Några medeltida ättevapen;

Transkript

1 Några medeltida ättevapen; 60 Finnvedenanor Kåse Drake (Sunnerbo) Krumme Sparre över blad Märit Pedersdotter (Kåse) fäderneanor Märit Kåses möderneanor, se sid xx Gunnar Sidan

2 Frälse Märit Kåses anträd 64a 64 ================ =============== Lindorm & Estrid Nocke & Ranfrid =====64b Benkt Ragnhild Abjörn Gisle Lindormsson Lindormsdtr Nockason (Väller sten) ========= ========= =========== ========= Sven Bæk Arvid Pik Ingeborg Mgatnus Matts Hezdal Fjällar Pik d ä (mussla ) Benktsdtr Gislason levde ~ ( Bredaryd) =========== =========== ===== Birge Drake Nils Krumme Gunhid Klaus Estrid Arv.dtr Jöns Kristina Anders Ingeborg Uggleboda (I) Svensdtr Abildgd Pik(mussla) Abjörnsson Magnusdotter Mattsson Fjällarsdtr & Ingebofg =========== =========== ======== Magnus Birgersson Nils Turesson Sven Bæk Botild Abjörn Jönsson Herman Kyle Håkan Ingevald Drake till Uggleboda Balk av Billa d y Klausdottetr & Karin Dansotdetr (Glotzow) Andersson (Dentesta) Sunnerbodrake & Britta Persdtr Abildgard ~1405 (Hålbonäs) 61 &Krist:a And:dtr ============ Arvid Kåse ää Magnus Ingeborg Nils Svensson Märta Klas Kyle dy Anders Ingrid levde 1475 Magnusson Nilsdotter Krumme (II) Abjörnsdotter <1459 Håkansson Ingevaldsdtr & Karin Jönsdtr Drake Balk av Billa (Hjälmaryd) <1496 & NN (Hålbonäs) (Dentesta) ===== Märta Birger Magnusson Botild Nilsdotter Herman Kyle Märta Andersdotter Peder Arvidsdtr Drake till Uggleboda (Krumme) till Ravnäs (Hålbonäsätten) i Yhylte (Kåse ää väpnare > < ====== Arvid Pedersson Margareta Birgersdotter Truls Ingeborg Hermansdotter ( Kåse yä t.öjhult) Drake till Uggleboda Skrivare (Kyle till Ravnäs) ~1500-<1562 ~1509-> Birger Arvidsson Botild Arvidsdotter Jöns Arvidsson Peder Arvidsson Margareta Trulsdotter Kåse (Stensnäs) Ståthåll.Älvsborg ( kåse till Öjhult) (från Ravnäs) 1599 väpnare &1 Lars Topperider & Gertrud Åslesdtr &2 Per Persson(Sjöaryd) rryttmäst, kronobef.man Arvid Pedersson Anders Kåse Truls Pedersson Malin Kerstin Karin Märit Pedersditter Ingeborg Margareta (Kåse t Stensnäs) Bjursnäs (Kåse t Öjhult) P e d e r s d ö t t r a r Kåse P e d e r s d ö t t r a r ~ > < &1 Elis.Stråle Sjöared & Marina &1 Brita Bagge & Nils & Arvid & Gullbrand & Nils Bosson & Matts Persson & Knut Lilja &2 MereteMattsdotter Stengavel &2 Marg:aStengav. Sjöblad Gyllenankar Årrhane häradsfogde (Bagge till Åhus) till Äsunda &3 &3 Anna Melkersdtr &3 BeataUlfsdotter befallningsman &4 Signild Gabr.dtr förvaltare Mina frälseanor. Fel! Bokmärket är inte definierat. - hur forskningen började... 3 Släktöversikt... 4 Märit Kåses fädernesläkt...4 Märit Kåses mödernesläkt...4 Övriga släkter...4 Släktens hembygd... 7 Finnveden... 7 Historisk bakgrund... 8 Medeltida namnskick 9 Levnadsdata utan kyrkböcker..10 <tonnquist.se> Sidan

