Arbetsskador och sjukfrånvaro. inom svensk gruv- och mineralindustri

Transkript

1 GRAMKO Gruv- och mineralindustrins Arbetsmiljökommitté November 2010 Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2009 SveMin Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige Swedish Association of Mines, Mineral and Metal Producers Box 1721 SE Stockholm tel +46-(0) fax +46-(0) info@svemin.se

2 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Statistikens omfattning...3 Arbetsskador...3 Sjukfrånvaron Definitioner Sjukfrånvaron Total sjukfrånvaro Arbetsskadeutvecklingen inom branschen Arbetstimmar...5 Antal anställda...6 Olycksfallsfrekvens...7 Allvarlighetstal - Sjukdagar per skada Arbetsolycksfall allvarliga olycksfall...9 Dödsolyckor Noll-skador och Tillbud Arbetssjukdomar Färdolycksfall Olycksfall hos entreprenörer i verksamhet hos gruvföretagen Jämförelse med andra branscher i Sverige...14 Allmänt...14 Statistik från Arbetsmiljöverket och SCB Referenser...16

3 3 1. Sammanfattande siffror för gruv- och mineralindustrin Arbetsskador Alla anställda (arbetare och tjänstemän) exkl. entreprenörer Antal olycksfall (totalt) Olycksfallsfrekvens 10,0 10,6 (antal olycksfall per miljon arbetade timmar) Olycksfall per 1000 anställda 18,7 Antal sjukdagar per skada Antal dödsfall 1 0 Arbetssjukdomar (anmälda till försäkringskassan) Arbetssjukdomar per 1000 anställda 3 Färdolycksfall Antal sjukdagar per skada (färdolycksfall) 4 1,5 Alla anställda inkl. entreprenörer Antal olycksfall Olycksfallsfrekvens 13,3 13,7 Entreprenörer Antal olycksfall Olycksfallsfrekvens 39,1 28,1 Antal dödsfall 0 1 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron totalt (i procent av ord. arbetstid) 3,2 3,5 Korttidssjukfrånvaro ( 14 dagar) 1,7 1,7 Långtidssjukfrånvaro (>14 dagar) 1,5 1,8 2. Statistikens omfattning Arbetsskador Arbetsskadestatistiken, omfattande alla anställda (arbetare och tjänstemän), rapporteras till SveMin från följande gruv- och mineralföretag: Boliden Mineral AB, LKAB, Zinkgruvan Mining AB, Björkdalsgruvan AB, Dragon Mining (Sweden) AB, Lovisagruvan AB, Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Mineral AB. Antalet olycksfall och olycksfallsfrekvensen för entreprenadföretagen bygger på de olycksfall som rapporterats från entreprenadföretagen till respektive gruvföretag där även entreprenörernas arbetstimmar har uppskattats. Sjukfrånvaron Sjukfrånvarostatistiken har rapporterats till SveMin från följande gruv- och mineralföretag: Boliden Mineral AB, LKAB, Zinkgruvan Mining AB, Björkdalsgruvan AB, Dragon Mining (Sweden) AB, Lovisagruvan AB, Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Mineral AB.

4 4 Sjukfrånvarostatistiken omfattar alla anställda. Entreprenadföretagen ingår inte i sjukfrånvarostatistiken. 3. Definitioner Olycksfall Olycksfallsfrekvens Olycksfall per anställda Allvarligt olycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall 0-skada/Noll-skada (bagatellskada) Tillbud Total sjukfrånvaro En plötslig oförutsedd händelse som lett till personskada med minst en dag sjukfrånvaro. Antal olycksfall per en miljon arbetade timmar. Ett frekvenstal som används i den officiella statistiken i Sverige av Statistiska Centralbyrån (SCB) och Arbetsmiljöverket. (Vissa svårigheter finns att få fram uppgifter om antalet anställda - alla arbetar inte heller heltid.) Olycksfall som lett till dödsfall, invaliditet eller minst 30 dagars sjukskrivning. Antal arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan. Olycksfall som inträffat vid färd till och/eller från arbetet. Olycksfall som lett till skada, men inte sjukfrånvaro. Händelse som inte lett till någon personskada, men som kunde ha gjort det. Inkluderar all sjukfrånvaro och anges i procent (%) av ordinarie arbetstid. Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid innefattar kontrakterad tid (arbetad tid + sjukfrånvaro + ledighet), inte semester. Övertid ingår ej i den ordinarie arbetstiden. Denna definition tillämpas också i Svenskt Näringslivs tidsanvändningsstatistik förutom att Svenskt Näringsliv räknar med semester. 4. Sjukfrånvaron Total sjukfrånvaro Av diagrammet nedan framgår bl.a. att den totala sjukfrånvaron för gruv- och mineralindustrin var 3,2 procent år 2009 (3,5 procent år 2008). En minskning av sjukfrånvaron har de senaste åren skett såväl inom gruv- och mineralindustrin som samtliga branscher inom Svenskt Näringsliv. Inom gruv- och mineralindustrin är det sjukfall längre än 14 dagar som har minskat. Nya sjukförsäkringsregler trädde ikraft 1 juli 2008 samt 1 januari 2009 vilket kan ha påverkat att antalet långtidssjukskrivna har minskat.

