Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden

Transkript

1 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Gävleborgs län 2008

2 Omslagsfotot är taget under 2007 vid Hå tjärfabrik, Bollnäs kommun. Bilden förställer gamla tunnor från verksamheten som står på en spång över Flugån. Bilden är tagen av Markus Karlsson.

3 1 Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING MÅLSÄTTNINGEN FÖRORENADE OMRÅDEN UR ETT REGIONALT PERSPEKTIV GEOLOGI OCH HYDROLOGI INDUSTRIHISTORIA MILJÖRISKER FÖRKNIPPADE MED FÖRORENADE OMRÅDEN OMHÄNDERTAGANDE AV FÖRORENADE MASSOR IDENTIFIERADE PROBLEMOMRÅDEN GENOMFÖRANDE BIDRAGSFINANSIERAT ARBETE Inventering Pågående och planerat arbete med utredningar Avslutade utredningar Åtgärder TILLSYNSARBETE Fördelning av tillsyn mellan kommun och länsstyrelse Personal och organisation Inventering Pågående och planerat arbete med utredningar Pågående och planerat åtgärdsarbete Avslutade åtgärder ÖVRIGT ARBETE Andra aktörer REDOVISNING AV KOSTNADER FÖR ÅR BILAGOR Bilaga 1 Bidragsansökan Bilaga 2 Sammanställning av utnyttjade undersökningsbidrag Bilaga 3 Ekonomisk redovisning av åtgärdsram Bilaga 4 Ekonomisk redovisning av utredningsram och tillsyn Bilaga 5 Nyckeltal Bilaga 6 Prioriterade objekt 30-listan Bilaga 7 Akuta objekt Bilaga 8 Pågående åtgärdsobjekt Bilaga 9 Avslutade åtgärdsobjekt Bilaga 10 MIFO-databasen (digital kopia) 3 (27)

4 2 Sammanfattning Efterbehandling av förorenade områden är en av de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska kunna uppnås. Målet syftar till att Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Antalet förorenade områden som hittills har identifierats i länet är 2871 stycken, varav 573 har riskklassats. Under år 2007 har inventeringen av ytbehandlare (exklusive Gävle kommun) och IPPC-verksamheter avslutats. Det antalsmässigt största branscherna bland länets identifierade objekt är verkstäder, gruvor och bensinstationer. Under 2007 har resurser satsats på ökad tillsyn och att på så vis öka antalet privatfinanserade efterbehandlingsprojekt. Även vid kommunerna har tillsynen ökat något. Länsstyrelsen har under året fortsatt tillsynsarbetet med att begära in översktliga och kompletterande undersökningar för ett antal av länets prioriterade områden. Arbete har också påbörjats vid ett antal områden genom att en första ansvarsutredning upprättats och kontakt har tagits med ansvariga. Uppföljning visar att det pågår någon form av utredning, undersökning eller åtgärd vid de flesta av de objekt som finns angivna bland länets prioriterade objekt (30-lista). Gävle gasverk är ett område som har sanerats med statliga medel under Föroreningar av kresot, cyanid och metaller har schaktats bort och transporterats för behandling till Forsbacka och Löts avfallsanläggningar. Länsstyrelsen ansöker för år 2008 om: kr i bidrag för arbetet med inventeringar (inklusive databasmigrering) och utredningar samt kr för att kunna driva tillsynsarbete i minst samma omfattning som idag. 4 (27)

5 3 Målsättningen Arbetets övergripande syfte är att bidra till en miljö fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden (miljömålet Giftfri miljö). Tre nationellt beslutade delmål berör arbetet med förorenade områden. Av dessa har två stycken regionaliserats. Delmål 6, Efterbehandling av förorenade områden Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Länsstyrelsen har gjort bedömningen att det i Gävleborgs län för närvarande finns tre områden som omfattas av delmålet, se bilaga 7. Den siffran förväntas dock öka genom pågående kartläggning av förorenade områden i länet. Att vid utgången av 2010 ha åtgärdat områden som ännu inte identifierats som akuta bedöms inte vara möjligt. Det regionala målet, som går under beteckningen miljömål 4.3, omfattar därför endast utredning. Med utredning avses inventering, ansvarsbedömning och nödvändiga markundersökningar, fram till färdig huvudstudie. Delmål 7, /2050. Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Länsstyrelsen har i det regionala miljömålsarbetet strävat efter att begränsa antalet mål och åtgärder och på så sätt fokusera arbetet. Motsvarande mål finns inte på regional n ivå. Eftersom verksamheten fokuseras på att driva tillsyns- och bidragsarbetet framåt vid länets prioriterade områden, tas ändå hänsyn till målet i verksamhetsplanen. Delmål 8, Om dioxiner i livsmedel År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel och i huvudsak fet fisk ha etablerats. Längs Gästrike- och Hälsingekusten är problemet med dioxiner och miljögifter så stort att det krävs kostrekommendationer för intag av fet fisk. På sikt kan detta vara ett allvarligt hot mot fisket. Länsstyrelsen har därför valt att i första hand inrikta det regionala arbetet mot fisk, redovisat i kursiv text (regionalt mål 4.4). Verksamhetsmål för 2008: - Samtliga områden som idag, eller inom en nära framtid hotar betydelsefulla vattentäkter och värdefulla naturområden ska vara inventerade. 5 (27)

