Reviderad av förbundsdirektionen, 15, den 26 mars Riktlinjer för bedömning och handläggning av enskilda avlopp

Transkript

1 Reviderad av förbundsdirektionen, 15, den 26 mars 2013 Riktlinjer för bedömning och handläggning av enskilda avlopp

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Riktlinjer Fastställande av skyddsnivå Hög skyddsnivå ur miljöskyddssynpunkt Hög skyddsnivå ur hälsoskyddssynpunkt Bedömning i varje enskilt fall Funktionskrav Grundkrav Generella försiktighetsmått Hälsoskydd, normal nivå Hälsoskydd, hög nivå Miljöskydd, normal nivå Miljöskydd, hög nivå Prioriteringsgrupper med åtgärdstider... 6 Prioriteringsgrupp A: direkt förbud åtgärdstid 8 månader... 6 Prioriteringsgrupp B: åtgärdstid 1 år... 6 Prioriteringsgrupp C: åtgärdstid 3 år... 6 Prioriteringsgrupp D: åtgärdstid 5 år... 7 Prioriteringsgrupp E: åtgärdstid 10 år... 7 Prioriteringsgrupp F: bevakning sätts på fastigheten i MiljöReda... 7 Övriga bedömningsgrunder Samlad bebyggelse/gemensamhetsanläggningar Avslag på tillstånd till avlopp Anslutning till det kommunala avloppsnätet Bedömning av känsliga områden Vad styr bedömningen av känsliga områden? Berörda områden inom Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Dricksvattentäkter Natura Naturreservat Övergödda sjöar/vattendrag Fritidshusområden/omvandlingsområden Vilka bestämmelser reglerar enskilda avlopp?

3 5 Handläggningsrutiner Länkar Bilaga 1 Natura 2000-områden Bilaga 2 Naturreservat Bilaga 3 Kommunala avloppsreningsverk Inledning Riktlinjerna syftar till att underlätta handläggning och bedömning av när hög skyddsnivå ska tilllämpas inom Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner, då en övergripande bedömning har gjorts över vilka områden som är extra känsliga. Handläggningen underlättas även av att relevanta dokument är samlade. Informationen ska vara lättillgänglig för fastighetsägare och entreprenörer. I Miljöförbundet Blekinge Väst geografiska tillsynsområde finns ca 8745 enskilda avloppsanordningar, alltså fastigheter som inte har avlopp anslutet till kommunalt avloppssystem. Miljöförbundet har under 2009 genomfört inventering av enskilda avloppsanordningar i Karlshamns och Sölvesborgs kommuner. I Olofström genomfördes inventering under Inventeringen har genomförts för att identifiera dåliga enskilda avloppsanordningar som är i behov av någon form av åtgärd. I de tre kommunerna var det cirka 4000 avlopp som var i behov av åtgärd. Avloppsvatten från hushåll innehåller mikroorganismer, organiska ämnen och näringsämnen. Mikroorganismer som bakterier och parasiter kan ge upphov till sjukdomar och det är därför viktigt att dessa omhändertas i avloppsanordningen. Organiska ämnen och näringsämnen, som t.ex. fosfor, ger upphov till syrebrist och övergödning i Östersjön, sjöar och vattendrag, i de fall där reningen av avloppsvattnet inte är tillräcklig. För att nå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen behöver avloppsanordningar med bristande rening åtgärdas. Då enskilda avlopp, efter jordbruk och avloppsreningsverk, är en av de största utsläppskällorna av näringsämnen är det av betydande vikt att tillsynen av enskilda avlopp sker i sådan omfattning att avloppsanordningar med otillräcklig rening upptäcks och åtgärdas. Det finns en mängd av olika tekniska lösningar på marknaden t.ex. infiltration, markbädd, minireningsverk, sluten tank, sorterande lösningar m.fl. Beroende på vilken typ av avloppsvatten det handlar om, hur många fastigheter och vilken skyddsnivå som gäller, hur marken ser ut liksom grundvattenförhållanden, kan olika lösningar vara aktuella. 3

