Tisdagen den 6 november

Transkript

1 Bild: Beyond Oil, Shaghai, Resources.07/ Mejan Arc. Program 6-8 november 2012 Arena hållbar stad Tisdagen den 6 november Kl Registrering kaffe och smörgås Kl Inledning och välkomsthälsning Lokal: RUNAN Moderator Karin Klingenstierna och Jörgen Sjöberg, CDO Chalmers, hälsar välkommen. De stora statliga investeringsstöden LIP och Klimp slutrapporteras och Delegationen för hållbara städer slutför uppdraget vid årsskiftet. Vad har satsningarna gett och vad händer nu? Kl Regeringens satsningar Statssekreterare Anders Flanking beskriver arbetet med Klimatfärdplan 2050 och andra satsningar för att öka takten i omställningsarbetet och till stöd för det lokala arbetet för hållbar utveckling. Kl Byggstenar för hållbar byggd miljö Maria Ågren, generaldirektör Naturvårdsverket, tar upp Sveriges kommuner och företag som viktiga aktörer för att åstadkomma hållbara städer. Stödsystemen LIP och Klimp har bidragit till att snabba på utvecklingen. Ett stort antal aktörer har visat vägen och bidragit med nya byggstenar i utvecklingen av den byggda miljön. Kl Hållbara resultat Naturvårdsverkets Ulf E Andersson presenterar resultaten av de statliga stödsystemen LIP och Klimp. Drygt 20 miljarder kronor har satsats i miljöinvesteringar i nära 2200 LIP- och Klimpprojekt varav 5,5 miljarder kronor är statligt stöd. Vilken miljönytta har satsningarna gett? Vilka har fått stödet? Vad är det för projekt? Katarina Pelin, miljödirektör Malmö stad, beskriver hur de statliga stöden har bidragit till Malmös framgångsrika förvandling från krisdrabbad till attraktiv stad. Västra hamnen i Malmö gästas nu årligen av tusentals besökare som vill veta hur de gjorde.

2 Kl Delegationen för hållbara städers projekt och erfarenheter Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, summerar erfarenheterna av det statliga stöd som delegationen haft i uppdrag att fördela under åren Nära 360 miljoner kronor har tilldelats 98 föregångsexempel. Här visas glimtar av resultaten! Kl Delegationens slutsatser Delegationen för hållbara städer har regeringens uppdrag att verka som nationell arena för hållbar stadsutveckling. Ledamöter i delegationen ger sina slutsatser inför att det fyraåriga uppdraget slutförs vid årsskiftet. Kl VINNOVAS satsning på hållbara attraktiva städer Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA, presenterar VINNOVAS satsning på utmaningsdriven innovation och hållbara städer. Kl Fortsatt arbete för hållbara städer Konferensarrangörerna och Janna Valik, generaldirektör Boverket, i panelsamtal om fortsatt arbete för hållbar stadsutveckling. Kl Lunchpaus Lunchtallrik serveras och Dialogtorget öppnar. Nätverka, spela Spelen om staden, möt organisationer som verkar inom området hållbara städer och Delegationen för hållbara städers investeringsprojekt. Kl Parallella temasessioner 1. Grön teknik och miljöinnovationer 2. Stadens mobilitet 3. Människans centrala roll 4. Resurser, kretslopp och ekosystemtjänster 5. Stadens synergier och samband RUNAN, plan 2 PALMSTEDTSALEN, plan 1 SCANIASALEN och LOUNGEN plan 2 CATELLA/ASCOM, plan 3 VALDEMAR/LEDNINGSRUMMET, plan 2 Beskrivningar av temasessionerna finns i slutet av programmet. Kl Fika och besök Dialogtorget Efter fikapausen fortsätter temasessionerna med del två stanna kvar på den temasession du valt! Kl Parallella temasessioner fortsätter Kl Återsamling Lokal: RUNAN Kl Människan i staden Gehl Arkitekters delägare Helle Lis Söholt beskriver i ord och bild hur den världskända danska arkitektbyrån tar sig an stora stadsomvandlingsprojekt med människan som utgångspunkt. Kl Dagens mingel Moderator Karin Klingenstierna lotsar oss in i dagens mingel innan tvårättersbuffén på Chalmers Kårrestaurang med hållbar underhållning tar vid. Lokal: CHALMERS KÅRRESTAURANG, Chalmers kårhus 2

