Biogasledning i Eskilstuna

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:162 ARKEOLOGISK UTREDNING Biogasledning i Eskilstuna Södermanland; Eskilstuna stad; Slagsta 1:13 m.fl. Cecilia Grusmark

2

3 UV RAPPORT 2012:162 ARKEOLOGISK UTREDNING Biogasledning i Eskilstuna Södermanland; Eskilstuna stad; Slagsta 1:13 m.fl. Dnr Cecilia Grusmark

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: Kontoret i Uppsala: Portalgatan UPPSALA Tel.: Fax: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:162 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /4044. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012

5 Innehåll Sammanfattning 6 Inledning 6 Orientering och bakgrund 6 Utredningsområdet och naturmiljön 6 Kulturmiljö 7 Arkeologisk potential 8 Målsättning 8 Metod och genomförande 9 Resultat 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11 Bilagor 1. Objekttabell Provgropar och schakt 12 Figurer 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1: Resultatkarta med objekt 3 markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt i den nordvästra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala: 1: Objekt i den södra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt 2 och 3 med utredningsschakten och kulturhistoriska objekt markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: Infälld bild visar objekt 3. Foto Objekt 4 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: Objekt 7 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: Objekt 8 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: Objekt 12, 13 och 14 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: Objekt 15, 16 och 17 med utredningens provgropar markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1:

6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, har gjort en utredning inför planerad biogasledning i Eskilstuna. Vid utredningen påträffades inga nya fornlämningar ovan mark, men flera objekt markerades som lämpliga lägen för arkeologiska lämningar. Vid utredningsgrävningen påträffades inget av arkeologiskt intresse. Däremot har ett objekt registrerats som övrig kulturhistorisk lämning. Några objekt kvarstår att kontrolleras i samband med schaktning om arbetet med biogasledningen, som skjutits upp på obestämd framtid, återupptas. Sammanfattning Vid arkeologisk utredning av planerad biogasledning i Eskilstuna (fig. 1) påträffades inga nya fornlämningar ovan mark. Däremot identifierades 17 objekt som lämpliga lägen för förhistoriska boplatser och andra arkeologiska lämningar (bilaga 1). Totalt 11 objekt undersöktes varvid tio kunde avfärdas då inget av arkeologiskt intresse framkom. Ett objekt har registrerats som övrig kulturhistorisk lämning (fig. 2). Resterande sex objekt kvarstår då de enligt den ursprungliga planen skulle ha kontrollerats i samband med att själva diket för ledningen grävdes. Ledningen har nu skjutits upp på obestämd framtid och schaktkontroll av dessa sex objekt rekommenderas ifall arbetet med ledningen återupptas. Inledning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt har utfört en särskild arkeologisk utredning inför en planerad biogasledning mellan avfallsanläggningen Lilla Nyby och Ekeby reningsverk i Eskilstuna. Beställare var Eskilstuna Energi & Miljö AB via VAP VA-Projekt AB. Utredningsområdet var cirka åtta kilometer långt och 20 meter brett. Ledningen passerar i söder genom ett skogsparti, området Odlaren, som i ett annat ärende var föremål för en arkeologisk utredning år 2009 (Bondesson 2009). Detta område undantogs därför från denna utredning. Vid ett planeringsmöte den 30 juni 2010 mellan UV, VAP VA-projekt AB och Eskilstuna Energi & Miljö AB beslutades att det istället för utredningsgrävning skulle utföras schaktkontroller vid några av de objekt som setts ut vid inventeringen. Motiveringen var att dessa låg i aktivt brukad mark samt att ledningen sannolikt kommer att läggas i mark som redan är urschaktad. Schaktkontrollen skulle göras under det ordinarie ledningsarbetet, något som nu skjutits upp på obestämd framtid. Dessa objekt kvarstår därför och schaktkontroll bör göras i händelse av att arbetet med ledningen återupptas. Orientering och bakgrund Utredningsområdet och naturmiljön Utredningsområdet sträckte sig från avfallsanläggningen i söder till reningsverket i nordväst. Till följd av den långa sträckningen var terrängen blandad. Från söder till norr går ledningen genom ett större sammanhängande skogsområde med kuperad och bergig mark som övergår i åkermark. Vidare norrut går ledningen genom en golfbana och en idrottsanläggning fram till E20, där ledningen utan att korsa vägen viker av västerut. Här löper den igenom delvis bebyggda områden och industriområden till dess slutstation i väster. Längs den sista sträckan är marken bitvis mycket förändrad, men kan sägas utgöras av mer eller mindre öppna slätter ner mot Mälaren. Området ligger 5 55 meter över havet, vilket innebär att området varit tillgängligt för människan från äldre stenålder och framåt. 6 Biogasledning i Eskilstuna

