Ekonomiskt bistånd 2001

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2002:6 Ekonomiskt bistånd 2001 Årsstatistik över antal hushåll, biståndstagare med mera

2 Statistics - Social Service Social assistance 2001 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Resultat... 6 Definitioner Kvalitet Summary Definitions Terms: Swedish-English Tabellförteckning/List of tables Teckenförklaring/Symbols Bilageförteckning/Appendix Tabell/Tables Bilaga/Appendix Information: Hans Schwarz, Socialstyrelsen, tfn Publicerat: 3 juli 2002 Tidigare publicering: Denna statistik publicerades av Socialstyrelsen under åren och under åren av Statistiska centralbyrån i Statistiska meddelanden serie S. Från och med 1994 publiceras statistiken återigen av Socialstyrelsen. Statistiken för 2001 har producerats av SCB. Previous publication: These statistics were published yearly by The National Board of Health and Welfare during the period Thereafter, Statistics Sweden (SCB) issued this publication in Statistical Reports, series S until the responsibility of publication returned to the National Board of Health and Welfare in The statistics for 2001 were produced by SCB. ISSN ISBN Artikelnr

3 Sammanfattning Inledning I denna publikation redovisas statistik över ekonomiskt bistånd (som tidigare kallades socialbidrag) samt introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Introduktionsersättning jämställs i statistiksammanhang med ekonomiskt bistånd. Statistiken syftar till att redovisa hur många personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd, och med vilka belopp, någon gång under Dessutom redovisas fördelningen av biståndsmottagare och biståndshushåll efter faktorer som kön, ålder, födelseland, arbetslöshet, biståndstid med mera. Även förändringar jämfört med året innan och tidigare år redovisas i denna rapport. Resultaten grundar sig på individdata. Resultat Biståndshushåll Under 2001 fick cirka hushåll bestående av individer ekonomiskt bistånd någon gång under året. Cirka 6,4 procent av hushållen i befolkningen 1 fick ekonomiskt bistånd vid någon tidpunkt under Antalet biståndshushåll minskade med eller med 9 procent jämfört med Fler ensamstående kvinnor med barn fick ekonomiskt bistånd i proportion till befolkningen än andra hushållstyper. Drygt en fjärdedel av ensamstående mödrarna fick bistånd under Jämfört med 2000 minskade denna andel med 6 procentenheter. För samtliga övriga hushållstyper var minskningen större. Ensamstående män utan barn var den hushållstyp där andel biståndshushåll var näst störst 10 procent. Sammanboende par utan barn var den hushållstyp med minst andel biståndshåll drygt 1 procent. Det utbetalda beloppet per biståndshushåll var i genomsnitt kronor, vilket var en minskning med knappt 2 procent i fasta priser jämfört med Andelen nya biståndshushåll det vill säga hushåll som fått bistånd 2001, men inte 2000, var 2,1 procent. Det innebär den lägsta noteringen sedan Motsvarande andel kvarvarande biståndshushåll, det vill säga andel hushåll i befolkningen som fått bistånd två år i följd var drygt 4,6 procent den lägsta noteringen sedan Mer än vart fjärde barn i Malmö kommun, knappt vart fjärde barn i Landskrona kommun och drygt var sjätte barn i Göteborg kommun levde i ett biståndshushåll I riket som helhet var motsvarande andel ett av tolv barn. I kommunerna Danderyd, Vellinge och Forshaga levde cirka ett barn av hundra i hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd. 1) På grund av begränsningar i skattningen av det totala antalet hushåll på riksnivå inkluderas enbart hushåll där registerledaren är år. 3

4 Biståndsmottagare Biståndsmottagarna var i stor utsträckning yngre människor. Av biståndsmottagare, 18 år och äldre, var 36 procent i åldern år. Drygt 9 procent av samtliga invånare i åldern fick ekonomiskt bistånd Medan 3 procent av samtliga svenskfödda 18 år och äldre var biståndsmottagare var 15 procent av de utrikesfödda i samma åldersgrupp, exklusive flyktingar, biståndsmottagare. I åldersgruppen år var 8 procent av de svenskfödda och 28 procent av de utrikesfödda biståndsmottagare. Drygt tre av tio biståndsmottagare 18 år eller äldre var långvariga biståndsmottagare, det vill säga personer i biståndshushåll som erhöll ekonomiskt bistånd minst tio månader under ett kalenderår. Andelen var har stigit något jämfört med Knappt 32 procent av biståndsmottagarna år var arbetslösa utan ersättning någon gång under året. Därav var 37 procent och 28 procent av de manliga respektive kvinnliga biståndsmottagarna arbetslösa utan ersättning. Arbetslösheten för biståndsmottagarna var vanligast i åldern år (53 procent). Knappt 3 procent av biståndsmottagarna var långvarigt arbetslösa eller inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året. Jämfört med 2000 minskade andelen med en procentenhet. Män var långvarigt arbetslösa i större utsträckning än kvinnor. Kostnader Under 2001 utbetalades cirka 8,7 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, inklusive introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Det var en minskning med 11 procent jämfört med 2000 och med nästan en tredjededel uttryckt i fasta priser jämfört med 1997 då kostnaderna var högst. Kostnaderna för 2001, också uttryckt i fasta priser, var de lägsta sedan Drygt 4,1 miljarder kronor eller 46 procent av den totala biståndssumman utbetalades till biståndshushåll där både registerledaren och dennes ev sammanboende är utrikesfödda, exklusive flyktingar. Uttryckt i fasta priser minskade biståndskostnaderna för hushåll där både registerledaren och dennes ev sammanboende är utrikesfödda med 17 procent. Motsvarande kostnader för svenskfödda hushåll minskade med 11 procent. 4

