Sprog i Norden. Titel: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem. Riina Heikkilä. Forfatter: Kilde:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sprog i Norden. Titel: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem. Riina Heikkilä. Forfatter: Kilde:"

Transkript

1 Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem Riina Heikkilä Sprog i Norden, 2013, s. 1-6 [i hæftet: s ] Dansk Sprognævn Betingelser for brug af denne artikel Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt: Citatet skal være i overensstemmelse med god skik Der må kun citeres i det omfang, som betinges af formålet Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger. Søgbarhed Artiklerne i de ældre numre af Sprog i Norden ( ) er skannet og OCR-behandlet. OCR står for optical character recognition og kan ved tegngenkendelse konvertere et billede til tekst. Dermed kan man søge i teksten. Imidlertid kan der opstå fejl i tegngenkendelsen, og når man søger på fx navne, skal man være forberedt på at søgningen ikke er 100 % pålidelig.

2 Om film- och nyhetsöversättning och skillnaderna mellan dem Riina Heikkilä I artikeln berättar Riina Heikkilä om sina erfarenheter som film- och nyhetsöversättare under drygt tio års tid. Fokus ligger dels på hennes freelanceverksamhet som film- och tv-serieöversättare och dels på hennes arbete som översättare på Sveriges televisions (SVT) finskspråkiga nyhetssändning Uutiset. Översättning av film och serier på tv brukar på svenska kallas för undertextning. I en del andra språk, t.ex. finska, använder man uttrycket av-översättning, d.v.s. audiovisuell översättning. Man kan reflektera över om benämningarna säger något om synen på arbetet: lägger man mer fokus på själva översättningsdelen av arbetet eller på textningsdelen. Om filmöversättning En stor del översättningar av film och tv-serier i Norden görs av freelanceöversättare. Här ingår även t.ex. översättningar av bio och dvd-filmer. Filmöversättning innebär mycket komprimering. I det talade språket förekommer många omtagningar, repetitioner, tvekanden, hostningar etc. Det betyder att allt som sägs inte kan komma med i filmtexten. Det skulle ta allt för mycket plats och det skulle ofta se löjligt ut. Undantaget är om någon talar väldigt långsamt eller har långa pauser, då hinner man översätta allting. Ett mycket långsamt taltempo kan rentav bli ett problem det ser konstigt ut på filmduken eller på tv om texten saknas under en lång tid. Men normalfallet är att man ska plocka det väsentliga i vad som sägs och översätta det till målspråket, i mitt fall till finska, så att språket blir idiomatiskt. En text med två rader visas normalt i rutan cirka 6 7 sekunder och en text med en rad cirka 3 4 sekunder. Radernas längd varierar beroende på vilket program som används för undertextning, men brukar vara runt 38 tecken per rad. En översättning kan vara antingen en förstaöversättning eller andraöversättning. En förstaöversättning betyder att översättaren översätter det talade och skapar en undertext med hjälp av ett översättningsprogram. Det finns många olika program på marknaden och priserna varierar kraftigt. Ibland kan en Språk i Norden

