr rökgasmängd/teoretiskt torr luftmängd]. Syrgashalten i torr rökgas [volymprocent]. Uppmätt koldioxidhalt i torr rökgas [ppm]. 7
8 H2O QLuft frökgas fcotg fövrig ftotal Ptillf Pprod Pstrål Phjälp Vattenångans volym i fuktig rökgas (go) vid stökiometrisk förbränning. [mn 3 /kg bränsle]. Energimängden i form av värme som förbränningsluften tillför processen [kj/kg bränsle]. Rökgasförlusten är den förlorade energin som rökgaserna innehåller när de lämnar skorstenen. (I laborationsmallen tar denna parameter också hänsyn till fcotg [%/kg bränsle]. Kolmonoxid förlusten är den förlorade energin som det oförbrända kolatomerna ger upphov till [%/kg bränsle]. Den energi som inte lämnar pannan i form av nyttiggjord energi eller rökgaser. Härtill räknas blanda annat strålnings- och ledningsförluster. Uppskattas vanligtvis till 1 % av den totala tillförda energin [%/kg bränsle]. Summan av frökgas,fcotg och fövrig [%/kg bränsle]. Tillförd effekt [kw]. Producerad effekt/nyttiggjord effekt [kw]. Strålningseffekt [kw]. Hjälpeffekt (är aktuell vid uppstart, antas annars vara 0kW) [kw]. 8
9 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION BAKGRUND MILJÖDATORN PÅ NYBRO ENERGI AB KONSTANTER MÄTVÄRDEN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SYFTE FRÅGESTÄLLNING FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR METOD UNDERLAG TILLVÄGAGÅNGSSÄTT LABORATIONSSMALL RESULTAT MILJÖDATORNS BERÄKNINGSMETOD JÄMFÖRELSER AV PANNVERKNINGSGRAD DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR Referenslista BILAGOR
10 1. INTRODUKTION Kraftvärmeverket i Nybro är en del av Nybro Energi AB och ägs helt av Nybro kommun. Deras huvudsakliga uppgift är att förse kommunen med fjärrvärme och om inte el- priserna är för låga nyttja energi till turbin för el- produktion. De tre biopannorna som Nybro Energi AB äger är sammankopplade med en miljödator som kontrollerar olika utsläpp, flöden och verkningsgrader med hjälp av standardiserade beräkningssätt. Nybro Energi AB fick intrycket att de eldade upp mer bränsle än vad de behövde och verkade ha någon form av problem med miljödatorns tillförda effekt- beräkningar. Linus Martinsson, Driftingenjör på Nybro Energi AB uppmärksammade att verkligt tillfört bränsle inte överensstämde med det teoretiska när han gjorde en kontrollberäkning. Vi har begränsat oss till att endast undersöka miljödatorns beräkningar och formler som berör panna 4 för att arbetet ska motsvara kursens poäng. Denna rapport kommer med hjälp av underlag från Nybro Energi AB och DU- Teknik att behandla vardera beräkning miljödatorn utför. 10
11 2. BAKGRUND Nybro Energi AB har ett kraftvärmeverk som ligger lokaliserat i Nybro i samband med Kährs. Verket har tre stycken biopannor som sammanlagt producerar 45 MW. Biobränslet består av en stor variation blandat bränsle såsom ekflis, spån, bark och restprodukter ifrån Kährs golvtillverkning. I dagsläget producerar bara verket energi i form av fjärrvärme då el- priserna är för låga. 2 De tre pannorna är sammankopplade med miljödatorn som kontrollerar olika utsläpp, flöden och verkningsgrader med hjälp av standardiserade beräkningssätt. Panna 4 är en biopanna och är Nybro Energis senaste investering som sattes i drift år Nybro Energi expanderar och ett nytt projekt är i full gång där ett nytt kraftvärmeverk i form av en avfallspanna med turbin ska byggas. Panna 4 kommer då fortfarande vara i drift tillsammans med en av de äldre pannorna som kommer agera effektreserv vid stora laster. 4 Under en tid har Nybro Energi AB haft problem, då de har fått intrycket att de har eldat mer bränsle än vad de behövde. När Linus Martinsson gjorde en kontrollberäkning blev pannverkningsgraden orimligt hög på panna 4. Linus Martinsson tror att detta kan vara kopplat till miljödatorn då det är denna enhet som beräknar pannverkningsgraden. Eftersom miljödatorn inte bara beräknar pannverkningsgraden utan också utför en mängd andra beräkningar vill därför Linus att miljödatorns beräkningar ska undersökas. 2 (Martinsson, 2014) 3 (Martinsson, 2014) 4 (Nybro Energi AB) 11
