Ägardirektiv för de kommunala bolagen

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Anders Dahlén, Datum Ks/2013: Övergripande direktiv/policy/gemensamma frågor Ägardirektiv för de kommunala bolagen Sammanfattning Ägardirektiven för Kristinehamnsbostäder AB och Kristinehamns Energi AB upphörde att gälla respektive Nya ägardirektiv har arbetats fram och kompletterats med ägardirektiv för AB Kristinehamns Industrifastigheter samt Riktlinjer för styrning som reglerar relationen mellan ägaren (kommunen) och bolagen. Arbetet har genomförts i dialog med bolagen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ägardirektiv för Kristinehamnsbostäder AB Ägardirektiv för AB Kristinehamns Industrifastigheter Ägardirektiv för Kristinehamns Energi AB Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta - Ägardirektiv för Kristinehamnsbostäder AB Ägardirektiv för AB Kristinehamns Industrifastigheter Ägardirektiv för Kristinehamns Energi AB Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Skickas till De kommunala bolagen Anders Dahlén Kommunchef KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 1 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2 11 januari 2013 Ägardirektiv för Kristinehamnsbostäder AB För den verksamhet som bedrivs i Kristinehamnsbostäder AB, nedan kallat Bolaget, gäller förutom kommunens gemensamma Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag och andra policydokument även dessa särskilda ägardirektiv utfärdade av kommunfullmäktige i Kristinehamn den 28 februari 2013, och fastställda av bolagsstämma i Bolaget den [dag månad år]. Dessa ägardirektiv gäller i förekommande fall även för Bolagets dotterbolag. Verksamhetens syfte Bolagets syfte är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget är kommunens verktyg för att uppnå detta mål. Verksamhetens inriktning Allmänt Bolaget och dess dotterbolag ska på affärs- och miljömässiga principer: - uppföra, förvärva, äga och förvalta bostads-, affärs-, och förvaltningsfastigheter med tillhörande affärslokaler, - äga, förvalta, utveckla, producera, förvärva och avyttra bostäder anpassade till särskilda behov till exempel för personer inom särskilt utsatta grupper, - aktivt bidra till utveckling av bostadsområden och stadsdelar, - arbeta för att en kommersiell och samhällelig service finns i bostadsområden och stadsdelar, - arbeta för att utveckla och förbättra kvaliteten i tillhandahållna tjänster, samt - verka för ett effektivt energiutnyttjande. Fastighetsbeståndet Bolagets lägsta vakansnivå bör vara sådan att den medger en tillfredsställande rörlighet på bostadsmarknaden i kommunen. Vid förväntad bostadsbrist ska Bolaget ha beredskap att tillgodose efterfrågan, om det kan ske inom sunda företagsekonomiska principer. Hyresgästinflytande Bolaget ska verka för att dess hyresgäster bereds tillfälle till ett reellt inflytande över boendet. Bolaget ska bidra till att utveckla formerna för de boendes inflytande. Socialt ansvar Bolagets verksamhet ska präglas av ett socialt ansvar för bostadsmarknaden i kommunen och därmed vara en förebild. Detta ska ske i dialog och nära samverkan 2

3 med berörda i kommunen. Den sociala miljön i bostadsområdena ska särskilt uppmärksammas. Verksamhetens mål Verksamhetsmålen ska utformas så att de kan jämföras med Bolagets prestation över tiden samt med andra jämförbara bolag. Bolaget ansvarar för att ta fram jämförelsetal. Bolaget ska med viss periodicitet mäta kundnöjdheten. Ekonomiska och finansiella mål Bolagets soliditet, baserat på justerat eget kapital (d v s bokfört synligt eget kapital och eget kapital-delen av obeskattade reserver), ska vara i nivå med ett riksgenomsnitt för SABO-företag i Bolagets storleksordning, dock lägst 10 %. Bolaget ska också redovisa sin soliditet baserat på ett marknadsvärde av tillgångarna. Bolagets fastigheter ska årligen värderas baserat på marknadsmässiga antaganden. Bolagets avkastningskrav ska baseras på marknadsvärden och utgå från ett marknadsmässigt avkastningskrav med hänsyn tagen till Bolagets befintliga fastighetsbestånd och att Bolaget hyr ut till alla. Avkastnings- och utdelningskravet fastställs årligen i samband med budgetprocessen. Bolaget ska årligen redovisa direktavkastningen på fastighetsinnehavet i jämförelse dels över tiden, dels med övriga liknande kommunala bostadsbolag. Bolagets resultat ska varje år disponeras så att den, i förekommande fall, fastställda värdeöverföringen (utdelningskrav) i form av utdelning till ägaren kan uppfyllas. I övrigt ska resultatdisponering ske i enlighet med vad som anges i Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag. Bolaget ska samverka med kommunens finansförvaltning för att uppnå koncernnytta vad gäller t ex ekonomisystem, likviditet och upplåning. Klimat- och miljömål Bolagets verksamhet ska vara klimat- och miljöanpassad. Bolaget ska upprätta mätbara mål som följs upp årligen. Övrigt Inom ramen för den löpande förvaltningen har Bolaget rätt att genomföra förvärv och försäljningar av fastigheter. För större förvärv eller försäljningar krävs kommunfullmäktiges ställningstagande. Bolaget ska medverka till att koncernnytta kan upprätthållas genom att samverka med kommunens andra helägda bolag. 3

4 11 januari 2013 Ägardirektiv för AB Kristinehamns Industrifastigheter För den verksamhet som bedrivs i AB Kristinehamns Industrifastigheter, nedan kallat Bolaget, gäller förutom kommunens gemensamma Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag och andra policydokument även dessa särskilda ägardirektiv utfärdade av kommunfullmäktige i Kristinehamn den 28 februari 2013 och fastställda av bolagsstämma i Bolaget den [dag månad år]. Dessa ägardirektiv gäller i förekommande fall även för Bolagets dotterbolag. Verksamhetens syfte Bolagets syfte är att främja utvecklingen av näringslivet i kommunen genom att bygga, köpa, förvalta, sälja och hyra ut fastigheter, anläggningar och lokaler. Bolaget är kommunens verktyg för att uppnå detta mål. Verksamhetens inriktning Allmänt Bolaget och dess dotterbolag ska - på affärs- och miljömässiga principer uppföra, köpa, sälja och förvalta fastigheter för industri, hantverk och administration m m. Fastighetsbeståndet Bolagets fastighetsbestånd ska bestå av industri- och tillhörande kontorslokaler i Kristinehamns kommun. Bolaget bör eftersträva en låg vakansnivå. Verksamhetens mål Verksamhetsmålen ska utformas så att de kan jämföras med Bolagets prestation över tiden samt med andra jämförbara bolag. Bolaget ansvarar för att ta fram jämförelsetal. Bolaget ska med viss periodicitet mäta kundnöjdheten. Ekonomiska och finansiella mål Bolagets soliditet, baserat på justerat eget kapital (d v s bokfört synligt eget kapital och eget kapital-delen av obeskattade reserver), ska vara lägst 20 %. Bolaget ska också redovisa sin soliditet baserat på ett marknadsvärde av tillgångarna. Bolagets fastigheter ska årligen värderas baserat på marknadsmässiga antaganden. Bolagets avkastningskrav ska baseras på marknadsvärden och utgå från ett marknadsmässigt avkastningskrav med hänsyn tagen till Bolagets befintliga 4

