IMs Strategiska Plattform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IMs Strategiska Plattform 2011-2020"

Transkript

1 IMs Strategiska Plattform Förord Den strategiska plattformen antogs av IMs styrelse den 3 december Den utgör det övergripande styrdokumentet för alla IMs verksamheter för perioden Utöver det styrs IMs arbete av ett antal policydokument. Syftet med detta dokument är att styra planeringen och genomförandet av våra program och projekt och att fastställa prioriteringar när vi utvecklar långsiktiga strategiska planer. Det är ett verktyg som kommer att användas både av styrelsen och personalen. Den strategiska plattformen kommer att göra oss mer fokuserade som organisation samt förbättra vår förmåga att använda våra resurser effektivt, rapportera resultat och stärka vårt varumärke. Att skapa en gemensam förståelse i organisationen om vart vi är på väg i ett långsiktigt perspektiv har varit ett viktigt mål under utarbetandet av detta dokument. Medlemmar, partners, medarbetare och styrelse har alla deltagit i processen. Den strategiska plattformen kommer att ses över vart tredje år för att bedöma dess fortsatta relevans i förhållande till IMs finansiella situation och yttre faktorer, såsom utvecklingstrender i världen. 1 Håkan E. Wilhelmsson Ordförande Bo Paulsson Generalsekreterare 1 IM Fair Trade är föremål för en pågående analys, vars resultat kommer att presenteras i april Analysen undersöker den framtida utvecklingen av IM Fair Trade, och till dess att resultaten är kända lämnas IM Fair Trade utanför den strategiska plattformen. Nödvändiga justeringar kommer att göras efter april IMs strategiska platform

2 Innehållsförteckning 1. IMs syn på världen 3 2. Varför vi finns 4 3. IMs kännetecken 5 4. Övergripande mål och verksamhetsområden 6 5. Hur vi arbetar Vårt förhållningssätt till det civila samhället Ett rättighetsbaserat förhållningssätt Perspektiv som ska genomsyra vår verksamhet Kapacitetsutveckling Biståndseffektivitet Var vi arbetar Faktorer som avgör var vi arbetar Faktorer som avgör när vi lämnar ett land/en region Kriterier för humanitära insatser Att säkra våra ekonomiska resurser 11 Bilaga A 13 IMs strategiska platform

3 1. IMs syn på världen Miljontals människor vaknar varje morgon till ett liv i fattigdom och utanförskap. Det är en skandal som IM aldrig kan acceptera. Millenniedeklarationen från 2000 var en milstolpe i internationellt utvecklingssamarbete, och inspirerade till insatser som har förbättrat livet för hundratals miljoner människor runt om i världen. 2 Andelen människor som lever i extrem fattigdom i utvecklingsländer har minskat från halva befolkningen 1990 till drygt en fjärdedel Trots framstegen lever en stor del av världens befolkning fortfarande under ovärdiga förhållanden. Inskrivningen i grundskolan har fortsatt att öka, men framstegen är otillräckliga för att säkerställa att alla flickor och pojkar kommer att gå ut grundskolan år I många länder finns en allmän uppfattning att utbildning av flickor är mindre värd än utbildning av pojkar. Flickor i fattiga hushåll har ännu mindre chans att få en utbildning. Flickor och pojkar med funktionsnedsättning i hela världen är marginaliserade. Det finns också en ökande oro över kvaliteten på utbildningen. Många skolbarn lämnar grundskolan utan att kunna läsa eller skriva. 3 Förbättringar på hälsoområdet har reducerat barnadödligheten från 12,5 miljoner 1990 till 8.8 miljoner 2008 men det finns fortfarande mycket att göra. Fattiga kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av oönskade graviditeter, mödradödlighet, funktionshinder, sexuellt överförbara infektioner inklusive hiv, könsrelaterat våld och andra problem som är relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Mödrahälsa är ett av de områden där klyftan mellan rika och fattiga är mest märkbar. Utbildad vårdpersonal är närvarande vid mindre än hälften av födslarna i utvecklingsländer. 4 Ekonomiska möjligheter är inte bara grundläggande för fattigdomsbekämpning, utan även för personlig värdighet och utveckling. Att stärka kvinnor har visat sig vara av särskild betydelse för familjers välfärd. Miljontals människor runt om i världen, inklusive barn, arbetar fortfarande under orättvisa och riskfyllda förhållanden med minimal lön. Jämställdhet och stärkande av kvinnor är en förutsättning för att övervinna fattigdom, men framstegen har gått långsamt på alla fronter, från utbildning till delaktighet i politiska beslut. Att uppnå jämställdhet och ökat inflytande för kvinnor är både ett viktigt utvecklingsmål och ett viktigt medel i sig för att uppnå alla Millenniemålen. Fattigdomsnivån är nära kopplat till frågor om miljöförstöring. Tillförlitlig energiförsörjning är avgörande för tillväxt och utveckling, men nuvarande mönster för energiproduktion och 2 Millenniemålen inbegriper frihet från extrem fattigdom och hunger, kvalitativ utbildning, produktiv och anständig sysselsättning, god hälsa och skydd, kvinnors rätt att föda barn utan att riskera sina liv, en värld där miljömässig hållbarhet är en prioritering, och där kvinnor och män lever i jämställdhet. 3 Education for All EFA Global Monitoring Report 2010, UNESCO: Paris, The Millenium Development Goals Report 2010, United Nations: New York, 2010 IMs strategiska platform