12 2.1 MILJÖDATORN PÅ NYBRO ENERGI AB Miljödatorn använder sig av en mjukvara som heter CombiLab och är utvecklad av EnviLoop. CombiLab är ett kraftfullt och flexibelt verktyg för att mäta och övervaka förbränningsprocessen då vi idag har höga krav på kvalitet och spårbarhet. 5 CombiLab- systemet ställs in för att behandla en stor mängd data som både är mätvärden från givare och konstanter. CombiLab dokumenterar bland annat övervakning av emissioner såsom NOx och CO2- halten men även O2, CO- halten och temperaturer. Miljödatorn utför sina beräkningar från grunden utifrån bränslets sammansättning och avslutar med att beräkna pannans verkningsgrad. Däremellan beräknar den allt ifrån luftbehovet och bränslets aktuella värmevärde till rökgasförlusterna. Det miljödatorn inte beräknar och som faktiskt är en av de största parametrarna som påverkar den slutliga panverkningsgraden är den uppmätta producerade effekten. Denna effekt beräknas istället av Panna 4:s styrsystem SDM som sedan skickar en analog signal till en Wago- enhet vilket i sin tur omvandlar den till en digital signal till miljödatorn KONSTANTER De fasta konstanterna är i många fall uppskattade genomsnittskonstanter såsom utetemperatur, partialtryck hos vattenångan, rökgasens densitet och specifika värmekapacitet. Härtill räknas också strålningsförlusten som är väldigt svår att mäta och behöver därför uppskattas. Se Bilaga 1 Konstantrapport Bränslets sammansättning är inskrivna som konstanter men kan korrigeras efter hand. Sammansättningen korrigeras med hjälp av en total bränsleanalys som utfärdas 4 gånger årligen av BELAB AB. Den totala bränsleanalysen är ett sätt att värdera bränslets egenskaper och redogöra för bränslets fukthalt, naturlig askhalt, elementaranalys (C, H, N, O och S) samt värmevärde både kalorimetriskt och effektivt värde. 7 5 (EnviLoop, 2000) 6 (Eltox of Sweden AB, 1994) 7 (Bränsle & Energilaboratoriet AB, 2014) 12
13 2.3 MÄTVÄRDEN De uppmätta värdena är bland annat fukthalten i bränslet som uppdateras en gång i veckan i miljödatorn och utfärdas av Nybro Energi AB själva då denna faktor har stor inverkan på processen. Även temperaturen, CO- och O2- halten mäts i rökgaserna eftersom dessa faktorer också spelar roll för de beräkningar miljödatorn utför. Se Bilaga 2 Dygnsrapport 13
14 3. FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SYFTE Syftet med undersökningen är att undersöka hur miljödatorn utför sina beräkningar och om beräkningssättet den använder är korrekt. 3.1 FRÅGESTÄLLNING 1 Hur räknar miljödatorn och vad använder den för formler? 3.2 FRÅGESTÄLLNING 2 Använder sig miljödatorn av ett korrekt beräkningssätt? 3.3 AVGRÄNSNINGAR Vi har valt att begränsat oss till att endast undersöka miljödatorns beräkningar och formler som berör panna 4. Vi har också avgränsat oss från att kontrollera givare och enheter som förser miljödatorn med information, vi förutsätter därför att alla givare och enheter ger korrekta mätvärden. 14
15 4. METOD 4.1 UNDERLAG Under utredningen har vi haft ett samarbete med Linus Martinsson, Driftingenjör på Nybro Energi AB och Torbjörn Walfridsson, Lärare inom förbränningsteknik samt konsult inom energi och processteknik på DU- Teknik. Linus har varit vår kontaktperson på Nybro Energi AB och försett oss med manualer, dokumentation, trendrapporter, konstantrapporter och bränsleanalyser m.m. Torbjörn har konsulterat oss i allmänna frågor inom förbränningsteknik samt låtit oss använda DU- Tekniks egna beräkningsprogram och underlag för att stödja vår undersökning. 4.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT För att bättre förstå miljödatorns beräkningssätt inledde vi projektet med att fördjupa oss i manualen och utförde därefter datorns beräkningar i ett excel- dokument där vi kritiskt granskade all beräkning under en bestämd tidpunkt med hjälp av konstantrapporter och dygnsrapporter. Därefter genomförde vi beräkningstester under handledning av Torbjörn Walfridsson. Testerna gick ut på att med miljödatorns beräkningar göra en jämförelse gentemot DU- Tekniks beräkningsprogram för att kunna se om beräkningssättet var korrekt och uppdaterat. Vi kunde senare skapa oss en laborationsmall med formler och beräkningar. Mallen gav oss möjligheten att se hur de olika beräkningarna var sammankopplade och hur de påverkades vid ändringar av olika faktorer. För att vi skulle kunna få fram ett resultat ur laborationsmallen har vi lagt in aktuella parametrar för fyra olika veckor utifrån veckorapporter. Vi har då kunnat jämföra vår egna uträknade pannverkningsgrad med den som finns given på dygnsrapporten vid den bestämda tidpunkten. De här experimenten upprepades fyra gånger under en månad och fastställde på så vis om miljödatorns beräkningssätt var korrekt eller inte. 15
