GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM

Transkript

1 12 03 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM ARMBÅGSKRYCKOR Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel med ett stödben, handtag och armstöd/bygel som ger stöd i ett icke horisontellt läge. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att gå. Person med aktivitetsbegränsning som innebär långvarigt behov av stöd eller avlastning vid gång. Vid akuta/tidsbegränsade behov betalas 60 kr/kryckkäpp. Se avgiftshandboken, stcareprogrampage.aspx?id=211170#kryckkäppar Bibehålla eller förbättra förmågan att gå. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Isdubbar och kryckkäpphållare är ett egenansvar. Doppsko medföljer vid leverans och är därefter ett egenansvar. Informera brukaren om att regelbundet kontrollera förslitning av doppsko. Tillbehör till kryckkäppar, se Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm behov av modell avseende max brukarvikt, fast eller justerbar längd och typ av handtag. Utgå från enklast modell. Hjälpmedelsanvisningarna

2 12 03 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM Utprovning Vid höjdinställning ska personen stå rak med avslappnande axlar och ovansidan på kryckkäppens handtag ska nå i jämnhöjd med processus styloideus (knölen på handledens lillfingersida). Valet av skor kan påverka höjdinställningen. Instruera hur hjälpmedlet ska användas såsom gång- och trappteknik. Hjälpmedelsanvisningarna

3 12 03 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM UNDERARMSKRYCKOR (RA-KRYCKKÄPPAR) Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel med ett eller flera stödben, handtag och horisontellt underarmsstöd. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att gå och nedsatt rörlighet och/eller styrka i arm/hand. Person med aktivitetsbegränsning som innebär långvarigt behov av stöd eller avlastning vid gång där behovet inte kan tillgodoses med armbågskrycka. Bibehålla eller förbättra förmågan att gå. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Isdubbar och kryckkäpphållare är ett egenansvar. Doppsko medföljer vid leverans och är därefter ett egenansvar. Informera brukaren om att regelbundet kontrollera förslitning av doppsko. Tillbehör till kryckkäppar, se Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm behov av modell avseende max brukarvikt, fast eller justerbar längd och typ av handtag. Utgå från enklast modell. Utprovning Vid höjdinställning ska personen stå rak med avslappnande axlar, med armbågen böjd i 90 grader så att underarmen vilar på underarmsstödet. Justera handtagets avstånd och inställning. Valet av skor kan påverka höjdinställningen. Instruera hur hjälpmedlet ska användas såsom gång- och trappteknik. Hjälpmedelsanvisningarna

4 12 03 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM AXILLARKRYCKOR (KRYCKOR) Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel med ett stödben, handtag och ett polstrat stöd som placeras mot kroppen i armhålan (axillarstöd). Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att gå. Person med aktivitetsbegränsning som innebär behov av stöd eller avlastning vid gång, då behovet av stöd inte kan tillgodoses med armbågskrycka, stödkäpp eller underarmskrycka. Bibehålla eller förbättra förmågan att gå. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Isdubbar och kryckkäpphållare är ett egenansvar. Doppsko medföljer vid leverans och är därefter ett egenansvar. Informera brukaren om att regelbundet kontrollera förslitning av doppsko. Tillbehör till axillarkryckor, se Råd i förskrivningsprocessen Utprovning Vid höjdinställning ska personen stå rak med avslappnande axlar, axillarkryckans ovandel ska vila mot kroppssidan, en handbredd (fyra fingrar) ned från armhålan. Handtagets ovansida ska vara i nivå med processus styloideus (knölen på handledens lillfingersida). Valet av skor kan påverka höjdinställningen. Instruera hur hjälpmedlet ska användas såsom gång- och trappteknik. Hjälpmedelsanvisningarna

5 12 03 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM Informera brukaren om att ta kontakt med förskrivaren om stickning, domning och/eller svaghet uppkommer i arm eller hand. Uppföljning Bör göras för att upptäcka risk för skador i axelled/arm. Hjälpmedelsanvisningarna

6 12 03 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED EN ARM GÅNGHJÄLPMEDEL MED TRE ELLER FLER STÖDBEN Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel med tre eller fler stödben och ett handtag. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att gå. Person med aktivitetsbegränsning som innebär behov av stöd eller avlastning vid gång, då behovet av stöd eller avlastning inte kan tillgodoses med enklare gånghjälpmedel. Bibehålla eller förbättra förmågan att gå. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Doppsko medföljer vid leverans och är därefter ett egenansvar. Informera brukaren om att regelbundet kontrollera förslitning av doppsko. Doppsko, se Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Kan vara olämplig att använda vid trappgång. Överväg då andra alternativ. Utprovning Vid höjdinställning ska personen stå rak med avslappnande axlar och handgreppets ovansida i jämnhöjd med processus styloideus (knölen på handledens lillfingersida). Valet av skor kan påverka höjdinställningen. Instruera hur hjälpmedlet ska användas t.ex. gångteknik. Påpeka att alla stödpunkterna ska belastas vid gång. Beakta omgivningsfaktorer. Hjälpmedelsanvisningarna

7 12 06 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED BÅDA ARMARNA GÅSTATIV Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel med handtag, utan underarmsstöd, med doppskor och utan hjul. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att gå. Person med aktivitetsbegränsning som innebär behov av stöd eller avlastning vid gång, då behovet av stöd inte kan tillgodoses med enklare gånghjälpmedel eller där omgivningsfaktorer i boendemiljön begränsar framkomligheten. Bibehålla eller förbättra förmågan att gå. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Gåstativ kan vara ett alternativ samt komplement till annat gånghjälpmedel vid trånga utrymmen. Råd i förskrivningsprocessen Utprovning Vid höjdinställning ska personen stå rak med avslappnande axlar och handgreppets ovansida ska nå i jämnhöjd med processus styloideus (knölen på handledens lillfingersida). Valet av skor kan påverka höjdinställningen. Instruera hur hjälpmedlet ska användas t.ex. gångteknik. Påpeka att alla stödpunkterna ska belastas vid gång. Beakta omgivningsfaktorer. Informera brukaren om att regelbundet kontrollera förslitning av doppsko. Hjälpmedelsanvisningarna