7 Kulturmiljö Området fornminnesinventerades för första gången år 1956 och revideringsinventerades år I utredningsområdets närhet finns flera registrerade fornlämningar och kulturhistoriskt intressanta lämningar, vilka redovisas från söder till nordväst nedan (fig. 3 och 4). I söder låg torpen Sticktorp (Eskilstuna 694:1) och Linvävartorp (Eskilstuna 197:1), båda med äldsta belägg på karta från 1757 (LMV C41-9:5). I skogsområdet Odlaren finns stenåldersboplatserna Eskilstuna 700, 701 och 703 (Bondesson 2009) samt husgrunder och lämningar från historisk tid exempelvis Eskilstuna 676 och stenmuren Eskilstuna 679. Vid golfbanan, är ytterligare en husgrund från historisk tid, Eskilstuna 685. Cirka 300 meter öster därom ligger fornborgen Eskilstuna 521:1 på ett berg. Vidare norrut sträcker sig utredningsområdet öster om Eskilstuna stad mellan två numera försvunna bytomter/gårdstomter: Gredby (Eskilstuna 283:1) med kartbelägg från år 1646 (källa FMIS, kartan har dock inte kunnat återfinnas i i Lantmäteriets arkiv) och byn Hunsala om tre gårdar (Eskilstuna 292:1) som omnämns i Johanniterklostrets jordebok från 1490 (källa Fornminnesregistret, FMIS). Efter år 1632 försvinner enheten från jordeböckerna. Namnet Hunsalaeller Odensalagärdet finns dock kvar som beteckning för området. Både Gredby och Hunsala existerar som enheter ännu vid tiden för upprättandet av häradskartan, men är nu bebyggda av en idrottsanläggning respektive omfattande bostadsbebyggelse. Vidare mot nordväst är tre stycken runstenar, Eskilstuna 263:1 2 och 264:1, varav de två första har flyttats från lägena för Eskilstuna 615 och 616. Här löper utredningsområdet genom den östligaste delen av riksintresse för kulturmiljövård D5. Riksintresset omfattar Eskilstunas centrala delar med motiveringen: en industristad med anor från medeltid och från 1600-talet fram till efter år I medeltida källor nämns Eskilstuna första gången år 1266 i samband med en donation till klostret ( Järpe 1982). Längre norrut ligger gravfältet Eskilstuna 272:1 och ett antal friliggande stensättningar. Vid E20 viker utredningsområdet av åt väster där det passerar endast ett hundratal meter söder om gravfältet Eskilstuna 241:1 samt bytomten/gårdstomten Gårdskäl, Eskilstuna 432:1, med belägg från 1646 (källa FMIS). Gårdskäl finns kvar som gårdsenhet på häradskartan från sekelskiftet Lite längre västerut låg de numera undersökta och borttagna gravfälten Eskilstuna 512:1 och Eskilstuna 502:1 från romersk järnålder/vikingatid respektive folkvandringstid till vikingatid (Damell 1967, Magnusson 1978). I FMIS finns också uppgift om Vallby bytomt, Eskilstuna 284:1, som sägs vara belagd på kartor från år 1646, 1732 och Ingen av dessa kartor har kunnat återfinnas i Lantmäteriets databas. Möjligen kan det ha skett en sammanblandning med Vallby prästgård i Vallby socken som ligger omkring 3,5 kilometer nordöst om Eskilstuna. På platsen för Vallby, Eskilstuna 284:1, låg kring sekelskiftet 1900 enligt Häradskartan ett komministerboställe, det vill säga en prästgård. En fastighetsgräns skär tomten i två delar, så det är inte klart om det rör sig om en eller flera mindre enheter eller en stor enhet. På Ekonomiska kartan från 1950-talet kallas den östliga delen för Präst-Vallby. Här verkar det som om det handlar om åtminstone Biogasledning i Eskilstuna 7