16 Vid ytterligare ett besök hos DU- Teknik hjälpte Torbjörn oss att analysera våran laborationsmall som vi hade skapat, vilket i sin tur säkerställde att det var en mall vi kunde använda oss av för att undersöka om miljödatorn gör korrekta beräkningar. 16
17 4.3 LABORATIONSSMALL Nedan följer formler som vi har använt oss av i vår laborationsmall.8 Se även Bilaga 3 Laborationsmall X!"#$ = (100 F) X!"#$!"#$ 100 Här räknas varje del om i bränslets sammansättning för att ta hänsyn till fukten i bränslet. l!" = (8,9 C) + (26,51 H) + (3,33 S) (3,33 O) 100 Den teoretiskt torra luftmängden. l! = (101,3 l!" ) 101,3 P!" Den teoretiskt fuktiga luftmängden. g!" = (8,9 C) + (20,95 H) + (3,33 S) + (0,8 N) (2,63 O) 100 Den teoretiskt torra rökgasmängden. H! O = (11,12 H) + (1,24 F) l!" P!" ,3 Pwl Vattenmängden i rökgaserna. g! = g!" + H! O Den teoretiskt fuktiga rökgasmängden. g = (g! + l! ) (m 1) Den verkliga rökgasmängden inklusive fukt. H!!"#$%&& = (H! (0,217 F)) (Naturvårdsverket, 2006), (Styrlin, 2013) 17
18 Det aktuella effektiva värmevärde räknas ut med en förenklad formel där fukten i bränslet är inräknat. 9 l = m l! Här beräknas det verkliga luftbehovet. Q!"#$ = l cp!"#$ (T!ö#$#ä&&'&()*+!, T!"#$ ) Energimängden som förbränningsluften tillför processen. Så länge förbränningsluften inte avviker alltför mycket ifrån 25 C kan denna faktor försummas. f!ö#$%& = (g cp!ö#$%& (T!ö#$%& T!"#$ )) + (g!" m CO!" 10! ρ!" cp!" ) 100 H!!"#$%&& + (l cp!"#$ (T!ö#$#ä&&'&()*+!, T!"#$ )) Här beräknas hur stor del av den tillförda energin (i form av bränsle och luft) som lämnar skorstenen med rökgaserna [%]. f ö"#$% = 1 Det finns alltid icke mätbara förluster, tex strålningsförluster, dessa tas inte till hänsyn i ovan formel och antas vara ca 1 %. 10 f!"!#$ = f! + f ö"#$% Här beräknas den totala förlusten som inte lämnar pannan i form av nyttig energi[%]. η!"##" = 100 f!"!#$ All annan energi måste då antas gå till att värma pannvattnet och därför fås pannans verkningsgrad ur denna formel. 9 (Walfridsson & Ericsson, 2014) 10 (Walfridsson) 18
19 5. RESULTAT 5.1 MILJÖDATORNS BERÄKNINGSMETOD Nedan följer samtliga formler som miljödatorn använder sig av och under varje enskild formel följer en förklaring.11 Korrigerings faktor fukt = 100 (100 F) Miljödatorn räknar ut en faktor som ska kompensera för fukten i bränslet, detta betyder att bränsleanalysen som finns i miljödatorn inte tar hänsyn till fukten eftersom indatan för bränslets sammansättning endast innehåller den torra substansen. l!" = (8,9 C) + (26,51 H) + (3,33 S) (3,33 O) Korr. faktor fukt Den teoretiskt torra luftmängden räknas ut med hänsyn till korrigerings faktorn fukt. l! = (101,3 l!" ) 101,3 P!" Teoretiskt fuktig luftmängd där den atmosfäriska luftfuktigheten tas till hänsyn. g!" = (8,9 C) + (20,95 H) + (3,33 S) + (0,8 N) (2,63 O) Korr. faktor fukt Teoretiskt torra rökgasmängden, men även här måste datorn ta hänsyn till korrigerings faktorn fukt. H! O = 11,12 H (Korr. faktor fukt) + (1,24 F) l!" P!" 101,3 Pwl För att kunna räkna ut den teoretiskt fuktiga rökgasmängden räknar miljödatorn här ut hur stor volym andel vatten det finns i rökgaserna [mn3 vatten/kg bränsle]. 11 (Eltox of Sweden AB, 1994) 19
20 g! = g!" + H! O Teoretiskt fuktig rökgasmängd fås genom att den teoretiskt torra rökgasmängden adderas med vattnet i rökgaserna. Hi!"#$%&& = ( C + H + S Korr faktor fukt ) F (C + H + S) Hi 100 2,45 Det aktuella effektiva värmevärdet är helt beroende av fukt- halten i bränslet. Här har miljödatorn också behövt ta hänsyn till att indatan för bränslets sammansättning endast är av torrsubstans. m = 1 + got lot (O! )!" 20,95 (O! )!" Luftfaktorn fås här genom att kontinuerligt mäta syrehalten efter pannan. g! = (g!" + l!" ) (m 1) För att räkna ut det torra verkliga rökgasflödet måste miljödatorn ta hänsyn till luftöverskottet. g = (g! + l! ) (m 1) Det fuktiga verkliga rökgasflödet fås på samma sätt som ovan men med de fuktiga gaserna inräknade. f!ö#$%& = g ρ!ö#$%& cp!ö#$%& (T!ö#$%& T!"#$ ) För att räkna ut rökgasförlusten mäts kontinuerligt temperaturen på rökgaserna efter pannan. Miljödatorn tar också hänsyn till rökgasens densitet eftersom rökgasernas specifika värmekapacitet (cprökgas) är uttryckt per volymenhet rökgas [kj/mn3] och förlusten måste uttryckas i [kj/kg bränsle]. f!"#$ = g!" m CO!" 10! ρ!" cp!" 20