5 Bakgrund Statistiken över ekonomiskt bistånd grundar sig på uppgifter som socialnämnden eller motsvarande i kommunen lämnar årligen och som avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd enligt 6b och 6g socialtjänstlagen (1980:620). Statistiken har producerats av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Socialstyrelsen. Begreppet socialbidrag byttes från och med rapporten som avser år 2000, mot begreppet ekonomiskt bistånd i enlighet med de begrepp som numera används i socialtjänstlagen. Bistånd för vård och behandlingsinsatser av olika slag eller för arbetsmarknadsåtgärder räknas i detta sammanhang inte som ekonomiskt bistånd. Det gör däremot introduktionsersättning enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. En person som flytt till Sverige räknas i statistiken som flykting från och med det år denna fått arbets- och uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. Kommunen avgör själv om introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd skall utbetalas i det enskilda fallet och bestämmer också ersättningens storlek. Ett villkor för att sådan ersättning skall beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställs i samråd mellan kommunen och flyktingen. Planen ska utgå ifrån statens målsättningar på detta område. Kommunerna kompenseras för utgifter som avser bland annat ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Av de 239 kommuner som rapporterade utbetalningar till flyktingar år 2001 utbetalade 73 kommuner introduktionsersättning till flyktingar. Kompensationen ges främst med schablonbelopp, som avser att täcka kommunernas utgifter för introduktion av flyktingar. Kommunerna kan också få ersättning från staten för extraordinära kostnader för vissa förra detta flyktingar som inte längre räknas som flyktingar i statistiken. Detta gäller för funktionshindrade, sjuka eller äldre personer som inte anses kunna ta ett arbete. Förändringar och nyheter i denna rapport Från och med denna rapport införs en del nyheter. De flesta innebär kvalitetsförbättringar och redovisas i avsnittet Jämförelser med tidigare år. Nya uppgifter om utbetalt belopp per kalendermånad samlas in. Denna insamling möjliggör redovisning av variationer i utbetalt belopp, antal biståndsmottagare och hushåll under året. Vidare kan längre sammanhängande biståndperioder också redovisas. Insamlingen innebär också en kvalitetsförbättring för variabeln biståndstid. 5

6 Resultat Biståndshushåll Knappt hushåll fick ekonomiskt bistånd och/eller introduktionsersättning någon gång under Detta utgör cirka 6,4 procent av samtliga hushåll i befolkningen 2 vilket också kan uttryckas som att vart sextonde hushåll i Sverige fick ekonomiskt bistånd någon gång under Detta är en sänkning med hushåll jämfört med år 2000, då siffran var 7,2 procent, och färre än år 1996 då antalet var som störst. I relativa termer minskade antalet biståndshushåll med nästan en tiondel jämfört med år 2000 och med drygt en tredjedel jämfört med 1996 (se diagram A). Diagram A. Antal biståndsmottagare och biståndshushåll, samt långvariga biståndsmottagare * Tusental Biståndsmottagare Biståndshushåll Långvariga biståndsmottagare År * Uppgifter som avser åren har reviderats för att justera för användning av olika mätmetoder under olika år. Fördelning av biståndshushåll efter hushållstyp I förhållande till totalbefolkningen kan man konstatera att ensamstående kvinnor med barn var den vanligaste hushållstypen bland biståndshushållen. Mer än en av fyra, alltså drygt 25 procent, i denna grupp erhöll ekonomiskt bistånd någon gång under Om man istället tittar på fördelningen mellan olika typer av biståndshushåll (se tabell A) så var det dock hushåll bestående av ensamstående utan barn som dominerar, drygt sex av tio av samtliga biståndshushåll tillhörde denna hushållstyp. För svenskfödda biståndshushåll gäller detta för mer än sju av tio, och då det gäller utrikesfödda biståndshushåll (exklusive flyktingar) var motsvarande förhållande drygt fem av tio. Knappt hälften av flyktinghushållen var ensamstående utan barn. Den hushållstyp som mest sällan erhöll ekonomiskt bistånd var sammanboende par utan barn. Drygt 1 procent av dessa hushåll mottog ekonomiskt bistånd under ) På grund av begränsningar i skattningen av det totala antalet hushåll på riksnivå inkluderas enbart hushåll där registerledaren är år. 6

7 Tabell A. Biståndshushåll fördelade efter hushållstyp Hushåll Bistånds- Bistånds- Andel biståndshus- Förändring i hushåll, hushåll, håll av samtliga hus- procent antal procent håll i befolkningen år, procent Ensamstående män utan barn Ensamstående män med barn Ensamstående kvinnor utan barn Ensamstående kvinnor med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn Summa* * Inklusive hushåll som enbart innehåller barn under 18 år och hushåll med okänd hushållstyp. De största minskningarna i andelen biståndshushåll i befolkningen jämfört med 2000 skedde inom hushållstyperna sammanboende par med och utan barn. Den minsta minskningen var bland ensamstående kvinnor med barn. Fördelning av biståndshushållen efter födelseland (svenskfödda, utrikesfödda respektive flyktinghushåll) Av samtliga biståndshushåll var andelen svenskfödda hushåll knappt 55 procent, 37 procent bestod av utrikesfödda hushåll där registerledaren eller dennes ev sammanboende är utrikesfödda, och 35 procent hushåll där både registerledaren och dennes ev sammanboende är utrikesfödda. Dessa siffror är exklusive flyktinghushåll som utgjorde 7 procent av det totala antalet biståndshushåll (se tabell B). Tabell B. Biståndshushåll och biståndsbelopp fördelat efter födelseland Samtl. Svensk- Flykting- Utrikes- Därav både hushåll födda hushåll födda registerledaren hushåll hushåll och dennes exkl ev. partner är flyktingar utrikesfödda Antal Procent Förändr. från Utbetalt biståndsbelopp i medeltal per biståndshush Förändr. från Totalt utbetalt bistånd i miljarder kr Procent Förändr. från

