Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Levande skogar

Transkript

1 1(59) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Levande skogar Dokumentet är enbart arbetsdokument för miljömålskoordinatörerna och inte för publicering. Dokumentet innehåller snabbt sammanfogade regionala uppföljningstexter om miljökvalitetsmålen från samtliga länsstyrelser inskickade till Naturvårdsverket per den 2 december De är inte redigerade och är därför lite spretiga i redovisningarna. Markeringar i fet och kursiverad stil är inte alltid rätt. Redovisningarna kommer att publiceras på miljömål.se den 17 december En kompletterande matris över alla bedömningar av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen i länen tillsammans med en bedömning av trenden i miljön och för förutsättningarna finns presenteras på arbetswebben. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(59) Innehåll Blekinge... 3 Dalarna... 6 Gotland... 9 Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland... 56

3 NATURVÅRDSVERKET 3(59) Blekinge Levande skogar Nej Neutral pil. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Resultat Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. En viktig del i miljökvalitetsmålet är det långsiktiga skyddet av skogsmark och detta delmål har inte uppnåtts. Priserna på skogsmark har ökat kraftigt samtidigt som myndigheternas anslag för intrångsersättning har minskat. En stor andel värdefulla natur- och kulturmiljöer skadas fortfarande i samband med skogsbruksåtgärder och samhällsbyggande. Flera åtgärder för att förbättra miljö- och kulturhänsyn har initierats. Skogsmarkens egenskaper och processer Från att ha mer än tredubblats på få år har biobränsleuttaget minskat något till i snitt hektar ( m3s) per år för perioden Återföring av aska vid biobränsleuttag är obefintlig i länet. Avtal har 2013 slutits mellan en askspridningsentreprenör och ett värmeverk om leverans av godkänd aska. Skogsstyrelsen kommer under 2013 inleda planeringen av spridning Körskadepolicy togs fram Under 2013 har Södra Skogsägarna dessutom introducerat sin markskoningsgaranti som bland annat innebär bättre avverkningsplanering och återställningsgaranti vid eventuella skador. I februari kom rapporten Dikesrensningens effekter på vattenföring, vattenkemi och bottenfauna i skogsekosystem (DiVa), som tillförde ny kunskap om bland annat kvicksilverläckage, bottenfauna och slamtransport vid dikesrensning. För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen skärpt tillsynen enligt SVL 30. Ekosystemtjänster En omfattande älgdöd har under de två senaste åren noterats i Blekinge. Orsaken är inte klarlagd. Tiaminbrist, som orsakat den omfattande sjöfågeldöden i länet, är den främsta hypotesen. Miljödepartementet har under 2013 tillsatt en expertgrupp för att ta reda på orsaken. Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer. Rapportering enligt Artikel 17 i Art- och Habitatdirektivet har gjorts 2013 och visar att många skogstyper och skogslevande arter saknar gynnsam bevarandestatus. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ men för många arter är kunskapsläget för

4 NATURVÅRDSVERKET 4(59) dåligt för att trenden ska kunna bedömas. För ädellövskogstyperna är trenden dock övervägande positiv. Indikatorn gammal skog utvecklas fortfarande positivt, medan utvecklingen för indikatorerna äldre lövrik skog och hård död ved har planat ut. Fortsatt avverkas en del skogar med höga naturvärden. Gamla och rötskadade ädellövträd (som hyser en betydande del av länets biologiska mångfald) avverkas ofta i närheten av tätorter av säkerhets- eller estetiska skäl, detta trots rådgivning och information från både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Hittills under 2013 har beslut fattats för 41 hektar stöd till NOKÅS och 112 hektar stöd till ädellövskogsbruk. Inom Landsbygdsprogrammet har hittills under 2013 beviljats stöd till 122 hektar för att Öka arealen ädellövskog och 639 hektar för åtgärder inom Skogens mångfald. Måluppfyllelsen för hela programperioden har därmed nåtts. Det har varit fokus på klimatanpassning och vattenfrågor inom rådgivningsverksamheten. Rådgivning runt hyggesfritt skogsbruk har intensifierats. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sedan förra årets uppföljning har knappt 90 hektar produktiv skogsmark skyddats i Blekinge. Måluppfyllelsen för formellt skydd är dock långt ifrån nådd. Föryngringsavverkning utan påverkan/skador på naturvärden ligger ganska stabilt på % av avverkningarna. Noteras kan att antalet körningar över vattendrag minskat över tid, men att antalet med stor påverkan ökat. Kulturpolytaxen 2012 visade att ca 50 % av fornlämningarna och ca 30 % av kulturlämningarna påverkats eller skadats. Det nationella projektet Dialog för miljöhänsyn med brett deltagande från näring, organisationer och Skogsstyrelsen, har under 2013 resulterat i Målbilder för god miljöhänsyn, som ska spegla en förväntad hänsynsnivå utifrån sektorsansvaret och som alla aktörer ska jobba mot. Projektet behöver en bättre lokal förankring, vilken kommer att prioriteras i Skogsstyrelsens rådgivningsverksamhet Inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas har Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen inlett ett nationellt arbetsmarknadsprojekt under I Blekinge har deltagarna i projektet arbetat med fornminnesvård, röjning och utmärkning av kulturlämningar samt inventering av värdefulla träd. På grund av ökad efterfrågan på löv ser vi en svag tendens till avverkning i nyckelbiotoper. Samtidigt har skötseln av nyckelbiotoper gynnats av stöden i Landsbygdsprogrammet, varför det är svårt att gör en samlad bedömning av påverkan på nyckelbiotoper. Friluftsliv Målbilder för hänsyn och rekreation har tagits fram inom dialogprojektet.