KULTURPOLITISKA MÅL. för

Transkript

1 K ulturen är inte lagstadgad och räknas inte till de så kallade kärnämnena och har därför de senaste åren - på grund av lågkonjunktur och svaga finanser - utsatts för hård press. Ä ndå är den viktig för människors välbefinnande och kan inte räknas bort, ens när kommunens finanser sviktar. E tt öppet samhälle med ett bra kulturutbud lockar människor att bosätta sig på orten, trivas - och i sin tur bidra med både skattekronor och måhända eget skapande. A tt negligera människors behov av kultur kan vara förödande för en kommun. för ÅTVIDABERGS KOMMUN antagna av kommunfullmäktige

2 2 (12) Innehållsförteckning SYFTE OCH ANSVARSFÖRDELNING...3 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGSMÅL...4 SAMMANFATTNING AV OPERATIVA MÅL...5 KULTURPOLITIKENS GRUND...6 DEFINITIONER...6 ÅTVIDABERG...7 ANALYSER OCH MÅL...7 MUSIK...7 TEATER OCH DANS...7 BILDKONST, FILM OCH KONSTHANTVERK...8 LITTERATUR OCH BIBLIOTEK...8 KULTURARVET...9 FOLKBILDNINGEN...9 UPPDRAG FÖR EN KULTURPOLITIK...10

3 3 (12) Syfte och ansvarsfördelning Kommunens kulturpolitiska mål anger riktningen och tjänar som stöd för de kommunala verksamheterna. Målen skall vara stabila över tiden - avsikten är dokumentet revideras efter 5-7 år. Målen konkretiseras i åtgärds- och handlingsplaner hos nämnderna. Planer och uppföljningar sker inom ramen för ordinarie budgetarbete. I detta dokument lämnas konkreta förslag för vidare prövning av ansvarig nämnd/styrelse. Målen är antagna av kommunfullmäktige.

4 4 (12) Övergripande inriktningsmål Kulturverksamheten i Åtvidaberg syftar till att tillgodose alla människors behov av - och rätt till - de konstnärliga uttrycksformerna tydliggöra och förstärka kommunens identitet som en kulturellt aktiv kommun aktivt bevara och bruka kulturarvet stimulera kulturturismen Kommunen skall ha en uppmuntrande och generös attityd till en allsidig utveckling av kulturlivet. Kommunens uppgift och förhållningssätt bör vara att skapa förutsättningar för ett fritt och vitalt kulturliv som förväntas utforma sin verksamhet på sina egna villkor. Kommunens roll skall därmed vara att stödja och stimulera, inte att styra och reglera.

5 5 (12) Sammanfattning av operativa mål 1 Kommunen har en positiv inställning till en kulturskola, som garanterar kontinuitet och kvalitet 2 Kommunen har en positiv inställning till lokala ensembler och konstutövare. 3 Kommunen har en positiv inställning till alla musikaliska uttryck som faller inom ramen för ett kulturliv som präglas av humanism 4 Kommunen har en positiv inställning till den lokala amatörteatern och en strävan att få till stånd ett större utbud av professionell teater och etablering av en biograf. 5 Kommunen skall under planperioden prioritera frågan om kulturlokaler - kommunala, föreningsdrivna eller i annan ägo. Bibliotek, äldreboenden, skolor och administrationslokaler kan användas som utställningslokaler och ge kulturutövare av skilda slag möjlighet att presentera sig och sina arbeten. 6 Kommunen skall under planperioden aktivt bevara och bruka kulturarvet, vilket också skall ingå som en väsentlig del i kommunens marknadsföring 7 Brukskultur Åtvidaberg skall under planperioden utveckla hela sin verksamhet och särskilt sin roll inom kulturturismen 8 Kommunens ambition är att stödet till folkbildningen skall nå samma nivå som genomsnittet för länets kommuner.

