Ängar och hagar i Mark

Transkript

1 Ängar och hagar i Mark En återinventering sommaren 2004 Magnus Bertilsson Miljö i Mark 2005:1

2 Förord Denna rapport är utförd som ett examensarbete vid botaniska institutionen, Göteborgs Universitet. Handledare har varit Thomas Appelquist. Rapporten visar hur vårt odlingslandskap med dess natur- och kulturvärden minskar när ändrade förutsättningar för djurhållningen minskar antalet betande djur i våra hagmarker. Kartorna i rapporten är ur Fastighetskartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2005/1491. Författaren är ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Hannes Nilsson Kommunbiolog Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 1

3 SAMMANFATTNING Ängs- och hagmarker är marker som under lång tid hävdats men aldrig gödslats, plöjts eller på annat sätt markförbättrats. De har sitt ursprung i jordbruket som fanns innan konstgödseln börjat användas. Hagar gav djuren foder på sommaren och ängarna gav foder till vintern. All gödsel användes till åkrarna och ängarna utmagrades successivt. Vid 1800-talets början, innan konstgödsel, maskiner och storskaliga jordbruk var dessa naturliga fodermarker vanliga men moderniseringen av jordbruket har gjort dem mycket ovanliga. Störningen och låga näringsnivå som finns på dessa marker har gjort att det är en speciell flora som växer där med många exklusiva arter som inte växer någon annanstans. Eftersom markerna är ovanliga är också floran på dem ovanlig. Det står i miljöbalkens portalparagraf att den biologiska mångfalden skall skyddas och i regeringens miljömål finns uttalat att ett rikt odlingslandskap skall bevaras med hotade arter och naturtyper speciellt nämnda. Det finns alltså en stark vilja att bevara både floran och markerna som den växer på, frågan är bara hur. Det här arbetet har som syfte att återinventera Marks kommuns ängs- och hagmarker samt att jämföra resultaten med inventeringen som gjordes Inventeringen 1988 gjordes som ett led i en rikstäckande inventering i Naturvårdsverkets regi. Jämförelsen är till för att se hur stor minskningen är, vilka naturtyper som är de mest hotade samt att se om det finns några andra trender. Resultaten som inventeringen har gett är att det skett en kraftig minskning av den totala arealen ängs- och hagmarker mellan åren 1988 och Hårdast drabbat är kommunens hackslått där 7 av 17 områden har utgått. Det är inte speciellt konstigt eftersom de oftast måste slås med lie vilket inte är hållbart i ett modernt jordbruk utan är beroende av personligt intresse. Ofta är det äldre som har fortsatt bruka marken som de alltid gjort men till slut inte orkat längre. En annan hårt drabbad naturtyp är sötvattenstrandängarna som bara i några få fall fortfarande hävdas. De har dock inte utgått i mer än ett fall eftersom de växer igen långsamt och har andra höga värden även efter en del ohävd. I framtiden kan det bli bättre eftersom en aktiv vårdinsats kan ge bra resultat men nu finns inga områden med riktigt höga värden. Blandlövhagar och ekhagar har ökat i antal vilket delvis beror på en verklig ökning men även skillnader i klassificering. Den klass som drabbats hårdast är klass 2 (mycket högt bevarandevärde) där över hälften av områden antingen har gått ned till klass 3 eller utgått. En trolig anledning är att de är områden som har krävt mycket skötsel men brukaren har inte vetat hur värdefulla markerna är. Klass 1 har klarat sig utan nedklassningar men en allmän försämring har skett på vissa objekt. Det är uppenbart att snabba insatser är nödvändiga för att rädda de områden som finns kvar. Insatser borde främst inriktas på de mest hotade naturtyperna och klass 2, till viss del även de som klassats ned från klass 2. Olika delar av kommunen kan behöva olika hjälp, bönder i jordbruksbygder kan enklast hjälpas ekonomiskt medan bönder i skogsbygder dessutom kan behöva praktisk hjälp för att säkra fortsatt hävd. Klass 3 objekt kan skyddas genom informationskampanjer. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 DEL INLEDNING... 5 KVALIFICERANDE FAKTORER... 5 DISKVALIFICERANDE FAKTORER... 6 METOD... 7 FÖRBEREDELSER... 7 FÄLTARBETE... 7 EFTERARBETE... 7 RESULTAT...10 HACKSLÅTT SÖTVATTENSTRANDÄNG ÖPPEN HAGMARK EKHAGE BJÖRKHAGE BLANDLÖVHAGE ANNAN TRÄD- OCH BUSKBÄRANDE HAGMARK BETAD SKOG DISKUSSION NATURTYPERNA...20 KLASSERNA HÄVDEN KOMMUNEN FELKÄLLOR SLUTSATSER FÖR FRAMTIDA BEVARANDE LITTERATURFÖRTECKNING DEL OMRÅDESBESKRIVNINGAR DEL FÖRTECKNING ÖVER OBJEKTEN ÖVERSIKTSKARTA Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 3

5 DEL 1 Figur 1: En liten del av den mycket vackra hackslåtten vid Lunden (objekt 13) Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 4

6 INLEDNING Ängs- och hagmarker är en benämning på marker som under lång tid har hävdats med slåtter eller bete och dessutom inte har näringsberikats eller på annat sätt markberetts. Dessa har en mycket speciell flora som är anpassad för den näringsfattiga marken och den konstanta störningen. Förr var dessa marker vanliga då varje tillgänglig yta användes för bete och slåtter och eftersom konstgödning inte fanns och all gödsel behövdes till åkrarna näringsberikades de aldrig. Arbete för hand gjorde att dränering inte behövdes och att även små eller steniga partier brukades. Nu är jordbruksarbete till stor del maskinellt, konstgödning används i stor utsträckning och det måste utföras på ekonomiska villkor. På grund av dessa faktorer har de allra flesta av de naturliga fodermarkerna förstörts eller fått sin flora trivialiserad under senare år. Antingen förstörs de aktivt av markförbättrande åtgärder eller så är det en långsam passiv process med minskad hävd som leder till igenväxning, båda är lika allvarliga för floran. Det är av största vikt att hävden sker kontinuerligt eftersom en skada tar mycket lång tid att läka. En igenväxt mark som röjs och återgår till hävd kan förhållandevis snabbt återfå sina värden om det finns växtindivider kvar som kan återkolonisera. Däremot en mark som utsatts för gödsling är svårare att restaurera eftersom näringen behöver försvinna ur marken vilket tar tid och då har växterna redan försvunnit, för att ett nytt bestånd skall bildas krävs då invandring från närliggande områden. På ängs- och hagmarkerna växer det många unika växter och artdiversiteten är ovanligt hög vilket gör att dessa marker är mycket skyddsvärda. Enligt miljöbalken 1:1 ska vi bevara den biologiska mångfalden och även skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer. Synen finns även beskriven i de 15 miljökvalitetsmålen som antogs 1999 och ska vara ledande för Sveriges miljöpolitik, speciellt målet "Ett rikt odlingslandskap" är viktigt i detta fall. De 15 miljömålen kommer som en direkt följd av konventionen om biologisk mångfald som skrevs under 1992 i Rio de Janeiro. Redan 1985 insågs värdet av ängs- och hagmarker då Naturvårdsverket inledde projektet "Ängs- och hagmark" som omfattade en totalinventering av dessa marker i Sverige. Under sommaren 1988 inventerades Marks kommun. Detta arbete har som syfte att undersöka den nuvarande situationen i Mark och jämföra den med resultaten från Jämförelsen skall vara både kvalitativ och kvantitativ. Alltså både vilka arter och diversitet med mera som ger värden åt markerna och om arealen har minskat. Kvalificerande faktorer Följande faktorer är viktiga för värderandet av ett område: Förekomst av hotade naturtyper Naturtypens representativitet Förekomst av hävdgynnade/ovanliga vegetationstyper Vegetationstypens representativitet Förekomst av hävdgynnade/hävdberoende arter Kulturhistoriska spår av naturvetenskapligt intresse Hävdens tillstånd och kontinuitet Ålderdomligt jordbrukslandskap Områdets storlek Skönhet Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 5

7 Diskvalificerande faktorer Följande faktorer gör ett område ointressant om det har inneburit att ängs- och hagmarksfloran har försvunnit. Intensiv konstgödselanvändning Ohävd Igenväxning Barrträdsplantering Kultiverad mark Av annan orsak utarmad flora Ringa storlek (<0,1 ha) Bebyggelse Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 6

8 METOD Eftersom resultaten ska vara jämförbara med inventeringen 1988 kommer samma metodik som då att användas gjordes en flygbildstolkning som låg till grund för vilka områden som skulle undersökas. En ny sådan kommer inte att göras eftersom det är osannolikt att nya områden tillkommit. Inte heller kommer en sammanställning på länsnivå att göras eftersom det inte finns fler inventeringar att arbeta med. Klassningen var beroende av alla marker men utvecklingen antas vara liknande i hela länet och därmed är klassningen mellan områden inom kommunen den samma. Förberedelser Inför fältarbetet studerades den ursprungliga ängs- och hagmarksrapporten, mycket av informationen där stämmer fortfarande och var till stor hjälp. Informationen har även varit ledande och avvikelser från den har inte gjorts i onödan eftersom det då är lättare att se de verkliga förändringarna och inte bara skillnader i personliga åsikter. Det som är styrkan i denna inventering är att det är en verklig jämförelse i vad som har skett. Fältarbete Fältarbetet utfördes mellan den tionde maj och åttonde juli under I stora drag började inventeringen runt Hajom och fortsatte i den norra delen av kommunen runt Sätila. Sen togs områden runt Skene, Kinna och Horred, därefter runt Skephult och sedan successivt mot kommunens sydöstra hörn där inventeringen avslutades. De enskilda objekten undersöks genom att det promeneras igenom, mer eller mindre heltäckande beroende på hur stort och lättframkomligt området är. Under inventeringen fylls en fältblankett i för att ge stöd för senare skrivande. Intressanta arter noteras och på ett antal platser görs även noggrannare undersökningar för att oansenliga växter också skall observeras. Om det på en plats tidigare noterats Figur 2: Inventering på objekt 101. speciella arter har extra arbete lagts ner på att finna dem. I övrigt noteras allt som behövs för att kunna beskriva området på ett tillfredsställande sätt. På varje område tas även en eller flera bilder. Inga aktiva försök att leta upp ägare till marken har skett men alla personer som träffats på i närheten av objektet har talats med. Dels för att förklara vad syftet med besöket är men även för att kunna få lite extra information om området. Hagar som betas av djur beträds enbart om det uppenbart kan ske utan risk. Hagar med tjurar, ungdjur och ko med kalv inventeras bara om det går att går att undvika djuren. Efterarbete För varje objekt görs en objektsbeskrivning. Först kommer en karta med områdets gränser inritade och ett huvud som anger områdets naturtyp/typer, storlek, klassificering och vilket ekonomiskt kartblad det går att återfinna på. Området beskrivs sedan under rubrikerna landskap, naturtyp, vegetationstyp, indikatorer på naturlig fodermark, hävd, tecken på ingrepp och påverkan Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 7

9 samt förändringar som skett i området sen förra inventeringen. Det redovisas i en sammanfattande beskrivning av området och under speciella rubriker. Det finns även ett sammanfattande värdeomdöme som kortfattat beskriver de huvudsakliga anledningarna till bedömningen och själva bedömningen, på de områdena har även ett utslagsgivande kriterier angivits. Definitioner Kartorna är hämtade från Digitala kartbiblioteket och publicerade enligt medgivande M2004/4251 från Lantmäteriverket. På kartorna har områdenas gränser ritats in, i vissa fall inte helt exakt eftersom begränsningarna är tagna från den förra inventeringen. Begränsningarna är tillräckliga för att det skall gå att finna områden i verkligheten. I de objekt som delar har utgått har dessa markerats med snedstreckning. I de objekt som blivit utökade är nya områden markerade med texten nytt område. Storleken på områdena är i de flesta fall samma som vid förra inventeringen men i de fall som den har ökat eller minskat har det gjorts en syftning på kartbilden. Det kan tyckas opålitligt men eftersom nya avgränsningar har gjorts på plats och inte med flygbilder är inte heller de exakta och precisionen är tillräcklig för att få en bild av utvecklingen i kommunen även om mindre fel förekommer på ett enskilt område. Landskapet där områdena ligger beskrivs kortfattat med hänseende på dess topografi och skogliga vegetation. I vissa fall beskrivs också mer påtagliga naturgeografiska inslag. Eftersom landskapen mycket sällan har ändrat sig har beskrivningen tagits rätt från förra inventeringen, i vissa fall med mindre förändringar. Fem stycken så kallade storområden har också beskrivits, de utgör en helhet i landskapet, exempelvis en dalgång, och de har landskapsmässiga eller naturgeografiska värden. För objekt som ligger i storområdet beskrivs landskapet där. Naturtyperna är indelade efter Inventering av ängs- och hagmarker (Naturvårdsverket 1987) och finns beskrivna där och även i Ängar och hagar i Marks kommun (Hultengren, Stenström 1990). Förekommande naturtyper är hackslått, sötvattenstrandäng, öppen hagmark, ekhage, björkhage, blandlövhage, annan träd- och buskbärande hagmark och betad skog. Hackslått är en mindre äng, ofta på stenig mark, som hävdas genom slåtter. Sötvattenstrandängen är en sedan länge hävdad sjö- eller åstrand. Den öppna hagmarken saknar i princip träd eller buskar. De trädbärande hagarna har ett glest till tätt trädbestånd med eventuell dominans av ek eller björk, annan träd- och buskbärande hagmark har ett större inslag av tall gran och/eller en. Betad skog skall ha en välutvecklad grässvål som visar på längre tids bete. Vegetationstyperna beskrivs enligt Vegetationstyper i Norden (Nordiska ministerrådet 1984). Indikatorarter för naturlig fodermark följer Inventering av ängs- och hagmarker (Naturvårdsverket 1987) där det finns ett stort antal arter uppräknade men vissa arter har av Hultengren och Stenström konstaterats vara viktigare indikatorer än andra i Marks kommun, dessa är; Backsippa Backtimjan Brudbröd Darrgräs Granspira Gullviva Kattfot Klasefibbla Loppstarr Ormrot Slåtterblomma Slåtterfibbla Slåttergubbe Smörbollar Sommarfibbla Svinrot Tätört Vanlig låsbräken Vanlig nattviol Vildlin Ängskallra Dessa arter är viktiga eftersom det går att hitta på värdefulla marker och är ovanliga på andra marker eftersom de är starkt hävdberoende. Objekt med dessa arter representerade kommer att ges högre värde. Arterna anges med deras uppskattade frekvens. Hävden klassificeras i svag, måttlig och välhävdat och bestäms efter direkt kunskap eller spår såsom förnafilt av fjolårsgräs eller uppväxt av sly eller högörter. Ingrepp och påverkan kan vara kvävegödsling, som indikeras av förekomst av kväveälskande växter, eller dikning och kultivering som syns genom fysiska spår. Även artfattig flora kan vara spår av tidigare igenväxning eller annan påverkan. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 8

10 I förändring beskrivs förändringar i objektet som tilltagande trädskikt och minskande hävd samt förändringar i klassning och avgränsningar. Områdena klassificeras enligt: Klass 1 - Högsta bevarandevärde Klass 2 - Mycket högt bevarandevärde Klass 3 - Högt bevarandevärde Utslagsgivande kriterier har angivits för de områden som fått klass 1 och 2 och de följer huvudkriterierna för värdering och urval som angetts i handboken Inventering av ängs- och hagmarker (Naturvårdsverket 1987) och är samma som användes vid förra inventeringen, dessa är: Området utgör ett gott exempel på naturlig slåtter- eller betesmark i kommunen. Området utgör efter vissa restaureringsåtgärder ett gott exempel på naturlig slåtter- eller betesmark i kommunen. Området hyser hotade naturtyper, vegetationstyper och/eller arter. Området har en mycket rik flora, art och/eller individmässigt. Området är av märklig beskaffenhet. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 9

11 RESULTAT Av de 106 objekt som besöktes anses 85 fortfarande besitta höga till högsta bevarandevärde (klass 3-1). Övriga objekt har inte särskilts även om vissa kan bedömas till att ha visst bevarandevärde och andra till att vara utan värde. De kvarvarande objekten fördelar sig på följande sätt: Tabell 1: Fördelningen mellan klasserna i antal objekt och i total area, jämförelse mellan 1988 och Antal Total areal (ha) Klass 1 Högsta bevarandevärde ,7 13,7 Klass 2 Mycket högt bevarandevärde ,5 Klass 3 Högt bevarandevärde ,1 227,205 Summa ,8 409,405 (I rapporten från 1988 anges en annan areal än den som anges här men det är antagligen ett räknefel, arealen här är uträknad efter det som anges på områdesbeskrivningarna och antas stämma.) Och de innehåller följande naturtyper: Tabell 2: Fördelningen mellan naturtyper i antal och total area, jämförelse mellan 1988 och Antal noteringar Total areal (ha) Hackslått ,5 4,5 Sötvattenstrandäng ,5 Öppen hagmark ,5 113,5 Ekhage ,5 25 Björkhage Blandlövhage ,3 84,5 Annan träd- och buskbärande hagmark Betad skog ,5 Buskrik utmark 1 1 Summa ,8 407,5 (Här anges de arealer som finns i resultatdelen i 1988 års rapport eftersom det inte går att avgöra indelningen av naturtyperna på ett flertal objekt.) Det innebär att ett område i genomsnitt innehåller 1,3 naturtyper vilket är samma som vid inventeringen -88. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 10

12 Andel områden med arealförändring Ökade 3% Utgår 20% Oförändrade 55% Minskade 22% Figur 3: Andelen områden där arealen ändrats mellan 1988 och 2004, ökade och minskade. Även andelen oförändrade och utgångna. Totalt antal områden är 106. Naturtyper efter antal öppen hagmark 33% betad skog 1% björkhage 7% sötvattenstrandäng 8% hackslått 9% blandlövhage 17% annan träd- och buskbärande hagmark 15% ekhage 10% Figur 4: Procentuell fördelning av naturtyper i Marks kommuns naturliga fodermarker, sett efter antal. skillnad i antal naturtyper öppen hagmark blandlövhage annan träd- och buskbärande hagmark ekhage hackslått sötvattenstrandäng björkhage betad skog antal Figur 5: Skillnaden i antal av naturtyperna i Marks kommuns naturliga fodermarker mellan 1988 och Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 11

13 Naturtyper efter areal öppen hagmark 29% betad skog 1% björkhage 9% sötvattenstrandäng 21% blandlövhage 18% annan träd- och buskbärande hagmark 11% hackslått 1% ekhage 9% Figur 6: Procentuell fördelning av naturtyper i Marks kommuns naturliga fodermarker, sett efter areal. skillnad i areal på naturtyper öppen hagmark blandlövhage annan träd- och buskbärande hagmark ekhage hackslått sötvattenstrandäng björkhage betad skog antal Figur 7: Skillnaden i areal av naturtyperna i Marks kommuns naturliga fodermarker mellan 1988 och Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 12

14 Hackslått Hackslåtten är en av de snabbast minskande naturtyperna i Marks kommun men det är inte speciellt förvånande. Sedvänjan att slå med lie har inget utrymme i det moderna jordbruket utan är beroende av människors intresse av att hålla gamla metoder och miljöer levande. Det finns modernare metoder med till exempel slåtterbalk eller röjsåg med klinga men slåtterbalken är i de flesta kvarvarande fall inte möjlig att använda eftersom det är kraftigt stenigt. Trots allt finns det fortfarande tio stycken hackslått kvar i kommunen av de 17 som fanns 1988, de flesta ligger som del i ett större område men några utgör själva ett område. Tre stycken har fått högsta värde, tre stycken rödvenhed svinrotäng rödvenfrisk stagghed lågstarr fårsvingelhed blåbärlingon Vegetationstyper i hackslått antal Figur 8: Vegetationstyper i Marks kommuns hackslått har fått mycket högt värde och fyra har fått högt värde. De tre som har fått högsta värde är de samma som vid förra inventeringen hade denna klassning, närmare bestämt Lunden (objekt 13), Nockakulla (objekt 5) och Vallsås (objekt 12). Hackslåtten vid Nockakulla och Vallsås är delar av större kulturlandskap och utgör en stor anledning till den höga klassningen av objekten. Den vid Lunden utgör själv ett objekt och får klassningen eftersom den är ovanligt stor och artrik. Alla tre är mycket artrika med många av de speciellt slåttergynnade indikatorarterna. En vanlig vegetationstyp hos dem är svinrotsäng. Tre områden har fått klass 2 och det är hälften av dem som hade den klassen -88, områdena är Grimmered (objekt 88), Backa (objekt 2) och Gunbjörnstorp (objekt 30). Områdena är något mindre artrika än de föregående och det är bara ett som innehåller svinrotsäng. I övrigt är rödvens- och stagghed vanlig. Det är den vid Gunbjörnstorp som innehåller svinrotsängen och den ligger i ett större område, det är övriga delar som drar ned betyget. Också i klass 3 är det hälften av områdena som finns kvar, fyra stycken av de tidigare åtta. Dessa områden har självklart förekomster av den slåttergynnade floran men är inte alls lika artrika, i vissa fall har till och med hävden börjat svikta. De är dessutom i alla fall, utom ett, mycket små områden, det som inte är litet har istället bara ängsfloran fläckvis representerad. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 13