3 version av ett program vara helt gratis men då har programmet oftast begränsningar jämfört med en betalversion. Det kan till exempel handla om att man kan översätta men inte sätta den så kallade tidkoden, d.v.s. tiden för hur länge en text syns i rutan. En andraöversättning innebär att översättaren utgår från en förstaöversättning, som alltså redan översatts till något språk och tidkodats. Ett exempel är en engelskspråkig film översatt till svenska. Sedan får andraöversättaren den svenskspråkiga tidkodade textfilen och översätter den till sitt språk, till exempel finska. Även andraöversättaren behöver naturligtvis titta och lyssna på filmen för att göra en bra översättning. En andraöversättning kan skilja sig ganska mycket från förstaöversättningen, men den måste rymmas inom den tidkodning som förstaöversättningen har. Andraöversättningar görs för att spara pengar. Tidkodning är nämligen ett arbetsmoment som man måste betala extra för och genom andraöversättningar slipper man den kostnaden. De som beställer andraöversättningar anser att andraöversättaren får mycket hjälp av förstaöversättningen och behöver anstränga sig mindre än den som gör förstaöversättningen. Andraöversättaren behöver eller får inte heller tidkoda. De flesta översättare tycker dock att resultatet blir bäst vid en förstaöversättning: då kan man följa målspråkets rytm, den naturliga indelningen av meningar o.s.v. Ofta har översättaren även ett manus till sin hjälp. Det är många gånger mycket värdefullt då det kan vara svårt att höra vad som sägs i en film. Det kan handla om dialektala uttryck, slang och liknande men det kan också handla om rent tekniska saker ljudkvaliteten kan ibland vara så dålig att man inte hör, helt enkelt. Om nyhetsöversättning SVT:s finskspråkiga nyhetssändning Uutiset har sänts sedan Den är 15 minuter lång och visas på SVT:s kanal 2 varje vardag klockan Sändningen är på finska, men eftersom sverigefinländare, som är sändningens primära målgrupp, lever och verkar i Sverige, handlar många av nyheterna om Sverige. Ofta intervjuas svenskspråkiga personer, och det som de säger på svenska översätts till finska. Programledaren, det vill säga nyhetsuppläsaren, talar alltid finska, vilket i sin tur översätts till svenska. Anledningen till att också det finska översätts till svenska är att programmet då kan ses även av den som inte kan finska eller bara kan lite finska. Det händer också att någon i en intervju talar ett annat språk än svenska eller finska, och då översätts och textas det till både finska och svenska. Båda språken får då varsin rad. I Sverige är detta ovanligt, och det är bara Uutiset 2 Språk i Norden 2013

4 som har undertexter på två språk. I Finland är det däremot inte alls ovanligt. Eftersom Finland är ett tvåspråkigt land har de allra flesta utländska biofilmer både finsk- och svenskspråkiga undertexter. Som sagt: all undertextning betyder oftast mycket komprimering det ryms endast två rader text i rutan. Om man har undertexter på två språk så är det självklart att översättaren måste komprimera ännu mer då man bara har en rad per språk till sitt förfogande. Det är alltid två personer som översätter Uutiset. Av de två har den ena finska som modersmål och översätter till finska och den andra har svenska som modersmål och översätter till svenska. I praktiken måste dock översättaren med finska som modersmål översätta även till svenska, då nästan allting i sändningen är på finska och därmed det mesta ska översättas till svenska. Den som har svenska som modersmål och därmed ansvarar för svenskan läser dock alltid genom det som den finskspråkiga översättaren har gjort. Som Uutiset-översättare börjar man sitt arbetspass klockan 12 i tv-huset i Stockholm. Fast egentligen börjar man arbeta redan på morgonen när man läser morgontidningen, tittar på frukost-tv osv. Man följer med i vad som händer och förbereder sig på vilka nyheter som kan komma upp under dagen. När översättarna kommer till tv-huset finns det oftast minst ett inslag, ett cirka två tre minuter långt reportage, färdigt för översättning. Översättarna laddar ner inslagen till sina datorer som har ett särskilt program för översättning och undertextning. Med hjälp av programmet kan man titta på bilden, lyssna på ljudet och lägga in översättning. Man kan också tidkoda med hjälp av programmet. Nyhetssändningen består oftast av tre inslag och flera kortare telegram, d.v.s. nyheter som programledaren läser upp. Man kan inte ha alltför många inslag i en nyhetssändning som bara har 13 minuter aktiv sändningstid. Telegrammen finns att läsa på en dator och översättningen görs i undertextningsprogrammet på en annan dator som står bredvid. När alla inslag och telegram är översatta görs en samlingsfil av översättningarna. Det som skiljer Uutiset från SVT:s andra nyhetssändningar är att man trycker live. Det betyder att samtidigt som sändningen pågår och visas för tittarna, sitter översättaren och sänder ut texten med en tangenttryckning. Eftersom sändningen mestadels är på finska och undertextningen därmed på svenska, är det den som ansvarar för svenskan som trycker ut texten. Uutiset-översättarna arbetar inte bara med sin översättarkollega i översättarrummet utan även med reportrarna. Översättare svarar på språkvårdsfrågor och terminologiska frågor. Det kan exempelvis röra sig om namn. För de svenska myndigheterna finns finskspråkiga namnrekommendationer i exempelvis svenska Språkrådets svensk-finska ordlistor och Utrikes namnbok, men Språk i Norden