4 energikonsumtion hotar miljön lokalt och globalt. Skogsskövling och förbränning av fossila bränslen bidrar till en högre koncentration av växthusgaser och klimatförändringar. Miljöförstöring drabbar utvecklingsländer oproportionerligt hårt eftersom de har begränsade möjligheter att reagera på klimatförändringarna. 5 Oftare återkommande och oförutsägbara väderfenomen orsakar översvämningar, jordskred och torka vilket får negativa konsekvenser för livsmedelsförsörjningen hos människor som lever i fattigdom. Stater, samhällen och hushåll står inför stora utmaningar när det gäller att anpassa sig till klimatförändringarna. Det kommer att påverka agendan för utveckling de kommande åren. Sverige har en mycket hög placering på Human Development Index. Ändå har den relativa fattigdomen i Sverige ökat sedan mitten av 1990-talet. Fattigdom är ett flerdimensionellt begrepp, och kan i Sverige i hög grad definieras som utslagning från arbetsmarknaden och sociala trygghetssystem, samt som brist på socialt och kulturellt kapital. Unga vuxna, barn och invandrare löper större risk att hamna i fattigdom. 6 IM anser att varje land har det primära ansvaret för sin egen ekonomiska och sociala utveckling. Huvudansvaret för att skydda och uppfylla marginaliserade gruppers rättigheter ligger hos respektive regering. God samhällsstyrning, demokrati och en fungerande ekonomi är förutsättningar för hållbar utveckling. 7 Det kräver att offentliga resurser används på ett effektivt och öppet sätt. Men korruptionsnivåer i utvecklingsländer är ofta höga och bromsar utvecklingen. I en värld med oerhörda utmaningar inom alla sektorer i samhället har civila samhällsorganisationer som IM en viktig roll att spela. Vi måste ständigt sträva efter att engagera och motivera både individer och organisationer, i Sverige och utomlands, för att möta dessa utmaningar och kämpa för allas lika rättigheter. 2. Varför vi finns IM synliggör och bekämpar fattigdom och utanförskap. Vår vision är att skapa en rättvis och medmänsklig värld att växa i. Att förstå komplexiteten i fattigdom och utanförskap har varit IMs styrka sedan 1930-talet. IM grundades 1938 som en reaktion på nationalsocialismen, hatet och våldet som spreds i Europa vid den tiden och som försvar av det inneboende värdet hos varje enskild individ. I arbetet med flyktingar i det krigshärjade Prag betonade IM vikten av att närma sig varje persons behov holistiskt. Sedan starten har vi sett fattigdom som ett flerdimensionellt begrepp som omfattar såväl materialistiska och fysiska som sociala och andliga aspekter. De olika dimensionerna av fattigdom kan ömsesidigt förstärka varandra. 5 UNDP, Energy and the Environment, MDG 7, Rädda Barnens årsrapport om barnfattigdom i Sverige God samhällsstyrning kräver fria och rättvisa val, fungerande parlamentariska och rättsliga system, effektiva offentliga förvaltningar och att medborgarna har möjlighet att delta i beslutsfattande. IMs strategiska platform