8 två enheter, varav den västra ligger inom utredningsområdet. Idag rymmer platsen flera industri- och företagsbyggnader och det enda bevarade ovan mark är en källargrund och möjligen ett äppleträd. I Statens historiska museers fyndkatalog finns inga fynd registrerade vare sig inom utredningsområdet eller i dess närhet. Detta med undantag för de fynd som framkom vid undersökning av de ovan nämnda gravfälten Eskilstuna 502:1 och 512:1. Arkeologisk potential Topografin och den kända fornlämningsbilden i närområdet antydde att utredningsområdet skulle kunna rymma okända boplatser, gravar etc. från stenålder och framåt. På nivåerna omkring meter över havet i de södra delarna av utredningsområdet fanns möjlighet att finna strandbundna bosättningar från övergången mellan mesolitisk och neolitisk tid. Eskilstunatrakten utgjorde på denna tid den norra änden av ett lite större kustområde bestående av vikar, uddar och öar. I ett tidigare utrett skogsområde i sydöst, kallat Odlaren (Bondesson 2009), framkom det tre nya stenåldersboplatser, vilket visade på sannolikheten att finna liknande lämningar inom utredningsområdet. Kunskapen om människors bosättnings- och levnadsmönster under stenålder är, trots flera undersökningar de senaste åren, bristfällig i denna del av Södermanland. Inom utredningsområdets norra och nordvästra del, i de lägre liggande landskapsavsnitten, fanns förutsättningar att finna lämningar från senare förhistoriska tidsperioder. Rester av intilliggande undersökta järnåldersgravfält, nya okända gravar samt järnåldersbebyggelse dold under mark, var tänkbara lämningar. Runstenar intill utredningsområdet gav möjlighet att finna äldre vägsträckningar, broar et cetera, dolda under mark. I den östra delen låg utredningsområdet inte långt ifrån den medeltida stadskärnan, vilket innebar att samtida kanske mer rurala lämningar skulle kunna påträffas. Intill och inom utredningsområdet fanns också uppgifter om bytomter/ gårdstomter, kända från 1600-talet eller senare, vilka man kunde tänkas finna spår av vid utredningen. Andra tänkbara lämningar var till exempel lämningar efter utmarksbruk och andra kulturhistoriskt intressanta miljöer. Målsättning Syftet med utredningen var att fastställa eventuell förekomst av idag okända fornlämningar inom utredningsområdet. Utredningen skulle utgöra planeringsunderlag för exploatören och beslutsunderlag för länsstyrelsen. Ledningen sträckte sig genom ett område i sydöst som kallats för Odlaren; ett område som tidigare utretts (Bondesson 2009). Resultaten från denna utredning skulle tas i beaktande vid denna utredning. Ledningen tangerade också på flera ställen tidigare undersökta fornlämningar, varför det i utredningens uppdrag ingick att utreda om dessa hade en okänd fortsättning in i det aktuella utredningsområdet. Vidare skulle det klarläggas om runstenar längs sträckningen låg på ursprunglig plats, vilket i så fall skulle kunna 8 Biogasledning i Eskilstuna