5 om det handlar om namn på andra språk än svenska kan det vara svårare. Vad heter exempelvis det norska Datatilsynet på finska? Eftersom det inte finns något officiellt finskt namn rekommenderade den finska översättaren en förklarande översättning, ungefär norska dataskyddsmyndigheten. Skillnader mellan film- och nyhetsöversättning Översättning och undertextning av film och nyheter utgår från samma grundteknik, men det finns även skillnader. När man arbetar på en nyhetsredaktion måste man ibland skaffa fram översättningar från språk som man själv inte behärskar. Då får man ta hjälp av kollegor som kan språket i fråga eller kontakta externa tolkar och översättare. En freelanceöversättare arbetar oftast bara med de språk som den själv behärskar. På en nyhetsredaktion arbetar man nästan alltid under tidspress: en nyhetssändning senareläggs inte för att en översättare har svårt att hinna med. Snabbhet är dessutom en del av nyheterna i sig: det som hände för länge sedan är ingen nyhet. En filmöversättare kan förstås också få ett uppdrag med kort leveranstid, men i regel har man mer tid på sig. Det är alltid viktigt att vara uppmärksam när man översätter men det är särskilt viktigt när man översätter nyheter. Om en siffra verkar för stor eller för liten, en stad verkar ha hamnat i fel land eller liknande, är det onödigt att felet upprepas även i översättningen. Då är det tillåtet att rätta till ett uppenbart fel. Risken för fel är större i en nyhetssändning där allt sker i raskt tempo. När man översätter en film har översättaren oftast mer tid för arbetet och därmed även mer tid för att upptäcka egna eller andras fel. Nyhetsöversättaren måste även vara extra stresstålig. På Uutiset kan man få ett tvåminutersinslag för översättning efter klockan 17. Sändningen börjar klockan och då ska man ha hunnit både översätta och korrekturläsa allting och skapa den så kallade samlingsfilen. Tekniken måste också göras klar för att texten ska kunna tryckas ut. För en utomstående kan 30 minuter låta som en lång tid för att översätta två minuter, men det är det inte. På en nyhetsredaktion måste översättaren översätta allt från politik till religion och från kultur till sport. En frilansande filmöversättare har åtminstone en principiell möjlighet att bara ta emot de arbeten som den vill. Översättaren kan kanske inte vara en allvetare men måste åtminstone vara en nyfiken person som är beredd att ta reda på fakta om det mesta. Texten i en film eller i ett tv-program blir i regel alltid lite snällare än vad det talade språket är. Översättningen ska visserligen följa originalet vad gäller stil. Om det till exempel används mycket svordomar, så ska det finnas svordomar även i översättningen. Men det skrivna ordet blir mycket starkare och mer 4 Språk i Norden 2013