5 Att bekämpa fattigdom handlar om att säkerställa att människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter respekteras, skyddas och uppfylls. Dessa rättigheter är inskrivna i FNs deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna utgår från det inneboende värdet hos alla individer och är inte förhandlingsbara. IM fokuserar på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Med tanke på vår erfarenhet och kunskap, tror vi att det är där vi kan göra störst skillnad. IM är en insamlings- och medlemsorganisation. Engagemanget och stödet hos våra medlemmar, volontärer och bidragsgivare är centralt för vår identitet. Genom att rekrytera fler medlemmar, skapa demokratiska plattformar och låta medlemmarna påverka organisationen bidrar IM till att utveckla demokratin och det civila samhället i Sverige. Vår långa tradition som medlemsbaserad organisation i Sverige är också värdefull i våra samarbetsrelationer utomlands och för vårt påverkansarbete i Sverige. I Sverige stödjer IM människor som lever i fattigdom och utanförskap. IM erbjuder tjänster som kompletterar den offentliga välfärden. Utomlands arbetar IM via lokala partners. Vi stödjer och stärker partnerorganisationer som hjälper människor som lever i fattigdom och utanförskap att stärka sig själva. Vi samarbetar med organisationer, nätverk och rörelser som delar våra värderingar och representerar eller agerar med legitimitet gentemot våra målgrupper. IM motiverar och involverar människor i vårt utvecklingssamarbete. IMs uppdrag är att fånga upp den medkänsla och omtanke som finns hos individer och grupper i Sverige och omvandla den till internationellt engagemang och kapacitetsutveckling. Förutom att vara medlemmar kan människor delta genom gåvor eller ideellt arbete. Volontärer är en viktig resurs. Genom socialt arbete, information och insamling gör de det möjligt att förstärka vårt utvecklingssamarbete både i Sverige och utomlands. Dessutom ger volontärerna IM legitimitet och trovärdighet när vi samarbetar med andra aktörer i Sverige i olika nätverk och kampanjer. 3. IMs kännetecken IM har tre kännetecken som ska vägleda vårt arbete och genomsyra organisationen: Medmänsklighet Vi visar intresse, kunskap, respekt och öppenhet i mötet med människor. Alla människor ska behandlas lika, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Vi prioriterar marginaliserade och diskriminerade grupper i vårt arbete. Vårt arbete är möjligt tack vare den medkänsla och det engagemang som finns bland människor runt om i världen för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Hjälp till självhjälp Vårt mål är att stödja kvinnor, män, flickor och pojkar, så att de kan stärka sig själva. Genom att kunna hävda sina rättigheter kan de leva till sin fulla potential, i Sverige och utomlands. Vi strävar efter att stödja hållbara lösningar och det är vår ambition att våra partnerorganisationer blir oberoende. IMs strategiska platform