3 Frälseanor 2 Länken från medeltiden I studiet av mina möderneanor kunde jag utgå från ett inom Ekedahlssläkten redan insamlat material, som verifierades och kompletterades med kyrkoböcker i form av Riksarkivets mikrofichesamling och tryckt litteratur som herdaminnen och studentmatriklar samt allmän genealogisk litteratur som Svensk Släktkalender. En viktig källa var även lokalhistoriska verk, som utgivits i Jönköping, Eksjö, Nyköping och Göteborg. Betr. sistnämnda stad delade fd arkivarien Olga Dahl frikostigt med sig ur sitt koncept till den blivande databasen över stadens fastighetsägare. På så sätt växte ett släktträd fram från Jöran Silvestersson, som i början av 1600-talet grundade Jönköpings gevärsfaktori, och dennes hustru Anna Nilsdotter. Ett besök på länsbiblioteket i Jönköping hade dessutom gett ett spår till Nyköping, där Sylvester var hertig Karls hanesksmed. En avgörande vändpunkt i forskningen kom i ett telefonsamtal år 2004, då jag köpte en skrift om Talavid, som getts ut av fd länsarkivarien Per Ericsson i Jönköping. När denne insåg Jönköpings plats i mitt släktträd, frågade han plötsligt: Vet du, att Anna Nilsdotter inte var den borgardotter som Jönköpings historia påstår? Nej, det hade jag ingen aning om. Hon var dotter till en häradsfogde i Sunnerbo som hette Nils Bossen, och Annas mor Märit Kåse var av adlig börd. Kunde jag lita på detta? Jag hade tur. En internetsökning gav snabbt träff i Genealogiska Föreningens Anbytarforum, där växjöforskaren Niclas Rosenbalck lagt ut avskrifter ur småländska domböcker rörande arvskiftet efter Märit Kåse. Vid tinget uppträdde bland annan släkt faktorn i Jönköping Jöran Silvestersson som Anna Nilsdotters make och förmyndare! Där fanns även upplysningar om Annas syskon, vilka lätt kunde verifieras i herdaminnen. Kåsättens genealogi och dess anor i andra ätter fanns redan i genealogiska standardverk som Elgenstierna och Äldre Svenska Frälseätter, Svenskt Biografiskt Lexikon. Riksarkivet hade också börjat lägga ut de första översättningarna till modern svenska av sina pergamentsbrev (Svenskt Diplomatarium) på Internet. Mycket fanns även att läsa i nätsajten Anbytarforum, medan Disbyt snabbt visade sig mindre tillförlitlig. Småningom växte ett släktträd fram med ett flertal inbördes förbundna medeltidsfamiljer. Tyvärr stod det snart klart, att inte bara amatörforskarna på nätet, utan även fackmännen bakom de genealogiska standardverken grävt åtskilliga fallgropar. Som så många andra gick jag i den klassiska fällan Bagge af Berga. Släkttavlan i band 1 av Elgenstierna kan av många tolkas som att kapitlets samtliga tabeller behandlar personer med detta namn. I själva verket är det först i Tabell 8, som barnen till Måns Persson (den förste i släkten som bodde i Berga) och dennes hustru Karin av en helt annan, äldre Baggeätt antar namnet Bagge. Trots detta kallas dessa barns anfäder i fem generationer och ett otal kusiner på andra släktgrenar ofta helt missvisande Bagge av Berga. Riksarkivets nätversion av medeltidsbrev (Svenskt Diplomatarium) är en viktig källa för medeltidsforskaren. Men viktiga delar av texten har uteslutits, framför allt i de först publicerade breven, och kronologin är ofta bristfällig, ofta beroende på översättarens bristande kännedom om miljön för brevens tillkomst. I Elgenstierna har jag också funnit en startkt misstänkt men hittills förbisedd förfalskad antava, synbarligen tillkommen i syfte att undanröja hinder för ett giftermål i förbjudna led. <tonnquist.se> Sidan