21 Förlust i form av oförbrända kolatomer visar sig genom att mäta kolmonoxid- halten i rökgaserna. Även här måste miljödatorn ta hänsyn till densiteten på kolmonoxid eftersom den kolmonoxidens specifika värmekapacitet är uttryckt per volymenhet rökgas [kj/mn3]. q! = P!"#$ + P!"#å% P!"ä$% Hi!"#$%&& f!"#$ f!ö#$%& För att räkna ut bränslets massflöde använder sig miljödatorn av en omgjord [P!"#$ = q! Hi!"#$%&& ]men tar här också hänsyn till rökgasförlusten och förlusten i form av oförbrända kolatomer. I det här stadiet kommer den uppmätta producerade effekten in i beräkningarna. P!"##$ = q! Hi!"#$%&& Den tillförda effekten fås genom att massflödet multipliceras med bränslets aktuella effektiva värmevärde. η!"##" = P!"#$ P!"##$ + P!"ä$% 100 Pannans verkningsgrad fås till sist genom att miljödatorn dividerar den uppmätta producerade effekten med den uträknade tillförda effekten. Här har miljödatorn redan tagit hänsyn till den energi som lämnar skorstenen med rökgaserna och energin som de oförbrända kolatomerna hade gett upphov till. 21
22 5.2 JÄMFÖRELSER AV PANNVERKNINGSGRAD Nedan visas en jämförelse mellan miljödatorns uträknade pannverkningsgrad och laborationsmallens uträknade pannverkningsgrad. Verkningsgraderna är uträknade med hänsyn till de aktuella mätvärden och konstanter som påverkar pannverkningsgraden. Se Bilaga 3 Laborationsmall för fullständiga beräkningar. URKLIPP LABORATIONSMALL VECKA 1 LABORATIONSMALL Mätvärden Vecka 1 MILJÖDATORN Vecka 1 Fukt [vikt %] 38,20 Fukt [vikt %] 38,20 O2 tg [volym %] 5,04 O2 tg [volym %] 5,04 CO tg [ppm] 243,13 CO tg [ppm] 243,13 Temp. rökgaser [ C] 162,86 Temp. rökgaser [ C] 162,86 Förluster Förlust rökgaser [%] 8,55 Övrig förlust [%] 1,00 Total förlust [%] 9,55 Pannverkningsgrad [%] 90,45 Pannverkningsgrad [%] 90,23 Vecka 1 visar att verkningsgraden skiljer 0,22 %. URKLIPP LABORATIONSMALL VECKA 2 LABORATIONSMALL Mätvärden Vecka 2 MILJÖDATORN Vecka 2 Fukt [vikt %] 37,50 Fukt [vikt %] 37,50 O2 tg [volym %] 4,27 O2 tg [volym %] 4,27 CO tg [ppm] 267,86 CO tg [ppm] 267,86 Temp rökgaser [ C] 167,29 Temp. rökgaser [ C] 167,29 Förluster Förlust rökgaser [%] 8,45 Övrig förlust [%] 1,00 Total förlust [%] 9,45 Pannverkningsgrad [%] 90,55 Pannverkningsgrad [%] 90,73 Vecka 2 visar att verkningsgraden skiljer 0,18 %. 22
23 URKLIPP LABORATIONSMALL VECKA 3 LABORATIONSMALL Mätvärden Vecka 3 MILJÖDATORN Vecka 3 Fukt [vikt %] 34,30 Fukt [vikt %] 34,30 O2 tg [volym %] 4,10 O2 tg [volym %] 4,10 CO tg [ppm] 237,00 CO tg [ppm] 237,00 Temp. rökgaser [ C] 165,29 Temp. rökgaser [ C] 165,29 Förluster Förlust rökgaser [%] 8,01 Övrig förlust [%] 1,00 Total förlust [%] 9,01 Pannverkningsgrad [%] 90,99 Pannverkningsgrad [%] 91,09 Vecka 3 visar att verkningsgraden skiljer 0,10 %. URKLIPP LABORATIONSMALL VECKA 4 LABORATIONSMALL Mätvärden Vecka 4 MILJÖDATORN Vecka 4 Fukt [vikt %] 33,50 Fukt [vikt %] 33,50 O2 tg [volym %] 5,83 O2 tg [volym %] 5,83 CO tg [ppm] 280,29 CO tg [ppm] 280,29 Temp. rökgaser [ C] 159,43 Temp. rökgaser [ C] 159,43 Förluster Förlust rökgaser [%] 8,33 Övrig förlust [%] 1,00 Total förlust [%] 9,33 Pannverkningsgrad [%] 90,67 Pannverkningsgrad [%] 90,49 Vecka 4 visar att verkningsgraden skiljer 0,18 %. Av alla gjorda tester skiljer som mest verkningsgraden med 0,22 % och det inträffade i testet som gjordes för vecka 1. 23
24 6. DISKUSSION 6.1 METODDISKUSSION Då arbetet ska motsvara 6 högskolepoäng har vi blivit tvungna att avgränsa oss från att kontrollera miljödatorns givare och enheter som förser den med information. En undersökning av detta skulle vara mer tidskrävande och det skulle också krävas avancerad utrustning samt skulle ha kunnat störa driften. Vi valde också att begränsa till att endast kontrollera miljödatorns koppling till panna 4 då den kommer att vara i drift tillsammans med den nya anläggningen som ska byggas. Arbetets begränsade storlek har också lett till att vi bara har studerat miljödatorn inom ett kort tidsintervall, vilket har gjort att vi bara kunnat utföra testerna med laborationsmallen under ett specifikt tillfälle på året. Undersökningen hade istället behövt göras under en längre period för att få ett säkrare resultat eftersom pannan normalt sätt belastas olika och är beroende av säsong och värmebehov gentemot kund. Laborationsmallen vi skapade under arbetet har varit ett bra hjälpmedel och ger en bra blick över vilka parametrar som är de styrande i olika beräkningar. Mallen skulle också kunna användas till att kontrollera beräkningar för samtliga pannor som miljödatorn berör. Vi valde att vända oss till Torbjörn Walfridsson på DU- Teknik för att vi anser att ett företag som dagligen arbetar med förbränningstekniska beräkningar kan sin sak. Detta gav oss en trygghet när vi skapade vår laborationsmall och därmed kunde vi skapa ett säkrare resultat. 24
