Bostads- och hyresundersökningen 1999

Transkript

1 Beställningsnummer BO 31 SM 0101 Bostads- och hyresundersökningen 1999 Bostadsutgifter för hushåll i flerbostadshus och småhus Survey of Housing and Rents 1999 Housing expenditures for households in multi-dwelling and one-dwelling houses Innehåll Contents Kort om undersökningen About the survey... 2 Några resultat Some results... 2 Undersökningsvariabler Definitions and explanations... 6 Teknisk beskrivning Technical report... 8 Tabellförteckning Contents of tables Tabeller Tables Bilaga Appendix SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för boendestatistik ÖREBRO fax Förfrågningar: Göran Björk, tfn , Från trycket 5 november 2001 Serie BO Bostäder och byggande ISSN Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 2 Kort om undersökningen Bakgrund. SCB genomför fr.o.m årliga bostads- och hyresundersökningar (BHU). Omfattningen av undersökningarna varierar mellan åren. Vartannat år ingår bostads- och hyresrättslägenheter samt hushåll i dessa lägenheter. Då omfattar undersökningen också lägenhets- och hushållsdata för ägda enbostadshus. Den mer omfattande undersökningen genomfördes senast avseende år 1999, där resultat nu publiceras. Mellanliggande år begränsas undersökningen till hyreslägenheter med lägenhetsdata som hämtas in från fastighetsägare. Syfte. Denna rapport från bostads- och hyresundersökningen 1999 ger information om hushållens boendeförhållanden, sammansättning samt inkomster och bostadsutgifter i kombination med lägenhetsdata. Uppgifterna redovisas för de tre upplåtelseformerna äganderätt(småhus), bostadsrätt och hyresrätt. Urvalsundersökning. Denna del av undersökningen baseras på ett riksomfattande urval av individer, 18 år eller äldre, folkbokförda på enbostadshus som färdigställts t.o.m. år Urvalet omfattar även boende i bostadsrätt eller hyresrätt och utgörs av ca personer. Undersökningsobjekt. Hushåll, i vilka de utvalda personerna ingår. Telefonintervju och registeruppgifter. Undersökningen genomförs med hjälp av telefonintervju med de utvalda personerna, varvid uppgifter om såväl hushållet som huset samlas in. Inkomstuppgifter hämtas sedan från de register som SCB har för statistikframställning, bl.a. om inkomst, slutlig skatt och bostadsbidrag. Publicering. Undersökningsresultaten avseende år 1995 och tidigare år publicerades i två separata rapporter, en för äganderätt(småhus) och en för bostads- och hyresrätter. Från och med 1997 års undersökning har redovisningen samlats i en rapport. Några resultat Hushållstyper Hushålltypen och därmed hushållsstorleken skiljer sig åt mellan upplåtelseformerna. I bostads- och hyresrätt är fördelningen efter hushållstyp tämligen likartad medan äganderätten(småhus) avviker markant. Den vanligaste hushållstypen i småhus är makar/sambor. Fler än två hushåll av tre utgörs av dessa. Förändringar har dock skett inom gruppen makar/sambor. Andelen "Makar med barn 0-17 år" har mellan minskat med 11 procentenheter medan "Endast makar" har ökat med 13. År 1982 var gruppen "Makar med barn 0-17 år" betydligt större än "Endast makar". År 1999 är förhållandet det omvända. Enpersonshushållen har fördubblat sin andel under perioden. Ensamstående med barn utgör fortfarande endast en mindre andel av hushållen i småhus. I bostadsrätten har endast måttliga förändringar av andelstalen för de olika hushållstyperna kunnat noteras. Vart annat hushåll består av en person och ungefär vart fjärde hushåll är makar/sambor utan barn. Andelen enpersonshushåll i hyresrätt har under perioden stadigt ökat, från 49 % till 57 %, medan gruppen makar/sambor utan barn har minskat i nästan samma omfattning, från 24 % till 19 %. Utrymmesstandard/trångboddhet Utrymmesstandarden kan beräknas på olika sätt. Ett mått är att beräkna antal rumsenheter per 100 boende, ett annat är att beräkna bostadsyta per person. Beräkning kan också göras enligt en definierad trångboddhetsnorm. Här används norm 3 som förklaras under avsnittet Undersökningsvariabler på sidan 8. Enligt denna norm är i genomsnitt endast 4 procent av hushållen i äganderätt trångbodda. Om däremot beräkningen görs för hushåll med 3 eller flera barn visar det sig att 28 procent av dessa hushåll är trångbodda. I hyresrätt är 25 procent trångbodda och för hushåll med 3 eller flera barn är hela 78 procent trångbodda. Trångbodda hushåll med 3 eller flera barn är nästan lika många, ca i äganderätt och i hyresrätt. Över hälften, 53 %, av de trångbodda hushållen i hyresrätt är ett enpersonshushåll. Tidigare publicering Uppgifter finns i följande statistiska meddelanden Bo 1975:3 och 9 Bo 31 SM 8703 och 8704 Bo 1980:6 och 10 Bo 31 SM 8903 och 8904 Bo 1984:14 och 15 Bo 31 SM 9103 och 9104 Bo 31 SM 9303 och 9304 Bo 31 SM 9503 och 9504 Bo 31 SM 9703 och 9704 Bo 31 SM 9901 Definitioner och beskrivningar av de olika undersökningsvariablerna finns på sidorna 6-8.

3 3 Tablå 1. Procentuell fördelning av hushållstyper i olika upplåtelseformer Undersökningsår Hushållstyp Enpersonshushåll Endast makar Makar med barn 0-17 år Ensamstående med barn 0-17 år Övriga hushåll Enpersonshushåll Endast makar Makar med barn 0-17 år Ensamstående med barn 0-17 år Övriga hushåll Enpersonshushåll Endast makar Makar med barn 0-17 år Ensamstående med barn 0-17 år Övriga hushåll Med makar avses även sambor SCB Bostads- och hyresundersökningen Tablå 2. Procentuell andel trångbodda enligt norm 3 för några hushållstyper Hushållstyp Enpersonshushåll bf -64 år Ensamstående med barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Samtliga hushåll

4 4 Nettoutgift Utgiften för boendet består av ett antal komponenter som skiljer sig åt mellan upplåtelseformerna. I hyresrätt återspeglar i allmänhet hyran minus ev. bostadsbidrag vad man betalar för sitt boende. I ägda småhus görs beräkningen baserad på ränta, amortering, driftsutgift samt utgift för underhåll och reparation. Dessutom tas hänsyn till skatteeffekt och bostadsbidrag. erna kan sägas utgöra ett mellanting mellan hyresrätt och småhus. Beräkningarna av bl.a. nettoutgift och disponibel inkomst ska göras på sådant sätt att jämförelser mellan upplåtelseformerna möjliggörs. Under avsnittet "Undersökningsvariabler" på sid 6-8 redovisas aktuella definitioner. En jämförelse visar på stora skillnader i nettoutgift mellan småhus resp. hyres- och bostadsrätt. I småhusen är nettoutgiften kr medan den är kr resp kr i hyresoch bostadsrätt. Skillnaderna förklaras bl.a. av att hushållen i småhus är större och kräver större bostäder. Inkomsterna har betydelse för bostadsbidragen som i sin tur påverkar nettoutgiften. Detta är ett par exempel på förklaringar till skillnaderna i nettoutgift. I diagram 2 nedan visas olika hushållstypers nettoutgift för boendet i de tre upplåtelseformerna. Stora skillnader föreligger mellan såväl olika hushållstyper inom varje upplåtelseform som mellan olika upplåtelseformer för samma hushållstyp. Störst nettoutgift har makar med 2 eller 3+ barn inom alla upplåtelseformerna och den lägsta har enpersonshushåll 65 år eller äldre. Intresserad av ytterligare tabeller? SCB kan, mot avgift, ta fram fler tabeller än de som finns redovisade i denna rapport. Vi skräddarsyr i möjligaste mån tabellerna utifrån Era önskemål. Diagram 2. Nettoutgift per hushåll för olika upplåtelseformer och hushållstyper = Enpersonshushåll Bf -64 år 4 = Endast makar Bf 65- år 7 = Makar med 3+ barn 0-17 år 2 = Enpersonshushåll Bf 65- år 5 = Makar med 1 barn 0-17 år 8 = Ensamstående med barn 0-17 år 3 = Endast makar Bf -64 år 6 = Makar med 2 barn 0-17 år 9 = Samtliga hushåll kronor Ä gda småhus SCB Bostads- och hyresundersökningen

5 5 Konsumtionsutrymme Med konsumtionsutrymme menas skillnaden mellan disponibel inkomst och nettoutgift. Det visar således vad som återstår för övrig konsumtion när boendet har betalats. Beräkningen kan göras per hushåll eller per konsumtionsenhet Definitionerna återfinns på sid 6-8. Diagram 3 nedan visar olika hushållstypers köpkraft genom måttet konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet. I nästan samtliga hushållstyper har hushållen i småhus den största köpkraften. Undantaget är "makar med 3+ barn". Där har boende i bostadsrätt störst köpkraft. Den hushållstypen utgörs emellertid av endast hushåll. Genomgående har hushåll i hyresrätt minst konsumtionsutrymme. Den sämsta betalningsförmågan har "makar med 3+ barn" i hyresrätt medan hushåll med endast makar -64 år i småhus har störst konsumtionsutrymme. utgiften. För jämförbarhet mellan upplåtelseformerna har nämnda subventioner betraktats som bostadsstöd i BHU. Av tablå 3 framgår nettoutgiftens andel av den disponibla inkomsten för olika upplåtelseformer. Under slutet av 80-talet hade hushållen i småhus den högsta bostadsutgiftsprocenten. Därefter har en förändring skett och det är hushållen i hyresrätt som avstår störst andel av sin disponibla inkomst till boendet. Tablå 3. Nettoutgiften i procent av disponibla inkomsten i olika upplåtelseformer Bostadsutgiftsprocent Boendeutgiften utgör en stor del av hushållets ekonomi. Ofta talas om bostadsutgiftens andel av de totala utgifterna för hushållet. I denna undersökning (BHU) finns inte de totala utgifterna tillgängliga. I stället beräknas nettoutgiften som andel av den disponibla inkomsten. Vid en sådan beräkning kan bostadssubventionerna behandlas på olika sätt. Bostadsbidrag, räntebidrag och skatteeffekt kan antingen ses som en inkomstförstärkning eller som en reducering av bostads- Undersökningsår Ägda småhus Diagram 3. Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet för olika upplåtelseformer och hushållstyper = Enpersonshushåll Bf -64 år 4 = Endast makar Bf 65- år 7 = Makar med 3+ barn 0-17 år 2 = Enpersonshushåll Bf 65- år 5 = Makar med 1 barn 0-17 år 8 = Ensamstående med barn 0-17 år 3 = Endast makar Bf -64 år 6 = Makar med 2 barn 0-17 år 9 = Samtliga hushåll Ä gda småhus kronor SCB Bostads- och hyresundersökningen

6 6 Undersökningsvariabler Nedan lämnas en översikt av de i detta SM redovisade variablerna. Amortering Med amortering på lån till fastigheten avses här amortering enligt lånevillkor. Observera att amortering, om ej annat anges, ingår i bostadsutgift och nettoutgift. Amorteringar förekommer även för bostadsrätter och andra lägenheter med insats och avser amorteringar enligt lånevillkoren på hushållets personliga lån till den egna bostaden. Hushållets amorteringar har medräknats i nettoutgiften. Amorteringar/avskrivningar som bostadsrättsföreningen gör kan sägas indirekt ingå i hushållets nettoutgift, eftersom de påverkar de avgifter som hushållen betalar till föreningen. Avgifter Med avgifter avses utgifter under året för vatten och avlopp, sophämtning, renhållning, sotning, vägunderhåll, avgift till samfällighet och villaförsäkring. Bostadsbidrag Med bostadsbidrag avses summan av: bostadsbidrag för barnfamiljer samt makar och övriga utan barn bostadstillägg, särskilt och kompletterande bostadstillägg till pensionärer bostadsbidrag till värnpliktiga För hushåll bestående av makar (med eller utan barn) har hushållets bostadsbidrag beräknats som summan av makarnas bostadsbidrag. Bostadsföreståndare, Bf Med bostadsföreståndare, Bf, i ett hushåll avses den äldste av de boende. Bostadsutgift Med bostadsutgift avses för äganderätt, summan av ränteutgift, amortering, driftsutgift samt utgift för underhåll och reparation för bostadsrätt summan av avgift, egna utgifter för reparation och underhåll, ränteutgifter och amorteringar för lån på lägenheten för hyresrätt summan av hyra och egna utgifter för reparation och underhåll. Före 1987 års undersökningar medräknades inte amortering i bostadsutgiften beroende på att kvalitén på uppgiften inte var tillfredsställande. Bostadsutgiftsprocent Med bostadsutgiftsprocent avses nettoutgiften i procent av disponibel inkomst. Bostadsyta Som bostadsyta räknas ytan av alla för bostadsändamål avsedda rum (inkl. garderober) jämte kök, badrum och hallar ovan mark. Yta av källare, oinredd vind, garage, pannrum och tvättstuga medräknas inte. Bostadsyta per person Bostadsyta per person kan beräknas på två olika sätt. De två beräkningssätten ger något olika resultat för riket totalt samt för hushåll där antal personer i hushållet kan variera (t.ex. ensamstående med barn). I hushållstyper som alltid har samma antal personer (t.ex. makar med 2 barn) blir resultatet detsamma. Definition 1: För varje hushåll beräknas bostadsyta per person. Utifrån dessa beräknas sedan ett genomsnitt för alla hushåll. Definition 2: Över samtliga hushåll divideras summa bostadyta med summa personer. I denna rapport tillämpas definition 2. Bränsleutgift I bränsleutgift ingår inte hushållsström. Disponibel inkomst Disponibel inkomst definieras i 1999 års Bostads- och hyresundersökning enligt följande: Löne-, företagar-, kapitalinkomst +/- Reavinst/reaförlust av aktier, fastigheter m m + Inkomst från fåmansbolag + Studiestöd, korttidsstudiestöd + Vuxenstudiestöd, studiebidrag, särskilt utbildningsbidrag + Familjepenning och ersättning i samband med värnplikt + Ersättn. vid läs- och skrivsvårigheter, svenska f invandrare + Ersättning i samband med sjukdom + Pension, livränta + Föräldrapenning + Arbetsmarknadsstöd + Övriga positiva transfereringar + Socialbidrag + Barnbidrag + Underhållsbidrag, mottaget Slutlig skatt (inkl sjömansskatt) Underhållsbidrag, givet Återbetalt belopp av återbetalningspliktiga studiemedel Skatteeffekt på grund av bostadsinnehav Definitionen ovan skiljer sig gentemot viss annan inkomststatistik. I BHU behandlas bostadsbidrag, skatteeffekt på grund av bostadsinnehav samt räntebidrag som bostadsstöd, och skall därför dras bort från bostadsutgiften. Därmed kan de heller inte räknas med i disponibel inkomst. För hushåll bestående av makar har hushållets inkomst beräknats som summan av makarnas inkomst. För hushåll utan makar har endast bostadsföreståndarens inkomst inhämtats. Driftsutgift Med driftsutgift avses summan av "Bränsleutgift" och "Avgifter".

7 7 astighetsskatt Statlig fastighetsskatt, som infördes 1985, uppgick 1999 till 1,5 procent av taxeringsvärdet för schablonbeskattat enbostadshus med värdeår 1990 eller tidigare. För värdeår 1991 och 1992 utgår halv skatt och för övriga är skatten 0 procent. Fastighetsskatt ingår vid beräkning av skatteeffekt, nettoutgift och disponbel inkomst. Fastighetsskatt ingår inte vid beräkning av bostadsutgift. ärdigställandeår Med färdigställandeår avses det år under vilket huset ursprungligen färdigställdes. örvärvsår/inflyttningsår Med förvärvsår avses det år bostadsföreståndaren förvärvade huset eller flyttade in i huset/lägenheten. Hushåll och hushållstyp I BHU består ett hushåll av alla personer som bebor bostaden. Även inneboende och tillfälligt frånvarande har medräknats. De hushållstyper som vanligen redovisas är följande: * Enpersonshushåll Bf -64 år * Enpersonshushåll Bf 65- år * Endast makar Bf -64 år * Endast makar Bf 65- år * Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år * Makar med 3+ barn 0-17 år * Ensamstående med barn 0-17 år * Övriga Bf används som förkortning för bostadsföreståndaren. Till övriga räknas hushåll där det förutom Bf och eventuell sambo till Bf finns ytterligare minst en person som är 18 år eller äldre. Med makar avses såväl gifta sammanboende som icke gifta sammanboende. Konsumtionsenhet Variabeln är till för att kunna göra jämförelser av inkomster och köpkraft mellan olika hushållstyper. Det är t.ex. inte dubbelt så dyrt att vara två som att vara ensam, eftersom man kan dela på fasta utgifter såsom dagstidning, TV-licens etc. Man behöver inte heller dubbelt så stor lägenhet för att kunna bo med samma standard som en ensam person. Det viktsystem som används i BHU är i stort sett det som Socialstyrelsen rekommenderar. I BHU normeras skalan så att den första vuxna i ett hushåll har värdet 1,0. Kategori Antal konsumtionsenheter 1 vuxen =1,0 2 vuxna =1,65 3+ vuxna =1,65 + 0,6 * (antal vuxna -2) Barn 0 15 år =0,57 Barn år =0,62 Konsumtionsutrymme Med konsumtionsutrymme avses differensen mellan disponibel inkomst och nettoutgift. Lägenhetstyp Med lägenhetstyp avses hur många rum och kök bostaden innehåller. Makar Som makar betraktas i denna undersökning såväl gifta sammanboende såsom icke gifta sammanboende. Nettoutgift Bostadsutgift korrigerad med hänsyn till skatteeffekt samt minskad med bostadsbidrag. Regional indelning Stor-Stockholm Stor-Göteborg Kommuner i övrigt med mer än invånare Kommuner med mindre än invånare I bilaga redovisas vilka kommuner som ingår i regionerna. Den regionala redovisningen avser kommunal indelning den 1 januari 2000 och är baserad på folkmängden den 31 december Reparation Se "Underhåll och reparation". Rumsenhet Som rumsenhet räknas såväl rum som kök. Räntebidrag Räntebidrag är en subvention till ny-, till- och ombyggnation. Ränteutgift (inkl. tomträttsavgäld) Med ränteutgift avses summan av tomträttsavgäld och ränta minskad med räntebidrag. Detta begrepp kallas i skattesammanhang ränteavdrag. Tomträttsavgäld är, precis som räntan minskad med räntebidrag, avdragsgill vid taxering och påverkar på så sätt skatteeffekten. Skatteeffekt Skatteeffekt på grund av bostadsinnehav Med skatteeffekt p.g.a. boendet avses minskning eller ökning av skatt på grund av innehavet av småhus eller bostadsrättslägenhet. De komponenter som påverkar skatteeffektens storlek och tecken är ränta minskad med räntebidrag, tomträttsavgäld och fastighetsskatt. Fastighetsskatten beror på taxeringsvärde och värdeår och ger ett negativt bidrag till skatteeffekten.

8 8 Skuldbelopp Med skuldbelopp avses skuld på lån, tagna med fastigheten som säkerhet, den 31 december Tomträttsavgäld Tomträttsavgäld redovisas inte som separat variabel i detta SM utan ingår i "Ränteutgift" och "Total ränta". Tomträttsavgäld är avdragsgill vid taxering och påverkar på så sätt skatteeffekt. Total ränta Med total ränta avses hela den ränteutgift småhusägaren har på fastighetsskulden, d.v.s. före räntebidrag. Även tomträttsavgäld ingår i begreppet total ränta. Trångboddhetsnorm 2 Ett hushåll räknas som trångbott om antalet boende i lägenheten överstiger två per bostadsrum, kök och ett rum oräknade. Enpersonshushåll räknas dock aldrig som trångbodda. Trångboddhetsnorm 3 Ett hushåll med gifta/sambo räknas som trångbott om antalet boende överstiger en per rum, köket oräknat. Hushåll utan gifta/sambo räknas som trångbott om antalet boende överstiger en per rum, kök och ett rum oräknat. Enpersonshushåll i högst ett rum och kök räknas som trångbodda i motsats till trångboddhet enligt norm 2. Underhåll och reparation Med underhålls- och reparationsarbete avses arbete som bevarar byggnaden/lägenheten i dess ursprungliga skick t.ex. ommålning, omtapetsering, reparation av värmepanna, utbyte av spis, kyl-skåp m m. Underhåll av trädgård, uthus och dylikt medräknas inte. Utrymmesstandard Det förekommer olika mått på utrymmesstandard. De, i detta SM redovisade måtten, är bostadsyta per person och rumsenheter per 100 boende. Se även trångboddhet. Teknisk beskrivning Undersökningspopulationen Undersökningspopulationen innehåller enbostadshus och hushåll i enbostadshus, bebodda av ägaren själv under hela 1999, använda uteslutande såsom permanentbostad och färdigställda senast För att småhuset skall tillhöra populationen krävs också att ägaren är privatperson och att denne inte äger huset tillsammans med annan än make/maka eller sambo. Undersökningspopulationen omfattar även hushåll som vid årsskiftet 1999/2000 var bosatta i bostadsrätt eller i hyresrätt, där lägenheten hyrdes omöblerad. För bostadsrätt gäller att hushållet skall ha flyttat in i lägenheten senast under Metod Urval I 1999 års undersökning samordnades urvalet i sin helhet med Inkomstfördelningsundersökningen och stratifierades i tre stratum, 1) boende i bostadsrätt, 2) pensionärer 75 år eller äldre, 3) övriga. Totalt omfattar det samordnade urvalet cirka personer. Datainsamling Huvuddelen av uppgifterna har inhämtats genom en datorstödd telefonintervju med den utvalda personen under våren Från SCBs taxeringsregister avseende inkomståret 1999 erhölls uppgifter för att kunna skapa variabler såsom disponibel inkomst och skatteeffekt. Bostadsbidragsuppgifter inhämtades också från SCB-register och från fastighetstaxeringsregistret erhölls bl a uppgifter om taxeringsvärde. Granskning Efter datainsamlingen kontrollerades materialet maskinellt med avseende på uppgifternas fullständighet, rimlighet och inbördes förenlighet. Kvalitet Resultatens tillförlitlighet får bedömas utifrån olika typer av fel som kan förekomma i undersökningen. Felen kan grovt indelas i tre typer, nämligen bortfalls-, mät- och slumpfel. Bortfallsfel Bortfallsfel, dvs fel som beror på att mätvärden saknas för vissa enheter, kan ha en snedvridande effekt på resultaten. Bortfallet utgörs dels av objektsbortfall, dvs helt obesvarade enkäter, dels av partiellt bortfall, d.v.s. vissa frågor i enkäten är obesvarade. Objektsbortfallet var cirka 32 procent sett på hela populationen. Vid tabellframställningen har objektsbortfallet kompenserats med ändrade uppräkningsfaktorer och det partiella bortfallet har ersatts med genomsnittssiffror, grundade på de enheter för vilka man erhållit mätvärden.

9 9 Mätfel Mätfel kan definieras som skillnaden mellan det observerade värdet för undersökningsenheten och enhetens sanna värde. Någon mätfelsstudie, för att kartlägga mätfelens omfattning och storlek, har inte gjorts. Vissa frågor torde ha varit svårare än andra att besvara för uppgiftslämnaren. Det har t.ex. i en del fall varit svårt att skilja mellan underhåll och förbättringar och i andra fall att besvara frågorna om skuld, ränta och amortering. Slumpfel På grund av att föreliggande undersökning baseras på ett urval överensstämmer de i tabellerna redovisade skattningarna inte med de värden som skulle erhållits om undersökningen omfattat hela populationen. Då undersökningen genomförts på basis av ett stratifierat urval, med obundet slumpmässigt urval, OSU, i varje stratum, kan slumpfel för de olika skattningarna beräknas. För att inte ge sken av för stor precision i siffrorna har värdena i de flesta tabeller avrundats enligt nedan. Värde Avrundat till - 99 Ingen avrundning Närmast 10 -tal Närmast 100 -tal Närmast tal

10 10 List of terms amortering antal avgift amortization payment number of charge badrum bathroom barn child(ren) bilaga appendix boende resident bostadsföreståndare (BF) head of household bostadsbidrag housing allowance bostadsutgift housing expenditures bostadsyta useful floor space bostadsrättslägenhet co-operative building society dwelling bostadsyta per person useful floor space per resident bränsleutgift expenditure for heating fuel byggnadsperiod period of construction byggnadsvärde value of buildings disponibel inkomst driftsutgift efter endast enpersonshushåll exklusive fastighetsskatt friliggande färdigställandeår förekomst av disposable income operating expenditures by only single person household excluding real estate tax detached year of completion existence of lägenhetstyp m 2 makar markvärde män nettoutgift okänd ombyggnad per procent procentuell fördelning size of dwelling (number of rooms) square metre spouses value of land men net housing expenditures unknown conversion per per cent percentage distribution radhus terraced house(s) region region reparationer repairs riket the whole country rum och kök (RK) room(s) and kitchen rumsenheter (RE) dwelling units, i e. number of rooms including kitchen ränta interest expenditure sammanräknad inkomst samtliga skatteeffekt summa total income of the resident(s) total tax effect total genomsnittlig average hela riket the whole country hus one-dwelling house hushåll household hushållstyp type of household hustyp type of building hyreslägenhet rented dwelling inklusive intäkt av fastigheten kapitalskuld kedjehus kommun konsumtionsenhet konsumtionsutrymme kr kvadratmeter (kvm) kvinnor kön included yield of the estate debts on the estate linked house(s) municipality consuming unit average disposable income minus net housing expenditures Swedish crowns (Sw.Kr) square metre women sex tabell taxeringsvärde tillbyggnad tomtyta totalt trångboddhet underhåll uppgift saknas uppräknat urval utgift vuxen år övriga table assessed value extension site area total overcrowding maintenance data not available blown up sample expenditure adult year other (remainder)

11 11 Summary The survey of housing and rents in 1999 is based on a national sample of adults (18- years of age) living in rented dwellings or co-operative building society dwellings. The survey also covers one-dwelling houses, detached or terraced, completed before the end of The survey does not cover onedwelling houses owned by juridical persons or jointly by natural persons (excluding spouses), houses transferred during 1999, houses on agricultural real estate, two-dwelling houses or houses for seasonal and secondary use. The sample covers a total of about households. The nonresponse rate is about 32 per cent. This report is mainly based on data collected by computer aided telephone interviews with the selected persons and their households. Information about income, tax returns etc. during the income year 1999 has been obtained from forms and magnetic tapes produced by Statistics Sweden, SCB, for statistical purposes. Data have also been collected from tax register of real estates. The data published in this report regarding the variables housing expenditures, total income, interest etc all refer to the conditions during the calender year The variables age of head of household, overcrowding, debts on the estate etc refer to conditions on December 31st In regard to the tables giving the number of houses or households the figures represent estimates of the total numbers in the respective groups. In order to facilitate the reading, the presentation system and the numbering of the tables are summarized below.

12 12 Tabellinnehåll Contents of table Tabellnummer Table number Amortering Amortization payment 21,22 Bostadsbidrag Housing allowance 14,19 Bostadsutgift Housing expenditures 3, 5, 6, 12,19,22 Bostadsutgiftsprocent Net housing expenditures in percent of disposable income 15 Bostadsyta Useful floor space 20,26 Disponibel inkomst Disposable income 9, 10 Driftsutgifter Charges and expenditures for heating fuel 22 Fastighetsskatt Real estate tax 24 Färdigställandeår Year of completion 2,6,8,10,20,22-26 Hiss Lift 27 Hus/hushåll, antal Houses/households, number of 1-4, 11, 19, 21, 22, 24, 25,27 Hushållstyp Type of household 1-20,27 Konsumtionsutrymme Disposable income minus net housing expenditures 16,17,19 Lägenhetstyp Size of dwelling 1,5,7,9,26 Nettoutgift Net housing expenditures 4, 7, 8, 13, 19 Region Region 11-18,26 Rumsenhet Number of dwelling units per 100 residents 18,19 Ränteutgifter Interest expenditures 21,22 Skatteeffekt Tax effect 21,24,25 Skuldbelopp Debts on the estate 21,22 Taxeringsvärde Assessed value 23 Trångboddhet Overcrowding 19 Underhåll och reparation Repair and maintenance expenditures 22 Form of tenure 1-27 Teckenförklaring Explanation of symbols Intet finns att redovisa Magnitude nil * Skattningen baseras på mindre Estimate based on less than än 10 urvalsenheter 10 sample units 0 Mindre än 0,5 av enheten Magnitude less than half of the unit employed 0,0 Mindre än 0,05 av enheten Magnitude less than half of the unit employed

13 13 Tabell 1 Antal hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och lägenhetstyp 1999 Number of households by form of tenure, type of household and size of dwelling in 1999 Lägenhetstyp Hushållstyp -3 rok 4 rok 5 rok 6+ rok Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * Övriga Samtliga hushåll Lägenhetstyp Hushållstyp 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Övriga Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år * 2140 * Enpersonshushåll bf 65- år * 2860 * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - - * Övriga * Samtliga hushåll * Enpersonshushåll bf -64 år * Enpersonshushåll bf 65- år * 2860 * Endast makar bf -64 år * Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - * Övriga * Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år * Endast makar bf -64 år * Endast makar bf 65- år * * Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - * Övriga * Samtliga hushåll

14 14 Tabell 2 Antal hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och färdigställandeår 1999 Number of households by form of tenure, type of household and year of completion in 1999 Färdigställandeår Hushållstyp Samtliga 1 Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år 8420 * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * * Övriga Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Observera att kolumnen Samtliga även innehåller uppgifter där färdigställandeår för bostaden är okänd.

15 15 Tabell 3 Antal hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och bostadsutgift 1999 Number of households by form of tenure, type of household and housing expenditures in 1999 Hushållstyp Bostadsutgift Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år * 5930 * Enpersonshushåll bf 65- år * 2220 * 1480 * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * 2680 * 1480 * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * Övriga Samtliga hushåll Hushållstyp Bostadsutgift Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * 1070 * 360 * 1430 * * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * * Makar med 2 barn 0-17 år * 360 * 360 * 1430 * 710 * Makar med 3+ barn 0-17 år - * 360 * 540 * 540 * 360 * Övriga Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * 1480 * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * 1480 * 2400 * Makar med 2 barn 0-17 år * 370 * 740 * Makar med 3+ barn 0-17 år * 370 * 370 * 1110 * Övriga * Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * 5240 * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * 2150 * Övriga Samtliga hushåll

16 16 Tabell 4 Antal hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och nettoutgift 1999 Number of households by form of tenure, type of household and net housing expenditures in 1999 Hushållstyp Nettoutgift Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år * 5470 * Enpersonshushåll bf 65- år * 5080 * 1200 * 740 * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * 2680 * 1480 * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år * Makar med 3+ barn 0-17 år * Övriga Samtliga hushåll Hushållstyp Nettoutgift Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år * Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * 360 * 710 * 2140 * Makar med barn 0-17 år - * 710 * Makar med 1 barn 0-17 år - * 710 * Makar med 2 barn 0-17 år - - * 360 * 540 * 1610 * Makar med 3+ barn 0-17 år * 360 * 1010 * Övriga * * Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år * 1850 * Endast makar bf 65- år * 1020 * Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * 370 * Makar med 1 barn 0-17 år - * Makar med 2 barn 0-17 år * 370 * 890 * Makar med 3+ barn 0-17 år - * * Övriga * 2660 * Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * 1630 * Makar med 2 barn 0-17 år * Makar med 3+ barn 0-17 år - * Övriga Samtliga hushåll

17 17 Tabell 5 Genomsnittlig bostadsutgift per hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och lägenhetstyp 1999 Average housing expenditures per household by form of tenure, type of household and size of dwelling in 1999 Lägenhetstyp Hushållstyp -3 rok 4 rok 5 rok 6+ rok Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * Övriga Samtliga hushåll Lägenhetstyp Hushållstyp 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Övriga Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år * * Enpersonshushåll bf 65- år * * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - - * Övriga * Samtliga hushåll * Enpersonshushåll bf -64 år * Enpersonshushåll bf 65- år * * Endast makar bf -64 år * Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - * Övriga * Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år * Endast makar bf -64 år * Endast makar bf 65- år * * Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - * Övriga * * Samtliga hushåll

18 18 Tabell 6 Genomsnittlig bostadsutgift per hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och färdigställandeår 1999 Average housing expenditures per household by form of tenure, type of household and year of completion in 1999 Färdigställandeår Hushållstyp Samtliga 1 Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * * Övriga Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Observera att kolumnen Samtliga även innehåller uppgifter där färdigställandeår för bostaden är okänd.

19 19 Tabell 7 Genomsnittlig nettoutgift per hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och lägenhetstyp 1999 Average net housing expenditures per household by form of tenure, type of household and size of dwelling in 1999 Lägenhetstyp Hushållstyp -3 rok 4 rok 5 rok 6+ rok Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * Övriga Samtliga hushåll Lägenhetstyp Hushållstyp 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Övriga Samtliga Enpersonshushåll bf -64 år * * Enpersonshushåll bf 65- år * * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - - * Övriga * Samtliga hushåll * Enpersonshushåll bf -64 år * Enpersonshushåll bf 65- år * * Endast makar bf -64 år * Endast makar bf 65- år * Ensamstående med barn 0-17 år * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - * Övriga * Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år * Endast makar bf -64 år * Endast makar bf 65- år * * Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år * Makar med 1 barn 0-17 år * Makar med 2 barn 0-17 år - * Makar med 3+ barn 0-17 år - * Övriga * * Samtliga hushåll

20 20 Tabell 8 Genomsnittlig nettoutgift per hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och färdigställandeår 1999 Average net housing expenditures per household by form of tenure, type of household and year of completion in 1999 Färdigställandeår Hushållstyp Samtliga 1 Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år * Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * * Övriga Samtliga hushåll Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll bf -64 år Enpersonshushåll bf 65- år Endast makar bf -64 år Endast makar bf 65- år Ensamstående med barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga Samtliga hushåll Observera att kolumnen Samtliga även innehåller uppgifter där färdigställandeår för bostaden är okänd.