15 Det är intressant att se att alla kvarvarande har behållit sin klass, antingen har de fortsatt hävdats och artsammansättningen har inte hunnit ändras på dessa år eller så har de slutat hävdats och vuxit igen helt. Det går att anta, och i vissa fall är det bevisligen så, att det är äldre som har fortsatt bruka som de alltid har gjort och därmed bevarat områdena men när de inte orkat längre blir områdena helt utan hävd. Det finns ingen svag hävd, antingen slås det eller inte. Det finns några områden i klass 3 där hävden har avtagit men det är bara några få år och de får vara med eftersom floran fortfarande finns kvar. Sötvattenstrandäng Detta är också en naturtyp som är hårt drabbad av det moderna jordbruket, det är nu mycket sällsynt att stränder betas och ännu mer sällsynt att de används till slåtter. Trots det är nio av de tio objekt som fanns 1988 kvar. Det beror till största delen att igenväxningen går långsamt på dessa marker och att de besitter värden även efter en viss igenväxning. Det finns tre områden som fortfarande har hävd och dessa har samtliga fått klass 2 vilket de också hade vid den förra inventeringen. Områdena ligger i Veselången (objekt 1), vid Torestorpsån vid Strömma (objekt 33) och i Gunnerhulu (objekt 76). Av områdena är det vid Veselången det mest intressanta, det är det största, det är det bäst hävdade och det slås för hö där. Vid Torestorpsån är det bara en del av området som betas och vid Gunnerhulu är hävden inte den bästa men eftersom det är så ovanligt med hävd överhuvudtaget förtjänar de sin klass. De övriga sex områdena har ingen hävd men eftersom de fortfarande är öppna och skulle kunna återfå höga värden om bete återupptogs är de fortfarande med. Ett av områden var vid förra inventeringen klass 2 men hävden hade avtagit redan då och nu har det har börjat växa igen. högstarr porsblåtåtel lågstarr tuvtåteläng Vegetationstyper i sötvattenstrandäng antal Figur 9: Vegetationstyper i Marks kommuns sötvattestrandängar De som klassats som klass 2 har tveksamma värden i dagsläget som jordbruksmarker men de har höga värden som fågellokaler och för landskapsbilden. De skulle även kunna snabbt återskapas till största delen om bete återupptogs. De som fått klass 2 är unika miljöer i landskapet och besitter förutom de värden som klass 3 har ytterligare värden eftersom de representerar en mycket ovanlig naturtyp. Tyvärr är de inte perfekta, de är antingen gödslade eller dåligt hävdade, annars hade de fått högsta värde. Öppen hagmark Det här är den vanligaste naturtypen bland de naturliga fodermarkerna i Marks kommun och det var det vid förra inventeringen också. Nu finns det 38 objekt och vid förra inventeringen fanns det 47. De fördelar sig med två stycken i klass 1, fyra stycken i klass 2 och resten i klass tre. De som är klass 1 var det vid förra inventeringen också och de ligger vid Vallsås (objekt 12) och Storegården (objekt 53). Den vid Vallsås är ett delobjekt av ett större område och är inte själv den största anledningen till klassificeringen. Vid Storegården ligger däremot en mycket artrik hagmark som själv kan bära upp klassningen. Av de fyra som har fått klass 2 är det faktiskt en som tidigare var klass 3, den har klassats upp trots att den är ganska liten på grund av sin artrikedom. I övrigt har sju stycken gått från klass 2 till klass 3 och tre stycken har utgått från klass 2. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 14

16 I klass 3 har det i jämförelse inte skett så mycket, förutom de tidigare nämnda förändringarna har det utgått fem stycken vilket inte är så många mot de 32 som är kvar. Vegetationstyper i öppen hagmark rödvenfrisk högört rödvenhed fårsvingelhed trival frisk tuvtåteläng fårsvingeltorräng örtrikfriskäng högstarr lågstarr hällmarktorräng svinrotäng ängshavretorräng stagghed porsblåtåtel blåbärlingon antal Figur 10: Vegetationstyper i Marks kommuns öppna hagmarker Det är i den öppna hagmarken som det går att hitta det mesta av äng- och hagmarksväxterna. Hackslåtten som har den finaste floran är små och ger därmed ett mindre bidrag än de större och mer varierade öppna hagmarkerna. De trädbärande hagmarkerna är ofta för skuggiga för att innehålla några större mängder. Man kan se en förändring i vegetationstyperna, exempelvis har högörtsfuktängen blivit vanligare vilket tyder på svagare hävd. Även trivial friskäng och tuvtåteläng har ökat vilket beror på gödsling och skuggning. Tillsammans ger de bilden av det minskande värdet på dessa marker. Ekhage Ekhagarna är en av de få naturtyper som visar på en ökning, tyvärr är det nog mest beroende på skillnader i naturtypsindelning och uppskattning av täckningsgrad i de objekten med mosaik av flera naturtyper. Självklart är det tänkbart att uppröjning av hagar med inblandning av andra trädslag för att få fram rena ekhagar har skett. Det är inte helt otroligt att det skett till viss grad eftersom ekhagarna är uppskattade av de flesta. Stöd för det går att se i att det bara är en ekhage som utgått och den var mycket liten. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 15

17 Det är nu bara två hagar som har fått klass 2, Örestens hage (objekt 67) och en ekhage vid Basterås (objekt 79). Vid Basterås ligger den tillsammans med björkhagar och de tillsammans är värda klassningen. Örestens hage däremot är ett mycket fint exempel på en ekhage med glest stående vidkroniga ekar fårsvingelhed rödvenhed rödvenfrisk trival frisk högört tuvtåteläng övrigt lågstarr blåbärlingon Vegetationstyper i ekhagar antal Figur 11: Vegetationstyper i Marks kommuns ekhagar och en, åtminstone fläckvis, intressant flora. Båda dessa hagar hade klass 2 vid förra inventeringen men då var det ytterligare tre som hade den klassningen, två av dessa har gått över till klass 3. Den tredje är den enda ekhagen som har utgått, det är extra synd eftersom det var den enda ekhagen som hade ett större antal av slåttergynnad flora. Det finns nu nio stycken ekhagar som har fått klass 3 och genomgående för dem är att deras trädskikt är för tätt att tillåta någon riktig ängs- och hagmarksflora. De får vara med eftersom de utgör ett viktigt inslag i landskapsbilden, har fläckar av värdefull flora eller för att de innehåller vidkroniga ekar som själva är ett resultat av långvarig hävd. Björkhage Björkhagarna är ofta ganska glesa i trädskiktet och har därmed en rikare flora än ekhagar men de är inte lika högt värderade för landskapsbilden och har därför inte fått samma omsorg. Det finns nu med åtta björkhagar i inventeringen vilket är en stor skillnad mot de femton som fanns 1988, till viss del kan skillnaden bero på skillnader i indelning men mycket har försvunnit. Det har i vissa hagar låtits växa igen med barrträd till en annan träd- och buskbärande hagmark eller andra lövträd till en blandlövhage. I andra hagar har avverkning skett så det bildats en öppen hagmark. Av de kvarvarande åtta hagarna har sju fått klass 3 och en har fått klass 2. Den som fått klass 2 ligger vid Basterås (objekt 79) och är del av ett större område men är själv värd klassningen eftersom det är det finaste delen av området. Den hade 1988 samma klass och har inte ändrats mycket, däremot var det tidigare ytterligare två stycken i klassen. En av dessa var det då vackraste exemplet på björkhagar i Marks kommun nämligen objekt 77 vid Freabygd som nu är drabbat av sviktande hävd. De som fått klass 3 har en försiktigt representerad äng- och hagmarksflora men den finns i alla och är bättre än de flesta trädbärande hagmarkerna. Hävden är sviktande i några fall och det är ur denna kategori som flera har försvunnit. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 16

18 Vegetationstyper i björkhagar fårsvingelhed rödvenhed trival frisk lågstarr tuvtåteläng rödvenfrisk fårsvingeltorräng stagghed antal Figur 12: Vegetationstyper i Marks kommuns björkhagar Vegetationstype rna har ändrats en del, fårsvingelgräshede n har blivit vanligast istället för rödvensgräsheden som nu är näst vanligast. Det går även att se att blåbärlingonrisheden helt har försvunnit från naturtypen, de hagarna har övergått till annan träd- och buskbärande hagmark. Blandlövhage Vegetationstyper i blandlövhagar Det finns nu nitton rödvenfrisk beskrivna blandlövhagar vilket är en liten ökning mot rödvenhed de arton som fanns -88. trival frisk Ökningen beror på igenväxning av björkhagar tuvtåteläng och öppna hagmarker fårsvingelhed eftersom det samtidigt har övrigt utgått fyra stycken av de ursprungliga. De fördelar högört sig på alla klasserna men svinrotäng med dominans på klass 3, en har klass 1 och två har blåbärlingon klass 2. lågstarr Den som har klass 1 är örtrikfriskäng den som ligger i Vallsås (objekt 12) och är del av ett stagghed större område men själv en porsblåtåtel stor anledning till klassningen Båda två som har klass 2 antal hade det vid förra inventeringen också men bara en var då Figur 13: Vegetationstyper i Marks kommuns blandlövhagar blandlövhage, det var Assbergs raviner (objekt 64). Assbergs raviner innehåller också en del öppen hagmark som innehåller de största värdena men den trädbärande delen är ovanligt artrik och utgör därför en stor del i värderingen. Det andra Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 17

19 området som har fått klass 2 ligger som en del av det större området vid Gunnerhulu (objekt 76) och var tidigare trädfritt. Träden har skuggat och artrikedomen har minskat men det är andra delar som lyfter upp betyget. Av dem som nu är klass 3 hade de flesta den klassen tidigare också men det finns också sammanlagt fem stycken som antingen är nedklassade blandlövhagar eller andra hagar som växt igen och klassats ned. Det är också från denna klass som de fyra som utgått kommit ifrån. I denna naturtyp har det skett många förändringar, framförallt är det igenväxning som har gjort att området utgått och klassats ned inom naturtypen. Det har även tillkommit områden från andra klasser genom igenväxning och försvunnit områden genom att de röjt upp. En anledning kan vara att den här typen av marker inte ses som värdefulla. De är ju ofta ett resultat av att skötseln inte varit inriktad åt ett speciellt håll som i till exempel ekhagar. Annan träd- och buskbärande hagmark Det finns nu sjutton hagar i denna kategori vilket är en liten skillnad mot de arton som det var Däremot är det inte riktigt samma hagar utan det har skett vissa förändringar, det har skett ändringar både till och från naturtypen men bara två har utgått. Tillskotten är mest björkhagar och öppna hagmarker som har fått en ökat inslag av gran och därmed kommit till kategorin. Den som gått ifrån naturtypen har gjort det genom att alla barrträd har röjt bort till förmån för lövträden. Det är en annan träd- och buskbärande hagmark som har fått klass 1 och den ligger i Nockakulla (objekt 5). Den är ur artsynpunkt den mest intressanta i Vegetationstyper i annan träd och buskbärande hagmark rödvenhed rödvenfrisk fårsvingelhed trival frisk högört tuvtåteläng stagghed blåbärlingon fårsvingeltorräng övrigt lågstarr blåtåtelfukt örtrikfriskäng porsblåtåtel antal Figur 14: Vegetationstyper i Marks kommuns annan träd och buskbärande hagmark hela inventeringen med både granspira och kattfot representerad. Dessutom hör till objektet även två hackslått. I klass 2 finns tre områden representerade varav en faktiskt tidigare var klass 3. Det uppklassade området ligger i Getabo (objekt 25) och har fått sin nya klass eftersom det har en mycket rik flora och dessutom har värdehöjande röjning skett. De två andra ligger vid Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 18

20 Gunbjörnstorp (objekt 30) och vid Västergården (objekt 95), det vid Västergården har dessutom fått något så ovanligt som en utökning av arealen. De som fått klass 3 har i regel en ganska artfattig flora som ofta beror på ett för tätt trädskikt. Speciellt är det så för de som tidigare hade någon annan naturtyp men har vuxit igen. De två som har utgått har gjort det från klass 3. På vegetationstyperna går det att se en trivialisering av fältskiktet genom att trivial friskäng, tuvtåteläng och högörtsfuktäng har ökat i frekvens. Det beror på gödsling, skuggning och minskad hävd. Betad skog Det finns ett område med betad skog vilket det fanns vid den förra inventeringen också men det är inte samma område. Det gamla området har vuxit igen och även om det betas kan det inte räknas som betad skog eftersom grässvålen inte är tillräckligt utvecklad. Tyvärr är det inte heller någon välutvecklad grässvål i det området som får vara med. Anledningen att det ändå får vara med är att det är ett område som är under restaurering och eftersom det är ett så intressant projekt vore det synd om det inte togs med. Objektet ligger vid Gunnerhulu (objekt 76) och är del av ett större område av blandlövskog och strandäng som tillsammans har fått klass 2. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 19

21 DISKUSSION Det har som väntat skett en minskning av naturliga fodermarker i Marks kommun. Det går att se flera tydliga negativa trender, också de flesta av dem var väntade men ändå lika oroande. Det finns egentligen inga positiva trender men det är glädjande att det fortfarande många ängar och hagar kvar. Förhoppningsvis går det även i framtiden att bevara dessa områden. Här under finns hotbilder för olika områden beskrivna och några idéer för att till åtgärder för att minska hotet. För att få bästa resultat är det är viktigt att åtgärder läggs på rätt områden, resurserna är begränsade och räcker kanske inte till alla områden. Naturtyperna Det är hackslått och sötvattenstrandäng som är de mest hotade naturtyperna. Om fokus läggs på andelen objekt som har utgått är hackslått den hårdast drabbade naturtypen eftersom sju av sjutton områden är helt borta, vilket är en stor andel. Det är främst klass 3 objekt som har utgått och det finns fortfarande ett antal hackslått kvar och dessa har lika rik flora och samma höga värden som de hade vid den förra inventeringen. Alltså finns naturtypen fortfarande representerad med mycket bra exempel. Sötvattenstrandängen däremot har ett helt annat hot mot sig eftersom det bara är små fläckar av den som fortfarande är hävdad. Naturtypen växer igen långsamt och har andra värden som gör att den fortfarande finns med i inventeringen men de ursprungliga värdena har minskat avsevärt. Det är det faktum att det inte finns några opåverkade välhävdade sötvattenstrandängar alls kvar som gör att vissa områden får vara med. Alla områden som är med i inventeringen skulle kunna restaureras och återfå stora värden men det finns alltså inga områden kvar med naturtypen riktigt bra representerad, även om inte hotet är akut så sker det en ständig försämring. För framtiden går det att se en större hotbild för hackslåtten eftersom de är i behov av ständig skötsel och snabbt tappar sina värden. Skötseln måste i de flesta fall göras för hand och det finns ingen ekonomisk bärighet utan måste göras utav intresse för naturvård eller traditioner. Sötvattenstrandängarna går att beta och slå med traktor i vissa fall vilket gör att de kan användas i modernt jordbruk även om de kanske inte är de mest lönsamma markerna. En annan naturtyp som har minskat är den öppna hagmarken och där är igenväxningen det stora hotet. En del slutar att hävdas och växer igen med sly men även i välhävdade hagar har det i vissa fall kommit ett trädskikt. Det kan verka som att det inte är så farligt eftersom även trädbärande hagar är med i inventeringen men det är i den öppna hagmarken som den rikaste floran finns och en ökad beskuggning leder till utarmning av floran. Det är dessutom ett stort antal arter som är beroende av helt öppna hagar, exempelvis jungfrulin och kattfot. Det är inget omedelbart hot mot de öppna hagarna eftersom de är så vanliga och är lätta att hävda med bete men på grund av att de är så vanliga finns risken att de inte kommer att uppmärksammas och därmed kan stora värden försvinna snabbt. Ett tydligt exempel på det är att av de åtta klass 2 objekt eller delområden som har utgått är tre öppna hagmarker. Björkhagarna är också hårt drabbade av igenväxning och det är flera som har övergått i blandlövhage och annan träd- och buskbärande hagmark. Det är inte lika kritiskt för floran så länge inte trädskiktet blir för tätt eftersom den redan är skugganpassad. Trädskiktet går att återställa till att bara innehålla björk om så önskas. Björkhagar tillskrivs dock inte något större värde av gemene man eftersom de är ganska vanliga på annat än naturliga fodermarker och en risk finns att de försvinner som naturlig fodermark just därför. Alla de trädbärande hagarna har samma problem och det är att trädskiktet växer sig för tätt eftersom hagarna sällan röjs. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 20

22 Klasserna Det är glädjande att alla som vid förra inventeringen var klass 1 har behållit sina värden och fortfarande har samma klass. En anledning kan vara att de har blivit uppmärksammade vilket har lett till ökat intresse av markägaren för att bevara områdena. Det har antagligen också samband med de extra jordbruksstöd, så kallade miljöstöd, som finns för naturliga fodermarker. Den klass som har drabbats hårdast är klass 2 där över hälften av objekten antingen har klassats ned till klass 3 eller utgått. Det har även utgått några delområden från klass 2 objekt. En trolig anledning är att de tidigare haft noggrann och arbetskrävande skötsel som har gjort att området fått höga värden. Ett klass 2 objekt kan ju ha högre värden i floran än ett enskilt delområde i ett klass 1 objekt som har fått det genom områdets sammanlagda värde. Om värdet av området inte har uppmärksammats kan det vid exempelvis nedtrappning av jordbruket eller ny ägare betraktas som ett onödigt arbete och betesdjur hålls i andra hagar eller i värsta fall kan markerna gödslas för bättre lönsamhet (exempel objekt 2 vid Backa). Med information och uppmuntran skulle kanske flera objekt kunnat räddas och det är av största betydelse att lärdom dras av historian så att det inte fortsätter. Klass 3 har klarat sig förhållandevis bra, det har utgått sexton objekt vilket procentuellt sett är bara lite mer än klass 2 och från klass 3 har det inte heller skett någon nedklassning. Anledningen till att objekten i klass 3 har klarat sig så bra är att de inte kräver speciellt mycket skötsel. De är ofta hagar som bara kräver fortsatt bete, den floran som finns kvar har inte de allra känsligaste arterna. Det krävs inte att det är ett aktivt jordbruk på marken utan det räcker att det är mark som ligger i närheten av hus så att den hålls öppen. Hävden Figur 15: Betande kor i Mällby (objekt 54). Bland de områden som har utgått har avsaknad av hävd varit den vanligaste orsaken. De allra flesta har tidigare varit betade och det är minskningen i antal och storlek av djurhållande småjordbruk som är den avgörande orsaken. I de fall där det tidigare varit lieslåtter har det varit beroende av personligt engagemang och det har i de flesta fall varit äldre människor som inte har orkat längre. Även de områden som är kvar har många försämrad hävd vilket bland annat tydligt går att se på att vegetationstypen högörtsfuktäng har blivit mycket vanligare. Här är det också det minskande jordbruket som är den avgörande faktorn men många av gårdarna har inte lagts ned utan bara minskat antal djur. Djurhållningen har ofta istället för att vara ett arbete blivit en bisyssla eller hobby för att hålla landskapet öppet. Ofta för det även med sig att det de håller andra djur, får och häst är enklare att hålla än nötboskap. Hästar är ju dessutom oftast använda som ridhästar vilket är ytterligare en anledning till att hålla dem. Det var väntat en ökning i andelen häst- och fårbeten eftersom resultat i Ängs- och hagmarker i Ale kommun (Smith 2001) har visat på det och den egna uppfattningen var att det ökat men den går inte visa på något entydigt resultat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 21

23 Det går att se några övergångar, exempelvis objekt 40, 24 och 9 men det är för få för att dra några slutsatser, dessutom har objekt 9 och 24 utgått. Möjligtvis har övergången skett redan innan 1988 och det har även skett några byten mellan häst- och fårbeten som kan ha fyllt behovet för utflyttande hästbönder med flera. Det är också möjligt att det på gamla mjölkgårdar har skett en övergång från mjölkdjur till köttdjur istället, de kräver ju också mindre skötsel, men det finns inga direkta bevis eftersom djurslagen inte särskilts. Nötboskap är det vanligaste djurslaget och det var det vid den förra inventeringen också, det är bra eftersom det är kor som ger de bästa förutsättningarna för de naturliga fodermarkerna. Hästar och får väljer noggrant vad de äter och betar oftast mycket kort vilket lämnar en mark med vissa höga växter som kväver den värdefulla floran och mycket kortsnaggat gräs där några få växter trivs. Nötboskap däremot äter nästan utan urval och lämnar något högre grässvål. Självklart är bete med häst och får en fördel mot att marken växer igen men det ger inte en lika rik flora. Förhoppningsvis går det även i fortsättningen att hålla andelen nötboskap på en hög nivå men det krävs också att antalet ökar eftersom det på många ställen är för svag hävd. På flera ställen skulle djur kunna omfördelas från mindre värdefulla marker och på vissa objekt skulle en omfördelning inom objektet för bättre hävd vara möjlig. Även att ha flera betesfållor kan vara ett bra sätt att få god hävd i hela området. Kommunen Minskningen av naturliga fodermarker har drabbat hela kommunen men hoten är olika i olika delar. Den stora skillnaden är mellan de delar av kommunen som domineras av levande jordbruksmarker och de delar där skogen täcker stora ytor. Skogsbygderna ligger främst i kommunens sydöstra hörn runt Öxabäck, Torestorp och Älekulla men även i viss utsträckning runt Skephult och också en del av de objekt som ligger avskilt i andra delar av kommunen får räknas hit. Jordbruksbygderna ligger på slättmarkerna runt de tre större vattendragen Storån, Surtan och Viskan som rinner genom kommunen, det är även delar av deras raviner som utgör tre av storområdena. I jordbruksbygderna finns det fortfarande gott om aktiva gårdar och därför är inte ohävd största hotet, istället är det jordbruket som är problemet. Eftersom jordbruket bedrivs som heltidssysselsättning för de flesta och de är hårt ekonomiskt pressade krävs att marken producerar maximalt. Ofta har det inneburit att marker har konstgödslats och det har inte gått att behålla traditionella bruksmetoder. Vissa områden har drabbats av ohävd om de ligger för olägligt eller på annat sätt är svåra att utnyttja. Ett annat problem är att det i dessa områden ligger ofta beteshagarna i branta brinkar ner mot vattendrag på grund av att dessa marker inte kunnat odlas. Det är inte ett problem i sig men eftersom åkrar som ligger ovanför gödslas hårt sker avrinning av kväve som påverkar betesmarkerna. I skogsbygderna däremot har många gårdar fortsatt brukas utan lika höga krav på lönsamhet. Ofta har det varit äldre som inte har haft någon efterträdare och därför fortsatt hålla marken öppen, många gånger har de då fortsatt att använda gammaldags metoder och inte heller gödslat marken. Problemet kommer när de blir så gamla att de inte längre klarar att sköta gården. Mängden djur och ytor som slås med lie minskar successivt och slutligen avtar hävden helt. Resultatet på denna skillnad är att det finns en övervikt mot kommunens sydöstra hörn på områden som har utgått men även en stark övervikt på klass 1 och en viss övervikt på antalet ur klass 2. Om det hårddras går det att säga att antingen är de hävdade och mycket fina eller så är de inte hävdade och helt igenväxta. I övriga delar av kommunen är det större andel av områdena som har fått delar eller delområden borttagna och även de flesta nedklassningar finns här. Det har skett stora försämringar men det finns rester kvar av värdena som gör att de inte utgår. Felkällor Ett stort problem med denna inventering är att jag inte hade någon erfarenhet när jag började utan lärde mig efterhand. Självklart fanns grundkunskaper om arter och naturtyper men Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 22