6 - Nedlagda kommunala deponier bör vara inventerade (kommunalt ansvar). - Arbeta (genom tillsyn eller med statliga bidrag) med de 30 risken bedöms som störts, se bilaga 6. områden i länet där - Delta i arbetet med att ta fram underlag och åtgärdsprogram för att minska dioxiner i fet fisk. 4 Förorenade områden ur ett regionalt perspektiv Landskapen Gästrikland och Hälsingland (större delen) utgör tillsammans Gävleborgs län. Här bor människor fördelat på tio kommuner. Länet är till ytan k vilket motsvarar ca 4 % av hela Sveriges yta. Information om den regionala föroreningssituationen sammanfattas i siffror (nyckeltal) i bilaga Geologi och hydrologi Gästrikland är till största delen ett slättland som buktas av mindre höjdsträckningar, medan landskapsbilden i Hälsingland präglas av bergkullterräng. Länets topografi karakteriseras av en låglänt kustzon och en betydligt mer kuperad terräng i inlandet. Nivåskillnaden är betydande, från Bottenhavet stiger marknivån till 711 meter över havet vid Stora Korpmäkis krön i Orsa Finnmarker. Kustzonen är bred i söder men smalnar av mot norr och här återfinns bitvis tjocka postglaciala avlagringar i form av lera och silt som är vanligt under högsta kustlinjen. Berggrunden består främst av urberg och de dominerande bergarterna är gnejsgranit, granit, kvartsit, samt vissa sediment-gnejser. Den innehåller även i mindre omfattning yngre bergarter såsom dalaporfyr, sandsten och dellenit, som sätter sin prägel på mineralsammansättningen i länets moräner genom att bidra till en generellt sur markmiljö. Delar av berggrunden i länet är också uranhaltig. Landskapsbilden präglas av de stora vattendrag som genomkorsar länet. De mest framträdande är Ljusnan, Voxnan och Dalälven. Isälvsavlagringar såsom rullstensåsar och isälvsdeltan är ett vanligt förekommande inslag i landskapet. Moränen är den jordart som till följd av sin utbredning har störst betydelse för länets markförhållanden. 4.2 Industrihistoria Industriutvecklingen i Gävleborgs län har till stor del formats av tillgången på skogs- råvara. När den tidiga industrialiseringen tog fart i mitten av 1800-talet fanns det nära kopplingar mellan de nya industrierna och det bondeägda jord- och skogsbruket. Det föll sig naturligt att lokalisera industrierna till vattendragen, eftersom vatten under den här tiden utgjorde den huvudsakliga kraftkällan för drift av maskiner och transportleden för material. Gävleborg utmärkte sig tidigt som ett stål- och skogslän och än idag dominerar den tunga basindustrin med massafabriker och stålverk. Ett flertal andra branscher såsom sågverk, träimpregnering, boardtillverkning, tegelbruk, kättingfabriker etc. förstärker bilden av skogs- och stålindustrisektorernas dominans. En tredje sektor som historiskt sett haft stor betydelse är gruvindustrin. Gruvorna har framförallt funnits i västra m 2 6 (27)

7 Gästrikland och många av dem har försörjt de äldre järnbruken genom brytning av järnmalm. Idag finns endast en gruva i drift. 4.3 Miljörisker förknippade med förorenade områden Ökad miljömedvetenhet och skärpta miljökrav innebär att industrins utsläpp av kemiska ämnen till mark, luft och vatten idag minskat. Den ökade medvetenheten har också lett till att miljö- och hälsoriskerna kopplade till förorenade områden uppmärksammats. Det är framförallt tidigare industrier som är orsaken till att flera områden idag måste betraktas som förorenade. Många av dessa verksamheter saknade helt eller delvis rening av sina utsläpp och spred stora mängder föroreningar till närmaste vatten. Eftersom det sällan fanns skyddsåtgärder hamnade spill från kemikaliehantering direkt på marken. Avfall, som vi idag anser är farliga, användes ibland för utfyllnad eller placerades på en närliggande tipp. Därför finns det nu många områden där mark, vatten, byggnader eller sediment är förorenade av giftiga ämnen. Föroreningarna kan finnas kvar under lång tid och långsamt spridas i miljön. Känsliga naturområden kan påverkas och människor kan exponeras för föroreningarna, t.ex. via ångor, hudkontakt eller intag av dricksvatten och livsmedel. Det är därför mycket viktigt att ta reda på var dessa områden finns och vilken risk de utgör för människors hälsa och miljön. Eftersom det finns ett intresse av att utveckla och återanvända gammal industrimark är informationen också av stor betydelse för områdesplanering och exploatering. I länet har knappt potentiellt förorenade områden identifierats. Kunskapen om dessa områden är långt ifrån fullständig. Ett mindre antal är väl utredda och konstaterat förorenade medan det för de flesta endast finns en misstanke om förorening. I figur 1 redovisas fördelningen av potentiellt förorenade områden mellan olika industrisektorer. Övrigt (10%) Avfallssektor (15%) Metallindustri (36%) Trafiksektor (9%) Skogsindustri (15%) Kemiindustri (15%) Figur 1: Identifierade områden fördelat på industrisektor. Hittills har ca 573 områden i länet inventerats och riskbedömts. Inventeringen visar att de mest omfattande problemen inte nödvändigtvis är kopplade till branscher som gett upphov till störst antal områden. Inom gruvindustrin har t.ex. 201 områden identifierats, men inventeringen visar att endast sex av dessa utgör någon större risk för människors hälsa eller miljön. Anledningen till detta är att de flesta gruvor i länet varit mindre 7 (27)

