EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande: Ivo Belet DT\ doc PE v01-00

2 Gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet ( Vad är Europeiska audiovisuella observationsorganet? Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallt observationsorganet) bildades Det är anslutet till Europarådet. Det är det enda organ som har till syfte att samla in och sprida information om den audiovisuella industrin i Europa. År 1997 beslutade Europarådet att fortsätta observationsorganets verksamhet på obestämd tid. Observationsorganet har 37 medlemmar (36 länder + Europeiska gemenskapen). I observationsorganet företräds EG av Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för informationssamhället och medier). Utöver alla 27 EU-medlemsstater är även Albanien, Liechtenstein, Ryssland, Schweiz, före detta jugoslaviska republiken Makedonien (Fyrom), Kroatien, Turkiet, Island och Norge medlemmar. Slutligen finns det tre observatörer: det franska kultur- och kommunikationsministeriet (Ministère de la Culture et de la Communication (CNC)), avdelningen för medieutveckling under Frankrikes premiärminister (Direction du développement des médias (DDM)) och Europarådet (mediedivisionen). Observationsorganet bildades inom ramen för Europarådet genom ett så kallat partial and enlarged agreement. Observationsorganets syften Observationsorganet har två syften. För det första ska observationsorganet samla in, bearbeta och sprida relevant information om den audiovisuella industrin i Europa. Organet gör denna information tillgänglig för alla relevanta aktörer inom sektorn (informationsspridning). För det andra ska observationsorganet bidra till bättre förståelse för de audiovisuella marknaderna (marknadsinsyn). Observationsorganet utför en rad tjänster. Det publicerar rapporter och onlinepublikationer, det erbjuder onlinetjänster, det utvecklar och administrerar olika relevanta databaser och organiserar konferenser och seminarier. Dessa tjänster utförs i princip mot betalning. Observationsorganet tillhandahåller ett brett spektrum av information. Det sprider bland annat information om lagstiftningsbeslut och rättspraxis, finansiell information, kvalitativ och statistisk information om marknadssärdrag och arbetar med metoden information mapping (vem informerar om vad och till vem?). Det rör sig således framför allt om dels marknadsoch finansfrågor, dels juridiska frågor. Observationsorganet riktar sig till audiovisuella experter, beslutsfattare, journalister, vetenskapsmän, forskare, jurister, rådgivare m.fl. Dessa kan i princip delas in i tre olika kategorier: den audiovisuella sektorn, tjänstesektorn för den audiovisuella sektorn (stöd) och politiska beslutsfattare på olika nivåer. Observationsorganets finansiering Observationsorganet finansieras med medel från olika källor. Dessa fastställs i observationsorganets stadgar. PE v /5 DT\ doc

3 Förutom obligatoriska och frivilliga bidrag från medlemmarna får observationsorganet även in pengar genom försäljning av sina produkter och tjänster. Dessa utgör i genomsnitt knappt 10 procent av den totala budgeten. Medlemmarnas bidrag står årligen för mellan 80 och 90 procent av finansieringen. Resten av budgeten består av gåvor, donationer och ränteinkomster. Europeiska gemenskapens medverkan i observationsorganet Europeiska gemenskapen har varit medlem av observationsorganet sedan 2000 men spelade en viktig roll redan när observationsorganet bildades. EG:s medverkan formaliserades genom rådets beslut 1999/784/EG på grundval av artikel i EG-fördraget. I denna artikel hänvisas det till gemenskapsinsatser inom industrisektorn. EG:s medverkan i observationsorganet föregicks av en anpassning av stadgarna och de finansiella bestämmelserna. År 1999 beslutades att gemenskapen skulle medverka i observationsorganet i fem år. År 2004 beslutades att denna period skulle förlängas med två år (Europaparlamentets och rådets beslut 2239/2004/EG). År 2006 förlängdes medverkan ännu en gång. Den omfattar nu hela löptiden för stödprogrammet för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (till och med den 31 december 2013). Genom detta beslut (Europaparlamentets och rådets beslut 1718/2006/EG) integreras medverkan i observationsorganet i ett bredare stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn. I beslutet från 2004 (om förlängning av gemenskapens medverkan) uppmanades kommissionen att stärka observationsorganets kapacitet att följa upp ny utveckling på multimedieområdet och ny teknik. Dessutom uppmanades kommissionen att samla in och sprida specifik och systematisk information om alla slags begränsningar som hindrar den fria rörligheten för audiovisuella varor och tjänster. Avslutningsvis uppmanades kommissionen att samla in data om tjänster till stöd för personer med funktionshinder (exempelvis programtextning o. dyl.). Under de gångna åren utvecklades EG-bidraget från knappt euro 1999 till ungefär euro Media 2007 har en total budget på 755 miljoner euro för perioden Varje år reserveras 5 procent för horisontella åtgärder, däribland medverkan i observationsorganet. I sitt ursprungliga förslag utgick Europeiska kommissionen från ett årligt bidrag på euro. Den exakta anslagsfördelningen avgörs av Mediakommittén (artikel 11). Syftet med EG:s medverkan Ett av huvudskälen till EG:s medverkan i observationsorganet är att observationsorganets verksamhet anses bidra till ökade konkurrensmöjligheter för gemenskapens audiovisuella industri. Spridningen av audiovisuella varor hindras exempelvis ofta av bristande kunskap om olikheter i den nationella lagstiftningen. Observationsorganet bidrar till att övervinna dessa hinder genom att förse alla relevanta aktörer med systematisk information. DT\ doc 3/5 PE v01-00