6 6 (12) Kulturpolitikens grund Samhällets insatser för kultur utgår från ett grundläggande mänskligt behov av estetik, lust och glädje. Den levande kulturen skapar därmed en fruktbar kommunikation mellan kulturskapare och publik. Rätten till kulturella upplevelser får inte begränsas av ålder, kön, religion, funktionshinder, bostadsort, utbildningsnivå eller etnisk bakgrund. Samverkan med folkbildning, föreningsliv, amatörorganisationer, nätverk och eldsjälar bör utvecklas. Kulturpolitiken skall bidra till att den kulturella stimulansen inom skola och äldreomsorg stärks. Kulturpolitiken skall verka för mångfald, samt aktivt bevara och bruka det unika kulturarv som finns i Åtvidabergs kommun, men också ta tillvara den kultur som våra invånare med invandrarbakgrund för med sig. I tider av snabba samhällsförändringar är tillgången till, och utväxlingen av, kunskap om våra historiska rötter särskilt viktig. Kulturpolitiken skall värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Definitioner Kulturbegreppet används på i huvudsak två olika sätt. Med den antropologiska kulturdefinitionen menas samhällets och medborgarnas vanor, erfarenheter, värderingar och livsmönster. Hit hör exempelvis begrepp som företagskultur, matkultur, trafikkultur, telefonkultur mm Med den humanistiska kulturdefinitionen menas i princip "de sköna konsterna" (musik, teater, bildkonst och litteratur), vårt kulturarv samt folkbildningen. Även om ett kulturpolitiskt måldokument mestadels berör den humanistiska dimensionen kan denna inte ses som isolerad, den dagliga kulturverksamheten utgår från - och har inverkan på - samhället i stort.

7 7 (12) ÅTVIDABERG Analyser och mål MUSIK Den ojämförligt största kulturyttringen - inte minst bland ungdomsgrupperna - är musiken. Ur ett nationellt perspektiv är musiken vår näst största exportindustri. Grunden för det "svenska musikundret" ligger hos de kommunala musikskolorna. För musiken, teatern och bildkonsten är behovet av anpassade lokaler stort. Lokalfrågan utgör den viktigaste förutsättningen för kulturlivets utveckling. Operativa mål Kommunen har en positiv inställning till en kulturskola, som garanterar kontinuitet och kvalitet Kommunen har en positiv inställning till lokala ensembler och konstutövare Kommunen har en positiv inställning till alla musikaliska uttryck som faller inom ramen för ett kulturliv som präglas av humanism Kommunen skall under planperioden prioritera frågan om kulturlokaler, kommunala, föreningsdrivna eller i annan ägo. TEATER OCH DANS Kommunen har sedan länge ett aktiv teaterliv på amatörbasis. Det lokala utbudet av professionell teater är däremot lågt - publiken är hänvisad till Östgötateaterns föreställningar i Linköping eller Norrköping. För musiken, teatern och bildkonsten är behovet av anpassade lokaler stort. Lokalfrågan utgör den viktigaste förutsättningen för kulturlivets utveckling. Operativa mål Kommunen har en positiv inställning till den lokala amatörteatern och en strävan att få till stånd ett större utbud av professionell teater Kommunen skall under planperioden prioritera frågan om kulturlokaler - kommunala, föreningsdrivna eller i annan ägo. Bibliotek, äldreboenden, skolor och administrationslokaler kan användas som utställningslokaler och ge kulturutövare av skilda slag möjlighet att presentera sig och sin konst

8 8 (12) BILDKONST, FILM OCH KONSTHANTVERK För att ge bildkonstnärerna - professionella, fritidsmålare och konsthantverkare - möjlighet att ställa ut sina alster utan alltför dyra omkostnader, ställs kommunens lokaler i bibliotek, skolor, äldreboenden, kommunhus o s v till utövarnas förfogande till rimligt pris. Kommunen saknar för närvarande en biograf. Eftersom man i dag på riksnivå eftersträvar mindre biolokaler kan ett par sådana inrymmas exempelvis i Facetten och därmed stimulera någon filmklubb eller enskild entreprenör att visa bra filmer. Möjligheterna att utnyttja den nya digitala distributionstekniken för film är särskilt intressanta. Operativa mål Kommunen skall under planperioden prioritera frågan om kulturlokaler - kommunala, föreningsdrivna eller i annan ägo. Bibliotek, äldreboenden, skolor och administrationslokaler kan användas som utställningslokaler och ge kulturutövare av skilda slag möjlighet att presentera sig och sina arbeten. Kommunen har en positiv inställning till strävan att få till stånd etablering av en biograf. LITTERATUR OCH BIBLIOTEK Folkbiblioteket har en central roll i kommunens kulturliv. Det bör vara lätt tillgängligt för alla människor och därför centralt placerat. Kontakt bör sökas med kringliggande kommuner om ett samarbete kring biblioteksbussar i ytterområdena. Det interkommunala samarbetet kan utvecklas på ett för alla kommuner gynnsamt sätt. Operativa mål Aktuella mål framgår av kommunens biblioteksplan.