4 2 Riktlinjer 2.1 Fastställande av skyddsnivå Som utgångspunkt bör nedanstående användas för bedömning om avloppsanordningen ska uppfylla reningskrav för hög skyddsnivå. I andra fall ska reningskrav motsvarande normal skyddsnivå uppfyllas. Vid bedömning om hög skyddsnivå ska normal skyddsnivå också vara uppfylld Hög skyddsnivå ur miljöskyddssynpunkt Sveriges länsstyrelser och vattenmyndigheter har tagit fram ett arbetsmaterial som heter Vattenkartan, vilken vanligen ligger till grund vid bedömning av normal och hög skyddsnivå. Vattenkartan ger information om aktuell status för grundvatten och ytvatten samt risk för att inte uppnå god status i dessa Som ytvatten räknas sjöar, vattendrag och hav eller ett område som täcks av vid högsta förutsebara vattenstånd. Hög skyddsnivå avseende enbart fosfor tillämpas normalt 100 meter från strandkanten för ytvatten. Hög skyddsnivå avseende både kväve och fosfor tillämpas normalt inom 300 meter från Östersjön samt inom 100 meter från strandkanten för ytvatten i de områden där det finns risk att inte uppnå god status till år Hög skyddsnivå ur hälsoskyddssynpunkt De områden där hög skyddsnivå för hälsoskydd kan bli aktuell är i huvudsak relaterade till dricksvatten eller där många människor kan riskera att komma i nära kontakt med avloppsvatten, t.ex. vid badplatser. Syftet är att minimera riskerna för smittspridning via avloppsvatten. Vid hög skyddsnivå för hälsoskydd behöver vanligen även krav på hög skyddsnivå för miljöskydd ställas, eftersom kväve- och fosforbelastningen ska hållas låg i dessa områden. I följande områden tillämpas normalt hög skyddsnivå för hälsoskydd samt miljöskydd: Inom skyddsområden för vattentäkter, såvida inte vattenskyddsföreskrifterna säger annat, såväl kommunala som privata. Områden som har en hög sammanlagd belastning, eller där belastningen riskerar att bli hög i framtiden. Exempelvis områden med samlad bebyggelse (enligt definitionen i planoch bygglagen PBL) samt omvandlingsområden. Badplatser som omfattas av Badvattendirektivet (76/160/EEG). Kommunalt inrättade badplatser och större allmänna badplatser. Inom ett område av meter från en sådan badplats, transporttiden i marklagren ska inte vara kortare än tre månader Bedömning i varje enskilt fall Bedömning av skyddsnivå ska göras i varje enskilt fall. Exempelvis kan avståndet med hög skyddsnivå till ett övergött vattendrag eller sjö både vara kortare eller längre än som anges i den övergripande bedömningen. Markförhållandena kan vara sådana att avloppsvattnet tar längre eller kortare tid på sig innan det når vattendraget, badplatsen eller dricksvattentäkten, t.ex. i lerig mark där tiden är betydligt längre än i grusig mark. Även avstånd till grundvatten och berg har betydelse för om avståndet kan ändras. 4

5 2.2 Funktionskrav Grundkrav Dag- och dräneringsvatten leds inte till avloppsanordningen. Avståndet mellan underkant på infiltrationens spridningslager och högsta grundvattennivå eller berg understiger inte 1 meter. Avloppsanordningens funktion och kondition är enkel att kontrollera genom att inspektera slamavskiljare, fördelningsbrunn och luftningsrör. Avloppsanordningen är utformad så att service och underhåll kan genomföras. Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt att dess funktion kan upprätthållas under dess livslängd. Avloppsanordningen är, i den mån det behövs, försedd med larm om det uppstår drift-, eller andra funktionsstörningar. Ett larm bör alltid finnas som varnar innan en sluten behållare för avloppsvatten har blivit full. Avloppsanordningen har en drifts- och underhållsinstruktion från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anläggningens funktion. Det finns möjlighet till provtagning på utgående vatten från avloppsanordningen. Avloppsanordningen är, med undantag för ev. infiltrerande del, tät för att hindra in- och utläckage av vatten Generella försiktighetsmått 1. Fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel används. 2. Teknik som begränsar vattenanvändningen rekommenderas, t.ex. vattensnål armatur Hälsoskydd, normal nivå 1. Utsläpp av avloppsvatten får inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, eller där människan kan exponeras för det, exempelvis förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. 2. Hanteringen av restprodukter från avloppsanordningen ska ske så att spridning av smittämnen förhindras Hälsoskydd, hög nivå Utöver 1 och 2: 3. Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, öka uppehållstiden, utjämna varierande flöden eller ta emot eventuellt bräddat vatten. 5