6 synligt än det talade. Det är jämförbart med text som är tryckt. Det som i tal går snabbt förbi syns ändå en tid i tv-rutan. Därför väljer man inte de allra grövsta svordomarna eller de mest utpräglade slanguttrycken. Det handlar också om mottagaranpassning alla potentiella tittare ska kunna se och förstå texten. I en nyhetssändning förekommer sällan grova svordomar och slanguttryck, men det kan hända i till exempel intervjuer. I ett nyhetsprogram är texten stilistiskt ännu mer neutral än i en film, eftersom kravet är större på att den ska vara tillgänglig för alla. En filmöversättare ansvarar själv för sitt arbete, även för språket. På en nyhetsredaktion har man kollegorna nära för att rådgöra med dem. Som frilansande översättare ansvarar man också själv för sin utbildning, införskaffandet av utrustning etc. På Uutiset arbetar man alltid med en kollega, och det finns även andra nyhets- och programöversättare i SVT-huset att rådgöra med. En frilansande filmöversättare arbetar däremot ofta ensam hemma. Arbetet kan därmed bli ganska ensamt. Numera träffar man inte ens uppdragsgivaren när man tar emot uppdraget, eftersom det ofta kommer via e-post. Å andra sidan erbjuder den moderna tekniken bra möjligheter till kontakt med andra översättare via e-post, diskussionsgrupper, sociala medier etc. Den tekniska utvecklingen har i hög grad påverkat översättarnas arbete i positiv riktning och har gjort arbetet lättare, men den kan även medföra risker och försämringar. Taligenkänning och maskinöversättning (automatisk översättning med hjälp av datorprogram) kan potentiellt spara uppdragsgivarna pengar och korta ner översättningstiden. Om tekniken fungerar bra behövs inte lika många översättare eller personer som kontrollerar och redigerar maskinöversättningarna. Än så länge fungerar tekniken inte tillräckligt bra och i många fall är en maskinöversatt text mer till hinder än hjälp för den översättare som ska bearbeta texten. Till det positiva hör bland annat digitala ordböcker, möjlighet till snabb informationssökning och möjlighet till kontakter med andra översättare och specialister på webben. I dag distribueras filmen som ska översättas oftast från en internetserver eller så strömmas den direkt över internet. För bara tio år sedan var man beroende av videoband för att se filmen som skulle översättas. Frilansare som översätter filmer och tv-serier brukar få sämre betalt än nyhetsöversättare. Framför allt andraöversättningar är dåligt betalda. Men arbetet är så roligt och spännande att det ändå är många som vill jobba med även filmöversättning. Man får hela tiden lära sig något nytt. Språk i Norden

7 Emneord: filmöversättning, nyhetsöversättning, undertextning, (av-översättning). Summary In this article Riina Heikkilä tells us about her experience as a film and news translator over the past ten years. The focus is partly on her freelance activity as a film and television series translator, and partly on her work as a translator at Swedish Television (SVT) Finnish-language newscast Uutiset. Riina Heikkilä är språkvårdare i finska på Språkrådet i Sverige. Hon har arbetat som freelanceöversättare sedan slutet av 1990-talet och arbetade även som nyhetsöversättare på SVT Uutiset fram till årsskiftet Språk i Norden 2013

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Om finnarnas svårigheter i att förstå danska Tove Skutnabb-Kangas Sprog i Norden, 1975, s. 77-83 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Handlingsprogram för finska språket Pirkko Nuolijärvi Sprog i Norden, 2010, s. 39-44 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Skandinavisk ordbok Birgitta Lindgren Sprog i Norden, 1995, s. 91-99 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat Betingelser

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: En svensk medicinsk språknämnd Bertil Molde Sprog i Norden, 1978, s. 51-53 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Prosjekter i skolene. Tema Modersmål Paula Ehrnebo Sprog i Norden, 2004, s. 133-137 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Finnarna och svenska språket i det nordiska samarbetet Aino Piehl Sprog i Norden, 2000, s. 24-33 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden. Färre förskolor för teckenspråkiga barn. Titel: Forfatter: Tommy Lyxell. Kilde: Sprog i Norden, 2012, s. 1-14 [i hæftet: s.

Sprog i Norden. Färre förskolor för teckenspråkiga barn. Titel: Forfatter: Tommy Lyxell. Kilde: Sprog i Norden, 2012, s. 1-14 [i hæftet: s. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Färre förskolor för teckenspråkiga barn Tommy Lyxell Sprog i Norden, 2012, s. 1-14 [i hæftet: s. 91-104] http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Behovet av språkinfrastruktur för direkttextad tv Rickard Domeij Sprog i Norden, 2013, s. 1-8 [i hæftet: s. 59-66] http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland. Pirkko Nuolijärvi. Forfatter: Kilde:

Sprog i Norden. Titel: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland. Pirkko Nuolijärvi. Forfatter: Kilde: Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland Pirkko Nuolijärvi Sprog i Norden, 2000, s. 96-103 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagstiftningen i Finland Henrik Grönqvist Sprog i Norden, 1981, s. 5-9 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s Sprog i Norden Titel: Forfatter: Händelser på det språkpolitiska området i Norden Birgitta Lindgren Kilde: Sprog i Norden, 2005, s. 49-53 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Från svensk-engelsk till svensk-nederländsk Hans de Groot Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 1, 1992 2001, s. 473-477 Rapport fra Konferanse om leksikografi

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Finsk språkvård i Finland i dag Osmo Ikola Sprog i Norden, 1988, s. 17-20 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Finlands invandrarspråk Pirkko Nuolijärvi Sprog i Norden, 2003, s. 41-50 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd Betingelser

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland. Christer Laurén. Forfatter: Kilde:

Sprog i Norden. Titel: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland. Christer Laurén. Forfatter: Kilde: Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland Christer Laurén Sprog i Norden, 1986, s. 50-53 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språksituationen på Åland Folke Woivalin Sprog i Norden, 1981, s. 16-19 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Skandinavisk ordbok - rapport från ett pågående projekt Birgitta Lindgren Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 2, 1993, s. 159-165 Rapport fra Konference

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språkvård på en dagstidning Catharina Grünbaum Sprog i Norden, 1998, s. 43-51 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd Betingelser

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Samarbetsgruppen Nordspråk Elisabeth Lindmark Sprog i Norden, 1980, s. 131-134 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Informationsteknik och skrivande. Forfatter: Pirjo Hiidenmaa. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:

Sprog i Norden. Titel: Informationsteknik och skrivande. Forfatter: Pirjo Hiidenmaa. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL: Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Informationsteknik och skrivande Pirjo Hiidenmaa Sprog i Norden, 1999, s. 33-36 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländska språkbyrån Baldur Jónsson Sprog i Norden, 1986, s. 65-68 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat Betingelser

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Registrering och nybildning av tekniska ord i Island Sigurður Briem Sprog i Norden, 1972, s. 85-87 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Nordisk språkkonvention Lars Dufholm Sprog i Norden, 1981, s. 64-69 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser for

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språkvård i en internationell värld Pirjo Hiidenmaa Sprog i Norden, 2010, s. 9-18 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn

Läs mer

Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag)

Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag) Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Ett språkvårdsprojekt vid PRV Bolag Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag) Kilde: Klart språk i Norden, 1999, s. 42-46 URL:

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Forskningscentral för språken i Finland Lars Huldén Sprog i Norden, 1976, s. 31-35 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn

Läs mer

Sprog i Norden. Behovet av en ny nordisk språkkonvention. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s

Sprog i Norden. Behovet av en ny nordisk språkkonvention. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s Sprog i Norden Titel: Forfatter: Behovet av en ny nordisk språkkonvention Sten Palmgren Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 125-130 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Forfatterne

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Den svenska språknämnden och myndigheternas språk Bertil Molde Sprog i Norden, 1973, s. 55-60 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Kommunen och skolan som språkvårdare Gunborg Gayer Sprog i Norden, 2004, s. 125-131 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd

Läs mer

LexicoNordica. Peter Jagers [Matematikens ord]

LexicoNordica. Peter Jagers [Matematikens ord] LexicoNordica Forfatter: Anmeldt værk: Peter Jagers [Matematikens ord] Christer Kiselman och Lars Mouwitz: Matematiktermer för skolan. Nationellt Centrum för Matematikutbildning 2008. Kilde: LexicoNordica

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Livet på två språk. Konflikter och kompromisser Mikael Reuter Sprog i Norden, 1998, s. 165-169 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk

Läs mer

Inhemskt och främmande. Inlägg till Jón Hilmar Jónssons föredrag Tendenser og tradisjoner i islandsk orddannelse

Inhemskt och främmande. Inlägg till Jón Hilmar Jónssons föredrag Tendenser og tradisjoner i islandsk orddannelse Sprog i Norden Titel: Forfatter: Inhemskt och främmande. Inlägg till Jón Hilmar Jónssons föredrag Tendenser og tradisjoner i islandsk orddannelse Birgitta Lindgren Kilde: Sprog i Norden, 1988, s. 34-38