24 kunskapsnivån har höjts kraftigt under arbetets gång allt eftersom det finns fler objekt att referera till. Ett annat problem är att inventeringen pågått under en längre tid och egentligen påbörjats något för tidigt på året, under maj månad, vilket gör att det sker förändringar i floran och arter blir svårare eller lättare att finna. Det kan vara lätt att övervärdera en äng som visar upp en blomsterprakt just på grund av dess skönhet. Det kan även vara svårt att hitta arter, som skulle ge en högre värdering, om de bara precis har utvecklat små rosettblad. Viss korrigering har skett i efterhand för att förhindra att inventeringstidpunkten ska ha för stor inverkan men det kan inte bli helt lika förutsättningar. Under metodbeskrivningen ges en grov beskrivning av inventeringsordningen som kan användas till att värdera resultaten. Det finns även problem med att jämföra de två inventeringarna, två av de viktigare är jämförelsen mellan naturtyper och värdering i klasser. På vissa av objekten finns det inte specificerat vilka arealer en viss naturtyp upptar utan det anges bara som en mosaik av ett flertal. Det gör att det inte går att göra en kvantitativ jämförelse för att se om det har skett någon förändring, utan bara kvalitativ, om den finns kvar eller inte. När jämförelser av förändringar på naturtyper i hela kommunen skall göras kommer ytterligare svårigheter eftersom det har skett förändringar både till och från de flesta naturtyper och därmed ger den förenklade sammanställningen en felaktig bild. Om ett område har gått från björkhage till öppen hagmark och en annan tvärtom har det skett två försämringar men i sammanställningen verkar det inte ha skett någon förändring. Försämringen ligger i att kontinuiteten har brutits, floran är anpassad efter dess växtmiljö som då har förändrats och kulturhistorian som finns om området hävdats lika länge försvinner. Problemet med klasser uppstår främst eftersom det nu inte har funnits någon klass med övriga objekt som har visst bevarandevärde. Det har blivit en bredare värdering i klass 3, exempelvis har vissa objekt kommit med bara för att de varit klass 2 och innehåller några få arter. Det är även svårt att veta hur värderingen har skett vid förra inventeringen och därmed kan försämring ske utan att värderingen ändras. Det handlar om en subjektiv bedömning som aldrig går att få exakt. Slutsatser för framtida bevarande Självklart är det viktigt att åtgärder görs för att minska den nedgående trend som finns men det är svårt att avgöra vilka åtgärder som är effektivast. Eftersom klass 1 har klarat sig utan att försämras kan de åtgärder som är tagna där anses vara tillräckliga. Däremot i klass 2 är det mycket sämre, det är här som den största nedgången har skett med både nedklassningar och objekt som utgått. Eftersom det är här som en stor andel av den intressanta floran finns är det mycket viktigt att det i fortsättningen riktas åtgärder mot dem. Om en snabb åtgärd sätts in kan det även riktas mot vissa av de objekt som nu blivit nedklassade från klass 2 till klass 3 eftersom det kan gå att återfå lika höga värden. Det kan krävas lite olika åtgärder för att täcka in så många områden som möjligt, i jordbruksbygderna kan det räcka med jordbruksstöden om de är tillräckligt höga eftersom det där handlar om ekonomi. I skogsbygderna, där stora värden finns, är det inte alltid ekonomin som är viktigast men det finns ofta vilja att bevara markerna. Kanske kan det krävas att hjälp med skötsel eller förmedling av arrenden för att rädda vissa viktiga områden. Redan bedriver länsstyrelsen köp och försäljning av skogsbruksfastigheter för att rationalisera dessa, kanske kan det vara en väg även för jordbruket. I klass 3 har det inte skett lika stor förändring och eftersom resurserna är begränsade kanske det är nödvändigt att hoppas på att utvecklingen inte blir sämre. En billig åtgärd skulle vara att informera brukarna om värdet på deras marker och hur de behöver skötas. Många är stolta över sina marker och kan tänkas göra åtminstone mindre förändringar i användningen som kan leda till förbättringar. Det finns redan ett utbildningsprogram inom kampanjen "Levande landskap" som är en del av den större kampanjen "Kompetens utveckling av lantbruket inom miljöområdet" (KULM). Det är öppet för brukarna att delta och det är kostnadsfritt men ett aktivt uppsökande och motiverande skulle kunna ge bra resultat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 23

25 LITTERATURFÖRTECKNING Digitala kartbiblioteket; www2.geoimager.com/digibib Hultengren, S. och Stenström, J. 1990; Ängar och hagar i Marks kommun. Länsstyrelsen i Älvsborgs län Nordiska Ministerrådet 1984; Vegetationstyper i Norden. Smith L. 2001; Ängs- och hagmarker i Ale kommun, En återinventering, sommaren Examensarbete; Botaniska institutionen, Göteborgs universitet Statens naturvårdsverk 1987; Inventering av ängs och hagmarker. Handbok. Sveriges rikes lag Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 24

26 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 25

27 DEL 2 OMRÅDESBESKRIVNINGAR Figur 16: Enarna står tätt i hagen vid Getabo (objekt 25). Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 26

28 1 BETADE ÅMADER VID VESELÅNGEN Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6B 1j Storlek:17ha LANDSKAP I den södra delen av kommunen flyter Viskan fram i en bred dalgång med stora jordbruksslätter. Åns vatten ligger nästan i nivå med den flacka dalbotten, och markerna blir ofta översvämmade. I en stor del av området har de forna kärrmarkerna dikats ut, och utnyttjas idag som åker. Endast de delar som kan benämnas naturlig fodermark ingår emellertid i det aktuella objektet. BESKRIVNING Området är en flack strand intill Viskan som regelbundet översvämmas. Marken är fuktig till våt och vegetationen är en artrik högstarräng som bitvis domineras av kärrkavle och bitvis av vasstarr. Träd- och buskskikt begränsas till mindre buskage av sälg längs ån. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Finns inga i naturtypen men den bedöms vara beroende av kontinuerlig hävd. INGREPP OCH PÅVERKAN Översvämningsgödsling från ån. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötdjur och vissa delar slås för hö. Beteshävden är måttlig till svag. FÖRÄNDRING Området har inte förändrats nämnvärt. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 27

29 SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Stora sötvattenstrandängar som fortfarande hävdas är ovanliga i kommunen, speciellt att de används till slåtter. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Välhävdat område som utgör gott exempel på naturlig fodermark i kommunen. Området hyser en hotad naturtyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 28

30 2 FD ÖPPEN HAGMARK OCH SLÅTTERÄNGSFRAGMENT VID BACKA Natúrtyp: Hackslått Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 2b Storlek:0,2ha LANDSKAP Landskapet söder om Torestorp vid vägen mot Kungsäter präglas av höga bergskullar och trånga, relativt djupa dalgångar. Nivåskillnader mellan sjön Tolken och de högsta bergskullarna kan uppnå till över 100 meter. Barrskog dominerar men på flera ställen finns större gårdar eller gårdsamlingar och aktiva jordbruk. BESKRIVNING Marken på och intill en gammal gärdesväg har tidigare slagits med lie och gör det i viss utsträckning fortfarande även om slåtterbalk har använts ibland. Ängsfloran är mycket riklig både till antal individer och till arter i de delar som är bevuxna av rödvensgräshed. Ungefär hälften av området har en rödvensfriskäng och där är det inte lika täta bestånd men samma arter finns representerade. Området är helt fritt från träd och buskar. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av jungfrulin, jungfru Maries nycklar, slåttergubbe, svinrot, ängskallra, ängsvädd. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Området slås med lie och slåtterbalk och är välhävdat. FÖRÄNDRING Till objektet hörde tidigare en hagmark på en hektar men denna är nu en tydligt gödslad och insådd vall och har därför tagits bort. Hackslåtten har försämrats ytterst lite, exempelvis fanns där tidigare partier av svinrotsäng som inte finns längre, annars så har värdena bevarats väl. Det finns hopp för framtiden eftersom den Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 29

31 äldre mannen som bor på gården brukar den tillsammans med sin son som tänker fortsätta slå hackslåtten. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Hackslått som fortfarande brukas är sällsynta i kommunen och är kraftigt minskande. Den är dessutom välutvecklad och har hopp om fortsatt hävd. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark i kommunen. Området hyser en hotad naturtyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 30

32 3 FD HACKSLÅTT OCH HAGE VID BOSTEBYGD Natúrtyp:Hackslått 3:1 Björkhage 3:2 Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 1c Storlek:0,1ha 1ha LANDSKAP Kommunens sydöstra hörn kännetecknas av ett småkuperat morän- och bergkulleslandskap. Vegetationen domineras helt av barrskogar med inslag av mindre och öppna kultur- och betesmarker. BESKRIVNING Objektet består av två mindre hagar och en före detta hackslått i en dikesslänt mot en åker. I björkhagarna utgörs vegetationen av en artfattig friskäng utan några speciella värden. Där står glesa bestånd av mestadels björk men även ek och lind. I den före detta hackslåtten har det varit igenvuxet med sly vilket har gör att floran nu är mycket trivial INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I dikeskanterna växer bestånd av jungfrulin, svinrot och ängsskallra men inte egentligen i objektet. INGREPP OCH PÅVERKAN I den före detta hackslåtten har det röjts undan sly. I hagarna är det tydligt gödslat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 31

33 NUVARANDE HÄVD Hagarna betas av nötboskap men hävden är måttlig. Hackslåtten röjs som dikeskanter brukar göras. FÖRÄNDRING Hackslåtten slogs 88 med lie vilket har slutat för flera år sedan, alla värden har försvunnit på grund av igenväxning. Hagarna var redan 88 kvävegödslade och skuggtrivialiserade men välhävdade, när hävden minskat har den värdefulla floran försvunnit. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 32

34 4 ÖPPEN, FÅRBETAD MARK VID HÖKÅS Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 1d Storlek:1ha LANDSKAP I det kuperade och sjörika området kring Alsjön och Kinnasjön ligger Hökås på den bergsrygg som avskiljer de båda sjöarna. I omgivningen dominerar barrskog med inslag av ädla lövträd finns. BESKRIVNING Området ligger avskilt inne i skogen med en knappt farbar väg som enda tillfart. Där ligger en gammal gård som nu är övergiven och markerna likaså. På stora delar har ek, tall och gran vuxit sig tätt med inblandning av buskar som en och hassel. Där träden växer är vegetationen blåbärlingonrished och i öppnare delar rödvensgräshed. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Mycket små mängder av stenmåra och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Ingen och har inte varit det på många år. FÖRÄNDRING Området var -88 välhävdat och hade inte något trädskikt men hävden måste ha avslutats snart därefter eftersom igenväxningen har gått så långt. Området har inte längre några speciella värden och därför utgår det. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 33

35 SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 34

36 5 ÄNGAR OCH HAGAR VID NOCKAKULLA Natúrtyp: Hackslått 5:1 Storlek:0,5ha Annan träd- och buskbärande hagmark 5:2 Klassificering: Klass 1 Ekonomiskt kartblad: 6C 1d 3ha LANDSKAP De barrskogsklädda höjderna söder och sydväst om Älekulla når ibland upp mot 200 meters höjd över havet. Mellan höjdområdena ligger flera nord-sydligt löpande dalstråk med vattendrag, mindre våtmarksområden och enstaka gårdar i. BESKRIVNING Objektet består av två slåtterängar och en beteshage som ligger i ett välskött och trevligt gammaldags jordbrukslandskap runt några gårdar. Slåtterängarna är små något steniga partier som är inklämda mellan åkrar och skog. Förutom några glest stående björkar i det ena av dem är de öppna men de har fått viss skuggningseffekt från närliggande skog med kruståtel som följd. Annars så är det rödvensgräshed som dominerar med mindre mängder stagghed inblandat. Ängsfloran är rikt företrädd och många slåttergynnade arter förekommer. Beteshagen är större och ligger i en sluttning med ett glest träd- och buskskikt av björk, tall, gran och en. Vegetationen är ungefär samma alltså rödvensgräshed med stagghed inblandning men här är staggheden något vanligare och rödvensgräsheden har stor inblandning av björnmossa. I ett blötare parti finns rester av en lågstarräng men den domineras idag av mossa och knapptåg. Växtlivet är rikt och mycket intressant med till exempel både kattfot och granspira, indikatorarter för naturlig fodermark är också vanliga. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 35

37 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I ängsmarken växer rikligt av jungfrulin, jungfru Marie nycklar, knägräs, liten blåklocka, rödklint, stenmåra, ängskallra och rotfibbla. I hagmarken växer granspira, kattfot, jungfrulin, jungfru Marie nycklar och slåttergubbe men inte i speciellt stora bestånd. INGREPP OCH PÅVERKAN Små fläckar av gödselpåverkan finns. NUVARANDE HÄVD Ängarna slås med lie och hävdas mycket bra. Hagen betas av nötdjur och hävden är måttlig. FÖRÄNDRING Området har klart behållit sina värden och de som brukar det nu kan sköta det ett tag till. Eftersom det dessutom är uppmärksammat av kommun och intresserade finns det gott hopp inför framtiden. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett mycket intressant område med två stycken välhävdade hackslått som annars är mycket ovanliga. Dessutom en betesmark med ovanliga växtarter och hopp om fortsatt skötsel. Högsta värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betes- och slåttermark i kommunen. Området hyser även hotade arter, hotad naturtyp och rik flora. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 36

38 6 FD LITEN HACKSLÅTT VID MÅKÅSEN VID HÖGSJÖN Natúrtyp: Fd hackslått Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 1d Storlek:0,2ha LANDSKAP Från Stora Barnasjö vid Älekulla och mot söder löper en väl utvecklad sprickdal i vars botten Lundaboån rinner fram. Lite längre mot söder byter ån namn till Blåbäcken och dalgången blir trängre. Bäcken omges av höga bergssluttningar täckta av barrskog. Mellan Blåbäcken och Hörsjön, i kommunens allra sydligaste del ligger Måkåsen. BESKRIVNING I en svag sluttning ner mot Högsjön ligger gården Måkåsen och framför den, ner mot sjön ligger åkrar som nu används till någon form av grässkörd. Inkilad i åkern ligger en liten stenig slänt som har brukats som hackslått. Den är fortfarande öppen men att den inte används som hackslått syns genom att uppslag av aspsly börjar komma, antagligen röjs den dock med jämna mellanrum för att den inte skall störa utsikten. Vegetationen är rödvensgräshed med stort inslag av stagg och knägräs. Floran är fortfarande rik på hävdgynnade arter även om det syns att de är på väg att trängas undan. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av slåttergubbe och jungfrulin, förhållandevis mycket liten blåklocka, stenmåra, svinrot och ängskallra. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 37

39 INGREPP OCH PÅVERKAN Inget synligt NUVARANDE HÄVD Området röjs antagligen genom att eldas av för att hållas öppet. FÖRÄNDRING Till objektet hörde tidigare ytterligare ett område av öppen hagmark på en halv hektar men detta har delvis gödslats och delvis vuxit igen med skog och har ingen direkt hävd, vilket har lett till att det strukits. Den kvarvarande hackslåtten hade vid förra inventeringen nyss röjts och svedjebränts och slogs därefter med lie. Nu slås den inte mer men det går att anta att den fortfarande eldas av eftersom att den var öppen. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har fortfarande en rik flora som ger det värde även om det inte längre är en hackslått och hävden är tveksam. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 38

40 7 ÖPPEN HAGMARK VID SJÖLID VID SVARTASJÖN Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 1d Storlek:1,5ha LANDSKAP Svartasjön ligger söder om Älekulla och strax norr om Alsjön, i de mer höglänta områdena ovanför Lundaån. Terrängen är i allmänhet kuperad och barrskog dominerar. BESKRIVNING Detta område ligger precis bakom gården och tillhör ett område som efterbetas när grässkörden är gjord på åkrarna som inte ingår i objektet men ingår i hagen. En del av objektet som ligger närmast vägen betas inte alls. Träd- och buskskiktet är ganska tätt med björk, tall, gran, sälg och en. I vissa delar växer täta bestånd av klena björkar och hallonris. Där trädkronorna är som tätast domineras undervegetationen av kruståtel och harsyra samt andra örter men i öppnare delar är det en artrik rödvensgräshed som täcker marken. Det finns även fläckar av stagghed. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 39

41 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt eller måttligt av jungfrulin, prästkrage, slåttergubbe, stenmåra, ängskallra, rotfibbla och rödfibbla. Mindre förekomster av jungfru Marie nycklar och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN I mindre fläckar är det tydligt gödselpåverkat. NUVARANDE HÄVD I den del som ibland betas är hävden måttlig. NATURHISTORIA FÖRÄNDRING Området som tidigare var öppen hagmark med lite träd har kraftigt vuxit igen och har nu ett tätt trädskikt. Hävden har blivit sämre och har varit det en längre tid eftersom igenväxningen har gått så långt. I området fanns tidigare kattfot men det finns inte längre. Området har dock kvar en rik flora även om den inte är lika tät som tidigare. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En igenväxande hagmark som trots det fortfarande har en rik flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 40

42 8 HAGMARKER VID SPELEBO OCH DUNKARED Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 1d Storlek:2ha LANDSKAP Området ligger i samma landskap som område 7 fast på motsatt sida om Svartasjön. BESKRIVNING Runt gården Dunkared är hagarna mycket väl skötta, de betas av kor och bonden går efter med lie och rensar bort kvarlämnade tuvor. En av dessa hagar som ligger alldeles intill vägen utgör detta objekt. Trädskiktet domineras av glest stående björkar men även tall, ek och rönn finns inblandat, där står även några enar. Den nästan snaggbetade rödvensgräsheden är artrik men inte med några större förekomster av ängs- och hagmarksväxter. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Mindre mängder grönvit nattviol, stenmåra och svartkämpar. INGREPP OCH PÅVERKAN Ingen NUVARANDE HÄVD Området betas och slås med lie. Det är mycket välhävdat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 41

43 FÖRÄNDRING Till objektet hörde förut ett område öppen hagmark på två hektar med den var redan 88 på väg att växa igen med örnbräken. Nu har hävden upphört och igenväxningen fortsatt, där finns trots det ännu kvar rester av floran men inte tillräckligt för att ta med området i objektet. Det kvarvarande området sköts mycket väl och har klart ökat sitt värde eftersom det vid förra inventeringen också var dåligt hävdat. Tyvärr det sköts om av en gammal man med inlånade djur och han klarar inte att sköta det mycket längre. Han själv säger att han funderar på att plantera skog istället. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En mycket välhävdad hagmark med mindre mängder av naturlig hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 42

44 9 LITEN FD SLÅTTERÄNG VID ÖVRE SKÅREBO Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 1d Storlek:0,1ha LANDSKAP Övre Skårebo ligger väster om Änkasjön i kommunens sydöstra del. Här dominerar att sprickdalslandskap med nord-sydligt löpande sprickdalar. Vegetationen domineras av barrskog. BESKRIVNING Objektet är nu del av en hästhage med ett ganska tätt trädskikt av ek och björk. Skuggning, gödsling och för hårt betestryck har lett till att grässvålen är uppluckrad i stora delar och i övrigt är trivial friskäng. Området har ingen speciell flora. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Inga INGREPP OCH PÅVERKAN Kraftig gödsling NUVARANDE HÄVD Området är på gränsen till överhävdat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 43

45 FÖRÄNDRING Vid förra inventeringen var torpet övergivet och det som då var en slåtteräng som var på väg att växa igen. Nu är torpet bebott igen och brukas som hästgård, antagligen fanns det inte speciellt mycket värdefull flora kvar när hävden togs upp igen och nu finns det definitivt inget kvar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 44

46 10 LITEN FD. HAGMARK VID ISTORP Natúrtyp: Skog och hällmark Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 2a Storlek:2ha LANDSKAP Strax norr om Istorp flyter Viskan samman med Lillån. Runt sammanflödet breder stora jordbruksslätter ut sig. BESKRIVNING Området är till större delen helt igenväxt med björk, al, ek och ask i ett tätt trädskikt och en, björnbär, olvon, slån, nypon och hallon i ett ännu tätare buskskikt. På vissa platser går berghällar i dagen och där bildas gläntor. I dessa gläntor växer förutom kruståtel även fläckar med täta bestånd av stenmåra och enstaka andra indikatorarter. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Stenmåra, gråfibbla och svartkämpar. INGREPP OCH PÅVERKAN Området har i delar fått kraftig kväveberikning genom tippning av trädgårdsavfall som även har spritt in nya arter. NUVARANDE HÄVD Området är inhägnat men hävdas inte. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 45

47 FÖRÄNDRING Området var dåligt hävdat redan 1988 och björnbär var på väg in. Efter att hävden har slutat har det gått fort och nästan hela området är helt igenvuxet. Området utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 46

48 11 FD LITEN HACKSLÅTT VID BÅLABYGD Natúrtyp: Igenväxningsmark Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 2b Storlek:0,1ha LANDSKAP Vägen mellan Torestorp och Kungsäter präglas av djupa dalgångar och höga omgivande bergkullar. Barrskog dominerar, men i mindre öppningar finns gårdar med odlings- och betesmarker. Ett större parti öppen mark finns vid Bålabygd. BESKRIVNING Denna gamla hackslått ligger strax nedanför ett bostadshus men ligger utanför tomten och är bara en restyta som inte används till något. Den har vuxit igen med stora örter och höga gräs och visar tecken på gödsling som har påskyndat förloppet. Även sälg och björksly har nyligen haft sitt intåg även om området i övrigt är öppet. Det finns kvar rester av den slåttergynnade floran men bara i kanter och i delar där inte annan vegetation har vuxit sig så hög. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Måttligt med gökärt, stenmåra och ängsvädd men ganska rikligt av svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Tydlig gödsling. NUVARANDE HÄVD Ingen Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 47

49 FÖRÄNDRING Området var tidigare ett klass 2 område eftersom det var en välhävdad och artrik hackslått vilket nu har helt försvunnit. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 48

50 Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/ HAGAR OCH HACKSLÅTT VID VALLSÅS Natúrtyp: Hackslått 12:1 Öppen hagmark 12:2 Blandlövhage 12:3 Klassificering: Klass 1 Ekonomiskt kartblad: 6C 2c Storlek:0,2ha 3ha 3ha LANDSKAP Landskapet kring Vallsås och Back kännetecknas av höga bergkullar och djupa, ibland trånga dalgångar. Höjdområdena är mestadels barrskogsklädda och dalgångarna uppvisar olika stadier av igenväxande äng- och hagmarker. Vid Vallsås finns emellertid större öppna betes- och åkermarker. BESKRIVNING Objektet ligger runt en av tre gårdar som ligger på en kulle som är omgiven av deras åkrar och hagmarker. Hela området brukas fortfarande och det är mer eller mindre öppet vilket ger det ett trevligt utseende samt ger ett bra exempel på kulturmarker. Objektet mest intressanta område är hackslåtten som ligger strax intill huset vid den mest södra gården, det är ett förhållandevis stort område som med största sannolikhet fortfarande hävdas med Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 49