8 Genomsnittligt biståndsbelopp per hushåll samt genomsnittlig biståndstid I genomsnitt betalades cirka kronor ut per hushåll. Jämfört med 2000 är detta en minskning av genomsnittsbeloppet med 600 kronor, eller med knappt 2 procent i fasta priser. Under 1990-talet steg genomsnittsbeloppet i fasta priser med cirka 50 procent fram till 2000 (se diagram B). Det genomsnittliga biståndsbeloppet för svenskfödda biståndshushåll 2001 var kronor vilket var en minskning med 1 procent i fasta priser jämfört med För hushåll där antingen registerledaren eller hennes/hans ev sammanboende 3 var född utomlands var motsvarande siffra kronor och för hushåll där både registerledaren och dennes ev sammanboende var födda utomlands var det genomsnittliga biståndsbeloppet kronor. Det innebär en minskning med 5 procent jämfört med Dessa siffror är exklusive flyktinghushållen där det genomsnittliga beloppet minskade till kronor, en minskning med 3 procent jämfört med Under år 2001 var biståndstiden per hushåll 5,7 månader vilket var samma genomsnittstid som det föregående året. Uppgången i antalet månader som noterades under 1990-talet har alltså mattats av under de fem senaste åren. Det genomsnittliga antalet månader var störst för biståndshushåll där registerledaren var år. Diagram B. Genomsnittlig biståndstid och genomsnittligt biståndsbelopp per hushåll * Kronor i 2001 års priser Antal månader År * Uppgifter som avser åren har reviderats för att justera för användning av olika mätmetoder under olika år. Biståndstid per hushåll Biståndsbelopp per hushåll Nya respektive kvarvarande biståndshushåll Under år 2001 var 2,1 procent av hushållen i befolkningen 4 biståndshushåll i den meningen att de inte fick bistånd närmast föregående år. Noteringen var den lägsta sedan Nytillströmningen var högst i de yngsta ålderskategorierna för att därefter minska i takt med ålder räknat per åldersgrupp. Andelen kvarvarande biståndshushåll, det vill säga hushåll som fått bistånd två år i följd, var 4,6 procent. Vart tjugonde hushåll var alltså ett kvarvarande hushåll vilket är den lägsta andelen sedan Den åldersgrupp som hade flest kvarva- 3) Här jämställs begreppen sambo, registrerad partner och make/maka. 4) Se fotnot 2 på sid

9 rande biståndshushåll var gruppen åringar där närmare 7,3 procent fick ekonomiskt bistånd även Liksom med nytillströmningen så minskar kvar varandet i takt med ålder räknat per åldersgrupp. 5 Hushåll som haft ekonomiskt bistånd i 4 12 månader per år under både 2000 och 2001 Knappt 2 procent av befolkningen, 18 år och äldre, fick ekonomiskt bistånd minst 4 månader både år 2000 och år För ensamstående med barn var siffran 8 procent, för par utan barn knappt 1 procent och för åldersgruppen år, 4 procent. Knappt 1 procent av de svenskfödda och drygt 8 procent av de utrikesfödda (exklusive flyktingar) fick bistånd minst 4 månader under både år 2000 och år Barn som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd Mer än vart fjärde barn i Malmö kommun, knappt vart fjärde barn i Landskrona kommun och drygt var sjätte barn i Göteborg kommun levde i ett biståndshushåll I riket som helhet var motsvarande andel ett av tolv barn. I kommunerna Danderyd, Vellinge och Forshaga levde cirka ett barn av hundra i hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd. Biståndsmottagare Under 2001 fick personer ekonomiskt bistånd någon gång under året. Detta utgör 5,3 procent av befolkningen. Antalet biståndsmottagare har minskat med 10 procent sedan Jämfört med 1996 då antalet biståndsmottagare var högst minskade antalet med drygt en tredjedel. Fördelning efter ålder, kön och födelseland Mottagarna av ekonomiskt bistånd var i stor utsträckning unga. Av vuxna biståndsmottagare var 37 procent i åldern år. Tabell C visar biståndsmottagarnas fördelning efter kön, ålder, biståndsmottagarnas andel av befolkningen (18 w år) samt förändringen jämfört med ) Med undantag av åldersgruppen år som inte är helt jämförbar med övriga åldersgrupper eftersom en stor del av 18- och 19-åringar bor kvar hos föräldrarna och studeras på gymnasium. 9

10 Tabell C. Vuxna biståndsmottagare fördelade efter ålder och kön Ålder och kön Biståndsmottagare Biståndsmottagare 2001, Antal biståndsmottagare per Förändring i procent 2001, antal andel av samt- 100 invånare i liga biståndsmot- samma kategori tagarei samma kategori Män år år år år år år år år w år Summa 18 w år Kvinnor år år år år år år år år w år Summa 18 w år Totalt var 4 procent av befolkningen 18 år eller äldre biståndsmottagare. I åldersintervallet år fick 10 procent ekonomiskt bistånd. Det var också i de yngre ålderskategorier som de största minskningarna sedan 2000 förekom. Det fanns obetydliga skillnader i mellan män och kvinnor För både svensk- och utrikesfödda, exklusive flyktingar, var biståndsmottagande vanligast i åldern år (se tabell D). Nästan var tolfte svenskfödd i denna åldersgrupp var biståndsmottagare medan mer än var fjärde utrikesfödd (exklusive flyktingar) var biståndsmottagare i samma åldersgrupp. 10