5 5 Statistiken för Svenskt Näringsliv är från Svenskt Näringslivs tidsanvändningsstatistik. Svenskt Näringslivs information om tidsanvändningen har tillkommit för att ge företagen jämförelseuppgifter över närvaro och olika former av frånvaro från arbete. Uppgifter om personalomsättning ingår också. Företagens deltagande i denna informationsverksamhet är frivillig. Informationen är därför inte statistiskt representativ för alla Svenskt Näringslivs företag utan endast giltig för de företag som deltar i informationssystemet. Den totala sjukfrånvaron för Svenskt Näringsliv var 3,4 procent år 2009 jämfört med 3,2 procent för gruv- och mineralindustrin. Sjukfrånvaron totalt (alla anställda) Procent av ordinarie arbetstid 3,9 3,5 3,2 4,5 3,9 3,4 Gruv- och mineralindustrin Svenskt Näringsliv 5. Arbetsskadeutvecklingen inom branschen Arbetstimmar I den redovisade tiden ingår arbetstimmar för arbetare, arbetsledare och administrativ personal. Entreprenörerna ingår inte i följande tabeller. (se pkt 10 för redovisning av entreprenörer)

6 6 Antal anställda Antalet anställda är beräknat till antalet helårsanställda. Totalt Anställda, arbetstimmar, olycksfall, frekvens, sjukdagar. År Arbetstim Antal olycksfall Sjukdagar Antal per skada , , , , , ,8 1 0, , , , , , , , ,5 1 0, , , , , , ,6 0 0 Olycksfall Antal Antal Olycksfallsfrekvens per 1000 Antal Sjukdagar År anställda/årsarb.arbetstim olycksfall anställda sjukdagar per skada , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Under jord Arbetstimmar, olycksfall, frekvens, sjukdagar. Olycksfallsfrekvens Antal Dödsfallsfrekvens sjukdagar dödsfall Ovan jord Arbetstimmar, olycksfall, frekvens, sjukdagar. Antal Olycksfallsfrekvens sjukdagar per skada dödsfallfrekvens Antal Sjukdagar Antal Dödsfalls- olycksfall År Arbetstim , , , , , , , , , , , , , , , ,1 1 0, , , , ,7 1 0,16

7 7 Olycksfallsfrekvens Olycksfallsfrekvensen anges som antalet arbetsolycksfall per en miljon arbetade timmar. Olycksfallsfrekvensen totalt har minskat till 10,0 under 2009 jämfört med 10,6 under Frekvenserna under jord var 13,4 såväl 2009 som Ovan jord var frekvensen 8,6 år 2009 mot 9,3 år I ett 30-årsperspektiv har olycksfallsfrekvensen minskat från 50,3 år 1980 till dagens 10,0. Många tekniska förbättringar har genomförts under denna tidsperiod, vilket radikalt har minskat riskerna med gruvarbetet. Dessutom har ett systematiskt arbetsmiljöarbete införts. För att ytterligare kunna minska olycksfallen krävs nu andra åtgärder. För att kunna minska olycksfallsfrekvensen ytterligare inom gruv- och mineralindustrin krävs ett förändrat synsätt på arbetsmiljöfrågorna inom företagen. Det kan handla om attityder, beteenden, ledarskap och organisationsfrågor. Olika aktiviteter pågår för att aktivt förändra säkerhetskulturen i företagen. Många företag har t ex byggt upp avvikelserapporteringssystem där risker inom hälsa, miljö och säkerhetsområdet rapporteras. Företagen kan därmed upptäcka och åtgärda risker innan tillbud och olycksfall inträffar. Flera företag certifierar också sitt arbetsmiljöarbete. OLYCKSFALLSUTVECKLINGEN Svensk gruv- och mineralindustri (alla anställda) Under jord Antal per 1 miljon arbetstimmar Ovan jord Totalt