25 6.2 RESULTATDISKUSSION Testerna med hjälp av laborationsmallen visade att miljödatorns beräkningssätt är korrekt eftersom pannverkningsgraden inte skiljer sig nämnvärt mellan miljödatorns- och laborationsmallens uträkningar. Som mest skiljer verkningsgraden med 0,22 % vilket tyder på att det inte beror på beräkningssättet utan på små avvikelser i hur beräkningarna är utförda i laborationsmallen gentemot miljödatorns beräkningar. Eftersom Torbjörn Walfridsson har kontrollerat laborationsmallens beräkningar och konstaterat att de är uppdaterade med dagens beräkningsstandard kan vi med större säkerhet utgå ifrån att mallen är korrekt vilket leder till ett säkrare resultat. I laborationsmallen kunde det konstateras vilka faktorer som visat sig ha störst inverkan på beräkningarna med hänsyn till den slutliga pannverkningsgraden. De två faktorer som enligt vårt resultat visat sig ha störst inverkan på miljödatorns beräkningsresultat är bränslets fukthalt och den producerade effekten. Fukthalten har en direkt koppling till bränslets aktuella effektiva värmevärde vilket klargörs i beräkningsdelen. En hög fukthalt ger bränslet ett lägre värmevärde och därför behöver miljödatorn, i sina beräkningar, kompensera med ett större bränsleflöde för att kunna uppnå önskad effekt vilket i sin tur styr vilken verkningsgrad pannan får. Det är viktigt att ta i beaktande att bränslets sammansättning, vilket inkluderar fukt- halten, förändras vid blandning av olika bränslen då Nybro Energi AB använder sig av en mängd olika biobränslen som alla har en unik sammansättning och då denna blandning inte blir homogen uppstår en oförutsägbar förbränning. Bränsleblandningens sammansättning är ett uträknat medelvärde utifrån de olika bränslena och det kan därför vara svårt att få det att stämma överens med verkligheten. Dessa uträknade medelvärdena försämrar resultatet ytterligare eftersom undersökningen är gjord under ett kort tidsintervall. Om istället undersökningen gjorts under ett längre tidsintervall, exempelvis ett år, hade de uträknade medelvärdena jämnat ut sig och därmed förbättrat det slutliga resultatet. Som tidigare nämnt är den producerade effekten, som ges av Panna 4:s styrsystem, en direkt sammanhängande faktor till den beräknade pannverkningsgraden. Panna 4:s styrsystem i sig är inte undersökt i och med vår avgränsning och vi kan därför inte 25
26 konstatera att styrsystemet har beräknat den producerade effekten korrekt. Detta leder till att vårt resultat inte är fullt så säkert som det skulle kunnat vara. För att resultatet ska konstateras helt säkert måste en grundligare undersökning göras av alla faktorer som spelar in i miljödatorns beräkningar, därmed även givare och andra enheter som förser miljödatorn med information. 6.3 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR Fukthalten i datorn uppdateras för närvarande veckovis och skulle kunna genom att införa en daglig rutin säkerställa att miljödatorn utför en noggrannare och mer verklighetstrogen beräkning. Utföra konditions kontroller av givare med jämna mellanrum för att säkerställa korrekta mätresultat och därmed noggrannare beräkningar med mindre felmarginaler. 26
27 7. REFERENSLISTA Bränsle & Energilaboratoriet AB. (2014). Utför bränsleanalyser, Swedac Ackrediterade. Analyscertifikat. Eltox of Sweden AB. (1994). Dokumentation för miljödatorn. EnviLoop. (den ). enviloop- ab/. Hämtat från den Martinsson, L. (den ). Driftingenjör på Nybro Energi AB. (O. Blomgren, & H. Lagesson, Intervjuare) Naturvårdsverket. (den ). Hämtat från Beräkning av rökgasflöde: i- miljoarbetet/vagledning/energi/kvaveoxidavgiften/kvaveoxidavgift- berakning- rokgasflode.pdf den Nybro Energi AB. (u.d.). Hämtat från oss/nybro- energi: oss/nybro- energi den Styrlin, P. (2013). Lärare på Sjöfartshögskolan i Kalmar. (O. Blomgren, & H. Lagesson, Intervjuare) Walfridsson, T. (den ). Lärare inom förbränningsteknik, Konsult inom energi och processteknik på DU- Teknik. (O. Blomgren, & H. Lagesson, Intervjuare) Walfridsson, T., & Ericsson, M. (2014). Förbränningstekniska beräkningar. Eksjö: DU- Teknik, Driftskolan. 27