4 Frälseanor 2 Släktöversikt I Märit Pedersdotters anträd ingår ett flertal ätter ur Sveriges medeltida historia. Märit Kåses fädernesläkt I dessa ingår ätterna Kåse, Drake (Sunnerbo), Krumme och Nockeätten, alla hemmahörande i Finnveden. Flera av dessa har även intressanta sidogrenar. 61 Märits farfars fars anor. Den yngre Kåseätten inleddes av Märit Kåses farfar Arvid Pedersson Kåse, född vid sekelskiftet 1500 av en sannolikt ofrälse far, vars svärfar Arvid slöt en äldre Kåseätt med okända anor, möjligen av en på 1300-talet känd biskopsfogden Olof Kase. Arvid Kåsess hustru Karin Jönsdotter torde dock dela anor med Olof Jönsson (Stenbock), släkterna Stolpe och Galle samt (mindre säkert) Trolle Märits farfars mors anor. Sunnerbodrakarna i Uggleboda (från ~1580 Stensnäs), Ryssby socken i Sunnarbo härad, utgick från Birger Drake (d ä), svåger till Abjörn Johanssons hustru Margareta. Birgers sonson Birger Magnusson gifte sig med Botild Krumme men blev den siste av sin ätt Märits farmors fars anor. Krummesläkten från bröderna Bengt och Nils Krumme (I), av vilka den senare var svärfar till Botild Abildgard (från halländska Abild?) med anor Pik och Lindorm samt farfar till Margareta Krumme med ättlingar Stenbock (äldre ätten) och Drake (Västbo). Margaretas bror Nils Krumme (II) var far till bl.a. Botild Krumme och Nils Krumme (III), vars hustru genom testamente fårn systern fick ärva Hedensö, Örboholm m fl. gods från Fargaltsätten. 64. Märits mormors mors anor Abjörn Nockason var måg till Lindorm och Estrid. Sonen Jöns Abjörnsson blev genom sina söner stamfar för en rad kända ätter med kända svenskar, t ex Lennart Torstensson, Greta Garbo och Dag Hammarskiöld samt de värmländska författarna Esaias Tegnér, Erik Gustaf Geijer, Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding, Nils Ferlin m.fl. Märit Kåses mödernesläkt 66 - Märits morfar Truls Skrivare räknatdes tidigare felaktigt till den s.k. Marboätten; inga anor är dock kända. Med sitt andra gifte med Ingeborg Hermansdotter blev han ägare till Ravnäs på Vikbolandet Märits mormors fars anor. Den i Sveruge adlade ätten Kyle utgick från Herman Kyle d.ä., som från Glotzow på Rügen invandrade till Kalmar, där han avled ~1406. Sonsonen med samma namn var först gift med en dotter till Peder Mattsson Årrhane i Ravnäs och därefter med Märta Anderstotter från Hålbonäs. 68. Märits mormors mors anor Hålbonäsätten i sörmländska Sköldinge utgick från Matts i Hästedal och riddaren Fjällar Pik (mussla), som kan ha fått namn efter gården Fjäll vid Nyköping. Deras gemensamma barnbarnsbarn Anders Håkansson i Hålbonäs var gift med Ingrid Ingevaldsdotter från Dentesta i Eskilstuna och farfar till ovan nämnda Märta Andersdotter, vilken som änka efter Herman Kyle gifte hon om sig med Hans Wijnman och blev anmoder till ätten Bielkenstierna med Ravnäs som sitt första stamgods. Övriga släkter 65 Pik, med pilgrimssymbolem mussla i sigillet, var ingift i Lindorm-, Krumme- och Hålbonäsätterna. Ett samband mellan dess grnar i Finnveden och Sörmland är troligt. Namet Abjörn förekommer i flera ätter med trolig koppling till Nockeätten. I släkttavlans periferi uppträder ett stort andra släkter, t ex Västbodrakarna med flera grenar, äldre och yngre Stenbockätterna, Gylta och Kurck. <tonnquist.se> Sidan