9 indikera närhet till broar och gravar. Förekomst av eventuella sådana skulle undersökas inom utredningsområdet. Metod och genomförande Arbetet inleddes med en översiktlig kart- och arkivstudie vilken omfattade en genomgång av material från Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), och det digitala fornminnesregistret (FMIS), båda vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även Lantmäteriets arkiv, lösfyndsregistret vid Statens historiska museer (SHMM), och lokal litteratur har kontrollerats. Därefter följde en specialinventering i fält som innebar en noggrann okulär besiktning av utredningsområdet och dess omedelbara närhet. Vid fältinventeringen kontrollerades jordmånen med hjälp av jordsond. Kända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i närområdet besiktigades för att se om de hade en okänd fortsättning in i utredningsområdet. Nya fornlämningar synliga ovan mark eftersöktes och möjliga fornlämningar, det vill säga boplatser dolda under mark, markerades för vidare utredningsgrävning. Samtliga objekt beskrevs och mättes in med GPS. Vid utredningsgrävningen togs maskindragna schakt upp på de markerade lägen. Schakten placerades strategiskt och utifrån topografiska hänsyn. Vegetation och jord avlägsnades ned till orörd nivå och schakten rensades vid behov med handredskap. Ett par lägen kunde inte nås med maskin utan grävdes med handredskap i form av cirka 1 1 meter stora provgropar. Efter avslutad undersökning återfylldes samtliga schakt och provgropar. Dokumentationen gjordes i Riksantikvarieämbetet UV:s fältdokumentationssystem Intrasis, medan GIS-bearbetning gjordes i Intrasis Analysis och ArcMap. Resultat Fältinventeringen utfördes i juni år I princip över hela utredningsområdet, förutom i den allra sydligaste delen, kunde marken konstateras vara mycket omdanad i och med allehanda verksamheter kopplade till staden. Inga nya fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar kunde upptäckas ovan mark. En källargrund noterades strax norr om utredningsområdet vid det undersökta och borttagna gravfältet Eskilstuna 512:1. Källargrunden var sentida, sannolikt tal. Det kunde också vid närmare besiktning konstateras att berget närmast det undersökta gravfältet var avtorvat och schaktmassor av sten och jord hade lagts upp i södra kanten av berget. Troligen rör det sig om massor från undersökningen av gravfältet. I materialet låg också spridd skärvig sten. Nedanför berget, i ledningens planerade mittlinje, var det urschaktat för de industritomter som ligger där idag och bedömningen är att gravfältet inte kvarligger inom ledningssträckningen. Av den enligt uppgift närbelägna bytomten/gårdstomten Eskilstuna 284:1, kallad Vallby, syntes inga spår. Kart- och arkivstudien tyder på att bytomtens 1600-talsbelägg är felaktigt och att enheten troligtvis förväxlats med Vallby prästgård tre kilometer norrut. Biogasledning i Eskilstuna 9

10 Sjutton lägen markerades för utredningsgrävning (fig. 3 och 4). Vid ett planeringsmöte beslutades att schaktkontroll skulle ske vid sex av dessa objekt (objekt 1, 5 6, 9 11), medan de övriga skulle utredningsgrävas. Schaktkontrollen skulle göras under pågående ledningsarbete, varför det sköts på obestämd framtid. I slutet av november år 2010 genomfördes utredningsgrävning av 11 objekt (objekt 2 4, 7 8, 12 17) med hjälp av traktorgrävare. Den sista dagen snöade det ymnigt och vid lunchtid låg det ungefär 0,2 meter snö på marken. Objekt handgrävdes eftersom de inte kunde nås med maskin. Sammanlagt togs tio provgropar och 28 schakt upp. I och med utredningsgrävningen kunde samtliga objekt avskrivas som fornlämningar, då inget av arkeologiskt intresse framkom. Inget av dessa bör förhindra ledningsarbetet. De fynd som framkom var enstaka och av sentida karaktär, det vill säga från slutet av 1800-tal och 1900-tal. Objekt 3 kunde dock registreras som övrig kulturhistorisk lämning, se nedan. I övrigt talar kart- och arkivstudien inte för något annat än mer sentida bebyggelse. Sammantaget kan konstateras att marken, särskilt i den nordliga delen avledningssträckan, hade påverkats menligt av allehanda sentida verksamhet. Vid utredningsgrävningen av objekt 3 påträffades ett spisröse av tegel, en grop/ett stolphål (se bilaga 2) samt rester av kulturpåverkade lager med fynd av tegel, rödgods, porslin etc. Inga byggnadsrester kunde noteras ovan mark, däremot talade växtligheten för att det rörde sig om en gammal trädgårdstomt. På häradskartan från förra sekelskiftet syns en gård i norr, med vad som ser ut som en barockträdgård på platsen för vårt objekt. På Ekonomiska kartan från 1950-talet bar gårdsenheten namnet Björk-Vallby och en trädgård fanns ännu på platsen. Förutom detta bör tilläggas att det på objekt 4 framkom spridda fynd av allmän karaktär till exempel bränd lera som skulle kunna tyda på närhet till en förhistorisk boplats. Inga spår efter det undersökta och borttagna gravfältet Eskilstuna 512:1 kunde återfinnas inom ledningens arbetsområde. Vid runstenarna Eskilstuna 263:1 2, 284:1, fanns misstanke om att en gammal broanläggning skulle kunna återfinnas inom ledningssträckningen (objekt 7). De lämningar som framkom var uteslutande från de senaste decennierna, så som järnhjul och annat bråte av agrart ursprung. och trots att vi schaktade i sluttningen ner mot ån kunde inget äldre brofundament eller liknande iakttagas. Referenser Bondesson, W Stenåldersboplatser i skogen vid Odlaren. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2009:35. Stockholm. Damell, D Otryckt rapport i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) vid RAÄ, dnr 789/67. Järpe, A Eskilstuna Torshälla. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport Medeltidsstaden 16. Stockholm. Magnusson, G Fornlämning 502, gravfält, folkvandringstid vikingatid. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport Uppdragsverksamheten 1978:39. Stockholm. 10 Biogasledning i Eskilstuna

