Narkotika och andra droger

Transkript

1 FAKTA OM DROGER Narkotika och andra droger Narkotika, efter grekiskans narkotikos betyder sömn, dövande, bedövning eller känslolöshet. Ordet användes ursprungligen för preparat som var bedövande, främst morfinliknande sådana och återfinns i den medicinska termen narkos. Med narkotika förstås enligt narkotikastrafflagen (1968:64) läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lag (1992:860). Hälsofarlig vara Med hälsofarlig vara menas substanser som på grund av sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan (Lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor) Lagen kan enbart tillämpas på sådana varor som inte omfattas av narkotikastrafflagen eller dopningslagen och inte heller är godkända som läkemedel inom EU. Med dopning menas att en idrottsutövare förbättrar sin prestationsförmåga med hjälp av de substanser eller metoder som är förbjudna enligt den lista som World Anti-Doping Agency (WADA) upprättat och som tillämpas av Riksidrottsförbundet i Sverige. Vissa av de substanser som är dopningsklassade började under 80-talet i allt större utsträckning att användas av personer utanför idrotten och ledde 1991 till antagandet av lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. De substanser som omfattas av dopningslagen är syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Mycket av användningen av dessa preparat är kopplad till träning med avsikt att öka musklernas styrka och storlek. Riskerna med preparaten är stora och skador på såväl kropp som psyke finns dokumenterade. En ny vetenskaplig översikt från Statens folkhälsoinstitut visar att intag av cannabis, såsom hasch och marijuana, är förenade med en rad skaderisker. Trots detta råder stor osäkerhet bland beslutsfattare, informatörer, ungdomsrådgivare, viss behandlingspersonal och allmänhet om vilka risker som är förenade med cannabisrökning. Det har under de senaste åren diskuterats om, eller i vilken grad, cannabis kan ge upphov till skador och beroende. Statens folkhälsoinstitut gav den svenske psykiatern och missbruksexperten Jan Ramström i uppdrag att uppdatera den 1997 utgivna rapporten Skador av hasch och marijuana. Rapporten innefattar nu ytterligare 8 års internationell forskning om cannabis skadeverkningar. Den nya rapporten visar bland annat att: 1

2 Sambandet mellan cannabis och psykotiska symtom/psykoser stärks av flera nya undersökningar. Var 10:e cannabisrökare får någon gång förvirringstillstånd eller psykotiska manifestationer. Cannabis kan som självständig faktor utlösa depressioner speciellt hos kvinnor. Cannabis kan utlösa grovt våld genom att samverka med tidigare befintlig störning eller av ruset utlöst psykisk störning (personlighetsstörning, förvirringstillstånd eller psykos). Ytterligare vetenskapligt stöd för att cannabis medför uttalade risker vid bilkörning. Ännu en långsiktig undersökning har funnit samband mellan moders rökning av cannabis under graviditet och sena (6 10-årsåldern) störningar hos barnet. Det har länge varit känt att cannabis tillsammans med andra faktorer ökar risken för övergång till starkare droger (kokain, heroin). I en välgjord långsiktig undersökning, omfattande mer än 1000 ungdomar, har man nu funnit ett tydligt samband mellan cannabisrökning, oavsett andra faktorer, och övergång till tyngre droger. Amfetamin och besläktade preparat som kokain och fenmetralin är centralstimulerande medel som påverkar det centrala nervsystemet. Amfetamin framställs på kemisk väg och förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller och kan vara utblandat med ickenarkotiska medel. Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt kristalliskt pulver, normalt med en renhet på över 80 procent. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat som ger effekter som liknar kokainets, till exempel lokalbedövningsmedlen prokain och bensokain, eller andra centralstimulerande droger. Utseende och form Opium förekommer antingen i form av mörkbruna stycken eller i pulverform, som vanligen röks eller äts. Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som upplöses i vatten för injicering, röks eller sniffas. De heroinpreparat som går att skaffa illegalt innehåller mycket varierande halter av drogen. De kan vara uppblandade med socker, kinin eller andra ämnen. Övriga narkotiska smärtstillande medel säljs till exempel som kapslar, tabletter, sirap, lösningar och stolpiller. Effekter Effekten av en drog beror på mängden och sättet man tar drogen på, tidigare erfarenheter av droger, vilken stämning man befinner sig i, om man druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt. Slutligen beror effekten på den situation man befinner sig i och på de människor som är med. KORTTIDSEFFEKTER är sådana som uppträder ganska snabbt (några sekunder till någon minut) efter det man tagit en dos och som försvinner på några timmar eller dagar. Opiater ger en kortvarig stimulans och hämmar därefter aktiviteten i det centrala nervsystemet. Omedelbart efter det att man injicerat en opiat i en ven, uppstår en våg av välbehag som övergår i en känsla av tillfredsställelse, som innebär att varken hunger, smärta eller sexuella begär gör sig påminda. Pupillerna drar ihop sig - ett typiskt yttre tecken. Vid högre doser känns kroppen varm, extremiteterna tunga och munnen torr. Man domnar bort och hamnar i ett omväxlande vaket och dåsigt tillstånd, där omvärlden glöms bort. Dödsfall kan inträffa på grund av allvarligt nedsatt andningsförmåga och hjärtstillestånd. Risken för överdosering är stor när narkotikan är köpt "på gatan" eftersom man inte vet vilken koncentration den har. Vid överdoser hämmas andningen alltmer. Vid mycket stora doser kan personen inte väckas upp, pupillerna är sammandragna, huden är kall, fuktig och blåaktig. Heroinistens livsföring kan också leda till andra typer av våldsam död. 2

3 I medicinsk användning varar effekterna av en vanlig dos morfin i 3-4 timmar. Även om man fortfarande kan uppleva smärta under denna tid, är reaktionen nedsatt och man är förnöjsam till följd av drogens dämpande effekt LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid. En viktig riskfaktor är själva injiceringstekniken. Åtskilliga heroinmissbrukare har smittats med gulsot och HIV på grund av att man delat sprutor med andra missbrukare En felaktig injiceringsteknik kan också ge upphov till infektioner i hjärtvävnaden, leversjukdomar och stelkramp. En annan effekt av längre tids heroinmissbruk är att missbrukaren underlåter att behandla många kroppsliga symptom, såsom tandvärk, inflammationer och infektioner, eftersom de döljs av heroinets smärtstillande effekter. Självmord på grund av depressioner, som framkallats av missbruket, är en vanlig dödsorsak vid långvarigt missbruk av heroin och andra morfinpreparat. Självmordet sker då ofta med en överdos. Medicinsk användning Opiater har en betydande användning i modern sjukvård. De används för att avhjälpa akut smärta till följd av sjukdom, operation eller skada, i de sista stadierna av dödlig cancer eller annan svår sjukdom, och för behandling av allvarlig hosta och diarré. Om man använder opiater regelbundet ökar snabbt toleransen man behöver större doser för samma effekt. Bara några få timmar efter den sista dosen kan missbrukaren drabbas av oro, gäspningar, tårar, magkramper, gåshud och rinnande näsa. Abstinenssymptomen når sin topp mellan 48 och 72 timmar efter den sista dosen och avtar sedan successivt under någon vecka. Vissa kroppsliga funktioner återgår inte till det normala förrän efter 6 månader. Opiatmissbruk leder till såväl fysiskt som psykiskt beroende. Fysiskt beroende är ett tillstånd där kroppen har anpassat sig till drogen och abstinenssymptom uppträder om tillförseln upphör. Personer som använt heroin vid enstaka tillfällen uppger dock att de inte upplevt något fysiskt beroende. Psykiskt beroende uppstår när själva drogen blir det centrala i en persons tankar, känslor och aktiviteter och det därför blir svårt att sluta. Ett fåtal personer som ordinerats opiater för medicinsk behandling blir beroende. Opiater och lagen Opiaterna är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år. Preparat Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampaväxt som odlas i stora delar av världen. I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats. 3