6 2.2.5 Miljöskydd, normal nivå 1. Åtgärder vidtas för att minimera risken för smitta och olägenhet för djur. 2. Avloppsanordningen försvårar inte återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. 3. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (BOD 7 ). 4. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-p) Miljöskydd, hög nivå Utöver Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (tot-p). 6. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve (tot-n). Kravet på rening av kväve till 50 % vid hög skyddsnivå gäller i de fall då de kommunala reningsverken också ska uppfylla den reningen. 2.3 Prioriteringsgrupper med åtgärdstider Tillsynsmyndigheten kan ofta tillämpa generell tidsfrist i sina förelägganden. En högre prioritet ska dock ges till avlopp där man bedömer att det finns speciella skäl, exempelvis omedelbara hälsorisker. Prioritering görs i grupp A-F enligt följande: Prioriteringsgrupp A: direkt förbud åtgärdstid 8 månader Avlopp som medför omedelbara miljö- och hälsorisker. Exempelvis avlopp som orsakar/kan orsaka förorening av annans dricksvattentäkt än den egna eller innebär stor påverkan på badvatten eller andra känsliga ytvatten. Permanent- och fritidshus med WC som saknar slamavskiljning och släpper avloppsvattnet direkt eller via dräneringsledning till ytvatten eller grundvatten. Prioriteringsgrupp B: åtgärdstid 1 år Permanent- och fritidshus med WC som saknar längre gående rening än slamavskiljning och släpper avloppsvattnet direkt eller via dräneringsledning till ytvatten. Permanent- och fritidshus med WC där slamavskiljaren saknar T-rör eller visar kraftigt nedsatt funktion. I de fall då efterbehandling av avloppsvatten inte är känt av vare sig fastighetsägare eller miljöförbundet ska detta ses som ett direktutsläpp och åtgärdas inom 1 år. Det är fastighetsägarens uppgift att visa vilken efterbehandling som finns på fastigheten för att eventuellt få byta prioriteringsgrupp. Avledning av avloppsvatten till åkerdränering. Prioriteringsgrupp C: åtgärdstid 3 år Infiltrationer med uppenbart nedsatt funktion. T.ex. en vattenmättad infiltration har en betydligt sämre reningskapacitet. Är det dessutom grundvatten som går upp i infiltrationen innebär detta att avloppsvatten står i direkt kontakt med grundvatten. Dricksvattenbrunnar i närområdet kan då påverkas. 6