8 12 06 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED BÅDA ARMARNA ROLLATORER Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel med handtag och två eller fler hjul, eventuellt i kombination med doppskor. Person med funktionsnedsättning som medför svårighet att gå. Person med aktivitetsbegränsning som innebär behov av stöd eller avlastning vid gång, då behovet av stöd inte kan tillgodoses med enklare gånghjälpmedel. Bibehålla eller förbättra förmågan att gå. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Nedsmutsning inomhus motiverar inte till förskrivning av flera. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Välj modell utifrån användningsområde och brukarens förutsättningar. Storhjulig rollator kan vara aktuell när omgivningsfaktorer gör att standardrollator inte fungerar tillfredsställandet eller när brukarens funktionsnedsättning kräver ett extra stabilt stöd. Större hjul kan medföra att rollatorn kan upplevas som svårmanövrerad. Bakåtvänd rollator kan ge en mer upprätt kroppsposition vid gång. Rollatorns placering bakom kroppen främjar aktivitet. Utprovning Vid höjdinställning ska brukaren stå rak med avslappnade axlar och ovansidan på körhandtagen ska nå i jämnhöjd med processus styloideus (knölen på handledens lillfingersida). Valet av skor kan påverka höjdinställning. Hjälpmedelsanvisningarna

9 12 06 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED BÅDA ARMARNA Instruera hur hjälpmedlet ska användas t.ex. gångteknik. Beakta omgivningsfaktorer. Upplys om risker vid felaktig belastning av körhandtag och sittplatta samt max belastning av korg. Hjälpmedelsanvisningarna

10 12 06 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED BÅDA ARMARNA GÅSTOLAR Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Vid behov i samråd med hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedel med hjul och sits eller slingor, som stöder kroppen i samband med gång. Kan vara försedd med underarmsstöd. Person med funktionsnedsättning som har gångförmåga men behöver stöd av sits eller slinga. Person med funktionsnedsättning som har behov av stöd eller avlastning vid gång, som inte kan tillgodoses med annat gånghjälpmedel. Bibehålla eller förbättra förmågan att gå. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Gåstol är avsedd att användas inomhus eller mycket begränsat utomhus på plan, hårdgjord mark. Vid utomhusanvändning bör riskanalys göras. För att bedöma rätt storlek på hjälpmedel med tillbehör behövs måttagning på följande; bålomkrets, innerbenslängd och mått från golv till armhåla samt uppgift om vikt. Hjälpmedelsanvisningarna

11 12 06 GÅNGHJÄLPMEDEL SOM HANTERAS MED BÅDA ARMARNA GÅBORD Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Hjälpmedel med hjul och/eller doppskor och en stödyta eller underarmsstöd. Hjälpmedlet skjuts framåt med armarna eventuellt i kombination med överkroppen. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att gå. Person med funktionsnedsättning som har behov av mer omfattande stöd eller avlastning vid gång, då behovet inte kan tillgodoses med annat gånghjälpmedel. Möjliggöra att förmågan att gå bibehålls eller förbättras. Förebygga fall eller motverka inaktivitet. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Kontakta hjälpmedelskonsulent vid behov av gåbord till barn och ungdom. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Manuellt höjdreglerbart gåbord ska förskrivas i första hand. Detta går inte att höjdjustera under användning. Elektriskt höjdreglerbart gåbord kan förskrivas då personen samtidigt har behov av uppresningshjälp och där manuellt gåbord inte tillgodoser behovet. Utprovning Vid höjdinställning ska brukaren stå rak med avslappnade axlar och armbågarna böjda i 90 grader, så att underarmarna vilar mot underarmsstöden alternativt armdynan. Instruera hur hjälpmedlet ska användas. Upplys om risker såsom tipprisk vid nivåskillnader och trösklar. Hjälpmedelsanvisningarna

12 BILANPASSNINGAR Samlade kriterier för , , , , och Bilanpassning beviljas endast till brukare som inte ingår i det statliga bilstödets bidragsgrupper. Har brukare, som tillhör det statliga bilstödets bidragsgrupper, ansökt hos Försäkringskassan och fått avslag på grund av att brukarens funktionsnedsättning inte bedöms berättiga till anpassning utgår inte heller anpassningsbidrag från sjukvårdshuvudmannen. Försäkringskassans bidragsgrupper 1-5 Grupp 1, du behöver bil för att försörja dig Du kan tillhöra grupp 1 om du är under 65 år, är beroende av bil för att kunna arbeta, studera, genomgå rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Grupp 2, du har tillhört grupp 1 Du kan tillhöra grupp 2 om du är under 65 år, tidigare har beviljats bilstöd enligt grupp 1 eller har fått sjuk- eller aktivitetsersättning. Grupp 3, du är mellan 18 och 49 år Du kan tillhöra grupp 3 om du är mellan 18 och 49 år och ska köra bilen själv. Grupp 4, du har barn under 18 år Du kan tillhöra grupp 4 om du har barn under 18 år, bor ihop med barnet, behöver bil för att ta dig fram tillsammans med ditt barn och ska köra bilen själv. Grupp 5, du har barn med funktionsnedsättning Du kan tillhöra grupp 5 om du har barn med funktionsnedsättning, bor ihop med barnet, behöver bil för att kunna förflytta dig tillsammans med ditt barn och ska köra bilen själv. För mer information gå in på Försäkringskassans information om bilstöd, c5-748e d-cd8310d8c96c/4060-bilstod_ pdf?mod=ajperes Hjälpmedelsanvisningarna

13 BILANPASSNINGAR för , , , , och Bidrag till bilanpassning Sjukvårdshuvudmannen ersätter bilanpassningsåtgärder till ett sammanlagt maxbelopp motsvarande ¾ av ett basbelopp (helt basbelopp kr 2014). All eventuell överskjutande kostnad i samband med anpassningen står brukaren själv för. Vissa delar av anpassningen kan bli en hyra och påverkar då inte bidraget. Bidrag kan inte betalas ut i efterhand och bidraget utbetalas inte i pengar till brukaren utan den/de anpassningar/utrustningar som beviljas förskrivs enligt förskrivningsprocessen av förskrivaren. Anpassningsbidrag kan sökas vart 9:e år och endast för en bil som ägs av den funktionshindrade eller annan familjemedlem. Bidraget är knutet till bilen och endast ett bidrag per bil. Undantag från tidsgränsen vart 9:e år kan göras då den funktionshindrades medicinska status avsevärt förändrats. I det fall brukaren byter bil inom 9 år efter anpassningen står brukaren själv för kostnaden av överflyttning av anpassningen. Den utrustning som inte flyttas över återlämnas till sjukvårdshuvudmannen. Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte utrustning som finns att tillgå i den öppna bilhandeln som standard- eller tillvalsutrustning, inte heller anpassning av sådan utrustning. Vägverkets bestämmelser om bilar, standardutrustning och förändring av den måste följas liksom 38 i fordonskungörelsen angående skyldighet att utföra registreringsbesiktning vid förändring av fordon. Enbart typgodkänd utrustning får användas vid anpassning av bil och intyg om detta skall bifogas vid besiktning av bil. Särskild dispens måste sökas hos Vägverket och kostnad för den betalas av den sökande brukaren. Hjälpmedelsanvisningarna

