Brottsofferjouren Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2015 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock,

Transkript

1 Årsberättelse och Årsredovisning 2014

2 Brottsofferjouren Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2015 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock, Brottsofferjouren och Jessica Larsson

3 Innehåll Värdegrund för Brottsofferjouren... 2 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet... 4 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang... 6 Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga... 8 Vittnesstöd över hela landet Telefoncentralen ger första hjälpen Stöd på 27 språk Brottsutsatt och funktionsnedsättning Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Våldet går inte i pension Stärkt stöd till trafiksbrottsdrabbade Utbildning och kompetensutveckling Organisationsutveckling inom Brottsofferjouren Nytt namn, logotyp och grafisk profil lanserades Brottsofferjouren påverkar opinionen Internationellt arbete Marknadsföring och sponsring Sprider kunskap om brottsoffers situation Tidningen Brottsoffer Referens- och samverkansgrupper Brottsofferjouren Sveriges organisation Brottsofferjourer i Sverige Underskrifter Årsberättelse Årsredovisning Revisionsberättelse Brottsofferjouren Årsberättelse

4 Värdegrund för Brottsofferjouren Brottsofferjourens ändamål är att erbjuda och ge medmänskligt stöd, information och praktisk vägledning till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Brottsofferjourens insatser är ett komplement och ett alternativ till myndigheternas stöd. Brottsofferjouren betonar aktiv samverkan med andra organisationer och myndigheter för att kontinuerligt utveckla stödet till brottsutsatta och stärka deras rättigheter. Brottsofferjourens vision för samhällets brottsofferstöd är att alla som utsätts för brott ska få ett likvärdigt stöd när det gäller att hantera: Rättsprocessens alla delar, inklusive polisutredning, skydds- och skadeståndsfrågor samt försäkringsfrågor. Psykiska, fysiska, sociala och existentiella konsekvenser av brottet. Stödinsatserna ska erbjudas skyndsamt och pågå tills den brottsutsatta personens behov är tillgodosett. Med brottsutsatt menas en person som upplever sig eller närstående utsatt för brott, oavsett om polisanmälan gjorts eller inte. I visionen ingår också rätten till stöd, information och vid behov skydd till människor som bevittnar brott, från inledningen av rättsprocessen till uppföljningen efter. Vittnen ska känna full trygghet att lämna sin berättelse. Brottsofferjouren vägleds utöver stadgarna med minimikrav av denna värdegrund som beskriver organisationens utgångspunkter och det grund läggande förhållningssätt varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i arbetet gentemot brottsutsatta, vittnen och anhöriga (stöd sökanden) och varandra i organisationen. Dessa grund läggande dokument kompletteras med policys i olika sakfrågor. Värdegrunden gäller för all verksamhet i Brottsofferjouren såväl i en lokal brotts offerjour som i riksförbundet. Utgångspunkter Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är grunden för vårt arbete. Dessa gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, politisk uppfattning eller social ställning och fastslår alla människors lika värde och lika rättigheter. Ledord för personligt förhållingssätt Följande fyra ord med sina beskrivningar anger de förhållningssätt som varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i sitt arbete gentemot 2 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

5 stöd sökande. Motsvarande förhållningssätt kännetecknar också hur vi är mot varandra i Brottsofferjouren och i de externa kontakter som uppdrag inom Brottsofferjouren innebär. Empatisk Vi bekräftar den stödsökandes upplevelse utan att ta ställning i sakfrågor genom att respektera olikheter lyssna aktivt vara inkännande Engagerad Vi drivs av en vilja att hjälpa stödsökande att hantera sin situation utan att överta ansvar från den utsatta personen genom att ge information, praktiska råd och stöd erbjuda lugn och trygg samtalsmiljö vara intresserad av utvecklingen i det lokala samhället och omvärlden i övrigt Trovärdig Vi förmedlar stöd och information utifrån den stödsökandes situation utan att låta våra egna behov och intressen styra genom att använda vår erfarenhet och kunskap så långt som möjligt sätta oss in i den stödsökandes upplevelse respektera den stödsökandes integritet Ansvarskännande Vi tar ansvar för att göra det vi lovat och att det ligger inom vårt uppdrag och den egna förmågan genom att ha god självkännedom vid behov hänvisa stödsökande till andra inom den egna organisationen eller till någon annan ideell organisation vid behov hänvisa stödsökande, exempelvis till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller juridisk expertis Brottsofferjouren Årsberättelse

