Kyrkostyrelsens svar pa verksamhetgranskande utskottets yttrande

Transkript

1 Kyrkostyrelsens svar pa verksamhetgranskande utskottets yttrande Kyrkostyrelsen vill tacka det verksamhetsgranskande utskottet för årets arbete som utförts under en begränsad tid och av en liten grupp intresserade och kunniga ledamöter. Det är av stort värde att den granskning som föregår varje kyrkokonferens inte enbart gäller siffror och formalia utan även omfattar den stora och ibland svåröverskådliga verksamhet som bedrivs i Equmeniakyrkan och dess många samarbetsorganisationer. 1. När det gäller fördjupat bibelstudium som det verksamhetsgranskande utskottet (i fortsättningen VU) efterlyser inleds under andra halvåret 2017 det sk Markusåret som syftar till att inspirera till ökat bibelläsande i Equmeniakyrkan. En bok ges ut med kommentarer till Markustexter och på Equmeniakyrkans hemsida kommer material att finnas som kopplar Markusåret till barn- och ungdomsverksamhet, gudstjänster och studiegrupper. 2. VU anser att samhörigheten i Equmeniakyrkan som ekumenisk kyrka inte är tillräcklig, att det är en brist med endast tre motioner till kyrkokonferensen och att det råder bristande delaktighet i det internationella arbetet. VU önskar en nationell konferens för församlingsordföranden Frågan om samhörigheten i Equmeniakyrkan är både viktig och utmanande. För vissa handlar samhörigheten framförallt om den egna församlingen. För andra är det också viktigt med det nationella perspektivet. Kyrkostyrelsen vill tro att det internationella perspektivet är viktigt för alla församlingar även om det tar sig olika uttryck och säkert också varierar över tid. Under våren 2017 prövas ett nytt koncept med regionala samlingar för att informera om och förbereda inför kyrkokonferensen. Under hösten 2017 behöver detta arbete utvärderas. Det nationella kansliet arbetar med särskilda satsningar i det vi skulle kunna kalla för närområden. En grupp medarbetare reser en lördag till en plats dit flera församlingar inbjuds och gruppens medlemmar besöker sedan olika församlingar i närområdet under söndagen.

2 Under bön- och offerdagen för pastors- och diakonutbildningen genomförs varje år mer än 100 församlingsbesök där pastorskandidater, lärare och nationellt anställda i Equmeniakyrkan deltar och medverkar i gudstjänster i församlingarna. Kyrkostyrelsen delar uppfattningen att endast tre motioner till årets kyrkokonferens kan tolkas som ett exempel på bristande engagemang. Möjligen kan osäkerhet avseende vad det innebär att använda konsensusmetoder påverka motionsskrivandet. Bristande engagemang kan också handla om den blygsamma responsen från församlingarna på valberedningens önskan om nominering av kandidater till nationella förtroendeuppdrag (kyrkostyrelsen). Det är ett fåtal församlingar som väljer att nominera kandidater. Troligen är det så att ansvaret i den egna församlingen, av naturliga skäl, prioriteras istället för det gemensamma och nationella. VU pekar på en bristande delaktighet i det internationella arbetet och kyrkostyrelsen kan konstatera att den insamling som görs varje år i samband med årsskiftet till internationellt arbete visar en nedåtgående trend. Projektinsamlingar möter fortsatt ett starkt gensvar från församlingar och enskilda. I samtal med Equmeniakyrkans ledningsgrupp och de regionala kyrkoledarna har frågan lyfts om kommittéer för internationell mission ska bildas till stöd för Equmeniakyrkans internationella arbete och för att öka engagemanget i församlingarna. Kyrkostyrelsen gör den bedömningen att de senaste årens utveckling med ett förhållandevis stort antal asylsökande och nyanlända i Sverige medfört att församlingar upplever att missionsfältet, i ännu högre grad än tidigare, flyttat hem och kräver resurser både när det gäller tid och pengar. Kyrkostyrelsen kan också konstatera att församlingar väljer att kanalisera sitt internationella engagemang via andra organisationer. Equmeniakyrkans internationella arbete är vårt eget arbete som vi gemensamt fattat beslut om Frågan om nationell konferens för församlingsordföranden kommer att behandlas av kyrkostyrelsen under hösten VU efterlyser en plan för hur Equmeniakyrkans verksamhetsplan kan inspirera lokala församlingar. I formell mening är Equmeniakyrkans verksamhetsplan inte något som styr församlingarna arbete och verksamhet. I realiteten förutsätter verksamhetsplanen att församlingarna, eller i alla fall en grupp av församlingarna, svarar upp mot de