6 Närhet Goda resultat är beroende av närhet till samarbetspartners och deltagare i våra program och goda kunskaper om den lokala kontexten. IM har ett nära samarbete med våra partnerorganisationer och vi strävar efter att skapa en känsla av närhet mellan våra medlemmar, givare, volontärer och deltagare. IM skapar engagemang hos våra medlemmar och givare för att uppnå goda resultat. 4. Övergripande mål och verksamhetsområden Detta är vårt övergripande mål och där vi vill vara om tio år: Kvinnor, män, flickor och pojkar som lever i fattigdom och utanförskap i utvecklingsländer har ökat sin förmåga att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därmed ökat sin förmåga att upprätthålla ett värdigt liv. Vi har tillämpat ett rättighetsbaserat förhållningssätt och vi har stärkt våra partnerorganisationers kapacitet i utlandet och individers kapacitet i Sverige. Vi avser att utvidga vår verksamhet i syfte att ge fler människor möjlighet till hållbar utveckling. Men IMs resurser är begränsade och vi måste koncentrera våra ansträngningar. Utomlands arbetar IM genom lokala partners som fokuserar på utbildning, hälsa och försörjning. Vi tror att dessa tre verksamhetsområden i samspel skapar de bästa förutsättningarna för att uppnå hållbara resultat, genom att de underbygger och främjar varandra. Vi främjar tillgången till kvalitativ grundskole- och gymnasieutbildning för marginaliserade flickor och pojkar, för att möjliggöra för dem att leva sin fulla potential. IMs stöd syftar till att förbättra tillgången till utbildning för alla flickor och pojkar utifrån deras egna förutsättningar. Vi fokuserar på barn som inte får tillgång till utbildning på grund av fattigdom, funktionsnedsättning, etnicitet och/eller bristande jämställdhet. Genom våra partners erfarenheter, får de och IM viktig kunskap som används för att folkbilda och hålla beslutsfattare ansvariga. Vi främjar lika tillgång till förebyggande hälsovård, för att förbättra hälsan hos människor som bor på landsbygden. IM stödjer, genom partnerorganisationer, lokala strukturer med kapacitetsutveckling för hållbarhet, så att kvinnor, män, flickor och pojkar blir stärkta och kan hävda sin rätt till god hälsa. Att vara frisk är nödvändigt för att aktivt kunna delta i samhället. Folkbildande aktiviteter utgör grunden för påverkansarbete. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är vårt fokusområde. Vi främjar ekonomiska möjligheter för marginaliserade grupper, med fokus på kvinnor, för att säkerställa familjers försörjning. IMs strategiska platform

7 IM stöder småskaliga inkomstgenererande projekt samt besparings- och kreditmöjligheter för individer, grupper och organisationer. Genom kapacitetsutveckling kan individer skapa och ta kontroll över sin egen inkomst så att deras status höjs och hela hushållet gynnas. Inkomstgenererande projekt bör vara hållbara för både individerna och miljön. I varje region och land där vi arbetar, avgör den specifika situationen vilket/vilka av ovan nämnda verksamhetsområden som ges särskild prioritet. I Sverige har vi ett verksamhetsområde. Vi främjar att grupper som lever i utanförskap på grund av etnicitet integreras i det svenska samhället, så att de kan leva ett värdigt liv. IM möjliggör för kvinnor, män, flickor och pojkar att få tillgång till samhällets olika delar. Genom att överbrygga språkliga och kulturella barriärer, skapa mötesplatser och dialog samt ge psykosocialt stöd, ökar IM möjligheterna för annars exkluderade individer eller grupper. Att motivera och engagera medlemmar och volontärer i detta arbete är nödvändigt. De är inte bara en resurs i form av arbetskraft, de är också genom sitt engagemang och sin samverkan med deltagarna i vår verksamhet en viktig del i att nå målet om integrering. 5. Hur vi arbetar 5.1 Vårt förhållningssätt till civila samhället En nyckel till demokratisk utveckling och minskad fattigdom är ett starkt civilsamhälle. Det civila samhället kan definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, skapad av individer, grupper och organisationer, som agerar tillsammans för att främja gemensamma intressen. 8 Ett levande civilsamhälle är viktigt även i Sverige för att motverka utanförskap. Civila samhällsorganisationer kan skapa medvetenhet kring individers rättigheter och förbättra deras möjligheter att hävda sina rättigheter. Det civila samhället kan fungera som en kollektiv röst för marginaliserade människor. Via det civila samhället kan de, i organiserad form, föra fram sina idéer i förhållande till övriga samhället och kräva att staten lever upp till sina skyldigheter och åtaganden. Civila samhällsorganisationer kan också bildas för att tillhandahålla tjänster till människor som lever i fattigdom. Historiskt har IM ofta identifierat behov och efterfrågan hos grupper som står utanför samhället av olika anledningar och har tillhandahållit sociala tjänster till dessa grupper. I utvecklingsländerna har IM börjat distansera sig från det förhållningssättet och kommer att fortsätta att göra det. Inom tidsramen för den strategiska plattformen kommer IM att fasa ut 8 Pluralism Policy för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer inom svenskt utvecklingssamarbete Regeringskansliet: Stockholm, 2009 IMs strategiska platform