51 lie. Det är helt öppet och vegetationen är en välutvecklad svinrotsäng med ett antal slåtterindikatorer, som till exempel darrgräs. Den öppna hagmarken ligger på motsatt sida vägen som gårdarna i en brant backe som gränsar mot skogen. Marken är stenig, torr till frisk och bevuxen av en trivial friskäng som bitvis övergår i hedvegetation med mycket mossa. Ängsfloran är ganska ovanlig men finns runt stenpartier. Blandlövhagen ligger runt omkring gården och sträcker sig ned mot den närliggande Gatesjön. Den består av blockig terräng med ett ganska tätt trädskikt av ek björk och tall och öppnare partier där delar tidigare har brukats som åker. Enbuskar växer glest över hela området. I de öppnare delarna dominerar tuvtåteläng men i steniga delar där och i den trädbärande delen är fårsvingelgräshed och rödvensgräshed. Äng- och hagmarksfloran är gles men förekommer. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I hackslåtten växer rikligt av svinrot, måttligt av ängskallra och prästkrage samt sparsamt av darrgräs. I den öppna hagmarken finns bara sparsamt av stenmåra, gråfibbla, och stagg. I blandlövhagen växer jungfrulin, prästkrage, slåttergubbe, svinrot och ängskallra måttligt eller sparsamt. INGREPP OCH PÅVERKAN Alldeles intill hackslåtten ligger en åker som är insådd med rödklöver och är kraftigt gödslad vilket förstör helhetsintrycket. Den har även läckt kväve till hagen nedanför. Det finns fläckar av tydlig och svag gödselpåverkan på många ställen i hagarna, vissa är från gamla åkrar, vissa från mer nyligen. NUVARANDE HÄVD Hackslåtten slås troligen med lie även om det inte kunde bekräftas. Hagarna används till bete för nötboskap och är svagt till väl hävdade. FÖRÄNDRING Området har sitt största värde i den allmänna landskapsbilden och den har inte ändrats avsevärt eftersom hela området fortfarande hävdas. Dock kanske floran har trivialiserats något. Den mest värdefulla delen av området har bevarats bra och det är hackslåtten som utgör ett bra exempel på en nu mycket ovanlig naturtyp. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett stort område som är ett gott exempel på äldre kulturlandskap. Innehåller en mycket intressant hackslått och större hagar med viss intressant flora. Högsta värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betes- och slåttermark i kommunen. Området hyser hotad naturtyp och vegetationstyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 50

52 13 HACKSLÅTT VID LUNDEN I ÄLEKULLA Natúrtyp: Hackslått Klassificering: Klass 1 Ekonomiskt kartblad: 6C 2c Storlek:0,5ha LANDSKAP Kring Älekulla är landskapet svagt kuperat och mestadels uppodlat och öppet. Här och var i det öppna landskapet kring Älekulla samhälle ligger mindre sjöar av vilka Lundasjön söder om gården Lunden är den största. BESKRIVNING Gården Lunden ligger vackert med utsikt över Lundasjön och omges av åkrar och hagar på alla sidor. I slänter mellan några av dessa åkrar ligger detta objekt som är en ovanligt stor och välutvecklad hackslått. Det är nästan träd- och buskfritt förutom enstaka exemplar av ek, rönn och apel. Marken är torr till frisk och det finns ett flertal olika vegetationstyper, vanligast är rödvensfriskäng och rödvensgräshed. Andra vegetationtyper finns i fläckar på olika ställen, uppe vid vägen finns ljunghed, längre ned hittas svinrotsäng och längst ned är gräs-lågstarrängen vanlig. Den hävdgynnade floran växer mycket tätt och är representerad av många arter. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av liten blåklocka, prästkrage, slåttergubbe, svinrot, ängskallra och ängsvädd. Måttligt av gråfibbla, gökärt, jungfrulin, darrgräs och stagg. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 51

53 NUVARANDE HÄVD Området slås årligen med lie och är mycket välhävdat. Ett mindre parti bakom huset har gjorts om till bete för kor men även där är hävden god, dock syns det att artrikedomen har minskat. FÖRÄNDRING Området har klart behållit sin karaktär och sitt värde. Det är två äldre män som brukar marken och de har inte ändrat något i sättet att sköta om marken. För framtiden ser det inte lika ljust ut eftersom det är äldre män och att det antagligen inte kommer att skötas likadant efter deras tid. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En ovanligt stor och välutvecklad hackslått med rik flora. Dessutom i en vacker omgivning. Högsta värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark i kommunen. Området hyser en hotad naturtyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 52

54 14 EKHAGE VID BJÖRNÅS Natúrtyp: Ekhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 2c Storlek:0,5ha LANDSKAP Se objekt 13. BESKRIVNING Området är en liten hage med ett antal stora ekar som ger dess karaktär men där finns även mindre träd av al, björk och gran. Det finns nu även ett område med tätvuxen sly av björk och al. Marken är torr till fuktig och domineras av en trivial friskäng med fläckar av högörtsfuktäng och gräs-lågstarräng finns i de fuktiga delarna. Förutom ganska rikligt av grönvit nattviol och jungfru Marie nycklar är den eftertraktade floran ovanlig. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt till måttligt av grönvit nattviol och jungfru Marie nycklar. Små mängder liten blåklocka, prästkrage och ängsvädd. INGREPP OCH PÅVERKAN Området visar med kraftiga bestånd av brännässlor och tistlar att det utsatts för kraftig gödsling. Troligen från den ovanliggande åkern. NUVARANDE HÄVD Området har ingen hävd och att det varit svag eller ingen i många år syns genom sly, hallonris och högörtsfuktängen. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 53

55 FÖRÄNDRING Området har slutat betas och igenväxning har gått fort, den är påskyndad av den gödselpåverkan som området är utsatt för. Området var vid förra inventeringen ett klass 2 område beroende på sin rika hävdgynnade flora med exempelvis granspira och kattfot. Dock var området redan då gödselpåverkad och hade inslag av sly som visar på lång historia av dålig skötsel. Nu får objektet utgå eftersom floran i stort sett har försvunnit och det inte ser ut att finnas någon chans till återupptagen hävd. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 54

56 15 BLANDLÖVHAGE VID RÖSÅSVÄGEN Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 2d Storlek:2,5ha LANDSKAP Se objekt 13. BESKRIVNING Området är en omväxlande hage med dungar av björk och ek i blandade eller rena bestånd, det finns även inblandning av gran. På odlingsrösen och slänter i området växer aplar, enar och hasselbestånd. I området dominerar en rödvensfriskäng men på odlingsrösena och andra torrare delar går det att hitta fårsvingelgräshed och i ett fuktstråk är det gräs-lågstarräng men med mycket knapptåg och sälg i. Ängs- och hagmarksfloran är sparsam men förekommer över hela området. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder slåttergubbe, stenmåra, svartkämpar, stagg och gråfibbla. INGREPP OCH PÅVERKAN I området finns bevis för kraftig kvävegödsling och det har skett gallring av träd i delar. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötboskap och är måttlig till väl hävdat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 55

57 FÖRÄNDRING Området var på väg att växa igen redan vid förra inventeringen och det har fortsatt fast långsamt. Också floran var sparsam vilket inte har skett någon större förändring även om den kanske är ännu glesare. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En hagmark med visst värde i floran. Området behöver dock röjas för att behålla värdena. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 56

58 16 ÖPPEN HAGMARK VID RÖSÅS Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 2d Storlek:0,5ha LANDSKAP Kring Stora Barnasjö är landskapet öppet och mestadels uppodlat. Odlingsbygden omges av moräntäckta kullar klädda av granskog. Mellan åkermarkerna ligger äng- och hagmarker av vilka de flesta är konstgödslade eller igenväxande. BESKRIVNING I en stenig och brant backe som sträcker sig upp från vägen ligger denna hästhage med ett ganska tätt trädskikt. Trädarterna är asp, björk och rönn, där växer även ett antal enar. Fältskiktet är en ganska artfattig rödvensgräshed som under träden bitvis är ersatt av blottad mineraljord på grund av skuggning och söndertrampning av djuren. Där finns dock rester av kvar av naturlig hävdgynnad flora. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små bestånd av prästkrage, slåttergubbe, svinrot och ängsvädd. INGREPP OCH PÅVERKAN Området har i delar inslag av tuvtåtel som är tecken på gödsling. Det har även röjts en del sly. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 57

59 NUVARANDE HÄVD Området betas av häst och är måttligt väl hävdat. Området har tidigare varit sämre hävdade eftersom det har funnits sly. FÖRÄNDRING Till objektet hörde tidigare en hektar hage på norra sidan vägen men den är nu bevuxen av ungskog med ett stort slyinslag. Den betas fortfarande men all naturlig flora har försvunnit. Det har även anlagts en paddock i den delen. Igenväxning av sly hade börjat redan vid förra inventeringen men i den södra delen har det röjts och betet har varit tillräcklig. Den norra delen har låtits växa igen och har därmed tappat sina värden. Den igenväxning som har varit i den södra delen har varit nog för att den ska tappa mycket av sin flora. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten igenväxande hage men med viss intressant flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 58

60 17 TRÄD- OCH BUSKBÄRANDE HAGMARKER VID HOLMEN Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 2d Storlek:2,5ha LANDSKAP Gårdarna Holmen och Hornås ligger sydöst om Älekulla i ett barrskogsdominerat och småkuperat landskap. BESKRIVNING Objektet består av två områden som är delar av två olika beteshagar. Det lilla området består av en kulle där marken är torr och den friska sluttningen ner mot ett fuktigt parti. Det stora området är till större delen frisk men torra delar finns i till exempel odlingsrösen och det finns också små fuktiga delar. I de friska partierna är en rödvensfriskäng dominerande men den innehåller inte några speciella arter. Den lilla hävdgynnade flora som finns hittas i de torrare delarna som i det stora området är bevuxna av rödvensgräshed och i det lilla av fårsvingeltorräng. Träd- och buskskikt består i det lilla området av björkar och enar glest utspridda över hela området och i det stora står rönn, ek och björk i dungar och enar utspritt över området. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 59

61 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Några få exemplar av gråfibbla, jungfru Marie nycklar, liten blåklocka, prästkrage, slåttergubbe och stenmåra. INGREPP OCH PÅVERKAN Allmän artfattighet och bestånd av tuvtåtel tyder på gödsling. NUVARANDE HÄVD Området betas av kor och är välhävdat. FÖRÄNDRING Området bestod vid förra inventeringen av större delen trivial mark men med fläckar av värdefull flora, nu har fläckarna minskat i antal, storlek och artrikedom. Till exempel fanns darrgräs och kattfot som inte går att hitta nu. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två omväxlande välhävdade hagar som trots att ängs- och hagmarksfloran bara finns fläckvis kan räknas som goda exempel på naturliga fodermarker. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 60

62 18 BJÖRKHAGAR VID ANABÄCKSHULT Natúrtyp: Björkhagar Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 2d Storlek:5ha LANDSKAP Se objekt 16. Anabäckshult ligger på norra sidan av Stora Barnasjö. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 61

63 BESKRIVNING Objektet utgörs av tre stycken björkhagar som ligger runt en äldre gård. Trädskiktet består mestadels av björk men även ek och lind, det är glest och ibland är hagen snarare öppen. Där finns även buskar av en och hassel glest spridda över området. Vegetationen är rödvensfriskäng som inte är speciellt artrik och i stora bitar snarast är trivial. Det finns även mer fuktiga områden som är bevuxna av högörtfuktäng med små fläckar gräs-lågstarräng. Ängsfloran är företrädd endast av mindre känsliga arter som liten blåklocka och stenmåra. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av liten blåklocka. Måttligt av stenmåra och stagg. INGREPP OCH PÅVERKAN Det största området har ett tätare trädskikt och det håller på att glesas ut. NUVARANDE HÄVD Områden betas omväxlande av får och häst men hävden är måttlig. FÖRÄNDRING Området var tidigare ett klass tre objekt men då hade det en mer intressant flora än vad där finns nu. Anledningen till att floran har försvunnit kan vara för hårt fårbete eller kanske svag gödsling i de öppnare delarna, i de mer trädbevuxna är skuggningen den avgörande faktorn. Området utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har kvävegödslats och på andra sätt fått utarmad flora så att inga intressanta arter finns kvar. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 62

64 19 HAGMARK VID MÖRKA TJÄRN Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 2d Storlek:1,5ha LANDSKAP Landskapet mellan Älekulla och Sibbarp kännetecknas av mindre, moräntäckta kullar klädda av barrskog. Vid Mörka Tjärn och Yttre Höghult öppnar sig landskapet och domineras här av åkermark. BESKRIVNING Området var vid förra inventeringen en öppen hagmark med mindre dungar av gran, ek och björk. Nu har dessa dungar brett ut sig och täcker en större del av ytan, samtidigt har den öppna marken börjat täckas av sly av asp och björk. Vegetationen är på grund av skuggning, gödsling och ohävd en trivial friskäng. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder liten blåklocka och stenmåra INGREPP OCH PÅVERKAN Tydlig gödsling visas i fläckar av dominans av rödklöver och brännässlor. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 63

65 NUVARANDE HÄVD Området har ingen hävd och har inte haft det på många år. FÖRÄNDRING Området har slutat hävdas och igenväxning har börjat. Nästan alla intressanta arter har försvunnit. Området utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 64

66 20 SÖTVATTENSTRANDÄNG OCH HAGMARKER VID NABBARED Natúrtyp: Sötvattenstrandäng 20:1 Öppen hagmark 20:2 Blandlövhage 20:3 Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 3j Storlek:1ha 1ha 0,5ha LANDSKAP I västra delen av kommunen ligger Gallåsen, som var ljunghed för hundra år sedan. Idag täcks Gallåsen av vidsträckta barrskogar och granplanteringar. Längs vägen som går mellan Björketorp och Förlanda finns en del lövskogar. BESKRIVNING Mycket vackert beläget alldeles på stranden till Stora Agnsjön ligger Nabbared och runt omkring ligger dess ägor. Marken används inte till att driva ett aktivt jordbruk men brukas för att hållas öppna. Sötvattenstrandängen är en några meter bred bård på stranden som ligger närmast gården. Det är öppet och lågvuxna porsbuskar som högsta vegetation. Det är pors-blåtåtelfukthed som dominerar men lågstarräng med vitmossa i bottenskiktet är också ett vanligt inslag. Den öppna hagmarken ligger nordost om gården och genom den rinner det en större bäck. Längs bäcken växer det ett tätt bestånd av träd och sly av sälg, al och björk men i övrigt är området öppet. Området har ett flertal olika utseenden beroende på hur nyligen de betats. Bara en liten del av området närmast vägen betas fortfarande och där är betet mycket hårt, närmast snaggbetat, därför är rödvensgräsheden som finns där artfattig. En liten bit som bara varit ohävdad Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 65

67 några år växer en högörtfuktäng. Närmast bäcken och på andra sidan den har det inte hävdats på många år vilket syns på slyinslaget runt bäcken och den vildvuxna pors-blåtåtelfuktheden som dominerar. Det är här den mest intressanta floran finns med bland annat ett rikt bestånd av jungfru Marie nycklar. Blandlövhagen ligger på en kulle och har ett tätt trädskikt av tall, björk och ek vilket har gjort att friskängen under är trivialiserad och inte innehåller några speciella arter men den gör mycket för helhetsintrycket. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Måttligt till lite av gökärt, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, liten blåklocka, ängsvädd och stagg. Mestadels i den öppna hagmarken. INGREPP OCH PÅVERKAN I den öppna och den trädbärande hagmarken finns fläckar av tydlig gödsling. NUVARANDE HÄVD Strandängen hävdas inte men vegetationstypen växer igen långsamt. Stora delar av den öppna hagen och den trädbärande hävdas inte alls. Den del av den öppna hagen som betas görs det mycket hårt. FÖRÄNDRING Objektet innehöll tidigare ytterligare 0,5 hektar blandlövhage men på den platsen har ett hus byggts och området är nu tomt. Hela objektet har fått betydligt sämre hävd och är på väg att växa igen vilket märks på floran. Det finns fortfarande kvar tydliga värden och återupptagen hävd skulle ge bra resultat. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett mycket vackert beläget område som med ökad hävd skulle kunna återfå stora värden. Det är omväxlande och innehåller flera naturtyper. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 66

68 21 BUSKRIK FD UTMARK VID MJÖSJÖN Natúrtyp: Buskrik ljunghed Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6B 3j Storlek: 2,5ha LANDSKAP Se objekt 20. BESKRIVNING Från vägen ligger en brant backe som sluttar ner till Mjösjön, där hade de -88 röjt upp och planerade att skapa ett utmarksbete på ljungheden. Nu har det inte betats och därför kraftigt vuxit igen med buskar, träd och sly av björk, sälg och brakved förutom de många enar som lämnades vid uppröjningen. I stora delar växer det så tätt att det är helt ogenomträngbart. I de delar som är solbelysta finns det en högväxt ljunghed och i de mer skuggade finns det blåbär-lingonrished. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Det fanns inga vid förra inventeringen och självklart inga nu. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Ingen Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 67

69 FÖRÄNDRING Området fick vid förra inventeringen klass två eftersom det är mycket ovanligt med betad utmark och det var ett trevligt försök att återskapa den. Eftersom hävd inte har återupptagits är det inte längre buskrik utmark och därför har den inga värden. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 68

70 22 LITEN LÖVHAGE VID HINNAREDHULT Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 3a Storlek:1ha LANDSKAP I den södra delen av kommunen rinner Viskan fram i en bred dalgång med stora jordbruksslätter. Höjderna ovanför dalgången är klädda med barrskog och i sluttningarna ner mot slätten finns lövskogar. BESKRIVNING Området ligger inklämt mellan branta klippor i norr och vägen i söder, omgivningarna är dominerat av stora åkrar. Ungefär halva området är täckt av ungskog och även några äldre träd av ek, björk, asp, al, alm och apel. Buskskiktet är begränsat och består av hassel och enar som skuggas ihjäl. Den andra halvan av området är till större delen öppet med endast några få träd. Vegetationen är bland träden dominerad av tuvtåtel och bitvis kruståtel men ängsfloran är inte representerad. I den öppnare delen är det en artfattig gräshed med sporadiska förekomster av gråfibbla och stenmåra. I fuktigare delar växer det knapptåg. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla och stenmåra. INGREPP OCH PÅVERKAN Upplag av grus och sten i östra delen. NUVARANDE HÄVD Hela området är tillgängligt för får men de betar bara på ungefär hälften, den västra delen. Där är hävden måttlig och på övriga delen är gräset långt och slyn börjar ta över. FÖRÄNDRING Området hade börjat växa igen redan 1988 och nu har det gått så långt att de värdefulla arterna har försvunnit. Området utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 69

71 SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 70

72 23 BETAD KULLE VID HYLTENÄS Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 3b Storlek:2ha LANDSKAP Hyltenäs ligger på en relativt smal halvö-liknande landområde mitt emellan Östra Öresjön, Västra Öresjön och Tolken. Huvuddelen av området är flackt och uppodlat, men längst i norr ligger en hög, lövskogsklädd urbergskulle - Hyltenäs kulle (tidigare kallad Seatons kulle). Jordarterna i de lägre liggande delarna är till övervägande del sedimentära och på flera ställen finns mindre sandkullar. BESKRIVNING På en kulle som sluttar ner mot Östra Öresjön ligger detta område som har ett bitvis tätt trädskikt av björk, ek asp, al och apel samt buskage av hassel, andra delar är helt öppna. Marken är täckt av en rödvensfriskäng eller i stora delar trivial friskäng och endast mycket små förekomster av naturligt hävdgynnad flora går att hitta. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder grönvit nattviol, gökärt, ängsvädd och backtimjan. Endas liten blåklocka går att hitta i större mängder. INGREPP OCH PÅVERKAN Tydlig gödselpåverkan i stora och små områden syns genom massförekomst av krusskräppa och brännässla samt att tuvtåtel är vanlig. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 71

73 NUVARANDE HÄVD Området betas av enstaka nötdjur men hävden är mycket svag och i delar är det i princip inget bete. FÖRÄNDRING Området hävdas nu mycket sämre än -88 och därmed har träden vuxit sig tätare och gräset sig högt ofta i kombination med gödsling och detta har lett till att den värdefulla floran har i stort sett försvunnit. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat större delen av sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 72

74 24 ÖPPEN BETESHAGE VID HJORTNÄS FESTPLATS Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 3b Storlek:2ha LANDSKAP Sydväst om Hyltenäs går landsvägen alldeles intill Tolkens strand. I norr ligger ett högt bergparti som till större delen är täckt av barrskog. I de sydvettande sluttningarna ligger en del mindre gårdar och hus, och vid Hjortnäs festplats öppnar sig betade marker. BESKRIVNING I en sluttning upp från vägen ligger en till större delen öppen hagmark, där finns mindre dungar av björk och gran med inblandning av sälg och enar spridda över området. Området är även omgivet av samma trädslag och de har trängt in något i hagen. Annan begynnande igenväxning är snår av nypon och björnbär samt större bestånd örnbräken. Där det fortfarande är gräsvegetation är det en rödvensfriskäng med några få rester av ängs- och hagmarksfloran. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder gråfibbla, liten blåklocka prästkrage och backtimjan. INGREPP OCH PÅVERKAN Rödklöver bestånd visar på tydlig gödsling i fläckar. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 73

75 NUVARANDE HÄVD Området har visst bete av häst men det är mycket svagt. FÖRÄNDRING Hävden i området var svag redan vid förra inventeringen och igenväxning hade börjat men då hade området fortfarande en rik flora. Nu har floran i stort sett försvunnit. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 74

76 25 HAGMARKER VID GETABO Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 3c Storlek:3,5ha LANDSKAP Området ligger i ett kuperat landskap strax norr om Sandsjön. Kring gårdarna finns jordbruksmarker och lövdungar. De öppna markerna inramas av den omgivande barrskogen. BESKRIVNING Det mest intressanta området är 25:2 som ligger i en västsluttning där glest utspridda enar ger ett behagligt intryck. Där finns även dungar av tall och björk samt två grova lindar. Marken är till större delen frisk eller torr och något stenig, vegetationen är artrik rödvensgräshed. Det finns även Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 75