3 Onsdagen den 7 november Kl Konferenslokalerna öppnar Kl Städer i nätverk Lokal: RUNAN Lars Reuterswärd, Director Mistra Urban Futures/rektorsråd Chalmers, ger oss en bakgrund till Mistra Urban Futures och resonerar tillsammans med moderatorn om nyttan med nätverkande. Kl Nätverkskavalkad Svenska nätverk inom hållbar stadsutveckling presenterar sig och ger dig möjlighet att delta i två nätverksmöten som du vill veta mer om. I kavalkaden deltar bland andra: Klimatkommunerna Sveriges Ekokommuner Healthy Cities Stadsbyggnadsdialogen Umeås nätverk för byggande och förvaltning i kallt klimat SUD-Skånsk modell för export av hållbar stadsutveckling Föreningen för Byggemenskaper Sweden Green Building Council HCS-Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Passivhuscentrum Västra Götaland Ekocentrum IFHP-International Federation for Housing and Planning Transition Towns Energimyndighetens projekt Uthållig kommun Nätverk för Delegationen för hållbara städers planeringsprojekt Archileaks Yimby IQ Samhällsbyggnad Kl Nätverksmöte 1 Delta i det första nätverksmötet med det nätverk du vill veta mer om: 1. Klimatkommunerna 2. Sveriges Ekokommuner 3. Healthy Cities 4. Stadsbyggnadsdialogen 5. Umeås nätverk för byggande och förvaltning i kallt klimat 6. SUD, Skånsk modell för export av hållbar stadsutveckling 7. Föreningen för Byggemenskaper 8. Sweden Green Building Council 9. HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar 10. Passivhuscentrum Västra Götaland 11. Ekocentrum 12. IFHP- International Federation for Housing and Planning 13. Transition Towns 14. Energimyndighetens projekt Uthållig kommun 15. Nätverk för Delegationen för hållbara städers planeringsprojekt 16. Archileaks 17. Yimby 18. IQ Samhällsbyggnad Ascom, plan 3 Palmstedtsalen, plan 1 Palmstedtsalen, plan 1 Catella, plan 3 Dialogtorget, plan 2 Dialogtorget, plan 2 Dialogtorget, plan 1 RunAn, vid scenen, ingång plan 2 RunAn, vid scenen, ingång plan 2 RunAn, balkongen, ingång plan 3 Grupprum 1, plan 2 Grupprum 2, plan 2 Grupprum 3, plan 2 Valdemar, plan 2 Scaniasalen 1, plan 2 Palmstedtfoajén, plan 1 Ledningsrummet, plan 2 Scaniasalen 2, plan 2 3