5 Frälseanor 2 Släktträd 1 Arvid Knutsson Anna Gustavsdotter (sparre över stjärna) Stenbock äldre ätten ~ OlovArvidsson Estrid Arvidsdotter Märta Arvidsdotter Sten bock yngre ätten (sparre över stjärna) (sparre över stjärna) 1508 & Peder Månsson Stierna & Olof Kristiernsson & Karin Haraldsdotter Lake 1520 Västbodrake Släktträd 2 Släktträd 2 Anna Olofsdotter Gustav Olofsson & Nils Knutsson Ribbing riksråd, marsk & Brita Leijonhufvud Maria Nilsdotter Ribbing Katarina Stenbock Erik Stenbock & Göran Eriksson Ulfsparre & Gustav I (Vasa) & Magdalena Sture Kerstin Jöransd.Ulfsparre Gustav Stenbock & Erik Månsson Stierna riksråd Maria Eriksdotter Stierna Gustav Otto Stenbpck & Carl Sjöblad t Flättna riksamiral Magnus Stenbock f ältmarskalk Ättlingar till Märta Arvidsdotter (till Hammar) & Knut Håkansson Hand - Karin Knutsdotter Hand & Peder Månsson Stierna - Håkan Knutsson Hand & Virginia Eriksdotter Ståthållare Kronoberg dtr t Erik XIV, mm till Virginia Rytter - Arvid Knutsson Hand/Drake & Hebba Eriksdotter (Stålarm) Stamfar för Drake af Hagelsrum - Bengt Knutsson Hand - Kerstin Knutsdotter & Erik Mattsson Körning Dtr Brita Körning & Christer Drake till Torp och Hamra <tonnquist.se> Sidan

6 Frälseanor 2 Släkttrad 2 Abjörn & Lucia Bengt Abjörnsson Jöns Bengtsson Jöns Skytte 1391 Arvid Jönsson (sparre över stjärna) Olov Jönsson (Stenbock äldre ätt) &1 Sestrid Knutsdotter Barun &2 Margareta Svensdotter Knut Arvidsson Krumme (sparre över stjärna) Gustav Olsson (Stenbock ~1416->1484 Kristiern Drake till Sunnaryd Arvid Knutsson Anna Gustavsdotter Märta Olofsdotter (Västbo) 1430-<1484 (sparre över stjärna) (Stenbock ää) & Jöns Persson (Ulfsax till Håringe ) Släkt- Estrid Arvidsdotter Märta Arvidsdotter (sparre över stjärna) Olof Kristiernsson Drake (Västbo) träd 1 (sparre över stjärna) 1483-> & Peder Månsson Stierna 1520 Arvid Olofsson Drake (Västbo) Margareta Olofsdotter Claës Olofsson Estrid Olofsdotter Måns Pedersson & Brita Eriksdotter & Lars Bröms & Gunnil Pedersd. & Peder Jönsson Stierna Barn: Hård af Segerstad (Ulfsax till Håringe) 1575 Märta Arvidsdotter Elseby & Torkel Grijs &Brita Jonsd. Bölja av de gamla Drakar t Hammar Margareta & Jöran Holst & Knut Håkansson Hand Katarina & Petrus Svenske? Jöran Peder Axtorna 1565 anlinje t Lagerlöf, Geijer, Tegnér Måns:Stierna Måns:Stierna Cecilia & Per Berg Karin Knutsdotter (Hand) Kerstin & Olof Gyllenmärs Anna & Måns Olofsson Stjärnbjälke And.Jörans.Stierna Margareta Månsdtr & Göran Armsköld Maria Jöransdotter Kerstin Stierna anlinje t Hammarskjöld, Ahlfort, Garbo Stiernsköld & Per Hammarskjöld Helga Månsdtr & Knur Drake af Hagelsrum Catharina Maria Jöran Andersson Stierna Stierna 1652 & Anders Dober? & Virginia Rytter Maria Christ.Dober Jöran Jöransson 1625-<1632 Stierna & Anna Durell (&2 Johannes Boderus Segercrona) <tonnquist.se> Sidan

7 Frälseanor 2 Släktens hembygd Märit Pedersdotters fäderneanor hade sin huvudsakliga hemvist i Finnveden, dvs området från Ryssby och Värnamo i öster till trakten runt Bolmen i väster. Men alla var inte smålänningar; en stor del av den här beskrivna släktens anot var av danskt (eller norskt) ursprung, bland dem även mer eller mindre väl sedda fogdar och styresmän. Många blev dock bofasta nybyggare, som snabbt assimilerades med finnvedingarna och deras ättlingar fick ledande poster i det svenska riket. De flesta i släktens historia nämnda gårdarna