Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda

Transkript

1 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda Rapport 2017:108 Arkeologisk utredning. etapp 1 Stockholms län, Uppland, Norrtälje kommun, Länna och Frötuna socknar Dnr

2 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:108 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering och layout: Omslag framsida: Rest av ett spismursröse med sten och tegel vid objekt 31/Länna 177:1 som blivit ombökat av vildsvin. Foto:. Omslag baksida: Vy över ledningsgatan med två boplatslägen invid en forntida vik, objekt 2 och 3. Foto. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

3

4

5 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda Sammanfattning Vid utredningen registrerades 29 nya objekt och tre lämningar som sedan tidigare var registrerade i FMIS besiktigades. Tre av de nya objekten, en färdväg, en brunn och en terrassering bedöms som fornlämningar då de tillkommit före år De tre sedan tidigare kända objekten har i två fall fått ny bedömning, som fornlämning respektive som möjlig fornlämning Femton av de ovannämnda nya 29 objekten klassades som övriga kulturhistoriska lämningar och utgörs av röjningsrösen och ett gränsmärke. Nio av de nya objekten är möjliga fornlämningar, boplatslägen, vars status kan fastställas först efter en etapp 2, utredningsgrävning. Två av de nya objekten är gränsmärken, är ej kulturhistoriska lämningar. Inledning I enlighet med beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning längs kraftledningen mellan Slottstorp och Spillersboda, i Länna och Fröstuna socknar, Norrtälje kommun, Uppland. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag inför byte av en 130 kv kraftledning. Kostnadsbärare var Vattenfall Eldistribution AB. Utredningsområdet är åtta kilometer långt och 60 meter brett och präglas av skogbevuxna hällmarker med mindre uppodlade ytor emellan, framför allt i sydvästra delen. Jordarterna är sandig morän mellan urbergshällarna med glacial lera i dalgångarna och ställvis mindre partier med gyttjelera och kärrtorv. Berggrunden utgörs av äldre granitoider (urgraniter) vanligen förskiffrade till s.k. gnejsgraniter. Området är beläget mellan 5 40 m ö.h. (fig. 1). Antikvarisk bakgrund Utredningsområdet förstagångsinventerades år 1952 och reviderades år Inom förstudieområdet finns förhållandevis få forn- och kulturlämningar registrerade i FMIS. Inom Frötunadelen saknas sådana helt och hållet. Inom Lännadelen finns däremot tre torplämningar/ lägenhetsbebyggelser. Samtliga är bedömda som övrig kulturhistorisk lämning. Längst i väster på Slottstorps ägor finns bebyggelselämningar bestående av en otydlig husgrund och en källargrop med anslutande odlingsspår (Länna 174:1). I direkt anslutning till dessa finns några

6 6 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda röjningsrösen (Länna 72:1). På de studerade kartorna finns ingen bebyggelse utsatt på platsen. På Harkrankbodas ägor finns bebyggelselämningar bestående av en husgrund med spisröse och en källargrund (Länna 177:1). Denna bebyggelse är identisk med det ovan omtalade Myrtorpet, som är markerat på sockenkartan från år På Hysingsviks ägor finns en bebyggelselämning bestående av en husgrund med spisröse och en källargrund (Länna 176:1). Enligt en anteckning i FMIS skulle ett obenämnt torp vara utsatt på härdskartan. Någon sådan markering har dock inte gått att återfinna, varken på häradskartan eller på någon annan karta. Av dessa tre torplämningar har alltså endast Myrtorp (Länna 177:1) gått att återfinna i det studerade kartmaterialet. Detta torp existerade senast år 1854, medan åldern på övriga bebyggelselämningar är oviss (Ericsson 2016). I SHM:s lösfyndsregister finns inga poster i Frötuna socken som kan knytas till området. Det närmaste är från Ösbyholm, beläget cirka två kilometer nordväst om ledningen, inv.nr ett fynd av två halsringar av silver daterade till vikingatid. I Länna socken har två fyndposter registrerade vid Penningby respektive Penningby slott (inv.nr och 16312). Dessa utgörs av gravfynd med i det första fallet lerkärl, järnhalsring och brända ben samt i det senare lerskärvor pilspetsar och spikar. I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade. Riksintressen Förstudieområdet tangerar i väster ett riksintresseområde, Länna med beteckningen AB 81 (Riksintressen för kulturmiljövården i Stockholms län). Området utgörs av en centralbygd och farledsmiljö med medeltida fästen utmed Penningbyån och sjösystemet från Östersjön mot Upplands inre delar, som under järnåldern och medeltiden var en viktig vattenled. Inom området finns lämningar efter det medeltida fäste som behärskade inloppet till farleden. Vidare finns lämningar av tidiga industriella verksamheter och tillhörande parkanläggning. Till detta kommer Länna sockencentrum. Odlingslandskapet är småbrutet med flera små osprängda byar med tämligen rikligt med fossil åkermark (Ericsson 2016). Arkeologisk potential inför utredningen Förstudieområdet höjde sig över havet först för cirka 5000 år sedan, dvs. under den yngre stenåldern, och utgjordes då av mindre öar och skär. Mot periodens slut fanns en långsträckt ö som mätte cirka sex km och som mest var cirka 1 km bred. Denna ö sträckte sig från Hysingsvik i sydväst till Mutsunda i nordost. Först under yngre bronsålder blev förstudieområdet en del av fastlandet och utgjordes då av en långsträckt udde. Denna udde fanns fortfarande vid vår tideräk- nings början, d.v.s. för 2000 år sedan. Utifrån dessa förutsättningar är det möjligt att det kan finnas oupptäckta bosättningar i området från yngre stenålder och framåt. Med tanke på att gravar från brons- och järnålder inte är kända i närområdet, gäller det framför allt kustanknutna stenåldersboplatser.