4 Kl Fika Besök Dialogtorget, träffa projektledare och spela Spelen om staden. Kl Nätverksmöte 2 Delta i andra nätverksmötet med det nätverk du vill veta mer om! Kl Lunchpaus Lunchtallrik serveras. Passa på att nätverka på Dialogtorget! Kl Exempel i samverkan Lokal: RUNAN Nätverket Goda exempel för hållbar stadsutveckling består av myndigheter och organisationer med uppdrag att arbeta med goda exempel som på olika sätt rör hållbara städer. I ett berättande samtal under ledning av samtalsledaren Gunilla Persson, får vi ta del av goda exempel där nätverkets aktörer har bidragit med olika delar. Programpunkten avslutas med en presentation av Arkitekturmuseets portal Hållbar stad, där också dokumentation från konferensen kommer att finnas tillgänglig. Kl Fika Kl Projektkavalkad Projekt från Naturvårdsverket (LIP, Klimp), Göteborgs stad och planeringsprojekt från Delegationen för hållbara städer presenterar sig. Hur bidrar dessa föregångsexempel till den hållbara staden? Kl Vilken stad vill vi bo i? Charlotta Mellander, Handelshögskolan Jönköping, summerar tio års forskning om vad som kännetecknar växande och framgångsrika stora och små städer runtom i världen. Aktuell forskning visar att de städer som attraherar kreativa individer har ett avancerat samspel mellan ekonomi, entreprenörskap, innovationer och mjukare värden som öppenhet, tolerans och lycka. Kl Den hållbara staden lokala och nationella utmaningar Kia Andréasson, kommunalråd Göteborgs stad, ger oss en inblick i hur visionen om ett hållbart Göteborg ska förverkligas. Kl Introduktion till torsdagens studiebesök Green Gothenburg/Business Region Göteborg AB presenterar innehåll i torsdagens studiebesök: Kvillebäcken i stadsutvecklingsområdet Älvstaden - överblick och guidad vandring Fenomenet Ekocentrum vandrande föreläsning i unik utställning Adlerbertska Forskningsstiftelsen - seminarium i hållbar utveckling Nya Krokslätt - hållbar omvandling i kulturhistorisk miljö Vision Älvstaden - hållbar innerstadsutveckling i Göteborg Återvinningscentraler som går över gränsen nya möjligheter med skräp Upplev möjligheterna med energieffektiva hus tillsammans med Passivhuscentrum Miljonprogramsområdet Gårdsten , ett nationellt exempel på socialekologiskt samhällsbygge Kl Final Arena hållbar stad Kl En kväll på Konserthuset i samarrangemang med: Lokal: KONSERTHUSET, Götaplatsen 4

5 Torsdagen den 8 november Studiebesök Kl Heldags studiebesök Samling i Älvrummet, Kanaltorget 1 (vid GöteborgsOperan) från kl Upplev möjligheterna med energieffektiva hus tillsammans med Passivhuscentrum Västra Götaland. Guidning i buss med lokala, energieffektiva stopp! Miljonprogramsområdet Gårdsten , ett nationellt exempel på social-ekologiskt samhällsbygge Kl Halvdags studiebesök Adlerbertska Forskningsstiftelsens - seminarium i hållbar utveckling Samling i Göteborgs Universitets huvudbyggnad, Vasaparken, sal 10 kl Fenomenet Ekocentrum vandrande föreläsning i unik utställning Samling i Älvrummet, Kanaltorget 1 (vid GöteborgsOperan) från kl Kvillebäcken i stadsutvecklingsområdet Älvstaden - överblick och guidad vandring Samling i Älvrummet, Kanaltorget 1 (vid GöteborgsOperan) från kl Nya Krokslätt - hållbar omvandling i kulturhistorisk miljö Samling i Idélabet, Krokslätts Fabriker 45, Mölndal, kl Kl Halvdags studiebesök Samling i Älvrummet, Kanaltorget 1 (vid GöteborgsOperan) från kl Vision Älvstaden - hållbar innerstadsutveckling i Göteborg Fenomenet Ekocentrum vandrande föreläsning i unik utställning Återvinningscentraler som går över gränsen nya möjligheter med skräp Kl Enklare lunch i Älvrummet för de som beställt det. 5

6 Beskrivning av temasessioner den 6 november Kl Temasession 1: Grön teknik och miljöinnovationer Lokal: RUNAN Den internationella marknaden för nya lösningar inom miljöteknik växer kraftigt i takt med att medvetandet om de stora utmaningarna ökar och att klimat- och energifrågor har blivit allt mer centrala. Den globala efterfrågan accelererar i takt med industrialiseringen av stora tillväxtekonomier som Kina och Brasilien. Att världens storstäder fortsätter att växa medför också stora investeringsbehov i hållbar teknik inom områden som vatten, luft, avfall, energi och transporter. För att uppnå en stärkt global konkurrenskraft måste den svenska miljötekniksektorn, i samspel med myndigheter, akademi och forskningsinstitut, bli effektivare och utveckla globalt efterfrågade lösningar som kan svara mot dagens stora miljöutmaningar. Temasessionen inleds med presentation av trender inom grön teknik och miljöinnovationer av inbjudna experterna; Bernt Svensén, Business Region Göteborg och Linus Theorin, Projekt Ren stadsluft, Miljöförvaltningen Göteborg. Därefter följer projektpresentationer av innovationer inom energi, vatten, avfall, stadens funktioner och infrastruktur där deltagarna erbjuds att ta del av resultat och diskutera olika erfarenheter genom att gå runt och lyssna på valfritt tema. Avslutningsvis sker en summering av diskussionen av temasessionens moderator Martin Svensson, VINNOVA. Medverkande projekt Biogas Katrineholm, Kjell Davelid, Katrineholms kommun Gatubelysning Göteborg, Ingemar Johansson, Trafikkontoret i Göteborg Storfors, energieffektiv skola, Olof Edén, Region Värmland Urban Games - innovativa IT-metoder, Karl Alfredsson, LIN Education Verifiering av styrsystem för kulturhistoriska byggnader, Johan Granérus, Jeff Electronics VardagsIT-projektet Interaktiva återvinningsrum, Tomas Lundgren, Fält Communications AB Samverkanplattform för ekoinnovationer, Uwe Fortkamp, IVL Svenska Miljöinstitutet El- anslutning av fartyg- från omöjligt till oumbärligt, Åsa Wilske och Yuan Wang Göteborgs hamn AB. 6