finns fortfarande kvar på kartan. Till följd av krig och/eller inre strider har husen rivits eller brunnit och byggts upp igen många gånger, ofta på annan plats. Ägogränserna har ofta ändrats genom arvskiften och markbyten. Gårdsnamnen finns ändå kvar på kartan! Den geografiska kontinuiteten är starkast i socknarna runt Bolmen, där Sporda och Öja uppträder i pergamentsbreven redan omkring 1340 för att åter nämnas vid sekelskiftet 1500 och i kyrkböcker på 1800-talet. Men man kan också se, hur frälsemänn, som förbättrat sin sociala och ekonomiska ställning, gärna flyttade norrut till Östergötland och Mälarlandskapen. Märit Pedersdotters möderneanor bodde redan tidigt i dessa områden, t ex i Rekarne, omkring Nyköping samt på gods som Hålbonäs, Hedensö och Ravnäs. Här uppträder även stormän som invandrat från furstendömena i norra Tyskland. Ättlingar till den från Rügen på talet invandrade Herman Kyle bosatte sig i Kalmar. Sonsonen Herman Kyle d y var på 1480-talet hövitsman hos Sten Sture dä på Stockholms slott och blev sedan ingift i Ravnäs på Vikbolandet. Finnveden är det gemensamma namnet på de tre häradena Östbo, Västbo och Sunnerbo i sydvästra Småland, ett område med ofta oklar rikstillhörighet, där lojaliteterna kunde växla mellan svenska, danska och tyska herrar, vilket i sin tur gjorde Finnveden till en skådeplats för strider mellan herrarna över olika delar av vad som skulle bli det svenska väldet. <tonnquist.se> Sidan

8 Gunnar Tonnquist Historisk bakgrund 1 Dessa frälseätter levde i ett viktigt skede av det svenska rikets tidiga historia, och många deltog även i det historiska skeendet. Flera av medeltidens mest betydande svenska frälseätter hade sitt ursprung i Finnveden, dvs Västbo, Östbo och Sunnerbo härader i sydvästra Småland. I Sverige regerade sedan 1290 Magnus Ladulås son Birger Magnusson. Birgers drottning Märta var dotter till Erik Klipping och syster till Erik Menved, två danska kungar båda mördade av missnöjda adelsmän som sedan tog sin tillflykt i Finnveden. Birgers bröder, hertigarna Erik och Valdermar gjorde uppror och försökte med den s k Håtunaleken röja Birger ur vägen, men drabbades själva av broderns hämnd vid Nyköpings gästabud i december 1317, då de svekligen tillfångatogs och sattes i en fängelsehåla, där de lämnades att lida svältdöden i början av Hertig Erik var sedan 1312 gift med Ingeborg, dotter till kung Håkon V av Norge, som gav Ingeborg Bohus fästning och mågen Erik norra Halland som förläning föddes sonen Magnus Eriksson, som efter faderns död i maj 1319 valdes till kung av Sverige vid Mora stenar. Då hade även Magnus morfar kung Håkon gått ur tiden, och eftersom Norge var ett arvrike, blev den lille Magnus därmed även kung av Norge. De båda rikena skulle nu styras av riksråden i de båda länderna, men änkehertiginnan Ingeborg försökte - i täta konflikter med de svenska och norska stormännen - att som kungens förmyndare styra de båda rikena från sina slott: Varberg i Halland, Bohus i Bohuslän och sitt svenska livgeding Axevalla i Västergötland. 