14 BILANPASSNINGAR Efter förändring av fordonet ska registreringsbesiktning ske så att de krav som finns i Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2010:2 uppfylls. För fordon som är tagna i bruk före gäller Vägverkets föreskrifter VVFS 2003:22. Denna kostnad står inte sjukvårdshuvudmannen för utan bekostas av brukaren. Eventuella reparationer av anpassningen/utrustningen skall göras via sjukvårdshuvudmannen. Sjukvårdshuvudmannen står för reparationskostnaden, dock inte vid misskötsel av utrustningen. Då behovet av anpassningen upphör skall den del av anpassningen där hyra utgår återlämnas till Hjälpmedelscentrum, se bilaga 12:1, förbindelseavtal för brukarens egenansvar vid bilanpassning. Brukaren står själv för och bekostar demontering av utrustningen/anpassningen. Hjälpmedelsanvisningarna

15 BILANPASSNINGAR BILANPASSNINGAR TILL MOTORN Leg. arbetsterapeut i samråd med leg. läkare och hjälpmedelskonsulent. Mekaniska anpassningar för att köra och manövrera bilen. Person som på grund av funktionsnedsättning inte kan förflytta sig utanför hemmets närmiljö med allmänna kommunikationer. Funktionsnedsättning som ger svårighet att förflytta sig i och ur bil eller färdas på ett trafiksäkert sätt. Person som tidigare kört med handreglage och/eller anpassning av fotreglage. Person som bedömts av läkare samt av trafikinspektör som intygar att personen kan framföra en anpassad personbil på ett trafiksäkert sätt. Person som frekvent, minst två gånger per vecka under hela året, är i behov av att färdas i privat bil. Bristen på allmänna kommunikationer utgör inte skäl för bilanpassning. Möjliggöra för brukaren att på ett trafiksäkert sätt kunna framföra sin bil. Anpassningen ska bidra till att brukaren kan uträtta eller vara delaktig i dagliga aktiviteter utanför hemmets närmiljö. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Se bilaga 12:1, förbindelse för brukarens egenansvar vid bilanpassning. I de fall anpassning krävs för att få framföra bil ska detta vara infört i villkorshandling som utfärdas till brukarens körkort av Transportstyrelsen. Avser endast handreglage och anpassning av fotreglage. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm om brukaren ingår under hälso- och sjukvårdens ansvar eller om han/hon tillhör någon av de fem grupperna för det statliga bidraget (Försäkringskassan). Hjälpmedelsanvisningarna

16 BILANPASSNINGAR Bedöm om brukaren i första hand kan tillgodose sitt behov med allmänna kommunikationer alternativt färdtjänst. Kontakta alltid ansvarig konsulent på Hjälpmedelscentrum innan uppstart av ett bilanpassningsärende för att gå igenom berättigande till bilanpassning samt vad som är möjligt utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret. Intyg från läkare och trafikinspektör ska bifogas ansökan om bilanpassning till Hjälpmedelscentrum, se Utprovning Utprovning sker alltid tillsammans med hjälpmedelskonsulent samt leverantör av bilanpassningen. Hjälpmedelsanvisningarna

17 BILANPASSNINGAR BILANPASSNINGAR TILL STYRSYSTEMET Leg. arbetsterapeut i samråd med leg. läkare och hjälpmedelskonsulent. Anpassningar eller system för manövrera ett fordon. Person som på grund av funktionsnedsättning inte kan förflytta sig utanför hemmets närmiljö med allmänna kommunikationer. Funktionsnedsättning som ger svårighet att förflytta sig i och ur bil eller färdas på ett trafiksäkert sätt. Person som bedömts av läkare samt av trafikinspektör som intygar att personen kan framföra en anpassad personbil på ett trafiksäkert sätt. Person som frekvent, minst två gånger per vecka under hela året, är i behov av att färdas i privat bil. Bristen på allmänna kommunikationer utgör inte skäl för bilanpassning. Möjliggöra för brukaren att på ett trafiksäkert sätt kunna framföra sin bil. Anpassningen ska bidra till att brukaren kan uträtta eller vara delaktig i dagliga aktiviteter utanför hemmets närmiljö. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Se bilaga 12:1, förbindelse för brukarens egenansvar vid bilanpassning. Här ingår endast rattspinnare och rattförlängare. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm om brukaren ingår under hälso- och sjukvårdens ansvar eller om han/hon tillhör någon av de fem grupperna för det statliga bidraget (Försäkringskassan). Bedöm om brukaren i första hand kan tillgodose sitt behov med allmänna kommunikationer alternativt färdtjänst. Hjälpmedelsanvisningarna

18 BILANPASSNINGAR Kontakta alltid ansvarig konsulent på Hjälpmedelscentrum innan uppstart av ett bilanpassningsärende för att gå igenom berättigande till bilanpassning samt vad som är möjligt utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret. Hjälpmedelsanvisningarna

19 BILANPASSNINGAR BILSÄTEN, BILSITSAR OCH BILDYNOR MED SPECIELLA EGENSKAPER Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedel som är utformade antigen för att hjälpa en person att komma in i och ut ur ett fordon eller för att stödja en person under färden. Person som på grund av funktionsnedsättning inte kan förflytta sig utanför hemmets närmiljö med allmänna kommunikationer. Funktionsnedsättning som ger svårighet att förflytta sig i och ur bil eller färdas på ett trafiksäkert sätt. Person som frekvent, minst två gånger per vecka under hela året, är i behov av att färdas i privat bil. Bristen på allmänna kommunikationer utgör inte skäl för bilanpassning. Anpassningen ska bidra till att brukaren kan uträtta eller vara delaktig i dagliga aktiviteter utanför hemmets närmiljö. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Se bilaga 12:1, förbindelse för brukarens egenansvar vid bilanpassning. Inga anpassningar beviljas till bilens befintliga säten och/eller dess funktioner. Här ingår vridbara säten med tillbehör såsom nackstöd, bålstöd, fotstöd och tryckavlastande dyna till sitsen. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm om brukaren ingår under hälso- och sjukvårdens ansvar eller om han/hon tillhör någon av de fem grupperna för det statliga bidraget (Försäkringskassan). Bedöm om brukaren i första hand kan tillgodose sitt behov med allmänna kommunikationer alternativt färdtjänst. Hjälpmedelsanvisningarna