8 åtaganden där vi tillhandahåller tjänster alternativt stärka dem med relevanta komponenter som går i linje med ett rättighetsbaserat förhållningssätt. IM är en ansvarsfull och långsiktig partner till våra samarbetsorganisationer. Därför strävar vi efter att, i dialog med dem, göra relevanta och kontextspecifika förändringar över tid. IMs stöd till det civila samhället bygger på kontextanalyser i varje land. I vissa fall kan tillhandahållande av tjänster åt individer och påverkansarbete gentemot staten kombineras och ömsesidigt förstärkas. Om en organisation ger röst åt sina medlemmar eller deltagare samtidigt som den organiserar tjänster, kan det öka dess legitimitet. Civila samhällsorganisationer med förmåga att föra en konstruktiv dialog med staten kan vara IMs partner och komplettera ett program där IM arbetar behovsbaserat och tillhandahåller tjänster. I vissa situationer som kräver humanitära insatser, särskilt där staten är bräcklig, ineffektiv eller där den sociala infrastrukturen är begränsad, kan civila samhällsorganisationer vara mer effektiva än myndigheter i att förmedla tjänster till människor. Sådant stöd bör öka deltagarnas kapacitet att organisera sig för att förbättra sin egen situation. I alla dess former bör IMs stöd till civila samhället se till att legitima statliga och politiska institutioner inte undergrävs. Stödet bör utformas så att det inte skapar parallella system, vilket i sin tur skulle underminera statens skyldighet att respektera, skydda och uppfylla individers rättigheter. 5.2 Ett rättighetsbaserat förhållningssätt IM strävar efter att ha ett rättighetsbaserat förhållningssätt till allt vårt arbete, något som understryks och förstärks genom inriktningen i den strategiska plattformen. Det innebär att alla IMs program och åtaganden måste bedömas och utvärderas i ljuset av ett rättighetsbaserat förhållningssätt. Utomlands kommer vi att stödja våra partners i påverkans- och folkbildningsarbete inom våra prioriterade områden, främst genom att delta i strategiska nätverk. Det är en viktig metod för förändring. Syftet är att påverka attityder hos skyldighetsbärare på olika nivåer i samhället och i slutänden att förändra politik och praxis. IM kommer också att folkbilda om dessa frågor i Sverige, med allmänheten och/eller specifika grupper i samhället som målgrupp. I vår kommunikation kommer vi att beskriva individer som rättighetsbärare och som deltagare i de program som vi stöder. De är subjekt i sin egen utveckling snarare än offer som lever i fattigdom och utanförskap. Delaktighet är en grundläggande princip i vår syn på planering, uppföljning, utvärdering, rapportering och lärande. Projekt och program ska bygga på marginaliserade gruppers intressen och de ska involveras i hela programcykeln. Delaktighet handlar också om att ta del av demokratiska och politiska processer, den nationella utvecklingspolitiken inkluderad. IMs strategiska platform