7 Prioriteringsgrupp D: åtgärdstid 5 år Övriga permanent- och fritidshus där påverkan från avloppsanläggningen bedöms ha måttligare men inte försumbar betydelse för grundvatten eller ytvatten, t.ex. där avloppsvattnet leds till en stenkista eller en sjunkbrunn. Permanent- och fritidshus med enbart BDT-vatten som saknar längre gående rening än slamavskiljning och släpper avloppsvatten direkt eller via dräneringsledning till ytvatten. Permanent- och fritidshus med enbart BDT-vatten där slamavskiljaren saknar T-rör eller visar kraftigt nedsatt funktion. Dräneringsslangar i åker ska bedömas som stenkista då det anses som ett okontrollerat omhändertagande av avloppsvatten. Infiltrationer som anlagts i åker som brukas, och följaktligen traktorer, skördemaskiner och andra fordon kör på infiltrationsbädden, ska göras om på en ny placering. Fordon packar ihop infiltrationsmaterialet och förstör spridningsledarna. Prioriteringsgrupp E: åtgärdstid 10 år Permanent- och fritidshus med enbart BDT-vatten och då detta leds till en stenkista eller dylikt med föregående slamavskiljning. Permanent- och fritidshus med sluten tank för både WC och BDT-vatten. BDT-vattnet ska separeras från den slutna tanken för att undvika täta tömningar. Prioriteringsgrupp F: bevakning sätts på fastigheten i MiljöReda Fastigheter där man av olika skäl anser att det för närvarande inte behöver drivas krav på åtgärder trots att brister finns, exempelvis då fastigheten står obebodd. Dispens kan ges i enskilda fall då synnerliga skäl föreligger. Där förbundsdirektionen fattar beslut om dispens ska bevakning sättas på fastigheten i MiljöReda. Ärendet kommer även skivas in i fastighetsboken. För fastigheter som ligger inom område som omfattas av utbyggnadsplaner för allmänt VA senast år 2024, sker bevakning av när anslutning är möjlig. När anslutning är möjlig ställs krav på de fastighetsägare som inte frivilligt ansluter sig till det allmänna VA-nätet. Övriga bedömningsgrunder Avloppsvatten får inte vidarebefordras till gödselbrunn utan hygienisering. Detta på grund av risken för spridning av salmonella och EHEC. SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) avråder från att sprida toalettavfall på mark som ska brukas för foder eller livsmedel, men även på växter som inte ska ätas, t.ex. salix (energiskog), då det tar lång tid för smittämnen att brytas ned i mark. Någon form av hygienisering är nödvändig för att säkerställa smittans oskadliggörande innan spridning i miljön. Om fastigheten ligger inom kommunalt verksamhetsområde för avlopp och befintlig enskild anläggning inte är godkänd ska fastighetsägaren ansluta fastigheten till detta inom maximalt 5 år. Om avloppsanläggningen ligger inom direkt påverkansområde för annans dricksvatten eller ytvatten ska åtgärdstiden vara maximalt 6 månader. Äldre markbäddar kan föräväntas ha förlorat större delen av sin reningskapacitet och behöver därför provtas efter ca 10 år från inrättande. Provtagning ska utföras av sakkunnig i samråd med Miljöförbundet. Då det på fastigheten finns sluten tank för WC kan denna behållas. Då det på fastigheten finns någon form av torr toalettlösning ska behandlingen av BDT-vatten redovisas. En sådan avloppsanläggning ska bestå av minst tvåkammarbrunn med infiltration eller markbädd. Hanteringen av toalettavfallet ska också redovisas. 7

8 Bedömningarna är gjorda utifrån recipientprovtagning i Karlshamns och Sölvesborgs kommuner 2008, Naturvårdsverkets Fakta Små avloppsanläggningar hushållsspillvatten från högst 5 hushåll samt den veterinärmedicinska tidsskriften SVA-vet nr Samlad bebyggelse/gemensamhetsanläggningar Gemensamma avloppsanläggningar är att föredra då två eller flera närliggande hus ska anlägga avloppsanläggning. Gemensamma anläggningar föredras eftersom det innebär ett minskat antal utsläppspunkter och en jämnare belastning. 2.5 Avslag på tillstånd till avlopp Enligt MB 9 kap. 7 ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Finns det inte någon möjlighet att uppfylla detta kan inte tillstånd för en avloppsanläggning ges. Det är viktigt att vara medveten om att det inte alltid är möjligt att anlägga alla typer av avloppsanläggningar på en fastighet. 2.6 Anslutning till det kommunala avloppsnätet Det är Karlshamns kommuns VA-enhet som ansvarar för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Karlshamns kommun, Olofströms kraft AB i Olofströms kommun och Sölvesborg Energi i Sölvesborgs kommun. Fastighetsägare som vill ansluta sin fastighet till den allmänna anläggningen ska göra en skriftlig anmälan till respektive VA-bolag. 2.7 Kretsloppslösningar Enligt MB 2 kap. 5 ska möjligheterna till återanvändning och återvinning utnyttjas, samtidigt är det viktigt att risken för spridning av smittämnen, tungmetaller och läkemedelsrester minimeras. Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner har ännu inte någon bra lösning för återföring av avloppsfraktioner Kommunen uppmuntrar dock kretsloppsanpassade lösningar för avloppsfraktioner så länge en hygienisk säkerhet upprätthålls. 3 Bedömning av känsliga områden 3.1 Vad styr bedömningen av känsliga områden? Geografiska områden eller typer av områden kan delas in i hög eller normal skyddsnivå, beroende på vilken skyddsgrad de behöver. Vid hög skyddsnivå anses området vara mer känsligt för utsläpp av näringsämnen och/eller smittämnen från avloppsanläggningar. Bedömning av känsliga områden utgår ifrån de kriterier som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7). Kriterierna anges i sex punkter och när någon eller några av dessa punkter är uppfyllda gäller hög skyddsnivå ur miljö- och/eller hälsoskyddssynpunkt. 1. Utsläppet från anordningar av aktuell typ kan befaras ha negativ inverkan på det skyddade intresset i ett område som enligt 3 kap. 2 förordningen (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är upptaget i registret över skyddade områden. Områden som är skyddade enligt direktiv från EU ska därför ha hög skyddsnivå. Enligt artikel 6 i vattendirektivet ska hög skyddsnivå gälla vid dricksvattentäkter som tjänar fler än 50 personer eller levererar mer än 10 m 3 vatten per dag. Hög skyddsnivå gäller även vatten som fastställts som rekreationsvatten, såsom badvatten (2006/7/EG). Hög skyddsnivå innefattar även Natura 2000 områden som omfattas av art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) samt områden där vattenkvaliteten är avgörande för bevarandet av arter eller livsmiljöer. 2. Andra yt- eller grundvattentäkter för dricksvatten än sådana som avses i 1, finns inom anordningens påverkansområde och anordningen kan befaras bidra till olägenheter vad beträffar tillgången till vatten eller vattnets kvalitet i dessa täkter såsom dricksvatten till djur. 8