3 förväntningar och visioner som t ex handlar om insamlingar och församlingsgrundande arbete. I någon mening är det så att mål som anges i verksamhetsplanen förutsätter engagemang som vi inte kan styra över eller fatta beslut om. De beslut som fattas av kyrkokonferensen är, enligt våra stadgar, rekommendationer till församlingarna. I vilket fall som helst är det viktigt att verksamhetsplanen studeras i församlingarna och att åtminstone församlingarnas styrelser äger kännedom om dess innehåll. 4. VU frågar om Equmeniakyrkan har beredskap att hantera alla församlingar som är på väg att fatta beslut om upplösning? VU frågar varför inte större församlingar är engagerade i församlingsutveckling. På Equmeniakyrkans hemsida finns en omfattande dokumentation till stöd för församlingar som tvingas närma sig frågorna om upplösning eller samgående. För de församlingar som så önskar har regionala kyrkoledare möjlighet att tillsätta processledare som kan stödja en, oftast liten, församling som står inför en upplösning. Vissa församlingar hanterar dessa processer helt på egen hand medan andra söker stöd för arbetet som i många fall är både tidsödande och smärtsamt. Inför kommande budgetprocesser kommer kyrkostyrelsen att överväga om detta arbete behöver tillföras ytterligare resurser. En församlingsutvecklingsprocess behöver ha lokalt stöd och kan inte tvingas på någon församling. En församling kan självfallet arbeta med sina framtidsfrågor utan att det görs med hjälp av de redskap som Equmeniakyrkan tillhandahåller. Under 2017 inleds en serie träffar då Equmeniakyrkans kyrkoledare kallar samman företrädare för samfundets större församlingar. 5. VU frågar varför det är så få församlingar som erbjuder sig att vara moderförsamlingar för det för det församlingsgrundande arbetet Kyrkostyrelsen delar bekymret med att hitta moderförsamlingar och konstaterar samtidigt att många församlingar inte har resurser för mer än det som de arbetar med idag. Beslut om vad en församling engagerar sig för eller inte fattas alltid lokalt. Under 2017 har fyra nya halvtidstjänster tillskapats för att stödja det församlingsgrundande arbetet som har en tydlig koppling till Equmeniakyrkans regioner och är en del av den omfattande verksamheten med församlingsutveckling.

4 6. VU ser det som givet att projekttjänsterna för flyktingar och nyanlända byggs ut VU frågar hur vi utbildar våra medarbetare när det gäller frågan om konvertiter Equmeniakyrkan har inte fattat några beslut om förlängning av dessa projekttjänster efter årsskiftet 2017/18. Under våren 2017 söker vi pengar från det anslag, 155 mkr, som regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att fördela till aktörer i det civila samhället. Idag finns andra behov i samhället än de som blev tydliga när ett betydande antal flyktingar sökte sig till Sverige i samband med årsskiftet 2015/16. En gemensam utmaning där också församlingarnas insatser behövs gäller integration i det svenska samhället. Det viktigaste arbetet med flyktingar bedrivs lokalt och församlingar har också möjlighet att söka dessa pengar. Omfattande information om detta finns på Equmeniakyrkans hemsida. Sveriges Kristna Råd har ett utbildningsprogram när det gäller asylprocessen. 7. Se punkt VU önskar en lista med samverkansinsatser mellan Equmeniakyrkan och Diakonia Diakonia är en av Equmeniakyrkans viktigaste samarbetsorganisationer. I Ekumeniska centret i Alvik är vi lokaliserade på samma våningsplan vilket underlättar samverkan och både spontana och planerade gemensamma aktiviteter. I listan som följer anges ett antal aktuella samverkansområden mellan samfundet och Diakonia: Gemensamma träffar och utbildningstillfällen för personalgrupperna Gemensamma kampanjer och aktioner bl a gällande vapenexport Samverkan vid kyrkokonferenser och Almedalsveckan i Visby Gemensamt arbete kring flykting- och migrationsfrågor. Under valåret 2018 planeras ett gemensamt arbete mot rasism och främlingsfientlighet Vilka visioner har våra politiker för ett gott samhälle? Hur vill vi att samhället ska utvecklas? Avstämningsmöten gällande biståndshantering Ömsesidiga inbjudningar till kurser och erfarenhetsutbyten 9. VU efterfrågar en plan för implementering av bildningssynen. Under 2017 fortsätter arbetet med att forma en ny organisation för bildningsarbete i Equmeniakyrkan och Equmenia. Arbetet syftar till ett strategiskt genomförande av verksamhetsplanernas mål rörande bildning och utbildning. Ett annat tydligt syfte är den antagna bildningssynen blir ett levande dokument i Equmeniakyrkan. Under hösten 2017 möts företrädare för Equmeniakyrkan, Equmenia, de regionalt verksamma och folkhögskolorna för detta arbete dit även Teologiska Högskolan och studieförbundet Bilda kommer att knytas.