9 9 (12) KULTURARVET Kulturpolitiken skall aktivt bevara och bruka det unika kulturarv, som finns i Åtvidabergs kommun, men också ta tillvara den kultur, som våra invånare med invandrarbakgrund för med sig. I tider av snabba samhällsförändringar är tillgången till, och utväxlingen av, kunskap om våra historiska rötter särskilt viktig. Åtvidaberg skall aktivt marknadsföra sig som den kommun med den unika brukstradition den har. Grunden är redan lagd med tillkomsten av Bruks- och Facitmuseet och Ekomuseum Åtvidabergs Bruksbygd. Samarbetet mellan den vetenskapliga världen, i första hand Linköpings universitet, och museet är väl etablerat. Turismen, inkl den så kallade kulturturismen, är den snabbast växande näringen i Sverige. Ekomuseet skulle också kunna utgöra navet i en industrihistorisk turism, som vänder sig till gemene man. Härtill krävs personalförstärkning, utbildning av lokala guider, campingplats, inkvarteringsmöjligheter i olika kostnadslägen mm. Ett intimt samarbete med näringslivet i kommunen är grundbulten. Kommunen bör dock inledningsvis ta på sig ansvaret för samordningen. Härmed avses en aktiv marknadsföring av Åtvidaberg gentemot turistorganisationer, bussbolag, mässpresentationer, samordning av de aktiviteter kommunens näringsliv har att erbjuda mm, samt en väl fungerande turistbyrå. Operativa mål Kommunen skall under planperioden aktivt bevara och bruka kulturarvet, vilket också skall ingå som en väsentlig del i kommunens marknadsföring Brukskultur Åtvidaberg skall under planperioden utveckla hela sin verksamhet och särskilt sin roll inom kulturturismen FOLKBILDNINGEN Till folkbildningen hör studieförbunden, biblioteken och folkhögskolorna. Åtvidabergs kommun har jämförelsevis låga bidrag till studieförbunden, vilket kan avläsas genom en krympande verksamhet och att allt färre har en lokal organisation i kommunen. Folkbildningens roll och funktion i samhället beskrivs i de generella avsnitten nedan. Folkbildningen kan - med rätt ansatser - spela en stor roll i samhällsutvecklingen i allmänhet och för kulturlivet i synnerhet. Operativa mål Kommunens ambition är att stödet till folkbildningen skall nå samma nivå som genomsnittet för länets kommuner

10 10 (12) (BILAGA) Uppdrag för en kulturpolitik (sammanfattning av målen för den nationella kulturpolitiken) Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den Kulturpolitiken handlar ytterst om yttrandefrihet - d v s alla människors rätt att uttrycka sig på det sätt man vill. Hit räknas alla uttrycksformer, musik, teater, bildkonst, dans, film och det tryckta ordet. Till yttrandefriheten hör omvänt rätten att ta del av de åsikter, känslor och erfarenhet som kommer till uttryck på olika sätt. Den konstnärliga friheten skall garanteras genom en kulturpolitik som stödjer utan att styra det konstnärliga innehållet. Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande Människors rätt till kulturella upplevelser får inte begränsas av ålder, kön, handikapp, bostadsort, utbildningsnivå eller enisk bakgrund. Här bör samverkan med folkbildning, föreningsliv, amatörorganisationer, nätverk och eldsjälar utvecklas. Erfarenhetsutbytet mellan professionella och amatörer bör stimuleras ytterligare. Förutsättningen för kulturell jämlikhet skapas hos den unga människan. Kulturpolitiken skall bidra till att den kulturella stimulansen i skolan stärks. Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar Kulturell mångfald är en förutsättning för ett rikt kulturliv. Genom att undanröja hinder för skapande och stödja och stimulera kulturutövare och kulturella uttryck över ett brett fält skall kulturpolitiken verka för mångfald. Arbetsvillkoren för konstnärer påverkar vitaliteten och mångfalden inom hela kulturlivet. Den kulturpolitiska uppgiften är att skapa bästa möjliga förutsättningar för det yrkesverksamma konstnärliga arbetet. Experimentell och nydanande konst är, avgörande för framtida expansion och kvalitet, men sällan kommersiellt lönsam. Därför skall även nya kulturella uttryck och mindre etablerade kulturutövare stimuleras och stödjas. Det är särskilt viktigt att barn och unga har alternativ till det kommersiella kulturutbudet. Ungdomars egna mötesplatser och skapande bör sättas främst. Kvalitet, särskilt konstnärlig kvalitet, är inte statisk. Konstnärlig förnyelse bygger ofta på att nyskapande konstnärer bryter mot rådande kvalitetsuppfattningar. I strävan efter kvalitet är gediget kunnande liksom alternativ till slentrianmässig och schablonartad kulturproduktion särskilt viktig.