11 Tabell D. Vuxna biståndsmottagare fördelade efter ålder och födelseland Ålder och födelseland Biståndsmottagare Biståndsmottagare 2001, Antal biståndsmottagare per Förändring i procent 2001, antal andel av samt- 100 invånare i liga biståndsmot- samma kategori tagarei samma kategori Svenskfödda år ,3 6,5 2, år ,9 8,0 13, år ,7 4,3 12, år ,2 3,1 13, år ,0 2,9 9, år ,3 1,5 6, år ,0 0,8 0,5 65 w år ,5 1,2 6,1 Summa 18 w år ,0 3,0 10,7 Utrikesfödda, exkl. flyktingar år ,1 33,3 2, år ,5 27,9 14, år ,7 20,7 18, år ,0 17,5 19, år ,5 14,7 13, år ,1 9,1 8, år ,4 9,0 5,1 65 w år ,7 9,0 5,4 Summa 18 w år ,0 14,5 13,5 Jämfört med 2000 minskade antalet svenskfödda vuxna biståndsmottagare med 11 procent medan antalet vuxna utrikesfödda, exklusive flyktingar, minskade med 14 procent. Den största minskningen var i åldersgruppen år för de svenskfödda och åldersgruppen för de utrikesfödda, exklusive flyktingar. Den lägsta minskningen för svenskfödda var i åldersgruppen år. Långvariga biståndsmottagare Nästan en tredjedel av biståndsmottagarna har fått ekonomiskt bistånd i minst 10 månader under året och definieras därmed som långvariga biståndsmottagare. Andelen har minskat något jämfört med året innan. Långvarigt biståndsmottagande var vanligare för kvinnor än för män för åringar än för andra åldersgrupper, främst de äldre åldersgrupperna. Utrikesfödda var långvariga biståndsmottagare i större utsträckning (47 %) än svenskfödda (18 %) men andelen långvariga biståndsmottagare för de utrikesfödda avtar med ökad vistelsetid i landet. Biståndsmottagande och arbetslöshet Statistiken om biståndsmottagarnas arbetslöshet började redovisas i denna rapport 1998 i syfte att redovisa arbetslöshetens tänkbara betydelse för biståndsmottagarna. Under år 2001 var drygt en tredjedel av biståndsmottagarna år arbetslösa utan ersättning från någon a-kassa eller KAS någon gång under året. Drygt 37 procent av männen och knappt 28 procent av kvinnorna var arbetslösa 11

12 utan ersättning. En fördelning av arbetslösheten för biståndsmottagare efter ålder visar att åldersgruppen år hade störst andel och att andelen minskade med ökad ålder. 6 Drygt 53 procent av de åriga biståndsmottagarna var arbetslösa utan ersättning. Antalet arbetslösa biståndsmottagare minskade med 18 procent mellan 2000 och Långvarig arbetslöshet eller inskrivning vid arbetsförmedlingen hela året förekom hos knappt 3 procent av samtliga biståndsmottagare, samt därav för drygt tre procent av männen och drygt 2 procent av kvinnorna. Biståndsmottagare i åldern år var oftare långvarigt arbetslösa än personer i övriga åldersgrupper. År 1998 var 43 procent av biståndsmottagarna arbetslösa utan ersättning och andelen har sjunkit stadigt sedan dess. Dessa resultat tyder på att arbetslöshet förklarar en allt mindre del av biståndsmottagandet i samband med att situationen på arbetsmarknaden förbättras. Jämförelse mellan kommungrupper Nästan sex av tio biståndsmottagare bor i storstäder och större städer. Inkluderas även förortskommunerna bodde nästan sju av tio biståndsmottagare i någon av dessa kommungrupper. Denna andel var oförändrad jämfört med Av de svenskfödda biståndsmottagarna bodde nästan sex av tio i storstäder, förortskommuner och större städer, medan motsvarande andel för vuxna utrikesfödda biståndsmottagarna inklusive flyktingar, var nästan åtta av tio. Andel biståndsmottagare varierar inom landet De kommuner som hade minst andel biståndsmottagare i totalbefolkningen var Vellinge, Danderyd, Svedala, Lidingö, Kävlinge, Säter, Osby och Habo samtliga med 1 procent. Störst andel hade Malmö och Landskrona med 14 respektive 13 procent. Kostnader Kostnader under år 2001 Under 2001 utbetalades cirka 8,7 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, inklusive introduktionsersättning för flyktingar. Det var en minskning med 11 procent i fasta priser jämfört med Exklusive flyktingar betalades 7,5 miljarder ut i ekonomiskt bistånd vilket innebär en minskning med 17 procent. Av det totalt utbetalade beloppet var 7 procent, eller omkring 580 miljoner kronor, introduktionsersättningar. Under juni månad utbetalades mest ekonomiskt bistånd och under september månad minst. Den månadsvisa utbetalning varierade mellan 640 och 780 miljoner under året (se diagram C). 6) Med undantag av åldersgruppen år som inte är helt jämförbar med övriga ålders-grupper eftersom en stor del av 18- och 19-åringar bor kvar hos föräldrarna och studera på gymnasium. 12

13 Diagram C. Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad Miljoner kronor jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Kostnader under perioden Kostnader för ekonomiskt bistånd ökade nästan trefaldigt i fasta priser, under perioden vilket redovisas i diagram D. Jämfört med 1997 minskade kostnaderna sedan 4 år i rad med sammanlagt nästan en tredjedel i fasta priser. Noteringen för år 2001 var den lägsta sedan När kostnaderna för flyktingar räknas bort för 2001 var kostnadsnivån den lägsta sedan Diagram D. Utbetalt ekonomiskt bistånd , miljoner kronor inkl. och exkl. flyktingar. Miljoner kronor, fasta priser Totalt Exkl. flyktingar År Biståndsbeloppet per invånare inom landet Biståndsbeloppet räknat per invånare varierar mycket mellan olika kommuner och län. Större kommuner har oftast högre kostnader för ekonomiskt bistånd räknat per invånare än mindre kommuner. Det finns även sedan tidigare statistiskt säkerställda resultat som tyder på ett starkt förhållande mellan befolkningsstorlek och utbetalt belopp per invånare i kommunerna. De kommuner som rapporterade de högsta kostnaderna var Malmö (2 950 kr/ inv), Landskrona (2 680 kr/inv) och Göteborg (2 460 kr/inv). De som rapporterade lägst biståndsbelopp per invånare år 2001 var två av Malmös förortskommuner Vellinge och Svedala med 80 kronor respektive 120 kronor räknat per invånare. Genomsnittet för riket var 980 kronor per invånare. Länsvis låg Skåne högst med kronor per invånare och Västra Götalands län med kronor per invånare. Det län som hade lägst biståndsbelopp räknat per invånare år 2001 var Norrbottens län med 390 kronor per invånare. 13