9 Vi kommer att stödja initiativ som skapar mekanismer för ansvarsutkrävande. Vi kommer att stärka individers kapacitet att, i organiserad form, få kännedom om sina rättigheter. Vi kommer även att stärka deras kapacitet att hävda sina rättigheter och att ställa dem till svars som har juridisk och moralisk skyldighet att se till att rättigheterna uppfylls. Vi kommer att säkerställa att program med IM-stöd grundar sig på verklig förståelse av vad de bakomliggande orsakerna till problemen är. I största möjliga utsträckning bör IMs insatser rikta sig mot strukturella orsaker till problem och inte till dess symptom. 5.3 Perspektiv som ska genomsyra vår verksamhet IM har två perspektiv som ska genomsyra alla våra program: jämställdhet och miljö- och klimatmässig hållbarhet. Jämställdhet och miljö- och klimatmässig hållbarhet är förutsättningar för hållbar utveckling och minskad fattigdom. IM fokuserar på det faktum att majoriteten av världens befolkning som lever i fattigdom och utanförskap är kvinnor och flickor. Ett genusperspektiv innebär att vi identifierar och utmanar traditionella och kulturella strukturer samt maktstrukturer som diskriminerar på grund av kön. Miljö- och klimatmässig hållbarhet innebär att vi bör ta hänsyn till att jordens resurser är begränsade och att klimatförändringarna kommer att ytterligare förvärra den ojämna fördelningen av tillgängliga resurser. Vi kommer att minimera de negativa effekterna av vårt arbete på miljö och klimat. Vi strävar efter att använda rena och effektiva energikällor och vi stödjer aktiviteter inom våra program som motverkar miljöförstöring och klimatförändringar. 5.4 Kapacitetsutveckling Vi kommer att använda vår långa tradition som civil samhällsorganisation i våra samarbetsrelationer. Att stärka det civila samhället är en viktig komponent i alla våra program och ett sätt att nå våra övergripande mål. Vi stödjer partners med organisations- och kapacitetsutveckling. Vi stärker deras förmåga att tillsammans med deltagarna identifiera problem som påverkar deras liv och att hitta hållbara lösningar. Det är viktigt för oss att organisationerna blir oberoende av IM och det styr vårt arbete för kapacitetsutveckling. IMs insatser ska grundas på våra partners egna prioriteringar. Vårt stöd kommer därför att formas utifrån varje partners specifika behov. Dessutom kommer vi att stärka vår egen kompetens inom vissa områden, bland annat inom strategisk planering, programhantering, metodutveckling och ekonomistyrning, vilket inkluderar insamling och antikorruptionsinsatser. Att skapa möjligheter till utbyte och lärande är en central metod genom vilken IM kan tillföra mervärde till programmen. IMs strategiska platform

10 Våra partners bör se till att de stärker deltagarnas kapacitet att organisera sig, för att deltagarna ska kunna förbättra sina levnadsvillkor. Våra partners bör också se till att de ökar deltagarnas kunskaper om sina rättigheter och att de stärker deltagarnas möjligheter att kollektivt kräva rättigheterna. I Sverige kommer vi att stärka våra volontärers kapacitet. Syftet är att öka deras möjligheter att bidra till IMs verksamhet i Sverige och till att öka kännedomen om frågor som berör IM och våra partners. 5.5 Biståndseffektivitet För att bidra till biståndseffektivitet kommer IM att arbeta i linje med principerna i Parisdeklarationen och Handlingsplanen från Accra (AAA) (se bilaga A). Det innebär ett åtagande från IM att öka andelen programinsatser i vårt utvecklingssamarbete. IM har nolltolerans mot korruption och accepterar inte att de resurser vi har till förfogande missbrukas. IM är en lärande organisation som använder system och rutiner för att underlätta kommunikation och garantera en hög kvalitet i vår planering, uppföljning, utvärdering och rapportering. IM kommer att uppmuntra civila samhällsorganisationer på nationell och internationell nivå att öka effektiviteten i sin verksamhet. IM värdesätter ansvar, insyn och öppenhet gentemot deltagare och givare när det gäller hur medel har använts och resultat uppnåtts. 6. Var vi arbetar 6.1 Faktorer som avgör var vi arbetar IM har för närvarande verksamhet i fyra regioner samt i Sverige: Europa/Mellanöstern, Centralamerika, södra Asien och södra Afrika. För att vara kostnadseffektiva och göra skillnad kommer vi att koncentrera vårt arbete geografiskt för att uppnå så stor effekt som möjligt med tillgängliga resurser. Det betyder också att vi inte ska sprida vår verksamhet inom en region. Vi ska se till att våra administrativa kostnader i ett land är begränsade i relation till våra övergripande programkostnader. Följande kriterier kommer att avgöra var vi arbetar: IMs möjlighet att göra skillnad. Vi ska göra en grundlig kontext- och aktörsanalys för att säkerställa att IM kan skapa ett mervärde och göra skillnad inom våra prioriterade verksamhetsområden i landet/regionen. IM bör inte arbeta i länder där det finns en hög koncentration av utvecklingsaktörer inom våra prioriterade områden. IMs strategiska platform

