DOM Meddelad i Jönköping

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Meddelad i Jönköping Mål nr KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Stockholm Stockholm MOTPART Per-Erik Flärd, Fläret Skogslyckan Linköping Ombud: Förbundsjurist Magnus Eriksson LO-TCO Rättskydd AB Box Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 6 februari 2014 i mål nr , se bilaga A SAKEN Livränta KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2203 Slottsgatan (vx) måndag fredag Jönköping E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr YRKANDEN M.M. Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer kassans beslut. Per-Erik Flärd motsätter sig ändring av förvaltningsrättens dom. VAD PARTERNA ANFÖR Försäkringskassan Vid bedömningen av om det finns ett samband mellan skadlig inverkan och de besvär som sätter ner arbetsförmågan tillämpas principen att man är försäkrad i befintligt skick. Försäkringsmedicinske rådgivaren Kenneth Boss, specialist i allmän psykiatri, har i yttrande den 12 augusti 2014 ändrat uppfattning i sambandsfrågan och i resonemanget kring konkurrerande skadeorsaker respektive befintligt skick. Kenneth Boss måste mena att Per-Erik Flärd på grund av exponeringen i sitt arbete har fått ett varaktigt försämringstillstånd av sina i grunden inte arbetsrelaterade besvär. Per-Erik Flärd är förvisso försäkrad i befintligt skick. Det finns emellertid en gräns för hur långt principen om befintligt skick kan drivas. Syftet med arbetsskadeförsäkringen är att enbart lämna kompensation för den extra risk som är förenad med arbete. Per-Erik Flärd har en mycket hög psykisk sårbarhet. Hans besvär har debuterat tidigt och det framkommer redan under studietiden att hans psykiatriska sjukdomstillstånd har funnits långt före den aktuella visandedagen. Sjukdomstillståndet har gett upphov till en mycket ökad känslighet hos honom. Sjukdomsorsaken och den stora känsligheten har inte uppkommit till följd av exponeringen i arbetet. Starka skäl talar för att hans psykiska besvär i juridiskt avseende ska ses som en konkurrerande skadeorsak. Mot denna bakgrund talar inte övervägande skäl för att de besvär som nedsätter

3 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr Per-Erik Flärds arbetsförmåga har uppkommit till följd av exponeringen i arbetet. Per-Erik Flärd Försäkringskassan och försäkringsmedicinska rådgivare har reviderat sin uppfattning. Koordinatorn för de försäkringsmedicinska rådgivarna har bl.a. uttalat att exponering utanför arbetet kan utgöra en konkurerande orsak medan hereditet och andra medfödda besvär alltid utgör den försäkrades befintliga skick och inte kan utgöra konkurrerande faktorer. Hans besvärsbild består av en rad sammankopplade symtom ångestbesvär, generaliserad ångest, panikångest, problem med mage, tarm, huvudvärk, yrsel, hjärta som alla förekommer i olika delar av utredningen och i allt väsentligt är kopplade till samma problematik med psykiska och psykosomatiska besvär. De medicinskt sakkunniga är överens om att besvären är kända reaktioner på stress och att nedsatt psykisk hälsa såsom ångestbesvär och psykosomatiska besvär kan orsakas av bl.a. hög arbetsbelastning. Vid sambandsbedömningen ska även tas hänsyn till principen om befintligt skick. Han har viss hereditet i form av hjärtproblematik. Migränen har uppkommit under ungdomsåren och det anges i den medicinska utredningen att han har ärftlighet för migrän. Detta är faktorer som har samverkat och har gjort honom känsligare för stress i arbetet. Enligt principen om befintligt skick ska han på grund av detta inte missgynnas vid sambandsbedömningen. I intyget den 3 juli 2012 från Jan Åke Åkesson anges att migränsjukdom innebär att man har ett i grunden känsligare nervsystem än människor i övrigt och man är också känsligare för olika typer av påverkan, t.ex. stress. För hans del är det uppenbart att fysisk och psykisk stress samt avslappning efter stress är det som orsakar migränattacker. I de beskrivna arbetsförhållandena finns minst tre förhållanden som kan innebära ogynnsam stress i relation till migrän. Migränen har försämrats under tiden med arbete till att bli ett delvis arbetshindrande besvär, vilket den inte var dessförinnan.