8 8 Antal per 1 miljon arbetstimmar OLYCKSFALLUTVECKLINGEN Svensk gruv- och mineralindustri (alla anställda) Under jord Ovan jord Totalt 13,4 8,6 10, Allvarlighetstal - Sjukdagar per skada Det genomsnittliga antalet sjukdagar per skada var 17 dagar under 2009, jämfört med 18 dagar år Historiskt sett har olycksfall inträffade under jord ofta varit av allvarligare art än olycksfall inträffade ovan jord. De senaste åren kan en tydlig tendens ses att denna skillnad i genomsnittlig allvarlighet har utjämnats. År 2009 var det genomsnittliga antalet sjukdagar per skada lika såväl ovan som under jord.

9 9 Antal sjukdagar per skada (alla anställda) Under jord Ovan jord Totalt Arbetsolycksfall allvarliga olycksfall Med allvarliga olycksfall menas olycksfall som lett till dödsfall, invaliditet eller minst 30 dagars sjukskrivning. Antalet allvarliga fall var 14 st år 2009 jämfört med 20 st år Den procentuella andelen allvarliga olycksfall var 15,6 procent år 2009 mot 20,0 procent år Allvarliga olycksfall jämfört med totala antalet olycksfall Allvarliga olycksfall i svensk gruv- och mineralindustri Totalt Olycksfall Allvarliga olycksfall Andel i procent Under jord Olycksfall Ovan jord Olycksfall , , , , , , , , , ,6 7 7

10 10 ALLVARLIGA OLYCKSFALL Övriga olycksfall Allvarliga olycksfall Typ av arbetsmoment där allvarliga olycksfall har inträffat framgår av tabellen nedan. Den visar bl a att de allvarliga olycksfallen (med långa sjukskrivningar) framförallt inträffar i samband med reparations- och servicearbeten. Typer av arbetsmoment, där det förekommer allvarliga olycksfall, Antal Olycksfall Typ av arbetsmoment/skada Skrotning Fallande sten Gång, hopp, snubbla/halka Reparation och service Trafik Spränggas, gas Klämskada Övrigt Totalt

11 11 Dödsolyckor Antalet dödsolyckor inom svensk gruvindustri har varit få under de senaste 20 åren. Här redovisas endast dödsolyckorna inom gruvföretagen. Se separat redovisning för entreprenörerna under punkt 10. Under 2009 inträffade en dödsolycka ovan jord i samband med borrning. Antal dödsolyckor År Antal Noll-skador och Tillbud För att följa utvecklingen av arbetsmiljöarbetet är det av intresse att rapportera och sammanställa inträffade noll-skador och tillbud. Rapporteringen används i det olycksfallsförebyggande arbetet genom att riskerna åtgärdas innan någon skadas. Flera av företagen rapporterar idag även risker vilket är ytterligare ett steg att försöka åtgärda riskfyllda arbetsmoment innan något inträffar. För 2009 har följande inrapporterats: Antal Frekvens Arbetsolycksfall 90 10,0 Noll-skador ,1 Alla skador ,2 Tillbud ,7 Antal per 1 miljon arbetstimmar Frekvenser för OLYCKSFALL, NOLL-SKADOR och ALLA SKADOR 14,3 Olycksfall Noll-skador Alla skador 47,5 61,8 12,9 51, (alla anställda) 64,3 55,8 66,5 10,6 10,0 44,1 54,

12 12 375,1 Frekvenser för OLYCKSFALL och TILLBUD (alla anställda) 356,5 Olycksfall Tillbud 291,8 Antal per 1 miljon arbetstimmar 249,7 14,3 12,9 10,6 10, Arbetssjukdomar Här nedan redovisas antalet anmälda arbetssjukdomar till Försäkringskassan. Antalet anmälda arbetssjukdomar har ökat från 17 fall 2008 till 36 fall under Belastningssjukdom Bullerskada Övriga TOTALT Frekvens för 2009: 5,7 arbetssjukdomar per 1000 anställda. Frekvens för 2008: 3,2 arbetssjukdomar per 1000 anställda. Frekvens för 2007: 3,9 arbetssjukdomar per 1000 anställda.