1 Källor: Härenstam, Finnveden under medeltiden samt Nationalencyklopedin och övriga historiska standardverk. Södra Halland med Falkenbergs fäste vid Ätrans utlopp och städerna Laholm och Halmstad var vid denna tid ett hertigdöme för medlemmar av det danska kungahuset tills det 1326 gavs i förläning till den danske riddaren (och förmodligen tidigare kungamördaren) Knut Porse, som sedan 1321 även var hertiginnan Ingeborgs hövitsman på Varbergs fästning, där han 1327 också gifte sig med henne och blev kung Magnus styvfar. Han avled redan 1330, varefter Ingeborg styrde över hela Halland. Två halvbröder till Magnus blev offer för digerdöden Varbergs fästning uppfördes i slutet av 1200-talet som norskt gränsfäste mot Danmark. På Varberg bodde kung Magnus Eriksson och drottning Blanka av Namur. Därifrån övervakade även Peter Lindormsson norra Halland. Vid femton års ålder förklarades Magnus myndig, och uppvaktades genast av skåningarna, som begärde att få honom som som sin rätte herre och konung. Som kung av Sverige, Norge och Skåne styrde Magnus tidvis sitt stora rike från Varberg med hjälp av lokala frälsemän som Peter och Arvid Lindormssöner samt Johan Kris- <tonnquist.se> Sidan

9 Gunnar Tonnquist tinason med titeln rikets högste tjänsteman. År 1335 gifte Magnus sig med Blanka av Namur. I den svenska historien är Magnus Eriksson mest känd för sammanförandet av de olika landskapslagarna till en gemensam allmän landslag. År 1343 skrevs ett fredsavtal, där den danske kungen Valdemar Atterdag formellt avträdde allt land öster om Öresund till Sverige. År 1359 trolovades Margareta Valdermarsdotter med Magnus son Håkan, som gjordes till kung av Norge. Men snart tog Valdemar Atterdag inte bara tillbaka Skåne utan lade även Finnveden under danskt välde, och 1360-talet blev en orolig tid i Finnveden, landet mellan Danmark och Sverige, med danska fogdar som styrdes från nyuppförda fästen som Ebbe Piks Piksborg vid Bolmen, Peter Knoppes Trolleborg i Voxtorp vid Flåren. Vid Huskvarna utanför Jönköping uppfördes Rumlaborg för att bevaka gränsen mot det egentliga Sverige. I det övriga Sverige var stormännen mer, och kung Magnus avsattes år 1364 från den svenska tronen och ersattes av sin systerson Albrekt av Mecklenburg. Magnus gick i landsflykt till sonen i Norge, där han omkom genom drunkning under en båtfärd år Efter Valdemar Atterdags död 1375 var Margaretas och Håkon VI:s son Olof kung i både Danmark och Norge, men sedan Olof dött sjuttonårig 1387 adopterade Margareta en släkting Bogislav, som under namnet Erik av Pommern i Kalmar kröntes till kung av de tre nordiska länderna. Margareta genomdrev bildandet av Kalmarunionen med sig själv som adoptivsonens medregent, och 1389 fördrevs Albrekt från Sverige. Margareta flyttade den dansk-norska gränsen från Ätran till en linje tvärs över Hisingen Varberg och Älvsborg blev danska fästningar och den danske riddaren och riksrådet Abraham Brodersson blev länsherre över både norra och södra Halland samt större delen av Finnveden. Abraham Brodersson hade - på inte alltid ärligt sätt skaffat sig ett enormt jordinnehav som ytterligare ökades genom giftet med Margareta Dudde. Efter den mäktige drotsen Bo Jonsson Grips död 1386 torde han ha varit den störste jordägaren i Norden, och både bönder och frälsemän i penningnöd måste uppsöka herr Abraham för att sälja eller pantsätta sina egendomar. Men sedan han vid ett besök på det kungliga slottet