4 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr Det som Försäkringskassan tar upp som konkurrerande faktorer utgör snarast det befintliga skicket. Vad gäller oro för sjukdom hos honom själv och närstående har detta bemötts tidigare. Det somatoforma syndromet som innebär bl.a. viss hypokondri är en del av hans psyksosomatiska besvärsbild som utvecklats efter exponeringen i arbetet och således inte en konkurrerande faktor. Diagnosen föreligger inte heller före den aktuella exponeringen. Hustrun har ett godartat sjukdomsförlopp och har inte fått sin diagnos förrän år 2002, åtta år efter det att han börjat uppleva symtom av stress. Ingenstans i utredningen nämns några stressfaktorer utöver arbetssituationen, vilket också behandlande läkare Anki Berglund har konstaterat i intyg den 27 juni Det finns således inga konkreta konkurrerande faktorer. Det väsentliga i sambandsbedömningen är vilka faktorer som har orsakat de arbetsförmågenedsättande besvären. Han har inte haft några sådana besvär innan han utsattes för exponering i arbetet. Han har tidigare i livet inte haft någon psykisk besvärsbild eller varit sjukskriven till följd av de besvär som Försäkringskassan menar utgör konkurrerande faktorer. Först efter att han befunnit sig i skadligt arbete i sex års tid, med kontinuerlig vårdkontakt där arbetet beskrivits som stressande, har han diagnostiserats bl.a. med stressreaktion och blivit sjukskriven för att sedermera beviljas sjukersättning. Vidare talar den sena arbetsförmågenedsättande besvärsdebuten för att sjukdomsprocessen är stressutlöst och har orsakats av arbetet. I utredningen finns inte stöd för att han skulle ha en mycket hög psykisk sårbarhet. Lars von Knorring konstaterar att utredningen talar tvärtom starkt emot att han då han började på Arbetsförmedlingen skulle ha varit speciellt känslig eller haft betydande psykosomatiska symtom som påverkat hans arbetsförmåga. Herediteten tycks vara ytterst begränsad. Befintliga handlingar talar emot speciellt omfattande stresskänslighet före 1990-talet och den känslighet som funnits bör rimligen falla under befint-

5 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr ligt skick. Principen om befintligt skick är mycket långtgående i arbetsskadelagstiftningen. Exponeringen har ostridigt varit skadlig och har mot bakgrund av hans befintliga skick lett till en stadigvarande delvis nedsatt arbetsförmåga som inte förelåg före exponeringen. Oavsett om skadan ska betraktas som försämringstillstånd av en i grunden icke arbetsrelaterad sjukdom eller som en sjukdom som uppkomit efter exponering i arbetet är det fråga om en arbetsskada. Per-Erik Flärd åberopar utlåtande den 3 juni 2014 av professorn emeritus i psykiatri Lars von Knorring. MEDICINSK UTREDNING I KAMMARRÄTTEN Lars von Knorring (3 juni 2014) Det har i Per-Erik Flärds arbete på Arbetsförmedlingen funnits faktorer som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till den typ av besvär som han har, dvs. ångestbesvär och psykosomatiska besvär, bl.a. generaliserad ångest, panikångest, ångesttillstånd, problem med tarm, mage, huvudvärk, yrsel och hjärta. I föreliggande handlingar finns inte stöd för att Per-Erik Flärd vid tiden för insjuknandet var en extremt eller ens speciellt känslig person. Det finns inget stöd för att de stressrelaterade besvär han har haft innan han började på Arbetsförmedlingen var speciellt allvarliga och det finns inget stöd för att de skulle ha påverkat hans arbetsförmåga. Den stresskänslighet han har haft då han började på Arbetsförmedlingen är en del av det befintliga skick som då förelåg. Det saknas uppgifter om konkurrerande skäl med rimligt tidssamband till insjuknandet år 1994 som skulle kunna förklara hans besvär. Övervägande skäl talar för att hans stressrelaterade ångest och psykosomatiska besvär är orsakade av den skadliga inverkan han har varit utsatt för i sitt arbete på Arbetsförmedlingen.