6 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet År 2014 har varit händelserikt både intensivt och turbulent. Främsta arbetet har varit inriktat på omfattande opinionsarbete med många politiska kontakter. Ett annat viktigt område har gällt den fortsatta processen i organisations utveckling med ett förstärkt och likvärdigt brottsofferstöd i hela landet. Vår målsättning är att alla brottsoffer ska få möjlighet till ett gott stöd från Brottsofferjouren. Många särskilt utsatta brottsoffer får alltför lite stöd från samhället och därför är det särskilt viktigt att Brottsofferjouren uppmärksammar dem. Genom ökad kunskap kan vi få till stånd ett bättre bemötande samt ge adekvata stödinsatser. EU:s brottsofferdirektiv fastställer miniminormer inom många viktiga rättigheter för brottsoffer. Direktivet anger att medlemsstaterna ska säkerställa att brottsoffer erbjuds stödverksamhet som innefattar information, rådgivning och emotionellt stöd. Brottsofferjouren Sverige har på olika sätt agerat för att svenska staten fullt ut tar sitt ansvar för att direktivet blir implementerat inom alla områden i november Under år 2014 har förbundet prioriterat ett intensivt opinionsarbete för att finansieringen ska stärkas till Brottsofferjouren både lokalt, regionalt och nationellt. Det har dels gällt att tillgodose det generella brottsofferarbetet och dels att även Brottsofferjouren naturligen bör vara med i fördelningen av särskilt avsatta medel för våld mot kvinnor. Inför valrörelsen genomfördes en rad åtgärder såsom skrivelser, press meddelanden samt kontakter med olika politiker. Bland annat arrangerades ett panelsamtal med samtliga riksdagspartiers rättspolitiska talespersoner. Därutöver medverkade vi i Almedalen tillsammans med lokala jourer där tidigare nämnda talespersoner utfrågades. Utifrån framförda vallöften om mer medel hade vi stora förhoppningar på regeringens budget proposition. För första gången nämndes Brottsoffer jouren i regeringsförklaringen, där det utlovades förstärkning till verksamheten. Tyvärr blev besvikelsen stor när regeringen inte avsatt några särskilda medel alls till vår verksamhet. Regeringen hänvisade till att ökade bidrag skulle ske via den ökning av avgifterna till brotts offerfonden som beslutats. I realiteten generar denna ökning inte faktiska medel förrän inför verksamhetsåret Dessutom kom chock beskedet från Brottsoffermyndigheten att verksamhets bidraget skulle sänkas med 10 procent inför år Resultatet av detta blev att mycket tid under hösten fick ägnas åt dessa negativa konsekvenser som innebar neddragning av såväl verksamhet som personal. Tiden borde istället ha ägnats åt annat produktivt arbete för verksamhetens huvud ändamål. Ett i sammanhanget positivit besked kom förbundet till del i slutet av året om ett tilläggs bidrag för verksamheten från Brottsofferfonden. Tilläggsbidraget innebar att en del av verksamheten kunde återinföras, även om detta inte medförde en lösning på hela den ekonomiska problematiken. Vår målsättning är att alla brottsoffer ska få möjlighet till ett gott stöd från Brottsofferjouren. Inom Brottsofferjouren har vi fortsatt vårt arbete med att ägna uppmärksamhet åt att målsägande och anhöriga ska få sin rätt tillgodosedd på bästa sätt inom rättsväsendet. Det är ingen självklarhet att all utredningsverksamhet flyter på av sig själv när väl en anmälan om brott är gjord. Det kan många gånger finnas skäl för de som är berörda som målsägande eller anhöriga att aktivt bevaka vad som äger rum utredningsmässigt som en följd 4 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

7 av anmälan. I förekommande fall är överprövningsinstitutet en viktig del i att kunna sätta i fråga beslut som går målsägande- eller anhörig sidan emot och få en kostnadsfri förnyad prövning till stånd på en högre rättslig nivå. Särskilt viktigt är det att vara uppmärksam vid vardagsbrottsligheten att en anmälan inte skrivs av direkt eller blir liggande obearbetad onödigt länge. Ifråga om ärekränkningsbrotten (särskilt förtal som blivit allt vanligare i samband med att användandet av internet ökat) har den särskilda åtalsregeln förändrats och blivit något modernare. Men kvarstår att ärekränkningsbrotten alltjämt i princip är rena målsägandebrott, vilket i många fall känns föråldrat. Vittnen är en utsatt grupp som även de be höver stöd i ett tidigt skede för att på bästa sätt söka få dem att ställa upp hela vägen och berätta vad de sett eller hört av betydelse för en brottsutredning. Under lång tid har vi arbetat för att Förundersökningskungörelsen (FuK) ska ändras så att polisens underrättelseskyldighet vidgas. Vi vill inte bara att måls ägande utan också vittnen så tidigt som möjligt blir informerade om stödmöjligheten från Brottsofferjouren. Att vittnen ställer upp är av utomordentlig vikt. Under flera av våra olika löpande kontakter med politiska företrädare för samtliga partier har vi fått gehör för vår uppfattning. Likväl har såvitt är känt för oss ännu ingen ändring i FuK aktualiserats i detta synnerligen angelägna hänseende. Under året har arbetet mot våld i nära relationer uppmärksammats i många olika och sammanhang. Förbundet har varit representerat i ett tiotal av Socialstyrelsens referensgrupper. Två olika statliga utredningar har pågått under året där förbundet även ingått i respektive referensgrupp. Detta har varit viktigt för att föra fram Brotts offerjourens samlade erfarenheter. Förbundet har även varit representerat i den viktiga utredningen för genomförande av den nya Polismyndigheten. Vår målsättning är att brotts offerperspektivet ska få en ökad status och genomsyra hela verksamheten i den nya organisationen. Den nedåtgående trenden med minskad förmedling från polisen till lokala brottsofferjourer hoppas vi ska vända. En annan viktig fråga som vi drivit är behovet av evidensbaserade hot- och riskbedömningar. Dessa måste genomföras mer konsekvent inom såväl polis, socialtjänst som kriminalvården. Vi vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner, vittnesstöd, anställda och andra inom jourerna för ert engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett gott stöd. Vi vill också tacka alla anställda och volon tärer på förbundskansliet för det omfattande arbete som lagts ned. Vi uppskattar också allt arbete som genomförts för att göra Brottsofferjouren mer känd samt det opinionsarbete som bedrivits för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett bättre bemötande och stöd från samhällets olika funktioner. Ett tack framförs också till myndigheter och andra ideella organisationer som samarbetat med oss under året samt självfallet till dem som gett oss bidrag. Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Eva Larsson, generalsekreterare Brottsofferjouren Årsberättelse