11 11 (12) Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället Kulturen är ett omistligt medel för att levandegöra människornas mångfald och okränkbara värde. I samhällsutvecklingen prövas och utmanas invanda mönster. Kulturskapandet fyller därvid ofta en kritisk funktion. Konstnärlig verksamhet öppnar nya perspektiv och kombinerar ofta kunskaper från skilda fält på ett nytt sätt. Konstnärerna erbjuder visioner och stimulerar samhällsdebatten genom att ifrågasätta värderingar, företeelser och tendenser i samhället. Konstnärligt arbete bygger på att människor med talang och idéer får stort svängrum Bevara och bruka kulturarvet Det historiska arvet är en del av vår samtid. Historisk kontinuitet bidrar till människors identitet och trygghet. I tider av snabba samhällsförändringar är tillgången till kunskap om kulturarvet särskilt betydelsefullt. Det lokala kulturarvsarbetet skall inte bara bevara utan också aktivt medverka till att människor engageras att utnyttja sitt kulturarv. Det gäller i hög grad barn och unga vars öppenhet inför intryck från olika delar av världen stimuleras om de äger en egen historisk identitet. Det gäller också dem med flykting- och invandrarbakgrund som skall kunna bära med sig sitt kulturarv och infoga det i sina liv i Sverige. Främja bildningssträvanden Bildningssträvandena är en av hörnstenarna i kulturpolitiken vid sidan av konstarterna och kulturarvet. Bildning kan definieras som en uppsättning av kunskaper, värderingar, normer och ideal. Medan utbildningens mål ofta är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, förutsätts bildning ge orientering i tillvaron. Den kräver därför mångsidighet och allmänbildning, vilket ofta ses som en motsats till specialisering. Man talar också om folkbildning och riktar sig då inte minst till befolkningsgrupper som inte fått ta del av den högre utbildningen. Kulturpolitiken bör uppmuntra människor att skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter utöver vad som krävs för deras yrkesroller. Bildningsmålet har sin bakgrund i människors personliga utveckling och identitet. Bildningsmålet hör samman med en demokratisk grundsyn. Bildning är en kollektiv angelägenhet och bildningsnivån har ett kompetens- och symbolvärde för samhällsperspektivet. Kulturpolitiken skall därför uppmuntra människor att verka i grupper och inom föreningar som i demokratisk anda tillvaratar och utvecklar värderingar, idéer och ideologiska ställningstaganden. Skolan är både utbildnings- och bildningsorgan. Utbildningspolitik och kulturpolitik har ett gemensamt ansvar för bildningen. Kulturinsatser i skolan har central betydelse för bildningen samtidigt som de bidrar till delaktighet och eget skapande. Bibliotek och museer har också en central roll i uppgiften att möta och främja människors bildningssträvanden.

12 12 (12) Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet Det är en självklar kulturpolitisk uppgift att bidra till att människor med olika etnisk och kulturell bakgrund kan mötas och ge impulser åt varandra. Integration skall stimuleras, främlingsfientlighet och rasism bekämpas. Det är också en viktig uppgift att skapa utrymme för den mångetniska och mångkulturella generation som inte passar in i traditionell kategorisering av kulturell och etnisk identitet. I blandningen av olika kulturella bakgrunder och uttrycksformer finns förutsättningar för nytt skapande och ny kvalitet.