7 Temasession 2: Stadens mobilitet Lokal: PALMSTEDTSALEN Handel och resande i Sverige ökar i takt med fortsatt urbanisering, ökad europeisk integration och snabbt utvecklade kontakter med omvärlden. Denna ökade mobilitet innebär fördelar, såsom att miljontals människor och varor får större rörelsefrihet, men ökningen innebär även problem som koldioxidutsläpp, trängsel, olyckor och ökade kostnader för vägar och trafiksystem. Frågor kring stadens transporter och stadsutveckling måste integreras bättre än vad som vanligen görs idag. I denna temasession presenteras innovationer för att underlätta framkomlighet för fotgängare, cyklister, kollektivtrafikresenärer och godstransporter. Temasessionen inleds med presentation av trender inom grön teknik och miljöinnovationer av inbjudna experter. Därefter följer projektpresentationer av innovationer inom cykel, kollektivtrafik och citylogistik där deltagarna erbjuds att ta del av resultat och diskutera olika erfarenheter genom att gå runt och lyssna på valfritt tema. Avslutningsvis sker en summering av diskussionen av temasessionens moderator Karolina Isaksson, VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Medverkande projekt Bussen kommer först i Jönköping, Henrik Zetterlind, Jönköpings kommun Strategisk långtidsplan för utveckling av cykelparkering i Borås, Jan-Åke Hugo Claesson, Borås kommun Kraftsamling för ett hållbart resande, K2020 västsvenska paketet, Ylva Löf, Göteborgsregionens kommunalförbund Cykelpool Örebro, Eric Poignant, Klimatkontoret, Örebro kommun Digital information för expansion av kollektivtrafiken, Mikael Lind, Viktoriainstitutet, Göteborg Hållbara godstransporter i citymiljö, Niklas Wahlberg, Lindholmen Science Park Distributionssystem för e-handel av dagligvaror, Mona Petersson, WSP Analys och Strategi Stationssamhälle 3.0, Gustav Malm, White arkitekter AB Gång och cykel i den hållbara staden, Till Koglin och David Lindelöw, Lunds Tekniska Universitet Elcyklar i Göteborg, Michael Koucky och Pelle Envall, CyCity. Temasession 3: Människans centrala roll Lokal: SCANIASALEN och LOUNGEN våning 2 Hur städer planeras, byggs, förvaltas och utvecklas har tydliga samband med människors hälsa och delaktighet, förutsättningar för integration, jämställdhet och demokrati, liksom påverkan på klimatet. Denna temasession fokuserar på den förändringskraft och potential som finns när vi sätter människan i centrum. Temasessionen inleds med att Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö tillsammans med klimat- och beteendeforskare tar sig an frågan: Vad är den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling? Hur kan vi beskriva den? Vad behöver vi utveckla? Därefter följer korta projektpresentationer och diskussioner kring tre teman: En stad som främjar goda levnadsvanor och ger ökad livskvalitet Hur kan bostäder och stadsdelar förbättras så att vi kan hålla oss vid god hälsa, vara trygga, känna tillhörighet och glädje i livet? Hur kan kultur- och naturvärden utvecklas för att bidra till ökad livskvalitet? Erfarenheter från projekten Stadsdelsförnyelse Östra Sätra i Gävle och Vallaskogen i Linköping är utgångspunkt i samtalet. 7