4 Kommissionen framhåller dessutom att informationsspridning och marknadsinsyn hjälper marknadsaktörerna i deras investeringsbeslut och ger de lagstiftande instanserna nya insikter. Avslutningsvis omfattar observationsorganet även ett stort antal länder som inte är EU-medlemmar. Observationsorganet ger därför även det europeiska näringslivet värdefull marknadsinformation. Slutrapport Enligt artikel 4 i beslutet om gemenskapens medverkan i observationsorganet är kommissionen skyldig att överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av detta beslut (och således om EG:s medverkan i observationsorganet). En sådan rapport ska läggas fram före utgången av det tredje året efter ikraftträdandet av tillträdelsebeslutet och vid utgången av detta besluts giltighetstid. En första rapport överlämnades 2002 (KOM(2002)0619). På grund av förlängningen av EG:s medverkan är det tänkt att slutrapporten ska komma i början av I rapporten från 2007 kommer kommissionen fram till att gemenskapens medverkan bör ses som något positivt. Genom sin specifika informationsinsamling och sina publikationer har observationsorganet växt ut till en huvudkälla till ekonomisk och rättslig information [...] inom de olika grenarna av den audiovisuella branschen. Detta gäller både privata och offentliga aktörer. Kommissionen framhåller vidare att en av observationsorganets värdefullaste tillgångar är dess förmåga att etablera och upprätthålla effektiva nätverk av vetenskapliga partner. Nätverken bidrar till kvaliteten på observationsorganets ekonomiska och rättsliga analyser. Anmärkningar unik informationskälla Det är viktigt att understryka att observationsorganet är det enda paneuropeiska icke-statliga organet i Europeiska unionen som oberoende samlar in och sprider information om den audiovisuella sektorn. Marknadsanalyserna och informationen om marknadsutvecklingen är en unik källa till information för politiska beslutsfattare och för den audiovisuella sektorn. Det ger bland annat medlemsstaterna möjlighet att bedöma den egna situationen i en europeisk kontext. begränsad geografisk spridning av försäljning av publikationer Av det kommissionsarbetsdokument SEK(2006)1806 som åtföljer rapporten framgår att observationsorganets kunder (437 organisationer) under de åtta första månaderna 2006 framför allt kom från de gamla medlemsstaterna. Ungefär 67 procent av dessa kunder återfinns i endast nio medlemsstater (Belgien, Luxemburg, Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Storbritannien). Övriga europeiska länder (medlemsstater och icke medlemsstater) står blott för 26 procent av observationsorganets kunder. PE v /5 DT\ doc

5 En större spridning av observationsorganets information skulle gynna den audiovisuella sektorn i gemenskapen. Vad beror detta förhållande på, och ägnas denna fråga särskild uppmärksamhet? problemområden för parlamentet 2004 Vid förlängningen av EG:s medverkan gjorde parlamentet vissa anmärkningar i skälen till beslutet. Parlamentet ansåg att observationsorganets kapacitet att följa upp ny utveckling måste stärkas. Parlamentet hävdade också att observationsorganet skulle kunna ge ett värdefullt bidrag genom att informera om de många skillnaderna i den nationella skatte- och arbetsrättslagstiftningen, upphovsrättslagstiftningen och konsumentskyddslagstiftningen. Avslutningsvis uppmanades observationsorganet att samla in uppgifter om nivån på de tv-tjänster som erbjuds till personer med funktionshinder (exempelvis programtextning, talade kommentarer och teckenspråk). Kommissionen tar inte uttryckligen upp dessa frågor i sin rapport. Det krävs därför ytterligare undersökningar för att se om dessa ämnen verkligen har ingått och kommer att ingå i observationsorganets verksamhet. ny utveckling Det är oerhört viktigt att observationsorganet noga följer ny utveckling. Framför allt utvecklingen på onlineområdet måste uppmärksammas ordentligt, bland annat mediekonvergens, tv-spel, statliga tv-bolags utveckling (och deras verksamhet i onlinevärlden), försäljning av audiovisuella verk över Internet, mediekompetens. kundtillfredsställelse Hur ser sektorn och hur ser kunderna på observationsorganets information och tjänster? Vore det inte läge för en kundundersökning? Hur skulle observationsorganet kunna optimera sin handläggning av frågor? Styrs observationsorganet på ett tillräckligt flexibelt sätt? Vore det bra med en extern analys för att ytterligare bygga ut observationsorganet till ett audiovisuellt tjänste- och kunskapscentrum som är effektivt, tillgängligt och rakt igenom användarvänligt? Webbplatsen och trycksakerna, vars innehåll är fantastiskt, skulle må bra av en ny layout. Skulle observationsorganet kunna göra informationen om finansiella stödmöjligheter mer tillgänglig via sin webbplats? DT\ doc 5/5 PE v01-00