77 ett fuktstråk där det växer en högörtsfuktäng. Naturligt hävdgynnade arter finns över hela området och speciellt utmärker sig kraftiga bestånd av slåttergubbe och jungfrulin. 25:1 är till stor del öppet men några stora granar och björkar känns dominerande. Marken är till stora delar gödslad och där är vegetationen trivial friskäng men det finns mindre partier av mer opåverkad rödvensgräshed där det finns kvar spår av ängs- och hagmarksflora. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, jungfrulin, och slåttergubbe växer mycket rikligt i 25:2, där växer även måttliga mängder av blåsuga, gökärt, jungfru Marie nycklar, nattviol, prästkrage, svinrot, ängsskallra och ängsvädd. I 25:1 växer några få exemplar av grönvit nattviol, jungfru Marie nycklar, slåttergubbe och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Gödsling i 25:1 Röjning av sly och träd i 25:2 NUVARANDE HÄVD Båda områdena betas av nötboskap. 25:1 är svagt hävdad men 25:2 är välhävdad. Mindre uppslag av sly och högörtfuktängen visar på att betestrycket varit något för lågt. FÖRÄNDRING Vid förra inventeringen var 25:2 på väg att växa igen och hävden var dålig vilket har åtgärdats. Däremot var 25:1 vid förra inventeringen välhävdad vilket den inte är nu men det är en liten uppoffring om det innebär att 25:2 kan fortsätta hållas öppet eftersom det är där de stora värdena finns. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två hagar varav en välhävdad och med rik flora. Området är delvis restaurerat och har en mycket vacker utsikt. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betesmark i kommunen. Området har rik flora. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 76

78 26 SÖTVATTENSTRANDÄNG VID SANDSJÖN Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3c Storlek:2ha LANDSKAP Området ligger vid den norra stranden av Sandsjön i anslutning till en udde. Sjön kantas av granskog och mindre jordbruksmarker. BESKRIVNING Udden är till större delen bevuxen av skog men där finns också en åker, alltihop ingår i en stor beteshage området består av fuktig mark runt ett tillflöde och en smal remsa längs sjökanten. Större delen av området är bevuxet av en pors-blåtåtelfukthed men fläckar av högstarräng finns runt tillflödet. Runt tillflödet är det också öppet förutom porsen men på den smala bården längs sjön växer rikligt med träd som björk, sälg och al. Trädens skuggning gör bården smal och grässvålen glesnar längre in. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 77

79 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Det finns normalt inga på denna vegetationstyp. Dock fanns det -88 klockgentiana som ibland anses som hävdberoende men den gick inte att finna nu. INGREPP OCH PÅVERKAN Området är dikat för att möjliggöra skogsbruk men det har inte påverkat fuktområdena speciellt mycket. Dikningen är gjord för länge sedan. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötboskap men hävden är mycket svag. FÖRÄNDRING Till objektet hörde tidigare även ett mindre område på Sandsjöns västra strand men detta är helt igenvuxen och har tagits bort från objektet var pors-blåtåtelfuktheden mindre utbredd och det fanns både högstarr- och lågstarräng i stora delar. Dessutom fanns klockgentiana som inte finns nu. Träd fanns inte i området men har nu vuxit sig stora på grund av det svaga betet som hade avtagit redan då. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Sötvattenstrandängar är en ovanlig naturtyp och därför har även en igenväxande värde kvar. Den kan återfå värden genom ökat bete och den har även värde som fågellokal. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 78

80 27 HACKSLÅTTFRAGMENT VID LERBÄCK Natúrtyp: Hackslåttfragment Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3d Storlek:0,1ha LANDSKAP Lerbäck ligger vackert beläget vid stranden av Öjasjön, omgivet av ett kuperat barrskogslandskap. BESKRIVNING På slänterna till en liten trädbevuxen kulle omgiven av åkrar odlade med vall ligger detta objekt som själv är helt träd- och buskfritt. Marken är torr till frisk och något stenig, vegetationen är fårsvingelgräshed och rödvensgräshed. Det är inte extremt artrik men de arter som finns är rikligt företrädda, speciellt liten blåklocka och prästkrage. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Mycket liten blåklocka och prästkrage. Måttligare av jungfru Marie nycklar, slåttergubbe och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 79

81 NUVARANDE HÄVD Området har inte hävdats på några år på grund av sjukdom men snart ska hävd med lie återupptas enligt markägaren. FÖRÄNDRING Området täckts av en förnafilt av gräs eftersom det inte har hävdats och det har slagit ut ett antal växter. Det har dock inte hunnit börja växa igen och det finns ett flertal arter kvar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten och för några år dåligt hävdad hackslått men ett antal arter finns kvar och naturtypen är ovanlig och hävden skall återupptas. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 80

82 28 LÖVHAGAR VID SÄVSERED Natúrtyp: Ekhage och blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3d Storlek:7ha LANDSKAP Strax norr om Öxabäck ligger Sävsjön. Den norra sluttningen ner mot sjön domineras av barrskog med visst lövinslag. Vid Sävsered finns öppna marker med finns utsikt över ner över sjön. BESKRIVNING Vid förra inventeringen var det stora området söder om vägen en hage med omväxlande trädskikt och det var där de stora värdena fanns. Nu är där till större delen igenvuxet av gran, björk, asp, ek, sälg, en och hassel som träd, buskar och sly. Där träden växer är det så kraftigt skuggat att det inte finns någon speciell flora att finna men i gläntor finns fortfarande lite rödvensgräshed kvar. Där syns att området har haft höga värden tidigare eftersom det finns små men täta bestånd av exempelvis grönvit nattviol och svinrot. Norr om vägen finns en ekhage som har bevarats mycket bättre men där fanns mycket lite värden från början. Trädskiktet som består av nästan bara klena till medelgrova ekar är tätt och Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 81

83 gräsheden under är därmed artfattig. Dock finns det ett parti med färre träd som är bevuxet med svinrot och liten blåklocka. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Grönvit nattviol, jungfrulin, liten blåklocka, prästkrage, stenmåra och svinrot växer i området. INGREPP OCH PÅVERKAN Artfattigheten i den norra delen kan bero på gödsling. NUVARANDE HÄVD Inget av områdena hävdas, det södra har inte betats på många år men det norra har bara varit utan hävd några få år. Områdena betades förr med får men brukaren har sålt dem och lagt ner verksamheten. FÖRÄNDRING Den stora hagen hade redan 88 börjat växa igen och efter hävden upphört har det vuxit igen kraftig. Den lilla hagen har behållit de få värden som den hade. Objektet var tidigare ett klass 2 område men är nu knappt ett klass 3. En ordentlig röjning följt av bete skulle kunna rädda området. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett stort område som har varit och kan åter bli ett vackert inslag i landskapsbilden. Viss hävdgynnad flora växer i området. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 82

84 29 EKHAGE VID NEDRE KÄRRA Natúrtyp: Ekhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3d Storlek:2,5ha LANDSKAP Norr om Öjasjön finns ett kuperat barrskogslandskap. Vid Nedre Kärra finns småbrutna jordbruksmarker. BESKRIVNING Området ligger i en backe med odlingsrösen och gamla åkrar. Trädskiktet består av medelgrova till grova ekar med inblandning av klenare björk, rönn, tall och asp. Träden står glest med lite tätare dungar, ibland tillsammans med hasselbuskar. Vegetationen är rödvensfriskäng med gräshed runt stenpartier. Ängsfloran är måttligt företrädd men förekommer över större delen av området. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Grönvit nattviol, jungfru Maries nycklar, slåttergubbe och svinrot finns glest över området. INGREPP OCH PÅVERKAN Området visar främst med artfattighet att den östra halvan har varit gödslad. NUVARANDE HÄVD Området betas med nötboskap och är måttligt väl hävdat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 83

85 FÖRÄNDRING Ett hus har byggts och tomten har tagit en halv hektar i den norra delen av området. I övrigt har området behållit sin karaktär och värde. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En mindre ekhage med grova ekar och intressant flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 84

86 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 85

87 STOROMRÅDE 1 LANDSKAPET KRING STORE MOSSE, BACKA OCH GUNBJÖRNSTORP I omgivningarna runt Store mosse finns flera områden med intressanta ängs- och hagmarker. Omgivningarna kring Backa, Strömma och Hallstorp hyser kraftigt kuperade betesmarker med stor betydelse för landskapsbilden. I angränsning till dessa betesmarker flyter Torestorpsån ner mot Store mosse. Ån kantas av ett stort område sötvattenstrandäng som delvis betas. Norr om mossen ligger flera gårdar med småbrutna odlingsmarker vid Gunbjörntorp, Slätthult och Bockshult. Jordbruksmarkerna kring gårdarna står i skarp kontrast mot den omgivande granskogen. Omgivningarna kring Store mosse har stora landskapsestetiska värden och här finns flera goda exempel på naturliga fodermarker. I storområdet ingår objekt Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 86

88 30 SLÅTTER- OCH BETESMARKER VID GUNBJÖRNSTORP Natúrtyp: Hackslått 30:1 Annan träd- och buskbärande hagmarker 30:2 Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 3e Storlek:0,1ha 2ha LANDSKAP Se storområde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 87

89 BESKRIVNING De många hagarna som utgör objektet ligger mestadels i steniga och torra slänter mellan skogspartier och åkrar men även friska och fuktiga delar finns med. I objektet finns även med en mycket intressant hackslått som ligger invid en stenmur i de södra delarna. Vegetationen i hackslåtten är en välutvecklad svinrotsäng med mycket stor artrikedom med ängsskallra, prästkrage och svinrot som karaktärsarter. I öster finns en gammal hackslått som ligger i ett stenigt parti av en åker, även där finns det en svinrotsäng men den är inte lika fin. I många av hagarna har ett glest trädskikt och buskskikt av björk, gran, ek, al, tall och en men det finns också helt öppna delar. Vegetationen är i de steniga hagarna gräshed av omväxlande rödven-, stagg- och fårsvingeltyp. I de blöta partierna växer det en blåtåtelfuktäng. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I hackslåtten växer det rikligt av jungfrulin, prästkrage, svinrot, ängsvädd och ängskallra. Samma arter finns i hagmarkerna men mycket glesare, där finns istället gott om slåttergubbe, stenmåra och gråfibbla. Även mindre förekomster av liten blåklocka. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Hagarna betas av nötboskap och röjs med lie, de är mycket välhävdade. Hackslåtten slås årligen med lie. FÖRÄNDRING Brukaren är en äldre man som är intresserad av naturvården och har skött allting exemplariskt men han kan inte sköta om gården i så många år till, eftersom det inte finns någon naturlig efterträdare är han orolig för framtiden. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett vackert landskap med ett flertal små hagar utspridda över området. I dessa finns hävdberoende vegetationstyper och flora. Dessutom en mycket fin hackslått med den hotade naturtypen svinrotsäng och många andra slåttergynnade arter. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betes- och slåttermark i kommunen. Det hyser hotad naturtyp och vegetationstyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 88

90 31 ÖPPEN BETESMARK OCH IGENVÄXANDE HAGMARK VID SLÄTTHULT Natúrtyp: Öppen hagmark Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3e Storlek:2ha 1ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Den öppna hagmarken ligger på en ås som sträcker sig i nord-sydlig riktning och täcks av en till största delen trivial friskäng med avsnitt med mer opåverkad rödvensgräshed och fläckar av hällmarkstorräng. Det finns några få träd av björk och asp samt några enar men annars så är området öppet. Floran består av mindre mängder av enklare ängs- och hagmarksflora i små mängder. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 89

91 Blandlövhagen har ett tätt trädskikt av mestadels björk men även asp och hassel som har gett en ordentlig skuggning av underliggande mark. Grässvålen är uppluckrad och består till stor del av kruståtel. Dock finns relativt mycket av både jungfru Marie nycklar och grönvit nattviol samt ängsskallra i diket till den angränsande vägen. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder prästkrage, slåttergubbe, stenmåra, svinrot och rödfibbla i den öppna hagen. I den igenväxande relativt stor förekomst av jungfru Marie nycklar, grönvit nattviol samt ängsskallra INGREPP OCH PÅVERKAN Artfattigheten i den öppna hagen kan vara bevis på tidigare gödsling. NUVARANDE HÄVD Inget av områdena hävdas i dag men den öppna hagen har hävdats ganska nyligen, den visar dock tecken på snabb igenväxning. FÖRÄNDRING Tidigare hörde till objektet även en mindre del opåverkad fuktäng som låg i en annars gödslad hage men den har förlorat sin flora, antagligen på grund av gödselpåverkan. Den igenväxande behövde röjas vid förra inventeringen vilket inte skedde. Nu finns endast små rester kvar och de minskar snabbt. Den öppna hagmarken var 88 välhävdad och så har det antagligen varit under större delen av tiden men nu har hävden upphört och det kommer inte att ta lång tid innan det är helt igenväxt. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två igenväxande hagar som dock fortfarande innehåller ett flera arter av naturlig hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 90

92 32 BETESLANDSKAP VID BACKA Natúrtyp: Öppen hagmark, björkhage, ekhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3e Storlek:4ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området är till större delen öppet men mindre ek- och björkhagar med glesa trädbestånd finns i området vilket ger ett trevligt utseende. Området är kuperat och på de torrare kullarna växer en fårsvingelgräshed som först övergår i rödvensgräshed och sen i små fläckar av gräs-lågstarräng i de fuktigare lågt liggande delarna. Området är betat av får och därmed ganska artfattigt, endast trivialare ängs- och hagmarksväxter finns och då i utspridda glesa fläckar. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder liten blåklocka, stenmåra, svinrot och vårbrodd. INGREPP OCH PÅVERKAN Gallring har skett i området. NUVARANDE HÄVD Området betas av får och är måttligt till väl hävdat. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 91

93 FÖRÄNDRING Objektet bestod förut av ytterligare två mindre områden på tillsammans två hektar men dessa har vuxit igen med högt gräs och sly eftersom de inte hävdats på flera år, de har inga värden kvar och utgår därför. Det område som är kvar har brukats på samma sätt under hela tiden och har därför behållit både utseende och värde. Dock är brukaren gammal och klarar inte att sköta området mycket längre, han har ingen efterträdare. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett stort betes landskap med stor betydelse för landskapsbilden, förekomst av enklare ängsoch hagmarksflora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 92

94 33 TORESTORPSÅN VID STRÖMMA Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 3e Storlek: 6ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Längs den slingrande Torestorpsån ligger vid Strömma breda sötvattenstrandängar som har betats och därför är öppna och domineras av olika starrarter. Nu har hävden upphört i större delar av området vilket har lett till att igenväxning har börjat, i de blötare delarna har starren fått konkurrens av kråk- och vattenklöver och i de lite torrare har träd som tall, björk och gran samt buskar av sälg börjat växa. Dock finns det i de nordöstra delarna något så ovanligt som en fortfarande betad strandäng. Vegetationen är högstarräng med stor inblandning av gräs och här är Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 93

95 marken nästan helt utan träd och buskar. Längst in vid fastare mark finns ett smalare band av pors-blåtåtelrished. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Det finns normalt inga på vegetationstypen. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Större delen hävdas inte alls men ett litet parti betas av kor och är måttligt väl hävdat. FÖRÄNDRING Vid förra inventeringen var hela området betat men nu är det bara en liten rest som fortfarande betas. På den delen är området väl bevarat och besitter fortfarande höga värden. På den del som inte har någon hävd har igenväxning börjat och även om det till större delen fortfarande är öppet så har arter bytts ut och buskar har fått fotfäste. Eftersom igenväxning går långsamt på marker som denna har det antagligen inte betats på länge. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Fortfarande betad sötvattenstrandäng är mycket ovanligt och värdefull idag, även den del som inte hävdas innehåller värden. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betesmark i kommunen. Det hyser en hotad naturtyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 94

96 34 EKHAGAR VID BOCKSHULT Natúrtyp: Ekhagar Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3e Storlek:2,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet utgörs av två hagar där medelgrova ekar dominerar men även en del gran, björk och tall finns i det glesa trädskiktet. Fältvegetationen består av blåbärlingonrished och rödvensgräshed där rika bestånd av slåttergubbe och jungfru Marie nycklar utgör det mest intressanta. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Stora bestånd av slåttergubbe och jungfru Marie finns i båda områdena. Även gråfibbla, prästkrage, stenmåra och svinrot är vanliga. INGREPP OCH PÅVERKAN I det södra området har det tagits ned ett antal granar och där har även vuxit upp täta bestånd av aspsly på mindre delar. NUVARANDE HÄVD Det norra området betas och är måttligt välhävdat men det södra har för tillfället ingen hävd, förnafilt av gräs och aspsly vittnar om längre ohävd men arter finns kvar i torra partier. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 95

97 FÖRÄNDRING Det norra området har utökats norrut med cirka en halv hektar vilket är glädjande men det södra har inte hävdats och är på väg att växa igen. Området har i sin helhet behållit sitt värde. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två ekhagar med viss betydelse för landskapsbilden och kraftiga bestånd av några hävdgynnade arter. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 96

98 35 HACKSLÅTTSFRAGMENT OCH SLAGNA ÅKRAR VID LÅNGÅS Natúrtyp: Hackslåttsfragment och slagna åkrar Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 3e Storlek: 1,5ha LANDSKAP Torpet Långås ligger ensligt beläget i ett barrskogsdominerat och kuperat landskap. Genom skogen fram till torpet löper en gammal väg. BESKRIVNING Objektet ligger runt ett gammalt torp som nu är en hembygdsgård, marken hålls öppen av estetiska skäl och inte som jordbruksmark. Området är omgivet av skog men i stort sett öppet förutom några enstaka träd av björk, asp, apel, oxel, tall och gran. Marken är frisk och vanligast är rödvensgräshed med stagg och mycket mossa men även rished finns. I de gamla åkrarna är floran trivial men i hackslåttsfragmenten är den något rikare även om det inte är någon riktig hackslått. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder av gråfibbla, jungfrulin, liten blåklocka, stenmåra, svinrot, ängskallra och rotfibbla. INGREPP OCH PÅVERKAN Gammal gödsling i åkrar. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 97

99 NUVARANDE HÄVD Området är öppet och utan sly men tuvor av gammalt gräs visar på dålig hävd. Tidigare har det slagits med lie men det är tveksamt om det sker nu. FÖRÄNDRING Området har tappat mycket av sitt värde på grund av sämre hävd men det har fortfarande kvar rester. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Rester av ängs- och hagmarksflora i ett område med estetiska värden eftersom både mark och hus sköts om av hembygdsföreningen. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 98

100 36 FD. HACKSLÅTTSFRAGMENT VID RYGGA KVARN Natúrtyp: Fd hackslått Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6B 4j Storlek:0,1ha LANDSKAP Utefter Lillån, som rinner fram mellan Gallåsen och Öjeråsdrumlinen finns mindre jordbruk med småbrutna odlingsmarker. I dalgången finns flera isälvsbildningar i form av ryggar, kullar, rullstensåsar och deltabildningar. BESKRIVNING Objektet bestod av små områden som årligen slogs med lie och omgavs av betesmark. Nu är allt sedan några år helt utan hävd och före dess har det ett antal år varit hästbete så det var länge sedan det slogs med lie. Det har kommit upp ett glest bestånd av björkar vilket har gjort att vegetationen är en trivial friskäng. På de omgivande före detta betesmarkerna har det börjat komma upp högörtsfuktäng. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 99

101 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små fläckar med svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Ingen FÖRÄNDRING Objektet helt igenvuxet. Utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 100

102 37 ÖPPEN BETESMARK VID SURTEBY Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4a Storlek:1,5ha LANDSKAP Några kilometer norr om Björketorp ligger Haraldsgården, med utsikt över jordbruksmarkerna i Surtans dalgång. I öster höjer sig den barrskogsklädda dalsidan över slätterna. BESKRIVNING Området som ligger i en sluttning är stenigt och marken är till största delen torr. Den torra marken har gett upphov till en rödvensgräshed som i något fuktigare delar ersätts av rödvensfriskäng och tuvtåteläng. Trädskiktet med hassel, björk och ask är koncentrerat till en dunge i den norra delen men även enstaka träd är spridda över området. Buskskiktet som bitvis är tätt består av en, björnbär, hassel och hägg. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Mindre förekomster av smörboll, revfibbla och slåttergubbe. INGREPP OCH PÅVERKAN I området har det röjts och bränts björnbär och en. Det har även grävts ner en vattenledning i området. NUVARANDE HÄVD Objektet betas men hävden är svag. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 101

103 FÖRÄNDRING Området var vid förra inventeringen en öppen hagmark med ett fåtal buskar av en, hägg och nypon, nu är buskskiktet tätare och en dunge med träd har vuxit upp. En halv hektar av området har även försvunnit eftersom en tomt har anlagts i ena hörnet. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har tillsammans med andra hagar runt omkring stor betydelse för landskapsbilden och innehåller vissa hävdgynnade arter. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 102

104 38 BETAD BRINK VID TÖRESTORP Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4a Storlek:0,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Precis jämte vägen ligger denna brink som sluttar brant ned mot Surtan. Nere vid vattnet växer några alar och i sluttningen några nyponbuskar annars så är området öppet. Vegetationen är rödvensfriskäng som på små fläckar övergår i örtrik friskäng med rikligt av svinrot, jungfrulin och prästkrage. Tyvärr kunde inga exemplar av slåttergubbe, som var vanlig -88, hittas trots letande. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, jungfrulin, prästkrage, svartkämpar och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Gödselpåverkan är tydlig i vissa stråk. Det syns genom ogräsmaskros och kraftig tillväxt av bredbladiga gräs. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 103

105 NUVARANDE HÄVD Området betas och är väl hävdat med undantag från de kväveberikade delarna som är måttligt hävdade. FÖRÄNDRING Viss försämring genom kväveberikning, något färre arter. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten hage men med rikligt av de hävdgynnade arter som växer där. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 104

106 39 EKHAGE OCH ÖPPEN BETESMARK VID VÄSTERGÅRDEN, HULATORP Natúrtyp: Ekhage 39:1 Öppen hagmark 39:2 Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4a Storlek:1ha 1,5ha Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 105

107 LANDSKAP Viskan rinner här fram i en bred dalgång. Biflöden har på ett flertal ställen skurit sönder dalgången och bildat långsträckta ravinarmar i de lösa sedimenten. Området är öppet och domineras av jordbruksmarker. BESKRIVNING I den svaga sluttningen ner mot Viskan ligger de tre områdena som utgör objektet. Det område som ligger längst söderut är en öppen hagmark där ett stort antal gravrösen ger det huvudsakliga värdet eftersom de är bevuxna av en artrik fårsvingelsgräshed. Mellan rösena har marken blivit gödslad och vegetationen är snarare en trivial friskäng. Trädskiktet som är glest består mest av björk men enstaka exemplar av gran och tall finns också. Den andra öppna hagmarken är fuktigare och dominerande vegetation är högörtsfuktäng med ett stort slyinslag av björk, nypon, al och sälg. Här finns ängsfloran bara i mindre fläckar. Angränsande till denna hage ligger en ekhage med antal medelgrova ekar som står ganska tätt. Marken är därför tämligen skuggtrivialiserad men uppvisar på vissa bitar en fin fårsvingelgräshed. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Talrikt med gråfibbla, gökärt och sommarfibbla samt mindre mängder av slåttergubbe och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN De öppna hagmarkerna är under igenväxning, den södra med björnbär och den norra med sly och älggräs. Den södra används även för tippning av stallgödsel. Mindre gödselpåverkan syns i stora delar genom maskrosbestånd. NUVARANDE HÄVD Hela objektet betas men hävden är mycket olika. Den är god på gravrösena, måttlig på rödvensgräsheden samt i ekhagen och svag i de fuktigare partierna av den norra öppna hagen. FÖRÄNDRING Området har i stor sett samma karaktär men är något sämre hävdat och mer igenvuxet. Sammanlagt gör det att objektet som tidigare var klass 2 nu är klass 3. Tidigare fanns både backtimjan och kattfot vilket inte finns längre. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Tre små hagar med minskande värde men fortfarande med ängs- och hagmarksfloran representerad. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 106