11 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: (gammalt dnr), (nytt dnr). Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010:100. Undersökningstid: 11 juni 2010 och 23, november Projektgrupp: Cecilia Grusmark, Per Gustafsson, Hanna Larsson, Ulf Strucke. Underkonsulter: Foria AB. Exploateringsyta: ca 8000 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby. Koordinatsystem: RT 90. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Inga fynd. Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Objekt nr Beskrivning Åtgärd Statusförslag Kommentar 1 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Ledning läggs i gatan inom befintligt kabelschakt 2 Bebyggelselämning/boplatsläge. Modern stenmur i V. Hela ytan är urschaktad och sedan utjämnad med fyllnadsmassor. Ingen ursprunglig marknivå kunde återfinnas. 3 Bebyggelselämning/boplatsläge. Gammal trädgårdstomt med fruktträd och buskar. I schakten framkom ett lager, troligen någon gång odlat, med fynd från tidigt 1900-tal exempelvis rödgods, tegel, porslin, dräneringsrör. Ett spisröse av tegel och ett stolphål med stenskoning och porslin framkom också. Häradskartan visar att här fanns en liten anlagd trädgård i barockstil troligen med fruktträd och buskar redan vid sekelskiftet. På och 1950-talet (LMV 04-ESK-130, Ekonomiska kartan 1958) finns tomten kvar, men det går inte att säga i vilken form annat än att den är bevuxen. Den lilla trädgården hörde till en gård med bostadshus och ekonomibyggnader i norr. På Ekonomiska kartan kallas enheten för Björk-Vallby. På en karta från 1962 (LMV 04-ESK-158) finns gården kvar, men inte trädgården. Gården revs troligen i samband med anläggandet av E20 senare under 1960-talet. Inga tidigare kartbelägg har kunnat återfinnas. 4 Boplatsläge. Invid E20 och köpcentret Rondellen. Nära undersökt och borttaget gravfält från järnålder. I den V delen av området framkom i ett odlingslager fynd av tegel, bränd lera, porslin, ett bryne, en kritpipa etc. Den brända leran var förhistorisk till sin karaktär och kan ha varit rester av lerklining, men bitarna var för små för att med säkerhet kunna avgöra vad de härrör från för slags aktivitet. De indikerar dock närhet till en förhistorisk boplats. De övriga fynden som framkom kan vara från tidigt 1800-tal. I Ö delen av utredningsområdet var marken urschaktad och dikad på flera ställen, varför det var svårt att finna orörd mark. Utredningsgrävt Utredningsgrävt Ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Gammal trädgårdstomt med fruktträd och buskar. Utredningsgrävt Ej fornlämning Läget är endast undersökt inom utredningsområdet och kvarstår utanför detta Biogasledning i Eskilstuna 11