Läs mer

Sprog i Norden. Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 115-124

Sprog i Norden. Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 115-124 Sprog i Norden Titel: Forfatter: Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen Pirkko Nuolijärvi Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 115-124 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Lexikografiska principer för alfabetisk filering med dator Rolf Gavare Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 1, 1992 2001, s. 184-189 Rapport fra Konferanse

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Nydigitalisering av SAOB Erik Bäckerud Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 12, 2013, s. 95-105 Rapport fra Konferanse om leksikografi i Norden, Oslo

Läs mer

Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992.

Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992. LexicoNordica Forfatter: Anmeldt værk: Sven-Göran Malmgren Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992. Kilde: LexicoNordica 1, 1994, s. 263-266 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språkvård och textvariation Pirjo Hiidenmaa Sprog i Norden, 2004, s. 103-109 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd Betingelser

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Dialekt och skola. En orientering om förhållanden i Sverige. Sven O. Hultgren. Forfatter: Kilde: Sprog i Norden, 1984, s.

Sprog i Norden. Titel: Dialekt och skola. En orientering om förhållanden i Sverige. Sven O. Hultgren. Forfatter: Kilde: Sprog i Norden, 1984, s. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Dialekt och skola. En orientering om förhållanden i Sverige Sven O. Hultgren Sprog i Norden, 1984, s. 36-46 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Språkteoriers avtryck i SAOB Pär Nilsson Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi 11, 2012, s. 479-487 Rapport från Konferens om lexikografi i Norden, Lund

Läs mer

Svenska i toppen och i blåsväder. Om svenskundervisningen i finska skolor

Svenska i toppen och i blåsväder. Om svenskundervisningen i finska skolor Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Svenska i toppen och i blåsväder. Om svenskundervisningen i finska skolor Hanna Lehti-Eklund Sprog i Norden, 2012, s. 1-11 [i hæftet: s. 65-76] http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver

Läs mer

Klart språk i Norden. Texten - organisationen - kulturen. Britt-Louise Gunnarsson. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s. 48-54

Klart språk i Norden. Texten - organisationen - kulturen. Britt-Louise Gunnarsson. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s. 48-54 Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Texten - organisationen - kulturen Britt-Louise Gunnarsson Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s. 48-54 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Femtio år med Svenska språknämnden och sedan då? Margareta Westman Sprog i Norden, 1995, s. 77-82 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Kan läroplanen beakta en minoritets speciella behov? Sven-Erik Hansén Sprog i Norden, 1994, s. 63-75 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11

Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11 LexicoNordica Forfatter: Ulla Clausén Titel: Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11 Kilde: URL: LexicoNordica 12, 2005, s. 361-367 [NB. Fejl i

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Tolkordlistor på invandrarspråk Helge Niska og Jorunn Frøili Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 1, 1992 2001, s. 357-369 Rapport fra Konferanse om

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språkvården och det språksociologiska klimatet i Finland Paavo Pulkkinen Sprog i Norden, 1986, s. 46-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Behöver Sverige en nationell språkpolitik? Ulf Teleman og Margareta Westman Sprog i Norden, 1997, s. 5-22 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Ny språklag i Finland Mikael Reuter Sprog i Norden, 2003, s. 105-116 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd Betingelser

Läs mer

Om lagspråk och flerspråkighet om de svårigheter som olika juridiska system och de många olika språken i EU innebär för översättningsarbetet

Om lagspråk och flerspråkighet om de svårigheter som olika juridiska system och de många olika språken i EU innebär för översättningsarbetet Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Om lagspråk och flerspråkighet om de svårigheter som olika juridiska system och de många olika språken i EU innebär för översättningsarbetet Ingalill Lindblom Kilde:

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: CD-Perussanakirja som ett hjälpmedel i språkvården Marja Lehtinen Sprog i Norden, 1999, s. 44-50 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Mot bättre service utveckling av Folkpensionsanstaltens e-tjänster