8 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang Vem som helst kan utsättas för brott. Den som råkar vara på fel ställe vid fel tidpunkt kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för brott är ofta omskakande och skrämmande. Brottsoffer befinner sig i en utsatt situation samtidigt som de måste orka ta itu med saker som att göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att dessutom orka genomföra en rättegång och möta gärningspersonen igen upplever många som tungt. Få människor orkar detta utan stöd. Därför finns Brottsofferjouren. När som helst. Vem som helst. Var som helst. Brottsofferjouren erbjuder Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår. Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor. Stöd vid eventuell rättegång. Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag. Ofta upplever den som utsatts för brott att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv då behövs någon som lyssnar och bekräftar det man varit med om. Det kan bli ett samtal eller många. Stödpersonerna, som har tystnadslöfte, kan ge den utsatte medmänskligt stöd och många praktiska råd. Det kan också vara skönt att få hjälp med myndighets kontakter och information om rätten till skadestånd och brottsskadeersättning. Stödpersonerna ger stöd genom hela rättsprocessen och utbildade vittnesstöd ger information och stöd i samband med rättegången. Brottet behöver inte vara polisanmält, stödet är gratis och den brottsutsatte kan vara anonym. 90-tal lokala jourer Brottsofferjouren är en riksorganisation som samlar landets lokala brottsofferjourer. De lokala brottsofferjourerna är självständiga och beslutar om sin egen verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjouren och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är de lokala brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Insatserna utförs till största delen av ideella krafter. Vid årets början fanns 93 lokala brottsofferjourer anslutna till Brottsofferjouren Sverige. Vid årets slut hade antalet minskat till 92 brottsoffer jourer, se sidan 36. Jourerna hade medlemmar. Av dem var aktiva som stödpersoner och vittnesstöd under Till det kan även tillläggas antalet aktiva i varje jours 6 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

9 föreningsstyrelse. Fler kvinnor än män var engagerade som stödjare inom Brottsofferjouren under året av stödjarna var kvinnor och 328 var män ideella timmar Varje jour redogör för sin nedlagda tid i en tidrapport som skickas in till Brottsofferjouren Sveriges förbundskansli. Verksamhetsåret 2014 lämnade 89 av 90 jourer in tidrapport. Jourernas totala nedlagda tid sammanräknat för ideellt arbetande stödpersoner, styrelseledamöter och anställd personal uppgick till timmar. Statistiken skiljer på direkt brottsofferstöd, det vill säga samtal med hjälpsökande, samt annan tid för Brottsofferjourens räkning (till exempel informationsarbete, administration eller utbildning). Vissa jourer har också omfattande beredskap, det vill säga tid som någon varit beredd att ta emot samtal eller ärenden. Det direkta brottsoffer stödet uppgick år 2014 för de 89 jourerna till sammanlagt timmar för både anställd personal och ideellt verksamma medarbetare. Sammanlagt lade de ideella inom de lokala brottsofferjourerna timmar på direkt stöd, annat arbete för Brottsofferjourens räkning och styrelsearbete. Stöd till vittnen Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in nedlagd tid till Brottsoffermyndigheter som sammanställer statistiken. Under året arbetade vittnesstöden timmar i domstol. Övrig arbetad tid uppgick till timmar. Dessutom rapporterades timmar in för resor och spilltid. Brottsofferjouren Årsberättelse

10 Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga Sammanlagt fick brottsoffer, anhöriga och vittnen stöd inom Brottsofferjourens brottsofferstödjande och vittnesstödjande verksamheter under Av dem fick personer kontakt med någon av Sveriges 90 aktiva brottsofferjourer inom den brottsofferstödjande delen av verksamheten. Omfattande statistik Brottsofferjouren Sverige samlar in och sammanställer varje år statistik inrapporterad av de lokala jourerna. Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar åtta grunduppgifter om varje stödsökande de haft kontakt med: kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan är gjord eller inte, vilken typ av stödsökande det handlar om (brottsoffer, anhörig eller vittne), vem som först tog kontakt med Brottsofferjouren (polisen, stödsökanden själv eller annan) och som en obligatorisk del från och med detta verksamhetsår också särskilda omständigheter och hjälpsökandens kommun. Alla brottsofferjourer som hade verksamhet under 2014 deltog med statistik till sammanräkningen. Stor andel brottsutsatta Precis som för föregående verksamhetsår är de allra flesta som söker stöd hos Brottsofferjouren direkt brottsutsatta (97 procent). 2 procent är anhöriga medan endast 1 procent söker hjälp av jouren i egenskap av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av Brottsofferjourens vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovräter. Läs mer om vittnesstödsverksamheten på sidan 11. Polisen förmedlar I de allra flesta fall kontaktar polisen Brottsofferjouren efter att målsäganden i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt med oss. 84 procent av kontakterna har initierats på detta sätt. 14 procent av de stödsökande tar första kontakten på egen hand. Det innebär ofta att de fått information av polisen vid anmälan och valt att kontakta oss själva. 8 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