14 Definitioner Antal hushåll i befolkningen När antal biståndshushåll per 100 hushåll i befolkningen redovisas hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Dessa uppgifter utgör skattningar som baseras på ett urval ur befolkningen. Som hushåll i befolkningen räknas ensamstående män och kvinnor (med eller utan barn) samt sammanboende par med eller utan barn. Den befolkningsrelaterade redovisningen avser, som framgår av tabellerna, endast åldrarna år. Vid redovisning av enbart biståndshushåll inkluderas dock samtliga hushåll. Arbetslösa Till denna kategori räknas de personer som någon gång under 2001 återfanns i någon av följande sökandekategorier: Personer som kan ta arbete direkt Personer som får eller har behov av mer omfattande service från Arbetsförmedlingen, till exempel yrkes- eller utbildningsvägledning Personer som väntar på beslutad arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetslösa utan ersättning En person som har varit inskriven vid Arbetsförmedlingen någon gång under året och som inte erhållit någon form av arbetslöshetsersättning under samma år klassificeras som arbetslös utan ersättning. Arbetslöst hushåll Med arbetslöst hushåll avses ett hushåll där registerledaren eller dennes ev sammanboende var arbetslös utan ersättning från någon a-kassa eller KAS någon gång under året. Barn Med barn avses personer under 18 år. Biståndshushåll Ett biståndshushåll kan bestå av en ensamstående man eller kvinna med eller utan barn under 18 år, eller av sammanboende 7 med eller utan barn under 18 år. Undantagsvis kan ensamstående eller sammanboende 16- och 17-åringar bilda egna hushåll. En person kan ingå i flera biståndshushåll under ett år till följd av förändrad hushållsbild. Om exempelvis en ensamstående biståndsmottagare bildar ett nytt hushåll som sammanboende par och fortsätter få bistånd registreras två biståndshushåll. Biståndsmottagare Med biståndsmottagare avses samtliga personer i de hushåll som fått ekonomiskt bistånd oavsett om hela hushållet eller endast någon av dess medlemmar fått bistånd. Här definieras hushåll som de personer som ingår i biståndsärendet. 7) Här jämställs begreppen sambo, registrerad partner och make/maka. 14

15 Hemmavarande barn över 18 år som inte går på gymnasium, liksom övriga vuxna som till exempel mor- och farföräldrar och vänner utgör egna hushåll. Även barnen i syskonskaror under 18 år utan vuxna som återfinns hos flyktinghushåll utgör egna hushåll. Biståndstid Antal månader som biståndshushållet har fått ekonomiskt bistånd. Fasta priser Biståndsbelopp som avser tidigare år än 2001 justeras för KPI (skuggindextal) för att jämföras med 2001 års priser. Flykting Med flykting eller därmed jämställd avses, i detta sammanhang, utländska biståndsmottagare för vilken kommunen, enligt 10 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. har rätt till schablonersättning från staten. Denna schabloniserade statliga ersättning avses täcka bland annat ekonomiskt bistånd enligt 6b och 6g socialtjänstlagen (1980:620) och introduktionsersättning enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. En person som flytt till Sverige räknas i statistiken som flykting från och med det år han fått arbets- och uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. Flyktinghushåll Med flyktinghushåll avses ett hushåll där registerledaren eller dennes ev sammanboende är flykting. Födelseland I statistiken redovisas två grupper för variabeln födelseland. Dessa är svenskfödda och utrikesfödda. Hushåll år Med hushåll år avses hushåll där registerledaren är i åldern år. Hushållstyp Uttrycket hushållstyp används för att beskriva de olika hushållens personsammansättning. I statistiken finns sju olika hushållstyper: ensamstående män utan hemmavarande barn under 18 år ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år ensamstående kvinnor utan hemmavarande barn under 18 år ensamstående kvinnor med hemmavarande barn under 18 år sammanboende utan hemmavarande barn under 18 år sammanboende med hemmavarande barn under 18 år övriga hushåll. Hit räknas hushåll med enbart barn under 18 år. Inga vuxna personer ingår. Till övriga hushåll förs också ett mindre antal hushåll med okänd hushållstyp. 15

16 Introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare Med introduktionsersättning för flyktingar avses den ersättning för flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd som omfattas av lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Enligt denna lag får en kommun bevilja introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden till följd av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder. Migrationsverket ersätter kommunerna för utbetald introduktionsersättning. Kommungrupp Den gruppering av kommuner som redovisas i olika tabeller grundas på följande variabler: folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur. Kommungruppsindelningen återfinns i bilaga 2. Kvarvarande biståndshushåll För att få en uppfattning om hur vanligt biståndsmottagande över ett flertal år är, har biståndshushållen följts under två på varandra följande år. Biståndshushållen har identifierats genom registerledarens personnummer. Ett biståndshushåll räknas som kvarvarande om dess registerledare fanns med även året närmast före det aktuella biståndsåret. Ingen hänsyn tas då till om hushållet i övrigt har ändrat sammansättning från året före. Långvarigt arbetslösa Till denna kategori räknas de personer som var inskrivna vid arbetsförmedlingen med någon av sökandekategorierna som listas i definitionen av arbetslösa samt dessutom varit inskrivna under hela året oberoende av sökandekategori. Långvarigt biståndshushåll Ett hushåll som har mottagit ekonomiskt bistånd och/eller introduktionsersättning för flyktingar i minst tio månader under året definieras som ett långvarigt biståndshushåll. Denna metod innebär att nästan alla hushåll som nybildas eller splittras under året räknas i stället som kortvariga hushåll även om samtliga medlemmar har levt i biståndshushåll i minst tio månader under året. Om till exempel en långvarig biståndsmottagare är ensamstående under årets första sex månader och är gift under årets senaste sex månader är hushållet inte långvarigt hushåll eftersom varken det ensamstående biståndshushållet eller biståndshushållet med ett gift par har existerat i tio månader. Samma problematik gäller för den kategorisering av biståndstid som används i tabeller 7 och 15. Om långvariga hushåll skulle definieras som ett hushåll med minst en medlem som har varit i biståndshåll i sammanlagt minst tio månader skulle antalet överskattas något då vissa personer utan sammanlagt 10 månader boendetid i ett biståndshushåll skulle räknas med. Enligt den antaga definitionen vilken innebär en underskattning fanns det långvariga biståndsmottagare 2000 vilket kan jämföras med (tre procent fler) om den alternativa (och överskattande) definitionen skulle användas. Långvariga biståndsmottagare En långvarig biståndsmottagare är en individ som ingått i ett eller flera biståndshushåll i minst tio månader under året. Om biståndsmottagare förekommer i flera olika hushåll under året räknas den sammanlagda tiden i de olika hushållen. 16