7 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda 7 Målsättning Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar vilket inte är aktuellt för detta projekt. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Finna boplatser från yngre stenålder. Finna utmarkslämningar. Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska lämningar som exempelvis äldre bebyggelselämningar. Metod Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som tidigare arkeologisk förstudie, litteratur, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, Skogens Pärlor, excerpter, ortnamnsregistret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar, belägna strax utanför utredningsområdet, besiktigades. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport. Resultat Vid utredningen registrerades 29 objekt och tre lokaler med sedan tidigare kända lämningar besiktigades. Tre av de nya objekten är klassade som lagskyddade fornlämningar, femton nya objekt klassades som övriga kulturhistoriska lämningar och nio av dem är möjliga fornlämningar vars status kan fastställas först efter en etapp 2, utredningsgrävning. Två av objekten är bedömda som ej kulturhistoriska lämningar vid utredningen men har tagits med ändå. De tre sedan tidigare kända objekten har i två fall fått ny bedömning, som fornlämning respektive som möjlig fornlämning Fornlämningar Fornlämningarna utgörs av objekten 11, 28 och 29. Även objekt 32/ Länna 177 är nu fornlämning, se nedan under rubrik ny bedömning. Objekt 11 utgörs av en färdväg, en rest av den gamla landsvägen. Ställvis syns den som en låg vägbank. Sträckningen finns markerad på karta från år 1752 och även på karta så sent som år Objekten 28 och 29 utgörs av en terrassering och en brunn. De är båda belägna inom lägenhetsbebyggelsen Länna 177:1, som är fornlämning och hör till denna. Terrasseringen kan vara en del av en

8

9

10 10 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda husgrund men området behöver framrensas ordentligt för att vilketdera ska kunna fastställas säkert Övriga kulturhistoriska lämningar De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs framför allt av 14 röjningsrösen (objekten 12, 13, 16 27). Därutöver registrerades ett gränsmärke (objekt 4), ett s.k. femstenarör med en karthistorik från åtminstone år Gränsmärket är visserligen beläget i ett befintligt gränsknä i gällande gräns men registreras i FMIS då det är av en ålderdomlig typ (fig. 2, 3, 4 och 5). Bevakas, möjliga fornlämningar De möjliga fornlämningarna (objekten 2, 3, 5 8, 10, 14 och 15), utgörs av lämpliga boplatslägen d.v.s. platser som har goda förutsättningar för att påträffa spår av forntida människors verksamheter. Höjden över havet för dessa lägen spänner från 2o meter till 30 meter. Från att den första kobben stack upp ur havet under neolitisk tid. Lägena är utvalda utifrån sin lämplighet sett ur ett marint fångstperspektiv. De är belägna vid det forntida havsbandet i ett föränderligt och tätnande skärgårdslandskap. Objekten är av olika karaktär, belägna på uddar, vikar, vid sund m.m. i det forntida landskapet. De exponerar mot en rad olika håll och är topografiskt olika från mycket utblickande och utsatta lägen till indragna och skyddande lägen. Även objekt 31 Länna 174:1 har nu bedömningen Bevakas, se nedan under rubrik Ny bedömning. Figur 5. Ett gränsmärke i form av ett femstenarör, objekt 4. Foto:.