12 Objekt nr Beskrivning Åtgärd Statusförslag Kommentar 5 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken brukas som åker i vilken ändpunkter för styrd borrning ska grävas 6 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken brukas som åker och idrottsplats i vilka ändpunkter för styrd borrning ska grävas 7 Boplatsläge. Vid en å och en liten betongbro. Cirka 100 m åt NÖ står tre runstenar (Eskilstuna 263:1-2, 264:1), men enligt uppgift i FMIS står endast den sistnämnda på ursprunglig plats. De två andra ska ha stått omkring 50 meter sydväst om vårt objekt (Eskilstuna 615 och 616). Schakten drogs intill bron och längs med ån. Nära ån och bron hade marken förstörts av fyllnadsmassor med diverse modernt skrot, troligen en del på grund av muddring av ån. Inga spår efter äldre brofundament fanns. De andra schakten lades i gammal åkermark vari fynd av tegel och porslin framkom. 8 Boplatsläge. Ligger inom en sportanläggning mellan en fotbollsarena, en ishall och rugbyplaner. Parallellt med läget löper en grusväg på ena sidan och ett dike på andra sidan. Schaktningen visade att ingen ursprunglig markyta fanns bevarad utan att ytan schaktats av och påförts massor bestående av diverse skrot och sopor. Utredningsgrävt Utredningsgrävt Ej fornlämning Ej fornlämning 9 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken används som golfbana 10 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken används som golfbana 11 Boplatsläge Schaktkontroll Kvarstår Marken används som golfbana 12 Boplatsläge. Invid en bilskrot. Schakt lades på den till synes enda ostörda yta inom läget, men inget av antikvariskt intresse framkom. 13 Boplatsläge. Bra stenåldersläge mot O, med berg i ryggen. Morän. Inget av antikvariskt intresse framkom. 14 Boplatsläge. Boplatsläge. Sluttning mot SO med berg i ryggen. Inget av antikvariskt intresse framkom. 15 Boplatsläge. Sluttning mot NO. Provgropar visade att ytan blivit avschaktad, kanske i samband med beredande av en liten väg eller vid anläggande av kraftledningsstolpar, men kan också ha att göra med intilliggande bebyggelse. Dessutom framkom plast. 16 Boplatsläge. Sluttning mot SO med berg i ryggen. Inget av antikvariskt intresse framkom. 17 Boplatsläge. Plan yta mot SV med berghäll i ryggen. Inget av antikvariskt intresse framkom. Utredningsgrävt Utredningsgrävt Utredningsgrävt Utredningsgrävt Utredningsgrävt Utredningsgrävt Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Bilaga 2. Provgropar och schakt S/Pg nr Obj. nr Beskrivning Fynd och anläggningar Pg ,9 0,8 m, 0,15 m djup. Veg 0,05 m, därunder siltig sand 0,03 0,05 m, därunder sand och måttligt med sten. Pg ,8 m, 0,15 m dj. Veg 0.03 m, därunder brun grusig sand och måttligt med stenar 0,05 0,15 m stora. Pg ,5 1,1 m, 0,1 0,15 m dj. Veg 0,05 m, därunder sand och rikligt med sten varav en del naturligt skarpkantade. Pg ,8 m, 0,1 0,15 m dj. Veg 0,05 m, därunder sand 0,05 m och rikligt med sten. Pg ,8 0,7 m, 0,15 m dj. Veg 0,05 m, därunder mörkbrun siltig sand. Pg ,2 0,6 m, 0,15 m dj. Veg 0,06 m, därunder mörkbrun siltig sand. Pg ,7 0,5 m, 0,1 m dj. Veg 0,04 m, därunder mörk silt. Pg ,6 m, 0,1 m dj. Veg 0,04 m, därunder mörk silt. Pg ,9 m, 0,05 0,1 m dj. Veg mycket tunt, ca 0,02 m dj, därunder omrört lager med ytliga fynd av tegel samt nedgrävd plast. Ytan är avschaktad och utfylld med skräp. Fynd av tegel 12 Biogasledning i Eskilstuna