20 BILANPASSNINGAR Kontakta alltid ansvarig konsulent på Hjälpmedelscentrum innan uppstart av ett bilanpassningsärende för att gå igenom berättigande till bilanpassning samt vad som är möjligt utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret. Hjälpmedelsanvisningarna

21 BILANPASSNINGAR BILMONTERADE LYFTAR FÖR PERSONER (INTE FÖR RULLSTOLAR) Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedel fästa vid eller i en bil avsedda att lyfta en person in i eller ut ur bilen. Person som på grund av funktionsnedsättning inte kan förflytta sig utanför hemmets närmiljö med allmänna kommunikationer. Person som inte självständigt klarar att förflytta sig i och ur bil. Person som frekvent, minst två gånger per vecka under hela året, är i behov av att färdas i privat bil. Bristen på allmänna kommunikationer utgör inte skäl för bilanpassning. Funktionsnedsättning som medför behov av anpassning för att kunna ta sig in i eller ut ur bil. Självständigt eller med hjälp av annan person ta sig in i eller ut ur bil. Anpassningen ska bidra till att brukaren kan uträtta eller vara delaktig i dagliga aktiviteter utanför hemmets närmiljö. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Se bilaga 12:1, förbindelse för brukarens egenansvar vid bilanpassning. Här ingår endast bilsäteslyft. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm om brukaren ingår under hälso- och sjukvårdens ansvar eller om han/hon tillhör någon av de fem grupperna för det statliga bidraget (Försäkringskassan). Bedöm om brukaren i första hand kan tillgodose sitt behov med allmänna kommunikationer alternativt färdtjänst. Hjälpmedelsanvisningarna

22 BILANPASSNINGAR Kontakta alltid ansvarig konsulent på Hjälpmedelscentrum innan uppstart av ett bilanpassningsärende för att gå igenom berättigande till bilanpassning samt vad som är möjligt utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret. Hjälpmedelsanvisningarna

23 BILANPASSNINGAR BILMONTERADE LYFTAR FÖR PERSONER SITTANDE I RULLSTOL Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedel avsedda att underlätta för en person i rullstol att komma in i eller ut ur bilen. Person som på grund av funktionsnedsättning har behov av att sitta kvar i rullstol under färd i bil. Person som frekvent, minst två gånger per vecka under hela året, är i behov av att färdas i privat bil. Bristen på allmänna kommunikationer utgör inte skäl för bilanpassning. Funktionsnedsättning som inte möjliggör överflyttning från rullstol till bilsäte. Självständigt eller med hjälp av annan person ta sig in i eller ut ur bil. Anpassningen ska bidra till att brukaren kan uträtta eller vara delaktig i dagliga aktiviteter utanför hemmets närmiljö. Dubbelutrustning Nej. Se bilaga 12:1, förbindelse för brukarens egenansvar vid bilanpassning. Här ingår endast lyftplatta som är fastmonterad i bilen. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm om brukaren ingår under hälso- och sjukvårdens ansvar eller om han/hon tillhör någon av de fem grupperna för det statliga bidraget (Försäkringskassan). Bedöm om brukaren i första hand kan tillgodose sitt behov med allmänna kommunikationer alternativt färdtjänst. Kontakta alltid ansvarig konsulent på Hjälpmedelscentrum innan uppstart av ett bilanpassningsärende för att gå igenom berättigande till bilanpassning samt vad som är möjligt utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret. Hjälpmedelsanvisningarna

24 BILANPASSNINGAR HJÄLPMEDEL FÖR ATT LASTA RULLSTOLAR IN I ELLER UPP PÅ EN BIL Dubbelutrustning Leg. arbetsterapeut i samråd med hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedel som lyfter och placerar rullstolen (utan med en person i) på eller i en bil. Person som har en funktionsnedsättning och inte klarar att självständigt lasta in i och ut ur bil. Person som frekvent, minst två gånger per vecka under hela året, är i behov av att färdas i privat bil. Bristen på allmänna kommunikationer utgör inte skäl för bilanpassning. För att underlätta för anhöriga som lastar manuell eller eldriven rullstol i och ur bil. Nej. Se bilaga 12:1, förbindelse för brukarens egenansvar vid bilanpassning. Här ingår endast bagagerumskran som är fast monterad på bilen. Bagagerumskran kan förskrivas för eldriven rullstol om ramper inte tillgodoser behovet. I dessa fall krävs ett läkarintyg för att styrka den anhöriges besvär. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm om brukaren ingår under hälso- och sjukvårdens ansvar eller om han/hon tillhör någon av de fem grupperna för det statliga bidraget (Försäkringskassan). Bedöm om brukaren i första hand kan tillgodose sitt behov med allmänna kommunikationer alternativt färdtjänst. Kontakta alltid ansvarig konsulent på Hjälpmedelscentrum innan uppstart av ett bilanpassningsärende för att gå igenom berättigande till bilanpassning samt vad som är möjligt utifrån hälso- och sjukvårdsansvaret. Hjälpmedelsanvisningarna

25 CYKLAR TREHJULIGA CYKLAR MED FOTPEDALER Leg. fysioterapeut. Trehjuliga pedaldrivna cyklar. Person med funktionsnedsättning som inte klarar att använda tvåhjulig cykel med stödhjul. Gäller endast för barn och ungdom, till och med 19 år. Aktivitetsbegränsning som innebär måttlig till stor svårighet att förflytta sig med tvåhjulig cykel eller för alternativt motorisk träning utomhus. Ska användas regelbundet större delen av året. Vårdnadshavare är ansvarig för att cykeln framförs på ett säkert sätt i den miljö den ska användas. Självständig förflyttning utomhus och möjlighet till alternativ motorisk träning. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Förvaringsutrymme för cykeln ska finnas. Brukaren ansvarar för skötsel och underhåll, där ingår punktering. Godkänt lås och belysning är ett egenansvar. Cyklar med pedaler i framhjulet kan inte förskrivas. Hjälpmedelsanvisningarna