11 Kvinnor utgör 61 procent av de stödsökande. De flesta söker hjälp för misshandel, ofredande, olaga hot och stölder. Grov kvinnofridskränkning, sexualbrott och överträdelse av kontaktförbud drabbar i stor utsträckning kvinnor. Män utgör 39 procent av de stödsökande. De flesta män söker hjälp för misshandel, olaga hot och stöld. Rån, mordförsök och trafikbrott är de enda brottstyperna där män är tydligt överrepresenterade i statistiken. Barn under 12 år söker bland annat hjälp för misshandel, ofredande och olaga hot. Könsfördelningen är jämn med en liten övervikt av pojkar (51 procent). Barnen kommer till Brottsofferjouren genom polisen (84 procent) genom egen eller anhörigs kontakt (9 procent) eller förmedlade av annan, till exempel skolkurator eller annan instans (7 procent). En del av barnen får hjälp som anhöriga till brotts offer (17 procent). De flesta jourer statistikför barn som bevittnat våld i hemmet inte som anhöriga utan som brottsoffer i sin egen rätt. Vissa jourer väljer aktivt att överlåta stöd åt barn till socialtjänst, BUP eller andra ideella organisationer. 21 jourer har inte haft någon enda kontakt i åldersgruppen under Elva jourer står för merparten av barnkontakterna, dessa jourer har gett stöd till mellan 10 och 35 barn vardera. Unga brottsoffer i åldrarna söker hjälp för framför allt misshandel, olaga hot och ofredande. 40 procent av de unga hjälpsökande är män, vilket är en aning större andel än för övriga åldersgrupper. Unga män har främst varit utsatta för misshandel, olaga hot och rån. Även för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel följt av olaga hot, ofredande och våldtäkt. Vad gäller utsatthet för sexualbrott är det en klar överrepresentation för unga kvinnor. 43 procent av de som söker stöd hos Brottsofferjouren i första hand för sexualbrott är kvinnor mellan år. Vuxna personer i åldersgruppen år, söker hjälp i första hand för misshandel, olaga hot, ofredande och stöld. 38 procent av de stödsökande vuxna är män, 62 procent är kvinnor. Grov kvinnofrids- och fridskränkning är vanligare än inom de andra åldersgrupperna; 75 procent av de utsatta för den brottstypen återfinns i kategorin vuxna hjälpsökande. Äldre personer, 65 år och uppåt, söker sig till Brottsofferjouren för brott som stöld, ofredande, inbrott och misshandel. Ingen av de andra åldersgrupperna har stöld och väskryckning bland de tre vanligaste brotten, men för äldregruppen är det mer än dubbelt så vanligt som någon annan brottstyp. 36 procent av de hjälpsökande är män, 64 procent är kvinnor. Brottsofferjourens Årsberättelse

12 Genomsnittlig förmedlingsprocent länsvis 2014* 7,6% 7,9% 6,1% 4,6% 4,6% 2,9% 6,0% 5,7% 5,8% 5,3% 4,6% 4,8% 4,0% 3,6% 3,7% 3,9% 3,6% 3,1% 2,7% 2,7% 2,4% *Malmö kommun är ej medräknad i länssnitten. Inte heller den mindre än 1 procent av vår ärendemängd som saknade anteckning om kommun och därmed även anteckning om län. Polisens förmedling För att få en bild av hur polisens förmedling ser ut över landet jämför Brottsofferjouren Sverige varje år jourernas ärendemängd med Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälda brott. I beräkningsgrunden ingår alla kapitel under Brottsbalken, eftersom de innehåller brott där det kan finnas en enskild drabbad person. Av de specialrättsliga författningarna ingår endast lagen om kontaktförbud. Jämförelsen har gjorts sedan 2008 inom Brottsofferjouren och kallas för förmedlingsprocent. Den ger en bild av hur stor andel av alla anmälda brott som förmedlats till en jour och blivit ett ärende där. Även de som kontaktat jouren på egen hand har oftast fått information om Brottsofferjouren och kontaktuppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har därför en avgörande roll vad gäller hur många ärenden som når varje lokal brottsofferjour. Under 2014 blev 3,7 procent av alla anmälda brott under Brottsbalken samt lagen om kontaktförbud ett ärende hos Brottsofferjouren. Det är en minskning från föregående verksamhetsår då förmedlingsprocenten var 4,1 procent. Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent och jämn över hela landet skulle lika stor andel nå alla jourer. Istället har det visat sig att förmedlingsprocenten skiljer sig kraftigt åt inte bara mellan länen utan även mellan enskilda jourer. Sedan 2013 kan vi också räkna förmedlingsprocent på kommunnivå och det har visat sig att ärendeförmedlingen inom samma brottsofferjours gränser också skiljer sig åt för hjälpsökande från olika kommuner. Mer statistik från Brottsofferjouren för år 2014 hittar du på ouren.se under rubriken Press. 10 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