8 Förutsättning för en hållbar livsstil som minskar stadens klimatavtryck Hur kan staden utvecklas för att möjliggöra mer hållbara livsstilar? Projektet Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende tar fasta på att människor vill bidra till en bättre värld och samtidigt leva ett gott liv. Här kommer också tekniken in. Hur kan tekniken och staden utvecklas så att det blir lätt att göra rätt? I projektet Sociala innovationer för äldre lyfts det enkla och geniala. Insikter, visioner och ledarskap Hållbar stadsutveckling handlar om insikt hos oss alla, inte minst beslutsfattare. Ledarskap som uttalar tydliga visioner och som sätter människan i centrum frigör förändringskraft för hållbarhet. Vad skulle hända om all detaljplanering utgick från barnkonsekvensanalysen? Projekten Social hållbarhet i stadsbyggnad i Göteborg och Lärande och delaktighet för Partille och planeten ger nya perspektiv. Temasession 4: Resurser, kretslopp och ekosystemtjänster Lokal: CATELLA/ASCOM Ekosystemtjänster och natur i staden Trenden med städer som alltmer tärande på resurserna måste brytas och beroendet av ekosystemtjänster tydliggöras. Staden som möjlig produktionsenhet och råvarubas behöver uppmärksammas. Grönstruktur och vegetation som byggnadselement samt tillgången till natur kan öka städernas attraktivitet. Nytänkande och smarta lösningar krävs. Inom loppet av några decennier måste städernas negativa inverkan på ekosystemen minska radikalt och städerna göras grönare. Första delen av temasessionen behandlar resurshushållning, kretsloppslösningar, naturen i staden och ekosystemtjänster - det vill säga de nyttor som människan utvinner ur naturen. Hur kan natur i och nära staden, vegetation på och nära byggnader samt stadsodling bli drivkraft för hållbar stadsutveckling. Märit Jansson, SLU/Landskapsutveckling Alnarp delar med sig av sina erfarenheter. Vernissage Ett antal utvalda projekt delar med sig av sina kunskaper i form av en vernissage där du som deltagare själv väljer vilka projekt du vill fördjupa dig inom. Möt representanter från projekt som erhållit stöd från Naturvårdsverket, Delegationen för hållbara städer, Vinnova samt Mistra Urban Futures som finns på plats för att berätta om BiodiverCity, Plantagon, grönskans roll, dagvattenhantering, gröna tak och väggar, mm. Från avfallshantering till resurshållning Vi har kommit ganska långt i Sverige med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen. Men det finns mer kvar att göra. Mängden avfall ökar och resurserna skulle kunna utnyttjas bättre. Det är en stor utmaning att vända den trenden. Därför behöver vi jobba tillsammans: Kommuner, myndigheter, näringslivet och forskarsamhället. Sveriges nya avfallsplan innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden. Planen innehåller också exempel på vad vi alla behöver göra för att nå ett mer resurseffektivt samhälle, ett arbete som fokuseras ytterligare i det pågående arbetet med ett nationellt program för att minska mängden avfall och farliga ämnen i avfallet. 8