28 8. BILAGOR BILAGA 1 Konstantrapport P4 Nybro EC, Nybro Energi AB Månad: mars 2014 Datum Bio Ask-halt vikt % ts Bio C-halt vikt % ts Bio H-halt vikt % ts Bio N-halt vikt % ts Bio O-halt vikt % ts Konstantrapport Bio S-halt vikt % ts Bio Fukt-halt vikt % Bio Eff v.värde MJ/kg ts NO2 andel % NOx medelv mg/mj Rökg cp kj/kg C Rökg densitet kg/m3(n) ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 42,7 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 42,7 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 38,2 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 38,2 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 38,2 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 38,2 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 38,2 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 38,2 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 38,2 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 37,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 37,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 37,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 37,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 37,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 37,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 37,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 34,3 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 34,3 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 34,3 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 34,3 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 34,3 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 34,3 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 34,3 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 33,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 33,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 33,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 33,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 33,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 33,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 33,5 19,2 1,0 84 1,14 1, ,0 49,4 5,7 0,40 41,3 0,01 31,6 19,2 1,0 84 1,14 1, Stråln förlust kw Utskriftsdatum: :36 Designed by HÅCON Exempel på konstantrapport, just denna är giltig under mars
29 BILAGA 2 Dygnsrapport P4 Nybro EC, Nybro Energi AB Datum: Tid Drifttid Panna h Pann energi MWh Beräknat bränsle ton Tillförd energi, br MWh Dygnsrapport Verkn. grad % Skattat värde NOx miljö kg NOx miljö mg/mj CO mg/mj CO 6 %O2 mg/m3(n) Rökgas flöde m3(n)/h 00:00-01:00 1,0 14,9 6,0 16,5 90,0 0 3, , ,3 01:00-02:00 1,0 14,3 5,7 15,9 90,1 0 3, , ,3 02:00-03:00 1,0 14,8 6,0 16,5 89,9 0 3, , ,3 03:00-04:00 1,0 15,0 6,0 16,6 90,0 0 3, , ,7 04:00-05:00 1,0 15,1 6,1 16,8 89,8 0 3, , ,1 05:00-06:00 1,0 16,6 6,7 18,4 90,2 0 4, , ,2 06:00-07:00 1,0 16,4 6,6 18,1 90,2 0 3, , ,6 07:00-08:00 1,0 16,9 6,8 18,7 90,2 0 4, , ,2 08:00-09:00 1,0 21,0 8,4 23,2 90,2 0 7, , ,8 09:00-10:00 1,0 21,6 8,7 24,0 90,2 0 7, , ,6 10:00-11:00 1,0 22,2 8,9 24,6 90,2 0 7, , ,8 11:00-12:00 1,0 21,7 8,7 24,1 90,3 0 7, , ,5 12:00-13:00 1,0 20,6 8,3 22,8 90,3 0 6, , ,5 13:00-14:00 1,0 21,0 8,4 23,3 90,3 0 6, , ,5 14:00-15:00 1,0 20,3 8,2 22,6 90,0 0 7, , ,3 15:00-16:00 1,0 20,1 8,1 22,4 90,0 0 7, , ,1 16:00-17:00 1,0 20,7 8,3 23,0 90,0 0 8, , ,9 17:00-18:00 1,0 21,1 8,4 23,3 90,5 0 9, , ,8 18:00-19:00 1,0 20,8 8,3 23,0 90,6 0 8, , ,9 19:00-20:00 1,0 21,3 8,5 23,5 90,6 0 8, , ,1 20:00-21:00 1,0 19,6 7,9 21,8 90,2 0 7, , ,4 21:00-22:00 1,0 17,9 7,2 19,8 90,3 0 6, , ,3 22:00-23:00 1,0 16,1 6,5 17,9 90,2 0 4, , ,9 23:00-00:00 1,0 16,8 6,7 18,6 90,2 0 5, , ,8 Summa Medelvärde Max Min Summa mån. Medelv. mån. Riktvärde 24,0 24,0 446,9 446,9 179,2 179,2 Utförda automatkalibreringar Analysator 3 CO, NO, O2 4 Underkända kalibreringar 0 495,4 495,4 90,2 90, ,9 145, mm< dm<1000 Rökgas temp. C O2 tg vol % ,5 5,8 3,2 CO tg ppm NO tg ppm 117,2 Utskriftsdatum: :10 Designed by HÅCON Exempel på en dygnsrapport, just denna visar mätvärden den 1 mars