11

12 12 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda Ej fornlämningar Dessa objekt utgörs av två gränsmärken (objekten 1 och 9). De är fina och välbyggda och kan ha en hög ålder men då de är av en vanlig typ och belägna i befintlig gräns registreras de inte i FMIS och har inte lagskydd. De har dock ett värde som lämningar efter människors möda i äldre tid. Ny bedömning Den nya Kulturmiljölagens (SFS 1988:950) vidgade fornlämningsbegrepp, och den årtalssatta fornlämningsgränsen 1850, har betydande konsekvenser för kulturmiljövården. De bebyggelse- och odlingslämningar som tidigare bedömts som övrig kulturhistorisk lämning, och är redovisade som sådana i FMIS, kan i och med den nya lagen ha fått status som fornlämningar och därigenom erhållit ett lagstadgat skydd. FMIS har inte uppdaterats enligt den nya lagtexten, varför informationen om fornlämningsstatusen kan vara inaktuell. Detta gäller två av lämningarna inom området, objekt 31/Länna 174:1 och objekt 32/Länna 177:1. Objekt 32, lägenhetsbebyggelsen Myrtorp, var tidigare bedömd som övrig kulturhistorisk lämning men då den förekommer på karta från år 1827 blir den enligt nuvarande lagstiftning fornlämning. Därtill var den tidigare ganska liten till ytan, med endast två husgrunder och helt belägen utanför utredningsområdet. De historiska kartorna och terrängrekognoscering visar emellertid på en större samling husgrunder på en större yta som nu sträcker sig in i utredningsområdet. Objekt 31/Länna 174:1, tidigare övrig kulturhistorisk lämning, kan inte återfinnas på äldre kartor och borde då enligt praxis bedömas som fornlämning. Inga säkra lämningar kunde dock iakttas på platsen som är mycket omdanad och nu planterad med tall. Den har därför betecknats med Bevakas då den är osäker men trots allt fortfarande en möjlig fornlämning. Vid en etapp 2 kan datering och eventuellt bevarade lämningar som t.ex. kulturlager fastställas (fig. 6, 7, 8, 9, 10, 11 och 12). Referenser Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda. Arkeologisk förstudie. PM i Statens historiska museers arkiv med dnr Stockholm. Historiska kartor Lantmäteristyrelsens arkiv Akt A30-47:1Rågångsbestämning från Akt A30-1:2. Sockenkarta över Frötuna från Akt A60-1:2. Sockenkarta över Länna från fortsätter på s. 20

13

14

15

16

17

18 Länna 74:1 Utredningsområde Bevakningsobjekt enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Obj 31/Länna 174:1 Länna 208:1 X Y Figur 11. Objektkarta 6 med samtliga objekt och utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, 66H 2BN Ösbyholm, 66H 2BS Spillersboda, 66H 2AS Penningby. Skala 1: Obj 30/Länna 72:1 Ålkistsjön Obj 15 Y X Obj m 18 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda

19

20 20 Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda Lantmäterimyndighetens arkiv Fiskarudden, övrigt, år 1827, 01-läa-67 Hysingsvik, hemmansklyvning Laga Skifte, år 1860, 01-läa-105 Hysingsvik, laga skifte, år 1838, 01-läa-87 Överboda, laga skifte, år 1863, 01-fru-109 Spraggarboda, Övrigt, år 1752, 01-fru-8 Ösbyholm, Övrigt, år 1789, 01-fru-27. Ösbyholm, sämjedelning, stängselåtgärd, år 1812, 01-fru-43 Hemmansklyvning, Laga skifte, år läa-105 Rikets allmänna kartverk Häradsekonomiska kartan Akt J Rådmansö Akt J Penningby Akt J Furusund Ekonomiska kartan Blad Penningby 11J 4c Blad Solö 11J 4d Blad Ösbyholm 11J 5d Blad Håtö 11J 5e Generalstabskartan, år 1879 J Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMM:s projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM2017:049. Undersökningstid: 17, 19, maj, 16 och 19 juni samt 18 juli Projektgrupp: Projektledare och systemförvaltare. Underkonsulter: - Exploateringsyta: 8 kilometer 60 meter. Undersökt yta:. Läge: Fastighetskartan, blad storruta 66H 2BN Ösbyholm, 66H 2BS Spillersboda, 66H 2AS Penningby. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: E , N Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

21

22

23