8 gruvor med brytning av järnmalm, som i regel innehåller mindre tungmetaller och mindre läckagebenägen än sulfidmalm. I länet har tillverkningen av sågade trävaror, massa, papper, järn och stål stått för ett betydande bidrag till dagens föroreningssituation. Vid sågverken är förekomsten av föroreningar i första hand förknippad med olika former av träskyddsbehandling. För att skydda det sågade virket mot blånadssvamp under lagring användes bl.a. klorfenolpreparat, som i många fall var förorenat med dioxin. Ett mer långvarigt skydd mot röta uppnåddes genom impregnering, då medlen främst utgjordes av kreosot (stenkolstjära) och metallsalter. Kolning och tillverkning av trätjära har också skett i anslutning till en del sågverk. Halterna av tungmetaller, PAH och klororganiska föreningar är ofta förhöjda i anslutning till dessa områden. är Figur 2: Tjärugn vid Öjungs Tjärdalar i Bollnäs kommun från 2007, foto Lena Hedberg Det är träimpregnering som gett upphov till de tre områden där risken betecknas som akut inom länet. Användning av CCA-salt (koppar, krom och arsenik) har efterlämnat höga halter arsenik i marken vid Robertsholmssågen i Hofors kommun, Frankssons såg i Ockelbo kommun och Stugsunds impregneringsanläggning i Söderhamns kommun. Risken är kopplad till människors hälsa eftersom arsenik och många av dess föreningar i höga halter är akut giftiga. Branschtypiska föroreningar vid järn- och stålverk är olika metaller, arsenik, PAH, kvicksilver och dioxin. Metallerna och arseniken kommer från den malm som vidareförädlats till tackjärn (masugnar) och stångjärn (hammare) samt från användningen av legeringsmetaller, främst krom och nickel. Dioxin bildas vid smältning av skrot men även vid ofullständig förbränning som kan ha förekommit vid alla bruk. Även kvick-silverutsläppen är främst förknippat med skrotbaserad ståltillverkning. En förutsättning för produktionen var tillgången på stora mängder energi i form av trä-, stenkol och eldningsolja som medfört förhöjda halter av PAH. Betning av stål kan dessutom vara en källa till cyanidförekomst. Massa- och pappersbruken har genom användningen av stora mängder processvatten medfört utsläpp av föroreningar till recipient. Där kemiska preparat använts för att förhindra algtillväxt i avloppsledningar kan sedimenten innehålla höga halter kvicksilver och förhöjda halter klororganiska ämnen påträffas där klorgasblekning har 8 (27)

9 utnyttjats. Framställning av massa enligt sulfitmetoden gav upphov till stora mängder av en restprodukt kallad kisaska (rostad svavelkis). Askan som till största delen består av järnoxid har under kortare perioder återanvänts för järnframställning. Stora mängder har dock antingen använts som fyllnadsmassor, för ogräsbekämpning eller lagts på tipp i närheten av industriområdet. Eftersom kisaskan utöver järn innehåller höga halter tungmetaller är dessa upplag en stor källa till spridning av bl.a. koppar, zink och bly. Endast vid ett fåtal av länets förorenade områden har föroreningshalterna undersökts och antalet där mängden föroreningar och läckaget beräknats eller undersökts är mycket litet. I de fall sådana beräkningar existerar är de ofta baserade på grova uppskattningar av grundvattenförhållanden och uppmätta föroreningshalter. Länsstyrelsen anser därmed att det i nuläget inte finns ett tillräckligt underlag för att göra en heltäckande jämförelse mellan miljörisker med förorenade områden och utsläpp från dagens industrier. Det är dock inte otroligt att det stora antalet områden som misstänks eller konstaterats vara påverkade av dioxin (figur 2) är en bidragande orsak till problemet med höga halter dioxin i strömming längs länets kust. Flera undersökningar visar att de högsta halterna, som överskrider EU:s gränsvärde för dioxin i livsmedel vilket är 4 pg dioxin per gram färskvikt, påträffas utmed södra Bottenhavets kustområde. Figur 3: Geografisk fördelning av områden misstänkt och konstaterat förorenade av dioxiner. Inom miljöövervakningen har det dessutom konstaterats att metallhalterna i kustnära sediment är hög. Gävle fjärdar är det kustområde som är mest belastat av metaller, med 9 (27)

10 höga halter kvicksilver, bly och kadmium i yttre fjärden och höga zink och kopparhalter i inre fjärdens sediment. Stora delar av Gävleborgs län ligger för övrigt inom ett av de mest kvicksilverbelastade områdena i Sverige. Det visas t.ex. av att halterna i insjöfisk är hög och mängderna i sediment utanför Iggesunds pappersbruk uppskattas till 200 kg. Bekämpningsmedel har dessutom uppmätts i flera kommunala vattentäkter. Vid en av dessa (Ålsjöns vattentäkt i Söderhamn) finns indikationer på att halterna fortfarande ökar inom påverkansområdet och där pågår ett intensivt arbete med att försöka lokalisera potentiella källor till föroreningarna. 4.4 Omhändertagande av förorenade massor I länet finns fyra anläggningar med tillstånd att ta emot och behandla förorenade massor i en omfattning som överskrider någon ensta ka olycka. Två av dessa tillstånd innefattar endast biologisk behandling av kolväteförorenade massor. Ragn-Sells och Dewatechs anläggningar är lokaliserade till Gävle Hamn och kan därmed också ta emot avfall som transporteras med båt. Tabell 1: Behandlingsanläggningar i Gävleborgs län. Anläggning Kommun Föroreningsinnehåll Mängd Behandlingsmetod Forsbacka (SITA) Gävle Kolväteföroreningar ton/år Biologisk behandling Ragn-Sells Gävle Metaller, PAH, PCB, ton/3 år Biologisk behandling, jordkolväten och andra organiska föroreningar tvätt, termisk avdrivning, stabilisering/solidifiering Dewatech Gävle Kolväteföroreningar ton/år Biologisk behandling Vägverket Bollnäs Metaller och organiska föroreningar ton FA/år, ton IFA/år Biologisk behandling och jordtvätt Två deponier (Forsbacka, Gävle och Sävstaås, Bollnäs) kan också ta emot förorenade massor, så länge de inte klassas som farligt avfall. Av dessa kommer dock Sävstaås att sluta ta emot avfall senast vid utgången av år Identifierade problemområden Det saknas både kriterier och en övergripande tolkning av lagstiftningen med avseende på möjligheterna att återanvända avfall för anläggningsändamål. Länsstyrelsen anser att synkroniseringen mellan miljöbalkens olika förordningar inte är fullständig på det här området vilket gör det svårt att avgöra i vilken utsträckning byggnation med avfall inte är att jämställa med deponering. Ökad utbyggnad inom industriområden och avslutning av flera av länets deponier innebär att denna frågeställning blir aktuell i allt fler ärenden och i allt större omfattning. Kommunerna har framfört att det hos de lokala tillsynsmyndigheterna råder brist på kunskap för att genomföra ansvarsutredning. Begränsade resurser innebär dessutom att extern expertis sällan kan handlas upp. Detta kan hämma tillsynen inom områden där ansvaret är komplicerat. 10 (27)