9 I denna andra del av temasessionen hoppas vi på en spännande dialog med er om hur vi kan gå från avfallshantering till resurshushållning på bästa sätt! Naturvårdsverkets avfallsexperter Catarina Östlund och Henrik Sandström leder samtalet. Goda exempel Utvalda projekt som syftar till en god resurshushållning och minskad miljöpåverkan från avfallshanteringen presenteras under temasessionen, bland andra Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg och Städer som gruvor i Linköping. Därefter förs en gemensam diskussion om hur vi kan skapa den hållbara staden genom olika åtgärder som minskar miljöpåverkan från uppkomst och hantering av avfall. De idéer som väcks kommer att användas av Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet med att nå målen i den nationella planen samt i det avfallsförebyggande programmet. Temasession 5: Stadens synergier och samband Lokal: VALDEMAR/LEDNINGSRUMMET Att jobba mot en hållbar stadsutveckling kräver långa tidsperspektiv och innebär en mängd olika aktörer involverade på resan. Hur kan sektorsövergripande planering i tidiga skeden och integrering av olika system utifrån ett helhetsperspektiv ge synergier? Lyssna till presentationer från spännande projekt och var med i tre rundabordsdiskussioner kring följande teman: Större omvandlingsprocesser Ta del av större städers arbete med att omvandla centrala före detta hamn- och industriområden till levande stadsdelar med miljöteknik i framkant: Centrala Älvstaden i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö, EVAA-projektet på H+ i Helsingborg samt Attract (Attractive and Sustainable Cities in Cold Climate) som handlar om flytten av Kiruna - Gällivare. Systemintegration och tekniska system ClueE som arbetar med samverkan för energieffektivisering i urbana bostadsområden diskuterar hinder och möjligheter för energieffektivisering i kommunala bostadsområden ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Naturvårdsverket berättar om sin utvärdering av fallgropar och framgångsfaktorer för att utveckla integrerade systemlösningar med god ekonomi och bra miljönytta, som bygger på intressanta fallstudier runt om i landet. Gränsöverskridande processer Hur blir vi klokare tillsammans? Mistra Urban Futures sammanför akademi, offentlig sektor och näringsliv för att tillsammans bygga kunskap som bidrar till en hållbar utveckling för världens städer. Möjligheter och svårigheter i gränsöverskridande samverkan diskuteras. Training Regions presenterar strategiska flöden, och hur man kan tänka på staden som ett system. Hur ser management i en stad ut och vilka belastningspunkter finns? 9

10 Medverkande nätverk den 7 november Kl Information om nätverk är hämtad från nätverkens webbsidor. Klimatkommunerna 2001 sökte 12 av Sveriges kommuner hos Sveriges regering medel för att starta ett kommunalt klimatnätverk. Klimatkommunernas övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Föreningen ska stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan samt vara en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. Sveriges Ekokommuner Föreningen Sveriges Ekokommuner är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner i form av en ideell förening. Sveriges Ekokommuners verksamhet bygger på principen att ett hållbart samhälle är ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människors förmåga att tillgodose sina behov inte hindras. Healthy Cities Nätverkets övergripande fokus är att arbeta strategiskt för en jämlik folkhälsa och jämlika förutsättningar för hållbar utveckling. Nätverket arbetar i nya konstellationer i planeringen av våra städer för att finna bästa instrumenten att beskriva och förstå utvecklingen. Vad fungerar i en kommun av interventioner, strategiska lösningar och metoder? Det är dagsfrågan i nätverket. Stadsbyggnadsdialogen Stadsbyggnadsdialogen är ett nätverk mellan sex städer. Delegationen för hållbara städer tog under våren 2011 tillsammans med Stockholms stad initiativ till ett nätverk, Stadsbyggnadsdialogen. Syftet med nätverket är kunskaps- och erfarenhetsutbyte om medborgardialoger. Nätverket består av stadsplanerare och arkitekter från Göteborg, Linköping, Malmö, Norrköping, Stockholm och Umeå samt forskare från respektive stads universitet eller högskola. Umeås nätverk för byggande och förvaltning i kallt klimat En viktig fråga för norra Europa är energianvändning i kombination med det kalla klimatet. Bostads- och servicesektorn står idag för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Hållbart byggande och förvaltande tar sin utgångspunkt i omvärldsförändringar med ett ökat fokus på miljöteknik, bl.a energieffektivisering, och den boende. Nätverket består av företag och organisationer i hela bygg- och förvaltningskedjan som tillsammans ska bygga upp kunskap i byggbranschen om hållbart byggande. 10