30 BILAGA 3 Laborationsmall (Bränslets sammansättning) Inkl. fukt Kol C [vikt %] X X Väte H [vikt %] X X Svavel S [vikt %] X X Kväve N [vikt %] X X Syre O [vikt %] X X Askhalt A [vikt %] X X Total [vikt %] X X Luft m (luftfaktor) [dimensionslös] X l (verklig luftmängd) [mn^3/kg br] X lo (teoretiskt fuktig luftmängd) [mn^3/kg br] X lot (teoretiskt torr luftmängd) [mn^3/kg br] X Rökgas H2O (i fuktiga rökgaser) [mn^3/kg br] X g (verklig rökgasmängd) [mn^3/kg br] X go (teoretisk fuktig rökgasmängd) [mn^3/kg br] X got (teoretisk torr rökgasmängd) [mn^3/kg br] X Konstanter cp rökgaser (kj/mn3) 1,39 cp rökgaser (kj/kg) 1,14 cp förbränningsluft (kj/kg) 1,30 cp CO (kj/kg) 10120,00 ρ rökgaser (kg/mn3) 1,22 ρ CO (kg/mn3) 1,25 Förbränningsluft [ C] 25,00 Luftens utetemperatur [ C] 25,00 Partialtryck Vattenånga [kpa] 1,10 K (got/lot) 0,99 Hi för rena träbränslen [MJ/kg br] 19,22 Hi aktuell [kj/kg br] X LABORATIONSMALL Mätvärden Vecka X MILJÖDATORN Vecka X Fukt [vikt %] X Fukt [vikt %] X O2 tg [volym %] X O2 tg [volym %] X CO tg [ppm] X CO tg [ppm] X Temp. rökgaser [ C] X Temp. rökgaser [ C] X Förluster Förlust rökgaser [%] X Övrig förlust [%] X Total förlust [%] X Pannverkningsgrad [%]? Pannverkningsgrad [%]? 30
31 Kalmar Tel Lnu.se 31
Beräkning av rökgasflöde
Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:
Läs merEassist Combustion Light
MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merSammanställning av bränsledata
Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal RAPPORT DECEMBER 38 3 3 3 3,8,,,,8,,, Sammanställning av bränsledata Halter och bränslenyckeltal NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon:
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt
Läs merBränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen
Läs merInstuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5
Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer
Läs merValfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) 60p
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 1 juni Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler
Läs merBeräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap
ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse
Läs merValfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)
Förbränningsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A117TG En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-30 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling:
Läs mer1. Identifikation Baxi Bonus Light
2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion; NFS 2016:13 Utkom från
Läs merTENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion; beslutade den XX månad
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från förbränning i fasta anordningar;
Läs merFörnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng
1 (5) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N15A Tentamen ges för: En14, Htep13 Tentamensdatum: 2015-01-13 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar om 30 p
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merKontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk
Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk Evaluation of boiler efficiency Dåva CHP plant Mathias Rönnberg EN1420 Examensarbete för civilingenjörsexamen i energiteknik, 30hp Sammanfattning Umeå
Läs merITM-rapport 115. Flödesmätningar med pitotrör. Provningsjämförelse 2002. Gunnar Nyquist. Institutet för tillämpad miljöforskning
ITM-rapport 115 Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse 2002 Gunnar Nyquist Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merTentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:
Förnyelsebar energi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N15A Energiingenjör, Högskoletekniker TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs merKartaktärisering av biobränslen
Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov
Läs merTentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:
Förnyelsebar energi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N15A Energiingenjör, Högskoletekniker TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-01-13 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merPROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.
PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling. Man bör få minst 10 poäng i både A- och B-delen. Om poängtalet i A-delen är mindre än 10 bedöms inte
Läs merEffektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.