Sönderborg 1410 hade kränkt en adelsdam dömdes han av kung Erik av Pommern raskt till halshuggning. Hans viktigaste arvinge var mågen Ture Stensson Bielke talet inleddes alltså med en stark dansk dominans i Finnveden, som inte fick sitt slut förrän med Engelbrekts befrielsekamp. I Finnveden leddes kampen av., och i ett brev (SDHK 22229) från Axvall till biskop Tomas i Strängnäs den 10 september 1434 rapporterar väpnaren Engelbrekt Engelbrektsson, att rästena Piksborg, Trolleborg och Rumlaborg bränts; anfallet fortsatte mot Falkenberg och Varberg. Ättlingarna till de tidigare danska styresmännen assimilerades småningom med den svenska befolkningen i Finnveden och gav upphov till kända svenska adelsätter, t ex Stenbock och Oxenstierna. Medeltida namnskick Studiet och registreringen av personer som levde på 1500-talet och tidigare erbjuder vissa speciella problem som sammanhänger med ett namnskick som väsentligt skiljer sig från dagens. Medeltidsmänniskan hade normalt endast ett slags namn: dopnamnet. För att skilja personer med samma dopnamn lade man till ett på faderns dopnamn bildat <tonnquist.se> Sidan

10 Gunnar Tonnquist patronymikon (Andersson, Eriksson etc). Vid behov av en ytterligare särskiljande tillfogades en beskrivning av personens sködemärke eller sigill, dock utan att detta betraktades som en del av namnet (jämför med den av Jöran Silvestersson ritade stormhatten under signaturen). Familjenamn eller efternamn i nutida mening förekom endast i undantagsfall. Vi har t ex aldrig haft någon kung med namnet Gustav Vasa. Han kallades i sin livstid Gustav Eriksson eller kung Gustaf, ev. med tillägget av vasaötteb eftersom han hade en vase i vapenbilden. De första barnen i en familj fick regelmässigt far- resjp. morföräldrarnas namn. Därmed fick t ex kusiner både samma dopnamn patronymikon, vilket medför risk för förväxlingar i släktforskningen. I undantagsfall förekom även matronymikon, t ex när modern tillhörde en förnämare ätt än sin make, eller om denne p g a någon illgärning råkat i vanfrejd. Ett exempel är Vinstorpaättens Magnus Kristineson, vars faders namn är okänt. Levnadsdata utan kyrkböcker. Under medeltiden fanns ännu ingen folkbokföring; de berömda svenska kyrkoböckerna började inte föras förrän vid slutet av 1600-talet. Antecknaingar om personliga levnadsdata finns därför endast i ett fåtal privata arkiv, vanligen avseende rikets mest betydande familje. Därför sankas ofta (läs: i regel) uppgift om födelseår, även för kända personer. Historikerna är I stället hänvisade till omnämnanden i andra källor, t ex första gången en man deltog i en strid eller satte sitt sigill under ett brev. Kvinnor kan nämnas i (det förhoppningsvis daterade) morgongåvebrevet, som mannen förväntades skriva dagen efter bröllopet eller efter makens död, då hon blev myndig och kunde skriva brev själv.) Dessa uppgifter om tidigast nämnd eller känd från kan i genealogierna anges som n. eller k., men har ibland föranlett spekulationer om barnsoldater! Amatörforskare utan tillräcklig kännedom om tidens namnskick och arkivmaterialets natur anger ofta först känd som födelseår. Felet vidarebefordras sedan, t ex i gedcomfiler, och leder till ymnigt förekommande fel i släkttavlorna. <tonnquist.se> Sidan