4 Utseende och form Den vanligaste formen i Sverige är hasch. HASCH är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. MARIJUANA är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat hackat gräs eller örtkryddor. CANNABISOLJA (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska, som också varierar i färg från brunt till nästan svart. Hasch och marijuana röks vanligen i speciella pipor eller handrullade cigarretter. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i vatten och kan därför inte injiceras. Effekter Effekten av en drog beror på mängden och sättet den intas på, tidigare erfarenheter av droger, i vilken stämning man befinner sig, om man druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt. Slutligen beror effekten på den situation man befinner sig i och på de människor som är med. KORTTIDSEFFEKTER är sådana som uppträder ganska snabbt (några sekunder till någon minut) efter det man tagit en dos och som försvinner på några timmar eller dagar. CANNABISRUSET medför att man känner sig avslappnad och upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. DE KROPPSLIGA TECKNEN på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker. NEGATIVA REAKTIONER som nedstämdhet, ångest eller panikkänslor är inte ovanliga, speciellt hos personer som känner sig deprimerade eller befinner sig under stress. FORMÅGAN att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är påtagligt försämrad. RUSUPPLEVELSEN är i regel över på 2-3 timmar, ibland följd av ett långdraget bakrus med trötthet. Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar. LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid: När cannabisruset avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens fettvävnad i tre till fyra veckor. På så sätt påverkas nervsystemet under lång tid. Detta är en förklaring till de så kallade återtripparna, ruseffekter som kan återkomma oväntat flera veckor efter att man rökt cannabis. Återtrippar kan upplevas skrämmande och är en fara i till exempel trafiken. Skadeverkningar De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Negativa effekter av långvarigt dagligt bruk är, förutom beroendeutveckling, skador i andningsorganen, mer uttalad dysfori eller depression, att sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symtom, diskreta former av försämrade tankefunktioner som efter avslutat bruk består under längre tid (månader), i vissa fall år. Vidare löper barn till mödrar som använt cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga. 4

5 Cannabismissbruk försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer. Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till planerad verksamhet. Hormonbalansen kan påverkas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra att kroppen utvecklas normalt. Hos högkonsumenter avtar produktionen av det manliga könshormonet testosteron och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner som styr ägglossningen förändras. Menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka fruktsamheten. Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna modifierar en lång rad av immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa effekter är dock övergående. Cannabisrökaren löper ökad risk att få lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak. Förmågan att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är påtagligt försämrad under påverkan av cannabis. Tolerans och beroende Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen man behöver högre doser för samma effekt. Cannabismissbruk kan leda till såväl fysiskt som psykiskt beroende. Det fysiska beroendet anses dock inte särskilt uttalat och de kroppsliga abstinenssymptomen är vaga. Irritation, sömnproblem och nedstämdhet är vanliga. Det psykiska beroendet kännetecknas av att själva drogen blir det centrala i tankar, känslor och aktiviteter. Cannabis och lagen Cannabis är narkotikaklassat. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år. DOPNING Preparat och användning Anabola androgena steroider är syntetiska preparat som utvecklats för att ge anabola (proteinuppbyggande) effekter med så liten androgen (förmanligande) effekt som möjligt vid medicinsk användning. Androgena effekter finns dock kvar och preparaten bör benämnas anabola androgena steroider, AAS. Den medicinska användningen är i dag ytterst begränsad. AAS används huvudsakligen vid underfunktion av manliga hormoner, vid svåra 5

6 blodsjukdomar och vid svår benskörhet hos äldre kvinnor. I stället har dopningen kommit att svara för den största delen av konsumtionen Utseeende och form AAS förekommer i form av tabletter, kapslar och ampuller. Det vanligaste AAS-preparatet på den illegala marknaden i tablettform är metandienon. Tabletterna kan variera i form, färg och styrka. Vanligast är vita, runda 5 mgf tabletter. Det vanligaste injektionspreparatet är Deca- Durabol (nandrolon) och Sustanon. Det har skett en förskjutning från tabletter till injektionspreparat. Effekt Effekten av dopningspreparat styrs av olika faktorer som tid, mängd, träningsintensitet, styrka och viktuppgång. Aggressivitet och andra psykiska effekter är vanliga. Skadeverkningar Nedstämdhet Under och efter perioderna av steroidmissbruk drabbas personen ofta av depression, ångest, oro och sömnstörningar. Akne AAS kan ge svårartad akne eller förvärra existerande problem. Aggression Vredesutbrott och aggressivt beteende är vanligt hos AAS-missbrukare. Beteendet skrämmer och skadar ofta omgivningen och dem själva. Tillväxten stannar Tillväxtzonerna i rörbenen sluts tidigare av AAS, vilket kan orsaka att ej färdigutvecklade tonåringar stannar i växten. Hjärt- och kärlsjukdomar AAS ger förändrade blodfettvärden, som ökar kalkavlagringarna i blodkärlen och kan leda till hjärtinfarkt och slaganfall (stroke). Prostataförändringar Prostatakörteln är ett målorgan för AAS-preparat. Den kan bli både inflammerad och förstorad, vilket kan leda till svårigheter att kissa, potensproblem och cancer. Könsdriften Könsdriften kan öka i början av missbruksperioden för att sedan ibland avta helt. Vid tillförsel av AAS tillbakabildas testiklarna med risk för att personen inte återfår normal spermieproduktion eller könsdrift. Bröstkörtelförstoring En vanlig fysiologisk biverkning, som rapporteras till Dopingjouren, är tillväst av bröstkörtlarna (gynekomasti) hos män. Detta är ofta förenat med påtaglig smärta och går sällan tillbaka av sig självt. Ett kirurgiskt ingrepp krävs. Leverförändringar Levern påverkas hos alla som tar AAS. Mycket talar för att långvarigt bruk kan ge blodcystor i levern. Godartade levertumörer, men också dödlig cancer, finns dokumenterade. Tillväxthormon (hgh) är ett äggviteämne som ger tillväxt hos både män och kvinnor. Missbruk av tillväxthormon kan ge en rad skadliga effekter som allergiska reaktioner, muskelsmärtor, ledvärk, diabetesliknande förändringar och ökat tryck i hjärnan. Fall har rapporterats av blodcancer och akromegali, en sjukdom som ger onormal tillväxt särskilt av händer, fötter, näsa läppar, haka och inre organ. 6