5 10. VU saknar ett internationellt spår i kompetensutvecklingsprogrammet Spåret Diakoni och omvärld kommer visserligen att innehålla moment av internationell karaktär men man kan lyfta fram detta tydligare. Kunskap om vår internationella mission och om missionsteologi är givetvis viktigt att främja hos församlingsanställda om vi vill bibehålla och utöka ett internationellt engagemang i församlingarna. Därför kommer ett internationellt spår att övervägas i kommande arbete med programmet. 11. VU noterar goda relationer mellan Equmeniakyrkan och Equmenia 12. VU önskar att KS överväger en ny modell för kyrkokonferens med beslutande konferens endast vartannat år. Kyrkostyrelsen förordar hellre en kombination av formellt årsmöte med uppbyggelse och inspiration. För närvarande prövas en modell med en konferens vartannat år med utökat fokus på barn och unga, kringaktiviteter, gemenskap och andlig fördjupning. Vartannat år genomförs en mera traditionell och kortare kyrkokonferens. Det nuvarande arbetssättet behöver utvärderas innan större förändringar genomförs. Från 2017 prövas en modell då vi inför kyrkokonferensen inbjuder till regionala samlingar där konferensens frågor presenteras och där deltagarna på så sätt ges möjlighet att bättre förbereda sig inför kyrkokonferensen. 13. VU anser att kyrkostyrelsens protokoll som publiceras på Equmeniakyrkans hemsida är svårlästa pga att bilagor och övriga sammanträdeshandlingar inte publiceras. VU önskar att KS-protokollen på hemsidan renodlas så att inte diskussion och beslut blandas Kyrkostyrelsen kommer att ta upp frågan angående protokollens utformning och publicering under hösten VU är bekymrade över att insamlingarna minskar och att andelen kyrkoavgiftgivare är lågt 27 % Årsredovisningen (not 3) anger vilka intäkter som kommer Equmeniakyrkan till del via insamlingar. I kyrkokonferensen presenteras en översyn gällande hur vi finansierar vårt gemensamma arbete och kyrkostyrelsen hänvisar till den rapporten. Arbetet fortsätter med att rekrytera nya kyrkoavgiftsgivare. Det bör noteras att 27 % av Equmeniakyrkans medlemmar är ett antal som överstiger det antal givare som finns i andra frikyrkosamfund. Andelen kyrkoavgiftgivare i Pingst är 7 % och i

6 Evangeliska frikyrkan 11 %. Eftersom merparten av kyrkoavgiften tillfaller församlingarna anser kyrkostyrelsen att församlingarna har ett stort ansvar när det gäller rekrytering av nya givare. 15. VU anser att det gemensamma ledarskapet för Equmeniakyrkan inte är tillräckligt tydligt och definierat. De tre kyrkoledarnas (en kyrkoledare och två biträdande) gemensamma ledarskap beskrivs i ett dokument som fastställts av kyrkostyrelsen. Skillnaden mellan enskilt, gemensamt och delat ledarskap är nyckeln. Här förespråkas ett gemensamt ledarskap. Det innebär att kyrkoledaren och de biträdande kyrkoledarna delar kyrkoledaransvaret för kyrkan som helhet när det handlar om att: svara för samordning och tillsyn i omsorg om Equmeniakyrkans liv och gemenskap främja förkunnelse och själavård arbeta för Kristi kyrkas synliga enhet följa utvecklingen i Equmeniakyrkan och beakta dess framtidsfrågor tillsammans med kyrkostyrelsen planera och leda Equmeniakyrkans arbete verka för Equmeniakyrkans närvaro i ord och handling i samhällslivet. (Teologisk grund 40) Kyrkoledaren och de biträdande kyrkoledarna är valda att gemensamt vara Equmeniakyrkans tre kyrkoledare och ansvara för kärnuppdragen (teol grund ovan) Kyrkoledaren har ansvar att leda gruppen. Kyrkoledaren är den främste bland likar. I kyrkoledningen eftersträvas konsensus i beslutsfattande. Om inte konsensus uppnås har kyrkoledaren yttersta beslutsmandat. Det är kyrkoledaren som beviljas ansvarsfrihet i kyrkokonferensen. Kyrkoledarens och de två biträdande kyrkoledarnas särskilda ansvarsområden presenteras på Equmeniakyrkans hemsida. 16. VU anser att de regionala förtroenderåden har en alltför lös struktur Kyrkostyrelsen är medveten om att de olika regionala förtroenderåden fungerar olika och rådens roll och funktion utvärderas nu i den översyn av det regionala arbetet som kyrkokonferensen tidigare beslutat om. Översynen kommer att presenteras vid kyrkokonferensen 2018.