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(59) Analys och bedömning Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Befintliga styrmedel och/eller resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet. Frivilliga insatser viktiga Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder, till exempel certifiering, gröna skogsbruksplaner och Natur- och kulturmiljöutbildning enligt SYN till maskinförare och entreprenörer. Under 2013 har körskadepolicy och målbilder utökat listan på åtgärder. Dessa insatser är betydelsefulla och behöver uppmuntras och synliggöras för att skapa incitament för fortsatta insatser så att målet kan nås. Det ökade intresset för kontinuitetsskogsbruk, som bland annat skulle kunna bidra till återskapande av olikåldriga ädellövskogar i Blekinge, bör tas till vara genom olika rådgivnings- och informationsinsatser. Det arbetet har intensifierats under året. Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver förbättras. Skogsstyrelsen kommer fortsättningsvis att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning så att det blir tydligare för skogsbruket vad som måste förbättras och hur mycket. Ett ökat behov av rådgivning runt åtgärder i nyckelbiotoper behövs också. Ett stort hot mot många av Blekinges skogsarter är det stora uttaget av biobränsle i form av grenar och toppar från ädellövträd, framförallt ek och bok. Många avverkningar i ädellövskog sker under vår och sommar då insekterna svärmar. Flera ovanliga skalbaggar lägger sina ägg i nyavverkad ekved. Om veden, trots Skogsstyrelsens rekommendationer, transporteras bort och flisas vid fel tidpunkt fungerar upplagen som dödsfällor. Åtgärderna behöver öka Befintliga styrmedel och/eller medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. På nationell nivå har Skogsstyrelsen drivit en dialog med skogsbrukets intressenter för att tydliggöra sektorsansvaret, vilket bland annat har resulterat i nämnda målbilder för hur bra miljöhänsyn kan se ut. Nu är det viktigt att dessa målbilder implementeras i verksamheten på alla nivåer. Skogsstyrelsen ska jobba mindre förebyggande och mer uppföljande för att stärka skogsbrukets sektorsansvar. Rådgivningsinsatser och stöd inom ramen för nuvarande landsbygdsprogram har varit positiva, men allt tyder på att inga stöd kommer att gå till skogen Skogsstyrelsen har sökt medel för rådgivning 2014 inom områdena bioenergi, vatten och klimat. Ökad prioritet mot miljöhänsyn och en ökad satsning på tillsyn är viktiga fokusområden för Skogsstyrelsen Prioriteringar i länet Av de skogstyper som Blekinge har ett nationellt ansvar för och som är utpekade i Strategi för formellt skydd av skog i Blekinge, kommer Skogsstyrelsen att prioritera

6 NATURVÅRDSVERKET 6(59) skydd av gamla ek- och bokskogar samt avenbokskog och högbonitetskog under kommande år. Speciellt viktigt är att utöka det formella skyddet av värdekärnor i östra Blekinge. Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkningar som rör de båda miljöfunktionerna hänsynskrävande biotoper och mark och vatten under kommande år ska förbättras. Indikatorer som följer upp målet: Häckande fåglar i skogen Skydd av skogsmark naturreservat Skyddad areal skogsmark biotopskyddsområden Skyddad areal skogsmark naturvårdsavtal Dalarna Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande skogar i Dalarnas län Tablåtext för miljökvalitetsmålet Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samt ytterligare bevarandeinsatser. Skog med höga naturvärden avverkas, antalet hotade arter ökar och kulturlämningar skadas. Arbetet med formellt skydd fortgår, men resurserna är otillräckliga. Resultat för miljökvalitetsmålet Dalarna täcks till 70 procent av produktiv skogsmark. Andelen naturskogar som utvecklats fritt minskar och antalet rödlistade arter ökar. Miljöhänsynen i skogsbruket uppvisar brister men åtgärder har satts in för att motverka detta. Det finns behov av naturvårdande skötsel och anpassade skogsbruksmetoder för att tillgodose olika arters behov. Skogsmarkens egenskaper och processer Det ökade skogsbränsleuttaget av grenar och toppar (GROT) leder till viss försurning och näringsutarmning av marken. Att återföra aska från biobränsle för att kompensera detta görs inte i tillräcklig omfattning. Majoriteten av skogsbränslet tas ut i den södra länsdelen. Körskadorna vid skogsavverkning tenderar att öka. Detta ökar urlakningen av humusämnen och metylkvicksilver till sjöar och vattendrag. Den branschgemensamma körskadepolicyn 1, samt nya arbetssätt som Stora Enso utvecklat för effektivare och miljöanpassat GROTuttag, kan vända trenden.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(59) Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ men för många arter är kunskapsläget för dåligt för att kunna uttala sig om trenden. Fortsatt avverkas och fragmenteras skogar med höga naturvärden. Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas positivt, men trenden börjar plana ut. Det statligt finansierade arbetet med att formellt skydda värdefulla skogsområden fortgår men anslagen räcker inte för att nå miljömålet. Naturvårdsanpassade skogsbruksplaner är ett verktyg för att planera frivilligt skydd och miljöhänsyn. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Bristfällig hänsyn vid skogliga åtgärder utgör ett av de största hoten mot naturoch kulturmiljövärden. Cirka 40 procent av kulturlämningar skadas i samband med skogsbruk i södra Norrland. Motsvarande skador på hänsynskrävande biotoper och vid vattenöverfarter är 17 respektive 36 procent. Nya målbilder för god miljöhänsyn är framtagna inom projektet Dialog om miljöhänsyn 2. Dessa utgör vägledning för vilken miljöhänsyn som krävs för att bl.a. Levande skogar ska uppnås. En förändring av kulturmiljölagen träder i kraft 2014 där lämningar som antas vara belagda innan år 1850 i princip är att betrakta som fornlämningar. Ett åtgärdsprogram för perioden , med frivilliga insatser för att nå Levande skogar i Dalarna har beslutats 3. Skogsnäringen arbetar med bl.a. frivilliga avsättningar, förbättrade drivningsmetoder vid uttag av trädrester, deltar i utbildningen hänsyn till forn- och kulturlämningar samt i återkopplingen av miljöhänsyn vid avverkningar. Ideella organisationer bidrar till att informera, utbilda, visa och bevara naturvärden i länets skogar. Analys och bedömning Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Dalarnas skogar fortsätter att fragmenteras. Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet. Frivilliga insatser viktiga Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder. Alla dessa insatser är mycket betydelsefulla och behöver uppmuntras och synliggöras för att skapa incitament för fortsatta insatser så att målet kan nås. Det är viktigt att följa upp om åtgärder i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och de åtaganden som gjorts från olika aktörer genomförs som planerat.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(59) Information och rådgivning till skogsbrukets aktörer viktig Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver förbättras. Skogsstyrelsen har påbörjat denna aktivitet inom ramen för Skogsriket, vilket har mottagits väl. Fortsättningsvis kommer målbilderna för god miljöhänsyn att användas för uppföljning och återkoppling. Kulturmiljöerna behöver identifieras och synliggöras för att undvika skador. Laserskanning har blivit ett betydelsefullt hjälpmedel i kartläggningen av kulturmiljövärden i skogen. Åtgärderna behöver öka Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Skogsstyrelsen saknar tillräckliga resurser för att arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar och samråd. Möjligheterna till stöd för viktiga natur- och kulturvårdande insatser minskar när inga nya pengar inom Landsbygdsprogrammet riktas till skogen. De målbilder som tagits fram inom projektet Dialog om miljöhänsyn är viktiga för det fortsatta arbetet och för att nå en ökad samsyn mellan myndigheter och aktörer om vad som är god miljöhänsyn i det brukade skogslandskapet. Prioriteringar i länet Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen fortsätter arbetet med skydd av skog i enlighet med fastställd strategi 4 och de ekonomiska ramar som erhålls. Strategin har utvärderats och värdetrakterna kommer att ses över under kommande år. Med värdetrakt avses ett landskapsavsnitt där skogar med särskilt höga naturvärden är vanligare än i vardagslandskapet. Miljöhänsynen måste förbättras vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper, mark och vatten samt kulturlämningar under kommande år. Länets tall- och lövskogar behöver naturvårdande skötsel eller anpassade skogsbruksmetoder för att bibehålla och utveckla sina naturvärden. För att minska isoleringen av biotoper med höga naturvärden måste spridningsmöjligheter planeras in i landskapet i samverkan mellan olika markägare. Referenser 1. Branschgemensam miljöpolicy om körskador i skogsmark 2. Rapport 5, 2013, Målbilder för god miljöhänsyn, Skogsstyrelsen 3. Rapport 2013:12, Dalarnas miljömål, Åtgärdsprogram , Länsstyrelsen Dalarnas län.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(59) 4. Rapport 2006:02, Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län, Länsstyrelsen Dalarnas Län och Skogsstyrelsen Gotland Skogsmiljöer med höga naturvärden avverkas fortfarande och miljöhänsynen i skogsbruket måste utvecklas genom dialog, information och utbildning. Ytterligare bevarandeinsatser kommer att krävas, speciellt för äldre kalkrika skogar. Utvecklingen i miljön bedöms neutral. Resultat Värdefulla områden saknar fortfarande tillräckligt skydd, särskilt kalkrika skogar med lång kontinuitet. Det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn och lövskog hotas av sjukdomar. Sektorsansvaret behöver ytterligare förtydligas. Förstärkt tillsyn och ökad dialog med skogssektorn är prioriterade åtgärder. Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsbruket satsar på att minska körskadorna i en gemensam körskadepolicy GROTuttag i föryngringsavverkning är hittills under 2013 ca 430 ha i länet. Uttaget per avverkningstrakt är ofta för stort, men skogsbruket arbetar med att åtgärda bristerna. Ekosystemtjänster Viktiga ekosystemtjänster för skogen är friluftsliv, jakt, bär och svamp, skogsråvara, biobränsle samt klimatreglering. Inom ramen för Skogsriket har Skogsstyrelsen informerat allmänheten om ekosystemtjänster. Skogsmarksarealen har sedan 2006 minskat med ca 2270 hektar i länet, varav ca 47 % lagts om till åkermark. Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer Under 2012 och 2013 har hittills 554 hektar produktiv skogsmark i Gotlands län avsatts till naturreservat, ca 57 hektar till biotopskydd och 5 ha till naturvårdsavtal. Ca 5290 ha hektar skogsmark har skyddats sedan ha naturvårdsavtal har efterhand överförts till exempelvis betesmark. Skogsbruksplanläggning har under 2013 resulterat i minst 280 hektar frivilliga avsättningar, motsvarande ca 9 procent per fastighet. Gynnsam bevarandestatus saknas för kalkrika barrskogar med lång kontinuitet och äldre lövskog. För lövskogen är sjukdomar på ask och alm och brist på skötsel viktiga faktorer.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(59) Avverkningstakten av oidentifierade nyckelbiotoper har minskat, men fortfarande brister skogsbrukets miljöhänsyn till fuktiga områden, hänsynsytor, gamla träd samt forn- och kulturlämningar. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Stöden inom NOKÅS och Landsbygdsprogrammet (LBP) har varit efterfrågade. Under 2013 beviljades 235 ha NOKÅS- stöd, främst för åtgärder som gynnar bete. Mellan 2007 och 2013 har det inom LBP beviljats stöd till ädellövskogsplanteringar (45 ha) och åtgärder inom skogens mångfald (727 ha). Skogsstyrelsens tillsyn av hänsynsreglerna i Skogsvårdslagens 30 har skärpts, vilket resulterat i sex förbud i länet under Ett Life+ Nature projekt har startat i länet, med fokus att bekämpa almsjukan och säkerställa livsmiljöer för arter som är knutna till alm och ask. Intresset för hyggesfria skogsbruksmetoder ökar. Rådgivnings- och informationsinsatser har genomförts till skogsbrukets aktörer och markägare. Nya målbilder för en god miljöhänsyn är framtagna nationellt. Friluftsliv Inventering av skogar med höga sociala värden är registrerad i databas och resultatet är spritt till Länsstyrelsen och Region Gotland. Region Gotland planerar åtgärder i tätortsnära skog genom hyggesfria metoder och arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Skogsstyrelsen. Analys och bedömning Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år Det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet. Åtgärderna behöver öka Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar, åtgärder i skötselkrävande biotoper samt tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Mer kan göras inom de ramar som finns, men det blir ändå otillräckligt. Skogsstyrelsen saknar tillräckliga resurser att arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar och samråd. Insatserna som genomförts via LBP har varit positiva men avslutas under nästa år. Det är osäkert om ett nytt skogligt Landsbygdsprogram kommer att genomföras. Myndigheterna behöver tydliggöra information till skogsbruket gällande hänsyn till fornlämningar och kulturvärden.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(59) De målbilder som tagits fram nationellt och i samverkan med skogsnäringen ska förankras och implementeras lokalt hos såväl skogsbruk som myndighet. Frivilliga insatser viktiga Frivilliga insatser är mycket betydelsefulla och skall uppmuntras och synliggöras. Kunskap om hyggesfria metoder på skogsmark bör utvecklas och spridas. Upprättande av skogsbruksplaner bör uppmuntras för att synliggöra lämpliga åtgärdsbehov och identifiera områden med höga naturvärden. Det kan även leda till ökad mängd frivilliga avsättningar, mer åtgärder i skötselkrävande biotoper, synliggörande av skogens vatten och bättre hänsyn till skogens kulturmiljövärden och fornlämningar. Skogsbrukets egna initiativ att minska körskador och arbeta med förbättringar av hänsynen i samband med GROT- uttag är mycket positivt. Ökad certifiering och upprättande av Grönt kort avseende miljöhänsyn är långsiktigt viktiga åtgärder, vilka borde leda till att miljöhänsynen i skogen förbättras. De som arbetar med planering och avverkning behöver tydlig återkoppling om hur miljöhänsynen vid slutavverkning kan förbättras. Skogsstyrelsen kommer att fortsätta detta arbete men även analysera hur det mottagits. Prioriteringar i länet Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen avser att prioritera områdesskyddet under kommande år utifrån regleringsbrev och tilldelade medel. Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkning som rör miljöfunktionerna hänsynskrävande biotoper samt mark och vatten under kommande år ska förbättras. I länet kommer Skogsstyrelsen att prioritera återkoppling av genomförd miljöhänsynsuppföljning inom ramen för skogsriket sriket/, för att tydliggöra bristerna. Dialog med skogsbruket i länet om sektorsansvaret kring miljöhänsyn kommer att prioriteras. Skogsstyrelsen kommer inom olika arbetsmarknadsprojekt, prioritera åtgärder som gynnar skogens natur-, kultur-, och sociala värden. DET ÄR INTE MÖJLIGT ATT NÅ MILJÖKVALITETSMÅLET TILL 2020 MED I DAG BESLUTADE ELLER PLANERADE STYRMEDEL. DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(59) Gävleborg Tablåtext för miljökvalitetsmålet Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år Det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn, samtidigt som medlen för områdesskydd är alltför begränsade för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås för alla skogslevande arter. Trenden för att nå målet bedöms vara neutral. Resultat Det finns brister i den miljöhänsyn som tas i samband med skogsbruksåtgärder i länet. Skogar med höga bevarandevärden avverkas fortfarande och inventeringsresultat (SKS 3:2013) visar på ett allvarligt läge när det gäller skador på kultur- och fornlämningar. Anslaget för ersättningar till markägare är otillräckligt och bevarandet av skog via områdesskydd genomförs i den takt som anslaget medger. Skogsstyrelsen har startat ett arbete med att skärpa lagtillsynen och att ytterligare tydliggöra skogsvårdslagens krav. Skogsstyrelsen jobbar också aktivt för en ökad dialog med skogssektorn. Positivt är att strukturer för biologisk mångfald ökar, så som mängden död ved och gammal skog. Skogsmarkens egenskaper och processer Klimatförändringarna förväntas medföra flera kortare perioder med tjäle vilket medför ökad risk för körskador vid skogsbruksåtgärder. Skogsföretagen har tagit fram en branschgemensam policy mot körskador.( Ökade biomassauttag medför risk för näringsförluster och försurning av skogsmarken om inte kompensationsåtgärder sker. Aska återförs inte i någon stor omfattning i länet. Stubbskörd anmäls fortfarande i liten skala, dock är trenden ökande och kan öka ytterligare om styrmedel för förnyelsebara energislag kommer på plats. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är funktioner som förbättrar människors välmående och livsvillkor. För att många av ekosystemtjänsterna ska kunna upprätthålla funktion även i ett längre perspektiv krävs ett bevarande av biologisk mångfald. Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar biologisk mångfald. I länet