5 fastighetsbestånd. Avkastnings- och utdelningskravet fastställs årligen i samband med budgetprocessen. Bolaget ska årligen redovisa direktavkastningen på fastighetsinnehavet i jämförelse över tiden. Bolagets resultat ska varje år disponeras så att den, i förekommande fall, fastställda värdeöverföringen (utdelningskrav) i form av utdelning till ägaren kan uppfyllas. I övrigt ska resultatdisponering ske i enlighet med vad som anges i Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag. Bolaget ska samverka med kommunens finansförvaltning för att uppnå koncernnytta vad gäller t ex betalningssystem, likviditet och upplåning. Klimat- och miljömål Bolagets verksamhet ska vara klimat- och miljöanpassad. Bolaget ska upprätta mätbara mål som följs upp årligen. Övrigt Bolaget ska medverka till att koncernnytta kan upprätthållas genom att samverka med kommunens andra helägda bolag. 5

6 11 januari 2013 Ägardirektiv för Kristinehamns Energi AB För den verksamhet som bedrivs i Kristinehamns Energi AB, nedan kallat Bolaget, gäller förutom kommunens gemensamma Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag och i tillämpliga fall andra policydokument även dessa särskilda ägardirektiv utfärdade av kommunfullmäktige i Kristinehamn den 28 februari 2013 och fastställda av bolagsstämma i Bolaget den [dag månad år]. Dessa ägardirektiv gäller även för Bolagets dotterbolag. Bolaget bedriver elnätsverksamhet genom dotterbolaget Kristinehamns Elnät AB samt fjärrvärmeverksamhet genom dotterbolaget Kristinehamns Fjärrvärme AB. Dotterbolaget Kristinehamns Energi Fastighets AB äger och förvaltar fastigheter som i huvudsak används i energikoncernens verksamhet. Verksamhetens syfte Kristinehamns kommun har behov av god infrastruktur inom el och värme till attraktiva priser, med god leveranssäkerhet och med beaktande av miljö och klimataspekterna. Kristinehamns Energi AB och dess dotterbolag ska vara viktiga verktyg och resurser för kommunen inom dessa områden. Verksamhetens inriktning Allmänt Bolaget och dess dotterbolag ska: - anskaffa, distribuera och sälja fjärrvärme inom Kristinehamns kommun, - inom sitt nätkoncessionsområde bedriva elnätsverksamhet, - tillhandahålla tjänster inom områdena energi, klimat och miljö, - verka för strategisk utveckling av nya affärsområden inom energi, miljö och klimat och därmed förenliga tjänster och produkter, - äga, förvalta och hyra ut fastigheter och anläggningar och utrustning för distribution av energi, - för sin drift särskilt beakta speciallagstiftningen inom elnätsverksamhet och fjärrvärmeverksamhet. Bolaget ska vidare, i samverkan med kommunen, utreda om verksamheten kan och bör utvecklas och utvidgas med bl a värme- och elkraftproduktion. Verksamhetens mål Verksamhetsmålen ska utformas så att de kan jämföras med Bolagets prestation över tiden samt med andra jämförbara bolag. Bolaget ansvarar för att ta fram jämförelsetal. Bolaget ska med viss periodicitet mäta kundnöjdheten. 6

7 Ekonomiska och finansiella mål Bolaget ska drivas på affärsmässiga grunder med långsiktiga ekonomiska mål och med beaktande av samhällsnyttan för medborgare och näringslivet. Bolagets soliditet för energikoncernen, baserat på justerat eget kapital (d v s bokfört synligt eget kapital och eget kapital-delen av obeskattade reserver), ska vara lägst 25 %. Bolaget ska också redovisa sin soliditet baserat på ett marknadsvärde av tillgångarna. Bolaget ska värderas vid inledningen av respektive mandatperiod baserat på marknadsmässiga antaganden. Bolagets avkastningskrav ska baseras på tillgångarnas marknadsvärden och utgå från ett marknadsmässigt avkastningskrav. Avkastnings- och utdelningskravet fastställs årligen i samband med budgetprocessen. Bolagets resultat ska varje år disponeras så att den, i förekommande fall, fastställda värdeöverföringen (utdelningskrav) i form av utdelning till ägaren kan uppfyllas. I övrigt ska resultatdisponering ske i enlighet med vad som anges i Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag. Bolaget ska samverka med kommunens finansförvaltning för att uppnå koncernnytta vad gäller t ex ekonomisystem, likviditet och upplåning. Klimat- och miljömål Bolagets verksamhet ska vara klimat- och miljöanpassad. Bolaget ska upprätta mätbara mål som följs upp årligen. Övrigt Bolaget ska medverka till att koncernnytta kan upprätthållas genom att samverka med kommunens andra helägda bolag. 7

8 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Antal sidor: 9 8

9 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Innehåll 1. Inledning Syftet med riktlinjerna 1 2. Lagliga förutsättningar 1 3. Förutsättningar för styrning Styrdokument Bolagsordning Ägardirektiv Riktlinjer för styrning Informella avstämningar 3 4. Rollfördelningen mellan kommunen, bolagen och de olika bolagsorganen Kommunfullmäktiges roll Kommunfullmäktiges ställningstagande Kommunfullmäktiges godkännande Övriga frågor som ankommer på kommunfullmäktige Kommunstyrelsens roll Styrning Uppsiktsplikt Bolagsstämman Bolagsstyrelsen Styrelsens uppdrag Val av styrelse Bolagets revisorer Lekmannarevisorer 7 5. Modell för uppföljning Budgeten Rapportering och uppföljning under året Årsbokslut Resultatdispositioner 8 6. Årsredovisningen 9 7. Försäkringar 9 8. Kommunalrättsliga principer 9 9. Allmänna handlingar 9 9