6 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr Kenneth Boss (12 augusti 2014) De underlag som har inkommit efter det senaste yttrandet från försäkringsmedicinsk rådgivare ger anledning att ifrågasätta bland annat resonemangen gällande befintligt skick och konkurrerande faktorer och därmed även tidigare slutsatser gällande sambandsbedömningen. Försäkringskassan gör utifrån exponeringsutredningen numera bedömningen att Per-Erik Flärd med hög grad av sannolikhet har varit utsatt för skadlig inverkan i arbetet. Den besvärsprofil som föranleder diagnosen somatoformt syndrom har funnits före angiven skadlig inverkan. Debuten av besvären skedde i tonåren och arbetsexponeringen kan inte ses som den väsentligaste anledningen till de psyksosomatiska besvärens uppkomst. Per-Erik Flärd har dock till följd av besvären inte fått någon varaktig arbetsoförmåga före år När det år 2001 uppkommer upprepade korttidssjukskrivningar sker detta under inflytande av flera ohälsobringande faktorer, varav den skadliga exponeringen i arbetet varit en. Tidigare resonemang om konkurrerande faktorer kan, utifrån dagens praxis vid försäkringsmedicinska bedömningar, ifrågasättas. Flera av dessa faktorer skulle kunna hänföras till befintligt skick. De kan då beskrivas som faktorer som Per-Erik Flärd bär med sig och därmed en förhöjd sårbarhet. Avgränsning mellan befintligt skick och konkurrerande faktor är snarast en juridisk fråga. Hälsoutvecklingen ter sig ur ett medicinskt perspektiv som ett försämringstillstånd av de psykosomatiska besvären, där den skadliga arbetsplatsexponeringen under åren har föregått försämringen. Han ansluter sig till bedömningen att det föreligger samband mellan exponeringen och den varaktiga arbetsförmågenedsättningen, vilket utgör ett försämringstillstånd med angiven skadlig inverkan som väsentlig förklaringsfaktor.

7 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Det är i målet ostridigt att Per-Erik Flärd i sitt arbete på Arbetsförmedlingen har varit utsatt för skadlig inverkan som kan ge upphov till psykiska besvär såsom ångestbesvär och psykosomatiska besvär. Frågan i målet är om övervägande skäl talar för att de besvär som mer varaktigt sätter ned Per-Erik Flärds arbetsförmåga är orsakade av denna skadliga inverkan. Av utredningen i målet framgår att Per-Erik Flärd har ärftlighet för migrän och att han har haft migrän, huvudvärk och ångestbesvär i begränsad omfattning innan han började arbeta som arbetsförmedlare. Såvitt framgår har hans besvär före exponeringen av den skadliga inverkan inte varit arbetsförmågenedsättande. Det föreligger således ett tidsmässigt samband mellan den skadliga inverkan och försämringen av Per-Erik Flärds besvär. Några konkreta konkurrerande skadeorsaker med tidsmässigt samband med nedsättningen av arbetsförmågan har inte framkommit. Den skadliga inverkan framstår som den huvudsakliga orsaken till den bestående arbetsförmågenedsättningen. Per-Erik Flärd är försäkrad i befintligt skick. Denna princip innebär att vid aktuell sambandsbedömning måste hänsyn tas till den enskildes fysiska och psykiska tillstånd och särskilda sårbarhet som förelåg före skadan eller sjukdomen. Enligt kammarrättens mening finns det i utredningen inte något medicinskt stöd för att Per-Erik Flärd skulle ha en mycket hög psykisk sårbarhet. De besvär som han hade innan han utsattes för skadlig inverkan utgör därmed en del av hans befintliga skick. Den medicinska utredning som föreligger i målet, inklusive numera även Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare Kenneth Boss, talar

8 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING DOM Mål nr entydigt för att det föreligger ett samband mellan den skadliga inverkan i arbetet och den bestående nedsättningen av Per-Erik Flärds arbetsförmåga. Kammarrätten finner att övervägande skäl talar för att de besvär som sedan maj 2006 sätter ned Per-Erik Flärds arbetsförmåga mer varaktigt är orsakade av den skadliga inverkan. Försäkringskassans överklagande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). Kammarrättsrådet Håkan Löfgren (ordförande), kammarrättsrådet Anna Flyme Ahlstrand (referent) och kammarrättsassessorn Maria Uddenfeldt har deltagit i avgörandet. Föredragande jurist: Helen Landström