13 NATURVÅRDSVERKET 13(59) förekommer avverkning av oregistrerade nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen har begränsade resurser för att fånga upp dessa genom inventering och avverkningsanmälningar. Många skogstyper och skogslevande arter saknar gynnsam bevarandestatus. Nya skyddsvärda biotoper hittas kontinuerligt. Det finns ett behov av naturvårdande skötsel och återskapande av livsmiljöer och miljötillstånd. Arbetet med bildande av naturreservat och biotopskyddsområden, samt tecknande av naturvårdsavtal fortgår för de mest värdefulla miljöerna. Skyddsarbetet fortlöper enligt strategin för formellt skydd av skog som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen tillsammans tagit fram. De statliga anslagen för ersättning till markägare är begränsade hos både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen och ersättningen till markägare täcker inte skyddsbehovet. Länet arbetar med skydd inom ramen för åtgärdsprogram för vitryggig hackspett. Delar av länet ingår även som en del i samarbetsprojektet Kometprogrammet. Syftet med Komet är att ta tillvara markägarnas intressen för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter samt öka användningen av naturvårdsavtal. Analys och bedömning Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år Det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn, samtidigt som medlen för områdesskydd är alltför begränsade för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås för alla skogslevande arter. Det syns emellertid en positiv trend när det gäller förutsättningarna att nå målet i form av framåtsyftande åtgärder och konstruktiv dialog inom sektorn Befintliga styrmedel och/eller resurser bedöms dock inte sammantaget tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet. Bevarade av natur- och kulturmiljövärden Skogsstyrelsen ser fortsatt brister i miljöhänsynen vid skogsbruk, främst gällande skador i hänsynskrävande biotoper samt brister i hänsyn till mark och vatten. Skador på forn- och kulturlämningar i skogen i samband med skogsbruk sker ännu i alltför hög utsträckning. Frivilliga insatser viktiga De frivilliga avsättningarna är betydelsefulla och behöver synliggöras. Hittills gjorda avsättningar behöver utvärderas i relation till länets naturvårdsstrategi. Naturvårdsanpassade skogsbruksplaner är ett verktyg för att planera frivilligt skydd och miljöhänsyn. Ett åtgärdsprogram för perioden har arbetats fram tillsammans med sektorn, med frivilliga insatser för att komma

14 NATURVÅRDSVERKET 14(59) närmare målet för Levande skogar i Gävleborgs län. Det är viktigt att följa upp de åtaganden som gjorts från olika aktörer och att de genomförs som planerat. Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver förbättras. Skogsstyrelsen kommer fortsättningsvis att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning, samt de gemensamma målbilderna som tagits fram i projektet Dialog om miljöhänsyn ( så att det blir tydligare för skogsbruket vad som måste förbättras och hur mycket. Under hösten 2013 kommer Länsmuseet på uppdrag av Länsstyrelsen att hålla kurser för skogsägare, skogsbolag och skogsarbetare. Utbildningen ska ske på plats i skogen för att bättre illustrera hur lämningarna ser ut och hur man kan ta hänsyn till dem. Länsstyrelsens tillsynskampanj indikerar att fornlämningar inte har skadats där Länsmuseet före avverkning bandat och informerat skogsägaren om hur hänsyn till fornlämningarna ska tas. Under 2014 träder den nya kulturmiljölagen i kraft. Åtgärderna behöver öka Befintliga styrmedel och/eller medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Halland Levande skogar Länets skogar är starkt påverkade av grandominerat skogsbruk samtidigt som den biologiska mångfalden är beroende av lövträd och lövskogsmiljöer. Miljöhänsynen vid alla skogsbruksåtgärder måste utvecklas och förbättras. Betydande insatser för bevarande och utveckling av viktiga livsmiljöer krävs. Resultat Inga betydande förändringar har skett under det senaste året. Skogsbruket bedrivs alltjämt intensivt. Det är tydligt även i länets ädellövskogar där också de högsta naturvärdena finns. Anläggning av ny skog och skötsel sker med fortsatt hög inriktning mot granskogsbruk. Samtidigt finns ett stort behov att återställa viktiga livsmiljöer, exempelvis ädellövskogar och lövträdsrika skogar.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(59) Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarken i Halland är starkt försurad. Uttag av bioenergi i form av grenar och toppar medför negativ balans av näringsämnen och risk för ökad försurning av marken och även framtida försurning av avrinnande vatten. Kompensationsåtgärder för näringsobalansen utförs endast i oregelbunden och otillräcklig omfattning. Skogsmaskinernas körningar fortsätter att orsaka skador. Skogsstyrelsen har ökat sin tillsyn och under 2013 genomfört en inventering av avverkningstrakter i närheten av vattendrag. Resultatet visar att 74 % av de kontrollerade områdena hade körskador varav 22 % hade allvarliga körskador. Sedan något år finns en branschgemensam körskadepolicy ( och sektorns aktörer genomför utbildningsinsatser för att minska skadorna. Södra har infört en markskoningsgaranti. Det finns en förbättrad attityd till körskadeproblemen men något tydligt förbättrat resultat i skogen kan ännu inte påvisas. Grön infrastruktur, Gynnsam bevarandestatus samt Hotade arter och återställda livsmiljöer Fragmentering och arealminskning har medfört att gynnsam bevarandestatus saknas för olika typer av ädellövskogar och arter knutna till dessa. Generellt är skogarna också förtätade och granens sentida utbredning är en del av detta. Betydande arealer skog med höga naturvärden saknar långsiktigt skydd. Av arealmålet enligt Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län har 62 % skyddats. Markägarnas frivilliga avsättningar är viktiga. Det saknas dock tillräcklig transparens om avsättningarna för att kunna bedöma hur dessa kan bidra till den förväntade samlade naturvårdsnyttan. Utanför naturreservatsmark genomförs naturvårdande skötsel i ringa omfattning. Verksamheten är i en begynnande kompetensutvecklingsfas och några skogsföretag har börjat utbilda sin personal. En stor del av skogarna i länet är mycket grandominerade. De saknar ofta viktiga strukturer för den biologiska mångfalden, vilket innebär att det finns ett stort behov att återskapa sådana strukturer när möjligheter till detta ges i samband med olika skogsbruksåtgärder. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Miljöhänsynen i skogsbruket ger fortfarande otillräckligt resultat i skogen. Forn- och kulturlämningar skadas i stor omfattning. Skogsstyrelsen har skärpt tillsynen enligt SVL 30. Det nationella projektet Dialog för miljöhänsyn har tagit fram Målbilder för god miljöhänsyn (Skogsstyrelsens rapport 5/2013). Det är i huvudsak målbilder för god miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Målbilderna har ännu inte förts ut på lokal nivå. Analys och bedömning Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till Otillräcklig förekomst av lämpliga livsmiljöer för länets skogsarter, otillräckligt bevarande av

16 NATURVÅRDSVERKET 16(59) värdekärnor, otillräcklig naturvårdande skötsel och otillräcklig miljöhänsyn inom skogsbruket är viktiga orsaker. Även om vissa parametrar utvecklas positivt är den samlade bedömningen av utvecklingen i miljön negativ. Tillräckliga drivkrafter, styrmedel och/eller resurser saknas för att vända utvecklingen. Ökad kunskap viktig Det behövs ökad information och kommunikation inom sektorn om innebörden av miljömålet Levande skogar och om de åtgärdsbehov som finns. Insatser behövs för att stimulera denna kommunikation. De utbildningsinsatser för entreprenörer, skogsägare och tjänstemän som fortlöpande sker är viktiga men omfattningen behöver öka för att kunskaperna ska få bredare genomslag i skogen. Miljöhänsynen vid skogsbruksåtgärder behöver bättre anpassas till de lokala naturvårdsbiologiska behoven och hänsyn behöver tas vid alla skogsbruksåtgärder. Skogsföretagens och Skogsstyrelsens uppföljningar och kalibreringar är viktiga underlag för utveckling och förbättring av miljöhänsynen. Styrmedel och drivkrafter behöver utvecklas och stärkas och åtgärderna behöver öka Ytterligare bevarandeinsatser behövs för att skydda, utveckla och sköta skogsmiljöer som har stor betydelse för biologisk mångfald i länet. Utöver skydd och naturvårdande skötsel av skog, behöver anpassat skogsbruk stimuleras. Viktiga exempel på anpassning är skötsel som resulterar i ökad areal lövskogar, lövblandskogar och lövträdsrika skogar. Skogsbruksåtgärder behöver också bättre anpassas till de lokala förutsättningarna, exempelvis genom anpassad teknik och metoder för att klara försämrad bärighet på marken. Det finns ett stort behov av naturvårdande skötsel i många av länets skogsmiljöer för att naturvärden ska kunna bevaras. De insatser som görs är positiva men mycket begränsade. Stimulans och stöd behövs för att öka omfattningen av sådana åtgärder då de ofta enbart innebär kostnader. Skogsbrukets miljöhänsyn har hittills i huvudsak fokuserat på hänsyn vid föryngringsavverkning. Samtidigt har miljöhänsyn vid andra skogliga åtgärder mycket stor betydelse för hur länets framtida skogar kan uppfylla de biologiska behoven. Här behöver såväl styrmedel som tillämpning och uppföljning utvecklas och förbättras. Regelverk behöver kompletteras och förtydligas. Skogsstyrelsens och skogsbrukets uppföljningar behöver breddas till att omfatta olika skogsbruksåtgärder. Målbilder för miljöhänsyn vid alla skogsbruksåtgärder behöver tas fram. Prioriteringar i länet Fortsatt arbete med långsiktigt skydd av värdekärnor, främst ädellövskogsmiljöer. Inom skogssektorn införa och börja tillämpa framarbetade målbilder för miljöhänsyn.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(59) Kompetensutveckling för arbete med naturvårdande skötsel. Tillämpning av körskadepolicyn. Ökat fokus på tillsyn och lärande om miljöhänsyn. Dialog mellan skogsbrukets intressenter om miljöhänsyn. Jämtland Miljökvalitetsmålet Bedömning: NEJ, Neutral pil. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser kommer att krävas. Skogstyperna kalkbarrskogar, skogar med hög bonitet, lövsuccessionsskogar samt sandtallskogar är särskilt angelägna att satsa på. Resultat Miljökvalitetsmålet Levande skogar kommer att bli mycket svårt att nå till år 2020 i Jämtlands län, precis som i riket i övrigt, då de flesta uppsatta delmål med mål 2010 ännu inte uppnåtts. Det viktigaste skälet är att det kommer att vara svårt att upprätthålla skogarnas biologiska mångfald, eftersom arealen skogsmark som aldrig föryngringsavverkats snabbt minskar och att skogar med mycket höga naturvärden alltjämt avverkas. Det är därför särskilt bekymmersamt att takten med vilken nya formella skydd har tillskaptas är allt för låg. Förseningarna innebär att arealer skyddsvärd skog avverkas. Skogsmarkens egenskaper och processer Markskador i form av körskador har varit ett problem under lång tid. För att komma tillrätta med detta har skogsbruket gemensamt tagit fram en körskadepolicy. Policyn är nu i en förankrings- och verkställande fas där flera aktörer har under året bedrivit utbildningskampanjer för egen personal samt entreprenörer. Ekosystemtjänster Exempel på ekosystemtjänster som är viktiga när det gäller länets skogar är friluftsliv, jakt, bärplockning, skogsråvara inklusive bioenergi, rening av luft och vatten samt skogens markstabiliserande och nederbördsutjämnande funktion. De är samtliga ekonomiskt eller socialt betydelsefulla. Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer. Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarande status. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ. Fragmenteringen av livsmiljöer för skogslevande hotade arter fortgår genom trakthyggesbruk, nya vägar anläggs i tidigare väglöst land och skogar med höga naturvärden avverkas.