108 40 BETAD RAVIN VID SÄTER LEKVAD Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4b Storlek:3,5ha LANDSKAP Se objekt 39. BESKRIVNING Ett tillflöde till Viskan har skurit ner en dalgång med branta brinkar som utgör ett flertal beteshagar. Området är till största delen måttligt intressant med en rödvensfriskäng som är relativt artfattig på grund av svaghävd och kväveberikning men i nordost finns en biarm där en örtrik friskäng dominerar. Den täcker ett stort sammanhängande område och är artrik med täta bestånd av jungfrulin, prästkrage och svinrot med flera. Trädskiktet består av al, björk, apel och asp som mestadels växer längs vattnet men även strödda exemplar i brinkarna. Längs vattnet breder även en högörtsfuktäng ut sig. Hassel, nypon och sälg utgör buskskiktet. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 107

109 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gullviva, gökärt, jungfrulin, svartkämpar och svinrot är talrika. Mindre förekomst av smörboll och rödklint. I den nordöstra biarmen fanns också enstaka exemplar av grönvit nattviol. INGREPP OCH PÅVERKAN Vissa delar är igenvuxna med bland annat hallonris. Det har även i de centrala delarna röjt träd som ligger kvar. NUVARANDE HÄVD Hävden är god i den västra delen som betas av får men i övriga delar som betas av nötboskap är hävden måttlig, vilket även inkluderar området med örtrik friskäng. FÖRÄNDRING Hävden har minskat vilket är speciellt allvarligt i den örtrika friskängen som vid förra inventeringen var bäst hävdad och sannolikt är det anledningen till att den är mest artrik. I fårhagen i väster är det knappt någon ängsflora kvar vilket troligen beror på fårbetet har varit för hårt, eftersom den är välhävdad får den vara kvar i objektet. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området är till större delen trivialt men innehåller ett större område av den hotade vegetationstypen örtrik friskäng. Ängs- och hagmarksfloran finns främst där men även i fläckar över området. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 108

110 41 ÖPPEN BETESMARK VID BINKARYD Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 4b Storlek:3ha LANDSKAP Området ligger tre kilometer sydost om Berghem mitt emellan Viskans dalgång och Öresjö. Landskapet är småkuperat med lövskogar och mindre jordbruk. BESKRIVNING Från vägen sträcker sig en artrik rödvensgräshed upp i en backe som övergår till en rödvensfriskäng på toppen av kullen. På baksidan av kullen i en svag sluttning ner mot skogen som avgränsar i norr ligger en fårsvingelgräshed som ges karaktär av ett antal enebuskar som står glest över området. Allra längst i norr det bildats en mindre dunge av halvkraftiga ekar och där är grässvålen upplöst. Det är i backen ner mot vägen som de största värdena finns, där växer kraftiga bestånd av jungfrulin, backtimjan och gråfibbla. Även slåttergubbe och enstaka exemplar av grönvit nattviol hittades. Trädskiktet här består av enstaka björkar och ekar, inga buskar finns i denna del. I övriga delar finns enstaka representanter för ängsfloran. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, grönvit nattviol, gökärt, jungfrulin, slåttergubbe, svartkämpar och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Uppe på platån och i norra backen är artfattigheten tecken på gödselpåverkan. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 109

111 NUVARANDE HÄVD Backen från vägen och platån betas av kor och den andra backen betas av får. Hela området är välhävdat. FÖRÄNDRING Området är till värdet väl bevarat sedan förra inventeringen men de största värden har skiftat från den norra till den södra delen. Det är i papperna oklart vilken klass området hade vid förra inventeringen, troligast är att den varit klass 2 eftersom den har detta värde det idag. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En mycket vacker och välhävdad hage med viss betydelse för landskapet. Rikligt av hävdgynnade arter. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark i kommunen. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 110

112 42 BJÖRKHAGE VID DESAREHULT Natúrtyp: Björkhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4b Storlek:1ha LANDSKAP Området ligger på sluttningarna ovanför Viskans breda dalgång. BESKRIVNING Detta är ett mycket tilltalande område i en backe, precis där vägen går in i Desarehult, med glest stående förhållandevis grova björkar och en viss inblandning av ek och lönn. Buskskiktet består av enstaka nyponbuskar. Fältskiktet består av fårsvingelgräshed som inte är speciellt artrik beroende på skuggning och gödsling men bitvis finns ängsfloran ordentligt representerad. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, gökärt, slåttergubbe och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Svag kväveberikning i delar. NUVARANDE HÄVD Området är välhävdat av nötboskap. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 111

113 FÖRÄNDRING Björkarna har växt till sig men annars lika. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En vacker välhävdad björkhage med betydelse för landskapsbilden och med några kraftiga bestånd av ängs- och hagmarksfloran. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 112

114 43 ÖPPEN HAGMARK VID SPÅNGADALEN Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4b Storlek: 3ha LANDSKAP Söder om Skene blir Viskans lopp allt mindre dramatiskt för att vid Berghem breda ut sig i ett lugnt flöde utan ravinkanter. Vid Lekvad är brinkarna fortfarande relativt höga och mindre biflöden har fortfarande djupa ravinbäddar. BESKRIVNING Området var vid inventeringen betad av ungtjurar som blev närgångna och därför är området inte speciellt noggrant inventerat, speciellt i hänseende av indikatorarter. Ytterligare ett tillflöde till Viskan har här skurit ned en ravin med branta kanter. I slänterna växer det mestadels en rödvensfriskäng som nere vid bäcken övergår i en högörtfuktäng och även mindre partier av högstarräng. Träd- och buskskikt begränsas till en gles ridå med klibbal längs bäcken och spridda nyponbuskar i delar av området. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Enstaka exemplar av gråfibbla, gökärt och rödklint. INGREPP OCH PÅVERKAN Den västra delen är sämst hävdad och där buskskiktet blivit något tätare tillsammans med en del sly. NUVARANDE HÄVD Området betas men hävden är svag till måttlig. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 113

115 FÖRÄNDRING Området har haft sämre hävd de senaste åren än vad de hade vid förra inventeringen. Det har troligen skett en utglesning av ängsfloran som inte var speciellt väl företrädd från början. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En ravinarm med mindre förekomster av hävdgynnade arter. Troligtvis mer än vad som anges i denna inventering. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 114

116 44 BLANDLÖVHAGAR VID HULT, SKALLARED OCH RAMSHOLMEN Natúrtyp: Ek-, björk- och blandlövhagar Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4c Storlek: 18ha LANDSKAP Området ligger i ett kuperat landskap mellan Öresjö och Dräggsjön. I omgivningarna finns stora områden med lövskog längs sluttningarna ner mot Öresjö. BESKRIVNING Detta objektet består av flera större hagar som ligger i ett område som används till friluftsverksamhet och Ramsholmen är en 4H-gård vilket gör att objektets största värde ligger i att det utgör ett viktigt inslag i landskapsbilden. De olika områdena är lika till karaktären, de har bitvis ett tätt trädskikt och bitvis öppen mark förutom utspridda buskar. Trädskiktet består av mest ek och björk men även tall, gran, rönn med flera. Buskarna består av en och hassel. Vegetationen består av en trivial friskäng som under träden innehåller mycket kruståtel och i de öppna delarna tuvtåtel. Det finns dock, speciellt vid Ramsholmen, mindre områden med gräslågstarräng och fårsvingelgräshed. Det är också här det går att det mesta av den ängs- och hagmarksfloran som finns. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder grönvit nattviol, liten blåklocka, prästkrage, svinrot, vårbrodd, stagg och backtimjan. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 115

117 INGREPP OCH PÅVERKAN Området som ligger nere vid Öresjön har varit igenvuxet men har röjts upp. Det går att se svag gödsling i gamla åkrar. NUVARANDE HÄVD Hävden är skiftande, på de flesta områdena betar får och hävden är måttlig till svag men det finns även områden som inte alls hävdas. Speciellt området vid Öresjöns strand har varit utan hävd en längre tid och har hunnit växa igen men nu röjt upp. Det har dock inte återupptagits något bete. Andra delar har inte varit utan hävd någon längre tid. FÖRÄNDRING 1988 var hävden i hela området måttlig och alltså har det skett en försämring på det sättet. Igenväxningen av området vid Öresjön hade börjat redan då och det var synd att röjningen inte kom tidigare eftersom det var ett av de områden som innehöll någon intressant flora. Det är floran som har försämrats men den var inte speciellt anmärkningsvärd från början och det huvudsakliga landskapsvärdet finns fortfarande kvar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Flera stora lövträdbärande hagmarker med mycket stor betydelse för landskapsbilden och med mindre förekomster av ängs och hagmarksflora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 116

118 45 ÖPPEN HAGMARK VID UDDARED Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4d Storlek:1,5ha LANDSKAP Landskapet längs vägen mellan Örby och Öxabäck är kuperat och utgörs av barrskog omväxlande med öppna jordbruksmarker och mindre lövdungar. BESKRIVNING Området har i en del ett ganska tätt trädskikt av tall, gran, björk och asp men närmare vägen är det trädfritt, fast det finns många ungskott av asp. I den trädbärande delen är vegetationen rished av pors-blåtåtel-typ medan den i den öppna delen är rödvensgräshed och rödvensfriskäng. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Stagg, gråfibbla och svartkämpar finns rikligt. Rotfibbla, prästkrage och grönvit nattviol finns sparsamt. Den grönvita nattviolen är dessutom speciellt inhägnad och utan bete, möjligtvis kan slåtter ske på den ytan. INGREPP OCH PÅVERKAN Området har tydlig gödselpåverkan i stora områden och det har skett gallring bland träden. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 117

119 NUVARANDE HÄVD Området betas av nötboskap och det är måttligt välhävdat. Dock tyder slyinslaget på sviktande hävd. FÖRÄNDRING Området var vid förra inventeringen en öppen hagmark med mindre träd och aspsly som nu har vuxit till sig och blivit ett tätt trädskikt. Skuggning har gett utarmning av floran eftersom det var den delen som var mest intressant förut. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En igenväxande hagmark som fortfarande innehåller värdefull flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 118

120 46 ÖPPEN HAGMARK VID ÅLBÄCK Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4d Storlek:1ha LANDSKAP Se objekt 45. BESKRIVNING Hagen ligger i en backe och är omgiven av skog på flera sidor men är själv nästan helt fri från träd och buskar, bara några björkar och enar står som solitärer. Mestadels är där en artrik rödvensfriskäng men det finns även högörtsfuktäng med mycket knapptåg i där det är blötare. Ängs- och hagmarksfloran är sparsam i antal och arterna är de lite alldagligare. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, gökärt, jungfrulin, stenmåra, svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Svag till tydlig gödslingseffekt i hela området. Speciellt vid vägen. NUVARANDE HÄVD Hävden är god i den nedre halvan men svag vid vägen. Området betas med häst. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 119

121 FÖRÄNDRING Området höll vid förra inventeringen på att växa igen med det har röjts bort och hävden är till större delen god. Vid förra inventeringen hittades det jungfru Marie nycklar och rikligt med darrgräs men det gick inte nu. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten bitvis välhävdad hage med mindre förekomster av hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 120

122 47 ÖPPEN HAGMARK VID LINDHULT Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4d Storlek: 1ha LANDSKAP Lindhult ligger vid Svänasjö, cirka sex kilometer sydost om Örby. Här vid sjön ligger några mindre gårdar omgivna av jordbruksmarker. Den omgivande terrängen utgörs av kuperade barrskogar. BESKRIVNING Hagen består av en flackare del vid vägen och söderut en backe som är stenig och med ett flertal odlingrösen. Runt stenarna och på stenrösena finns det en fårsvingelgräshed och det är där som det finns någon intressant flora med arter som stenmåra och stagg. I övrigt är det bara en trivial friskäng som uppe vid vägen visar tydligare tecken på gödsling. Området är öppet utan några buskar eller träd. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Mindre mängder av gökärt, slåttergubbe, stenmåra och stagg. INGREPP OCH PÅVERKAN Svag gödselpåverkan i större delen av området. NUVARANDE HÄVD Området betas med hästar och hävden är mycket god. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 121

123 FÖRÄNDRING Området har samma utseende men fårsvingelgräsheden har blivit mindre artrik, till exempel gick inte kattfoten som fanns vid förra inventeringen att hitta. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En välhävdad hage med mindre förekomster av hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 122

124 48 BLANDLÖVHAGE VID BJÖRKESBACKA Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4e Storlek: 7ha LANDSKAP I ett för övrigt barrskogsdominerat landskap mellan Mark och Svenljunga kommuner finns en del lövskogar runt Björkesbacka. BESKRIVNING Området är del i ett naturreservat som visar på gamla jordbruksbygder. Trots detta är det inte speciellt bra exempel på betesmarker. Trädskiktet som består av björk, asp, al, ek, gran, hassel och apel är tätt och har gjort marken påtagligt skuggtrivialiserad med en uppluckrad grässvål som mestadels består av kruståtel. Små fläckar av gräshed finns men även dessa är artfattiga. Området har ett trevligt utseende och vårdas, husen hålls i ordning och allmogeåkrarna odlas med bland annat lin vilket är ett trevligt sätt att visa på gammal kultur. Tyvärr blir det en missvisande bild av jordbrukslandskapet eftersom det eftersom hagarna och restytor inte hävdas och är på väg att växa igen. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Mindre förekomster av gråfibbla, gökärt, stenmåra och ängskallra. INGREPP OCH PÅVERKAN Vissa av de gamla åkrarna brukas igen och har gödslats med konstgödsel. Igenväxning med örnbräken pågår i stora delar och tuvtåtelängar visar på gödslingseffekter. NUVARANDE HÄVD Området har betats med får och skall betas av nötdjur men hävden är svag. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 123

125 FÖRÄNDRING Området hade ett tätt trädskikt redan 88 och det har bara blivit tätare, dessutom har hävden blivit svagare och igenväxningen kommer fort. Området hade ingen större artrikedom men de arterna har klarat sig. Områdets största värde både låg och ligger i att det representerar jordbrukslandskapet och det har förändrats till det bättre eftersom det nu är ett naturreservat som ger det ett bra skydd. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett större område med vissa hävdgynnade arter men det stora värdet ligger i det kulturhistoriska värdet som finns bevarade och noggrant sköts om. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 124

126 49 LITEN FD. BJÖRKHAGE VID GRANKILEN Natúrtyp: Björkhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 4e Storlek:1,5ha LANDSKAP Området mellan Marks och Svenljunga kommuner utgörs av ett vidsträckt barrskogslandskap. Här och var bryts barrskogens dominans av mossar, små sjöar och öppna marker runt mindre torp och gårdar. BESKRIVNING Området är en före detta björkhage med medelgrova glest stående björkar samt några grövre hamlade. Det har även kommit in några granar från den intilliggande skogen och ett fåtal enar står över området. Vegetationen är en vildvuxen rödvensgräshed med endast ett fåtal rester av svinrot och stenmåra. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Svinrot och stenmåra INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Inget och har inte haft på ett antal år. Uppluckrad grässvål och tjock förnafilt. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 125

127 FÖRÄNDRING Området har slutat och hävdas och ängsfloran har försvunnit. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 126

128 50 BJÖRKHAGAR VID KLEVEN, ABORRHULT OCH BRATTÅSEN Natúrtyp: Björkhage och annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4e Storlek:4,5ha LANDSKAP Se objekt 49. BESKRIVNING Vid Brattåsen ligger två hagar med ett glest trädskikt av björk, marken är torr till fuktig och är något stenig. I torra och friska delar är det en rödvensgräshed som dominerar och i fuktiga partier är det gräslågstarräng med mycket mossa. En viss igenväxning med örnbräken pågår men trots detta är ängsfloran väl representerad. Vid gården Kleven ligger en större hage som tidigare också var en björkhage men nu har vuxit igen med björk, gran, rönn, sälg och tall samt buskar av en. Trädkronorna bildar i stora delar ett tätt skikt. Vegetationen är mestadels blåbär-lingonrished och det gräs som finns är kruståtel. Dock finns små fläckar av naturlig hävdgynnad flora kvar. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 127

129 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Blåsuga, gråfibbla, gullviva, liten blåklocka, prästkrage, slåttergubbe, stenmåra och vårbrodd växer rikligt till måttligt i hagarna vid Brattåsen och sparsamt vid Kleven. I diken i området växer rikligt av svinrot, jungfrulin och ängskallra. INGREPP OCH PÅVERKAN Utglesning av träden har skett vid Brattåsen och även viss gödsling syns. NUVARANDE HÄVD Vid Brattåsen är det välhävdat och vid Kleven är det måttligt, dock tyder igenväxningen på att hävden varit dålig tidigare. FÖRÄNDRING Vid förra inventeringen var alla områden i behov av utglesning av trädskiktet vilket har skett vid Brattåsen men inte vid Kleven. Effekten är tydlig, vid Kleven är vegetationen snarast skogsartad och mycket lite av floran finns kvar men vid Brattåsen har kraftig utglesning skett och endast björkar lämnats kvar med bevarade värden som följd. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två välhävdade hagar med rikt företrädd ängs- och hagmarksflora och en igenväxande med vissa arter kvar. Visst värde för landskapsbilden. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 128

130 51 BJÖRKHAGAR VID STRIXBOL Natúrtyp: Björkhagar och hackslått Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 4e Storlek:6ha LANDSKAP Se objekt 49. BESKRIVNING I en stor öppning i den annars täta skogen ligger två gårdar som är omgivna av åkrar och hagar. Det mesta av björkhagarna är gödslade men det finns mindre bitar kvar med naturlig fodermarksflora. I hagarna växer ett glest till tätt trädskikt av mestadels björk men även gran, tall, ek och asp förekommer. Några av björkarna är gamla och visar spår av hamling, det finns även enar utspridda över hagen. Ängs- och hagmarkfloran är sparsam och förekommer i torrare fläckar med rödvensgräshed i den annars lätt gödselpåverkade friskängen. Intressantare är det parti av hackslått som ligger bakom det ena av husen. Den ligger i slänten mellan vägen och en åker och där finns ett par äldre jordkällare. Där finns ett parti mycket välutvecklad svinrotsäng som omges av en artrik gräshed. Området hyser varken träd eller buskar. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Mindre mängder av prästkrage, revfibbla, liten blåklocka och slåttergubbe i hagarna. I hackslåtten växer rikligt av svinrot och rotfibbla samt mindre mängder liten blåklocka. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 129

131 INGREPP OCH PÅVERKAN Alla hagar är mer eller mindre gödslade och det har tagits ned träd på flera ställen. NUVARANDE HÄVD Hagarna betas av nötboskap och är måttligt välhävdade. Hackslåtten slås antagligen med lie men det inte bekräftat med någon på plats. Det är välhävdat och har eventuellt bete efter slåtter. FÖRÄNDRING Björkhagarna har antingen glesats ut till nästan öppna hagar eller vuxit igen mer med blandade trädslag. De kallas fortfarande björkhagar eftersom det är de som ger den största karaktären. Hackslåtten har troligtvis under hela tiden hävdats med slåtter. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Flera stora vackra hagar med värde för landskapet och en välutvecklad hackslått som är en hotad naturtyp och hyser den hotade naturtypen svinrotsäng. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 130

132 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 131

133 STOROMRÅDE 2 SURTANS RAVINSSYSTEM Surtans dalgång är öppen, bred och sedimentfylld och liknar i mångt och mycket de andra ravinsystemen i kommunen (Viskan och Storån) men är något mindre dramatisk. Vegetationen är varierad i ravinsluttningarna och allt från tät lövskog till helt öppna hagmarker förekommer. De öppna, betade markerna överväger emellertid i Surtans dalgång vilket också skiljer denna från Viskans och Storåns dalgång, de öppna markerna är dock företrädesvis påverkade av konstgödsling. Näringsinnehållet i marken är påtagligt vilket avspeglar sig i floran. Kalkgynnade arter som vildlin, rödklint, getväppling och klasefibbla förekommer i de öppna markerna. Landskapsbilden, i den till övervägande delen uppodlade dalgången, är tilltalande och området är att anse som opåverkat från större exploateringsföretag. I området ingår objekt 38, 52-55, 75. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 132

134 Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/ BETADE BRINKAR VID HEDE Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5a Storlek:1ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet består av ett antal små fläckar av rödvensfriskäng i en i övrigt gödslad ravin till ett av Surtans biflöde. Fläckarna var vid förra inventeringen opåverkade och innehöll så stora värden att objektet klassades till mycket högt värde. Tyvärr har det inte bevarats. Framförallt är det hävden som har försummats, på de två mest västra områdena har det inte varit någon hävd alls. Där ingen hävd har skett breder högörtsängen ut sig och inga värdefulla arter går att finna områdena så de områdena har strukits. De andra områdena som har strukits är det både svag hävd och kraftig kväveberikning som varit avgörande. I de områden som finns kvar är det mest en tämligen artfattig rödvensfriskäng som är dominerande men det är i torra partier på enstaka kvadratmeter med fårsvingeltorräng som det finns några större värden. Där har ingen igenväxning skett och där kan täta bestånd av gråfibbla och svartkämpar hittas. Områdena är öppna utan något egentligt buskskikt och enstaka alar längs vattnet. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 133

135 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Jungfrulin, sommarfibbla, prästkrage, gråfibbla, svartkämpar. INGREPP OCH PÅVERKAN Tecken på svag gödsling i delar av kvarvarande områden. NUVARANDE HÄVD Svag till måttlig i kvarvarande områden FÖRÄNDRING Flera delar på sammanlagt en halv hektar har tagits bort och objektet har gått från klass 2 till klass 3 på grund av ohävd och gödsling. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Några små betade ytor som tidigare haft mycket rik flora men nu bara har rester kvar. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 134

136 53 BETAD RAVINARM VID STOREGÅRDEN Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 1 Ekonomiskt kartblad: 6C 5a Storlek: 3,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Detta område ligger i en ravinarm där en bäck rinner mot Surtan. Vid inventeringen var området betat av tjurar vilket gjorde att endast den södra delen kunde inventeras noggrant. Den Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 135