26 CYKLAR HANDDRIVNA CYKLAR Leg. fysioterapeut. Hjulförsedda cyklar som är handdrivna och har två eller fler hjul. Person med funktionsnedsättning i nedre extremiteter som inte klarar att använda pedaldriven cykel. Gäller endast för barn och ungdom, till och med 19 år. Person med funktionsnedsättning i nedre extremiteter som inte klarar att använda pedaldriven cykel alternativt behöver motorisk träning. Ska användas regelbundet större delen av året. Vårdnadshavare är ansvarig för att cykeln framförs på ett säkert sätt i den miljö den ska användas. Självständig förflyttning utomhus och möjlighet till alternativ motorisk träning. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Förvaringsutrymme för cykeln ska finnas. Brukaren ansvarar för skötsel och underhåll, där ingår punktering. Godkänt lås och belysning är ett egenansvar. Hjälpmedelsanvisningarna

27 CYKLAR PARCYKLAR OCH TANDEMCYKLAR Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Pedaldrivna hjälpmedel med två eller flera sadlar som möjliggör för flera personer att använda samma fordon. Person med funktionsnedsättning som inte kan cykla ensam i trafiken. Tandemcykel eller parcykel Person med funktionsnedsättning som är i behov av tränings- och förflyttningshjälpmedel och som kan cykla men inte självständigt i trafiken. Cykeln ska användas regelbundet under året. Medcyklist är ansvarig för att hjälpmedlet framförs på ett säkert sätt i den miljö cykeln ska användas. Rullstolscykel Person med funktionsnedsättning som är i behov av sinnesstimulering utomhus vilket inte kan tillgodoses med annat hjälpmedel. Cykeln ska användas regelbundet under året. Medcyklist är ansvarig för att hjälpmedlet framförs på ett säkert sätt i den miljö cykeln ska användas. Möjliggöra förflyttning och träning utomhus med hjälp av annan person. Ge möjlighet till alternativ motorisk träning. Dubbelutrustning Nej. Här ingår tandemcykel där brukare sitter framför ledsagare, parcykel där brukare och ledsagare sitter bredvid varandra och cykel med fastkopplad vårdarmanövrerad rullstol (rullstolscykel). Hjälpmedelsanvisningarna

28 CYKLAR Par- och tandemcyklar kan lånas som fritidslån vid tillfälligt behov, högst 14 dagar. För mer information se, Person med synnedsättning som behöver cykel hänvisas till syncentralen. Brukaren ansvarar för skötsel och underhåll. Punktering åtgärdas av Hjälpmedelscentrum. Hjälpmedelsanvisningarna

29 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR MANUELLT TVÅHJULSDRIVNA RULLSTOLAR- MED UPPRESNINGSFUNKTION Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i rullstolen genom att, med båda händerna, skjuta på hjulens däck eller drivringar och därmed få rullstolen att rulla. Här ingår rullstol med uppresningsfunktion. Person med nedsatt gångförmåga som medför ett behov av förflyttning med rullstol samt behov av att kunna utföra aktivitet i stående. Person som har behov av frekvent ståträning i kombination med delaktighet. Aktivitetsbegränsning som medför behov av att framföra rullstol samt ett frekvent behov av att kunna utföra aktivitet i stående. Aktivitetsbegränsning som medför behov av att framföra rullstol samt ett frekvent behov av att utföra ståträning. Möjliggöra förflyttning samt utföra aktivitet i stående i olika miljöer. Befrämja de medicinska fördelar en stående position innebär. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Kontakta alltid hjälpmedelskonsulent inför utprovning. Checklistan inför utprovning av manuella rullstolar, se bilaga 12:2, ska alltid bifogas. Hjälpmedelsanvisningarna

30 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Rullstol med uppresningsfunktion Rullstol med uppresningsfunktion som hjälper person till ett passivt stående med stöd. Rullstol som självständigt manövreras med armarna alternativt körs av annan person. Rullstol med anpassningsmöjligheter avseende sittegenskaper. Utprovning Utprovning sker alltid tillsammans med hjälpmedelskonsulent och eventuellt leverantör. Rullstolen ska om möjligt provas ut i den miljö och under de förhållanden där den ska användas. n ansvarar för att brukaren får en tillräcklig träningsperiod. Däck och slang av upphandlat sortiment bekostas av sjukvårdshuvudmannen. Ifall annan modell av däck och slang önskas, införskaffas och bekostas det av brukaren. Byte och lagning av däck och slang sker på Hjälpmedelscentrum eller hemma hos brukaren. För mer information kontakta Hjälpmedelscentrum kundtjänst, Ett par drivhjul ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av extra drivhjul debiteras detta verksamheten som försäljning. Ett par drivringar i metall ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av friktionsdrivringar debiteras detta verksamheten som försäljning. Rullstol, tillbehör eller anpassning som endast är avsedda att användas inom organiserad idrottsverksamhet kan inte förskrivas. Vid kombination av hjälpmedel från olika leverantörer tänk på att godkänt kombinationsavtal krävs. Om kombinationsavtal saknas, se övergripande riktlinjer 5:3, kan anvisning om specialanpassning bli aktuell, se övergripande riktlinjer 5:4 samt bilaga A:9, arbetsorder specialanpassad produkt. För information kontakta hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedelsanvisningarna

31 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Transport i fordon Generellt rekommenderar ingen tillverkare att en manuell rullstol används som passagerarsäte i fordon. I de fall då det bedöms nödvändigt att person sitter kvar i rullstolen godkänner leverantörer detta med vissa krav. Det är viktigt att följa anvisningen i manualen från just den leverantör som tillverkat den aktuella rullstolen. Hjälpmedelsanvisningarna