7 Kvinnor drabbas värre Kvinnor som använder AAS får en maskulinisering av sina kroppar med basröst, skäggväxt, clitorisförstoring och menstruationsrubbningar och påbörjar alltså ett könsbyte. Fysiska kännetecken Snabb viktökning och muskeltillväxt. Kroppen ser bullig och uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Ansiktet sväller upp, i synnerhet kinderna, och huden runt ögonen svullnar och stramar. Svårartad acne, i synnerhet på ryggen och axlarna. Hudbristningar. Håravfall. Ökad infektionskänslighet Psykiska kännetecken Ett ökat aggressivt beteende med lättretlighet och humörsvängningar. Fixering vid den egna kroppen, vid kost och träning. Mellan missbruksperioderna inträder ofta ett tillstånd av nedstämdhet, rastlöshet och irritation. Förändrat sömnmönster inledningsvis ökad vakenhet som efterhand övergår i trötthet mot slutet av dopningsperioden. Dopning och lagen Sedan den 1 juli 1992 finns en speciell lag, Lag (1991:1996) om förbud mot vissa dopningsmedel. Lagen gäller för: 1. Syntetiska anabola steroider, AAS. 2. Testosteron och dess derivat. 3. Tillväxthormon. 4. Kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Enligt lagen är det förbjudet att föra in preparaten i landet, överlåta dem till andra, förvärva dem i överlåtelsesyfte, tillverka dem, sälja dem, inneha och använda dem (undantag gäller om preparatet används för medicinskt eller vetenskapligt ändamål). Den som bryter mot lagen straffas med böter eller fängelse upp till fyra år. Dopingjouren är en rikstäckande telefonrådgivning dit Du kan ringa anonymt med dina frågor om dopning. Idrottens dopningsregler Enligt idrottens regler riskerar den som blir fälld för dopning att bli avstängd från all tävlingsverksamhet upp till två år. Läs mer på Effekter Effekten av drogen är det centrala i allt missbruk. För att förstärka effekten används medvetet olika droger i kombination. Effekten av en drog beror på mängden och sättet man tar drogen på, tidigare erfarenhet av droger, vilken stämning man befinner sig i, om man druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt. Slutligen beror effekten på den situation man befinner sig i och på de människor man är med. KORTTIDSEFFEKTER är effekter som kommer ganska snabbt (några sekunder till någon minut) efter det man tagit en dos och som försvinner inom några timmar eller dagar. 7

8 LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid. När det gäller blandmissbruk finns flera aspekter att ta hänsyn till. Förutom tolerans - behovet av att öka dosen för att uppnå samma effekt - skapas även: KORSTOLERANS mellan olika preparat. När tolerans till ett preparat inom en specifik grupp av droger uppstått föreligger samma tolerans vid bruk av annat preparat inom samma kategori. SYNERGISM. När två preparat verkar på liknande sätt talar man om synergism, eller synergieffekter. Olika preparat med samma effekt blir då utbytbara och kan användas under olika perioder. ADDITIV. När två preparat med liknande effekt används i kombination kan effekterna vara additiva. Effekterna fungerar då enligt modellen "1+1 =2". FÖRSTÄRKNING - POTENTIERING. När två preparat med liknande effekt används i kombination och den kombinerade effekten blir större än den sammanlagda effekten av drogerna var för sig, då enligt modellen "1 + 1=3" MOTVERKAN - ANTAGONISM. När två preparat har motsatta effekter brukar de kallas antagonistiska. Vissa kombinationer av droger förekommer mer än andra vid blandmissbruk. ALKOHOL är mycket vanligt i kombination med andra droger. Studier, utförda bland narkotikamissbrukare i Stockholm, pekar på att alkoholens ställning som dominerande drog tenderar att öka med stigande ålder. BENSODIAZEPINER, lugnande medel och sömnmedel förekommer ofta i kombination med alkohol. Kliniska erfarenheter i Sverige visar också på ett ofta dolt missbruk där kodein används i kombination med alkohol och/eller bensodiazepiner. Vanliga kombinationer Medvetenheten om olika preparats effekter när de intas i kombination är ofta välkänd bland missbrukare. Studier, både utomlands och i Sverige, visar ett tydligt mönster när det gäller olika kombinationer: Med ALKOHOL som dominerande drog förekommer blandmissbruk oftast i kombination med BENSODIAZEPINER och CANNABIS. Där CENTRALSTIMULERANDE DROGER (amfetamin, kokain) är den dominerande drogen är kombination med ALKOHOL och CANNABIS mycket vanlig. Med CANNABIS som dominerande drog är blandmissbruk av ALKOHOL och även HALLUCINOGENER vanligast. Vid missbruk och beroende av BENSODIAZEPINER är blandmissbruk med ALKOHOL vanligast. Vid OPIATMISSBRUK är blandmissbruk med ALKOHOL och CANNABIS vanligast. Särskilda risker vid blandmissbruk Det finns särskilda risker med ett missbruk där en eller flera droger kombineras: Förstärkningen av dämpande effekter på andnings- och hjärtcentrum i hjärnan kan leda till överdoser och död. När användningen av olika droger avbryts samtidigt uppstår olika abstinenssymptom. Alkohol i kombination med intravenöst narkotikamissbruk ökar risken för skador på kroppens inre organ, speciellt levern. Klinisk erfarenhet pekar på att individer med ett utvecklat blandmissbruk är mindre mottagliga för olika behandlingsinsatser. Missbrukaren kan råka illa ut om han samtidigt tar två droger i doser som var för sig är säkra 8

