HORNSIMPA OCH BLÅMUSSLOR, STRÖMMEN INNANHAV. en bok om djur och växter i brackvatten SKORV MED ÖSTERSJÖMUSSLA, ARNÖVIKEN
|
|
- Daniel Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKORV MED ÖSTERSJÖMUSSLA, ARNÖVIKEN HORNSIMPA OCH BLÅMUSSLOR, STRÖMMEN INNANHAV en bok om djur och växter i brackvatten
2 ÖSTERSKÄGGAVIKEN Nämen... så där kan det väl inte se ut i Östersjön?! Jo, det kan det visst! Dykningen hade varat i mer än en halvtimme. Jag hade simmat på 3 till 7 meters djup och spanat intensivt efter blåstång i det grönbrunmurriga alglurvet på bottnen. Mina ögon hade vant sig vid och anpassat sig till det diffusa gröna halvdunklet i vattnet. Nu var jag på väg upp längs en rasbrant med stora stenblock. Min blick fastnade vid ett block som sköt ut från branten. Det satt på bara knappt 2 meters djup. Blockets undersida var klädd med purpurröd stenhinna, grågröna fläckar av spongier och en gles samling av vita havstulpaner. Vid kanten skymtade några av de gröna algtofsarna på blockets översida. Allt avtecknade sig mot en molnfri djupblå hösthimmel, sedd nästan rakt nerifrån genom drygt två meter vatten. Bilderna av blocket blev en besvikelse som vanligt. Mitt färgseende var anpassat till ljuset i den gröna undervattensvärlden. Färgfilmen i kameran klarar inte sådan anpassning! Bilderna blev grönaktiga... I datorn återskapade jag den överväldigande åsynen av klarrött mot himmelsblått. Så upplevde jag det! Men märk väl efter mer än en halvtimme nere i gröndunklet på större djup. Människor måste få uppleva naturen för att de ska bry sig om den. Miljövård blir ett tomt och innehållslöst begrepp för den som inte vet vad som finns att vårda. INNANHAV visar upp djur, växter och miljöer i brackvatten och beskriver dem begripligt. Boken vill inspirera till egna upptäckter, undersökningar och upplevelser i kustvattnen. INNANHAV kan beställas direkt från och genom bokhandeln eller dykbutikerna. Text, foto och grafisk formgivning: Inge Lennmark ISBN Inge Lennmark 2010 Tryckt hos Kolofon Baltic i Tallinn 2010 Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av författaren. Förbudet avser såväl text som bilder och gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, stencilering, bandinspelning etc.
3 INNANHAV en bok om djur och växter i brackvatten INGE LENNMARK SMALTÅNG OCH ELRITSOR, RÄVSÖN
4 INNEHÅLL INLEDNING MELLAN FÖRTVIVLAN OCH HOPPFULLHET... 6 UNDERVATTENSNATUR OCH DYKPLATSER DEN LÅNGA KUSTEN Öresund och sydkusten PORTEN MOT VÄRLDSHAVEN Kullaberg HÄR TAR DET SLUT Öresund... TVÅ HAV MÖTS HÄR BÖRJAR NÅGOT NYTT Falsterbo till Hanöbukten ÖPPEN KUST Åhus till Blekinge IN PÅ BLEKEN Egentliga Östersjön DET INNESLUTNA HAVET Öland och Kalmarsund ÖN MED SLAGSIDA Gotland FOSSILA KORALLREV Hamnefjärden FRILUFTSAKVARIET Norra Midsjöbanken MITT UTE PÅ HAVET Östergötland FLIKIGT Sörmland Skärgårdsöar BRÄNNSKÄR Grunda vikar LUGNA VATTEN Stockholms skärgård MELLAN KOBBAR OCH SKÄR Ytter- och innerskärgård OSTBITEN Zonering horisontellt och vertikalt MOSAIK Naturgas ur urberget NEDGÅNGEN TILL HELVETET Uppland SPARSMAKAT ÖVERDÅD Mot Ålands hav YTTERLIGHETER Forsmarksvikarna VIKAR I FÖRVANDLING Södra Bottenhavet MELLAN HAV OCH SJÖ UTSÖTAT HAV Innerskärgård och vikar LÄTTSALTADE VIKAR