Mot bättre service utveckling av Folkpensionsanstaltens e-tjänster Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Mot bättre service utveckling av Folkpensionsanstaltens e-tjänster Marjukka Turunen Kilde: Klart språk i Norden, 2014, s. 23-26 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden. Språkpolitik genom lagstiftning exemplet Finland. Kilde: Sprog i Norden, 2006, s

Sprog i Norden. Språkpolitik genom lagstiftning exemplet Finland. Kilde: Sprog i Norden, 2006, s Sprog i Norden Titel: Forfatter: Språkpolitik genom lagstiftning exemplet Finland Sten Palmgren Kilde: Sprog i Norden, 2006, s. 35-41 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Forfatterne

Läs mer

Din väg till svenskan

Din väg till svenskan Din väg till svenskan Marie Westergren Eslövs folkhögskola m.westergren@eslovsfhsk.se 1 Att arbeta med svenska på Internet Det finns många bra sidor på Internet där du själv kan träna svenska. Här har

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Inslagen i Rapport kl. 8.00 och 9.00 I inslagen sade nyhetspresentatören följande samtidigt som bland annat bilder från matchen visades.

Inslagen i Rapport kl. 8.00 och 9.00 I inslagen sade nyhetspresentatören följande samtidigt som bland annat bilder från matchen visades. 1/5 BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/01489 SAKEN Rapport, SVT1 och SVT2, 2013-06-15, kl. 8.00, 9.00, 10.00, 11.00, 12.10, 16.10 och 19.30, Sportnytt, SVT1, 2013-06-15, kl. 17.55 och 19.45, inslag om en boxningsmatch;

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive LexicoNordica Forfatter: Anmeldt værk: Lars Svensson Norstedts plusordbok. Göteborg: Språkdata, Göteborgs Universitet/Norstedts, 1997. Kilde: LexicoNordica 5, 1998, s. 233-237 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Den finländska språklagstiftningen i praktiken Mikael Reuter Sprog i Norden, 1981, s. 10-15 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare Inledning: Photo Story är ett roligt och lättanvänt program. Muntligtframträdande går mot en ny dimension när eleverna slipper nervositeten över muntligt

Läs mer

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under

Läs mer

LexicoNordica. Gunnar Bergh Kejsare, huliganer och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Stockholm: Carlsson.

LexicoNordica. Gunnar Bergh Kejsare, huliganer och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Stockholm: Carlsson. LexicoNordica Forfatter: Anmeldt værk: Martin Gellerstam Gunnar Bergh. 1996. Kejsare, huliganer och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Stockholm: Carlsson. Kilde: LexicoNordica

Läs mer

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01833 SAKEN Godmorgon Stockholm, Sveriges Radio P4 Radio Stockholm, 2012-09-17, inslag om en dödsannons; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser

Läs mer

Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet

Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet Innehåll Vad handlar egentligen nätpiratsfrågan om? Upphovrätten att leva på sin idé Netikett

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Språklagar i Sverige Lena Ekberg Sprog i Norden, 2011, s. 15-24 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser for brug

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Barbro Ehrenberg-Sundin, ämnesråd, medlem i Klarspråksgruppen, Regeringskansliet

Barbro Ehrenberg-Sundin, ämnesråd, medlem i Klarspråksgruppen, Regeringskansliet Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Erfarenheter av det svenska klarspråksarbetet Barbro Ehrenberg-Sundin, ämnesråd, medlem i Klarspråksgruppen, Regeringskansliet Kilde: Klart språk i Norden, 2005,

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Åttiotalets ord i Norden Birgitta Lindgren Sprog i Norden, 1991, s. 93-99 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Valfrihet är det bästa som finns

Valfrihet är det bästa som finns Valfrihet! ara svårt att förstå att så mycket information får plats att åka så fort i en hårstråtunn fiber... Valfrihet är det bästa som finns Ett snabbt fibernät öppet för alla Ett snabbt fibernät öppet