7 17. VU anser att en ytterligare nationell personalfunktion till stöd för församlingarna bör övervägas Vilka tjänster som behöver finnas nationellt i Equmeniakyrkan prövas kontinuerligt och i synnerhet i samband med den årliga budgetprocessen. Kyrkostyrelsen vill peka på att det är flera anställda medarbetare som på olika sätt idag stöder församlingarna gällande deras personalfrågor. Det gäller både personal vid kansliet i Alvik och sådana som har regionala uppdrag i Equmeniakyrkan. 18. VU efterlyser en policy för utgivning av böcker och ägande i Berling Media Det är flera aktörer med anknytning till Equmeniakyrkan som på olika vis arbetar med bokutgivning. Det kan förutom samfundet gälla Equmenia, Teologiska Högskolan, EqMed och enskilda författare som önskar ge ut böcker. Equmeniakyrkan är delägare i både Verbum och Libris som fattar egna beslut gällande utgivning av böcker och annat material. Det är förstås önskvärt att bokutgivning med anknytning till Equmeniakyrkan i första hand sker genom förlag där vi är delägare. Kyrkostyrelsen anser att de förlag där vi har ett ägande bör ges möjlighet att lämna anbud på de utgivningar som initieras av Equmeniakyrkan. När det gäller bokutgivning med kristen profil är de två förlagen ovan stora aktörer med ofta lång framförhållning och planering. Ibland kan mindre förlag ge ut böcker med kortare ledtider. En ny ägarpolicy för Berling Media kommer att arbetas fram tillsammans med övrig huvuddelägare (Svenska kyrkan). 19. VU lyfter pastors- och diakonfrågor. A) Få blivande pastorer kommer från stora församlingar B) VU välkomnar en utredning gällande varför pastorer går till andra tjänster C) Efterfrågan på diakoner är liten trots stora behov Kyrkostyrelsen hänvisar till den utredning som färdigställdes 2016 och som återfinns på Equmeniakyrkans hemsida. Utredningen redogör för pastors- och diakonkandidaternas bakgrund samt församlingarnas behov av medarbetare. Utredningen har presenterats i antagningsnämnden och kyrkostyrelsen. För närvarande är det så att Equmeniakyrkan skulle kunna ordinera ett något högre antal pastorer med anledning av kommande behov i samfundet. Ordination av diakoner i nuvarande omfattning kräver sannolikt att vissa av dessa söker andra tjänster än församlingstjänster. Det finns inget i undersökningen som tyder på att församlingarna i högre grad än nu kommer att anställa diakoner. Arbetet med att på olika sätt informera om diakonens roll och tjänst fortsätter inte minst genom de regionala kyrkoledarna.

8 Kyrkostyrelsen har tillsammans med kyrkoledningen startat ett utvecklingsprojekt gällande våra två ordinerade tjänster där såväl behovsanalys, roll, uppgifter och utbildning för de båda tjänsterna utreds. Rekryteringsfrågan kommer också att beröras. Projektet beräknas vara klart hösten En utredning avseende ordinerade medarbetare som går till andra tjänster kommer att övervägas. 20. VU om Teologiska Högskolan. Den formella relationen mellan Equmeniakyrkan och Teologiska Högskolan regleras genom ett avtal där bl a kyrkans årliga verksamhetsbidrag till högskolan beskrivs. Kyrkostyrelsen har beslutat om ett ägardirektiv för Teologiska Högskolan. För pastorsutbildningen finns ett utbildningsråd där Equmeniakyrkan ges insyn i verksamhet och får möjlighet att utforma framtidens pastorsutbildning. En översyn av Equmeniakyrkans pastorsutbildning vid Teologiska Högskolan har inletts under början av Teologiska högskolan avger en egen rapport under kyrkokonferensen.