9 ECSTASY är det vanligaste namnet på den drog som kemiskt går under beteckningen, 3,4- metylendioximetamfetamin, MDMA. Ecstasy är en hybrid som liknar det centralstimulerande preparatet amfetamin och den hallucinogena naturprodukten mescalin. Andra smeknamn på drogen är Adam, XTC, MDM, mfl. Ecstasy, liksom den kemiskt besläktade drogen MDA (love drug), anses ge rusupplevelser som inte finns hos övriga droger Preparat och användning Ecstasy tillverkades först av en tysk apotekarfirma år 1914 som ett aptitnedsättande medel. Det fick dock ingen praktisk användning och föll i glömska. I början av 70-talet dök det upp i USA som ett hjälpmedel inom psykoterapin. Från slutet av samma decennium användes det även som festdrog bland ungdomar förbjöds ecstasy i England och 1985 även i USA, då drogen visade sig kunna ge svåra kroppsliga biverkningar, såsom rubbningar i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall. Ecstasy förekommer ibland som ett vitt pulver i kapslar, men oftare som tabletter. De typiska doserna varierar mellan 50 och 160 mg. Vid 200 mg och högre doser uppträder förgiftningsskador. Dödlig dos ligger omkring 10 gånger över normal dos, men dödsfall har inträffat efter 1-2 tabletter. Analys av beslag gjorda i Sverige visar ofta att ecstasytabletter i själva verket varit en blandning av amfetamin och olika ecstasyvarianter Effekter Effekten av en drog beror på vilken mängd man tar av drogen och på vilket sätt. Tidigare erfarenhet av drogen spelar in, liksom den stämning man befinner sig i vid själva intaget. Effekten av ecstasy sträcker sig alltifrån ett milt behagligt rus till akuta förgiftningssymptom. Upplevelserna av ecstasy, de första gångerna man tar det, kan beskrivas i tre faser: Först kommer en kortvarig förvirringskänsla, sedan följer en upplevelse av stickningar i kroppen samt muskelryckningar. Detta övergår sedan till en uttalad känsla av välbefinnande, eufori. Efter intaget tar det cirka 30 minuter innan de eftertraktade effekterna börjar märkas. Ruset når sitt maximum efter 1-1,5 timmar och börjar klinga av efter 3-3,5 timmar. VID NORMALA DOSER UTMÄRKS ECSTASYRUSET AV: förändringar i känslor och sinnesstämning förhöjd kommunikation, förståelse och inlevelse känsla av ökat självförtroende känsla av ökad energi och styrka Den mest grundläggande upplevelsen vid ecstasyintag anses vara att man genomsyras av en positiv känsla till allt och alla. Man uppträder som förälskad, blir "kramig" och öppen. De negativa effekterna är både av fysiskt och psykiskt slag. Ecstasy påverkar inte bara hjärnan utan även hjärtat och andra organ. KORTTIDSEFFEKTER (uppträder strax efter det att man intagit dosen och försvinner inom några timmar eller dagar.) Exempel på korttidseffekter är: Psykisk överstimulering följd av trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest och tillfälliga psykoser. Av de fysiska effekterna märks bland annat pupillvidgning, muntorrhet, ofrivilliga käkrörelser, darrningar, svettningar och kramp, särskilt i käkarna. Kroppstemperaturen förhöjs också påtagligt, vilket kan leda till kollapser, värmeslag och dödsfall. Vid högre doser kan hjärtklappning och högt blodtryck uppträda. Mycket allvarliga tillstånd med hög feber, blödningar och njursvikt har rapporterats. 9

10 Hallucinogena effekter uppstår också vid högre doser. Syn- och hörselupplevelser förändras starkt. Ansikten och kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner, Iysande föremål tycks röra sig framför en, osv. I samband med "maratondans" på så kallade Rave-fester förstärks effekten. Dödsfall har inträffat i sådana sammanhang. Sannolikt kvarstår flera av de beskrivna effekterna under lång tid hos de flesta missbrukare. Med erfarenhet av djurförsök har man börjat misstänka att de svårare psykiska följderna av ecstasymissbruk hänger samman med att preparatet åstadkommer störningar i hjärnans signalsubstanssystem. Hjärnan består av miljontals nervceller som kommunicerar med varandra via kemiska budbärare eller sk signalsubstanser. Det finns ett hundratal kända sådana, varav ett tiotal har mer dominerande funktioner. SEROTONIN är den signalsubstans som påverkas mest av ecstasy. Enligt forskningen har serotonin en avgörande betydelse för reglering av impulskontroll, aggressivitet, ångest, sinnesstämning, födointag, kroppstemperatur och sexualitet. Det finns rapporter som visar att den som missbrukar ecstasy kan få störningar just i hjärnans serotoninsystem, något som skulle kunna förklara många av de negativa effekterna. DOPAMIN är en annan signalsubstans som också frigörs när man intar ecstasy. Det kan bland annat bidra till symptom som ofrivilliga muskelrörelser och stelhet i kroppen. Tolerans och beroende Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen. En viss toleranseffekt hos drogen gör att doserna höjs efterhand. En avmattning inträder emellertid relativt snabbt och ruset blir mindre uttalat och ger till och med upphov till negativa känslor. Detta hänger sannolikt samman med att serotonin frigörs i stora mängder i initialskedet för att sedan kraftigt minska på grund av en utbränning av hjärnans serotoninsystem. Följden kan bli att man antingen slutar använda droger, eller går över till andra preparat. Kliniska erfarenheter talar inte för ett tvångsmässigt regelbundet missbruk. Användning och utbredning Ecstasy marknadsförs ofta till ungdomar med ingen eller liten erfarenhet av narkotika. Den var populär i USA under och 80-talen och främst då i studentkretsar. Under slutet av 1980-talet introducerades drogen i Europa. Först i England och Holland, varifrån den sedan spritt sig vidare till resten av Europa. Ecstasymissbruk är vanligast bland ungdomar och förknippas med den så kallade Rave-kulturen. Det förtjänar att påpekas att ecstasymissbruk inte är ett naturligt och givet inslag på en Ravefest. Det finns goda skäl att anta att missbrukarna endast utgör en minoritet av deltagarna Ecstasy och lagen Ecstasy är narkotikaklassat. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika. Det är förbjudet att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfall till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år. Preparat LSD, meskalin, psilocybin och PCP är narkotika som kallas hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar vissa psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. 10

11 Hallucinogener brukar delas in i två huvudgrupper: Naturliga (från svampar och andra växter, etc.) De vanligaste naturliga hallucinogenerna är meskalin (från Peyote-kaktusen) och psilocybin (från vissa svampar av släktena Conocybe och Psilocybe) Syntetiska (framställda i laboratorier) De vanligaste syntetiska hallucinogenerna är LSD (Iysergsyredietylamid), DOM (diametoxymetylamfetamin), MDA (metylendioxyamfetamin), samt PCP (fencyklidin), ofta kallat "angel dust" eller "ängladamm". Inget av dessa ämnen har någon medicinsk användning. Utseende och form LSD säljs som små microtabletter eller små läskpappersbitar med tryckta motiv - ofta i grälla färger. LSD tas vanlizen genom munnen. PCP är ett vattenlösligt, kristalliskt, vitt pulver som är kemiskt framställt. Det säljs både som pulver och vätska. Både PCP och meskalin förekommer endast undantagsvis på den illegala marknaden i Sverige. Effekter LSD och PCP är verksamma även i mycket små doser och kan leda till psykisk upplösning som yttrar sig som ett förvirringstillstånd. Preparaten har kraftiga effekter på psyket. Det är riskabelt att experimentera med hallucinogena droger, i synnerhet om man har ett känsligt psyke. Hjärnan påverkas av LSD så att tanke- och uppfattningsförmågan förändras. KORTTIDSEFFEKTER uppträder ganska snabbt efter det man intagit en dos och försvinner inom några timmar eller dagar. EN DOS LSD som sväljs tas upp av kroppen inom fem minuter. Den psykiska effekten följer snabbt, inom minuter. Den verkar sedan i 8-12 timmar. Hörsel, smak, lukt och känsel förstärks. Man upplever att man kan se Ijud, höra färger och känna lukten av Ijud. Missbrukaren förlorar sin självuppfattning och får en känsla av upplösningstillstånd, upplever gamla glömda minnen. Vardagliga föremål och händelser får en symbolisk betydelse. DE FYSISKA SYMPTOMEN hos missbrukaren är förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökat blodtryck och hjärtverksamhet, darrningar, svaghet, yrsel och frossbrytningar. Minst 3-4 dagar är nödvändiga för fullständig återhämtning. PCP är egentligen ett bedövningsmedel inom veterinärmedicinen. PCP påverkar hjärnan på ett mer komplicerat sätt än LSD. Man blir likgiltig för alla fysiska förnimmelser och känner ingen smärta. Missbrukarna blir också starkt upprörda och uppför sig irrationellt och konstigt när de återhämtar sig från bedövningen. Under själva ruset blir missbrukaren förvirrad och våldsam. Vid höga doser kan missbrukaren försjunka i koma. LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid. De effekter som kan utlösas av LSD är framförallt psykoser, på grund av den akuta förgiftningen, svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. LSD-psykosen kan också åtföljas av en svår depression med självmordsrisk. Många av de hallucinogena drogerna blir snabbt impopulära pga sina oberäkneliga effekter. Återtrippar, så kallade flash-backs, kan uppträda helt oväntat utan att missbrukaren tagit 11