32 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR MANUELLT TVÅHJULSDRIVNA RULLSTOLAR Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i rullstolen genom att, med båda händerna, skjuta på hjulens däck eller drivringar och därmed få rullstolen att rulla. Person med funktionsnedsättning som medför nedsatt eller avsaknad av gångförmåga inomhus och/eller utomhus, där behovet inte kan tillgodoses med gånghjälpmedel. Funktionsnedsättning som medför behov av att framföra rullstol självständigt med hjälp av drivringar och/eller genom att sparka sig fram. Möjliggöra självständiga förflyttningar inomhus och/eller utomhus. Möjliggöra goda sittegenskaper. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Den enklaste modellen av rullstol som tillgodoser behoven av förflyttning och sittegenskaper förskrivs i första hand. Checklista inför utprovning av manuell rullstol, se bilaga 12:2, ska alltid bifogas om stöd av hjälpmedelskonsulent önskas vid utprovning. Vid val av aktivrullstol ska alltid hjälpmedelskonsulent kontaktas för information om ärendegång. Hjälpmedelsanvisningarna

33 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Allroundrullstol Rullstol avsedd för dagligt bruk. Brukaren ska självständigt kunna manövrera rullstolen med armarna eller sparka sig fram, alternativt bli körd av en annan person. Rullstol med stora anpassningsmöjligheter avseende anpassning av sittande och köregenskaper som är lätt att justera efter brukarens behov. Rullstol med hopfällbart chassi och brett tillbehörssortiment. Aktivrullstol med sidosvängbara/avtagbara benstöd Rullstol som används större delen av dagen. Brukaren ska själständigt kunna manövrera rullstolen med armarna eller sparka sig fram. Rullstol med låg vikt och stabil ram som ger goda köregenskaper och underlättar lyft i och ur bil. Rullstol som med fördel väljs vid behov av stående överflyttningar. Aktivrullstol med fast front Rullstol som används större delen av dagen. Brukaren ska själständigt kunna manövrera rullstolen. Rullstol med låg vikt och stabil ram som ger goda köregenskaper. Rullstol som möjliggör självständiga lyft i och ur bil sittande i förarsätet. Rullstol där överförflyttning oftast sker via sidoförflyttningar. Aktivrullstol med lätt transportvikt Rullstol som används av vana rullstolsanvändare som självständigt, sittande i förarsätet, frekvent lyfter rullstolen i och ur bil. Rullstol med mycket låg vikt och stabil ram som ger mycket goda köregenskaper. Rullstol där överflyttning sker via sidoförflyttningar. Hjälpmedelsanvisningarna

34 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Komfortrullstol Rullstol för brukare som har behov av god sittkomfort och möjlighet till lägesförändring genom sitstiltning och ryggfällning. Rullstol med ett brett tillbehörssortiment och många inställnings- och anpassningsmöjligheter som är enkla att justera efter brukarens behov. Rullstol för brukare som, i begränsad omfattning, självständigt manövrerar rullstolen med armarna och eventuellt med hjälp av att sparka sig fram. Kan manövreras av brukare eller vårdare. Rullstol för brukare som oftast behöver hjälp med förflyttningar i och ur rullstolen. Utprovning Samtliga rullstolsmodeller levereras till förskrivare i standardinställning, om inget annat anges i förskrivningen. Rullstolen har anpassningsmöjligheter som ska utnyttjas för att ge brukaren en individuell sittkomfort och goda köregenskaper. Vissa inställningsmöjligheter kan innebära säkerhetsrisker. Var observant på bland annat tipprisk och brukarens vikt. Rullstolen ska om möjligt provas ut i den miljö och under de förhållanden där den ska användas. n ansvarar för att brukaren får en tillräcklig träningsperiod. Sker förskrivning av rullstol på sjukhus ska överrapportering angående fortsatt träning ske till övertagande förskrivare. Däck och slang av upphandlat sortiment bekostas av sjukvårdshuvudmannen. Ifall annan modell av däck och slang önskas, införskaffas och bekostas det av brukaren. Byte och lagning av däck och slang sker på Hjälpmedelscentrum eller hemma hos brukaren. För mer information kontakta Hjälpmedelscentrum kundtjänst, Ett par drivhjul ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av extra drivhjul debiteras detta verksamheten som försäljning. Hjälpmedelsanvisningarna

35 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Ett par drivringar i metall ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av friktionsdrivringar debiteras detta verksamheten som försäljning. Rullstol, tillbehör eller anpassning som endast är avsedda att användas inom organiserad idrottsverksamhet kan inte förskrivas. Vid kombination av hjälpmedel från olika leverantörer tänk på att godkänt kombinationsavtal krävs. Om kombinationsavtal saknas, se övergripande riktlinjer 5:3, kan anvisning om specialanpassning bli aktuell, se övergripande riktlinjer 5:4 samt bilaga A:9, arbetsorder specialanpassad produkt. För information kontakta hjälpmedelskonsulent. Transport i fordon Generellt rekommenderar ingen tillverkare att en manuell rullstol används som passagerarsäte i fordon. I de fall då det bedöms nödvändigt att person sitter kvar i rullstolen godkänner leverantörer detta med vissa krav. Det är viktigt att följa anvisningen i manualen från just den leverantör som tillverkat den aktuella rullstolen. Hjälpmedelsanvisningarna

36 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR MANUELLA RULLSTOLAR MED ENSIDESFRAMDRIVNING Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i rullstolen genom att bara en hand används. Person med funktionsnedsättning som medför nedsatt eller avsaknad av gångförmåga inomhus och/eller utomhus, och där rullstolen framförs genom att bara använda en hand. Aktivitetsbegränsning som medför behov av att framdriva en rullstol manuellt med hjälp av höger eller vänster hand och eventuellt med hjälp av att sparka sig fram. Möjliggöra självständig förflyttning inomhus och/eller utomhus. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Checklista inför utprovning av manuell rullstol, se bilaga 12:2, ska alltid bifogas om stöd av hjälpmedelskonsulent önskas vid utprovning. Rullstol med ensidesframdrivning Rullstol avsedd för dagligt bruk. Brukaren ska självständigt kunna manövrera rullstolen med en hand och eventuellt med hjälp av att sparka sig fram. Rullstol med stora anpassningsmöjligheter avseende sitt- och köregenskaper som är lätt att justera efter brukarens behov samt har ett brett tillbehörssortiment. Utprovning Samtliga rullstolsmodeller levereras till förskrivare i standardinställning, om inget annat anges i förskrivningen. Rullstolen har anpassningsmöjligheter som ska utnyttjas för att ge brukaren en individuell sittkomfort och goda köregenskaper. Vissa inställningsmöjligheter kan innebära säkerhetsrisker. Var observant på bland annat tipprisk och brukarens vikt. Hjälpmedelsanvisningarna