17 Nya biståndshushåll Med nya biståndshushåll avses de hushåll, som fick bistånd det aktuella året men inte närmast föregående år. Ingen hänsyn tas då till huruvida dessa fått ekonomiskt bistånd ännu tidigare. Registerledare För varje biståndshushåll anges en vuxen person 18 år eller äldre som så kallad registerledare. I vissa hushåll, framförallt flyktinghushåll, förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år. I dessa fall blir någon av dessa registerledare. När hushållstypen är sammanboende är antingen mannen eller kvinnan registerledare. Här kan det variera mellan kommunerna. Svenskfödda hushåll Härmed avses hushåll där både registerledaren och dennes ev sammanboende är födda i Sverige. Utbetalt ekonomiskt bistånd Med utbetalt ekonomiskt bistånd avses summan av under året utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive utgifter för arbetsmarknadsåtgärder samt för vård och behandling på institution (hem för vård eller boende) eller i familjehem. Till ekonomiskt bistånd räknas även ekonomiskt bistånd som utbetalats till utländsk medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd. I denna grupp ingår även flyktingar. Däremot ingår inte bistånd som utgår enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och som gäller utländsk medborgare utan uppehålls- och arbetstillstånd. Introduktionsersättning för flyktingar jämställs i detta sammanhang med ekonomiskt bistånd men särredovisas i vissa tabeller. Det utgivna ekonomiska biståndet redovisas brutto, det vill säga utan avdrag för influtna ersättningsbelopp från enskilda personer eller från staten. Utrikesfödda hushåll Härmed avses hushåll där någon av registerledaren eller registerledarens sammanboende inte är född i Sverige. Denna definition innebär att hushåll som består av en svenskfödd och en utrikesfödd räknas som utrikesfödda. Av detta skäl särredovisas från och med 2000 de hushåll där både registerledaren och dennes ev sammanboende är födda i utlandet i vissa tabeller. Denna variabel exkluderar de så kallade blandhushållen från variabeln utrikesfödda hushåll. Vissa andra utländska medborgare Förutom flyktingar kan staten bevilja kommunerna introduktionsersättning även för andra utländska medborgare. Till dessa hör exempelvis vissa anhörigkategorier till flyktingar och utrikesfödda som har beviljats uppehållstillstånd av flyktingliknande skäl. Vistelsetid Vistelsetiden beräknas från det år uppehållstillstånd beviljas. Vuxna Med vuxna avses personer som är minst 18 år gamla. 17

18 Kvalitet Tillförlitlighet Tillförlitligheten i de insamlade uppgifterna är god. Jämförelser med kvartalsstatistiken visar att kostnadsuppgifterna, för de allra flesta kommunerna, håller god kvalitet. I ett mindre antal kommuner föreligger en skillnad i kostnadsuppgifterna gentemot kvartalsstatistiken. Det totala beloppet för 2001 är cirka 15 miljoner kronor 0,18 % mer än årsstatistiken. En orsak till skillnaderna är att uppgifterna till de två undersökningarna ibland hämtas från olika datasystem med delvis olika innehåll och uppbyggnad. En av de viktigaste orsakerna är att kostnader för ekonomiskt bistånd, som finns på konton som ligger till grund för kvartalsuppgifterna, inte har kunnat fördelas på hushåll i individstatistiken. En annan vanlig orsak till skillnaden är att vård- och behandlingskostnader felaktigt har bokförts som ekonomiskt bistånd i årsstatistiken. Andra faktorer som påverkar kvaliteten över åren är flyttningar mellan kommunerna och ändringar i hushållets sammansättning under året. De uppgifter som kommunerna lämnar dubblettgranskas, så att uppgifter slås samman till ett hushåll för de hushåll där registerledaren och dennes ev sammanboende (oberoende av vem som står som registerledare) är desamma i flera hushåll inom kommunen. Under 2001 har liksom under 2000, detta varit vanligare än tidigare, då många kommuner bytt datasystem under året och därför levererat uppgifterna i flera omgångar. På grund av flyttning registreras samma biståndsmottagare och biståndshushåll flera gånger. Om ett biståndshushåll flyttar till exempel från ett län till ett annat län under året registreras hushållet i två olika kommuner och två olika län. Vid redovisning på olika regionala nivåer och på riksnivå redovisas biståndshushållen och biståndsmottagarna endast en gång per nivå sedan 1999 årsrapport. Summan av biståndsmottagarna och hushållen i kommunerna är därför inte samma som summan av antalsuppgifterna som redovisas för länen och för riket. När antal biståndshushåll per 100 hushåll i befolkningen redovisas hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Dessa uppgifter utgör skattningar utifrån ett urval av befolkningen på cirka personer per månad. Undersökningen innehåller såväl slumpmässiga som systematiska fel, vilket ger en viss osäkerhet i skattningarna. Tillförlitligheten i övrigt i de insamlade uppgifterna är god. En preliminär sammanställning av de uppgifter kommunen lämnat och en jämförelse med föregående år skickas till kommunerna, som härigenom får möjlighet att korrigera de inrapporterade uppgifterna. Extrema värden har kontrollerats hos respektive kommun. Bortfall Samtliga 289 kommuner har lämnat uppgifter. Det finns dock skäl att tro att kommunerna inte har lämnat information för samtliga biståndshushåll. Storleken på denna underrapportering är okänd. Partiellt bortfall förekommer för vissa kommuner, oftast beroende på byte av datasystem. Södertälje saknar uppgifter om introduktionsersättning första kvartalet, motsvarande cirka 7 miljoner kronor. Nyköpings uppgifter innehåller även kommunal arbetsmarknadsersättning (cirka 4 miljoner kronor). Östra Göinge saknar uppgifter för första kvartalet (cirka 2 miljoner kronor). Redovisning av utbetald introduktionsersättning har ej kunnat fördelas per månad för Umeå och Luleå kommuner. Ingen fördelning av utbetalda belopp per månad har kunnat 18