137 norra delen som vid förra inventeringen hade den rikaste vegetationen kunde bara beskådas från utsidan. Den södra delen är dominerat av rödvensfriskäng och små områden örtrik friskäng, i blötare partier är det tuvtåteläng. Den norra delen kan mycket väl ha haft en örtrik friskäng som vid förra inventeringen. Trädskiktet består av ett fåtal alar längs vattnet och i södra delen en dunge med ek och björk. I södra området växer även enstaka buskar av nypon. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Täta bestånd av gråfibbla, gökärt, prästkrage, rödklint, smörboll, svinrot och sommarfibbla. INGREPP OCH PÅVERKAN Södra delen är till cirka 50% svagt kväveberikad. Det syns genom främst genom en mindre artrik flora och glest med maskrosor och krusskräppa NUVARANDE HÄVD Hela området betas och hävden är i norra delen god och till och med bitvis överbetat. I söder däremot är stora delar svagt hävdade vilket avslöjas genom förnafilt och busktillväxt. FÖRÄNDRING Södra området har sjunkit i värde på grund av minskad hävd och gödsling har gjort att floran försvunnit i delar. Eftersom inte det norra området kunde inventeras så är det svårt att ge en riktig bild men den såg ut att vara bättre betad och inte påverkad av kvävegödsel och därmed kan växterna antas vara kvar. Den förhoppningen och att de oförstörda delarna i det södra området har en så rik flora gör att området fortfarande värderas till ett klass ett område. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En stor hage, till största delen välhävdad, med fläckar av örtrik friskäng och även i övrigt rik flora som antagligen inte helt ges rättvisa i denna inventering. Ett fint exempel på betad, opåverkad ravin som enligt förra rapporten är sällsynt inte bara i kommunen utan även nationellt. Högsta värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betesmark i kommunen. Området hyser hotad vegetationstyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 136

138 54 SURTAN FRÅN DUNEVAD TILL MJÄLLBY Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 5a Storlek: 5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Vid förra inventeringen indelades objektet i hälften öppen hagmark och hälften blandlövhage men nu är hela området öppen hagmark även om det finns vissa täta dungar av träd. Det är främst i området på västra sidan av Surtan där en stor del av ytan är täckt av klibbal. Skuggningen gör att grässvålen är upplöst och det enda som räddar området från att strykas är att det finns rester av ängsflora kvar, det mest noterbara är ett mycket stort bestånd av smörboll. De två områdena öster om Surtan är i stort sett trädfria bortsett från en ridå av klibbal längs vattnet och spridda aplar. Vegetationen består av rödvensfriskäng i slänterna och högörtfuktäng i fuktigare delarna. Längst söderut har det börjat växa igen med en artfattig högörtsfuktäng och videbuskar i också slänterna. I de centrala delarna finns de största värden genom riktigt artrika partier av ängshavretorräng med ett stort inslag av jungfrulin. Här har en igenväxning av nypon fortsatt sedan -88 vilket troligen har minskat värdena. Det kan även noteras att backsippa som blommade på en kulle med fårsvingeltorräng fortfarande finns kvar. I de norra delarna fanns det Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 137

139 vid den förra inventeringen partier med örtrik friskäng men de har försvunnit och ersatts av rödvensfriskäng. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Stora bestånd av jungfrulin, prästkrage, rödklint och smörboll. Mindre bestånd av brudbröd, gråfibbla, gökärt, svartkämpar, ängshavre och svinrot INGREPP OCH PÅVERKAN Tydlig gödselpåverkan från ovanliggande åkrar syns bitvis med krusskräppa och brännässla. NUVARANDE HÄVD På västra sidan av Surtan är det ingen hävd alls och har inte varit på några år. I övriga området är hävden svag till måttlig. FÖRÄNDRING Värden har sjunkit avsevärt genom svaghävd och flera delar är snarare värda en klass tre men andra delar är mycket fina och drar upp betyget. Ökad hävd är av största betydelse för att området skall behålla värdena inför framtiden. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En igenväxande hagmark som fortfarande innehåller en rik flora och den hotade vegetationstypen ängshavretorräng. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör, efter vissa restaureringsåtgärder, ett gott exempel på naturlig betesmark i kommunen. Området har rik flora. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 138

140 55 BETAD RAVIN VID UDDATORP Natúrtyp: Öppen hagmark, blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5a Storlek:9ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Ringebäcken slingrar sig ner mot Surtan och i den ravin som den rinner i genom Uddatorp ligger detta område. Marken är torr till frisk i de branta brinkarna och fuktig i de lägre liggande delarna nära bäcken. Längre österut, uppströms, är ravinen mindre uttalad och marken sluttar svagt mot bäcken och där är marken mest frisk. I brinkarna dominerar rödvensfriskängen men det finns även i de västra delarna mindre fläckar örtrik friskäng. Även i de östra delarna dominerar rödvensfriskängen men där finns istället mindre fläckar av svinrotsäng. På de fuktiga delarna dominerar högörtsfuktäng. Längst västerut växer det bara en smal ridå av al längs bäcken men längre uppströms tätnar trädskiktet och består där av björk, al och ask med inblandning buskar av en och vildapel. I vissa delar är trädkronorna slutna men det finns gläntor där svinrotsängen kan växa. Att den växer i små gläntor gör att den är ganska artfattig och nästan helt domineras av svinrot. Även resten av Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 139

141 området är ganska artfattigt och den intressanta floran är koncentrerad till fläckarna av örtrik friskäng. Ett undantag är dock de stora bestånd av smörboll som växer i högörtsängen. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av smörbollar. Måttligt till lite av blåsuga, gökärt, prästkrage, rödklint och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Större delen av området, speciellt i väster är svagt eller tydligt påverkat av kvävegödsling. Det finns stora bestånd av krusskräppa, maskros och brännässla. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötboskap och häst, det är måttligt till svagt hävdat. FÖRÄNDRING Trädskiktet har tätnat, vid förra inventeringen var det en öppen hagmark med lövdungar. Det tätare trädskiktet och att hävden har blivit svagare gör att floran har utarmats något men har fortfarande kvar höga värden. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En stor beteshage som innehåller antal representanter ur ängs- och hagmarksfloran och hotade vegetationstyper. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 140

142 56 HAGMARKER VID RANAGÅRDEN Natúrtyp: Öppen hagmark 56:1 Blandlövhage 56:2 Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5a Storlek: 1ha 1,5ha LANDSKAP I sluttningarna nedanför Rådahedsdrumlinen, strax väster om Surtan finns jordbruksmarker, lövdungar och barrskog. BESKRIVNING Den öppna hagmarken är inte lika öppen som vid förra inventeringen eftersom de då enstaka klibbalarna har ökat till ett bestånd som täcker cirka 20 % av ytan. I övrigt har även hasselbuskar vuxit upp och björnbärsris breder ut sig. Området ligger i en sluttning och ett fuktstråk ger upphov till en högörtsfuktäng medan omgivande torrare mark har en rödvensgräshed som har stort inslag av slåttergubbe. Blandlövhagen betades vid inventeringen av kvigor med tjur vilket ledde till att endast halva området kunde inventeras noggrant. Området är stenigt och bevuxet av björk, asp, ask och enstaka aplar. Vegetationen är till största delen rödvensfriskäng men det finns även mindre partier av rödvengräshed och lågstarräng. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 141

143 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Stora bestånd av slåttergubbe och svinrot i den öppna hagmarken. Annars mindre förekomster av blåsuga, gråfibbla, gökärt, smörboll, sommarfibbla och svartkämpar. Det kan noteras att jungfru Marie nycklar och vanlig nattviol hittades vid förra inventeringen men troliga växtplatser inte kunde inventeras denna gång. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Områdena betas av nötboskap och den öppna hagmarken är måttligt hävdad och blandlövshagen är välhävdad FÖRÄNDRING Måttlig igenväxning i den öppna hagmarken, annars lika. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två hagar med hävdberoende vegetationstyper och ett antal hävdgynnade arter vissa i stora bestånd. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 142

144 57 DALAGÅRDEN I MJÄLLBY Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5a Storlek:1ha LANDSKAP Området ligger strax nordost om Fotskäl i Surtans breda dalgång. BESKRIVNING Området ingår en beteshage som även innefattar två före detta åkrar som brukades som åker vid förra inventeringen. Området är stenigt och berg går i dagen och där är fältskiktet fårsvingeltorräng men i övrigt dominerar rödvensfriskäng. Spridda enar och träd som björk, tall och rönn ger området ett trevligt intryck. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt med slåttergubbe och gråfibbla INGREPP OCH PÅVERKAN En har röjt i området och eldats på plats. NUVARANDE HÄVD Bete, området är välhävdat men djuren är för få för att beta allt och risk finns för igenväxning. FÖRÄNDRING Området har samma karaktär som vid förra inventeringen. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 143

145 SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten välhävdad hagmark med rika förekomster av slåttergubbe. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 144

146 58 SÖRVILGÅRDEN Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5a Storlek:1,3ha LANDSKAP Sörvilgården ligger strax väster om Fotskäl med öppna jordbruksmarker i väst och barrskog i öster. BESKRIVNING Området beskrevs förut som två delområden, en öppen hagmark på 0,5 ha (1) och en annan träd- och buskbärande mark på 1 ha (2). Nu klassificeras hela området som en blandlövshage på grund av att den öppna betesmarken har mist ungefär halva ytan efter igenväxning och flera träd har vuxit upp på den kvarvarande delen. På den tidigare träd- och buskbärande marken har dessutom alla barrträd röjt bort. Vid förra inventeringen var den trädbärande delen kraftigt igenväxt med trädtäckning på 50% och fältskiktet påtagligt skuggtrivialiserat men en restaurering har skett. Nu är trädskiktet glest och består helt av lövträd som ek, björk, hassel och al som växer i dungar. Fältskiktet som består av rödvensgräshed har inte återhämtat sig från skuggningen men det har inte heller drabbats av någon större gödslingseffekt och bestånden av slåttergubbar och svinrot har brett ut sig i öppnare partier. Den tidigare öppna hagmarken är stenigare och har ett ännu glesare trädskikt men är i övrigt likt. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 145

147 Det kan noteras att området vid förra inventeringen var bevuxen med stora mängder kattfot vilket nu kraftigt har minskat. I övrigt var det ganska fin flora med många arter och täta bestånd. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Måttligt till rikt av blåsuga, gråfibbla, slåttergubbe, svartkämpar och svinrot. Enstaka exemplar av kattfot. INGREPP OCH PÅVERKAN Kraftig gödselpåverkan i en liten del visar sig med stora mängder brännässla och hundkäx. NUVARANDE HÄVD Hävden är god i 2 men sämre i 1 FÖRÄNDRING Förminskning av ytan har skett med 0,2 hektar men värdet har stigit eftersom träden har röjts. Det är roligt att se att en negativ trend kan vändas. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Tidigare igenväxt hagmark med ökande värden. Förekomst av kattfot. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 146

148 59 BETESLANDSKAP VID DALA, SYLTERED OCH BERGHEM Natúrtyp: Öppen hagmark 59:1 och 59:2 Blandlövhage 59:3 Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5b Storlek:4ha 5,5ha LANDSKAP Området ligger mellan Berghem och Skene på sluttningarna ner mot Viskans breda dalgång. I norr finns barrskogar och i söder finns ett öppet jordbrukslandskap, vilket här och var bryts sönder av Viskans raviner. BESKRIVNING Objektet var vid den förra inventeringen ett klass 2 objekt som var välhävdat och öppet med ett stort antal indikatorarter för naturlig fodermark. Nu har endast delar av objektet någon hävd överhuvudtaget och då bara svag till måttlig. Den allra finaste delen vid förra inventeringen, den öppna hagen i öster 59:1, har förminskats betydligt eftersom en tomt har tagit ungefär halva ytan. Tyvärr går det inte på den kvarvarande ytan att finna de arter som gav området dess värde, endast mindre bestånd av gråfibbla gick att finna. Orsakerna till bristen på arter går bara att spekulera om men kanske var den ytan som är Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 147

149 tomt nu den mest artrika, kanske har tidigare överhävd lett till utarmning eller så kan gödsling skett men det är inte så sannolikt eftersom inga mängder av kväveälskande växter fanns. Vid Syltered ligger den andra öppna hagmarken, som är bevuxen med en artfattig fårsvingeltorräng, är den som har bevarats bäst. Vid förra inventeringen var den det sämre området men nu är den bland det bättre med bitvis täta bestånd av gråfibbla, gökärt och svinrot. Det som nu är blandlövhagar var vid den förra inventeringen rena björkhagar och det är uppslag av ek och hassel som har skett, även viss inblandning av gran och tall förekommer. Undervegetationen är till största delen skuggtrivialiserad men rester av ängsflora går att hitta, speciellt svinrot och rödklint. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Blåsuga, gråfibbla, gökärt, rödklint och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Där finns tydlig gödslingspåverkan med kraftiga bestånd av brännässla i blandlövshagarna. NUVARANDE HÄVD Hävden består av bete med får och nöt på de flesta bitarna men vissa bitar är helt utan hävd. Hävden är måttlig på de öppna hagmarkerna och svag i de trädbevuxna som även är fuktigare. FÖRÄNDRING Objektet har hävdats dåligt under lång tid och har vuxit igen kraftigt. De bästa bitarna är borta och det är de medelmåttiga delarna kvar. Anledningen att den får vara kvar som ett klass 3 objekt är att den varit ett fint område och eftersom delar fortfarande hävdas kan det finnas kvar större värden än som syns i dagsläget. arealen har minskat med en halv hektar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett igenväxande beteslandskap med viss hävdgynnad flora kvar som efter restaurering skulle kunna var ett gott exempel på naturlig betesmark och ett viktigt inslag i landskapsbilden. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 148

150 60 HAGMARK VID SKOGUM Natúrtyp: Blandlövhage 60:1 Öppen hagmark 60:2 Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5b Storlek:3ha LANDSKAP Se objekt 59. BESKRIVNING Blandlövhagen (60:1) har ett bitvis tätt trädskikt av björk, ek, ask och lind med mer öppna partier där det varit åker tidigare. På åkrarna är floran trivial på grund av tidigare markförbättring och i de trädbevuxna delarna är skuggningen tillsammans med björnbären som breder ut sig förödande för grässvålen. Undervegetationen är där snarast skogsartad med dominans av örter som vitsippa och inslag av sly men i övergångspartier går det att hitta bestånd av slåttergubbe och gråfibbla. Största värdet här är de gamla åkrarna, hamlade lindar och stenmurar som ger ett mycket trevligt intryck och att det fanns ett stort bestånd av grönvit- eller vanlig nattviol, det gick inte att bestämma eftersom de var så outvecklade. I den öppna hagmarken (60:2) är marken en torr och stenig sluttning med en fin gräshed med ängsfloran rikt representerad. Trädskiktet begränsas till några få exemplar av klibbal, hassel och ek som står ut efter kanterna. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, grönvit (?) nattviol, gökärt, revfibbla, slåttergubbe, stenmåra, ängsvädd. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 149

151 INGREPP OCH PÅVERKAN Äldre påverkan i de gamla åkrarna. NUVARANDE HÄVD Området betas av häst och nöt och är i den öppna hagmarken måttlig. I blandlövhagen är hävden svag vilket leder till att björnbärsris och sly växer upp. FÖRÄNDRING De bästa delarna i förra inventeringen var mellan åkrarna i 60:1 men nu har dessa områden fått ett för kraftigt trädskikt och för dålig hävd vilket har gjort att floran försvunnit. Värden i områdets utseende och i 60:2 finns kvar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två hagar med vissa värden i den hävdgynnade floran som finns kvar och med stora värden i de kulturhistoriska spåren. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 150

152 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 151

153 STOROMRÅDE 3 VISKANS RAVINSYSTEM Mellan Örby och Sken har Viskan skurit sig djupt ner i sedimenten och skapat ett imponerande ravinsystem. De mest storslagna delarna av ravinsystemet sträcker sig sedan ner till Viskans sammanflöde med Skrålabäcken. Ravinslänterna domineras av leriga sediment, och att markerna är näringsrika indikeras av ädel lövskog och av örter som klasefibbla, spåtistel, tuvstarr, brudbröd, rödklint, vildlin, backsmultron och väddklint. Stora delar av ravinsystemet är lövskogstäckt eller under stark igenväxning, men fortfarande finns öppna och hävdade partier kvar. I området ingår objekt 40, 43 och Varav utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 152

154 61 BETAT RAVINSYSTEM SÖDER OM DALA Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 5b Storlek:9ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området var redan 1988 drabbat av svaghävd och vissa delar var trädskiktet så tätt att skuggtrivialiseringen var påtagbar. Nu har det gått ännu längre och området är i princip inte hävdat alls. Ungskog och sly av ek, björk, hassel och al täcker stora ytor och förnafilten är tjock på gräsbevuxna delar. Tydlig gödsling i stora delar både nu och -88 har dessutom påskyndat förloppet. I några rasbranter kan områdets tidigare värden och fröbankens styrka ses genom att i blottad jord växer mindre bestånd av prästkrage, sommarfibbla och svinrot. Mestadels är det dock trivial friskäng i brinkarna och högörtsfuktäng i blötare partier. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 153

155 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Prästkrage, sommarfibbla, smörboll och svinrot på några få lokaler. Gökärt och svartkämpar är måttligt förekommande över hela området. INGREPP OCH PÅVERKAN Tydlig gödselpåverkan i stora delar synligt med brännässlor och hundkäx. NUVARANDE HÄVD Större delen av objektet betas av fyra kvigor som även har frodigare bete att tillgå så hävden är i stort sett obefintlig. En liten bit betas av får och där är hävden i små torra partier måttlig. FÖRÄNDRING Området har helt vuxit igen och förlorat sin flora. Området utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 154

156 62 FD. LITEN BETAD RAVIN VID PERSGÅRDEN Natúrtyp: Åker Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 5b Storlek: LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området finns inte kvar eftersom ravinen har fyllts igen, troligen vid konstruerandet av riksväg 41 som nu går alldeles jämte. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Inga INGREPP OCH PÅVERKAN Se ovan Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 155

157 NUVARANDE HÄVD Åker FÖRÄNDRING Området finns inte mer. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ravinen har fyllts igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 156

158 63 BETADE RAVINER LÄNGS SKRÅLABÄCKEN Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 5b Storlek:3,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Områdena är i princip ohävdade och har varit det under många år. Träd och buskar har slutit sig i stora delar medan öppna delar har en tjock förnafilt av gammalt gräs. Områdena är inhägnade och djur har tillträde till dem men de är sammankopplade med bättre betesmarker och därför är hävden dålig. Speciellt i de mindre delarna som betas av nötboskap helt är igenvuxna av klibbal Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 157

159 och asp. Det större området är betat av får och där finns ytor av gräsvegetation kvar men både träd och nyponsnår breder ut sig. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Inga INGREPP OCH PÅVERKAN Svag gödsling i hela området. NUVARANDE HÄVD Bete men svag till ingen hävd. FÖRÄNDRING Objektet har inte hävdats och har vuxit igen kraftigt. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 158

160 64 VISKANS BRINKAR VID ASSBERG Natúrtyp: Öppen hagmark 64:1 Blandlövhage 64:2 Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 5c Storlek:7ha 3ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området ligger i ett antal raviner som sträcker sig ner mot Viskan, mestadels är de djupa och branta. I den öppna hagmarken (64:1) är marken är torr till frisk och domineras av rödvensfriskäng med små fläckar av örtrik friskäng. I ravinernas botten är marken fuktig och vanligast är högstarrängen, det finns fläckar av högörtsfuktäng men vegetationen är påtagligt Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 159

161 ovanlig. Vanligaste trädet är apel som står glest över hela området men även några stora ekar och enstaka alar finns. Hagtorn och nypon i vissa delar utgör buskskiktet. Blandlövhagen (64:2) domineras av hassel, al och asp som i delar har slutit sig tätt och i andra delar är avverkat till glesa bestånd. Undervegetationen är så gott som obefintlig i de tätaste bestånden och är en skuggtrivialiserad rödvensfriskäng i de glesare. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Enstaka exemplar av blåsuga, brudbröd och klasefibbla. Gråfibbla, gullviva, gökärt, jungfrulin, prästkrage, rödklint och svinrot finns representerade över området, talrikt i fläckarna av örtrik friskäng. INGREPP OCH PÅVERKAN Delar är tydligt gödselpåverkade med stora bestånd av krusskräppa och brännässla. Avverkning av träd har förekommit i mindre skala. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötboskap med de kan röra sig fritt övre stora området vilket resulterar att hävden är allt från god till svag. FÖRÄNDRING Området har samma karaktär och värde som vid förra inventeringen. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett stort område med flera ängs- och hagmarksväxter representerade, i vissa delar i täta bestånd. Att det ligger så nära samhället gör att det även har värden i friluftsliv och landskapsbild. Området är också ett av kommunens naturreservat. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betesmark i kommunen. Det hyser hotade vegetationstyper och har en rik flora. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 160

162 65 BETAD RAVIN VID VELINGSTORP Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5c Storlek:14ha LANDSKAP Mitt emellan Skene och Kinna finns en bred ravin vid Velingstorp. Området omges av villabebyggelse. BESKRIVNING Området är en stor bred ravin mitt i ett tättbebyggt område vilket är dess värde. Hela området är bevuxen av en trivial friskäng med enstaka förekomster av ängsflora. Längst ner i ravinen rinner en liten bäck som omges av ett smalt band av tuvtåteläng och här växer även en del träd och sly av sälg och apel. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Enstaka gråfibbla, prästkrage och gökärt. INGREPP OCH PÅVERKAN Svag till tydlig gödselpåverkan i hela området. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötdjur och är allt från välhävdat till måttligt och svagt i olika fållor. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 161

163 FÖRÄNDRING De små fläckarna av opåverkad rödvensfriskäng som fanns vid förra inventeringen har försvunnit och hävden är avsevärt sämre. Områdets största värde både låg och ligger i dess betydelse för landskapsbilden och därför får den vara kvar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har mycket lite av ängs- och hagmarksfloran men dess storlek och läge gör de mycket viktig för landskapsbilden. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 162

164 Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/ EKHAGE VID ÖRBY Natúrtyp: Ekhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5c Storlek: 3ha LANDSKAP Området ligger strax söder om Örby kyrka, med utsikt ner mot Öresjön. I omgivningarna finns jordbruksmarker, lövskogar och bebyggelse. BESKRIVNING Objektet är en tidigare sammanhängande långsmal ekhage med många grova ekar, nu är hagen delad av en nybyggd väg och endast den norra delen är hävdad. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 163