13 S/Pg nr Obj. nr Beskrivning Fynd och anläggningar Pg ,2 0,9 m, 0,05 m dj. Veg mycket tunt ca 0,01 0,02 m dj, därunder omrört lager. Avschaktad yta. S SO NV. 3 2,5 m, 0,25 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun grusig sand, morän, och rikligt med stenar 0,05 0,15 m stora. S Närmast O V. 4 2,5 m, 0,25 0,5 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun grusig sand, morän, och rikligt med stenar 0,04 0,15 m stora. Längre ner mer stenfritt. S O V. 7 2,5 m, 0,25 0,35 m dj. Veg 0,1 m, därunder ljusbrun sand, morän, och rikligt med stenar 0,1 0,4 m stora samt block. S Närmast O V m, 0,25 0,4 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun sand, morän, och rikligt med stenar 0,04 0,4 m stora. Berg i dagen i V. S SO NV. 4 2 m, 0,25 m dj. Veg 0,07 m, därunder brun sand, morän. Stenigt och blockigt. Berghäll. S SSO NNV. 5 2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,1 m, därunder brun sand och rikligt med stenar 0,2 0,6 m stora. I botten är berg. Något omrört med plast. Närhet till bilskrot. S 17 3 ONO VSV. 13 2,5 m, 0,4 0,8 m dj. Veg gräs 0,03 m, därunder odlingslager med recenta fynd, troligen tidigt 1900-tal, ca 0,15 m dj. Därunder är ett fläckigt sandigt lager, därunder brun lera. S 18 3 N S. 9 2,4 m, 0,35 0,5 m dj. Veg 0,03 m, därunder odlingslager med recent material, troligen tidigt 1900-tal, därunder brun lera. S 19 3 SO NV. 11 2,5 m, 0,4 0,6 m dj. Veg 0,04, därunder odlingslager ca 0,15 m med recenta fynd, därunder ca 0,05 m sandigt lager, därunder brun lera. S 20 2 NNV SSO. 4 2,5 m, 0,35 m dj. Homogen gråbrun silt med tegel, plast etc. Ytan är avschaktad vid något tillfälle. S 21 2 O V. 3 2,5 m, 0,5 m dj. Homogent grusigt material med enstaka sprängsten. Ytan är avschaktad och fylld med schaktmassor. Fynd av tegel, flintgods, rödgods, porslin, järn m.m. A1020 Stolphål/grop fylld med sten och exempelvis porslin. Fynd av tegel, porslin m.m. Fynd av porslin, lergods, rödgods, dräneringsrör mm. A1019 Spisröse, tegel. Lite mylligt invid detta. S 22 4 N S. 5 2,5 m, 0,3 0,5 m dj. Veg. 0,05 m, därunder odlingslager 0,25 m, därunder gråbrun lera. Fynd av tegel samt bränd lera av äldre karaktär. S 23 4 Närmast O V. 7 2,5 m, 0,5 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager ca 0,3 m dj, därunder gråbrun lera. S 24 4 NO SV. 16 2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager ca 0,2 0,3 m, därunder gråbrun lera. Odlingslagret tunnar ut mot NO där terrängen stiger. Fynd av tegel, bränd lera, ev. en skörbränd sten. Fynd av tegel, rödgods, bränd lera. S 25 4 VNV OSO. 7 2,5 m, 0,5 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager 0,3 m, därunder gråbrun lera. Fynd av tegel, järn, kritpipa, bränd lera. S 26 4 Närmast O V. 5 2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,03 m, därunder sandig ljusbrun silt ca 0,1 m, därunder gråbrun lera. Enstaka tegel. Ytan är avschaktad vid något tillfälle. Odlingslager saknas. S 27 4 SV NO. 7 2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,05 m, därunder odlingslager 0,2 m, därunder brungrå lera. Fynd av enstaka tegel och bränd lera. S 28 4 N S. 5 2,5 m, 0,3 m dj. Veg 0,04 m, därunder mylla, därunder brungrå lera. S 29 4 Närmast O V. 5 2,5 m, 0,2 0,4 m dj. Veg 0,04 m, därunder mylla 0,15 m, därunder grus. Troligen omgrävt. Ledningsschakt i S. N om schaktet är två dagvattenbrunnar. Fynd av tegel och glaserat rödgods. S 30 4 O V. 8 2,5 m, 0,4 m dj. Veg 0,05 m, odlingslager 0,3 m, därunder grå lera. Fynd av tegel. S 31 8 SO NV m, 0,3 0,8 m dj. Gråbrun grusig silt, lerigt i botten. Fyllnadsmassor med skräp exempelvis plast och sopor. Dike i NV. S 32 8 NV SO. 4 2,5 m, 0,6 m dj. Veg 0,1 m, därunder grå silt med lerinslag, därunder lera. Sankt. S 33 8 NV SO. 5,5 2,5 m, 0,8 m dj. Veg 0,1 m, Fyllnadsmassor. Lera i botten. S 34 8 NV SO. 5,5 2,5 m, 0,8 m dj. Veg 0,1 m, Fyllnadsmassor. Lera i botten. S 35 7 NNV SSO. 5 2,5 m, 0,7 m dj. Invid en å. Veg 0,1 m, därunder påförda massor, eventuellt från muddring av ån. S 36 7 O V. 5 1,5 m, ca 1,2 m dj. Påförda massor från ån, därunder silt. S 37 7 N S. 15 2,4 m, 0,6 m dj. Veg 0,1 m, därunder odlingslager med lite kol och bränd lera, därunder lera. S 38 7 N S. 15 2,4 m, 0,6 m dj. Veg 0,1 m, därunder odlingslager med lite kol och bränd lera, därunder lera. Fynd av sentida järnskrot och däck. Biogasledning i Eskilstuna 13