9 Här avses små vattentäkter som ger mindre än 10 m 3 per dygn eller betjänar mindre än 50 personer, samt även enskilda vattenbrunnar. 3. Skyddsintresset för områden som är skyddade enligt MB 7 kap. medför ett behov av särskilda försiktighetsmått. Här avses bland annat vattenskyddsområden, såsom kommunens vattentäkter. Även nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden och djur- och växtskyddsområden omfattas. 4. Utsläpp av renat avloppsvatten sker direkt, utan föregående fördröjning i exempelvis dike, till känsligt ytvatten, t.ex. nära badplats. Här avses utsläpp av renat avloppsvatten till sjöar eller vattendrag som är påverkat av övergödning. Om avloppsvattnet leds i täta ledningar till sjö eller vattendrag räknas det som utsläpp direkt till ytvatten. 5. Den sammanlagda belastningen i området är eller riskerar att bli hög på grund av antalet utsläppskällor; exempelvis inom s.k. omvandlingsområden där fritidsbebyggelse har omvandlats till permanentbostäder och där detta kan medföra successivt försämrad vattenkvalitet eller -kvantitet. 6. Recipient eller omgivning är känslig av andra skäl. Här avses områden som är särskilt känsliga och skyddas av internationella eller nationella mål. Områden som berörs kan vara de som omfattas av den nationella strategin för skydd av särskilvärdefulla sjöar och vattendrag, vilket är ett delmål för det nationella målet levande sjöar och vattendrag. 3.2 Berörda områden inom Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Dricksvattentäkter I Karlshamns kommun finns två vattenverk. Ringamåla är en grundvattentäkt som förser Ringamåla tätort med vatten och Långasjön är en ytvattentäkt som förser större delarna av Karlshamns kommun med vatten, dessutom finns en reservvattentäkt i Åryd. ( Länk till Karlshamns dricksvatten) I Olofströms kommun sker den kommunala vattenförsörjningen från två vattenverk, Olofströms tätort och Hemsjö. I Olofström används både ytvatten från sjön Halen och grundvatten till att framställa dricksvatten. Dessa vattentäkter omfattas av vattenskyddsområden. (Länk till Olofströms dricksvatten) I Sölvesborgs kommun produceras vatten i 16 vattenverk. Vattenuttag sker i grundvattentäkter. I Sölvesborgs tätort finns fyra vattenverk och i Mjällby två stycken. Vattenverk finns även på Hanö och i Nogersund, Hällevik, Hörvik, Torsö, Mörby, Västra Näs, Djupekås och Gammalstorp. (Länk till Sölvesborgs dricksvatten) Vattenskyddsområden omfattas av hög skyddsnivå ur hälsoskyddssynpunkt Natura 2000 Enligt lag, MB 7 kap. 28 a, är det inte tillåtet att vidta åtgärder som på ett betydande sätt påverkar ett Natura 2000 område. Detta gäller även om åtgärden sker utanför Natura 2000 området. (Länk till Natura 2000 områden i Blekinge.) 9

10 3.2.3 Naturreservat Naturreservat bildas för att långsiktigt skydda värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Varje naturreservat är unikt och har därför egna föreskrifter för att värdena ska bevaras. Om avloppet planeras ligga inom ett naturreservat krävs det att länsstyrelsen kontaktas. (Länk till Naturreservat i Blekinge län.) Övergödda sjöar/vattendrag Inom Miljöförbundets geografiska verksamhetsområde bedöms följande ytvatten ha övergödningsproblem: Karlshamn Olofström Sölvesborg Gallån Snöflebodaån Hörviksbäcken Långasjön Västra Orlundsån Siretorpskanalen Mieån Östra Orlundsån Vesankanalen Mörrumsån Årydsån Östersjön Östra Orlundsån Västra Orlundsån Östersjön Östra Orlundsån Ytvatten som bedöms ha övergödningsproblem redovisas i kartan Miljöproblem övergödning (Länsstyrelsen i Blekinge Län) Fritidshusområden/omvandlingsområden Det är främst i Karlshamns och Sölvesborgs kommuner som trycket på omvandling av fritidshusområden till permanent boende finns. Detta medför en risk för en ökad belastning från enskilda avlopp då många vill förbättra standarden i sina fritidshus genom att dra in vatten och installera WC. Fritidshusområden består ofta av tomter som ligger tätt. Risken med att anlägga avlopp för WC i sådana områden är att eventuella vattentäkter kan komma att ligga för nära avloppen och att vattentäkten förorenas av avloppsvattnet. Risken blir också stor för en negativ påverkan ur miljösynpunkt då det blir ett stort näringsutsläpp som är koncentrerat till ett begränsat område. 4 Vilka bestämmelser reglerar enskilda avlopp? Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål där det beskrivs vilken kvalitet vi vill ha på vår miljö i framtiden. Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård är miljökvalitetsmål som omfattas av tillsynen av enskilda avlopp. Naturvårdsverket bedömer att miljökvalitetsmålet Ingen övergödning kommer att bli mycket svårt att nå till år 2020, vilket är året som är satt som målår. Arbetet med enskilda avlopp utgår från EU s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). I vattendirektivet anges bl.a. att syftet är att minska och hindra föroreningar i sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten samt att vi ska nå god ekologisk och kemisk status i alla vatten till år För att nå dit har Sverige valt att inrätta 5 vattenmyndigheter. Miljöförbundets tillsynsområde ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt med säte i Kalmar. Vattenmyndigheterna har tagit fram miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för att vi ska lyckas nå målet med god eko- 10

11 logisk och kemisk status i våra vatten till 2015 och för att inte tillståndet i någon vattenförekomst försämras. Miljökvalitetsnormerna anger vilken status en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Undantag från att nå miljökvalitetsnormen har gjorts i flera fall när statusen på vattenförekomsten varit måttlig eller sämre. I dessa fall har målåret skjutits fram till senast Trots att tiden för uppnådd miljökvalitetsnorm flyttats fram ska åtgärder för att nå normen vara påbörjade När miljökvalitetsnormerna är fastställda är de juridiskt bindande för kommuner och myndigheter. Direktiv från EU ska inarbetas i den svenska lagstiftningen. Direktiven anger vad som skall uppnås men inte på vilket sätt. Den svenska miljölagstiftningen, miljöbalken (MB), ska se till att vi uppnår det som anges i EU s direktiv när det gäller miljön. I Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) framgår hur Naturvårdsverket tolkar att MB 2 kap. och 26 kap. samt och 19 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) bör tillämpas. Enligt MB 2 kap. 3 bör tillsyn och tillståndsprövning relateras till en normal eller hög skyddsnivå vid avloppsanordningen. Förutom den nationella lagstiftningen finns det även lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter samt områdesbestämmelser att ta hänsyn till. 11

12 5 Handläggningsrutiner Schematisk beskrivning av ett tillstånds-/anmälningsärende avseende enskilda avlopp som det ser ut i normalfallet: Sökande kontaktar MBV för information och vägledning kring avloppslösning. Sökande ombesörjer att provgrop grävs, varefter MBV kontaktas. Ansökningshandlingar inkommer till MBV och granskas. Eventuella kompletteringar begärs in. Ansökningshandlingarna sänds till berörda grannar för yttrande. Tillstånds-/anmälningsbeslut kan lämnas. Kopia på beslutet skickas till ansvarig gräventreprenör. Sökande återsänder delgivningskvittot för beslutet. Slutbesiktning görs av MBV om ansvarig gräventreprenör är okänd av MBV. Ansvarig gräventreprenör skickar in entreprenörsrapport tillsammans med foton från anläggningsarbetet. Meddelande om att anläggningen är utförd i enlighet med tillståndet sänds till sökande och ärendet avslutas. 12

13 6 Länkar Under boende finns information om enskilda avlopp Här finns mycket information om enskilda avlopp Här finns bland annat de allmänna råden om små avlopp Om du vill ansluta till det kommunala avloppsnätet går det bra att kontakta nedanstående bolag: Andra nyttiga länkar: Här kan du ta del av hur vattenförvaltningen genomförs i Sverige Här finns bl.a. information om skyddad natur i Blekinge Lokala-forordningar/ Länk till lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Karlshamns kommun Länk till lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Olofströms kommun. Länk till lokala hälsoskyddsföreskrifter för Sölvesborgs kommun. 13

14 Bilaga 1 Natura 2000-områden 2011 I Karlshamns kommun finns det 28 Natura 2000 områden: Bellevueparken Långasjönäs Boarp Mörrumsån Bockön-Mjöön Persgärde Bökemåla Ringamåla Elleholm Slänsmåla Elleholm Norra Strömma Eriksberg Stärnö Fölsö Tattamåla Grimsmåla Tjärö Hjärtsjömåla Tjärö-Bockön-Eriksberg Härnäs Tärnö-Harö-Brorsö Ire Tärnö-Yttre Ekö Kvallåkra Öjasjömåla Loberget Östra Kvallåkra I Olofströms kommun finns det 19 Natura 2000 områden: Angölsmåla Holje Baggeboda Komperskulla Blankatorpet Kullan Boafall norra Käringahejan Boafall-Pieboda Ljungryda Brännarebygden Mulatorp Falsehultsmyren Raslången östra Gränum Snöfleboda Gåragöl Åmma Halen 14

15 I Sölvesborgs kommun finns det 20 Natura 2000 områden: Björkenabben Sillnäs Hanö Skinsagylet Hjärthallaberget Spraglehall Kråkenabben Stiby backe Kråkenabben nordväst Sölvesborgsviken Listers huvud Tocken Näsnabbarna Valje Pukaviksbukten Vållholmen Ryssberget Värhult Siesjön Västra Torsö 15

16 Bilaga 2 Naturreservat 2011 I Karlshamns kommun finns 22 naturreservat: Bockön-Mjöön Bökemåla Elleholm Eriksberg Eriksbergs stränder Fölsö Grimsmåla Hjärtsjömåla Hoka Hönebygget Ire Kvallåkra Käringahejan Loberget Långasjönäs Mörrumsåns dalgång Persgärde Stilleryd Tattamåla Tjärö Tärnö Östra Kvallåkra I Olofströms kommun finns 11 naturreservat: Halen Holje Kullan Käringahejan Lilla Nyteboda Ljungryda-Östafors bruk Mulatorp Mörrumsåns dalgång Siggaboda södra Skinsagylet Åmma I Sölvesborgs kommun finns 7 naturreservat: Hjärthalla Listers huvud Ryssberget Skinsagylet Spraglehall Stiby backe Valje 16

17 Bilaga 3 Kommunala avloppsreningsverk 2011 Olofström: Jämshögs reningsverk Ammoniumkväve 8 mg/liter under juni-okt Hemsjö Inget kvävekrav Sölvesborg: Sölvesborg Nogersund Djupekås Pukavik Hanö Kylinge Kväve < 12 mg/liter (årsmedelvärde & riktvärde) Inget kvävekrav Inget kvävekrav Inget kvävekrav Inget kvävekrav Inget kvävekrav Karlshamn: Sternö Mörrum Kväve < 12 mg/liter (årsmedelvärde & riktvärde) Inget kvävekrav 17