11 För att få en kontinuitet i tillsynsarbetet behöver länsstyrelsen erhålla medel för en längre tid än ett år. Det är svårt att behålla personal på korta projektanställningar. Arbete med tillsyn av förorenade områden är komplicerat och tar lång tid. 5 Genomförande Inventering av förorenade områden utförs till största delen av länsstyrelsen med stöd av statliga bidrag. Försvaret, Banverket och Vägverket kartlägger dock områden där de har bedrivit eller bedriver verksamhet. Länsstyrelsens arbete med att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden inriktas i första hand mot de områden som bedöms utgöra störts risk för miljön och människors hälsa. Länets mest prioriterade områden finns listade i bilaga 6. Den innefattar samtliga av länets områden där risken bedöms som mycket stor (inbördes rangordnade) samt de 15 mest angelägna områdena där risken bedömts som stor. Akuta områden samt dioxinförorenade områden har prioriterats högt. Listan revideras löpande varefter områden åtgärdas eller ny information framkommer genom inventering och undersökningar. För många av länets mest prioriterade områden finns en eller flera verksamhetsutövare eller fastighetsägare som är helt eller delvis ansvariga för att utföra och bekosta undersökningar och åtgärder (10 kap miljöbalken). Av denna anledning drivs för närvarande merparten av arbetet genom dialog och krav mot ansvariga inom ramen för tillsynen. Den kommunala tillsynen domineras av de saneringar som utförs med stöd av oljebolagens miljösaneringsfond (SPIMFAB). Många efterbehandlingsärenden aktualiseras också till följd av exploatering eller förändrad markanvändning. Intresset av exploatering för bostadsändamål finns i huvudsak i vattennära områden. Flera kommuner har dock tagit på sig ett huvudmannaskap för eller bedriver ett aktivt tillsynsarbete mot områden som återfinns bland länets 30 mest prioriterade områden. Länsstyrelsen kommer under år 2008 att i första hand prioritera inventering i anslutning till känsliga områden (utifrån GIS-analys), överföring av information till ny databas samt undersökning och åtgärder inom områden där arbete redan påbörjats eller kommer att aktualiseras genom nedläggning eller överlämnande av tillsyn. För att kunna upprätthålla nuvarande arbetstakt behövs fortsatt ekonomiskt bidrag för såväl inventering som tillsyn (inklusive juridiskt stöd för ansvarsutredningar). Dessutom krävs ekonomiska resurser både för att fortsätta arbetet med utredningar och åtgärder inom områden där ansvar saknas och för att påbörja utredning av inför året prioriterade områden utan ansvarig. Behovet av bidragsmedel för 2008 har sammanställts i bilaga 1 (bidragsansökan). För undersökningar och åtgärder har ansökan specificerats på områdesnivå. SGU och SGI har under året utnyttjats som stöd i upphandlingar av undersökningar och åtgärder. Länsstyrelsen planerar att även fortsättningsvis använda denna möjlighet och bidragsansökan omfattar därför även detta. I sammanhanget kan konstateras att svårigheter med att använda SGI:s tjänster uppstår i de fall då verksamhetsutövaren utnyttjat SGI som konsult i ärendet. 11 (27)

12 5.1 Bidragsfinansierat arbete Det bidragsf inansierade arbetet omfattar inventering, undersökningar och åtgärder vid områden där ansvarig verksamhetsutövare eller fastig hetsägare saknas. Inventeringen kommer i första hand att inom varje bransch avgränsas till områden som ligger i närheten av känsliga och skyddsvärda miljöer, medan undersökningar och åtgärder inriktas på de områden där risken vid inventering bedömts som mycket stor. I tabell 2 redovisas en översiktlig planering på områdesnivå Tabell 2: Planering för bidragsfinansierat arbete. Kursiverade objekt förekommer i både tabell 2 och 3, där finns det delvis ansvar Inventering MIFO fas 1 Ytbehandlare Verkstadsindustri Tjärfabriker Verkstadsindustri Tjärfabriker Ytbehandlare i Gävle Bilskrot och skrothandel Textil Gjuteri Skjutbanor Grafisk industri Asfaltsverk Vattenskyddsområde Söderhamn Övrig organisk industri Ansvarsutredning Översiktlig undersökning Huvudstudie Amerikanska klädpressen Holmo sågverk fd Östernäs sågverk Frankssons såg Steneborgskanalen Fd Stugsunds träimpregenring Robertsholmssågen Prioriterade ytbehandlare Sågverk med doppning Amerikanska klädpressen Hamrångetvätten Silfors sågverk Frankssons såg Robertsholmssågen Alfta ångsåg Åtgärd Gävle gasverk fd Stugsunds träimpregnering Steneborgskanalen Prioriterade tjärfabriker och verkstadsindustrier Prioriterade ytbehandlare Ljusne sågverk Sågverk med doppning Fd Holmo sågverk Fd Stugsunds träimpregnering Robertsholmssågen Alfta ångsåg Silfors sågverk Järn- stål och manufaktur Silfors sågverk Träimpregnering och sågverk Länsstyrelsen vidareförmedlar statliga bidrag för undersökningar och åtgärder från Naturvårdsverket till kommunen, som i de allra flesta fall är huvudman för projekten. I samband med fördelning av bidrag granskas kommunernas ansökningar med avseende på miljöteknik och konstnadseffektivitet. I bidragsbesluten ställs också krav på återrapportering Inventering Inventering sker enligt en av Naturvårdsverket framtagen metodik, MIFO, närmare beskriven i rapport Utifrån inventeringsresultatet prioriteras vilka områden som ska undersökas vidare. Informationen utgör också ett viktigt underlag för kommunal planering. 12 (27)