37 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Rullstolen ska om möjligt provas ut i den miljö och under de förhållanden där den ska användas. n ansvarar för att brukaren får en tillräcklig träningsperiod. Sker förskrivning av rullstol på sjukhus ska överrapportering angående fortsatt träning ske till övertagande förskrivare. Däck och slang av upphandlat sortiment bekostas av sjukvårdshuvudmannen. Ifall annan modell av däck och slang önskas, införskaffas och bekostas det av brukaren. Byte och lagning av däck och slang sker på Hjälpmedelscentrum eller hemma hos brukaren. För mer information kontakta Hjälpmedelscentrum kundtjänst, Ett par drivhjul ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av extra drivhjul debiteras detta verksamheten som försäljning. Ett par drivringar i metall ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av friktionsdrivringar debiteras detta verksamheten som försäljning. Rullstol, tillbehör eller anpassning som endast är avsedda att användas inom organiserad idrottsverksamhet kan inte förskrivas. Vid kombination av hjälpmedel från olika leverantörer tänk på att godkänt kombinationsavtal krävs. Om kombinationsavtal saknas, se övergripande riktlinjer 5:3, kan anvisning om specialanpassning bli aktuell, se övergripande riktlinjer 5:4 samt bilaga A:9, arbetsorder specialanpassad produkt. För information kontakta hjälpmedelskonsulent. Transport i fordon Generellt rekommenderar ingen tillverkare att en manuell rullstol används som passagerarsäte i fordon. I de fall då det bedöms nödvändigt att person sitter kvar i rullstolen godkänner leverantörer detta med vissa krav. Det är viktigt att följa anvisningen i manualen från just den leverantör som tillverkat den aktuella rullstolen. Hjälpmedelsanvisningarna

38 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR MANUELLA RULLSTOLAR SOM ÄR MOTORUNDERSTÖDDA Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Rullstolar utformade för att framföras av den person som sitter i rullstolen genom att med handen/händerna skjuta på hjulets/hjulens drivring/drivringar. Rullstolen har också en elektriskt driven mekanism, som hjälper till med framdrivningen. Person med funktionsnedsättning som medför nedsatt eller avsaknad av förmåga att framföra rullstolen genom att med handen/händerna skjuta på hjulets/hjulens drivring/drivringar. Aktivitetsbegränsning som innebär nedsatt förmåga att självständigt framföra rullstolen. Möjliggöra självständig förflyttning inomhus och/eller utomhus. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Checklista inför utprovning av manuell rullstol, se bilaga 12:2, ska alltid bifogas om stöd av hjälpmedelskonsulent önskas vid utprovning. Manuella rullstolar som är motorunderstödda Motoriserade drivhjul som monteras på en allround/aktivrullstol avsedd för dagligt bruk. Stolen ska kunna köras av brukare. Motoriserade drivhjul kan vara elektriskt drivna med joystick, vilket monteras på allround/aktivrullstol. I förskrivarens ansvar ingår att brukaren har tillräcklig kunskap om hantering av motoriserade drivhjul. Ett batteri ingår i hyran. Vid förskrivning av ytterligare batteri debiteras detta verksamheten som försäljning. Hjälpmedelsanvisningarna

39 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Däck och slang av upphandlat sortiment bekostas av sjukvårdshuvudmannen. Ifall annan modell av däck och slang önskas, införskaffas och bekostas det av brukaren. Byte och lagning av däck och slang sker på Hjälpmedelscentrum eller hemma hos brukaren. För mer information kontakta Hjälpmedelscentrum kundtjänst, Ett par drivhjul ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av extra drivhjul debiteras detta verksamheten som försäljning. Ett par drivringar i metall ingår i rullstolens hyra. Vid förskrivning av friktionsdrivringar debiteras detta verksamheten som försäljning. Rullstol, tillbehör eller anpassning som endast är avsedda att användas inom organiserad idrottsverksamhet kan inte förskrivas. Vid kombination av hjälpmedel från olika leverantörer tänk på att godkänt kombinationsavtal krävs. Om kombinationsavtal saknas, se övergripande riktlinjer 5:3, kan anvisning om specialanpassning bli aktuell, se övergripande riktlinjer 5:4 samt bilaga A:9, arbetsorder specialanpassad produkt. För information kontakta hjälpmedelskonsulent. Transport i fordon Generellt rekommenderar ingen tillverkare att en manuell rullstol används som passagerarsäte i fordon. I de fall då det bedöms nödvändigt att person sitter kvar i rullstolen godkänner leverantörer detta med vissa krav. Det är viktigt att följa anvisningen i manualen från just den leverantör som tillverkat den aktuella rullstolen. Hjälpmedelsanvisningarna

40 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR MANUELLA VÅRDARMANÖVRERADE RULLSTOLAR Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Rullstolar utformade för att med hjälp av körhandtaget/handtagen framföras och styras av en annan person än den som sitter i rullstolen. Här ingår även sulky. Person med funktionsnedsättning som medför nedsatt eller avsaknad av förmåga att gå. Aktivitetsbegränsning som innebär att personen inte kan framföra rullstolen självständigt. Möjliggöra självständig förflyttning inomhus och/eller utomhus med hjälp av vårdare. Dubbelutrustning Se övergripande riktlinjer 3:14. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Checklista inför utprovning av manuell rullstol, se bilaga 12:2, ska alltid bifogas om stöd av hjälpmedelskonsulent önskas vid utprovning. Barn och ungdom Här ingår sulky med justerings- och inställningsmöjligheter vid behov av positionering. Ta hänsyn till produkter i öppna handeln som kan tillgodose barnets behov. Beakta rullstol som alternativ. Vårdarmanövrerad komfortrullstol Rullstol för person som har behov av god sittkomfort och möjlighet till lägesförändring genom sitstiltning och ryggfällning. Rullstol med ett brett tillbehörs sortiment och många inställnings- och anpassningsmöjligheter som kan justeras efter brukarens behov. Rullstol som manöverars av vårdare. Rullstol för person som behöver hjälp med förflyttningar i och ur rullstol. Hjälpmedelsanvisningarna