13 Vittnesstöd över hela landet Den första vittnesstödsverksamheten i Sverige startades av Brottsofferjouren i Växjö Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp så att de skulle känna sig mer trygga under rättegången. Idag finns vittnesstödsverksamhet vid landets alla tingsrätter och hovrätter. Under 2013 svarade Brottsofferjouren för vittnesstödsverksamheten vid 45 av landets 48 tingsrätter. Det fanns också vittnesstödjare tillgängliga vid ytterligare åtta kansliorter och vid behov på hovrätterna. Vid tre tingsrätter organiserades verksamheten på annat sätt. Utbildning Under 2014 har information om vittnesstödsverksamheten, Brottsofferjouren samt Brottsoffermyndigheten funnits med som en del i Domstolsverkets grundkurs i brottmål för domstolssekreterare. Brottsofferjouren och Brotts offermyndigheten har turats om att föreläsa i ämnet. Från och med 2015 kommer information om vittnesstödsverksamheten att ingå i den utbildning som omfattar samtliga anställda i domstolsväsendet. Detta kommer att vara en webbaserad utbildning personer fick stöd Under 2014 fick sammanlagt personer stöd av brottsofferjourernas vittnesstöd. Det är en minskning jämfört med 2013 då personer fick stöd. Minskningen kan till större delen förklaras med att antalet avgjorda brottmål på landets tingsrätter har minskat från år 2013 till år 2014, enligt siffror från Domstolsverket. Stöd och information Majoriteten, personer, gavs stöd på tingsrätterna. Totalt 40 personer fick stöd på någon av landets hovrätter. Vittnesstöden ger stöd till både målsägande och vittnen. 56 procent av dem som får stöd är vittnen, 20 procent är målsägande och 5 procent tilltalade. Även anhöriga och vänner som följt med till domstolen får stöd av vittnesstödsverksamheten. Gruppen anhöriga utgör ungefär 19 procent av dem vittnesstöden möter. Könsfördelningen bland de som får stöd inom vittnesstödsverksamheten är relativt jämn. I gruppen vittnen är 47 procent kvinnor och 53 procent män. Fördelningen bland målsägande ser liknande ut med 48 procent kvinnor och 52 procent män. Förutom kontakten inför domstolsförhandlingarna i tings- och hovrätter hade vittnesstöden också uppföljande kontakter med dem som så önskade efter förhandlingarna. Vittnesstöden närvarade också vid förhandlingar som stöd på begäran från målsägande och vittnen. Vittnesstöden höll även under året i informationstillfällen, exempelvis för skolklasser och andra grupper som besökte tingsrätter. Brottsofferjouren Årsberättelse

14 Telefoncentralen ger första hjälpen Genom Brottsofferjourernas Telefoncentral får brottsoffer, vittnen och anhöriga snabbt och enkelt kontakt med Brottsofferjouren. Stödsökande når Telefoncentralen via direktnumret Lokala brottsofferjourer kan också vidarekopla sin telefon till Telefoncentralen när de inte själva har möjlighet att besvara samtal. Ger en första hjälp Medarbetarna på Telefoncentralen ger de inringande en första hjälp genom att svara på frågor och ge information, till exempel om rättsprocessen och vägar till ersättning. Om samtalsbehovet är akut lyssnar medarbetaren till den inringandes berättelse och erbjuder fortsatt stöd från en stödperson i en lokal brottsofferjour. Över kontakter Under året hade Telefoncentralen totalt kontakter via telefon och e post. Antalet kontakter är ungefär detsamma som 2013 då Telefoncentralen hade kontakter. De flesta, 73 procent, av dem som kontaktade Telefoncentralen under 2014 var direkt stöd sökande, det vill säga brottsutsatta, vittnen, anhöriga eller ombud. Av dem var 63 procent kvinnor och 37 procent män. Misshandel var det vanligaste brottet som de inringande hade drabbats av (33 procent). Därefter följde olaga hot, inbrott, ekonomiska brott och ofredande. Volontärer rekryterades Vid årets slut hade Telefoncentralen 61 aktiva volontärer. Av dem har 41 kompetens för stöd på andra språk än svenska och engelska. Under 2014 genomfördes två utbildningar av nya volontärer. Kurserna var framförallt inriktade på att få fler språkvolontärer. 16 personer fullbordade kursen. Sju volontärträffar hölls under året med fortbildning och erfarenhetsutbyte för volontärerna. Under 2014 har Telefoncentralen haft 2,3 heltidstjänster för att driva verksamheten. Personalstyrkan har bestått av en samordnare på heltid, två assistenter på deltid samt en vikarie som kallats in vid behov. Brottsoffersvar på nätet Under 2014 har 255 personer sänt in frågor till Telefoncentralen via Brottsoffersvar på nätet, ett kontaktformulär som finns på jouren.se. Det är något färre än under 2013 då 281 frågor besvarades. Dock ökade antalet stödsökande via e-post det andra halvåret 2014 jämfört med det första halvåret. Ökningen kan kopplas till Brottsofferjourens nya mer tillgängliga webbplats och att placeringen och utformningen av kontaktformuläret där har blivit tydligare och lättare att hitta. Av frågeställarna var 66 procent kvinnor och 34 procent män. De vanligaste brottstypen var misshandel, följt av olaga hot, sexualbrott och ekonomiska brott som bedrägeri och förskingring. En fjärdedel av frågeställarna var unga mellan år. Huvud delen av de stödsökande var mellan år och endast 2 procent var över 65 år. 12 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