11 Nivå av fattigdom och utanförskap. IM ska arbeta i utvecklingsländer och i Sverige. När vi väljer regioner och länder att arbeta i kommer vi inte bara titta på BNP per capita, utan även på andra mått för fattigdom såsom Human Development Index, och andra mått som visar i vilken utsträckning grupper inom våra prioriterade verksamhetsområden är exkluderade. Ekonomiska överväganden. Vi ska ta hänsyn till kostnadseffektivitet inklusive kostnadssituationen i landet och den geografiska närheten till våra andra verksamhetsländer i en region. Vi ska också analysera möjligheterna att samla in pengar både från enskilda och institutionella givare. 6.2 Faktorer som avgör när vi lämnar ett land/en region Som en del av varje ny strategisk planeringsperiod ska IM bedöma den fortsatta närvaron i ett land/region. IMs finansiella situation avgör hur många regioner och länder IM ska ha verksamhet i. I vilken grad målen för våra program i landet/regionen har uppnåtts eller kan uppnås utan stöd från IM kommer att spela en avgörande roll. Utöver det bör de kriterier som nämns under Punkt 6.1 vägleda oss i bedömningen. 6.3 Kriterier för humanitära insatser IMs arbete är främst av långsiktig karaktär. Ibland uppstår dock akuta situationer. Katastrofer orsakas ofta av naturfenomen och under de kommande åren kan vi komma att se en ökning på grund av klimatförändringarna. IM kan anslå extra medel om och när katastrofen drabbar ett område där vi arbetar. 7. Att säkra våra ekonomiska resurser IM är en organisation med en lång tradition av insamling från enskilda och institutionella givare. Hittills har den största delen av våra medel kommit från enskilda givare. För att säkra organisationen och vår verksamhet behöver vi öka vår finansieringsbas. En större variation av insamlingsmetoder kommer att eftersträvas med en trolig ökning av medel från institutionella givare. IMs strategi för insamling ska omfatta individuella givare, institutionella givare och företagsgivare. Det innebär att våra system för planering och rapportering måste ta hänsyn till olika typer av finansieringskällor. Insamling ska diskuteras tidigt i planeringen av nya insatser, och ta hänsyn till risker och fördelar förknippade med olika typer av insamlingsmöjligheter. IM ska förstärka och förbättra vår externa kommunikation både i Sverige och utomlands. För att lyckas öka vår finansieringsbas är det viktigt att vi stärker vårt varumärke på ett strategiskt sätt. Ett växande antal människor bör kunna uppge att de har hört talas om IM och ha en relevant bild av organisationen. Alla våra medarbetare är en del av vad som utgör IM och är därmed delaktiga i att marknadsföra och kommunicera IMs varumärke och värdegrund. Det IMs strategiska platform

12 innebär att IM måste ha särskild kompetens inom varumärkesbyggande, kommunikation och insamling på huvudkontoret och även på fältkontoren. Vi måste kunna visa våra givare att vi når goda resultat på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att vara tematiskt och geografiskt fokuserade, kan vi kontinuerligt stärka vår kompetens inom verksamhetsområdena och använda våra resurser på ett kostnadseffektivt sätt. Följande kriterier ska vara vägledande för att avgöra vilka institutionella givare eller grupper av enskilda givare vi ska prioritera: I vilken grad givarens krav och strategier ligger i linje med IMs strategier. Möjligheterna för regelbundet och långsiktigt givande. Administrationskostnad i relation till intäkt i ett långsiktigt perspektiv. Vårt insamlingsarbete bör inte begränsas till Sverige. Fältkontoren bör ansöka om medel från institutionella givare. De bör komplettera och inte konkurrera med våra partnerorganisationers insamling. Ett sätt att stärka IM som organisation och att säkra ekonomiska resurser kan vara att samarbeta med andra relevanta aktörer och nätverk inom vår bransch. Vid slutet av den strategiska plattformens livslängd, är vår målsättning att IM på ett hållbart sätt ska ha ökat sin insamling med femtio procent, jämfört med IMs strategiska platform