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 DOM Meddelad i Linköping Mål nr Domare 2:9 Bilaga A 1 KLAGANDE Per-Erik Flärd, Fläret Skogslyckan Linköping Ombud: Magnus Eriksson c/o LO-TCO Rättskydd AB Box Stockholm MOTPART Försäkringskassan Försäkringskassan, Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut , diarienr , se bilaga 1 SAKEN Ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten förklarar Per-Erik Flärd berättigad till livränta fr.o.m. maj 2006 och överlämnar till Försäkringskassan att närmare bestämma den. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 406 Brigadgatan måndag fredag Linköping E-post: 08:00-16:00 forvaltningsrattenilinkoping@dom.se

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 DOM YRKANDEN M.M. Per-Erik Flärd yrkar att förvaltningsrätten med ändring av Försäkringskassans beslut förklarar honom berättigad till begärd livränta och anför bl.a. följande. När han började på Arbetsförmedlingen 1993 var det lågkonjunktur med massarbetslöshet. Arbetsbelastningen var mycket hög med nära tre gånger så många arbetssökande per förmedlare än som är normalt idag. Ledningen ansåg att myndigheten skulle vara öppen med ständig tillgänglighet för telefonsamtal och dropin-besök. Arbetssökande ringde även till Per-Erik Flärd i bostaden utom arbetstid. Detta pågick under flera års tid. Redan 1994 kontaktade han företagshälsan och man konstaterade en stressreaktion. I journalen från 1996 finns det antecknat att arbetsplatsen upplevs som mycket stressig och att Per-Erik Flärd ska försöka söka sig därifrån. I journalen för följande år kan utläsas problem på arbetsplatsen och eskalerade besvär. När han till slut blev sjukskriven på halvtid i april 2000 på grund av stressrelaterade besvär fick han ingen avlastning, utan hade under en längre tid arbetsuppgifter motsvarande heltidsarbete trots att han bara arbetade 50 %. Först efter ca ett år fick han avlastning. Han uppbär sedan maj 2006 halv sjukersättning. Det är ostridigt och klarlagt med hög grad av sannolikhet att den exponering han utsatts för i arbetet kunnat ge upphov till ångestbesvär och psykosomatiska besvär. Per-Erik Flärd åberopar endast den höga arbetsbelastningen som skadlig faktor i arbetet och som också av Försäkringskassan bedömts som sådan. Den fråga som förvaltningsrätten i huvudsak har att bedöma är steg två, dvs. om övervägande skäl i det enskilda fallet talar för att den skadliga inverkan gett upphov till sjukdomsbesvären. Den medicinska utredningen talar för samband mellan arbete och besvär. Av företagsläkaren Hans Bergmans intyg den 15 augusti 2012 framgår att företagshälsovården har sett att den stressrelaterade ohälsan är kopplad till Per-Erik Flärds arbetssituation. Distriktsläkaren Anki Berglund anger i ett intyg den 27 juni 2012 att Per-Erik Flärds symtom har förstärkts av arbetssituationen. Specialisten i neurologi, Jan Åke Larsson

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 DOM har i ett intyg den 3 juli 2012 angett att arbetet är den främsta förklaringen till försämringen av migränsjukdomen under perioden Per-Erik Flärd åberopar ett utlåtande den 26 november 2012 av specialisten i psykiatri, Leif Öjesjö, som anger bl.a. följande. Han delar uppfattningen om vilka besvär som sätter ned Per-Erik Flärds arbetsförmåga och att han med hög grad av sannolikhet varit utsatt för skadliga faktorer i arbetet. Vad gäller det befintliga skicket anger Leif Öjesjö att Per-Erik Flärd haft liknande besvär (ångestbenägenhet, migrän och psykosomatiska symtom) före skadan, vilket gjort honom mer sårbar för skadliga arbetsmiljöfaktorer. Övervägande skäl talar enligt Leif Öjesjös bedömning för samband mellan skadlig inverkan och en bestående nedsättning av arbetsförmågan. Till grund för Försäkringskassans bedömning ligger i allt väsentligt yttranden från den försäkringsmedicinska rådgivaren Kenneth Boss. Per-Erik Flärd saknar hereditet för psykiska besvär. Han har inte hindrats i arbete före tiden på Arbetsförmedlingen (han har bl.a. jobbat som busschaufför och bedrivit universitetsstudier), vare sig av hjärtklappning eller av migrän utöver under själva migränanfallen. Försäkringskassan har fört fram en rad allmänt hållna påståenden om livslångt förlopp och allmänna tendenser till generalisering. Oron för egen sjukdom anges som en konkurrerande faktor när den i själva verket utgör symtom på delar av hans besvär. Även oro för sjukdom hos närstående förs fram. Per-Erik Flärds hustru har diagnosen MS, vilken bekräftades 2002, dvs. två år efter det han sjukskrivits för sina besvär. Per-Erik Flärd åberopar ett intyg från hustruns behandlande läkare den 12 november 2012 enligt vilket hustruns sjukdom har ett godartat förlopp och att hon inte haft något skov sedan Per-Erik Flärd noterar att Kenneth Boss angett att bedömningen ska vara strängare, eftersom det rör sig om 1993 års lagstiftning. Detta är inte helt korrekt. Det är endast i det första ledet rörande frågan om skadlig inverkan förekommit som det är ett högre beviskrav. När väl det första ledet är utrett är inte den fortsatta bedömningen av om övervägande skäl talar för samband strängare än 2002 års lagstiftning.

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 DOM Försäkringskassan bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Försäkringskassan har funnit att det är klarlagt med hög grad av sannolikhet att den exponering som Per-Erik Flärd har utsatts för i arbetet med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till nedsatt psykisk hälsa så som ångestbesvär och psykosomatiska besvär. Enligt Försäkringskassans mening talar inte övervägande skäl för att exponeringen i arbetet orsakat sjukdomsbesvären såsom anges i det överklagade beslutet. Per-Erik Flärd anför att vad som är relevant för förvaltningsrätten att bedöma är vad som är den väsentligaste orsaken till den besvärsbild som gjort honom delvis arbetsoförmögen; den skadliga inverkan eller någon annan konkurrerande faktor. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Mot Kenneth Boss bedömning står bedömningarna av de läkare som Per- Erik Flärd åberopar, varav Leif Öjesjö har samma specialistkompetens som den förstnämnde. Av de konkurrerande faktorer som Kennet Boss åberopar torde hustruns sjukdom kunna bortses från, eftersom den visat sig ca två år efter det Per- Erik Flärd blev halvtidssjukskriven. Det som i övrigt förs fram är till stor del att hänföra till Per-Erik Flärds befintliga skick, vilket gjort honom särskilt sårbar för skadligt hög arbetsbelastning. Förvaltningsrätten bedömer i brist på mer distinkta konkurrerande orsaksfaktorer att övervägande skäl talar för att exponeringen i arbetet i form av en långvarigt hög arbetsbelastning till väsentlig del gett upphov till Per- Erik Flärds ångestbesvär, försämrade migränbesvär och psykosomatiska besvär. Dessa besvär har föranlett halv sjukersättning fr.o.m. maj 2006 och

13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 DOM Per-Erik Flärd har ansökt om livränta fr.o.m. den månaden, vilket han ska beviljas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 3104/1d). Raimo Gustavsson rådman I avgörandet har deltagit nämndemännen Gudrun Eklund, Magdalen Jerlström och Alf Lindgren.

14 Bilaga 1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Domare 2:9 INKOM: MÅLNR: AKTBIL: 2

15

16

17

18 Bilaga 2 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3104/1 D Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentlig part räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person- /organisationsnummer, postadress, e- postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. Sista dagen för överklagande är i regel den dag som genom sitt tal i månaden motsvarar den dag Ni fick del av beslutet. Om Ni fick del av förvaltningsrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti. Om Ni fick del av beslutet en dag med ett tal i månaden som inte finns i slutmånaden löper tiden i stället ut på slutmånadens sista dag. Om Ni fick del av beslutet t.ex. den 31 juli måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.

19 Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. För en enskild klagande är sista dagen för överklagande två månader från den dag då han/hon fick del av kammarrättens beslut. Om klaganden fick del av kammarrättens beslut t.ex. den 30 juni måste skrivelsen med överklagande ha kommit in senast den 30 augusti. Om klaganden fick del av beslutet t.ex. den 31 juli, som inte har någon motsvarighet två månader senare, löper tiden i stället ut på slutmånadens sista dag, dvs. i det här exemplet den 30 september. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 684 Formulär 4