15 Stöd på 27 språk Att samtala om svåra upplevelser och få möjlighet att beskriva sina känslor och reaktioner på sitt moders mål är viktigt för många brottsoffer. Därför driver Brottsofferjouren verksamheten Stöd på eget språk där brottsutsatta erbjuds stöd på 27 olika språk förutom svenska och engelska. Stöd på eget språk samordnas inom Brottsofferjourernas Telefoncentral som har utbildade volontärer med särskild språkkompetens. Stödet ges via telefon. Misshandel vanligaste brottet Under 2014 hade Stöd på eget språk kontakt med 802 personer, av dem var 771 personer brottsutsatta, anhöriga eller vittnen. Övriga var exempelvis personer som var intresserade av allmän information. Ofta har språkvolontärerna haft kontakt med den stödsökande mer än en gång. Misshandel var det vanligaste brottet som de stödsökande hade utsatts för (261 personer) följt av olaga hot (138 personer). 54 procent av de stödsökande var kvinnor och 46 procent män. De allra flesta (85 procent) var i åldersgruppen år. 12 procent var unga mellan år och endast 2 procent över 65 år. Arabiska det mest efterfrågade språket Det mest efterfrågade språket var som tidigare år arabiska som utgjorde 29 procent av alla kontakter. Därefter följde somali (11 procent), persiska (10 procent), spanska (7 procent) och polska (7 procent). Människohandel och trafficking Under 2014 har Brottsofferjouren Sverige satsat på kompetensutveckling kring människohandel och trafficking. Flera av Telefoncentralens volontärer deltog på en utbildning som hölls den 4 november. Läs mer på sidan 21. Språkvolontärer inom Stöd på eget språk har under 2014 haft kontakt med flera hjälpsökande som varit utsatta för människohandel. Det har både gällt människor som utnyttjats i arbete och utsatta för människohandel för sexuella ändamål. De stödsökande fick information om sina rättigheter och erbjöds stöd under eventuellt kommande rättsprocess. I två av fallen fullföljdes kontakten med kvinnorna av den nationella samordnaren mot prostitution och människohandel. Samordnaren för Brottsofferjourernas Telefoncentral och Stöd på eget språk har under 2014 deltagit i två samlingar som arrangerats av Civila Plattformen mot Människohandel. Dessa träffar har gett värdefulla kontakter med andra organisationer som arbetar för stöd åt offer för människohandel och trafficking. Brottsofferjouren Årsberättelse

16 Brottsutsatt och funktionsnedsättning Våld och övergrepp mot kvinnor och män med funktionsnedsättning är ett dolt problem som få talar om. Det var en av anledningarna till att Brottsofferjouren startade projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning år Projektet fick fortsatta medel från Arvsfonden för ett sista år och i februari 2015 är projektet slut. Projektet har samverkat med Handikappförbunden och Studie förbundet Vuxenskolan (SV). Ute i landet har projektet samarbetat med föreningar inom Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) och SV. Cirka 65 personer har varit engagerade i projektet under året. Syftet med projektet är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot kvinnor och män med funktionsnedsättning. Projektets mål är att ge brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning ett bättre stöd och bemötande. Flera målgrupper Den huvudsakliga målgruppen är medarbetare i projektorterna (HSO, Brottsofferjouren och SV) och yrkesverksamma inom till exempel socialtjänst, rättsväsendet med mera. Projektet har haft extra fokus på särskilt utsatta grupper som personer med psykiska- och neuropsykiska funktionsnedsättningar och personer med utvecklingsstörning. Delmålen för projektet under år 2014 var: fortsatt utveckling av den lokala samverkan genomföra utbildningar och konferenser informationsspridning och marknadsföring förbättra tillgängligheten inom Brottsofferjouren ta fram statistik och utvärdera projektet Lokala samverkan I början av år 2014 påbörjade brottsofferjourerna i Stockholm Väster ort och Värmland samverkan med HSO och SV. Intresset väcktes i samband med att jourerna deltagit i tillgänglighetsarbetet. Dessutom startade en helt ny projektort i Luleå. Brottsofferjouren i Helsingborg har på eget initiativ startat upp samverkan med HSO. Projektorterna Karlskoga, Varberg, Mellersta Skåne och Nordöstra Skåne har fortsatt sin samverkan. I april bjöd projektet in till en tvådagarsutbildning för att projektorterna skulle få möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Genomföra utbildningar och konferenser Varberg och Karlstad har genomfört studiecirkel och Luleå har påbörjat studiecirkel i boken Våldsamt osynligt. De tre nya projektorterna, Stockholm, Karlstad och Luleå, har genomfört seminarium. Syftet är att öka kunskapen om brottsutsatthet och funktionsnedsättning och veta mer om varandras organsationer. Brottsofferjouren i Helsing borg bjöd på eget initiativ in HSO och SV till ett seminarium på samma koncept. Projektet genomförde två utbildningar i tillgänglighet i Luleå och i Helsingborg. I samband med det fick jourerna en introduktion i Brottsofferjourens policy för tillgänglighet. Projekt orten Karlstad valde att genomföra en konferens på Internationella funktionshinderdagen 3 december på temat Hur kan vi samverka kring stöd för brottsutsatta med funktionsnedsättning? 14 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