12 drogen. LSD effekten till exempel, upplevs inte alltid som positiv. Istället kan effekten innehålla skräckbilder av verkligheten och medföra ångest och panik. Tolerans innebär att man behöver högre doser för att uppnå samma effekt som FYSISKT BEROENDE är ett tillstånd där kroppen har anpassat sig till drogen och abstinenssymptom uppträder om man plötsligt slutar använda den. PSYKISKT BEROENDE uppstår när själva drogen blir det centrala i en persons tankar, känslor och aktiviteter och det därför blir svårt att sluta. Efter några dagars användning av LSD krävs högre dos för att få effekt. Fysiskt beroende av LSD är inte känt. Däremot ger drogen troligen ett psykiskt beroende. Lagstiftning LSD, PCP, meskalin och psilocybin är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvud taget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år. FN-KONVENTIONER OM NARKOTIKA Förenta Nationernas tre narkotikakonventioner ger ett gemensamt ramverk åt lagstiftningen i de flesta länder. ALLMÄNNA NARKOTIKAKONVENTIONEN Allmänna narkotikakonventionen begränsar användningen av narkotika till endast medicinska och vetenskapliga ändamål. Ett anslutet land kan inte tillåta fri försäljning av narkotika eller fri användning av narkotika som njutningsmedel eller för religiöst bruk. Varje land får självt bestämma åtgärder mot narkotikamissbruk och påföljder för narkotikabrott men kan även införa strängare bestämmelser än vad konventionen anger som minimum. Konventionen reglerar endast klassiska narkotika, det vill säga opiater (råopium, morfin, heroin, ketobemidon med flera), cannabis (haschisch, marijuana) och koka (kokablad och kokain). Konventionen har ratificerats eller undertecknats av 148 stater. NARKOTIKABROTTSKONVENTIONEN Narkotikabrottskonventionen har till syfte att främja internationellt samarbete mot narkotikabrottslighet. Den gör det möjligt att utlämna misstänkta och att förverka narkotika, teknisk utrustning som använts vid narkotikabrott liksom vinster och egendom som är vinster från narkotikabrott, samt företa husrannsakan med mera även i andra länder än det där en brottsling ställts inför rätta. Konventionen har ratificerats eller undertecknats av 101 stater. Narkotikakonventionerna ger tillsammans ett starkt skydd mot legalisering av narkotika och mot illegal narkotikahandel. De ger enhetlighet åt lagstiftningen samt underlättar polis- och tullsamarbete. De visar världssamhällets beslutsamhet att bekämpa narkotikabrottsligheten och få bort narkotikamissbruket. Sverige har ratificerat samtliga konventioner. 12

13 Inom FN samordnas kampen mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet av United Nations International Drug Control Programme (UNDCP). PSYKOTROPKONVENTIONEN Psykotropkonventionen har bestämmelser om hanteringen av nyare narkotika och psykotropa läkemedel, såsom LSD, psilocybin, meskalin, amfetamin, barbiturater, metakvalon och andra sömnmedel. Den verksamma beståndsdelen i cannabis (hasch och marijuana) regleras under denna konvention, då ämnet, delta-9-tetrahydrocannabinol (THC), identifierades först år Konventionen är inte lika "sträng" som den allmänna konventionen i fråga om straffbestämmelser, men den ålägger länderna att begränsa användningen av reglerade medel till medicinska och vetenskapliga ändamål. Psykotropkonventionen har ratificerats eller undertecknats av 131 stater. Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Droger Missbruket av alkohol och narkotika är samhällets största sociala och medicinska problem. Det krävs en aktiv politik för att minska drogmissbruket, men också en omfattande attitydförändring. Vi ser med stor oro på alla drogliberala tendenser, både på nationell och internationell nivå och anser att sådana tendenser kraftfullt måste bekämpas. Man kan aldrig nog understryka familjens roll som en förebyggande kraft mot missbruk och utslagning. En kristdemokratisk drogpolitik kräver hänsyn till individens helhetssituation samt det faktum att vi alla växer upp under olika förutsättningar. Det är oerhört viktigt att samhället ger tydliga signaler, dels genom en tydlig och kraftfull lagstiftning, och dels genom att intensifiera opinionsbildningen mot drogliberala tendenser. Det finns ett tydligt samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och antalet alkoholskador i ett samhälle. Det är därför en nödvändighet att målet ställs in på att sänka den totala konsumtionen av alkohol. Inköpsåldern för alkohol ska vara 20 år på Systembolaget och åldersgränsen på utskänkningsställen bör ligga kvar på 18 år. Kontrollen över serveringstillstånden måste förbättras och det skall vara lätt att dra in tillstånd som missbrukas. Det statliga inköps- och försäljningsmonopolet genom Systembolaget bör bevaras. Systembolaget ska vara stängt på lördagar, söndagar och helgdagar. Försäljning av folköl ska endast vara tillåtet på Systembolaget. Hembränd sprit utgör ett stort problem i samhället. Utbredningen av hembränningen riskerar att göra de restriktioner Sverige har på det alkoholpolitiska området meningslösa. Hembränd sprit får aldrig legitimeras, därför måste krafttag vidtas för att bekämpa hembränningen. Att hela kedjan är kriminell, det vill säga både tillverkning, konsumtion och bruk tycker Kristdemokratiska Ungdomsförbundet är bra. Straffen för de som bryter mot dessa lagar bör skärpas, dels för att visa allvaret i brottet och dels för att avskräcka människor från denna typ av kriminalitet. Drogpolitiska handlingsprogram ska upprättas i varje kommun och landsting. Fler sociala drogfria miljöer måste skapas, inte minst för ungdomar. Målet bör vara att ge alla en alkoholoch narkotikafri uppväxttid. All offentlig representation ska vara alkoholfri. Skattepolitiken ska aktivt användas som instrument för att minska alkoholkonsumtionen. Prisnivån ska genomgående hållas hög och lägst följa konsumentprisindex (KPI). 13