Höga Kusten DJUPA KUSTEN Innerskärgård ÖPPNA VIKAR YTTERSTA UDDEN Bottenviken MERA SJÖ ÄN HAV Älvmynning VID MYNNINGEN Långgrund öppen kust LÅNGGRUNT PÅ UTSIDAN Innerskärgård och vikar PÅ INSIDAN : TÅNGLAKE, LIMHAMN NATURTYPER I BRACKVATTEN VARKEN SALT ELLER SÖTT Stränder HAV MÖTER LAND Sand PÅ LÖSAN SAND Lera, gyttja, slam och dy GEGGIGT MEN FRODIGT Isskrapade hällar VÅRSTÄDAT Berghällar och fast berg PÅ HÄLLEBERGET Block och stenar ÖVER BLOCK OCH STEN Bottnar med rik växtlighet HAVETS ÄNGAR OCH SKOGAR Natedjungler OGENOMTRÄNGLIGT Kransalgsängar KRANS PÅ KRANS Ålgräsängar HAVETS PRÄRIER Tångskogar SKOGSMYLLER Rödalgssnår I PURPURSKRUD Hårdbottnar med sparsam växtlighet HAVETS BERG OCH KALFJÄLL Begreppet påväxt FULLSATT TILL SISTA PLATS Skydd och skugga HAVETS MÖRKA GÖMSLEN Djupa hårdbottnar ÖDSLIGT MEN INTE TOMT Mjukbottnar med sparsam växtlighet HAVETS SLÄTTER Musselmattor VIDDERNAS ERÖVRARE Sandbottnar SAND MEN INTE ÖKEN Slam- och dybottnar ÅTERVINNING Grusbottnar I KVARNEN Öppet hav HAVSVIDDERNA Vattnets färg SJÄLVA VATTNET
5 URSPRUNG OCH UTBREDNING SÄLLSAMMA MÖTEN Växter SOLDYRKARE Cyanobakterier, kiselalger och mossor UDDA TYPER Grönalger TOFSAR, TARMAR, KRANSAR Brunalger SVÄRMA I FULLMÅNENS SKEN Rödalger STUDIE I RÖTT Blomväxter VATTENBLOMMOR Fiskar INVANDRARHAV Kustfiskar DYKARNAS FISKAR Plattfiskar och torsk Kantnålsfiskar och gädda Spiggar och tånglake Smörbultsfiskar Simpor Karpfiskar Spongier och nässeldjur EN KÄNDIS MÅNGA DOLDISAR Maskar och iglar KRYPA OCH KRÄLA Bryozoer BYGGA OCH BO Blötdjur Snäckor RASPA OCH GNAGA Grävande musslor GRÄVA OCH SILA Leddjur SKALBYTARNA Gråsuggor Märlor Räkor Havstulpan och krabbor Insekter MILJÖVAL OCH LEVNADSVANOR HEMMAVATTEN FÖR VEM? Smaltång ENDA INFÖDINGEN? Fiskar PERSONLIGHETER Hornsimpa FULASTE FISKEN? Strömming ÖSTERHAVETS SILL Storspigg KAXIG CHARMÖR TUFF FARSA Tånglake BARNAFÖDERSKAN Klubbpolyp VÄRLDSERÖVRAREN Blåmussla VIK ELLER BLÅ? Östersjömussla ÖSTERSJÖNS EGEN MUSSLA? Båtsnäcka KÄRT BARN Havstulpan Tånglus Skorv Pungräkor LIVSTIDSFÅNGEN GLUPSK TÅNGMARODÖR? SPÅNAKÄRRINGEN HELA TJOCKA SLÄKTEN MÄNSKLIG MILJÖPÅVERKAN KULTUR I NATUR Fiske HANTVERK KONTRA INDUSTRI Anläggningar och vrak TRÄ, STÅL & BETONG Nedskräpning SOPOR & SKRÄP Påväxt och skuggning SKUGGADE AV LUDD & LURV Överslamning ÖVERSNÖADE Övergödning och syrebrist KVÄVDA OCH FÖRGIFTADE Havsförsurning FRÄTANDE HAV Båttrafik och stranderosion SKADLIGT SKVALP Främmande arter NYINFLYTTADE MÄNSKLIGT ENGAGEMANG NYFIKNA OCH ENGAGERADE Skåne OPINIONSBILDARNA Öland FORSKARE I FÄLT Gotland PÅ SLÄP Norra Midsjöbanken MILJÖAKTIVISTERNA Askö FORSKNING PÅGÅR Stockholms skärgård MED 22 ÅRS MELLANRUM Uppland INVENTERA OCH ÖVERVAKA Dykarskolor, dykcentra FÖRDJUPADE INSIKTER DYKNING OCH FOTOGRAFERING MED EGNA ÖGON Dykning SVÄVA OCH GRANSKA Fotografering BILDER UR GRÖNT DIS Bildbehandling ÖGAT, HJÄRNAN OCH KAMERAN Tack Litteratur och länkar TACK FÖR HJÄLPEN! MER ATT LÄSA Dykplatser och bilder Namn- och sakregister
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merINGE LENNMARK Omfång: 8 sid. (8599 tecken) Hörnet Tel.018-37 30 39 SE-740 30 BJÖRKLINGE
Bilder till INNANHAV Äldre bildmaterial (Från tiden innan arkivnummersystemet togs i bruk) Äldre arkivmaterial 225, 227, 263, 281, Blåstång i Stockholms Skärgård 1968 (ca 15 filmer) 163, 235, 293, Skräp
Läs merKATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder
INGE LENNMARK Dykeri & Undervattensfoto KATALOG ÖVER BILDER I SJÖ&ÄLV-PROJEKTET ======================================== A. FOTOGRAFERADE I SVENSKA VATTEN Antal bilder Kryptogamer 1.086 st, varav Alger
Läs merDatum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:
Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste
Läs merDu får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?
Öronmaneter finns i Östersjön. Bränns de? Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln? Djur med hårda,
Läs merMarint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)
Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,
Läs merOmblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
Läs merSOLDYRKARE 5: HAMNEFJÄRDEN 030922-0333
1 2 3 4 5 SOLDYRKARE 5: HAMNEFJÄRDEN 030922-0333 I förgrunden ligger en liten sandplätt. Där står blommande växter rotade i sanden troligen någon sorts nate eller särv. Men det röda är inte blommor. I
Läs merSTOCKHOLMS SKÄRGÅRD, inledning
STOCKHOLMS SKÄRGÅRD, inledning : LÖKHOLMEN (SANDHAMN) 900808-0307 Skorv med sitt favoritbyte östersjömussla. ; LÖKHOLMEN (SANDHAMN) 900808-0220 6: RÖKO 900808-0738 Klubbpolyperna ser ut som vitt ludd på
Läs merVäxt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum
Läs merLivets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan
Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder
Läs merÖRESUND OCH SYDKUSTEN, inledning
ÖRESUND OCH SYDKUSTEN, inledning Hårda berg- och blockbottnar hela vägen från Strömstad till Kullaberg karakteriseras av mäktiga tareskogar på ungefär 5-10 meters djup. Fingertare (bilden) och skräppetare
Läs merSTRÄNDER, inledning. Sydvettande berghäll i ytterskärgården i norra Bottenhavet. Här har isen skrapat fullständigt rent vid vårens islossning.
STRÄNDER, inledning 4: ESKÖN 070717-0136 1 2 3 4 5 6 Utanför båtbryggan i en skyddad havsvik i södra Bottenhavet växer sjösäv ansedd som en ren sötvattensart. Men nere på bottnen lever hjärtmussla och
Läs merNaturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:
Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merSpongier lever i både havsmiljö och sötvatten. Världshavens förmodligen mest berömda och SPONGIER
SPONGIER 2: järnäsklubb 040730-0128 Spongier lever i både havsmiljö och sötvatten. Arterna i tropiska hav bildar urnor och rör i bjärta färger, och knallröda överdrag på stenar. I Västerhavet finns ett
Läs merMalmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Läs merHAVETS SLÄTTER. Dykande amatörbiologer får ett helt annat intryck av havets djupa mjukbottnar. MJUKBOTTNAR MED SPARSAM VÄXTLIGHET, inledning
MJUKBOTTNAR MED SPARSAM VÄXTLIGHET, inledning HAVETS SLÄTTER 1 2 3 4 4: SANDHAMMAREN 900615-0114 Till synes oändliga sandslätter får bottnarna utanför Sandhammaren på sydkusten att sannerligen göra skäl
Läs merÖstersjöns levande skatter: GRÖNSAKSLANDET
Den här sidan är avsiktligt lämnad tom Rödalger gömmer sig i dunklet under tången. En del är bladformade (lilla bilden), andra bildar en hård, purpurfärgad skorpa utbredd på fasta berget (stora bilden).
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merBasinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken
AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering
Läs merDJUPA KUSTEN. Höga Kusten är sedan år 2000 uppförd på FN:s och UNESCO:s lista över
1 2 3 4 5 6 7 DJUPA KUSTEN Järnäsklubb är en av den äkta havsmiljöns yttersta utposter mot norr. Kanske den allra nordligaste. Blocket ligger på cirka 6 meters djup med översidan på knappt 5 meter. Där
Läs merUnder ytan i Östersjön
tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt. Livet
Läs mervärldserövraren Från sin undanskymda tillvaro i Kaspiska Havets
1 2 3 4 5 6 7 8 5: tisterön 900918-0226 I en skuggig vik på nordsidan av en ö ser stenarna strax under vattenbrynet ut att vara klädda med mjuk mossa. Stjälkar med något som liknar små skira vita blommor
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merBiosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Läs merSÖDRA BOTTENHAVET, inledning
SÖDRA BOTTENHAVET, inledning Ungefär från Dalälvens utlopp och norrut har blåstången sällskap av en nyupptäckt art smaltång. Nedan syns smaltång till vänster och blåstång till höger. 3: BORKBO 070809-0232
Läs mer5: TUNGUHUVUD : KULLABERG : HÖGSKÄR
Kullaberg, norra Öresund, 17 meter I Bohuslän och längs hela Västkusten är det ofta vackrast nedanför tareskogen på djup där de fastsittande djuren dominerar. Dödmanshand, sjöpungar, havsnejlikor, sjörosor,
Läs merVårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?
Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merTvå alternativ. tiva a förslag (stående resp liggande forma (innehålls- förteckningen), Jesper Kjøller.
Två alternativ tiva a förslag (stående resp liggande forma ormat) t) till bild för indexsidan (innehålls- förteckningen), enligt önskemål från Jesper Kjøller. Havsbottnen har liknande profil till höger
Läs merHej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak
Läs merBoken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.
Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag
Läs merDen här sidan är avsiktligt lämnad tom
Den här sidan är avsiktligt lämnad tom Aktuell forskning Rutor under Ölandsbron Kombinera dykning med marinbiologisk forskning det är en dröm bland många naturintresserade ungdomar. Några studenter vid
Läs mer485-443 miljoner år före nutid
TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merUnder ytan i västerhavet
tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i västerhavet havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt.
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs mermed egna ögon DYKNING OCH FOTOGRAFERING, kapitelinledning
DYKNING OCH FOTOGRAFERING, kapitelinledning 1 2 3 4 5 3: stendörren 060725-0212 med egna ögon Många lär sig dyka på någon tropisk turistort med klart, varmt, blått vatten, korallrev och färggranna fiskar.
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merKarin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk
Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera
Läs merUtveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar
Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Läs merhantverk kontra industri Fiskar i havet kan på många sätt jämföras med
Stora delar av det yrkesmässiga kustfisket i Bottenhavet och Bottenviken bedrivs med storryssjor, fiskfällor typ mjärdar och andra fasta redskap. Där har sälar dukat bord att bara komma och ta för sig.
Läs merMiljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merFINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör
Läs merÅrskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Läs merVåra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser
Våra naturresurser Människorna har i alla tider använt sig av naturen för att kunna överleva. Allting i naturen som vi kan använda eller ha nytta av kallas naturresurser eller naturtillgångar. Naturresurserna
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merNaturkunskap årskurs 7 elevuppgifter
Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade
Läs merFiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB
Fiska havskräfta 25 % av den svenskfångade havskräftan fiskas idag med bur. Forskning visar att burfiske av havskräfta är mycket mer skonsamt för havsbotten än trålfisket, samt att bifångsten är avsevärt
Läs merBarnens Östersjöprotest
Vårt hav Östersjön Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man alltid blir tillfrågad om vad man tycker
Läs merskelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs merVad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Läs merVi och naturen i Öresund
Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs mer443-419 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs mertips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön
tips och fakta för unga havsforskare Under ytan i Östersjön havet en häftig värld Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt. Livet
Läs merAlternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,
Östersjön Alternativ Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, yrkesfiske Söder om Skåne energi, försvar, sjöfart Hoburgs bank natur, sjöfart Norra Midsjöbanken energi, försvar, natur, sjöfart Södra Midsjöbanken
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs mer11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.
REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merFISKAR, inledning. Skulle det inte finnas färggranna fiskar i Östersjön?
FISKAR, inledning 1 2 3 4 1: rävsön 030902-0644 Abborrar i insjöar har olika färg beroende på miljön de lever i. De är mörkbruna i bruna skogssjöar; ljusa och bleka i grunda grumliga sjöar. I klarvattenssjöar
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merUNDER YTAN I ÖSTERSJÖN
OCH FAKTA FÖR UNGA HAVSFORSKARE UNDER YTAN I ÖSTERSJÖN HAVET EN HÄFTIG VÄRLD Havet det ser så blått ut. På håll. Men om du tittar närmare är det en massa färger. Samtidigt är det genomskinligt. Livet under
Läs merBADVATTENPROFIL SANDBANKEN
BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker
Läs merSmaltång och spigg. Om liv och mångfald i våra kustvatten
Smaltång och spigg Om liv och mångfald i våra kustvatten 1 INGEN ÄGER HAVET. Länge var det fritt fram för var och en att använda det efter eget godtycke. Som avstjälpningsplats, jaktmark, transportmedel
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merVälkommen in önskar naturumvärdarna! FRI ENTRÈ ÖPPETTIDER Nyheter för säsongen 2018 Tävla mot skogens djur 28 april 10 juni: 11 juni -19 aug:
Naturum Sommen ligger vackert beläget mitt i sjön Sommen. Området har en fängslande och varierande natur med branta klippväggar som störtar rakt ner i sjön men även grundare vikar som passar bra för bad.
Läs merCentrala Östersjön är en tämligen enhetlig bassäng. Ute på öppet hav är 6: BRÄNNSKÄR sin förmåga att snabbare ta upp näringsämnen
Tångskogen blir platsen för märkliga möten. Här kryper sötvattensdjuret liten dammsnäcka på havsalgen blåstång. Till på köpet bär snäckan en koloni av havsdjuret tångbark på sitt skal! 8: SKALLÖARNA 01069-046
Läs merBedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Läs merVarar i svenska vatten B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,
Läs merNATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Läs merUnder ytan. Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken?
Fråga 1 Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken? ) Korallorm B) Vithaj C) Ål Förr i tiden brukade man kasta ned dessa fiskar i brunnar. Där åt de upp djur som råkade ramla
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merVetenskap på tvären för ett friskare hav
Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet
Läs merVälkomna till. Naturväktarna Kust
FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merJordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme
Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna
Läs merFlyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket
Läs merRURIK RÄKAS UPPTÄCKTSFÄRD GENOM ÖSTERSJÖN
RURIK RÄKAS UPPTÄCKTSFÄRD GENOM ÖSTERSJÖN Välkommen till Östersjön! Jag heter Rurik Räka och bor i ett mysigt blåmusselskal under vattenytan. Ifall du någon gång snorklat så har du kanske fått skymten
Läs merFörmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en
Läs merUNDER YTAN. Lärarhandledning
UNDER YTAN Lärarhandledning 1 Gör en upptäcktsfärd från det kalla Västerhavet till varma tropiska oceaner. Genom att jämföra olika egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika havslevande
Läs mer- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
Läs merI vindarnas och vågornas rike
kartering av Bottniska vikens utsjöbankar Jan Albertsson Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå universitet De grunda utsjöbankarna står inför en möjlig exploatering för havsbaserad vindkraft. För att förbättra
Läs mer