13 I Gävleborgs län påbörjades inventeringen år Branscherna massa- och papper, sågverk, träimpregnering, garverier, kemtvättar, järn- och stål, ytbehandling (exklusive Gävle kommun) samt gruvor är färdiginventerade. Dessutom har tre industriområden i Gävle kommun inventerats av projektanställda vid kommunen. Inventeringstakten har under 2007 hämmats p.g.a. personalomsättning på länsstyreslen. Inventerade områdens fördelning mellan riskklasserna beskrivs i figur 4. Ytterligare information om dessa områden återfinns i bilaga 8, MIFO-databasen. Det bidragsfinansierade inventeringsarbetet, som utförs av länsstyrelsen, är inriktat på områden där det inte förekommer industriell verksamhet idag. Länsstyrelsens pågående inventeringar omfattar bl.a. verkstadsindustri och tillverkning av trätjära. Eftersom kommunerna saknar resurser för att inventera förorenade områden, kommer troligen flera områden med hög risk att inte bli inventerade. Det kommer därmed att saknas ett komplett underlag för kommunal planering och fortsatt prioritering av efterbehandlingsarbetet Antal områden Figur 4: Riskklassfördelning, inventerade områden. 0 Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Ingen/liten risk Identifieringen har visat att det fortfarande finns ett betydande antal områden som bör inventeras. En striktare avgränsning och prioritering av arbetet krävs för att kunna avsluta inventeringen inom ett rimligt tidsperspektiv. Inom varje bransch kommer därför i första hand områden som ligger i närheten av känsliga och skyddsvärda miljöer att prioriteras. Inventeringen av branscherna verkstadsindustri och tjärfabriker beräknas bli slutförd under Dessutom kommer ytbehandlare inom Gävle kommun samt övrig organisk kemi att inventeras under Under 2008 kommer också en ny version av MIFO-databasen och en del arbete behöver utföras för att föra över uppgifter Pågående och planerat arbete med utredningar Arbetet med ansvarsutredningar och undersökningar kommer under 2008 att i första hand inriktas på objekt som ansetts utgöra mycket stor risk. Preliminära ansvarsutredningar tas fram av respektive myndighet. I de fall utredningen visar sig vara speciellt komplicerad eller principiellt intressant kommer extern hjälp att anlitas för utredning av ansvar. Bland de objekt där ansvaret kommer att utredas under 2008 återfinns flera objekt med delvis ansvariga. 13 (27)

14 För att få en bättre kunskap och kunna prioritera vilka områden som bör undersökas inom branschen kemtvättar planeras översiktliga undersökningar på två utvalda platser där ansvarig saknas. Områdena har valts ut eftersom de ligger inom eller i anslutning till vattenskyddsområden. Det är viktigt att komma ihåg att även områden som undersöks och åtgärdas med stöd av statliga medel, kräver tillsyn. Även dessa områden måste därför ingå i myndigheternas tillsynsplanering. Frankssons s åg, Ockelbo kommun Sågverk med såväl tryckimpregnering under 1970-talet som blånadsskydd under och/eller 1960-talet. Här framställdes också kol och tjära under till 1940-talet. Idag bedrivs ingen verksamhet på området. Under hösten 2006 genomfördes en första undersökning, som kompletterades under våren Dessa undersökningar bekostades med statliga medel. Resultaten visar att det finns ett mindre område med mycket höga arsenikhalter i närheten av bostäder och Testeboån. Dessutom innehåller sediment och mark stora mängder tjära och kolaska. Kommunen upphandlade extern expertis för att genomföra en ansvarsutredning. Den visar att det finns ett visst ansvar för en av fastigheterna inom områden, vilket kommer att beaktas då huvudstudien ska finansieras. Bidrag kommer att sökas för att göra en huvudstudie under Kemtvättar Under 2007 genomfördes ansvarsutredningar för två kemtvättar Amerikanska klädpressen och Hamrångetvätten, Gävle kommun. De är prioriterade eftersom båda ligger inom eller i närheten av vattenskyddsområden. Resultaten från dessa undersökningar kan komma att ge kunskap om hur stora föroreningsproblem är vid länets kemtvättar. Då ansvarsutredningarna visade att det inte finns något ansvar kommer undersökningar att upphandlas med statliga medel under Alfta ångsåg, Ovanåkers kommun Sågverksamhet bedrevs på platsen under 1900-talets först hälft. Virket blånadsskydd- troligtvis under mer än 15 års tid. Det var ett ades genom doppning inne i såghuset, klorfenolpreparat som användes (Santobrite), som var förorenat med dioxin. Kort tid efter att verksamheten upphörde brann byggnaderna ned. Området är ett grönområden som frekventeras av boende i närheten. Här finns en cykelbana och delar av brädgården har använts för kolonilottsodling i över 20 år. Översiktlig undersökning och riskbedömning har utförts. Höga halter dioxin har konstaterats i anslutning till platsen för sågverksbyggnaden och i sedimenten. Undersökningarna visar också att dioxin är den dimensionerande föroreningen. Upphandling för att komplettera utförda undersök Tekniska kontoret i Ovanåkers kommun är huvudman för ningar upp till en huvudstudie har utförts under hösten Provtagning kommer att ske innan årsskiftet, medan utvärdering och redovisning planeras till första kvartalet projektet Avslutade utredningar Tandsjöborgs tjärfabrik, Ljusdals kommun Sågverk under stora delar av 1900-talet med tillverkning av trätjära under mellankrigs- tiden. Med tanke på områdets känslighet (camping, badplats) i kombination med synliga föroreningar genomfördes under 2006 två undersökningar med statliga medel. Resultaten visar att det finns en del föroreningar (framförallt PAH), men att halterna ligger 14 (27)