14 Nykterhetsvården ska ges stor prioritet. Fler kvalificerade behandlingshem med olika vårdideologier bör skapas och ideella vårdalternativ ska ha samhällets stöd. Vård och rehabilitering ska ske på ett sådant sätt att den vårdbehövande kommer bort från sitt beroende av alkohol och narkotika, samt att dennes självtillit, samhällsansvar och känsla av ett eget människovärde stärks. Socialtjänsten ska utöka det uppsökande arbetet och fältassistenttjänster bör inrättas för att få kontakt med missbrukaren redan vid missbrukets början. Försöksverksamhet med bindande kontraktsvård bör etableras. För att tvångsvård ska komma ifråga ska missbrukaren vara ur stånd att ta hand om sig själv, eller i ett sådant skick att hans hälsa är i livsfara och kräver omedelbara vårdinsatser. Om personen i fråga uppenbart stör den allmänna ordningen eller upplevs som hotande för andra människor bör också tvångsvård kunna tillämpas. All icke-medicinsk befattning med narkotika ska vara olaglig. Fängelse skall ingå som möjlig straffpåföljd för att polisen ska få rätt att fastställa innehav och brukande genom kroppsbesiktning. Arbetet med att skapa helt drogfria fängelser måste fortsätta. Förskrivning av beroendeframkallande medel måste hållas så låg som möjligt. Relevanta vårdalternativ måste tas fram och behandlingsenheter snarast upprättas. För att förhindra läkemedelsmissbruk bör apoteken få samköra patienters receptuttag av beroendeframkallande medel, samt kontakta berörda läkare då misstankar om missbruk finns. Brukandet av otillåtna preparat inom idrotten, så kallade dopingmedel, måste stävjas. Huvudansvaret för att gällande regler efterlevs ska ligga på idrottsrörelsen, men samhället ska bidra med kunnig personal som inte minst betonar de långsiktiga effekterna av dopingmedlens användande. Information om skadeverkningar av alkohol, narkotika, tobak och dopingmedel ska ingå i skolundervisningen. Tobaken är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Därför ska all tobaks- och alkoholreklam vara förbjuden. Totalt rökförbud ska råda i alla offentliga lokaler, institutioner, väntrum, sammanträdeslokaler och liknande. Det ska även vara helt rökfritt på restauranger och caféer om de inte kan garantera en rökfri avdelning. Skolor ska hållas rök- och snusfria. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill att försäljning samt inköp och bruk av tobak ska vara olagligt för personer under 18 år. Restriktiv alkoholpolitik All icke-medicinsk befattning med narkotika ska vara olaglig Förbjud alkohol- och tobaksreklam Rökfritt i offentliga lokaler 14

15 Vad är Narkotika? Narkotika är bedövande eller stimulerande ämnen som påverkar nervsystemet, främst hjärnan. Ämnena skapar beroende som ger skador antingen på sikt, eller direkt, det finns ingen garanti att man inte får allvarliga skador redan första gången man provar. Både alkohol och tobak räknas egentligen som narkotika fast de i allmänhet inte uppfattas som det. Narkotika är ett juridiskt begrepp. De medel som enligt den svenska lagen är klassade som narkotika delas in i fem grupper. Cannabisberedningar Hallucinogener Centralstimulerande medel Opium och opiater Lugnande medel och sömntabletter Vi ska här försöka ge er en lättförståelig översikt över några av de vanligast förekommande drogerna ute i vårt samhälle, deras olika effekter, och rus. Genom kunskap och vaksamhet kan du redan på ett tidigt stadium upptäcka missbruk. Du kan då förhindra att någon i din omgivning utvecklar ett drog- beroende En snabbguide över olika narkotika medel Amfetamin Amfetamin kan intas som tabletter eller kapslar, genom sniffning eller genom injicering i venerna. Amfetamin kallas även tjack, vaket, vitt, dos, uppåttjack, speed med mera. Amfetamin hör till kategorin centralstimulerande medel och påverkar nervsystemet. Amfetamin är syntetisk narkotika som finns i tablettform, eller som vitt pulver. Färgen på pulvret skiftar beroende på vad man blandat ut det med. Renhetsgraden varierar starkt. Från 6 procent upp till 60 procent. Effekt Stämningen och situationen man befinner sig i påverkar effekten av amfetaminet. Likaså mängden, kvalitén och tidigare erfarenheter av droger. Ruset kommer snabbt och man blir upprymd, vaken och kraftigt energisk. Rastlöshet, hjärtklappning, dålig koordination och hispighet är också en del av ruset. Ruset gör en dessutom pratglad och självsäker. Skador och kännetecken Amfetamin ökar ämnesomsättningen, pulsen och kroppstemperaturen Pupillerna blir vidgade och tänderna skadas genom att man blir torr i munnen och samtidigt spänner käkarna. Hungerkänslorna uteblir så det är vanligt att missbrukaren går ner i vikt. Det är vanligt att missbrukarens motorik drabbas. Amfetaministens rörelser blir ofta ryckiga och slängiga. Konditionen försämras avsevärt och detta bidrar naturligtvis till ökad känslighet för olika sjukdomar. Ofta injiceras drogen i en ven. Använder man inte rena sprutor medför detta en stor risk för sjukdomar som t.ex. gulsot och HIV - infektion. 15

