MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN RIKTLINJE FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE BLIVANDE / NYBLIVNA

Transkript

1 1(19) Riktlinje för Jämtlands län gällande blivande / nyblivna föräldrar med Neuropsykiatrisk och/ eller intellektuell funktionsnedsättning av betydelse för föräldraskapet.

2 2(19) Samverkansgruppen består av representanter från: Vård- och omsorgs förvaltningen sektor Funktionshinder i Östersunds kommun Socialtjänsten Förskolan MHV=Mödrahälsovården Kvinnosjukvården BHV=Barnhälsovården FBH=Föräldra-och barnhälsan-kompetenscentrum för barn- och Mödrahälsovård VH=Vuxenhabilitering Öppenvårdspsykiatrin Representanter från verksamheterna nedan har inte deltagit aktivt i gruppen men bör bjudas in, ffa vid fortbildningsinsatser: BUM=Barn- och Ungdomsmedicin BUP=Barn- och ungdomspsykiatrin BUH=barn- och ungdomshabiliteringen Representanter för enheterna träffas minst en gång per år (på våren) för: - uppföljning av fall som varit under föregående år - utveckling och uppdatering av VP utifrån identifierade behov - för att ge utrymme till erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna Tätare träffar kan sammankallas vid behov uppkommer inom någon verksamhet. Mödrahälsovårdsöverläkaren är sammankallande. Personal inom vårdkedjan Mödrahälsovård - Förlossning/BB Barnklinik Barnhälsovård FC (Familjecentral) Öppenförskola - Förskola möter då och då föräldrar med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionshinder. För att öka kunskapen kring dessa funktionshinder samt underlätta för personalen i vårdkedjan har riktlinjer utarbetats med tips avseende bemötande och pedagogik, verksamheternas olika roller och vilket ansvar respektive instans har. I bilaga finns beskrivning av de olika funktionshindren.

3 3(19) Innehåll INNEHÅLL...3 VERKSAMHETERNAS ROLLER...5 Mödrahälsovårdens (MHVs) roll...5 Kvinnosjukvårdens roll (Spec-MVC/Freja/förlossning/BB)...6 Barnhälsovårdens (BHVs) roll...6 Barnhälsoteam...7 Föräldra- och barnhälsans (FBHs)roll (MBHV-socionomer och -psykologer)...7 Förskolans roll...8 Familjecentral/öppen förskola...8 Förskolan...8 Vuxenhabiliteringens (VHs) roll...8 Öppenvårdspsykiatrins roll...9 Socialtjänstens roll...9 BILAGA KORT INFORMATION OM NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR...11 ADHD...11 ADD...12 Autismspektrumtillstånd (AST)...12 BILAGA KORT INFORMATION OM INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING...13 Vad är intellektuell funktionsnedsättning?...13 BILAGA BEMÖTANDE OCH PEDAGOGIK...14 BILAGA KORT INFORMATION OM SOCIALTJÄNSTENS, LSS OCH VUXENHABILITERINGENS (VH) UPPDRAG...16 Socialtjänsten...16 LSS...16 Vuxenhabiliteringen (VH)...17 BILAGA

4 4(19) INFORMATIONSKÄLLOR OCH REFERENSER...18 Bra och lättillgängligt material att läsa och hämta:...18 Referenser:...18

5 5(19) Verksamheternas roller Mödrahälsovårdens (MHVs) roll Att genom anamnes och dialog om möjligt igenkänna och uppmärksamma blivande föräldrar med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionshinder Att i samråd med patienten vid behov remittera för vidare utredning vid Öppenvårdspsykiatrin eller kontakt vid Vuxenhabiliteringen. Att erbjuda läkarbesök vid misstanke om ovanstående problematik, som inte tidigare diagnosticerats Att i samråd med patienten informera Kvinnosjukvården om problematiken samt planera för vården efter förlossning. Hemgång bör planeras tidigast för 3 dygn efter förlossning. Att i samråd med patienten kontakta socialtjänsten för ställningstagande till eventuellt behov av stöd för det väntade barnet. Det är bara patienten själv som kan ansöka om råd och stöd från socialtjänsten. Vi skall i första hand verka för en frivillig kontakt så tidigt som möjligt, men om förälder motsätter sig sådan kontakt kan man ändå kontakta socialtjänsten och konsultera utan att nämna aktuellt namn. Att vid behov stödja patienten att själv ansöka om råd och stöd från vård- och omsorgsförvaltningen inom kommunen. Att initiera träff med de blivande föräldrarna och aktuell BHV-sjuksköterska ca 1 månad innan beräknad förlossning. I förekommande fall lämpligt att aktuell personal från socialtjänsten och LSSpersonal är med. Extra viktigt i de fall familjen kommer att gå på BVC på annan HC. Att sammankalla till/delta i nätverksträff så tidigt som möjligt för att planera insatser. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan. Att göra tydlig dokumentation av det som planerats för förlossning och tiden efter ca v 36 under rubriken sammanfattning av graviditet i Obstetrix MHV 3. Noteringar i patientuppgifter (notatrutan) vid speciella behov. Tidig hemgång är inte lämplig. Att vid behov skriva remiss till FBH (Föräldra- och barnhälsan) angående föräldrarnas behov av samtalsstöd. Att vid behov erbjuda enskild visning av förlossningen och besvara frågor i god tid inför planerad partus via Freja. Rapportera till MHV.

6 6(19) Kvinnosjukvårdens roll (Spec-MVC/Freja/förlossning/BB) Att för de kvinnor som man får kontakt med under graviditet på Spec-MVC och/eller Frejaverksamhet planera inför förlossning och BB-vistelse med mål att mor och barn ska stanna minst 3 dygn och att de inte går hem under helg. Att noggrant läsa kvinnornas MHV 3 i Obstetrix för att inte missa information gällande föräldrar med denna problematik. Att vid misstanke om att det nyfödda barnet far illa utifrån den egna anmälningsskyldigheten göra orosanmälan till socialtjänsten. Socialjouren kan nås via 112 (social beredskap) dygnet runt. Anmälan går inte att göra på det ofödda barnet, men det går bra att anmäla oro för hur föräldrarna skall klara föräldraskapet. I samråd med föräldrarna rapportera till BHV innan hemgång för att man därifrån skall kunna planera in tidigt hembesök. BHV kan inte läsa mammans journal utan endast barnets i Obstetrix. Att stödja amningen. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan. Barnhälsovårdens (BHVs) roll Att innan förlossningen träffa förälder tillsammans med mödrahälsovårds barnmorska. Barnmorskan initierar träffen. Extra viktigt i de fall när familjen kommer att gå på BVC på annan HC. Att göra tidigt hembesök efter hemkomst från BB/hembesök så snabbt som möjligt efter hemkomst från Ankaret eller annan institution. Besöket görs om möjligt tillsammans med socialsekreterare/lss stödperson om sådan finns. Att om familjen vistas på Ankaret göra det tidiga hembesöket där. Att BVC i Torvalla svarar för besök enligt barnhälsovårdens program för de familjer som vistas på Ankaret och är skrivna utanför Östersunds kommun. Att vid behov ge extra stöd inom barnhälsovårdens ram. Fokus ligger framför allt på barnets behov. Att vid behov i samråd med föräldrarna kontakta Föräldra- och barnhälsan. Att vid behov i samråd med föräldrarna etablera kontakt med socialtjänsten. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.

7 7(19) Att vid barnets 10-månadersbesök ha en dialog med föräldrarna om eventuell förskolestart och hur man kan förbereda den så att placeringen blir så bra som möjligt för barnet och familjen. I lämpliga fall kan Familjecentralens/öppna förskolans förskollärare vara med i samtalet om föräldrarna så önskar. Att när man har kännedom om förskolestart, i lämpliga fall, i samråd med förälder/föräldrar informera förskolechef och initiera träff med förskola, förälder/föräldrar och andra personer som är viktiga för familjen. Vid denna samrådsträff belyses familjens behov och de olika yrkesgruppernas roller tydliggörs. Om föräldrarna inte vill ha denna samrådsträff kan de godkänna att enbart förskolechef informeras. Tiden mellan att barnet får en placering och att barnet börjar förskolan kan vara kort, varför snabb handläggning behövs. Om föräldrarna inte godkänner att förskolan kontaktas får detta inte ske. Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten. Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya omständigheter framkommer som ger orsak till oro. Att i samråd med föräldern vid behov remittera för vidare utredning vid Öppenvårdspsykiatrin eller kontakt vid VH. Barnhälsoteam Förskolans rektorer kallar två gånger per år till barnhälsoteam på områdesnivå. Då finns förskola, socialtjänst och BVC representerade. Detta är ett bra forum för att lyfta hur kontakt på bästa sätt kan tas mellan verksamheterna när flera aktörer är eller bör bli inblandade runt dessa barn och vårdnadshavare. Föräldra- och barnhälsans (FBHs)roll (MBHV-socionomer och -psykologer) Att vid behov vara konsult till MHV och BHV Att genom anamnes och dialog om möjligt igenkänna och uppmärksamma blivande/nyblivna föräldrar med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionshinder Att i samråd med föräldern vid behov initiera utredning vid Öppenvårdspsykiatrin eller kontakt vid VH Att efter remiss från MHV eller BHV ha patientkontakt för att förbereda föräldrar inför förlossning och spädbarnstid. FBH:s uppdrag handlar om att hjälpa föräldrar som känner en oro inför förlossningen. Vid rädsla/oro kring exempelvis smärtlindring hänvisas till Frejabarnmorskorna inom Kvinnosjukvården. FBH:s roll innefattar även att vara till stöd för föräldrarna i föräldraskapet. Ovanstående ska ske i samråd med övriga aktörer som är inkopplade. Att vid behov i samråd med föräldrarna etablera kontakt med socialtjänsten. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.

8 8(19) Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten. Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya omständigheter framkommer som ger orsak till oro. Förskolans roll Familjecentral/öppen förskola Förskolan Att i de fall familjen har kontakt med FC (Familjecentral) eller öppen förskola och pedagogen där får vetskap om att familjen är på väg att söka plats inom förskolan bör pedagogen uppmana dem att redan i ansökan informera om sina behov av stöd. Vid vetskap om placering är det bra om pedagogen uppmanar och stöttar föräldrarna att själva kontakta aktuell förskola i god tid innan barnet börjar. Vid behov kan pedagog på FC (Familjecentral)/öppen förskola delta i samrådsträffar efter samtycke med aktuell familj. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan. Att förskolechef informerar elevhälsoteam - specialpedagog eller liknande och kan använda dessa för att belysa frågor i samband med förskole start. Att förskolechef, efter samtycke från föräldrarna, utser en kontaktperson på förskole avdelningen som ska delta i samrådsträff som initieras av BHV. Vid denna samrådsträff belyses familjens behov och de olika yrkesgruppernas roller tydliggörs. Överenskommelser som görs på samrådsträffen ska dokumenteras av respektive part. Att förskolechefen, när denne fått information från BHV, förbereder pedagogerna på mottagande avdelning samt snarast initierar och erbjuder/möjliggör kompetenshöjning till specialpedagog, berörda pedagoger och förskolechef, om möjligt redan innan barnet i familjen börjar. Att arbetslaget bör erbjudas handledning Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten. Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya omständigheter framkommer som ger orsak till oro. Med utgångspunkt från dessa punkter planerar kommunerna utifrån sina förutsättningar. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan. Vuxenhabiliteringens (VHs) roll Att genom dialog och anamnes uppmärksamma och prioritera blivande/nyblivna föräldrar inom ramen för VH:s målgrupp (bl.a. vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autismspektrum tillstånd) Att vid behov och samråd med föräldrar etablera kontakt med MHV, BHV, socialtjänsten, FBH och/eller LSS samt förskola. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.

9 9(19) Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten. Även om orosanmälan gjorts anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya omständigheter framkommer som ger orsak till oro Öppenvårdspsykiatrins roll Att vara remissinstans, för distriktsläkare och psykiatrin, för personer som är 18 och äldre med misstänkta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte tidigare är utredda och där psykiatrisk specialistkompetens krävs. Psykiatrisk specialistkompetens krävs i utredningar där differentialdiagnostiska överväganden behöver göras, t.ex. vid misstänkt ADHD, eller där patienten har annan psykisk sjukdom. Att för personer med diagnostiserad ADHD/ADD som har pågående kontakt med NPM göra en behovsbedömning: riskbedömning inför graviditet och postpartum-period och ta ställning till och planera vilka insatser som behövs och av vem och eventuellt ändra medicinering. Att vid behov och samråd med föräldrar etablera kontakt med MHV, BHV, socialtjänsten, FBH och/eller LSS samt förskola. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan. Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten. Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya omständigheter framkommer som ger orsak till oro. Vård- och omsorgs förvaltningen sektor Funktionshinder inom Kommunen Att i samråd med medborgaren(föräldern) delta i förekommande nätverksträffar. Vid behov ta kontakt med MHV, BHV, socialtjänsten, FBH och/eller förskola. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan. Att i samråd med medborgaren (föräldern) klargöra inblandad personal inom vård- och omsorgs roll vid möten med andra verksamheter. Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten. Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya omständigheter framkommer som ger orsak till oro. Socialtjänstens roll Vid pågående kontakt och i samråd med familjen delta i nätverksträffar runt familjen eller initiera kontakt med andra professionella som är viktiga för familjen, MHV/BHV, förskola eller Vård- och Omsorgsförvaltningen inom kommunen. Vid behov av att samordna insatser från flera huvudmän ska en SIP erbjudas föräldrarna för att underlätta samverkan. I samråd med familjen initiera kontakt med för familjen nya aktörer som kan vara familjen behjälpliga, t.ex. Öppenvårdspsykiatrin, VH, Vård- och omsorgsförvaltningen eller Föräldra- och barnhälsan. Detta

10 10(19) är särskilt viktigt att tänka på när det gäller nyinflyttade familjer som kanske inte hunnit skapa sig ett nätverk ännu. Vid behov av placering av barnet och/eller föräldrar på institution eller i familjehem informerar socialtjänsten BHV och förskola. Socialtjänsten upprättar en vårdplan samt en genomförandeplan där det framgår vilka andra huvudmän som ska samverka utifrån barnets behov. Planen följs upp kontinuerligt. Placeras familjen på Ankaret eller annan institution informeras MHV/BHV inför hemkomst i den mån samtycke finns. Ger i samråd med familjen återkoppling till övriga samverkanspartners när ett ärende avslutas. Att ta emot orosanmälningar och göra förhandsbedömning för att besluta om en barnavårdsutredning enligt 11 kap 1 Socialtjänstlagen behöver inledas.

11 11(19) Bilaga 1 Kort information om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Med neuropsykiatri avses symptom och svårigheter som har sin grund i hjärnan och hjärnans funktion. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha svårigheter inom flera områden: uppmärksamhet, impulskontroll, att reglera sin aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne och motorik. Symptomområdena överlappar varandra och det är vanligt att man kan ha flera neuropsykiatriska diagnoser. Vanliga diagnoser är ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ADD (Attention Deficit Disorder), Tourette syndrom och Autismspektrumtillstånd (AST). Det är även vanligt med andra psykiatriska sjukdomar som ex v affektiva sjukdomar, ångest, missbruk/beroende, personlighetsstörningar och ätstörningar. Här nedan följer några exempel på neuropsykiatriska diagnoser och en beskrivning av hur svårigheterna kan yttra sig: ADHD ADHD är en komplex kognitiv funktionsnedsättning. Drygt 5% av barn i skolåldern och 2,5% bland vuxna har ADHD. Att andelen vuxna är lägre beror på att många med tiden lär sig hantera sina symtom. Problem och svårigheter vid ADHD kan variera och ha olika tyngdpunkt under olika perioder i livet, men kärnsymtomen är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. Personen kan ha brister i fråga om arbetsminne och exekutiva funktioner, dvs. svårigheter att planera, organisera och genomföra saker och ting. Uppmärksamhetssvårigheter De flesta personer med adhd brukar brottas med uppmärksamhetssvårigheter eller koncentrations-svårigheter. Det är svårt att få saker ordentligt gjorda på jobbet, att fokusera på sina uppgifter och att orka lyssna aktivt på andra människor. Det kan vara en utmaning att bli klar med sina uppgifter i tid, att hålla ordning och uppgifter som kräver mental ansträngning undviks. Det kan vara lätt att tappa bort sina saker, man är lättdistraherad och glömmer bort tider eller att betala räkningar. Detta kan väcka irritation hos omgivningen, som tolkar det som att man inte anstränger sig. I själva verket är det koncentrationssvårigheterna som ligger bakom dessa beteenden. Det gör det svårt att fokusera på det väsentliga, behålla uppmärksamheten på saker som uppfattas som tråkiga och styra uppmärksamheten på ett flexibelt sätt. Överaktivitet och impulsivitet Som vuxen kan överaktiviteten innebära att det är svårt att sitta stilla längre stunder, man känner sig rastlös och lätt blir uttråkad. Det kan vara svårt att hålla inne med sina reaktioner. Det blir lätt att man pratar för mycket och avbryter andra. Impulsiva handlingar kan leda till situationer som får oönskade konsekvenser. Impulsivitet innebär att det är svårt att bromsa och kontrollera sina impulser och tänka efter innan man agerar.

12 12(19) ADD Liknar ADHD men personen har en lägre aktivitetsnivå än genomsnittet. Det kännetecknas framför allt av uppmärksamhetsproblem med passivitet, oföretagsamhet, dagdrömmande beteende. Inåtvända problem är vanligare. Autismspektrumtillstånd (AST) Att ha autismspektrumstillstånd, innebär att individens tänkande, upplevelser och sättet att bemöta omvärlden är annorlunda än många andra människors, vilket påverkar kontakt, kommunikation, föreställningsförmåga och beteende. Autismspektrumstillstånd innefattar varaktiga brister i social kommunikation och social interaktion i olika sammanhang samt ofta begränsande, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Människor med autismspektrumtillstånd har ofta en god konkret föreställningsförmåga men sämre abstrakt föreställningsförmåga, vilket innebär svårigheter att se sin egen del i olika sammanhang och svårigheter att förstå hur andra människor tänker.

13 13(19) Bilaga 2 Kort information om intellektuell funktionsnedsättning Vad är intellektuell funktionsnedsättning? Intellektuell funktionsnedsättning uppstår under fosterstadiet eller under barndom och inkluderar både intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter inom de kognitiva, sociala och praktiska domänerna. För en person med intellektuell funktionsnedsättning går utvecklingen långsammare och når ibland bara upp till ett litet barns nivå. Det betyder inte att personen är som ett barn vid vuxen ålder utan hon förändras och påverkas av erfarenheter och lärdomar precis som alla andra människor. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta en ojämn begåvningsprofil. Livserfarenhet har dessutom en stor betydelse. Vid tilläggsdiagnoser som t.ex. autism, genetiska avvikelser, psykiatriska diagnoser etc. är begåvningsprofilen oftast ännu mera ojämn. En begåvningsnedsättning kan uppstå när som helst under livet i samband med en förvärvad hjärnskada, och detta handlingsprogram gäller även dem med en förvärvad hjärnskada. Konsekvenser av en kognitiv funktionsnedsättning kan ex v vara dålig tidsuppfattning, svårt att planera och organisera, svårt att tänka i flera steg, läs- och skrivsvårigheter, långsamhet då förmågor inte är automatiserade, svårt att skaffa och upprätthålla relationer, nedsatt minne, svårt att förstå och tolka abstrakta begrepp, svårt att förstå orsak-verkan vilket kan leda till dåligt omdöme, brist på flexiblitet, svårt med problemlösningsförmåga. Intellektuell funktionsnedsättning uppstår under barndom eller under graviditet och medför ett begåvningshandikapp. En begåvningsnedsättning kan dock uppstå när som helst under livet i samband med en förvärvad hjärnskada, och detta handlingsprogram gäller även dem med en förvärvad hjärnskada. Konsekvenser av en kognitiv funktionsnedsättning kan ex v vara dålig tidsuppfattning, svårt att planera och organisera, svårt att tänka i flera steg, läs- och skrivsvårigheter, långsamhet då förmågor inte är automatiserade, svårt att skaffa och upprätthålla relationer, nedsatt minne, svårt att förstå och tolka abstrakta begrepp, svårt att förstå orsak-verkan vilket kan leda till dåligt omdöme, brist på flexiblitet, svårt med problemlösningsförmåga.

14 14(19) Bilaga 3 Bemötande och pedagogik Svårigheternas art och grad varierar från person till person och du behöver specifik kunskap om varje individ du möter men generellt sett har personer med neuropsykiatriska/intellektuella funktionshinder behov av att få stor förståelse från omgivningen; funktionsnedsättningen kan bli ett handikapp i fel miljö och vid felaktigt bemötande. Tänk på att: planera så att du hela tiden ligger ett steg före ge mer tid vid: t.ex. träffar, besök, läkarbesök - undvik stress! anpassa miljön; ljud, ljus, synintryck, lugn och ro etc. strukturera-se de åtta frågorna nedan ge tydlig och konkret information, uttryck positiva och tydliga budskap, undvik kritik och onödiga upprepeningar. Säg vad du menar och mena vad du säger, undvik ironi och underförstådda budskap visualisera; skrift, bilder, foton eller ritat kan ibland förtydliga ordet fokusera på det väsentliga, hjälp individen att se den röda tråden ge strategier, som stöd för planering, skapa rutiner och vanor, små steg åt gången många personer presterar ojämnt uppmuntra till saker som kan kompensera svårigheterna, uppmuntra intressen och starka sidor ge kontinuerligt stöd fråga personen om hen kan återberätta KOM IHÅG: neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan döljas bakom: inlärningsproblem, språkstörning familjeproblem missbruk av alkohol, droger mm asocialitet, kriminalitet depression, suicidtankar

15 15(19) utbrändhet anorexi och andra ätstörningar självskadebeteende Inför möten med personer med neuropsykiatriska/intellektuella funktionshinder kan följande åtta frågor vara till stor hjälp för att strukturera och tydliggöra för besökaren vad som skall hända vid mötet: -Vad? -Varför? -När? -Hur länge? -Vart? -Vad ska jag ha med mig? -Vad ska jag förbereda mig på? -Vad händer sedan?

16 16(19) Bilaga 4 Kort information om Socialtjänstens, LSS och Vuxenhabiliteringens (VH) uppdrag Socialtjänsten Socialtjänstens Individ och familjeomsorg har det yttersta ansvaret för att barn inte far illa. Ett ärende aktualiseras hos socialtjänsten genom a) en ansökan från familjen själv eller b) genom en orosanmälan från annan myndighet eller allmänhet. Anmälningsskyldigheten är lagstadgad (14 kap 1 SoL) för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn direkt eller indirekt. Lagen gäller oberoende av vad den professionella har för egen inställning. Socialtjänsten får informera den som har anmälningsskyldighet och gjort anmälan om utredning har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Anmälan skall göras vid misstanke om att ett barn far illa, anmälaren behöver således inte själv konstatera fakta. Finns osäkerhet om anmälan skall göras kan alltid socialtjänsten konsulteras. Det är då viktigt att man diskuterar ärendet utan att nämna den aktuella personens namn (nämner man namn blir det en anmälan). Anmälan går inte att göra på ofödda barn, men det går bra att anmäla oro för hur föräldrarna skall klara föräldraskapet. Efter avslutad utredning har socialtjänsten möjlighet att erbjuda olika former av insatser om det bedöms att familjen har behov av detta. Vid behov hos personal att få kontakt med socialtjänsten kontaktar man aktuell kommuns socialtjänst via respektive kommunväxel. Utanför kontorstid nås Social beredskap via 112 alla veckodagar i de kommuner som har detta samarbete. I de kommuner som inte har Social beredskap via 112 får information sökas via respektive kommuns hemsida. Blankett för orosanmälan finns i Centuri. LSS LSS vänder sig till vuxna, ungdomar och barn som tillhör LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) personkrets 1, 2 och Personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med bestående och betydande begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

17 17(19) LSS-insatser måste sökas av individen själv. I alla kommuner i Jämtlands län finns en LSS-handläggare, men i övrigt ser organisationen olika ut. Alla har rätt att söka nedanstående insatser oavsett hur organisationen i kommunen ser ut. Om man inte vill ha insatser från LSS kan man få liknande insatser från socialtjänsten. 9 1 Rådgivning och annat personligt stöd. 9 2 Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd för personlig assistent upp till 20 timmar. 9 3 Ledsagarservice. 9 4 Biträde av kontaktperson. 9 5 Avlösarservice i hemmet. 9 6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (korttidshem eller stödfamilj). 9 7 Korttidstillsyn för barn över 12 år (fritidsklubb). 9 8 Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom. 9 9 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna Daglig verksamhet för person i yrkesverksam ålder utan förvärvsarbete är en sysselsättningsform som ges till grupp 1 och grupp 2 i personkretsen. 10 Individuell plan. 16 Förhandsbesked (om någon vill flytta till annan kommun ska man söka förhandsbesked på de insatser man önskar). Vuxenhabiliteringen (VH) VH arbetar med habilitering på specialistnivå för vuxna (18 år och uppåt) som är i behov av habiliteringsåtgärder på grund av medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. Målet är att allsidigt främja utveckling av bästa funktionsförmåga, aktivitet och delaktighet samt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande hos den enskilde individen. VH är ett komplement till det stöd som personer med funktionsnedsättningar får från kommuner, primärvård och övrig hälso- och sjukvård. Många åtgärder kommer också att ges i samverkan med dessa. Åtgärderna vid VH är tidsbegränsade och ges efter remiss. Remisser kan skrivas av personer som ansvarar för habilitering på basnivå i kommun och primärvård. Målgrupp: Personer över 18 år med medfödda eller tidigt förvärvade svåra motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av dysfunktion i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, intellektuell funktionsnedsättning och/eller autismspektrumtillstånd. med kombinerade motoriska, perceptuella, tal- och språkmässiga och/eller andra kognitiva funktionsnedsättningar såsom vid förvärvad hjärnskada (före 18 års ålder) som tillhör någon av ovanstående målgrupper och har samtidiga symtom/problem/funktionsnedsättningar som förekommer vid ADHD, ADD eller DCD.

18 18(19) Bilaga 5 Informationskällor och referenser Bra och lättillgängligt material att läsa och hämta: 1177 SUF kunskapscentrum, Region Uppsala. Kort om adhd hos vuxna. Socialstyrelsen mfl. Handbok för föräldrar med ASD. Idén med den handboken är att föräldrar med ASD snabbt och enkelt få information och råd. Självhjälp på vägen: Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Socialstyrelsen. Autism och Aspergerförbundet Autismforum, Där finns bl.a. materialet Stöd vid möten Riksförbundet Attention. lokalförening: ADHD-systern, blogg mm Nationellt kompetenscentrum anhöriga Referenser: -Bager, "Barn till mödrar med utvecklingsstörning-en inventering och pilotundersökning utförd i Skaraborgs län " -Hindberg, "När omsorgen sviktar", Rädda barnen, Hindberg "Barn till föräldrar med utvecklingsstörning" Gothia förlag -Grunewald, "Utvecklingsstörda mödrar", INTRA 2000:3. -Göransson, "Hur förståelsen av verkligheten utvecklas", Stiftelsen ALA, Handikappinstitutet, Kollberg, "Omstridda mödrar", Nordiska Hälsovårdsskolan, Göteborg, 1989.

19 19(19) -Kylén, "Begåvning och begåvningshandikapp", Stiftelsen ALA, Pipping, "Kärlek och stålull- att växa upp men en utvecklingsstörd mamma" -Socialstyrelsen, (2002), ADHD hos barn och vuxna -Socialstyrelsen, (1990), "Föräldrar med nedsatt begåvning och deras barn", 1990:24. -Socialstyrelsen (2007) "Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning" Artikelnummer Socialstyrelsen: (2005) "Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn- vad finns det för kunskap" Artikelnummer Socialstyrelsen (2004) "Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn.artikelnummer Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. United Nations, Utrikesdepartementet. Socialdepartementet, Stockholm, Svenny Kopp: Girls with social and/or attention impairments. Institutet för neurovetenskap och fysiologi. BUP, Göteborgsuniversitet. - Söderman, Antonsson, Nya omsorgsboken Stockholm: Liber, West, "Att växa upp med en utvecklingsstörd mamma", Socialhögskolan, Lunds universitet, VT 2000.