19 göras för Alingsås och Skövde. Delar av året har ej kunnat delas upp per månad för Båstad, Essunga, Kungälv, Skara, Sunne, Bräcke och Berg. För hushåll som enbart fått introduktionsersättning redovisar Linköpings kommun uppgifterna per person istället för per hushåll. Inga skattningar eller andra åtgärder har vidtagits på grund av dessa partiella bortfall. Jämförelser med tidigare år Vissa justeringar i variabelinnehållet har gjorts under senare år avseende åldersindelningar med mera. År 1990 genomfördes en utvidgning av innehållet i statistiken med personnummer för, utöver registerledaren, övriga personer i hushållet, 16 år och äldre. Denna åtgärd förbättrade dubblettkontrollen för samtliga biståndsmottagare över 15 år. Samma år infördes en ny variabel, flykting. Från och med 1993 inkluderades flyktingar med introduktionsersättning i statistiken och från år 1994 infördes särskild uppgift om utbetald belopp i introduktionsersättning för flyktingar. Lagändringar, bland annat de som gällt asylsökande, flyktingar och andra utlänningar, påverkar biståndsmottagandet och därmed biståndsstatistikens jämförbarhet mellan olika år. Före 1 maj 1988 ingick till exempel även ersättningar till asylsökande i den ekonomiska biståndsstatistiken. Förändrad praxis och förändrade väntetider för beviljande av uppehålls- och arbetstillstånd för asylsökande och andra utlänningar påverkar också biståndsmottagandet och jämförbarheten över åren i den ekonomiska biståndsstatistiken. Antalet mottagna flyktingar i kommunerna varierar mycket mellan olika år vilket påverkar jämförbarheten. Från och med 1998 hämtas uppgift om födelseland och senaste invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Samtidigt korrigerades lämnade uppgifter om medborgarskap med hänsyn till motsvarande uppgifter i RTB. Användningen av variabeln utländskt medborgarskap ersattes med variabeln utrikesfödd. En annan nyhet från och med är uppgifter om arbetslöshet. Antal biståndsmottagare som var registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen någon gång under året utan ersättning och antal biståndsmottagare som var registrerade vid Arbetsförmedlingen under hela året. Sedan 1999 redovisas biståndsmottagare och biståndshushåll som har flyttat över en kommun- eller länsgräns under året endast en gång på länsnivå och riksnivå. Detta innebär att skattningen av antalet biståndsmottagare och biståndshushåll på läns- och riksnivå är systematiskt lägre än under tidigare år. Som exempel kan nämnas att biståndsmottagare överdrevs med respektive personer åren 1997 och Skillnaden mellan brutto- och nettoräkningen ligger på tre till fem procent per år. Definitionen av utrikesfödda hushåll innebär att hushåll som består av en svenskfödd och en utrikesfödd räknas som utrikesfödda. Av detta skäl särredovisas från och med 2000 de hushåll där både registerledaren och dennes ev sammanboende är födda i utlandet i vissa tabeller. Denna variabel exkluderar de så kallade blandhushållen från variabeln utrikesfödda hushåll. Också från och med 2000 redovisas årliga förändringar i fasta priser i stället för, som tidigare, i löpande priserna. Fasta priser innebär att biståndsbeloppen justeras för inflation. Inflationen skattas med hjälp av konsumentprisindexet (KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen som avser tidigare år kompenseras för effekter av mätfel och stora förändringar som till exempel skattereformer. 8) Uppgiften som avser 1998 redovisas i "Socialbidrag 1999". 19

20 Tidigare om en biståndsmottagare fick bistånd flera gånger under samma månad till följd av till exempel flyttning räknades varje utbetalningsmånad som en unik månad. För flyktingar med både introduktionsersättning och ekonomiskt bistånd registrerades antalet biståndsmånader efter biståndsform. Om till exempel ett biståndshushåll fick introduktionsersättning i sex månader och ekonomiskt bistånd i fyra månader under ett kalenderår till om det handlade om sex eller tio olika månader. Antal månader överskattades alltså något. Med den nya insamlingen av utbetalt belopp per kalendermånad (som nämns i avsnittet Förändringar och nyheter i denna rapport) kan flera utbetalningar under samma månad summeras till ett enda belopp för varje månad och följaktligen kan antalet olika biståndsmånader beräknas på ett mera korrekt sätt. Kvaliteten för uppgifter om flyktingstatus förbättras också från 2001 genom att denna uppgift inhämtas från Integrationsverkets databas STATIV i stället för som tidigare från kommunerna. Tidigare var inte definitionerna alltid klara i kommunerna och ofta fanns det inte tillräcklig med kunskap om vilka som var flyktingar. Denna åtgärd förväntas således öka antalet flyktingar som redovisas i statistiken. Antalet barn har tidigare överskattas något då föräldrar som inte är sammanboende mottar ekonomiskt bistånd men inte är sammanboende. I sådana fall räknas barnen två gånger. Från och med 2001 fick kommunerna anvisning om att barn enbart ska redovisas i hushållet där de är hemmavarande. För tidsserierna i rapporten justeras uppgifter som avser åren för olika mätmetoder som använts under perioden. Före 1999 redovisades till exempel bruttoantalet biståndsmottagare som nämns ovan. Ytterligare ett exempel på förändrad mätmetod är metoderna för att skatta uppgifter som avser bortfallskommuner. 20