15 kring riktvärdet för känslig markanvändning, och att föroreningarna ligger på betryggande avstånd från framförallt badplatsen. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att ytterligare undersökningar av områden inte är motiverat. Ärendet avslutades eftersom området var mindre förorenat än väntat. Bäckebosågen, Ljusdals kommun Mellan bedrevs sågverk och hyvling. I samband med detta förekom doppning av trä i impregneringssyfte mellan 1930 tills verksamheten lades ned. Kolning har också bedrivits. Området är idag igenväxt av skog och används för betesdjur. En översiktlig undersökning är utförd och förhöjda halter av metaller hittades i ytlagren i markprofilen. Halterna låg dock kring riktvärdet för känslig markanvändning. Spår av klorfenoler detekterades i en punkt. Inga höga föroreningshalter i sediment eller grundvatten har identifierats. Ärendet är därför avslutat Hybo sågverk, Ljusdals kommun Sågverksamhet bedrevs mellan åren Impregnering förekom under perioden Den undersökta fastigheten används idag som mekanisk verkstad och angränsar till Hybosjön. Tidigare enstaka provtagning har visat på hög arsenikhalt i ytlig mark. Vid denna provtagning hittades förhöjda halter av kadmium, bly och arsenik. Medelhalten för metaller i jord ligger under riktvärdet för känslig markanvändning. Inga klorfenoler har detekterats i jord eller grundvatten. Ärendet är därför avslutat Åshammars sågverk, Sandvikens kommun Sågning och hyvling har pågått på fastigheten sedan tidigt 1900-tal. Blånadsskydds- impregnering pågick från 1950 till Undersökning genomfördes 2005 och marken provtogs med avseende på pentaklorfenol, klorfenol och dioxin. Den har inte påvisat föroreningar i mark eller grundvattnet som överstiger de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning med grundvattensskydd. Ärendet är därför avslutat F.d. depå för fotogen och bensin, Gävle kommun Området var en depå för fotogen och bensin under talet vilken började avvecklas efter andra världskriget. Marken används för närvarande som parkeringsplats men ligger centralt på Alderholmen, en stadsdel i Gävle. Två undersökningar är utförda och förhöjda halter av PAH har konstaterats i grundvattnet. Mycket höga halter av drivmedelsrester (alifater och aromater) förekom i flertalet prov. Volymen förorenade massor uppskattades till mellan och m3. Uppskattad kostnad för traditionell schaktsanering var cirka 4 Mkr. Med hjälp av georadar upptäcktes också 4 cisterner. Kostnader för att avlägsna de befintliga cisternerna uppskattades till 1, 145 Mkr. Utifrån nuvarande markanvändning placerades objektet i riskklass 2. Länsstyrelsen bedömde att det fanns ett fastighetsägaransvar för cisternerna och att kommunen är tillsynsmyndig- Ärendet avslutades het Åtgärder Under hösten har åtgärder vidtagits vid Gävle Gasverk, Gävle kommun (se figur 5) och åtgärdsförberedande undersökningar har utförts vid fd Stugsunds impregneringsanläggning, Söderhamns kommun. 15 (27)

16 Sedan tidigare har ett f.d. skrotområde sanerats med stöd av statliga bidrag, Söderkvists skrot, se bilaga 9. Figur 5: Åtgärder vid Gävle gasverk 2007, foto Markus Karlsson, Under 2008 kommer Gävle kommun eventuellt att söka medel för att åtgärda kanalen vid Gävle Gasverk. För närmare beskrivning av föroreningssituationen och genomförda och planerade åtgärder, se bilaga Tillsynsarbete Tillsynen över miljöfarliga verksamheter och förorenade områden är enligt bilagan till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken fördelat mellan länsstyrelse, kommun och Generalläkaren (endast försvarets anläggningar). I länet bedrivs tillsyn både inom områden där den förorenade verksamheten lagts ned och där den fortfarande pågår. Arbetet med anpassning och avslutning av deponier kommer på sikt också minska föroreningsläckage från dessa. I tabell 2 redovisas en översiktlig planering på områdesnivå Två av de problemställningar som länsstyrelsen arbetat med under 2007 och som kommer att fortsätta vara aktuella de närmaste åren, är områden förorenade med kisaska och områden med fastighetsägaransvar. Länsstyrelsen har också fått indikation om att flera ärenden, krav på undersökningar riktade såväl mot fastighetsägare som verksam- kan komma att överklagas. Ärendehanteringen kommer därmed att bli mer hetsutövere, tidskrävande, men arbetet kan möjligen också genom domstolsutlåtanden medföra visst klargörande av hur lagstiftningen bör tolkas. 16 (27)

17 Tabell 3: Planeri ng för lagstyrt arbete, större objekt. Kursiverade objekt förekommer i både tabell 2 och 3, där finns det delvis ansvar Inventering IPPC-anläggningar (7 st) Pågående verksamheter där länsstyrelsen har tillsynen Kommunala deponier Kommunala deponier Ansvars- Lingbo snickeri Strömsbruks industriområde Forsså Bruk Silfors sågverk utredningar Frankssons såg Robertsholmssågen Skästra sågverk Edsbyns träförädling Forsså bruk Håstaholmen Fd Åsbyggeby sågverk Stocka sågverk Holmo sågverk Översiktlig undersökning Fd Hammarby sulfit, Sandvik Steel AB (del av) Fd Åsbyggeby sågverk Forsbacka bruk Ytbehandlare Gävle varv Kommunal deponi IPPC-anläggning Korsnäs industriområde (MIFO fas 2) Vattenskyddsområde Söderhamn Skästra sågverk Silfors sågverk Åsbyggeby sågverk Forsså bruk Norrsundets bruk Långnäs bergmullsdeponi Huvudstudie fd Mackmyra sulfit Fd Östernäs sågverk Forsbacka bruk Silfors sågverk Ströms bruk Fd Bergviks sulfit Hammarby sulfit Ovako Steel AB Ovako Steel AB Östernäs sågverk Stocka sågverk Håstaholmen Bergviks sulfit Fd Hammarby sulfit Ströms Bruk Robertsholmssågen Ockelbotvätten Åtgärder Enåsens gråbergsupplag Enåsen Håstaholmen Hammarby sulfit fd Lackhartsfabriken fd Lackhartsfabriken Stocka sågverk Stocka sågverk Alderholmen Bergvik sulfits kisaskedeponi Strömsbruk Håstaholmen Sandvik Steel AB (del av) Bodås bergmullsupplag Robertsholmssågen Bergvik sulfits kisasekdeponi Mackmyra sulfit? Kilafors såg Fördelning av tillsyn mellan kommun och länsstyrelse Länsstyrelsen har överlåtit en del av tillsynen över pågående miljöfarliga verksamheter klassade som B i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd till länets kommuner. Överlåtelsebesluten ser mycket olika ut, eftersom vissa kommuner tagit över tillsynen enligt miljöskyddslagen och andra enligt miljöbalken. Några beslut omfattar endast namngivna anläggningar medan andra omfattar hela branscher eller alla B-klassade verksamheter. Det gör att det är svårt att bedöma hur tillsynsansvaret för förorenade områden fördelar sig mellan kommun och länsstyrelse. Förändring av bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd innebär att många av överlåtelsebesluten kan behöva ses över och skrivas om för att överensstämma med förändringen. I samband med detta kan den också vara av värde att förtydliga besluten med i vilken mån de också omfattar nedlagda deponier och förorenade områden. 17 (27)

18 Två av länets kommuner (Ljusdal och Söderhamn) har också tagit över tillsynen över förorenade områden för tillståndspliktiga verksamheter som upphört efter I Ljusdal pågår dock funderingar kring att återlämna den operativa tillsynen över dessa områden vid årsskiftet. Detta eftersom kommunen bedömer att det med nuvarande organisation och personella resurser inte går att upprätthålla en tillfredställande tillsyn. Även i Söderhamn pågår funderingen kring eventuellt återlämnande av hela eller delar av efterbehandlingstillsynen. Det innebär att tillsynen över fler av länets prioriterade områden kommer att återgå till länsstyrelsen Personal och organisation Sedan 2005 har länsstyrelsen fått specifika medel för tillsyn. Dessa har använts för förstärkning av personal enligt tabell 2. Jämförelse görs med situationen T abell 2: Tillsynsmedel fördelat på tjänster under olika år. År Tillsynstjänster Juridiskt stöd 2004 Ingen särskilt utpekat tjänst avsatt för tillsyn Omfattar ca 15 % av en tjänst 2006 Ca en tjänst avsatt för tillsyn Omfattar ca 40 % av en tjänst 2007 Ca en och en halv tjänst avsatt för tillsyn Omfattar ca 25 % av en tjänst Tillsynsarbetet fördelas mellan tre personer i efterbehandlingsgruppen. Gruppen tillhör miljöskyddsfunktionen vilket underlättar samarbetet med personal som har tillsyn på pågående miljöfarliga verksamheter. Samarbete sker också med prövningsgruppen då en person även arbetar med prövning av miljöfarlig verksamhet. Juriststöd erhålls från två jurister som är placerade på länsstyrelsens rättsenhet Inventering Länsstyrelsen har under år 2007 förelagt sju pågående verksamheter att komma in med underlag för riskklassning av deras verksamhetsområde enligt MIFO. Ytterligare fyra företag har kommit in med motsvarande underlag i samband med tillståndsprövning. Alla dessa omfattas av IPPC-direktivet. De flesta redovisningar har hållit tillräckligt god kvalitet. I de flesta fall har de dock kompletterats med platsbesök, vilket gett möjlighet att föra en diskussion med bolagen och vid behov ställa eventuellt kompletterande frågor. Under nästkommande år planerar länsstyrelsen att förelägga resterande tillsyns- objekt att komma in med motsvarande underlag så att länsstyrelsen kan riskklassa även dessa objekt. Under 2008 kommer 9 av länets 10 kommuner i ett gemensamt projekt inventera 55 utvalda kommunala deponier. Projektplan finns framtagen och beslut om finansiering har tagits i samliga kommuner. Länsstyrelsen har medverkat som samordnare i projektet Pågående och planerat arbete med utredningar Inom ramen för tillsynsarbetet pågår ansvarsdiskussioner eller undersökningar vid fler än 17 prioriterade områden. Dessa innefattar både pågående och nedlagda verksamheter. Länsstyrelsen kommer dessutom att behöva initiera undersökningar vid två områden där verksamheten läggs ned senast under år 2009, bl.a. Norrsundets sulfatmassafabrik. 18 (27)

19 Länsstyrelsen utför en enklare ansvarsutredning inför första undersökningen. Den kommuniceras skriftligt med verksamhetsutövaren och diskuteras vid ett efterföljande möte, där också eventuell omfattning av en undersökning tas upp. I vissa fall har länsstyrelsen tagit fram ett provtagningsprogram inklusive kostnadskalkyl inför mötet. I andra fall är målet med mötet att verksamhetsutövaren som ett första steg ska presentera ett förslag på provtagningsprogram. Det första alternativet innebär att det blir mer konkret för verksamhetsutövaren vad de förväntas göra, men kräver också mer ekono- miska och personella resurser hos tillsynsmyndigheten. Undersökningsprogrammet används sedan som underlag i föreläggande om undersökning. Efter utförda undersökningar görs en fördjupad ansvarsbedömning och de kostnader som verksamhetsutövaren har haft får räknas in i den totala kostnaden för åtgärder. I vissa fall, tex Robertsholmssågen, delar länsstyrelsen ut statliga medel till kommunen till den slutliga huvudstudien trots att delansvar finns. Detta görs framför allt för att kommunen ska komma in i arbetet som huvudman och var med i planeringen inför den slutliga åtgärden. Fd Stocka sågverk, Nordanstigs kommun Sågverksamhet har bedrivits på området i 150 år, från 1856 tills det lades ned Tidigare verksamhetsutövaren Iggesund Timber AB har bekostat flera undersökningar på området. Fem delområden har bedömts vara så förorenade att de har potential att behöva saneras. Det är oljeföroreningar vid fd sorterings- och barkningsanläggningar, kisaska och tungmetaller vid en barkdeponi, dioxin vid fd såghuset där sprayning av impregneringsmedel förekommit och angränsande sedimentförorening i Stockakanalens utlopp. Dessutom finns det en nedgrävd oljecistern i anslutning till torkhuset. Saneringskostnaderna uppskattas till ca 65 Mkr. Huvudstudien inlämnades av Holmen Timber AB i slutet på 2006 och länsstyrelsen har låtit Kemakta och SGU granska den. Ett föreläggande om kompletterande undersök- ningar har utfärdats. Arbete med ansvarsutredning pågår och det bedöms inte finnas 100 % ansvarstäckning. Ett möte med representanter för Nordanstigs kommun har hållits där SGU har berättat om huvudmannaskapet mm. Kommunen är tveksam till att ta på sig rollen som huvudman. Under kommande år ska åtgärdsförslaget gås igenom och ansvarsutredningen göras klar. Fd Robertsho lmssågen, Hofors kommun Verksamhet har bedrivits på området i mer än 150 år. Mellan åren 1840 till 1885 drevs en järn- och stålhytta på området. Därefter har sågverksamhet bedrivits mellan 1899 till Open-tankimpregnering med Bolidensalt har förekommit och slam har deponerats på området. Höga halter av arsenik, koppar och krom i mark och grundvatten har tidigare uppmätts och kompletterande undersökningar som genomförts under 2004 och 2005 bekräftar att området är förorenat. Förekomst av mycket höga halter arsenik, koppar och krom har konstaterats. Arsenikföroreningen kan innebära en akut hälsorisk för små barn som vistas inom området. Arsenikhalten kan också utgöra en risk på lång sikt för människor som arbetar inom området. 19 (27)

20 Området ligger relativt centralt i Hofors och har periodvis utnyttjats av allmänheten. Det som tidigare var sågverkets lagerbyggnad har använts som inomhusfotbollsplan och för minimoto. Hofors kommun har satt upp en varningsskylt vid infarten och fritidsverksamhet på området har avstyrts sedan några år tillbaka. Länsstyrelsen har utfört en ansvarsutredning och delvis ansvarig verksamhetsutövare finns. SKF Sverige AB har bekostat en översiktlig undersökning och en kompletterande undersökning av området. Enligt undersökningarna blir arsenik dimensionerande förorening vid en sanering och enligt en preliminär bedömning bör åtgärden omfatta ca 6300 m 3 massor. De förorenade massorna finns framför allt vid impregneringsplatsen, lagringsområdet för impregnerat virke, där slam deponerats samt i utfyllnadsmassor. Under 2007 fick länsstyrelsen medel till en huvudstudie. Länsstyrelsen har haft möte med representanter för Hofors kommun och diskuterat huvudmannaskap. Arbetet har dragit ut på tiden. Kommande år kommer länsstyrelsen att upphandla en huvudstudie för området. Fd Åsbyggeby sågverk, Gävle kommun Sågverket drevs mellan 1924 och Blånadsskydd förekom under mer än 30 år. Ett av de preparat som utnyttjades var klorfenolbaserat. Det kan ha varit förorenat med dioxin. Doppningskaret tömdes m.h.a. dränkpump ut i närliggande slänt vid säsongens slut. Det har också förkommit besprutning av timmer inom området. Till detta användes lindanpreparat. Under 1970-talet upptäcktes höga klorfenolhalter i ett dike i anslutning till området och en källare till ett av grannhusen. Det finns bostäder i direkt anslutning till området. Under 2007 har en provtagningsplan arbetats fram. Utifrån denna ska ett av företagen som bedrivit verksamhet på platsen kontaktas och en översiktlig undersökning diskuteras (2008). Fd Silfors sågverk, Ovanåkers kommun Ett stort sågverk med verksamhet mellan 1909 och 1990-talet. Blånadsskydd förekom i mer än 20 år. Ett av preparaten var klorfenolbaserat. Spill har konstaterats i anslutning till doppningsplatsen i samband med tillsynsbesök under den tid verksamheten var i drift. En av doppningsplatserna låg mindre än 50 m från en å och verksamheten bedrevs under flera år utan skyddsåtgärder. Kemikalier förvarades i en byggnad med jordgolv. Spån, bark och annat avfall deponerades på en tipp, vid verksamhetsområdet. Området är inte inhägnat och det finns bostäder och enskilda brunnar i närheten av området. Enligt utförd ansvarsutredning finns ett fastighetsägaransvar, för tre av fyra fastigheter. Den fjärde saknar ansvar. En provtagningsplan har under 2007 handlats upp och den ska användas för att utforma ett föreläggande om att bekosta undersökningar. Eftersom delar av kostnaden kommer att täckas av statliga bidrag kommer huvudmannaskapet tillfalla myndigheten. Fd Håstaholmens sågverksområde, Hudiksvalls kommun Sågverksamhet mellan 1873 och Både tryckimpregnering och blånadsskydd före- låtit undersöka dessa områden bl.a. med avseende på dioxin, olja, PAH och kom under 1960-talet. Området är delvis åtgärdat med avseende på klorfenol samt koppar, krom och arsenik. Översiktliga undersökningar utfördes under 2002, bland annat hittades dioxin i sedimenten samt i det f.d. doppningskarets närhet. Under 2002 utfördes en fördjupad undersökning. Redovisningen innefattade förslag till platsspecifika riktvärden samt en miljöriskvärdering. Planer finns på att eventuellt utveckla delar av området mot en mer känslig markanvändning och fastighetsägaren har därför metaller. 20 (27)