16 LSD LSD (Lysergsyredietylamid) kan säljas som små tabletter i olika grälla färger, men oftast ser man LSD-tripper i form av speciella små frimärken där det på bilden finns t. ex. en bild på Kalle Anka, en jordgubbe eller något annat motiv. Varje sådan bild innehåller en LSD-tripp på ca 100 mikrogram. LSD tas genom munnen eller injiceras och är verksam i mycket små doser vilket gör det svårt att dosera. Effekt LSD-trippens psykiska effekter kommer inom minuter och det är en psykoframkallande drog med hallucinogena effekter. Alla sinnen blir överretbara, ljud kan stimulera till syner, hallucinationer. Hörsel, smak och lukt förvrängs också. Ruset beskrivs som en "tripp", en resa in i sitt eget medvetande i form av ett drömlikt tillstånd. Skador och kännetecken Missbrukaren får förstorade pupiller samt blir illamående och yr. Blodtrycket och hjärtverksamhet ökar och man rodnar. Användning av LSD kan utlösa sjukdomar som kroniska psykoser, schizofreni, svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. LSD är alltså mycket psykiskt påfrestande och man kan lätt fastna i en tripp. Cannabis Cannabis, indisk hampa innehåller höga halter av tetrahydrocannabinol, THC, som påverkar hjärnan. THC lagras i kroppens fettvävnader och kan stanna kvar i kroppen i upp till sju veckor innan allt har utsöndrats. Hela cannabisplantan används till drogframställning. De tre vanligaste drogerna som utvinns ur plantan är marijuana, hasch och cannabisolja. Marijuana är växtens torkade blad och blommor som röks eller äts. Innehåller 1-3 procent THC. Hasch är kådan från cannabis. Man kan äta, dricka eller röka hasch. Vanligast är att man röker det. Innehåller 4-10 procent THC. Cannabisolja är det flytande, starkaste koncentratet av cannabis. Oljan innehåller mellan 30 till 60 procent THC. Cannabis säljs även under namn som kitt, brass, joint, sticka, holk, braja. Effekt Effekten kommer efter cirka tio minuter och varar ett par timmar. Tidsuppfattningen förändras och färger, ljud och smaker blir intensivare. Sexintresset ökas tillfälligt eftersom hämningarna släpper. Känslorna för stunden förstärks. Man kan få haschpsykos redan första gången man röker och bli förändrad för resten av sitt liv. Skador och kännetecken Ögonen blir röda och glansiga, pupillen stor och svart. Man blir torr i munnen och halsen. Ofta känner man sig hungrig eller sugen på sötsaker. Hjärtslagen ökar och immunförsvaret försvagas. Missbrukaren blir lättirriterad, socialt avskärmad och deprimerad. Sexlusten avtar och drogen leder ofta till impotens. 16

17 Ecstacy Ecstacy förekommer som ett vitt pulver i kapslar eller som tabletter i olika färger. Det är ett syntetiskt knark som framställs i laboratorium. Ecstacy blandas ofta ut med otjänliga eller direkt livsfarliga substanser. Det är ett centralstimulerande och hallucinogerande preparat. Ecstacymissbruk förknippas med den så kallade ravekulturen. Där är det maratondans till technomusik och psykedeliska ljuseffekter som dominerar under festerna. Esctacy har många olika benämningar såsom: E, Extas, XTC, Adam, Yuppiedrogen, Love Doves och Kaliforniskt solsken. Effekt Vid ecstacyintag uppträder man kramigt, positivt, förälskat och vill kommunicera med omgivningen. Effekten kommer cirka 30 minuter efter intag och berusningen kan indelas i tre olika faser. Först känns det att någonting kommer att hända. Man känner en kortvarig förvirringskänsla. Sedan följer en våg av stickande sensationer samt muskelryckningar. Det sista stadiet är en öppen lycklig känsla av välbefinnande, den så kallade euforin. Hallucinationer är väldigt vanliga. Skador och kännetecken Pupillerna vidgas och missbrukaren blir torr i munnen, darrig och svettig. Ofta får den påverkade ofrivilliga käkrörelser. Kroppstemperaturen förhöjs påtagligt, vilket kan leda till kollapser, värmeslag och dödsfall. Heroin Heroin förekommer vanligen som vitt eller brunt pulver som sniffas eller upplöses i vatten för injicering, eller röks. Heroin framställs genom en enkel kemisk process ur morfin, som i sin tur tillverkas från opievallmon. Heroin kallas ibland också för horse, brown, sugar, smack, fix. Heroin hör till gruppen opiater och verkar dämpande på centrala nervsystemet. Det vita heroinet är renare än det bruna och således också dyrare. Vanligt är att man blandar ut heroinet med socker, kinin eller andra ämnen. Effekt Direkt efter injiceringen av heroinet kommer "kicken", en våg av tillfredställelse, lugn, välbefinnande och lyckokänsla. Heroinen stillar till en början all smärta och ångest. Missbrukaren domnar därefter bort i en dåsig dvala och glömmer omvärlden. Effekten varar i 2-4 timmar och därefter inträder abstinensbesvär, med oroskänsla, svettningar och sömnsvårigheter. Skador och kännetecken Illamående och kräkningar förekommer ofta. Pupillerna drar ihop sig. Vid högre doser av heroin känns kroppen varm, lemmarna tunga och munnen torr. Tarmarna angrips av heroinet. På grund av injicering och orena sprutor finns det risk för HIV. 17

18 Kokain Kokain framställs ur bladen från den sydamerikanska kokabusken.kokain kallas också coke, koks eller kola. Kokain säljs på gatan i form av ett fint, vitt kristalliskt pulver. Det har ofta en renhet över 80 procent, men undantagsvis med mellan 5 och 35 procent renhet. Kokainet kan injiceras men vanligast är att man sniffar in pulvret i näsan. Man blandar oftast ut kokainet med flera olika sockerarter. "Crack" är en särskild form av kokain som förångas i en glaspipa och ångorna inandas. Effekt Kokainruset liknar amfetaminruset, men har en kraftigare och kortvarigare effekt. Drogen bryts mycket snabbt ner i kroppen. Ruset ger en känsla av upprymdhet och välbehag och av personlig styrka och säkerhet. Inledningsvis ger kokainet en ökad sexuell upphetsning, som senare avtar. Kokainet minskar behovet av föda och sömn. Skador och kännetecken Hjärtverksamheten ökar och man får snabbare andning och högre kroppstemperatur, något som skadar hjärtat. Lungorna skadas av ämnen kokainet är utblandat med. Hjärnskador uppstår eftersom blodkärl brister. Pupillerna vidgas och missbrukaren svettas och blir blek. Död i överdos av hjärtinfarkt eller slaganfall. Lugnande tabletter Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som används vid behandling av ångest eller sömnstörningar. Läkemedel som Librium, Stesolid, Sobril, Valium, Mogadon med flera är populära lugnande medel inom missbrukarkretsar.de allra flesta bensodiazepinerna finns i tablettform. De har varningstrianglar på förpackningarna. Tabletterna sväljs, röks eller löses upp och injiceras. Ett beroende av bensodiazepiner kan uppkomma även vid låga doser, därför är läkarna försiktiga med att ordinera dessa läkemedel. Många kallar bensodiazepiner för torrsprit, då de har samma påverkan på människor som alkoholen. Undersökningar från 1990 visar att 25 procent av personer med alkoholproblem också använder lugnande tabletter. Gemensamt för alla bensodiazepiner är att de har fem effekter: Lugnande, sömngivande, anti-epileptiska, muskelavslappnande och de är även mycket beroendeframkallande. I rätt dos ger tabletterna hjälp vid sömnproblem och lindring av ångest samt en muskelavslappnande effekt. Vissa tabletter kan, trots att de är lugnande, i höga doser ge en stimulerande effekt. I riktigt höga doser upplever vissa individer ett rus. Det är denna nivå som tablettmissbrukaren vill uppnå. Man får hela tiden en ökad tolerans för preparatet och måste då öka intaget för att uppnå samma effekt. Cirka svenskar äter idag lugnande medel för att undvika abstinens. Kroppen anpassar sig till användningen av läkemedlet och minskar produktionen av kroppens egna läkemedelsliknande substanser. Medlet tar bort ångest och oro som annars uppkommer vid abstinensen. ÖVERDOS Reagera innan det är för sent, DROGFAKTA 1 CANNABIS Under det kommande året så har vi på redaktionen för avsikt att i Vi Länkar ha en artikel om de droger som florerar i vårt samhälle och som skapar ett socialt problem på alla nivåer. Nu är det nog många av er som läser detta som tycker att inom Länkarna så skall vi koncentrera oss på att jobba med alkoholen, som vi alltid gjort. Men verkligheten är den att det ofta är så att det inte alltid är alkoholen som är den drog som de unga kommer i kontakt 18