21 Summary This publication contains statistics relating to social assistance and introductory benefits to refugees and to certain other foreign nationals. Municipalities are compensated by the national government for their expenditures on introductory benefits which, in this context, are equivalent to social assistance. The statistics are based on individual data. The Swedish version of this publication includes eight tables and diagrams in addition to those shown below. The headings of tables 1 31 and some of the more important definitions have been translated; see the glossary following this summary. The purpose of this publication is to review available data on social assistance for year 2001, including expenditures and the number of individual and household recipients. Recipient households are those which have received social assistance during a given year; all members of such households are classified as individual recipients. Recipients are categorized by age, sex, native country, length of residence in Sweden, 1 labour-market status, length of assistance period, amount of benefits, number of children, receipt of long-term assistance, refugee status, county and municipality. The official statistics on social services for the year 2001 have been expanded in order to account for the distribution of costs and the number of recipient households and individuals for each month separately of the preceding year. Some of the results are given in Diagram C. Recipient households Households receiving social assistance at some time during 2001 numbered 253,000, which was 9.2 percent less than in year Approximately 6.4 per cent of all households in the population aged were recipients of social assistance. In year 2000, 7.2 percent of all households in Sweden were recipients. Single-mother households received social assistance more frequently than other types. Over one-fourth of all single-mother households received assistance in That was 5.8 per cent less than in 2000, but the decrease was less than for other types of households. Single men without children comprise the second most common type of household receiving social assistance. Somewhat less than one-tenth of such households received assistance during The category of married/cohabiting couples without children had the lowest proportion of recipient households. Slightly over one in seventy of such households received assistance. The average total benifits received by each household was SEK 34,000, a 1.7 percent decrease (in constant value) compared with Length of assistance period averaged 5.7 months in 2001, which was a slight decrease from the previous year. The proportion of new recipient households in the population defined as having received assistance in 2001 but not in 2000 was 2.1 percent of the population, the lowest figure since The proportion of recipient households in both 2000 and 2001 was 4.6 percent of the population, the lowest figure since ) Starting with the year in which the residence permit was granted. 21

22 Approximately one-fourth of recipient households received long-term assistance (i.e. at least ten months a year). One in six of the native-born recipient households and two-fifths of the foreign-born households received long-term assistance. Assistance recipients Recipients aged comprised the largest age category. Approximately one-tenth of all individuals in that age-group received social assistance during The corresponding proportion in 2000 was one-ninth. Whereas three percent of native-born residents received assistance, 14.5 percent of the foreign-born population (excluding refugees) were recipients. The number of native-born recipients decreased by 10.7 percent and the number of foreign-born recipients (excluding refugees) by 13.5 percent between 2000 and Approximately 32 percent of recipients aged were registered as unemployed by Sweden s national employment service 2 but received no unemployment benefits. This was less than for year 2000, when 35 percent were unemployed and without benefits; the corresponding figure for 1998 was 43 percent. These data suggest that unemployment is not as significant a factor with regard to social assistance when the labour market is favourable. 3 Less than three percent of assistance recipients were long-term unemployed (registered at the national employment service during the entire year) a decrease of almost four percent compared with year Nearly seven of ten adult recipients dwell in suburban or large urban municipalities. Almost four-fifths of adult foreign-born recipients dwell in such municipalities. There is a strong positive correlation between a municipality s population size and the proportion receiving social assistance. Expenditures In 2001, total expenditures on social assistance were approximately SEK 8.7 billion. This was a decrease of 11 percent since 2000, and 32 percent since the cost-peak year of 1997 (constant value). Total expenditures in 2001 were the lowest since On average, the municipalities and the national government together disburse SEK 980 per resident for social assistance and introductory benefits to refugees. Of total expenditures on social assistance, nearly 46 percent (SEK 4.0 billion) was distributed to recipient households in which both the registered key person and partner (if any) were foreign-born. Refugee households received 14 percent (SEK 1.2 billion) of total expenditures. Benifits during 2001 were highest during the month of June and lowest in September, ranging from SEK 780 million to SEK 640 million per month. 2) Registration with the national employment office is required in order to receive unemployment benefits. This figure should therefore provide a good indication of the unemployment rate in Sweden. 3) The unemployment rate was high in 1998 and comparativeely low in

23 Definitions Adults The statistics on adults refer to recipients of social assistance who are 18 years old or older. Total benefits Total benefits comprise the total, gross amount 4 of social assistance paid during one full year, excluding expenses for care and treatment in an institution or foster home. Social assistance and introductory benefits to refugees with residence permits are included. In addition, the national government compensates municipalities for benefits to certain other foreign nationals who are excluded from the labour market due to disability, illness or old age; these amounts are also included in the statistics Assistance recipients All persons in recipient households are classified as assistance recipients, even if only one person is in need of the assistance. Children The statistics classify as children all assistance recipients who are under 18 years of age. Introductory benefits to refugees and certain other foreign nationals The Swedish national government compensates municipalities for the cost of social assistance to refugees and certain other foreign nationals with residence permits. Long-term assistance Individuals and households receiving social assistance during at least ten months of the year are considered to be long-term recipients and recipient households. Recipient household A recipient household may consist of a single person with or without children, or a married/cohabiting couple with or without children. The statistics make no distinction between married and cohabiting couples, whether hetero- or homosexual. Among those aged 16 17, a single person or cohabiting couple is occasionally classified as a recipient household. Refugee In the statistics on social assistance, the category refugee includes both refugees and other foreign nationals for whom the residential municipality is entitled to standard compensation from the national government to cover the costs of social assistance and/or introductory benefits. 4) The total amount of assistance that is accounted for is the gross amount. Compensation from the national government or repayments from individuals are not deducted from the total. 23