13 Bilaga A Biståndseffektivitet IM ska främja biståndseffektivitet. Genom att tillämpa principerna i Parisdeklarationen och Handlingsplanen från Accra (AAA), kommer vi att uppmuntra: Ägarskap hos partners Lokalt ägarskap och målgruppens delaktighet bör återspeglas i allt stöd. Vi kommer att uppmuntra våra samarbetspartners att bli målstyrda och utveckla egna långsiktiga strategier för sin verksamhet. Anpassning Vi strävar efter att anpassa vårt stöd till våra lokala partners strategiska planer och rutiner. De bör i sin tur gå i linje med nationella strategier och policys. Harmonisering Vi kommer att försöka samordna vår verksamhet med andra givare som stöder samma partner. I största möjliga utsträckning bör vi försöka harmonisera våra rutiner och dela information med andra parter genom hela programcykeln. På så sätt vill vi öka transparensen i stödet. Resultat Vi ska använda oss av resultatstyrning. Vi strävar efter att kontinuerligt följa upp, utveckla och förbättra vårt arbete. Ömsesidigt ansvarstagande IM och våra partners är ömsesidigt ansvariga. Vi är ansvariga gentemot deltagarna i våra program och våra respektive medlemmar och givare. Vi kommer att kontinuerligt utvärdera vårt arbete och gör granskningar, studier och utvärderingar tillgängliga för allmänheten i Sverige och i de länder där vi verkar. Förutsägbarhet Vi kommer att ingå fleråriga finansieringsavtal med våra partners för att möjliggöra för dem att planera långsiktigt. Vi strävar efter att tillhandahålla basbudgetstöd, snarare än projektstöd. IMs strategiska platform

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Resultatstrategi för Bangladesh

Resultatstrategi för Bangladesh Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

inom hållbar social utveckling

inom hållbar social utveckling Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling 2018 2022 Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb:   Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.052 Regeringsbeslut för Guatemala togs 2016-10-06.

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige Volontärpolicyn syftar till att skapa trygghet och tydlighet för alla som bidrar till IMs arbete i Sverige. Volontärpolicyn fungerar som ett stöd för dig som

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Policy för Hållbar utveckling

Policy för Hållbar utveckling Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Strategi hållbar fred

Strategi hållbar fred Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Moçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique 2015 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.019 Regeringsbeslut

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Värdegrund Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:59 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 april 2017 Dokumentet gäller för: alla nämnder

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program

RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver

Läs mer

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet. Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning

Läs mer

Utkast Idéprogram IM, Individuell Människohjälp September 2016 Får ej ändras och spridas. Kommentarer skickas till

Utkast Idéprogram IM, Individuell Människohjälp September 2016 Får ej ändras och spridas. Kommentarer skickas till Idéprogram utkast IM, Individuell Människohjälp 1. Inledning 2. IMs identitet, vision och värdegrund 3. IMs uppdrag och utvecklingsteori 4. IMs förändringsteori 5. Så här arbetar IM 6. Avslutning 1. Inledning

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy Verksamhetspolicy Datum: 2018-03-27 Version: 01 Verksamhetspolicy Scandi Bulk ABs främsta ledord är att alltid vara en pålitlig partner. Vi ska alltid uppfylla de relevanta krav som ställs på oss. Det

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté

Läs mer

Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper

Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper Prioritetsområde I: KVINNORS OCH FLICKORS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER HAR FÖRBÄTTRATS Projektet/programmet

Läs mer

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.

Läs mer

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter. NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1 Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer