Når vi miljökvalitetsmålen?

Transkript

1

2 Når vi miljökvalitetsmålen? MILJÖKVALITETSMÅL Prognos för år 2020 Trend Faktorer som påverkat bedömningen 1. Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv * målår 2050 i en första etapp För att klara målet måste de globala utsläppen av växthusgaser börja minska inom år, halveras till år 2050 och vid slutet av seklet vara nära noll. Från 1990 till 2005 ökade utsläppen globalt med 25 procent och ökningen bedöms fortsätta kommande år. Luftföroreningar orsakas bland annat av vägtrafik, slitage från dubbdäck, vedeldning, sjöfart och arbetsmaskiner. Negativa hälso- och miljöeffekter av föroreningarna kommer att finnas kvar Trenden med förbättrad luftkvalitet i tätorterna har avstannat. Svavel- och kväveutsläpp från land i Europa har minskat kraftigt, men inte tillräckligt. Faktorer som bidrar till minskningen i Sverige är svavelskatt och avgaskrav på fordon. Sjöfartens utsläpp ökar. Ökat skogsbruk kan ge ökad försurning. Den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor och processer är svår att få kontroll över. Produktionen av varor och kemikalier ökar, särskilt i länder med svag kemikaliekontroll. Möjligheten att ta hand om förorenade områden som innebär akuta risker bedöms ha ökat. Målet bedöms möjligt att nå. Halterna av ozonnedbrytande ämnen minskar tack vare internationellt samarbete. I Sveriges avveckling återstår ett användningsförbud för HCFC. Trenden är positiv då ozonskiktets tjocklek varit tämligen konstant sedan Utsläppen av radioaktiva ämnen är begränsade. Ännu saknas lösningar för att ta hand om vissa typer av radioaktivt avfall. Att förändra människors beteende för att minska antalet hudcancerfall är svårt. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs och åtgärdas vid behov. Svenska utsläpp av fosfor- och kväveföreningar och ammoniak har minskat. Större delen av belastningen på hav och skogsmark kommer från andra länder. Återhämtningstiden i naturen är lång. Jord- och skogsbrukets hänsyn till vattenmiljöer behöver öka. Arbetet med att bevara kultur- och naturmiljöer går för sakta. Förutsättningarna för ekologisk restaurering har förbättrats. Vattenförsörjningsplaner för ytvattentäkter saknas ofta. Grundvatten påverkas av jordbruk, tätorter, förorenad mark, väghållning och för stora uttag. Uppföljning av påverkan är bristfällig, och många vattentäkter saknar adekvat skydd. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bedöms kunna bidra till att målet nås. Exploateringstrycket ökar på kusterna och i öppet hav. Situationen för torsk och ål är kritisk, men östra beståndet av torsk i Östersjön visar tecken på återhämtning. Positivt är att arbetet med att bilda naturreservat och områden med fiskeförbud går framåt. Bevarande och återskapande av våtmarker går långsamt framåt. Hänsynen måste bli bättre, främst inom skogsbruket. Positivt är att myrskyddsplanen har reviderats samt att arbetet med Natura 2000, vattenförvaltning och åtgärder för hotade arter rullar på. Skogen brukas intensivt. Mängden död ved, gammal skog och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt avverkas värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer skadas. Hänsynen till dessa miljöer behöver förbättras och resurser till skydd av skog behöver öka. Natur- och kulturvärden hotas av både igenväxning och intensifiering av jordbruket. Jordbrukspolitikens satsningar på miljöåtgärder samt företags- och landsbygdsutveckling har stor betydelse för möjligheterna att nå målet. Renbete krävs för att bevara fjällens unika värden. Slitaget på mark och vegetation har ökat. Antalet terrängskotrar med lägre bullernivå fortsätter att öka. Fjällens kulturmiljöer har inte ett tillräckligt skydd. Delmålen är mycket svåra att nå inom utsatt tid. Buller och dålig inomhusmiljö ger hälsoproblem. Kulturvärden värnas inte i tillräcklig omfattning. Bedömningen av delmålen om planeringsunderlag, minskad användning av naturgrus och buller har ändrats och de anses nu bli mycket svåra att nå i tid. Förlusten av biologisk mångfald, både arter och ekosystem, fortsätter trots vidtagna åtgärder. Flera vanliga arter minskar, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Läget för hotade arter har försämrats. Nyttjandet av många biologiska resurser är inte hållbart.

3 Når vi miljökvalitetsmålen? MILJÖKVALITETSMÅL Prognos för år 2020 Trend MILJÖKVALITETSMÅL Prognos för år 2020 Trend 1. Begränsad klimatpåverkan* 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv * målår 2050 i en första etapp

4 Smilisar för miljökvalitetsmålen och delmålen Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Ytterligare smilisar för delmålen Målåret har passerats, och delmålet var uppnått vid målåret Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in Målåret har passerats, men delmålet var inte uppnått vid målåret Trendpilar för miljökvalitetsmålen Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ

5 Når vi de regionala miljömålen? MILJÖ- KVALITETSMÅL Stockholm (AB) Uppsala (C) Södermanland (D) Östergötland (E) Jönköping (F) Kronoberg (G) Kalmar (H) Gotland (I) Blekinge (K) Skåne (M) Halland (N) Västra Götaland (O) Värmland (S) Örebro (T) Västmanland (U) Dalarna (W) Gävleborg (X) Västernorrland (Y) Jämtland (Z) Västerbotten (AC) Norrbotten (BD) Hela landet 1. Begränsad klimatpåverkan* 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv *målår 2050 i en första etapp källa till bedömningarna av de regionala miljömålen: länsstyrelsernas rapportering till miljömålsrådet

6 Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 1. Begränsad klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser, Frisk luft Kvävedioxid, 2010 Marknära ozon, 2010 Flyktiga organiska ämnen, 2010 Partiklar, 2010 Bens[a]pyren, Bara naturlig försurning Försurning av sjöar och vattendrag, 2010 Försurning av skogsmark, före 2010 Utsläpp av svaveldioxid, 2010 Utsläpp av kväveoxider, Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöegenskaper, före 2010/2020 Information om farliga ämnen i varor, 2010 Utfasning av farliga ämnen, 2007/2010 Fortlöpande minskning av hälsooch miljöriskerna med kemikalier, 2010 Riktvärden för miljökvalitet, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, /2050 Om dioxiner i livsmedel, 2010 Om kadmium, Skyddande ozonskikt Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, Säker strålmiljö Radioaktiva ämnen, 2010 Hudcancer, 2020 Elektromagnetiska fält (kontinuerligt) 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar, 2010 Utsläpp av kväveföreningar, 2010 Utsläpp av ammoniak, 2010 Utsläpp av kväveoxider, Levande sjöar och vattendrag Skydd av natur- och kulturmiljöer, 2005/2010 Restaurering av vattendrag, 2005/2010 Vattenförsörjningsplaner, Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, 2010 Grundvattennivåer, 2010 Rent vatten för dricksvattenförsörjning, Hav i balans samt levande kust och skärgård Skydd av miljöer, 2005/2015 Åtgärdsprogram för hotade marina arter, 2005 Bifångster, 2010 Uttag och återväxt av fisk, 2008 Buller och andra störningar, 2010 Utsläpp av olja och kemikalier, Myllrande våtmarker Myrskyddsplanen, 2010 Skogsbilvägar, 2006 Våtmarker i odlingslandskapet, Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark, 2010 Förstärkt biologisk mångfald, 2010 Skydd för kulturmiljövärden, Ett rikt odlingslandskap Ängs- och betesmarker, 2010 Småbiotoper, delvis 2005 Kulturbärande landskapselement, 2010 Växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, Storslagen fjällmiljö Skador på mark och vegetation, 2010 Buller, 2010/2015 Natur- och kulturvärden, God bebyggd miljö Planeringsunderlag, 2010 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 2010 Buller, 2010 Uttag av naturgrus, 2010 Avfall, Energianvändning m.m. i byggnader, 2020/2050 God inomhusmiljö, 2010/2015/ Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, 2010 Minskad andel hotade arter, 2015 Hållbart nyttjande, 2007/2010

7 Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 1. Begränsad klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser, Frisk luft Kvävedioxid, 2010 Marknära ozon, 2010 Flyktiga organiska ämnen, 2010 Partiklar, 2010 Bens[a]pyren, Bara naturlig försurning Försurning av sjöar och vattendrag, 2010 Försurning av skogsmark, före 2010 Utsläpp av svaveldioxid, 2010 Utsläpp av kväveoxider, Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens hälsooch miljöegenskaper, före 2010/2020 Information om farliga ämnen i varor, 2010 Utfasning av farliga ämnen, 2007/2010 Fortlöpande minskning av hälsooch miljöriskerna med kemikalier, 2010 Riktvärden för miljökvalitet, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, 2010 Efterbehandling av förorenade områden, /2050 Om dioxiner i livsmedel, 2010 Om kadmium, Skyddande ozonskikt Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, av 3

8 Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 6. Säker strålmiljö Radioaktiva ämnen, 2010 Hudcancer, 2020 Elektromagnetiska fält (kontinuerligt) 7. Ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar, 2010 Utsläpp av kväveföreningar, 2010 Utsläpp av ammoniak, 2010 Utsläpp av kväveoxider, Levande sjöar och vattendrag Skydd av natur- och kulturmiljöer, 2005/2010 Restaurering av vattendrag, 2005/2010 Vattenförsörjningsplaner, Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, 2010 Grundvattennivåer, 2010 Rent vatten för dricksvattenförsörjning, Hav i balans samt levande kust och skärgård Skydd av miljöer, 2005/2015 Åtgärdsprogram för hotade marina arter, 2005 Bifångster, 2010 Uttag och återväxt av fisk, 2008 Buller och andra störningar, 2010 Utsläpp av olja och kemikalier, av 3

9 Når vi delmålen? Prognos och utfall för respektive delmål 11. Myllrande våtmarker Myrskyddsplanen, 2010 Skogsbilvägar, 2006 Våtmarker i odlingslandskapet, Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark, 2010 Förstärkt biologisk mångfald, 2010 Skydd för kulturmiljövärden, Ett rikt odlingslandskap Ängs- och betesmarker, 2010 Småbiotoper, delvis 2005 Kulturbärande landskapselement, 2010 Växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser, Storslagen fjällmiljö Skador på mark och vegetation, 2010 Buller, 2010/2015 Natur- och kulturvärden, God bebyggd miljö Planeringsunderlag, 2010 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 2010 Buller, 2010 Uttag av naturgrus, 2010 Avfall, Energianvändning m.m. i byggnader, 2020/2050 God inomhusmiljö, 2010/2015/ Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, 2010 Minskad andel hotade arter, 2015 Hållbart nyttjande, 2007/ av 3

10 Miljömålsprocessen riksdagsbeslut genomförande av åtgärder i samhället årlig uppföljning regeringsproposition miljömål utvärdering vart fjärde år

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20 M2 m 200

21

22 veidande 9ecentil evha och å

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41 vattenda jöa

42

43

44

45

46

47

48 FIGUR *imfyrelse AV FARTYGSTRAFIK yver (OBURGS BANK OCH OSTGkENDE TRAFIK ViSTGkENDE TRAFIK (OBURGS BANK JANUARI OMRkDE SOM ByR UNDVIKAS AV FARTYG JANUARI KiLLA SJyFARTSVERKET

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63 delmål 200

64

65

66

67

68