41 MANUELLT DRIVNA RULLSTOLAR Utprovning Samtliga rullstolsmodeller levereras till förskrivare i standardinställning, om inget annat anges i förskrivningen. Rullstolen har anpassningsmöjligheter som ska utnyttjas för att ge brukaren en individuell sittkomfort och goda köregenskaper. Vissa inställningsmöjligheter kan innebära säkerhetsrisker. Var observant på bland annat tipprisk och brukarens vikt. Rullstolen ska om möjligt provas ut i den miljö och under de förhållanden där den ska användas. n ansvarar för att brukaren får en tillräcklig träningsperiod. Sker förskrivning av rullstol på sjukhus ska överrapportering angående fortsatt träning ske till övertagande förskrivare. Vid kombination av hjälpmedel från olika leverantörer tänk på att godkänt kombinationsavtal krävs. Om kombinationsavtal saknas, se övergripande riktlinjer 5:3, kan anvisning om specialanpassning bli aktuell, se övergripande riktlinjer 5:4 samt bilaga A:9, arbetsorder specialanpassad produkt. För information kontakta hjälpmedelskonsulent. Transport i fordon Generellt rekommenderar ingen tillverkare att en manuell rullstol används som passagerarsäte i fordon. I de fall då det bedöms nödvändigt att person sitter kvar i rullstolen godkänner leverantörer detta med vissa krav. Det är viktigt att följa anvisningen i manualen från just den leverantör som tillverkat den aktuella rullstolen. Hjälpmedelsanvisningarna

42 MOTORDRIVNA RULLSTOLAR ELDRIVNA RULLSTOLAR MED MANUELL STYRNING Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. I samråd med leg. läkare och hjälpmedelskonsulent. Rullstolar som drivs av en elektrisk motor och som styrs mekaniskt genom att förändra inriktningen av styrhjulen. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att gå. Aktivitetsbegränsning som innebär stor svårighet att gå och röra sig utomhus och där behovet inte kan tillgodoses med gånghjälpmedel eller manuell rullstol. Inga medicinska hinder får förekomma hos brukaren. Brukaren ska kunna framföra den eldrivna rullstolen självständigt och på ett säkert sätt. Ett riktvärde för att personen anses ha behov av eldriven rullstol är att den framförs minst 20 timmar per år. För barn och ungdom Läkaren ansvarar för att det inte föreligger medicinska hinder för brukaren att framföra eldriven rullstol. Eventuella perceptionsstörningar ska beaktas vid bedömningen. Dubbelutrustning Möjliggöra ökad självständighet på ett påtagligt sätt i dagliga livets aktiviteter i närmiljön. Nej. Förvaring och laddning av den eldrivna rullstolen ska ske i ett låsbart, torrt utrymme som håller en temperatur av minst +5 grader C. Se bilaga 12:7, krav på förvaring och laddningsplats för eldriven rullstol. Byte av eldriven rullstol, se övergripande riktlinjer 3:15. Ny modell eller färgsättning motiverar inte byte. Hjälpmedelsanvisningarna

43 MOTORDRIVNA RULLSTOLAR Återtagande av eldriven rullstol kan ske då den används mindre än riktvärdet 20 timmar per år eller om brukaren inte längre uppfyller kriterierna. Eldriven rullstol med manuell styrning levereras av förskrivare tillsammans med personal från Hjälpmedelscentrum efter bokad tid med brukare. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Checklista vid förskrivning av eldriven rullstol, se bilaga 12:3, ska vara fullständigt ifylld och skickas till Hjälpmedelscentrum. n är ansvarig för bedömning om brukaren klarar av att framföra eldriven rullstol. Vid behov ska förskrivaren samråda med läkare för bedömning. Läkarintyget bekostas av brukaren. Eldriven rullstol ska inte förskrivas till brukare som har pågående alkohol- och/eller drogmissbruk alternativt mediciner som påverkar körförmågan negativt. När det gäller kognitivt funktionshindrades möjlighet att lära sig hantera och använda eldriven rullstol, är träningens upplägg och omfattning av betydelse. En längre period av pedagogisk tillrättalagd träning i den egna miljön är oftast nödvändig. Läkarutlåtande krävs vid förskrivning till denna grupp. Se bilaga 12:3, checklista vid förskrivning av eldriven rullstol. Barn och ungdom Föräldrar eller annan vårdgivare ansvarar för att barnet/ungdomen kör i lämplig trafikmiljö. Se bilaga 12:5, att träna och köra eldriven rullstol. Utprovning Eldriven rullstol ska om möjligt provas ut i den miljö och under de förhållanden där den ska användas. Hjälpmedelsanvisningarna

44 MOTORDRIVNA RULLSTOLAR ansvarar för att de skötsel-/bruksanvisningar som medföljer den eldrivna rullstolen ges till brukare eller annan ansvarig person. ansvarar för att förbindelseavtalet, se 20till%20dig%20som%20fått%20hjälpmedel%20förskrivna %20inkl%20%20Låneförbindelse.pdf gås igenom och undertecknas av brukaren eller annan ansvarig person. Vid utleverans av eldriven rullstol medföljer häftet Information till dig som får låna en eldriven rullstol. n ansvarar för att sista sidan fylls i. Driftidsmätaren avläses av förskrivaren vid utleverans, vilket ligger till grund för uppföljningen. Körträning i användarmiljön krävs för att få köra eldriven rullstol och checklista ska användas. Se bilaga 12:4, checklista för körträning av eldriven rullstol. n ansvarar för att brukaren får en erforderlig trafikundervisning och efter träning på ett säkert sätt kan framföra den eldrivna rullstolen. n ska ge instruktioner om skötsel och underhåll av eldriven rullstol. Uppföljning n ska göra uppföljning efter tre månader därefter minst en gång om året. Använd bilaga 12:6, uppföljningsformulär eldriven rullstol, som bifogas brukarens journal. Vid uppföljning utvärderas mål och om ev. korrigeringsåtgärder behöver göras. Driftidsmätare ska avläsas för att avgöra nyttjandegraden. Vid körtid under 20 timmar per år ska den eldrivna rullstolen återlämnas om inte speciella skäl föreligger. Vid transport i fordon ska inte brukaren använda eldriven rullstol med manuell styrning som bilsäte. Se respektive leverantörs bruksanvisning. Däck, slang inkl. montering och normal förbrukning av batteri bekostas av sjukvårdshuvudmannen. Hjälpmedelsanvisningarna