10 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Inledning Kristinehamns kommun bedriver bl a energi- och bostads- och annan fastighetsverksamhet i aktiebolagsform. Stora ekonomiska värden är samlade i bolagen. Den i bolag bedriva verksamheten skall tillsammans med övrig kommunal verksamhet, direkt eller indirekt skapa nytta för kommunen eller medborgarna och falla inom den kommunala kompetensen. Bolagsverksamheten skall därför samordnas med kommunens övriga verksamhet så långt det är möjligt och lämpligt för att därigenom uppnå ett effektivt resursutnyttjande. Styrning av bolagsverksamheten förutsätter en aktiv och innehållsrik kommunikation mellan kommunen och bolagen. 1.1 Syftet med riktlinjerna Dessa riktlinjer ska tillsammans med övriga styrdokument vara ett verktyg för kommunens styrning av de majoritetsägda bolagen och ett sätt att stimulera till kommunikation mellan ägaren och bolagens ledningar. Riktlinjerna ska även tydliggöra rollfördelningen mellan kommunen, bolagsstämman, styrelsen, ledningen, revisorerna och lekmannarevisorerna i respektive bolag. Därutöver anger riktlinjerna de lagliga förutsättningarna för att driva kommunal verksamhet i bolagsform. 2. Lagliga förutsättningar I 3 kap 16 kommunallagen anges förutsättningarna för att överlämna kommunala angelägenheter till ett aktiebolag. Bestämmelsen innebär att den verksamhet som överlämnas till bolaget ska falla inom den kommunala kompetensen och att risken för kompetensöverskridande ska vara liten. (Se vidare avsnitt 8). Av 3 kap 17 kommunallagen följer särskilda krav när kommunen väljer att bedriva verksamhet i ett helägt aktiebolag. Bestämmelsen innebär att 1) det kommunala ändamålet med verksamheten ska anges i bolagsordningen (syfte och verksamhetsföremål), 2) fullmäktige ska utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor, 3) fullmäktige ska ges rätt att ta ställning innan bolaget fattar beslut i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. När dessa riktlinjer upprättades hade kommunen inget bolag som ägdes tillsammans med någon annan (delägt bolag). Om kommunen i framtiden skulle bli delägare i ett bolag ska 10 1

11 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag enligt 3 kap 18 kraven i 17 tillämpas i en omfattning som är rimlig med hänsyn till ägarförhållandena, aktieägaravtal och andra avtal, och verksamhetens inriktning och omfattning i övrigt. 3. Förutsättningar för styrning Kristinehamns kommun ska styra sina bolag dels formellt genom olika styrdokument och dels informellt genom kommunikation. Följande utgångspunkter gäller för att utveckla en aktiv ägarstyrning i samarbete med bolagen: - Verksamhetssamordning av den totala kommunala organisationen (nämnder/bolag) - Metoder för styrning och ledning med bolags- och helhetsperspektiv - Skapa en gemensam kultur för den totala kommunala organisationen - Fortlöpande utveckla nya och passande former för bolagsfrågor - Kristinehamns kommuns bolag ska bedriva sin verksamhet i enlighet med aktiebolagslagen och annan tillämplig speciallagstiftning och med iakttagande av de styrdokument enligt nedan som kommunfullmäktige utfärdar. 3.1 Styrdokument Bolagen inom Kristinehamns kommun drivs med hjälp av ett antal styrdokument. Dessa beskrivs i detalj nedan. För bolagen finns detta dokument, Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag. Dokumentet beskriver gemensamma regler och principer för styrningen av bolagen. För bolagen finns också en bolagsordning, vars innehåll är reglerat i lag, samt specifika ägardirektiv Bolagsordning Bolagsordningen är det grundläggande dokumentet i varje aktiebolag och utgör bindande direktiv för bolagets förvaltande organ och för revisorerna. Vad bolagsordningen ska innehålla är reglerat i lag. För kommunala bolag skall i bolagsordningen förutom föremålet för bolagets verksamhet även anges det kommunala ändamålet med verksamheten. Såväl föremål som ändamål ska fastställas med iakttagande av reglerna om kommunal kompetens. Bolagsordningen ska tillsammans med ägardirektivet ge underlag för att bolagets verksamhet ska kunna ha en affärsmässig inriktning inom ramen för gällande lagstiftning. Bolagsordningen ska godkännas av kommunfullmäktige och fastställas av bolagsstämman. 11 2

12 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Ägardirektiv I ägardirektiv avser ägaren dels att tydliggöra bolagsordningens beskrivning av föremålet för bolagets verksamhet och dels utveckla hur ändamålet med verksamheten ska uppnås. Det gäller både verksamhetens mål och ekonomiska mål. Där det är tillämpligt ska bolagen i övrigt följa av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen från tid till annan beslutade mål, riktlinjer, direktiv och övriga styrdokument, under förutsättning att dessa inte strider mot bolagsordningen, tvingande lag eller annan författning. Gemensamt för alla bolagen gäller att de ska medverka till att utveckla kommunen som en attraktiv bostads- och näringslivsort. Bolagen förutsätts följa kommunens miljömål och energiplan. Beslut om avvikelse ska tas i kommunfullmäktiges budgetbeslut. Kommunfullmäktige utfärdar ägardirektiv för bolagen. Ägardirektiven utformas i samråd mellan respektive bolag och kommunstyrelsen. Ägardirektivet ska fastställas av bolagsstämman i respektive bolag Riktlinjer för styrning Utöver bolagsordning och ägardirektiv utfärdar kommunfullmäktige dessa gemensamma Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag, vilka i tillämpliga delar gäller för samtliga kommunens bolag. Riktlinjerna ska fastställas av bolagsstämman i respektive bolag och blir därefter juridiskt bindande för bolagen. 3.2 Informella avstämningar Utöver ovan nämnda formella styrdokument, samt de möten mellan kommunstyrelsen och respektive bolag enligt avsnitt 5.1 och 5.2, kan ägaren utöva en informell avstämning i form av samråd och kommunikation med bolagen. Ägaren representeras i detta avseende av kommunchefen och kommunens ekonomichef som ska ha återkommande kommunikation med respektive bolag. Vid sådan kommunikation kan behandlas frågor om och avstämning ske av bland annat bolagets mål, strategier, planer, samt uppföljning av verksamheten. 4. Rollfördelningen mellan kommunen, bolagen och de olika bolagsorganen Kommunfullmäktige avgör hur ägarfrågorna ska fördelas mellan kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och fastställer denna fördelning i reglemente för kommunstyrelsen. 12 3

13 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Kommunfullmäktiges roll Kommunfullmäktige ska ha helhetsperspektiv på den totala kommunala organisationen. Fullmäktige ska klargöra de strategiska målen för och inriktningen av bolagens verksamhet genom verksamhetsmässiga och ekonomiska ägardirektiv. Fullmäktige ska ha en öppen kommunikation med bolagen genom att de ges möjlighet att redogöra för sina respektive verksamheter Kommunfullmäktiges ställningstagande Som framgår av avsnitt 2 ställer kommunallagen krav på att fullmäktige ska ges rätt att ta ställning innan bolagen fattar beslut i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Hit hör: - Större strategiska investeringar - Åtgärder som innebär ny inriktning eller start av verksamhet inom nytt affärseller verksamhetsområde för bolaget - Större förvärv eller försäljning av fastigheter Vad som omfattas av punkterna ovan ska bolagen bedöma i samråd med kommunstyrelsen. Eventuella övriga frågor som ska underställas kommunfullmäktige för ställningstagande anges i de särskilda ägardirektiven för respektive bolag Kommunfullmäktiges godkännande Bolagen ska inhämta kommunfullmäktiges godkännande innan någon av följande åtgärder beslutas: - Ändring av bolagsordningen - Ändring av aktiekapitalet - Bildande av bolag eller förvärv av aktier eller andelar i företag oavsett värde samt försäljning eller avveckling av aktier eller andelar i företag till betydande värde, om inte särskilt undantag lämnats i respektive bolags ägardirektiv - Deltagande i emission eller lämnande av ägartillskott eller dylikt till företag - Med affärstransaktioner av betydande värde enligt ovan avses sådana åtgärder som med hänsyn till arten och omfattningen av respektive bolags verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. 13 4

14 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Vad som omfattas av punkterna ovan ska bolagen bedöma i samråd med kommunstyrelsen Övriga frågor som ankommer på kommunfullmäktige Det ankommer på kommunfullmäktige att - utfärda Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag - utfärda ägardirektiv för dotterbolagen - i förekommande fall godkänna aktieägaravtal i delägda bolag - välja styrelse och lekmannarevisorer i de helägda bolagen och i förekommande fall i delägda bolag - utse ägarens ombud samt en ersättare vid bolagsstämma i respektive bolag - besluta om kapitaltillskott - besluta om avkastnings- och utdelningskrav och soliditetsmål (i ägardirektiven) - fastställa grunder för arvode till styrelserepresentanter och lekmannarevisorer - ta ställning till fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamot och VD i de fall revisorerna inte har föreslagit ansvarsfrihet 4.2 Kommunstyrelsens roll Styrning Kommunstyrelsen utövar ägarrollen i kommunens bolag genom att utfärda instruktion för hur ombudet ska rösta på stämman i respektive bolag. Till de frågor som behandlas av stämman hör bland annat att fastställa de av kommunfullmäktige utfärdade ägardirektiven för bolaget Uppsiktsplikt Oavsett vem som utövar ägarrollen har kommunstyrelsen uppsiktsplikt över bolagen enligt 6 kap 1 2 st kommunallagen. Uppsikten gäller främst bolagens ekonomi och hur bolagen efterlever det kommunala ändamålet med verksamheten och ägardirektiven. Kommunstyrelsen har vidare rätt att inspektera bolagen och deras verksamheter. För ändamålet har kommunstyrelsen rätt att ta del av bolagens handlingar och räkenskaper. 14 5

15 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 4.3 Bolagsstämman Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Det är här ägaren utövar sitt i aktiebolagslagen lagstadgade inflytande. Bolagsstämman är även ett forum för bolagets ägare att utöva formell ägarstyrning. Stämman bör ses som ett led i kommunikationen mellan ägare och bolag. Ordinarie bolagsstämma (årsstämman) ska fastställa årsredovisningen (och i förekommande fall koncernårsredovisningen) och besluta om hur bolagets vinst eller förlust ska disponeras samt besluta om ansvarsfrihet för styrelsen och verksställande direktören, under förutsättning att revisorerna har tillstyrkt ansvarsfrihet. Om så inte är fallet ska frågan om ansvarsfrihet avgöras av kommunfullmäktige. Årsstämman ska vidare vart fjärde år välja revisor i bolaget samt fastställa arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorn med suppleanter. Vid bolagsstämma företräds ägaren av ombud. Till justerare vid stämman ska utses någon som har rösträtt på stämman. Protokoll från bolagsstämma ska tillställas aktieägare, styrelseledamöter, revisorer och lekmannarevisorer. Bolagsstämma kan genomföras som stämmosammanträde eller som stämma per capsulam (skrivbordsstämma). Även i sistnämnt fall ska protokoll från stämman upprättas och distribueras enligt ovan. I övrigt skall bolagsstämman hantera i enlighet med och besluta i de ärenden som framgår av aktiebolagslagen och bolagsordningen. 4.4 Bolagsstyrelsen Bolagets styrelse ansvarar enligt aktiebolagslagen för organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter Styrelsens uppdrag Till skillnad från det kommunala förtroendeuppdraget, som bygger på samhällsplikt, är ledamotskapet i en bolagsstyrelse ett sysslomannauppdrag i vilket man civilrättsligt åtar sig att fullgöra ett förvaltningsuppdrag. Styrelseledamoten förbinder sig således att verka för bolagets bästa i enlighet med vad som kommit till uttryck i bolagsordning och ägardirektiv. 15 6

16 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Förutom vad som framgår av aktiebolagslagen och bolagsordningen, samt vad som normalt följer av styrelsens uppgifter i ett aktiebolag, är styrelsens uppgifter att - se till att underställa kommunfullmäktige de frågor som enligt dessa riktlinjer är föremål för fullmäktiges godkännande respektive ställningstagande - se till att aktieägaren informeras om bolagets utveckling och ekonomiska situation - på begäran tillsammans med verkställande direktören vid sammanträde med kommunfullmäktige informera om bolagets verksamhet Val av styrelse Styrelseledamöter väljs av kommunfullmäktige för tiden från den första ordinarie bolagsstämma som hålls efter att val till kommunfullmäktige har förrättats intill slutet av motsvarande bolagsstämma fyra år senare. Valet av styrelse ska anmälas på bolagsstämma. Styrelseledamot ska ha den kunskap om bolagets verksamhet, marknad och omvärldsförutsättningar i övrigt som erfordras för att kunna göra i förhållande till företagsledningen självständiga bedömningar av bolagets angelägenheter och konstruktivt bidra till att fullgöra styrelsens uppgifter. Som huvudregel gäller att bolagens styrelser ska bestå av sju ledamöter. 4.5 Bolagets revisorer Bolagsstämman utser en auktoriserad revisor samt en ersättare för granskning av bolagets räkenskaper och verkställande direktörens och styrelsens förvaltning. 4.6 Lekmannarevisorer För samma tid som för styrelsen ska kommunfullmäktige i de kommunägda företagen utse en lekmannarevisorer samt en ersättare. Valet ska härefter anmälas på bolagsstämma. 5. Modell för uppföljning Den ekonomiska rapporteringen och uppföljningen rörande kommunens bolag ska följa den årsplan som fastställts av kommunstyrelsen. Baserat på årsplanen fastställer kommunstyrelsen årligen en detaljerad tidplan för budget och rapportering för det kommande året. 16 7

17 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Budgeten Årsplanen inleds med att kommunstyrelsen tillställer bolagen budgetinstruktioner. Dessa baseras på kommunens övergripande mål samt specifika mål för bolagen. Baserat på instruktionerna upprättar bolagen budgetar vilka tillställs kommunstyrelsen som därefter sammanställer samtliga budgetar och tillställer dessa kommunfullmäktige. Årligen genomförs möten mellan kommunstyrelsen och respektive bolag för genomgång av förutsättningar och planer för det kommande året, ekonomiutskottet, varvid kommunstyrelsen ansvarar för kallelse och agenda. Mötena utgör en del av budgetprocessen. Kommunfullmäktige fastställer årligen bolagens avkastnings- och utdelningskrav och baserat på kommunfullmäktiges beslut upprättar respektive bolag sin budget. Vid fastställande av utdelningskrav ska hänsyn tas till gällande lagstiftning och övriga regelverk samt respektive bolags soliditetsmål. 5.2 Rapportering och uppföljning under året Bolagen ska underrätta kommunstyrelsen så snart väsentliga avvikelser från planer och budgetar föreligger, varvid vid negativa ekonomiska avvikelser ska redovisas vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas. Bolagen ska rapportera till kommunstyrelsen enligt av kommunstyrelsen fastställda tidplaner, rapportmallar och instruktioner. Kommunstyrelsen sammanställer bolagens rapporter och rapporterar vidare till kommunfullmäktige. 5.3 Årsbokslut Bolagen upprättar och färdigställer helårsboksluten för föregående år och tillställer kommunstyrelsen dessa enligt av kommunstyrelsen fastställda tidplaner, rapportmallar och instruktioner. Årsbokslutet ingår i en årsredovisning som bör vara reviderad och underskriven när den överlämnas till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen sammanställer boksluten samt kommentarer och avrapporterar dessa till kommunfullmäktige. Årligen genomförs möten mellan kommunstyrelsen och respektive bolag inom kommunen för genomgång av föregående år. Kommunstyrelsen ansvarar för kallelse och agenda. Årsstämmor hålls i bolagen normalt under mars månad. I övrigt ska information lämnas när kommunstyrelsen så önskar eller bolagets styrelse finner det lämpligt. 5.4 Resultatdispositioner I samband med de årliga mötena mellan bolagen och kommunstyrelsen angående årsbokslutet ska frågan om resultatdisposition tas upp. Bolagens VD och styrelse ska presentera ett förslag hur resultatet ska disponeras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska antingen godkänna förslaget eller föreslå ändringar. 17 8

18 Kristinehamns kommun Riktlinjer för styrning av Kristinehamns kommuns majoritetsägda bolag Årsredovisningen Den finansiella rapporteringen av bolagets verksamhet ska ske utifrån gällande lagar och förordningar och därutöver ange hur väl bolaget har uppfyllt ägarens ändamål med verksamheten. Årsredovisningen ska bland annat innehålla en redogörelse för hur bolaget uppfyllt ägarens verksamhets- och finansiella mål, så som det beskrivs i ägardirektivet. 7. Försäkringar Bolagen ansvarar för att teckna nödvändiga försäkringar samt att tillse att styrelseledamöter har erforderliga ansvarsförsäkringar. 8. Kommunalrättsliga principer Kommunala bolag har att vid driften av sin verksamhet att i berörda delar iaktta kommunallagens regler (2 kap) om kommuners befogenheter. 9. Allmänna handlingar Tryckfrihetsförordningens regler om rätt att ta del av allmän handling hos myndighet gäller även handlingar hos aktiebolag där kommunen utövar ett bestämmande inflytande. 18 9

19 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(4) Anders Åström Kerstin Gustafsson Datum Reviderad tjänsteskrivelse Ks 2012:279 Kommunstyrelsen En långsiktig lösning för finansiering av samordnartjänst Brottsofferjouren Östra Värmland Sammanfattning Utredningen är genomförd utifrån ett politiskt initiativ och uppdragets innebörd är att hitta en ekonomisk långsiktig lösning för den samordnartjänst som idag finns för verksamheten. Brottsofferjouren Östra Värmland verksamhetsområde innefattar kommunerna Storfors, Filipstad och Kristinehamn. En samförståndslösning mellan kommunerna är därför önskvärt. Brottsofferjouren Östra Värmland (BOJ) är en ideell förening som ger kostnadsfritt stöd, råd och information till alla personer som på något sätt drabbas av brott (brottsoffer, vittnen till brott och anhöriga). Jouren erbjuder detta stöd till alla människor i verksamhetsområdet. BOJ har under den tid föreningen varit verksam årligen ansökt om kommunalt föreningsbidrag. Ansökan om föreningsbidrag till sociala föreningar handläggs inom kommunens socialtjänst. Socialnämndens ansvar för brottsoffer och att dennes närstående får stöd och hjälp regleras i socialtjänstlagen 5 kap 11. Socialnämnden har även ett särskilt ansvar att beakta att kvinnor och/eller barn får stöd och hjälp. Kontakt har tagits med Filipstad och Storfors kommun som beviljar föreningsstöd med 4: - respektive 10:-/invånare. Full kostnadstäckning inkl 1,0 samordnartjänst skulle för Kristinehamns kommun innebära ca 14:50:-/invånare. Någon ekonomisk samförståndslösning kommunerna emellan har inte hittats. Med anledning av detta har inget förslag till beslut lämnats utan ärendet lämnas öppet för diskussion. Beslutsunderlag Uppdrag Brottsofferjouren Ekonomisk redovisning, bilaga 1-4 c:\documents and settings\linn\lokala inställningar\temp\ks_2012_279 - reviderad tjänsteskrivelse ver 1{fcfe-6a ce93-000e-a101}.doc KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

20 2 Ansökan om föreningsbidrag/verksamhetsbidrag, bilaga 5 Brottsofferarbete i Östra Värmland, bilaga 6 Verksamhetsberättelse 2011, bilaga 7 Verksamhetsplan 2012, bilaga 8 Tjänsteskrivelse Förtydligande till tjänsteskrivelsen Ärendet Brottsofferjouren Östra Värmland (BOJ), är en ideell förening som erbjuder stöd till alla människor som utsatts för brott, blivit vittne till brott eller är anhörig till någon som drabbats av brott. Föreningen hjälper till med samtal, rådgivning, hjälp i myndighetskontakter och försäkringsfrågor i samband med brott. Föreningen har också stödgrupper av olika slag. BOJ har sedan 2010 haft möjlighet att ha anställda för joursamordning med sammanlagt 1,5 tjänst, tack vare projektmedel i första hand från Länsstyrelsen. Att ha anställd personal har inneburit en viktig utveckling och kvalitetshöjning av brottsofferstödet i verksamhetsområdet. Ärendetrycket har även ökat under Föreningen ser det som en nödvändighet att ha avlönad joursamordnare för att verksamheten ska fungera långsiktigt. Joursamordning innefattar bl.a. administrativt arbete, samordning av jourens samtliga insatser (stöd-, informations-, förebyggande, utåtriktade insatser), ansvar för samverkan, ansvar för rekrytering, ansvar för fortbildning, ansvar för handledning av stödpersoner men även operativt arbete (stöd till brottutsatta individuellt och i gruppform). De projekt som föreningen bedrivit är avslutade och bedömningen är att det inte är möjligt att få projektmedel i samma utsträckning som förut. År 2001 kompletterades socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) med en särskild bestämmelse om socialtjänstens ansvar för brottsoffer. Socialnämndens ansvar för brottsoffer och att dennes närstående får stöd och hjälp regleras i socialtjänstlagen 5 kap 11. Socialnämnden har även ett särskilt ansvar att beakta att kvinnor och/eller barn får stöd och hjälp. Socialnämnden har en Kvinnofridshandläggare som arbetar främst med stöd till kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, barn som upplevt våld, våld i samkönade relationer och personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, men också med stöd till övriga brottsoffer och anhöriga till brottsoffer. Man erbjuder även stöd genom samtalskontakt, stöd vid myndighetskontakter och under rättsprocessen ( Dessutom har socialnämnden inom verksamhetsområdet Kvinnofrid ett flertal aktiviteter, för att nämna några som skyddat boende, stödgrupper för våldsutsatta, nätverk både lokalt och nationellt och gruppverksamhet för barn som upplevt våld. Överföra BOJ till kommunstyrelsen Enligt 5 kap. 11 socialtjänstlagen hör det till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Organisatorisk placering BOJ bedrivs i föreningsform och BOJs samordnare understryker vikten av att verksamheten bedrivs i föreningsform. Föreningen fångar upp många som inte skulle kontakta socialtjänsten med anledning av rädsla/motvilja att bli 20

21 3 registrerad m.m. På så vis kompletterar man varandra och blir en bred verksamhet. Kommentar: Med hänvisning till socialtjänstlagen görs bedömningen att ansvaret för verksamheten ska ligga kvar inom socialnämndens ansvarsområde och att BOJ fortsättningsvis bedrivs i föreningsform. Föreningsbidrag 2013 BOJ har ansökt hos samtliga kommuner i samverkansområdet om en uppräkning av föreningsstödet med 10:-/inv. för att, som man skriver, klara sin verksamhet och bibehålla 1,5 årsarbetare vilket man ser som ett minimum. BOJs Riksförbund rekommenderar att kommunerna lämnar generellt bidrag med minst 6: -/inv. I utredningen har kontakt tagits med Filipstad respektive Storfors kommun. Filipstads kommun har sagt nej till ansökan. Istället beviljas ett föreningsbidrag för 2013 motsvarande 2012 års bidrag med :-, det blir ca 4: -/inv. Filipstads kommun har stora besparingskrav och ett flertal föreningar erhåller inga föreningsbidrag alls 2013 (RIA, BRIS och Erikshjälpen är några exempel). Storfors har sagt ja till 10:-/inv. för år 2013, vilket blir :-. Socialnämnden i Kristinehamn ska behandla ansökan , tjänstemannaförslaget är att bevilja BOJ föreningsbidrag med :- vilket motsvarar ca 3: -/inv. Behov av ytterligare finansiering Total intäkt (föreningsbidrag), under förutsättning att socialnämnden i Kristinehamn beslutar enl. tjänstemannaförslaget, blir :- ( Filipstad Storfors Kristinehamn ). Kostnad för 1,0 samordnartjänst uppskattas av BOJ till ca :-, se bilaga 1-4. Långsiktig finansiering För att få en långsiktig lösning som innebär kostnadstäckning för 1,0 samordnartjänst krävs riktade medel till föreningen med ytterligare :-. Fördelningen av bidrag för 1,0 samordnartjänst kan då se ut enligt följande: Filipstad ca 4: -/inv :- Storfors ca 10:-/inv :- Kristinehamn ca 13:-/inv :- (72 000: :-) :- Ovanstående beräkning är gjord efter SCB invånarantal första kvartalet Filipstad /Storfors 4 247/Kristinehamn Beräknade intäkter: BOJs beräknade intäkter, exklusive föreningsbidrag, för år 2013 är: Brottsoffermyndigheten :- Landstingsbidrag :- Medlemsavgifter 4 000: :- Beräknade kostnader: Resor :- 21

22 4 Utbildning :- Tele/data :- Hyra Krhamn+Filipstad :- Möten m.m :- Inköp ny dator : :- Differensen mellan beräknade intäkter och kostnader är :-. Om föreningen ska ha full kostnadstäckning d.v.s. 1,0 årsarbetare plus täckning för beräknade kostnader. Krävs ytterligare medel från Kristinehamn som motsvarar ca 14:50:-/inv. BOJs ekonomiska redovisning och likvida tillgångar framgår av bilagor 1-4. Kommentar: 1,0 årsarbetare kan inte finansieras fullt ut genom erhållna föreningsbidrag och någon ekonomisk samförståndslösning kommunerna emellan verkar inte möjlig. Trots att Kristinehamn går från 3:-/invånare till 13:-/invånare ger det inte kostnadstäckning för 1,0 årsarbetare och övriga beräknade kostnader. Noterbart är att BOJ framställer i sin ansökan att ett minimum för att klara sin verksamhet är att behålla 1,5 årsarbetare. En ekonomisk långsiktighet är svår att se bl.a. pga. medlemskommunernas ekonomiska situation. En annan svårighet är att använda invånarantal som beräkningsgrund då dessa sviktar (osäkra). Avtal mellan kommunerna och BOJ Socialnämnden har beslutat om en modell för föreningsbidrag till sociala föreningar. Modellen beskriver en överenskommelse som ska tecknas mellan nämnden och aktuell förening. Överenskommelsen reglerar ansökningsförfarandet, fördelning av föreningsbidrag, överenskommelse mellan parterna vad som ska levereras, uppföljning och gemensamma träffar. Denna överenskommelse ska användas med start för 2013 års föreningsbidrag och ligger sedan till grund för nästkommande års fördelning av bidrag. Kommentar Skrivs ett flerårsavtal med föreningen finns en risk att kommunen hamnar i en gråzon kring krav på upphandling enl. LOU. Konklusion Uppdraget var att hitta en långsiktighet vad gäller finansieringen av 1,0 samordnartjänst. Utredarna hittar ingen optimal lösning. Föreningen vill helst fortsätta sin verksamhet ograverat. Mot bakgrund av övriga kommuners ersättningsnivåer faller en stor andel av kostnaden på Kristinehamns kommun. Vid full kostnadstäckning hamnar kommunen på ca 14:50:-/invånare, vid kostnadstäckning av 1,0 samordnartjänst ca 13:-/invånare. Förvaltningens förslag till beslut Ärendet lämnas, för diskussion, utan förslag till beslut. Peter Eskebrink Chef kommunledningskontoret Kerstin Gustafsson/Anders Åström Utredare 22

23 Förtydligande till tjänsteskrivelsen En långsiktig lösning för finansiering av samordnartjänst Brottsofferjouren Östra Värmland, Ks I tjänsteskrivelsen hänvisas till socialtjänstlagen 5 kap 11. Den paragrafen har ändrats fr.o.m och har följande lydelse: Träder i kraft Till socialnämndens uppgift hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. 2 st/ Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. 3 st/ Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. 4 st/ Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Ändringarna, i jämförelse med tidigare lydelse, är markerade med fet stil. Upphör att gälla Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. 2 st/ Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. 3 st/ Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 Brottsofferjouren Östra Värmland Bilaga 5 Västerlånggatan Kristinehamn Ansökan om föreningsbidrag/verksamhetsbidrag Brottsofferjourernas Riksförbund rekommenderar att kommunerna lämnar generellt bidrag med minst sex kronor per invånare. Brottsofferjouren Östra Värmland (BOJ) är en ideell, icke-vinstdrivande, religiöst- och politisk obunden förening. BOJ är den enda ideella verksamheten i östra Värmland som ger stöd och hjälp till alla brottsoffer, vittnen till brott och deras anhöriga. Jouren utgör även ett viktigt komplement till de skyddade boendena som finns i verksamhetsområdet (Storfors, Filipstad och Kristinehamn) då föreningen erbjuder psykosocialt stöd samt information och hjälp i och kring rättsprocessen. Sedan 2010 har jouren haft möjlighet att ha anställda för joursamordning på sammanlagt 1,5 tjänst, tack vare projektmedel i första hand från Länsstyrelsen. Detta har inneburit en viktig utveckling och kvalitetshöjning av brottsofferstödet i området. Sedan 2010 har ärendetrycket ökat på jouren. Att ha avlönad joursamordning är därför en nödvändighet för att verksamheten ska kunna fungera långsiktigt. Joursamordningen innefattar bl.a. administrativt arbete, samordning av jourens samtliga insatser (stöd-, informations-, förebyggande, utåtriktade insatser), ansvar för samverkan, ansvar för rekrytering, ansvar för fortbildning, ansvar för handledning av stödpersoner men även operativt arbete (stöd till brottsutsatta individuellt och i gruppform). Nu är dessa medel slut vilket innebär att minst en heltidstjänst försvinner (de bidrag föreningen mottar räcker i nuläget inte till en halvtidstjänst). Detta riskerar ha stor påverkan på den fortsatta verksamheten. BOJ ansöker därför om mer medel för att kunna säkerställa att människor som drabbas av brott åtminstone i samma utsträckning som idag även framledes ska kunna få tillgång till stöd och hjälp. För att säkerställa samma nivå på verksamheten behöver jouren helst ha anställda på minst 1,5 tjänst. 29

30 FAKTA SIFFROR Nedlagd tid Under 2011 hjälpte BOJ 206 nya brottsutsatta och jourens sammanlagda arbetade tid är 5166 timmar, varav 2286 timmar är helt ideell tid och 2880 timmar är anställd tid. Den ideella tiden som lades ned ökade från år 2010 till år 2011 med 1079 timmar. Jourens arbetade tid motsvarar 2,69 heltidstjänster. Ökat ärendetryck Från 2010 har antalet ärenden ökat och vid en jämförelse för januari mars år 2011 och januari mars (19 mars) år 2012 visar det sig att ärendeingången ökat med 117 procent. Ansökningsbelopp I första hand ansöker Brottsofferjouren Östra Värmland om minst 10 kr per invånare i vårt verksamhetsområde. En heltidslön kostar ca kr (2012). Enligt SCB är invånarantalet personer i Kristinehamn vilket innebär att grundsumman som ansöks om är: kr. 30

31 Brottsofferarbete i Östra Värmland Bilaga 6 Brottsofferjouren Östra Värmland (BOJ) är en ideell förening som ger kostnadsfritt stöd, råd och information till alla personer som på något sätt drabbas av brott (brottsoffer, vittnen till brott och anhöriga). Jouren erbjuder detta stöd till alla människor i verksamhetsområdet som innefattar Storfors, Filipstad och Kristinehamns kommuner. BOJ samverkar med olika aktörer kring brottsofferfrågor, t.ex. socialtjänsterna och Polisen men även inom ramen för Trygghets och folkhälsorådet (Kristinehamn), Nätverket Kvinnofrid (Kristinehamn), Nätverket för Integration (Kristinehamn), samt det på BOJs initiativ nystartade Nätverket för kvinnofrid och brottsoffer (Storfors och Filipstad). Samverkan med kommunerna och Polisen är viktigt för brottsofferarbetets kvalité. Personer som drabbas av brott kan själva ta kontakt med jouren (via telefon, mejl eller Facebook) men kan också hänvisas från kommunen, Polisen, hälso och sjukvården samt andra ideella aktörer etc. De absolut flesta nya kontakter förmedlas från Polisen. Polisens förundersökningskungörelse slår fast att alla brottsoffer ska informeras om det stöd som erbjuds i verksamhetsområdet (denna bestämmelse gäller däremot ej vittnen och anhöriga). I jourens verksamhetsområde är föreningen den enda som erbjuder psykosocialt stöd (samtal, gruppverksamheter och stöd vid rättegång), råd, samt information kring rättsprocessen etc. Rikspolisstyrelsens utkom år 2009 med nya riktlinjer angående utlämning av kontaktuppgifter vilket innebar att polisen beslutade att bara förmedla de ärenden där man tillfrågat målsäganden och denne svarat "Ja". Tidigare hade man lämnat kontaktuppgifter till BOJ på brottoffer som polisen i det enskilda fallet bedömt kunde antas vara i behov av stöd och information. Förändringen gjorde att antalet ärenden som lämnades till BOJ minskade drastiskt. Från 2009 till 2010 innebar detta en minskning av nya ärenden till BOJ med 66 procent, i Filipstad och Storfors minskade antalet nya ärenden med 75 procent (2009 hade BOJ kontakt med 526 hjälpsökande och under 2010 sjönk siffran till 179). Minskningen blev så stor eftersom minst 96 procent av de hjälpsökande förmedlats via polisen. Förmedlingsprocent Värmland Den s.k. förmedlingsprocenten är hur stor procent av alla anmälda brott som förmedlats till en jour och blivit ett ärende där. I Värmlands län finns fyra lokala jourer (Östra, Södra, Norra, Västra). I Östra Värmland har förmedlingsprocenten sjunkit från procent (2009) till 4.66 procent år 2011) samtidigt som det i området anmäls flest brottsbalksbrott per invånare. Under 2011 anmäldes brottsbalksbrott per invånare i Östra Värmland vilket kan jämföras med Västra Värmland som har näst högst siffror med anmälda brottsbalksbrott. Kontentan är att färre drabbade fick tillgång till stöd och hjälp av Brottsofferjouren. För att motverka en fortsatt sådan negativ utveckling har BOJ arbetat mer utåtriktat för att informera om stödet som finns, försök har även gjorts under senhösten 2011 och tidig vår 2012 för att utveckla samverkan mellan BOJ och Polisen i Östra Värmland. Försöken gav resultat och i en jämförelse med antalet nya 31

32 ärenden januari mars 2011 med samma tid 2012 framgår det att ärendemängden ökat med 117 procent, fler drabbade får möjlighet till stöd än tidigare. Det är viktigt att människor som drabbas av brott får stöd och hjälp och därför bör utvecklingsarbetet gällande samverkan med Polisen och BOJ fortgå. Samtidigt innebär ett fortsatt utvecklingsarbete och en kraftig ökad ärendeingång att arbetsbelastningen för jouren ökar betydligt. Aktiva Idag består jouren av en styrelse (ideell), ideella stödpersoner och anställda. De ideella stödpersonerna ger individuellt stöd till människor som drabbas av brott och deltar vid jourens utåtriktade insatser (informationsinsatser, deltagande vid mässor etc.). I Kristinehamn ger dessutom stödpersonerna psykosocialt stöd utanför kontorstid till boende på kommunens skyddade boende för våldsutsatta personer (Fristaden). Alla aktiva grundutbildas där innehållet i utbildningen är fastställt av Brottsofferjourernas Riksförbund. Stödpersonerna fortbildas och handleds även kontinuerligt. Antalet arbetade ideella timmar (ideell styrelsetid ej medräknad) har ökat från 620 (år 2009) timmar till över 686 timmar (år 2010) till 1358 timmar (år 2011). Sedan några år tillbaka har jouren två anställda joursamordnare (en heltidstjänst och en halvtidstjänst). Detta har varit möjligt tack vare projektmedel som beviljats av Länsstyrelsen Värmland och som delvis sökts tillsammans med Kristinehamns kommun. Joursamordnarens ansvar är utöver att leda projekten bl.a. att på uppdrag av föreningens styrelse samordna jourens insatser, samverka med externa aktörer, marknadsföra verksamheten, handleda, utbilda och rekrytera stödpersoner, informera om verksamheten, administration, ansöka om projekt och utvecklingsmedel och inte minst att arbeta operativt med stöd till drabbade (individuellt och i grupp). Kommunövergripande verksamhet flytt från socialnämnd? BOJ är den enda ideella aktören som besitter denna kompetens och som erbjuder detta stöd till alla människor inom verksamhetsområdet. BOJs verksamhet är viktig för personer som på något sätt utsätts för brott, vilket tyvärr är något alla människor kan drabbas av. Då verksamheten är kommunövergripande (riktar sig till alla i kommunen och inte bara är en social fråga utan även en trygghetsfråga) bör föreningen ligga under ett kommunövergripande organ/funktion, förslagsvis KS istället för socialnämnden. Jouren uppmuntrar kommunerna i verksamhetsområdet till att diskutera och ta ställning till ovanstående förslag. Problem Tack vare projektmedlen som tidigare beviljats har jouren haft möjlighet att utveckla och förbättra stödet till drabbade i Storfors, Filipstad och Kristinehamns kommuner. Från och med september 2012 är samtliga projekt avslutade och jouren står då utan dessa medel som finansierat heltidstjänsten. Under 2012 har tre ansökningar gjorts varav två till Brottsoffermyndighetens brottsofferfond vilka nekades medel och den tredje till Socialstyrelsen där svar väntas i slutet av augusti. Medlen som sökts från Socialstyrelsen rör endast medel för 2012 och i ansökningsanvisningarna framgår det att myndigheten kommer att prioritera verksamheter som är outvecklade. Föreningen uppbär verksamhetsbidrag/föreningsbidrag från kommunerna i verksamhetsområdet, dessa medel räcker inte till att finansiera en halvtidstjänst. 32