11 SUD, Skånsk modell för export av hållbar stadsutveckling SUD drivs av Sustainable Business Hub och syftet med verksamheten är att stärka konkurrenskraft och export hos regionens CleanTech-företag och därigenom öka tillväxten i CleanTech-sektorn i Södra Sverige. Föreningen för Byggemenskaper En byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Föreningen för Byggemenskaper samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om byggemenskaper och utgör en gemensam plattform för alla som har intresse för byggemenskapens idé. Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council är en ideell förening som ägs av medlemmarna, öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Föreningen verkar för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen. HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar) är ett projekt som drivs av Sweden Green Building Council tillsammans med kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, konsulter, forskare m.fl. Projektets vision är "Vi har en gemensam arbetsprocess som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling." Hitintills har fler än 1500 personer medverkat på workshops, seminarier och möten. Totalt 75 olika aktörer som arbetar med hållbar stadsutveckling kommer tillsammans utveckla eller anpassa ett certifieringssystem för stadsdelar. Passivhuscentrum Västra Götaland Nätverket vill sprida kunskap och väcka uppmärksamhet om hållbart och energieffektivt byggande och passivhusteknik. Passivhuscentrum är en resurs för passivhusmarknadens aktörer - politiker, stadsplanerare, byggherrar, entreprenörer, konsulter. Centret fungerar som en plattform som samlar och samarbetar med aktörer och leverantörer inom passivhusmarknaden. Ekocentrum Ekocentrum ska påskynda omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle och erbjuder några av Sveriges mest efterfrågade och oberoende miljöutbildningar. Sveriges största utställning i sitt slag ger den inspirerande inramning som väcker medvetenhet och initiativkraft hos kunder och besökare. Goda exempel och genomtänkt pedagogik förstärker det budskap man förmedlar. IFHP- International Federation for Housing and Planning The International Federation of Housing and Planning (IFHP) is an international organisation focused on urban development issues. The organisation was founded in 1913 by the architect Ewart Culpin who is known for his publication Garden Cities of Tomorrow (1898). This publication became the basis for the Garden City movement period in city planning. Since its very beginning, the IFHP s driving force has been rooted in the desire to improve the physical conditions in which people live. 11

12 Transition Towns Omställning Sverige är den svenska delen av det internationella Transition Towns-nätverket. I kommuner och stadsdelar kan människor samlas för att möta de utmaningar som följer av kombinationen oljetopp och klimatförändringar. Uppgiften är att inspirera, uppmuntra, stödja, lära upp och bygga nätverk för lokala utvecklingsgrupper som överväger, initierar och genomför omställningsinitiativ. Energimyndighetens projekt Uthållig kommun Energimyndighetens program Uthållig kommun är ett unikt samarbete mellan Energimyndigheten och utvalda kommuner i Sverige. Programmet pågår mellan och är indelat i två temaområden: Energismart planering och Näringspolitik - med energin som tillväxtmotor. Totalt deltar 38 kommuner i den tredje etappen av Uthållig kommun. Nätverk för Delegationen för hållbara städers planeringsprojekt Ekonomiskt stöd har under åren lämnats till 89 planeringsprojekt för åtgärder som rör förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering, processutveckling eller informationsinsatser. Delegationen för hållbara städer avslutar sitt uppdrag 2012 och ett nätverk för såväl planeringsprojekt som investeringsprojekt är tänkt att kunna fungera som plattform för fortsatt erfarenhetsutbyte. Archileaks Archileaks skapar förutsättningar för arkitekter att tänka tillsammans och samverka konkret för en bättre arkitektur. Det är en plattform på nätet för delning av dokument och filer, men även kunskapsåterföring och utbildning genom ett interaktivt uppslagsverk och forum. Syftet är att arkitekturen ska bli bättre genom att branschen utvecklas tillsammans. Yimby Yimby är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner. Yimby Göteborg vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad. Nätverket vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer. Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. IQ Samhällsbyggnad IQ Samhällsbyggnad är en ideell organisation som syftar till att stärka arbetet med forskning, innovation och kvalitetsutveckling i samhällsbyggnadssektorn. Detta uppdrag utförs i bred samverkan med representanter från medlemmar och samarbetspartners från hela sektorn. Medlemmar är myndigheter, byggherrar, fastighetsägare, entreprenörer, projektörer, leverantörer, forskningsinstitutioner, institut och brukare. Alla med insikten att innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet är viktigt. Med reservation för eventuella ändringar som kan påverka programmet. 12