13 13 ARBETSSJUKDOMAR (anmälda) Belastningssjukdom Bullerskada 16 Övriga 9 TOTALT Färdolycksfall Färdolycksfall definieras som de olycksfall, som inträffar i samband med resan till och från arbetet. Riskerna i samband med bilkörning efter långa arbetspass, speciellt natt/tidig morgon, bör diskuteras i det förebyggande arbetet var antalet färdolycksfall 25 med i genomsnitt 4 dagar per skada var antalet färdolycksfall 25 med i genomsnitt 1,5 dag per skada var antalet färdolycksfall 30 med i genomsnitt 6 dagar per skada. 10. Olycksfall hos entreprenörer i verksamhet hos gruvföretagen Rapporteringen från entreprenörerna beträffande inträffade olycksfall och tillbud sker via gruvföretagen till SveMin. Ökningen av antalet skador sedan 2004, då rapporteringen inleddes, behöver inte innebära att antalet faktiska fall har ökat, troligare är att entreprenadföretagen blivit bättre på att rapportera inträffade fall. Entreprenadarbetets omfattning 2009 Entreprenörstimmarna vid gruv- och mineralföretagen har under 2009 uppskattats till timmar ( år 2008). Detta innebär att ca 11 procent av arbetet inom branschen utfördes av entreprenörer år Antalet arbetade timmar uppskattas av gruvföretagen vilket innebär att siffrorna kan innehålla felkällor. Minskningen av antalet entreprenörstimmar 2009 jämfört med 2008 kan delvis förklaras av den lågkonjunktur som drabbade industrin hösten 2009.

14 14 Olycksfall hos entreprenörerna Olycksfall Dödsfall Jämförelse med andra branscher i Sverige Allmänt Arbetsskadestatistik i Sverige sammanställs av Arbetsmiljöverket i samarbete med SCB (Statistiska Centralbyrån) samt av AFA Försäkring, som administrerar parternas avtalsförsäkring TFA (Tilläggsförsäkringen för Arbetsskador). I detta avsnitt jämförs arbetsskadestatistiken inom gruv- och mineralindustrin med denna officiella statistik. För att kunna göra dessa jämförelser har frekvenstalen omräknats i antalet arbetsolycksfall respektive arbetssjukdomar per 1000 förvärvsarbetande. Se tabell nedan. Olycksfall per 1000 anställda År Antal anställda Antal olycksfall Antal arbetssjukdomar Arbetssjukdomar per 1000 anställda

15 15 Statistik från Arbetsmiljöverket och SCB Arbetsolyckor Av nedanstående diagram med jämförelser för olika näringsgrenar år 2009 framgår att de mest utsatta näringsgrenar för arbetsolyckor var vattenförsörjning: avloppsrening, avfallshantering och utvinning av mineral. Uppgifterna är hämtade från Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöstatistik Rapport 2010:1. Arbetsskador Anmälda arbetsolycksfall per förvärvsarbetande efter näringsgren med minst förvärvsarbetande Fall med minst en frånvarodag. Arbetstagare och egenföretagare. Män. Källa: AV/ISA, SCB/RAMS Vattenförsörjning: avloppsrening, avfallshantering o.d. Utvinning av mineral Byggverksamhet Transport och magasinering Tillverkning Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster o andra stödtjänster Offentlig förvaltning/försvar: obligatorisk socialförsäkring Försörjning av el, gas, värme och kyla Fastighetsverksamhet Handel: reparation av motorfordon och motorcyklar Vård och omsorg: sociala tjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Kultur, nöje och fritid Utbildning Hotell- och restaurangverksamhet Annan serviceverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Samtlig näringsgrenar Fall med mera än 14 frånvarodagar Övriga fall

16 16 Arbetssjukdomar De mest utsatta näringsgrenarna för arbetssjukdomar år 2009 enligt nedanstående diagram var utvinning av mineral och vattenförsörjning: avloppsrening, avfallshantering och sanering. Anmälda arbetssjukdomsfall per förvärvsarbetande efter orsak och näringsgren med minst förvärvsarbetande Arbetstagare och egenföretagare. Män. Källa: AV/ISA, SCB/RAMS Utvinning av mineral Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering Offentlig förvaltning och försvar Tillverkning Byggverksamhet Transport och magasinering Vård och omsorg; sociala tjänster Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Försörjning av el, gas, värme och kyla Annan serviceverksamhet Utbildning Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Kultur, nöje och fritid Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Hotell- och restaurangverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Belastningsfaktorer Organisatoriska eller sociala faktorer Kemiska eller biologiska faktorer Buller Övrigt Samtliga näringsgrenar Referenser Arbetsskador Preliminära uppgifter från Sveriges officiella statistik. Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro AFA Försäkring.