17 Förbättrad tillgänglighet Under året har arbetet med att förbättra tillgängligheten inom Brottsofferjouren fortsatt. År 2013 anslöt sig projektet till Tillgänglighetsdatabasen, TD, för att inventera tillgängligheten inom organisationen. Det visade sig sedan vara för komplicerat att använda TD fullt ut och vi sa därför upp avtalet. I stället tog projektet fram egna checklistor för inventering och åtgärder. Under året kunde vi lansera den nya webbplatsen där det nu både är lättare att navigera och att hitta information. Flera av texterna på webbplatsen har också blivit omskrivna i Klarspråk. Projektets referensgrupp har varit delaktig i utvecklingen av webb platsen. Vi påbörjade ett arbete med att ge stöd och information på teckenspråk under året. Avlutningsvis tog projektet fram Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv som nu är ett styrdokument inom Brottsofferjouren. Informationsspridning och marknadsföring Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning har varit projektets redskap för att sprida kunskap om brottsutsatthet och funktionsnedsättning. Boken var slut när året inleddes men på våren trycktes en ny upplaga på exemplar. Projektet tog i samarbete med projektorterna också fram en informations folder som bland annat tar upp det stöd som Brottsofferjouren kan ge om man råkat ut för ett brott. Projektet har även spridit information i samband med andra externa arrangemang. Statistik och utvärdering Under projektår fyra gjordes ett nytt försök att samla in statistik om funktionsnedsättning. Sju jourer deltog, vilket inkluderade 32 kommuner. År 2013 deltog fem jourer i statistikförsöket. Alla stödsökande som jouren hade kontakt med fick frågan om de hade en funktionsnedsättning. År 2014 kompletterade vi frågan med ytterligare två frågor. Den ena handlade om den tillfrågade upplevde att hen blev utsatt på grund av sin funktionsnedsättning och den andra om hen tillhörde projektets målgrupp. Resultat visar att av de personer som fick frågan svarade 245 personer (15 procent) att de hade en funktionsnedsättning. Av dessa 245 personer upplevde 76 personer (31 procent) att de blivit utsatta på grund av sin funktionsnedsättning. Nästan två tredjedelar tillhörde projektets målgrupp. Under året påbörjades arbetet med att utvärdera projektet. Brottsofferjouren Årsberättelse

18 Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Brottsofferjouren Sverige har under 2014 drivit projektet Kvinnofrid inom Brottsofferjouren med medel från Socialstyrelsen. Syftet med projektet är att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Konferenser för stärkt samverkan Inom projektet har arbetet med att anordna samverkanskonferenser för polis, socialtjänst och lokala brottsofferjourer fortsatt. Ytterligare två områden i Sverige fick under hösten ta del av föreläsningar relaterade till kvinnofrid samt diskutera hur samverkan kan förbättras mellan våra organisationer. Den första samverkanskonferensen hölls under en heldag i Örebro den 26 september personer från Örebro, Värmland och Söder manlands län deltog. Under konferensen hölls följande föreläsningar: Presentation av Brottsofferjouren av generalsekreterare Eva Larsson Hedersrelaterat våld och förtryck av Sara Bäckström från Linnamottagningen/Kvinnors Nätverk Barn som blivit utsatta för/ upplevt våld av Camilla Küster från Rädda Barnen Hot- och riskbedömningar av Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet. Eftermiddagen ägnades åt att arbeta fram handlingsplaner för samverkan mellan polis, socialtjänst och Brottsofferjouren i mindre arbetsgrupper utifrån en geografisk indelning. Den andra samverkanskonferensen arrangerades i Gävle den 24 oktober 2014 för 54 deltagare från Uppsala och Gävleborgs län. Samma föreläsare medverkade som i Örebro. Varje deltagare på samverkanskonferenserna erbjöds ett gratisexemplar av Brottsofferjourens bok Närhet som gör ont. Om våld mot närstående samt handboken Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland utgiven av Länsstyrelsen i Värmlands län. Långsiktigt arbete Samverkanskonferenserna i Örebro och Gävle var de sista konferenserna för att täcka hela Sverige. Brottsofferjouren Sveriges långsiktiga arbete med samverkanskonferenser för att bygga upp ett hållbart permanent samarbete för att stötta brottsoffren inom kvinnofridsområdet kommer att tillfälligt göra ett uppehåll under 2015 på grund av bristande medel och resurser. Vår vision är dock att kunna bygga på samverkansgrupperna med ytterligare aktörer såsom rättsväsende, hälso- och sjukvård, Migrationsverk, Skatteverkets handläggare för skyddade personuppgifter och andra ideella organisationer inom kvinnofrid i ett steg 2 med nya samverkanskonferenser. Vi anser att det behövs stöd på riksnivå för att upprätthålla uppnådd samverkan. Risken är annars att samverkan rinner ut i sanden efter en tid eller är knutet till att vissa personer arbetar kvar inom respektive organisation. Kompetensutveckling I november 2014 genomfördes dessutom en utbildningsdag för lokala brottsofferjourer om brottsoffer utsatta för trafficking och människohandel för sexuella ändamål. Utbildningen genomfördes till viss del med kvinnofridsmedel, men i huvudsak av Under 2014 sökte sig i tolv personer tio kvinnor och två män om dagen till Brottsofferjouren efter att de utsatts för brott i en nära relation. 16 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014