18 NATURVÅRDSVERKET 18(59) Insatser i form av områdesskydd, frivilliga avsättningar, och naturvårdande skötsel pågår i länet. Till detta tillkommer stöd och råd genom Landsbygdsprogrammet, NOKÅS bidraget (som syftar till aktiva miljövårdande skötselåtgärder) samt rådgivningen inom satsningen Skogsriket. Skogsstyrelsens tillsyn av hänsynsreglerna i Skogsvårdslagens 30 har skärpts under året samt antal beslut om förbud enligt 30 Skogsvårdslagen ökats för att ge effekter i skogen. Pågående dialogprojektet, där målbilder för god miljöhänsyn framtagits i Skogsstyrelsens regi med brett deltagande från skogsbruket och ideella organisationer, har i syfte att förbättra hänsyn i skogen. Detta som ett led i sektorns ansvarstagande för skogspolitikens jämställda mål; miljö och produktion. Länsstyrelsen har under året satsat extra på inventering av hotade insekter knutna till tall- och lövved för att förbättra kunskapen om och identifiera kvarvarande värdefulla miljöer för dessa arter. En strategisk viktig markbytesuppgörelse inleddes under året mellan staten (ur Sveaskogs innehav) och de större skogsbolagen, med syfte att genom ersättningsmark ersätta bolagen för utpekade reservatsförslag på deras innehav. Det första avtalet om ca hektar, inom ett av nära 80 planerade reservatsobjekt i Jämtlands län, blev klart i år. Analys och bedömning Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Skogsstyrelsen bedömer att det finns en fortsatt outnyttjad potential inom ramen för befintliga styrmedel för att närma sig målet. Samtidigt bedöms att ytterligare styrmedel behövs för att nå målet fullt ut. Frivilliga insatser viktiga Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder exempelvis inventering av skogar med höga naturvärden, utbildning av personal i miljöhänsyn samt naturvårdande åtgärder i skötselkrävande biotoper. Många av länets aktörer medverkar aktivt i verkställandet av en åtgärdsplan där konkreta insatser nu verkställs i syfte att närma sig miljökvalitetsmålet. Ett led i detta har ett forum för Levande skogar startats med avsikt att bland deltagarna diskutera och inspirera kring insatser för att komma närmare miljömålsuppfyllelsen. Deltagarna i forumet är skogliga aktörer såsom skogsbolag, kommuner, representanter för rennäringen och ideella organisationer. Två träffar har genomförts under 2013 och två nya är inplanerade Frivilliga avsättningar är ett annat sätt att bedriva skydd och görs i stor omfattning av markägare, oftast inom ramen för miljöcertifiering av skogsbruket. Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning behöver

19 NATURVÅRDSVERKET 19(59) förbättras. Skogsstyrelsen kommer fortsättningsvis att återkoppla Resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning så att det blir tydligare för skogsbruket vad som måste förbättras och hur mycket. Prioriteringar i länet Skogsstyrelsen tillsammans med Länsstyrelsen avser att prioritera skydd av kalkbarrskogar, skogar med hög bonitet, lövsuccessionsskogar, sandtallskogar samt större sammanhängande naturskogområden för de begränsade tilldelade områdesskyddsmedlen för länet. Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkningar som rör hänsynskrävande biotoper och mark och vatten under kommande år ska förbättras. Detta i form av granskning av anmälningar och ansökningar om föryngringsavverkning, ökad sektorsansvarstagande genom anammande av målbilder samt Skogsstyrelsens återkoppling till berörd aktör. En fortsatt fokus kring tillsynen sker även Skogsstyrelsen har för avsikt att i slutet av 2013 anta de nio nationella preciseringarna för Levande skogar. Dessa preciseringar ger en ökad fokus och underlättar vid årlig uppföljning. Vidare medverkar Skogsstyrelsen till verkställande av en åtgärdsplan i bred samverkan med länets aktörer. Åtgärdsplanen innehåller konkreta insatser som genomförs under perioden 2013 till 2016 och syftar till att närma sig måluppfyllelse. Jönköping Bättre hänsyn vid avverkning och ytterligare bevarandeinsatser behövs. Resurserna för områdesskydd, avverkningsuppföljningar, naturvärdesinventeringar, skötselkrävande biotoper och utbildningar är otillräckliga. Positivt är att utvecklingen av död ved, grova träd och äldre lövrik skog går åt rätt håll. Resultat Natur- och kulturvärden i skogen Skogar med höga värden avverkas, kulturlämningar skadas i stor omfattning och brister finns i miljöhänsynen. Miljöhänsynen är främst otillräcklig i skyddsvärda biotoper, skyddszoner och vid terrängkörning. Antalet certifierade fastigheter inom skogsbruket ökar vilket på sikt borde leda till att miljöhänsynen blir bättre och kvalitetssäkrad. Skogsstyrelsen har inom dialogprojektet ( tagit fram målbilder för olika miljöhänsyn som ska tydliggöra och förenkla miljöhänsynen samt arbetat med utbildningar och olika former av stöd genom Landsbygdsprogrammet, Skogsriket och NOKÅS som leder till bättre hänsyn. Resurser har avsatts för att öka kunskapen om Mina sidor ( Skogsmarkens egenskaper och processer

20 NATURVÅRDSVERKET 20(59) För att minska körskadorna i skogen har skogsbruket tagit fram en branschgemensam miljöpolicy ( och Södra har under året infört en markskoningsgaranti. Skogsstyrelsen har under våren 2013 genomfört en tillsynskampanj där ett femtiotal föryngringsavverkningar som berört känsliga vattendrag har besökts i fält och hänsynen till vatten har bedömts. Resultatet har sedan återkopplats till skogsbruket. Ett nytt hjälpmedel, vattenkartor, kan inom kort vara användbart i Jönköpings län. Under åren gjordes ett uttag av avverkningsrester i form av grenar och toppar (GROT) på cirka 2300 hektar per år i länet. På 20 procent av den arealen återfördes aska till skogsmarken, vilket är en minskning med fem procent från föregående årsintervall. Askan återförs sällan till den yta där GROT tagits ut utan sprids ofta i gallringsbestånd. Aska återförs för att motverka näringsförluster och försurning i samband med GROT-uttag. Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus, hotade arter, återställda livsmiljöer Länsstyrelsens och Skogstyrelsens arbete med skydd av värdefulla miljöer fortgår. Från år 1999 till år 2013 har hektar produktiv skogsmark skyddats som naturreservat, biotopskyddsområden eller genom avtal. Under år 2013 har cirka 80 hektar produktiv skogsmark skyddats genom naturreservat och 18 hektar genom biotopskydd och naturvårdsavtal. Totalt skyddad produktiv skogsmark år 2013 i Jönköpings län var hektar av totalt hektar. Reservatsobjekten har minskat i storlek och reglerna för ersättning har ändrats. Detta har kortat förhandlingsprocessen men samtidigt ökat kostnaderna, så medlen har räckt till en mindre areal. Till de formellt skyddade områdena kommer de frivilliga avsättningarna, som uppskattas till hektar på produktiv skogsmark. På Skogsstyrelsens initiativ har ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Sveaskog inletts när det gäller avverkningar på Sveaskogs mark som ansluter till Natura områden. Sveaskog kommer på försök att anpassa skötseln i anslutande områden så att den tar hänsyn till utpekade arters habitat enligt till exempel EU:s fågeldirektiv. Uppföljningar av tidigare gjorda åtgärder inom åtgärdsprogrammen för hotade arter har gjorts, bland annat av utplanterade mosippor. Ersättningar har betalats ut från Landsbygdsprogrammet för åtgärder som gynnat biologisk mångfald, kulturmiljöer och sociala värden i skogslandskapet inom 917 hektar. Ädellövskogsarealen har ökat med 365 hektar. Bevarande forn- och kulturlämningar Forn- och kulturlämningar skadas inom dagens skogsbruk. Framför allt inträffar skadorna då avverkningsområdet markbereds. Länsstyrelsen har medverkat på en utbildningsdag då Grönt kort-utbildningen har getts på skogsbruksgymnasiet Östboskolan, Värnamo kommun.