19 med för första gången när de provar på detta med droger. Tiderna har förändrats och idag finns det en uppsjö med olika preparat som de unga har att välja och vraka bland när de skall ha fest. Jag tycker att det vore ganska förmätet av oss inom länkrörelsen att inte ta upp dessa droger till diskussion och information, vi kan inte bara ligga och plaska i vår egen lilla ankdam och tycka att detta får andra ta hand om. Det är nog så att det kommer att finnas fler och fler inom våra led som provat på både det ena och andra i drogväg, och att inte ta deras kunskap till oss vore som jag ser det ett generalfel. Vi börjar med att presentera Cannabis- Hasch och Marijuana, de så kallade "lätta drogerna" om man pratar med människor som är för att legalisera droger. CANNABIS SATIVA Cannabis sativa är en hampaväxt som odlas i stora delar av världen, den innehåller cannabinoider och det är dessa som framkallar berusning. Den viktigaste ingrediensen är THC (tetrahydrocannabinol) halten av den substansen kan variera beroende på var den odlas och klimatet på den platsen. Hasch är den form som vi mest kommer i kontakt med i Sverige, den består av kåda som tas tillvara från växtens blommor och som sedan pressas till kakor. Färgen på dessa kakor kan variera från ljust brunt till nästan svart. Hasch säljs på gatan i små bitar som sedan smulas sönder och blandas med tobak som sedan röks i pipa eller handrullade cigaretter. Marijuana består av cannabisväxtens torkade blomställningar och toppskott som även drygas ut med blad och delar av stammen, vilket gör att det liknar örtkryddor och därför ofta kallas för "gräs". Marijuana röks oftast också i handrullade cigaretter s.k. joints. Cannabisolja (cannabisextrakt) är i vätskeform och droppas i tobak eller på cigaretter. Den har en högre halt av THC och är därför dyrare. Den används också för att öka THC halten i svagare preparat. Effekter av cannabis. Hos ungdomar påverkas den psykiska mognaden vid haschrökning. Detta gör att en tonåring inte utvecklas normalt och detta anses av expertis på området vara långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer. Korttidsminnet tillsammans med det logiska tänkandet försämras av cannabisrökning. Lång tids missbruk av substansen gör missbrukaren avtrubbad och passiv. Det är inte heller ovanligt att personlighetsförändringar uppträder. Den allvarligaste psykiska komplikationen är haschpsykos. Missbrukaren insjuknar dramatiskt, drabbas av växlande sinnesstämningar som vanföreställningar, oro, och aggressivitet. Människor som lider av andra psykiska problem och börjar röka cannabis kan drabbas av psykos redan vid måttlig cannabisrökning. Den som rökt hasch i stora mängder i unga år löper ökad risk att insjukna i schizofreni. Hormonbalansen kan påverkas hos båda könen. Hos ungdomar kan detta vara en orsak till att kroppen inte utvecklas normalt. Hos unga män kan detta innebära att den sexuella lusten försämras och att hos unga kvinnor rubbas menstruationscykeln vilket kan påverka fruktsamheten. Cannabis liksom alkohol försämrar människans immunförsvar och man löper större risk att drabbas av kronisk bronkit, lungcancer och andra lungsjukdomar. Detta beroende på att cannabis innehåller 50 procent mer tjära än vanlig tobak. 19

20 Effekter av cannabis på kort sikt. Själva ruset gör att man känner sig avslappad och upprymd, man pratar och skrattar mer än vanligt. Tidsbegreppen blir otydliga, kort tid kan kännas lång och tvärt om. Mot slutet av ruset blir man fundersam och sömnig. Cannabisruset ökar hjärtverksamheten och ögonvitorna blir lite rödaktiga. Mun och halstorrhet samt sug efter sötsaker är också kroppsliga tecken. Negativa reaktioner uppstår hos människor som som befinner sig under stress och är deprimerade. Dessa reaktioner visar sig då ofta som ångest, panikkänslor och nedstämdhet, detta kallas ibland för snedtänning Cannabisrus nedsätter förmågan att köra bil på samma sätt som när man druckit alkohol. Längden på ruset är 2-3 timmar beroende på dur stor dos man tagit, detta följs av ett bakrus som kan vara långdraget med trötthet som symptom. Cannabis i höga doser kan liknas vid ett LSD rus eller ruset av andra hallucinogena droger. Man får störningar i syn och hörsel och verklighetsuppfattningen blir helt förändrad. Detta kan ge upphov till panikattacker eller psykos. Drabbas man av psykos krävs det sjukhusvård. Långtidseffekter. THC har en förmåga att lagras i fettvävnaderna hos missbrukaren och detta kan sitta kvar i tre till fyra veckor. Vid ansträngning kan det då lösas ut i kroppen igen och ge en så kallad "baktripp". Dessa kan återkomma flera gånger och kan upplevas som skrämmande. Avslutningsvis kan sägas att det är som med alkohol när det gäller cannabis. Man bli beroende av det efter längre tids missbruk, toleransen ökar och beroendet kan vara både psykiskt och fysiskt, dock med betoning på det psykiska beroendet. Historiskt har det visat sig att cannabis varit den första drogen innan man gått vidare till tyngre. Detta är dock helt individuellt och beroende på personlighet hos missbrukare "Ansvaret för ditt missbruk har alltid du" Drogfakta 2 AMFETAMIN OCH KOKAIN De preparat som vi tar upp i detta nummer är mycket lika, men de är ända så olika när man tittar på vem och vilka som använder dem. Amfetamin är en drog som används av den gemene på gatan och som är, för att vara en drog förhållandevis billig beroende på tillgången för tillfället. Kokain däremot är en drog som är dyr och på grund av det inte speciellt vanlig bland ungdomar som inte har det ekonomiskt gott ställt. Detta gör att vi har två droger som kan kallas för klassdroger, men kontentan av det hela blir att när man gått ner sig på drogen så jämnas klassgränserna ut efterhand och är nog det sämsta sättet som finns om man har för avsikt att bekämpa klassklyftorna i vårt samhälle. PREPARAT Amfetamin och kokain räknas till centralstimulantia som påverkar det centrala nervsystemet. Amfetaminet framställs på kemisk väg medan kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer i form av ett fint vitt kristalliskt pulver. Amfetaminet är oftast förekommande i form av gulaktiga kristaller. Rena är dessa preparat mycket starka och är därför ofta utblandade med ett icke narkotiskt medel för att kunna säljas på gatan till missbrukarna direkt. 20