2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma
Läs merIntegrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri
Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva
Läs merMILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)
MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merJämförande mätning Hovhultsverket
utfärdat av ackrediterat laboratorium Uppdragsnr: Dokumentnr: REPORT issued by an Accredited Laboratory Jämförande mätning 2011 - Hovhultsverket Uddevalla Energi AB, Uddevalla Upprättad av: Daniel Nilsson
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merSMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Läs merMiljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB
Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1
Läs merAlingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011
Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011 Mikael Kronström FORCE TECHNOLOGY SWEDEN AB Dokumenttyp Dokumentnummer Rev Rev.datum Uppdragsnummer RAPPORT
Läs merMätning av gaskvalitet
Mätning av gaskvalitet Bo Winberg Gasdagarna 2012 Varför ska vi mäta gaskvalitet? Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning av gas Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning
Läs merBiofuel Analyser
Biofuel Analyser 2017-2018 Produkten Mantex BioFuel Analyzer Mäter energivärde, fukthalt och askhalt Mätvärden tillgängligt för alla behöriga via Mantex Cloud Provstorlek 3 liter Mättid 1 min Plug-and-play
Läs merPedagogisk simuleringsmodell av en förbränningspanna
Pedagogisk simuleringsmodell av en förbränningspanna Joel Näsman Master of Science Thesis KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI-2012 Division of Heat and Power Technology
Läs merUTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt
UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-10-14 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat
Läs merBränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Läs mer11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara
Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling ISSN 1403-8234 Kungörelse om ändring i kungörelsen (SNFS 1991:4) med föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från förbränning
Läs merMG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden
O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser Dat ablad: MDS-1243/97 MG-4000 Zirkoniumdioxidsensor Direkt mätning irökgaser Ingen referensgas erfordras Kalibreras iomgivningsluft Små dimensioner på mätsonden
Läs merVägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften
VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 8756
Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1997-12-30 1 1 (9) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merRäkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!
Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2! Med de nya miljökraven enligt CEN-standard följer nya enheter för vad vi skall ange som gränsvärden. Vi kommer att få vänja oss vid en ny sort som heter
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merFramtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik
Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion
MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merProjektarbete Kylska p
Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merAdditivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska
Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merFörnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng
1 (6) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2511 Tentamen ges för: En1, Htep2 Tentamensdatum: Tisdag 10/4, 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs mermiljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Läs merMätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson
Mätning och utvärdering av PM brännaren Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -93- -SE Maj 2007 Abstract The PM-brännaren (pellets burner) have on commission by the company been measured and evaluated
Läs merIMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström
IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb
Läs merVid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.
Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta
Läs merRörflen till Strö och Biogas
Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) i M-huset.
CHALMERS 2011-01-15 1 (3) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2011-01-15 8.30-12.30 i M-huset. Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B: Teori och
Läs mer2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).
Kortfattad ledning till vissa lektionsuppgifter Termodynamik, 4:e upplagan av kursboken 2-37: - - Kolvarna har cirkulära ytor i kontakt med vätskan. Kraftjämvikt måste råda 2-52: Blodtrycket är övertryck
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merCellulosa Består av långa oförgrenade kjedjor av glykosenheter. Vedpärmen Sidan I. 1. I. Ordlista
Sidan I. 1 I. Ordlista A. Absorbator Ett element som fångar in exempelvis solstrålning och omvandlar dess energi till värme (se kap solenergi). Askhalt Mängden aska dividerad med torrsubstanshalten (%),(se
Läs merDiesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar
Läs merFör en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige
För en renare värld Fortum HorsePower Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige 2017-01-31 Fortum i korthet VÅRT MÅL Vara en förbild inom energiteknik och applikationsutveckling VISION För
Läs merERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.
2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM
Läs merAmerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik
Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs merE. Konvertering till och förbättring av vedeldning
Sidan E. 1 E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Detta kapitel vill visa på möjligheter att konvertera befintliga system till vedeldning samt att visa att det finns många möjligheter att förbättra
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merSKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 31 augusti 2017 SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion; Utkom från trycket den
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merFöreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson
Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:
Läs merEnergi- och processtekniker EPP14
Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:
Läs merFASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation
Läs merArbetsrapport SGC A02 UPPFÖLJNING A V GASELDADE LUFTVÄRMARE VID ARLOVS SOCKERRAFFINADERI. Rolf Christensen Enerkon RC.
Arbetsrapport SGC A02 UPPFÖLJNING A V GASELDADE LUFTVÄRMARE VID ARLOVS SOCKERRAFFINADERI Rolf Christensen Enerkon RC Juli 1995 SGC Uppföljning av gaseldade luftvärmare vid Arlövs Sockerraffenaderi Enerkon
Läs merVäxjö Energi AB Björn Wolgast
Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse om ändring i kungörelsen (SNFS 1991:4) med föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merBILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar
Läs merElenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel
Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi
Läs merTOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!
TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med
Läs merÖvningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.
Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200
Läs merTENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset
CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Läs merFUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)
FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:
Läs merEtt kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se
Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs mer