21 NATURVÅRDSVERKET 21(59) Ekosystemtjänster Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna som invigdes år 2012 har inneburit ett nytt sätt att arbeta tillsammans kring bevarandet och utvecklandet av ekosystemtjänster ( Analys Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år Det finns brister i miljöhänsynen och bevarandeinsatserna är otillräckliga. Avverkning av skogar med höga naturvärden och bristfällig generell hänsyn är de åtgärder som bedöms utgöra det största hotet mot den biologiska mångfalden. Befintliga resurser och styrmedel är otillräckliga eller inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen. De har tillfälligt försämrats i och med att Landsbygdsprogrammet gör uppehåll till och med år Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Anslagen måste öka inom åtgärdsprogram för hotade arter och NOKÅS för att det ska vara möjligt att behålla, återskapa och restaurera värdefulla naturmiljöer. Det behövs mer resurser för att sköta biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Mer kan göras inom de ramar som finns, men det blir ändå otillräckligt. En ökning och styrning av resurserna inom projektet Skogsriket kan vara ett sätt att motverka minskningen av resurser. Den negativa trenden för tallens utbredning är ett allvarligt problem när det gäller de arter som är knutna till tallens ekosystem. Skogsstyrelsen saknar tydliga incitament för att vända utvecklingen med ett ökat uttag av GROT och minskad återföring av aska. Skogsstyrelsen bedömer att det skett ett positivt trendbrott under år 2013 hos skogsbruket när det gäller miljöhänsynen vid föryngringsavverkning. Effekterna av certifieringen och arbetet med dialogprojektet börjar synas på de olika företagen och viljan att få till en förbättring är märkbar vid Skogsstyrelsens kontakter med skogsbruket. Däremot upplever myndigheten att det fortfarande finns en tröghet bland vissa markägare att ta till sig argumenten för en bättre miljöhänsyn i skogsbruket. Verksamma inom skogsbruket som arbetar med planering och avverkning behöver återkoppling om hur miljöhänsynen främst vid slutavverkning kan förbättras. Prioriteringar i länet Arbetet med att skydda skog i länet kommer att fortsätta enligt strategin för formellt skydd av skog (Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen, Strategi för formellt skydd av skog i Jönköpings län. Meddelande 2006:8). Miljöhänsyn vid slutavverkning som rör hänsynskrävande biotoper samt mark och vatten samt arbetet med att minska körskadorna i skogsmarken och hänsyn till vatten kommer att fortsätta. Fokus kommer att ligga på återkoppling till Skogsbruket. En utmaning för Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen blir att hantera de förändringar i Kulturmiljölagen som kommer att träda i kraft från och med år 2014.

22 NATURVÅRDSVERKET 22(59) Kalmar Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser kommer att krävas. Skogstypen Ädellövskog i länets östra del är särkilt angelägen att satsa på och det ligger i linje med länets strategi för formellt skydd. Resultat Miljöutveckling bedöms som neutral. Mängden skog som skyddas ökar men inte i tillräcklig grad för att nå målen som är uppsatta till år Målet för de frivilliga avsättningarna är uppnådda och områdena håller hög kvalité. För skogstypen Ädellövskog har en utökning av arealen skett genom nyetablering och framgallring med hjälp av stöd och bidrag, bl a från landsbygdsprogrammet. Problemen med körskador är allvarliga. Generella naturhänsynen vid skogliga åtgärder är bristfällig. GROT, av framförallt ädellöv, blir fångstfällor för hotade insektsarter på grund av felaktig hantering. Skogsmarkens egenskaper och processer. Biobränsleuttag utan motsvarande kompensation av aska medför en försurning och näringsutarmning av mark och vattendrag. Som genomsnitt för perioden gjordes grot-uttag på ha per år. Askåterföring skedde under samma period till ha per år. Körskador på forn- och kulturlämningar samt i och vid vattendrag och våtmarker till följd av skogsbruk är allt för omfattande. Under året gjorts helikopterinventeringar i Västra Götaland, som visar på att nästan hälften av objekten hade omfattande körskador läget i länet är allvarligt men inte lika omfattande som i nederbördsrika Västsverige. Vattenkvalitetsproblem, bland