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

2. Komma igång Skapa grupper och elever Skriv också ut sidan 13 så att eleverna har en snabbguide till programmet.

2. Komma igång Skapa grupper och elever Skriv också ut sidan 13 så att eleverna har en snabbguide till programmet. 2. Komma igång Skapa grupper och elever Börja med att läsa texten nedan om hur man börjar jobba med programmet efter installationen. Skriv gärna ut sidan och ha bredvid dig tills du känner att du behärskar

Läs mer

Instruktioner för beställningar och kontoadministration för abonnenter av inlästa läromedel

Instruktioner för beställningar och kontoadministration för abonnenter av inlästa läromedel Sidan 1 av 10 Instruktioner för beställningar och kontoadministration för abonnenter av inlästa läromedel Version 3.0 Sidan 2 av 10 Innehåll Logga in och byta lösenord... 3 Logga in... 3 Byta lösenord...

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Informationsåtkomst på flera språk. Forfatter: Jussi Karlgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:

Sprog i Norden. Titel: Informationsåtkomst på flera språk. Forfatter: Jussi Karlgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL: Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Informationsåtkomst på flera språk Jussi Karlgren Sprog i Norden, 1999, s. 37-43 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språkråd

Läs mer

The Portal Love Poetry

The Portal Love Poetry The Portal Love Poetry INNEHÅLL: Om programmet Teman Glosor Att jobba med Om serien The Portal OM PROGRAMMET: Should I compare thee to a Summer s day? Hur skriver man om kärlek? Möt tre unga singer-songwriters

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Det nordiska språksamarbetet Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

Sprog i Norden. Titel: Det nordiska språksamarbetet Kilde: Sprog i Norden, 2009, s Sprog i Norden Titel: Det nordiska språksamarbetet 2008 Forfatter: Hannele Ennab Kilde: Sprog i Norden, 2009, s. 259-264 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Forfatterne og Netværket

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden

Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden Klart språk i Norden Titel: Forfatter: Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s. 109-113 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/ksn/issue/archive

Läs mer

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Det skandinaviska argumentets roll i språknämndernas rådgivning.

Det skandinaviska argumentets roll i språknämndernas rådgivning. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Det skandinaviska argumentets roll i språknämndernas rådgivning Andreas Bunkus Sprog i Norden, 1997, s. 98-105 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård. BOSTAD Hur bor du? Malin Fasth bor i Jonsered. - Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har :om mycket. Vi har också en stor trädgård. ^ ODe"tä7mycket

Läs mer

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted #talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du

Läs mer

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Ordboksredaktör i dag - personliga reflexioner kring en yrkesroll Inger Hesslin Rider Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 2, 1993, s. 257-262 Rapport

Läs mer

1/6. SAKEN "Ursäkta röran! (Vi bygger om)", TV4, 2002-03-21, 03-28 och 04-04; fråga om intrång i privatlivet, mediets genomslagskraft och saklighet

1/6. SAKEN Ursäkta röran! (Vi bygger om), TV4, 2002-03-21, 03-28 och 04-04; fråga om intrång i privatlivet, mediets genomslagskraft och saklighet 1/6 BESLUT SB 563/02 2002-09-18 Dnr: 294, 295, 300, 301, 302, 303, 305, 318, 328, 332, 338, 348, 353, 356, 357, 368, 369, 370, 373, 375, 377, 394, 448 och 617/02-24 SAKEN "Ursäkta röran! (Vi bygger om)",

Läs mer

Viktigt att ta kontroll över samtalet från början:

Viktigt att ta kontroll över samtalet från början: Ta hand om blivande kunder i sex steg (Peter Dahl) Viktigt att ta kontroll över samtalet från början: Det viktiga är att Du avhandlar nedanstående 6 punkter som skall avhandlas MED DINA EGNA ORD, inte

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Mobilanvändarundersökning

Mobilanvändarundersökning Mobilanvändarundersökning 2015 9 av 10 svenskar har en smart mobiltelefon men bara var tredje tycker mobilsajter är enkla att använda Från 2013 till 2015 har smarta mobiltelefoner fått sitt definitiva

Läs mer