14 Figur 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkarta 604 Eskilstuna. Skala 1: Biogasledning i Eskilstuna

15 X Eskilstuna 504:1 Eskilstuna 326:1 3 Obj. 3 Valhalla Y Helgestahill Eskilstuna 503:1 3 E20 Eskilstuna 502:1 Eskilstuna 484:1 Vallby Figur 2. Resultatkarta med objekt 3 markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan.s blad 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby Skala 1: Eskilstuna 628: m Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Uppgift om enligt FMIS Y X

16 Obj. 2 X Eskilstuna 502:1 Eskilstuna 432:1 Obj. 3 Eskilstuna 241:1 Eskilstuna 484:1 Y Obj. 4 Eskilstuna 512:1 Eskilstuna 272:1 Obj. 5 Obj. 6 Eskilstuna 263:1 4 Obj. 7 Eskilstuna 615 Eskilstuna 616 Eskilstuna 283:1 Obj. 8 Eskilstuna 292:1 Obj. 1 Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Uppgift om enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Figur 3. Objekt i den nordvästra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby. Skala 1: Y X m

17 Obj. 6 Obj. 5 Eskilstuna 272:1 Eskilstuna 272:1 2 Eskilstuna 264:1 Eskilstuna 615 Eskilstuna 616 Obj. 7 Eskilstuna 283:1 Y X Obj. 8 Obj. 9 Obj. 10 Obj. 12 Obj. 13 Obj. 14 Obj. 15 Obj. 17 Eskilstuna 676 Eskilstuna 679 Eskilstuna 701 Eskilstuna 197:1 X Eskilstuna 694:1 Obj. 16 Obj. 11 Eskilstuna 703 Eskilstuna 700 Y Eskilstuna 521:1 Eskilstuna 685 Utredningsområde Utrett område 2009 Objekt, ej fornlämning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Uppgift om enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Figur 4. Objekt i den södra delen av utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan 10G 6i Eskilstuna, 10G 7h Torshälla, 10G 7i Hammarby. Skala 1: m

18 Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt Schakt Objekt, ej fornlämning X Y S Obj. 3 S S 20 S 21 S 19 Obj. 2 Y X m Figur 5. Objekt 2 och 3 med utredningsschakten och kulturhistoriska objekt markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: Infälld bild visar objekt 3. Foto från norr: Cecilia Grusmark. 18 Biogasledning i Eskilstuna

19 S 22 S 23 S 24 S 30 S 25 Eskilstuna 512:1 S 26 S 27 Obj. 4 S 28 S 29 Y m Utredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Figur 6. Objekt 4 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: X Y X

20 Y S 36 S 35 Eskilstuna 615 Eskilstuna 263:1 Eskilstuna 264:1 Eskilstuna 263:2 S 37 Obj. 7 S 38 Eskilstuna 283:1 X Eskilstuna 616 Y X m 20 Biogasledning i Eskilstuna Utredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Figur 7. Objekt 7 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1:1 000.

21 X Y S 31 S 32 Obj. 8 Utredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning S 33 S 34 Figur 8. Objekt 8 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: Y X m Biogasledning i Eskilstuna 21

22 Y S 15 S 11 Obj. 13 S 14 Obj. 14 S 12 S 13 S 16 Obj. 12 X Eskilstuna 694 Y X m 22 Biogasledning i Eskilstuna Utredningsområde Schakt Objekt, ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Figur 9. Objekt 12, 13 och 14 med utredningsschakten markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1:1 000.

23 X Y PG 10 PG 9 Obj. 16 Utredningsområde Provgrop Objekt, ej fornlämning PG 3 PG 4 PG 2 PG 1 Obj. 15 PG 8 PG 7 Obj. 17 Figur 10. Objekt 15, 16 och 17 med utredningens provgropar markerade på exploatörens bakgrundskarta. Skala 1: PG 6 PG 5 Y X m Biogasledning i Eskilstuna 23