19 öronmärkta medel donerade av Soroptimisterna. Läs mer på sidan 21. Ett nationellt kunskaps- och erfarenhetsmässigt kompetensutbyte inom våld i nära relationer har skett genom att kvinnofridsansvarig har deltagit i ett tiotal av Socialstyrelsens referensgrupper samt Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK:s) referensgrupp. Andra aktiviteter som har genomförts inom projekt Kvinnofrid inom Brottsofferjouren under 2014 är följande: Minnesgala för hedersmördade Fadime på Berns den 19 januari 2014 tillsammans med flera olika ideella organisationer och Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime som huvudarrangör. Brottsofferjouren Sverige deltog med bokbord. Internationellt seminarium, debattpanel samt filmvisning i riksdagen den 20 januari 2014 för politiker och särskilt inbjudna om hedersrelaterat våld och förtryck till minne av hedersmördade Fadime. Brottsofferjouren Sverige deltog med bokbord. Även detta arrange mang genomfördes tillsammans med flera olika ideella organisationer och Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime som huvudarrangör. Brottsofferjouren Sverige deltog med bokbord i UN Women Sveriges 8-marsaktivitet på Fryshuset i Stockholm tillsammans med flera andra ideella organisationer i samband med Internationella kvinnodagen. Under fyra dagar i juni 2014 deltog Brottsofferjouren Sverige med bokbord och monter på kvinnofridskonferensen Nordiskt Forum i Malmö tillsammans med andra ideella organisationer, myndigheter och politiker från hela Norden. Samverkansprojekt Följande samverkansprojekt har arbetats med inom projekt Kvinnofrid inom Brottsofferjouren under 2014: Samarbete med Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Öster Brottsofferjouren Årsberättelse

20 götlands län och Folkteatern i Gävleborgs län som huvudaktörer samt ett flertal andra ideella organisationer i projektet Det handlar om kärlek Kärleken är fri i ett gemensamt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Dock har vi bristande resurser för att hinna med detta viktiga samarbete, därför förs en intern och extern diskussion om att vi eventuellt kommer att tvingas avsluta detta samarbetsprojekt. Projektet Operation Kvinnofrid med Länsstyrelsen i Stockholms län, Polismyndigheten i Stockholms län, Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms läns Landsting som huvudaktörer samt kvinno- och brottsofferjourer i Stockholms län. Syftet är att arbeta mot våld i nära relationer genom att först genomföra en kartläggning om vilka behov som finns inom området. Ett samarbetsprojekt med produktionsbolaget Film And Tell, Rädda Barnen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Psykologförbundet, Ersta Diakoni, Erikastiftelsen, Gålöstiftelsen och Svenska Kyrkan (Sofia Församling) har inletts för att ta fram två dokumentärfilmer som skildrar hur barn påverkas av att leva med våld i nära relation. Läs mer i faktarutan nedan. Dessutom har stöd getts per telefon och mail till flera lokala brottsofferjourer i frågor och problematik kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Under året har också en fortsatt dialog mellan Brottsofferjouren Sverige och Socialstyrelsen pågått angående Socialstyrelsens nya bedömningsinstrument FREDA. My life my lesson Dokumentärfilmen My Life My Lesson handlar om 16-åriga Felicia och hur hon och hennes syskon har påverkats av att leva med styvpappans våld mot deras mamma under flera år. Filmen synliggör barnens situa tion och vilka konsekvenser våldet får. Under två år följer filmen Felicia då hon försöker leva ett vanligt tonårsliv och samtidigt be arbeta händelserna från barndomen. Bakom dokumentärfilmen står produktionsbolaget Film and Tell, med producent Oscar Hedin och regissör Åsa Ekman. Filmen är framtagen i samarbete med och stöd av Brottsofferjouren Sverige, tillsammans med ett flertal andra organisationer, genom ett partnerskap som ingicks Projektets övergripande syfte är att förbättra situationen för barn som lever i våld i Sverige och omfattar två dokumentära långfilmsprojekt. Förutom My life my lesson med premiär 2015 ingår också filmen Say something med planerad premiär längre fram. Sam arbetet innebär bland annat att lokala brottsofferjourer kommer att kunna arrangera visningar av filmen. Målet med filmerna är att synliggöra barnens situation, deras behov av stöd och rättsliga situation. Genom filmerna kan vi lyfta sakfrågan och åstadkomma en positiv förändring. 18 Brottsofferjouren Årsberättelse 2014