165 I den hävdade delen är trädskiktet ganska glest och består nästan enbart av grova ekar även mindre bestånd av björk och hassel finns. Vegetationen är fårsvingelgräshed som till största delen är trivialiserad av skuggning och svag gödsling, ängsfloran finns i små bestånd spritt över området. Söder om vägen på den ohävdade delen är det snarare ekskog än hage eftersom det är sparsamt med gräs i undervegetationen som istället domineras av örter som vitsippa och liljekonvalj. Trädskiktet är tätt och består av grova ekar och klenare ask, rönn och björk, även en hel del sly förekommer. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Sparsamt av gråfibbla, gökärt och svartkämpar INGREPP OCH PÅVERKAN Väg byggd genom området. Större delen svagt kväveberikad, bitvis tydligt med massförekomst av krusskräppa och brännässla. NUVARANDE HÄVD I den norra delen är hävden till större delen god även om delar med mindre god hävd förekommer. I den södra delen är det ingen hävd alls och har inte varit på ett antal år. FÖRÄNDRING Den södra delen var redan vid den förra inventeringen på väg att växa igen vilket har fortsatt. Denna del får finnas kvar i objektet för att ekarna finns kvar och storleken gör objektet mer intressant. Det skulle gå att restaurera området. Genom byggandet av vägen genom området har den del som var välhävdad minskat eftersom det är det området som har använts och att den kvarvarande delen söder om vägen inte längre hävdas. Vägen har tagit ungefär en halv hektar från området. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Det finns sparsamt av hävdgynnade arter men de stora ekarna och läget gör den viktig för landskapsbilden. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 164

166 67 ÖRESTENS HAGE Natúrtyp: Ekhage Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 5c Storlek:8ha LANDSKAP Området ligger strax söder om Slottsån inte långt från Slottsberget vid Öresten. Det omgivande landskapet är flackt med jordbruksmarker och lövskogar. I söder finns barrskogar. BESKRIVNING Objektet består av en stor och imponerande hage med stort antal grova ekar av sparbankstyp. Det finns även ett glest buskskikt av en som sätter sin prägel på området. I norr har ett bestånd av al, björk, tall och hassel som vid förra inventeringen var klena vuxit till sig och bildar nu en tät ungskog. Enebuskar i området är ihjälskuggade och grässvålen är upplöst. Dock går det i gläntor fortfarande att finna täta bestånd av slåttergubbe och annan ängsflora. I fältskiktet är tuvtåteläng helt dominerande till ytan men den är artfattig och de stora värdena finns i de många odlingsrösena. De är små öar av fårsvingelgräshed där artrikedomen är påtagligt större med till exempel kattfot och stenmåra. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 165

167 Vid den förra inventeringen fanns i de norra delarna en lågstarräng med både klockgentiana och nattviol men nu gick det inte att hitta. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, gökärt, kattfot, slåttergubbe, smörboll och stenmåra. Kattfot som vid förra inventeringen var mycket talrik fanns nu bara i mindre bestånd. INGREPP OCH PÅVERKAN Hela området är mer eller mindre gödselpåverkat, tydligast är det under ekarna där det på många ställen växer täta bestånd brännässlor. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötboskap och är måttligt välhävdat. FÖRÄNDRING Området hävdas sämre och de norra delarna har vuxit igen med stora konsekvenser på floran. Även i övriga delar har floran blivit betydligt utglesad. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En stor och vacker ekhage med grova ekar är ett ovanligt inslag i landskapet. Dessutom har området en intressant flora med bland annat kattfot. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betesmark i kommunen. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 166

168 68 BETESMARKER VID FAGERSBERG Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5d Storlek:2,5ha LANDSKAP Det omgivande landskapet präglas starkt av kontrasten mellan barrskogsklädda urbergskullar och de öppna mestadels kultiverade markerna på sedimentslätten i söder och i väst. BESKRIVNING Objektet inkluderar en brant torr sluttning ner från vägen och ett blötare parti i en botten på en bred dal. Tidigare ingick även ett litet område betad tallskog men det var länge sedan den betades och är nu att betrakta som skog. Sluttningen är sandig och har en fårsvingeltorräng som vegetation där både karaktärsarter och ängsflora förekommer frekvent. Där står enstaka tallar annars är det helt öppet. Den flacka delen nere i dalen som utgör större delen av området är dominerad av gräslågstarräng i fuktiga delar och fårsvingelgräshed på upplagda odlingsrösen. Där finns även mindre partier av högörtsfuktäng och delar som domineras av vitmossa. Ängsfloran är bara representerad runt rösena med enstaka slåttergubbar och gråfibbla. Det växer lite sly av björk och sälg efter en lite bäck men annars så är även denna del öppen. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, svartkämpar och gökärt förekommer frekvent. Intressant var även ett stort bestånd av vitblommiga jungfrulin. Slåttergubbe förekommer runt odlingsrösen. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 167

169 INGREPP OCH PÅVERKAN Inga. NUVARANDE HÄVD Området betas och hävden är god i de torra partierna men svag i de fuktigare. FÖRÄNDRING Vid förra inventeringen bedömdes området vara ett klass 2 område men då hörde till objektet även en hektar betad skog som nu har utgått och fårsvingeltorrängen var betydligt mer artrik. Fårsvingeltorrängen var vid förra inventeringen en av kommunens finaste exemplar vilket den inte är nu. Tillexempel fanns då mycket prästkrage vilka inte förekommer längre. I övrigt är svaghävden tydlig. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En välutvecklad fårsvingeltorräng som även om den minskat i artdiversitet är mycket tilltalande. Även i övrigt finns vissa värden kvar. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 168

170 69 HAGMARKER VID KÖLVARP Natúrtyp: Blandlövhage 69:1 Öppen hagmark 69:2 Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5d Storlek:1ha 1ha LANDSKAP BESKRIVNING Kölvarp är ett gammalt torp som i dagsläget bebos av två äldre damer som inte brukar jorden. Området är öppet och stora delar används till modern grässkörd av annan brukare men de delarna är kraftigt kvävegödslade. Det som nu är blandlövhage var vid förra inventeringen rena björkhagar och har även tagits bort en stor yta för att anlägga åker. Det är endast med god vilja som det kan kallas hage eftersom det inte har betats på lång tid och vegetationen är porsblåtåtel- och lingonblåbärshed men indikatorarter för ängs- och hagmarker finns kvar. Trädskiktet består av mestadels björk och ek men även tall, gran och rönn förekommer. Enebuskar förekommer också. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 169

171 Den öppna hagmarken är en vildvuxen friskäng och gräshed med tjock förnafilt men på sina ställen finns mycket kraftiga bestånd av bland annat slåttergubbe och stenmåra som visar på tidigare värden. Området är öppet så när som på några porsbuskar som slagit upp. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gökärt, slåttergubbe, stenmåra, svartkämpar och svinrot INGREPP OCH PÅVERKAN Inga synbara. NUVARANDE HÄVD Ingen hävd sedan ett antal år. NATURHISTORIA FÖRÄNDRING Området var tidigare klass två men är nu klass 3 av flera orsaker. En hektar av blandlövhagen har tagits bort från objektet eftersom det har gjort som till åker. Området har slutat att hävdas vilket har lett till kraftig igenväxning men arterna har ännu inte försvunnit. Området skulle vara intressant för restaurering. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området ligger i en gammal torpmiljö och hyser vissa värden i floran och skulle kunna utgöra ett gott exempel på naturlig betesmark efter restaurering. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 170

172 70 BJÖRKHAGE VID HUNNARYD Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5e Storlek: 1ha LANDSKAP Området ligger invid gränsen mellan Mark och Svenljunga kommuner cirka en mil öster om Kinna. Landskapet karakteriseras av vidsträckta granskogar och mossar. Vid Hunnaryd och Gussryd öppnar sig landskapet med åker och betesmarker. BESKRIVNING De två små områdena som utgör objektet ligger i något steniga slänter och mellan dem ligger en mindre åker. Trädskiktet som är glest består mest utav björk men speciellt i den norra delen finns även en hel del tall och gran samt några aplar. Buskskiktet är glest och består av en. Vegetationen är rödvensfriskäng med ängsfloran måttligt företrädd, fast på några ställen i kraftiga bestånd med till exempel ängsskallra. Under granarna har skuggning gjort att kruståteln dominerar. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Måttliga mängder gråfibbla, jungfrulin, mandelblom, prästkrage, slåttergubbe, stenmåra, svartkämpar, svinrot och ängsskallra. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 171

173 INGREPP OCH PÅVERKAN Området är i stora delar kraftigt gödslat vilket syns genom förekomst av rödklöver och hundkäx. Det finns även en äldre grustäkt för husbehov fast den nyttjas inte längre. NUVARANDE HÄVD Området betas av häst men betet hade inte börjat vid inventeringstillfället och hävden har varit svag i flera år. FÖRÄNDRING Området var vid förra inventeringen en björkhage med rödvensgräshed vilket helt har ändrats. Att gräsheden har blivit friskäng beror på att området gödslats och inslaget av barrträd hade börjat redan vid förra inventeringen fast då var de små. Området var också redan 88 svaghävdat och har kanske varit det under hela tiden. Trots allting har många arter lyckats överleva men de finns nu i glesa bestånd fast om hävden ökar kan det bli en riktigt fin naturlig betesmark. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två små igenväxande björkhagar som fortfarande innehåller en rik och värdefull flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 172

174 71 ÖPPEN HAGMARK VID EKÅSEN Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 5e Storlek:0,5ha LANDSKAP Området ligger i skogslandskapet mellan Marks och Svenljunga kommuner. BESKRIVNING Från vägen går en liten flack backe ner mot skogen som avgränsar i söder, området är i stort sett öppet förutom några enbuskar som står glest. Längst ner vid skogen har några träd av gran, asp björk och tall kommit upp på fel sida hägnen men det gör lite för intrycket. Uppe vid vägen finns en ganska artfattig rödvensfriskäng där enstaka jungfrulin utgör ängsfloran. Ner mot skogen övergår vegetationen i fårsvingelgräshed och här blir den mer intressant bland annat med förhållandevis mycket jungfru Marie nycklar INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Framförallt längre ner växer måttliga mängder av gråfibbla, jungfrulin, jungfru Marie nycklar, sommarfibbla och stenmåra. INGREPP OCH PÅVERKAN Artfattighet och friskäng närmast vägen kan vara indikation på svag gödsling. NUVARANDE HÄVD Området betas av får och hävden är måttlig. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 173

175 FÖRÄNDRING Området har samma karaktär och jungfru Marie nycklar finns kvar i ett kraftigt bestånd. Dock kunde ingen vanlig låsbräken, som fanns vid förra inventeringen, hittas men det betyder inte att den har försvunnit. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten hage men med flera indikatorarter på naturliga fodermarker. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 174

176 72 BETAD ÅBRINK SYDOST OM BLÅSÅS Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 6j Storlek: 1,5 ha LANDSKAP Från Sandsjön ner mot Lygnern rinner en mindre å, vilken stilla flyter fram i en dalgång dominerad av jordbruksmarker och kantad av barrskogsklädda åsar. Ån har skurit ner en ravin i de lösa sedimenten. Huvuddelen av ravinen är öppen och betad, men floran är gödselpåverkad och trivialiserad. Endast på några ställen finner man rester av naturlig hävdgynnad flora. BESKRIVNING Området är en brink ned mot den mindre ån och mitt genom det rinner en bäck ner till den. Bäcken utgör en gräns mellan en mer höglänt terräng och den fuktiga marken som ligger nästan plant strax ovan vattenlinjen. Den högre terrängen finns en rödvensfriskäng och det är här man hittar de flesta indikatorarterna för naturlig fodermark. I de fuktiga partierna är vegetationen en högörtsfriskäng med älgört och kabbeleka. Här finns även spår efter kväveberikning som antagligen kommer från översvämning av ån men det är möjligt att komma in med traktor så det kan vara gödsling. Även om det finns täta bestånd av både brännässlor och ogräsmaskros i nära ån finns det kvar värden, speciellt i de något torrare delarna. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 175

177 Området är öppet med undantag från klibbal längs ån och bäcken och några få större granar i ena kanten. Klibbal fanns redan vid den förra inventeringen och är inte tecken på någon större igenväxning. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I delar av objektet noterades rikliga förekomster av blåsuga, slåttergubbe, gråfibbla och gökärt. INGREPP OCH PÅVERKAN Det syns spår av gammal dikning, antagligen är det samma som påpekades vid förra inventeringen. NUVARANDE HÄVD Området är betat av nötkreatur och är välhävdat i på de torra partierna men bitvis sämre i de fuktigare. FÖRÄNDRING Ingen större förändring har skett. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En mindre hage med rika förekomster av ett antal hävdgynnade arter. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 176

178 73 LITEN STRANDBRINK ÖSTER OM HEDE Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6B 6j Storlek: 0,5 ha LANDSKAP Se objekt 72. BESKRIVNING Området består av en brant slänt och ett flackare parti närmare vattnet. Det finns några få buskar längs vattnet men annars är det öppet. Partiet närmast vattnet är en högstarräng som övergår i en trivialiserad högörtsfuktäng i de torrare partierna. Trivialiseringen har skett genom både för svagt bete och översvämningsgödning. Av värde fanns enstaka exemplar av smörboll. I slänten däremot är vegetationen mycket artrik och består av rödvensfriskäng som på sina ställen övergår i örtrik friskäng med täta bestånd av svinrot och flera arter av fibblor. Tyvärr har slänten i vissa stråk drabbats av kväveberikning på grund av avrinning från ovanliggande åker. I dessa områden dominerar brännässlor, krusskräppa, åkertistel och hundkäx men de är förhållandevis små områden. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 177

179 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Det finns stora mängder av gökärt och svinrot, måttliga mängder av gråfibbla, blåsuga, sommarfibbla och svartkämpar. Även enstaka exemplar av smörboll, prästkrage och slåtterfibbla noterades. INGREPP OCH PÅVERKAN Indirekt gödsling. NUVARANDE HÄVD Hävden är god i sluttningen och måttlig i högörtfuktängen. FÖRÄNDRING Området var tidigare klass 3 men på grund av dess artrikedom har den klassats upp till klass 2. Området har inte haft någon igenväxning men det fuktiga området har dock tendenser. Det har dock inte gått så långt att det behöver göras en ny avgränsning. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten hagmark med som är välhävdad och har en stor art- och individrikedom av hävdgynnade arter. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området hyser en rik flora. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 178

180 74 HÄLLMARKER MED ENBUSKAR VID GETKULLA Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6a Storlek: 1ha LANDSKAP Getakulla ligger i den öppna jordbruksbygden, som sträcker sig längs dalgången från Sandsjön till Lygnern. BESKRIVNING Området som vid förra inventeringen var en öppen hagmark med enstaka buskar och träd har vuxit igen kraftigt och täcks till stora delar med björk, tall och gran samt buskar som en och brakved. Vegetationen är runt hällarna och under träden en fårsvingelgräshed med stor andel kruståtel och ganska artfattig. I de fuktiga och våta partierna finns en lågstarräng som mer och mer övergår i högörtsfuktäng. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Trots igenväxningen finns små fläckar av värdefull flora med slåttergubbe, svartkämpar och gråfibbla. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 179

181 INGREPP OCH PÅVERKAN Området har används som dumpningsplats för gammal halm vilket har lett till lokal gödning. Röjning av sly och eldning av densamma på plats har gett röjgödslingseffekter. Delar av området har troligen även gödslats vilket även noterades vid förra inventeringen. NUVARANDE HÄVD Området har ingen hävd för tillfället vilket syns på en tjock förnafilt och uppvuxen sly men det är inhägnat och har inte varit helt utan bete i speciellt många år. FÖRÄNDRING Fårsvingelgräsheden har på grund av skuggning gått från dominans av fårsvingel, stenmåra och gråfibbla till dominans av kruståtel och i övrigt ganska artfattigt. Det kan även noteras att det i den förra inventeringen noterades jungfru Marie nycklar men det gick inte att finna nu. På grund av dålig hävd och igenväxning har värdena på objektet minskat betydligt. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten igenväxande och delvis gödslad hage som trots det fortfarande hyser några arter av den hävdgynnade floran. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 180

182 75 BETADE RAVINER SYD MÖLNEBACKA Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6a Storlek:2,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området består av två betade raviner som idag är ganska olika. Det lilla området är en fin hagmark med täta bestånd av svartkämpar och gråfibbla. Vegetationen är rödvenfriskäng med vissa torrare partier där de tätaste områdena av ängsväxter finns. Det finns även områden av tuvtåteläng men där är floran ointressant och i vissa fall har den övergått i högörtsäng. I det stora området är det till största delen tuvtåteläng med inslag av högörtsäng, trivialiserad av gödselpåverkan. Dock går det att finna intressant flora utspridd över området, speciellt i lite torrare partier. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Blåsuga, gråfibbla, prästkrage, smörboll, sommarfibbla, svartkämpar, vårbrodd. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 181

183 INGREPP OCH PÅVERKAN I det stora området är maskros, krusskräppa, brännässla och hundkäx över större delen en tydlig indikation på gödselpåverkan. I det lilla området finns det endast tecken på svag påverkan. NUVARANDE HÄVD God till måttlig hävd i det lilla området. I det stora området är hävden svag till måttlig. FÖRÄNDRING Igenväxning och gödselpåverkan har ökat. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Igenväxande och gödslad hagmark som trots det fortfarande hyser ett antal intressanta arter. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 182

184 76 BETADE ÅMADER OCH RESTYTOR VID GUNNERHULU Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Åkermarker och restytor Betad skog Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 5d Storlek:7ha LANDSKAP Gunnerhulu ligger i ett småkuperat och barrskogsdominerat landskap, öster om Örby. Genom bygden flyter Ljungån fram med ett mestadels lugnt och ringlande lopp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 183

185 BESKRIVNING Det mest intressanta i området är en stor sammanhängande strandäng med högstarräng fuktigare partier och pors-blåtåtelhed på lite torrare. På den gamla åkermarken är vegetationen en trivial friskäng som övergår i gräshed av fårsvingel- och staggtyp mot restytorna som består av åkerholmar, sluttningar och vägar. Restytorna är i de flesta fall igenvuxna av träd som björk, gran, asp och rönn och det är endast i övergångszoner som gräsheden finns kvar. Det är i gräsheden som ängsfloran växer om än ganska sällsynt. En annan intressant del av området är ny och kan bli mycket värdefull i framtiden, nämligen tre hektar betad skog. Det är Marks kommun som försöker återskapa denna ovanliga naturtyp men eftersom det inte har pågått speciellt länge har det inte fått några högre värden än. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, knägräs, prästkrage, slåttergubbe, stenmåra och svinrot växer i gräshedspartierna. I sötvattenstrandängen finns inga indikatorarter men naturtypen anses vara hävdberoende. INGREPP OCH PÅVERKAN Tecken på svag gödsling på gamla åkrar. NUVARANDE HÄVD Området betas och hävden är måttlig till svag. FÖRÄNDRING Restytorna har vuxit igen på grund av för svag hävd vilket det var redan vid förra inventeringen. Den betade skogen som har tillkommit är riktigt rolig eftersom det är så ovanligt, intressant inför framtiden. Det är den största anledningen som det fortfarande är ett klass 2 objekt. Det är oklart i den förra rapporten vilken klass området haft men troligtvis var den även då klass 2. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området hyser två ovanliga naturtyper, betad skog och fortfarande hävdad sötvattenstrandäng, och innehåller även mindre mängder hävdgynnad flora. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark i kommunen. Det hyser hotade naturtyper. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 184

186 77 BJÖRKHAGAR VID FREABYGD Natúrtyp: Björkhagar och åkermark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6b Storlek:9ha LANDSKAP Vid Stora Hålsjöns västra strand, mitt inne i det småkuperade barrskogslandskapet öster om Hyssna ligger Freabygd. Gården är högt belägen och utsikten ner över sjön är betagande. BESKRIVNING Hela objektet är ett gammalt odlingslandskap med åkrar på alla planare ytor och björkhagarna som ligger på åsar som sträcker sig genom området. Åkrarna används till modern grässkörd och är kraftigt kvävegödslade. På åsarna står björkarna ganska glest och där finns även enstaka ekar och bokar. Vegetationen är rödven- och fårsvingelgräshed som i stora delar är skuggtriviliserad, bitvis av tätare bestånd av träd och sly som nu röjts. Att det varit tätare trädskikt bitvis syns även genom kraftiga bestånd av liljekonvalj. Ner mot åkrarna är vegetationen ibland friskäng med stor mängd vårbrodd. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Bitvis rikligt av gråfibbla, gökärt, slåttergubbe, stenmåra och svinrot. Även en lokal med liten blåklocka. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 185

187 INGREPP OCH PÅVERKAN Förutom åkrarna är även mindre delar av hagarna tydligt kväveberikade. En mindre grustäkt finns inom området. NUVARANDE HÄVD Området hävdas men hävden är svag. Gården bebos av en gammal man och enda djuren är några tjurar, övrigt bete brukar upplåtas åt andra gårdar men det är svårt att få nog med djur. FÖRÄNDRING Objektet har gått från klass 2 till klass 3 eftersom det inte har hävdats nog. Områdets karaktär finns kvar men klassen på björkhagarna, som var kommunens bästa, har sjunkit. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett vackert gammaldags jordbrukslandskap med bitvis rik hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 186

188 78 SÖTVATTENSTRANDÄNG VID STÄMMEMAD Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 6c Storlek:3,5ha LANDSKAP Söder om Rydal viker Viskan av mot sydöst för att vid Kinna förena sig med Häggån. Mellan Rydal och Kinna kännetecknas Viskans omgivningar av fuktiga, ofta högväxta och igenväxande strandängar och åkermarker. BESKRIVNING Området ligger i låglänt terräng och ett tillflöde till Viskan gör marken våt. Att området har betats syns genom att det är öppet så när som på några klibbalar längs vägen och några nyligen uppkomna buskar av vide och sälg, det ligger även en beteshage angränsande till området. Vegetationen består mestadels av sjöfräken i de våtaste partierna och på torrare delar är det en tuvtåtelfuktäng med stor inblandning av vattenklöver och kråkklöver, det finns även små partier av högörtsfuktäng. Spritt över området finns även svärdslilja. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Finns normalt inga på vegetationstypen. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 187

189 NUVARANDE HÄVD Ingen. Hagen som ligger alldeles intill, som har ingått i samma bete, betas av några få tjurar och de är inte nog att hävda den annars kunde betet lätt återupptas. Antagligen ses det inte som lönsamt. FÖRÄNDRING Området hävdas inte längre och är på väg att växa igen. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 188

190 79 EK- OCH BJÖRKHAGAR VID BASTERÅS Natúrtyp: Ek- och björkhagar Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6C 6d Storlek:8ha LANDSKAP Basterås ligger med utsikt ner över Häggåns öppna dalgång. I sluttningen finns lövskogar, jordbruksmarker och mindre barrskogar. Längre upp mot höjderna dominerar barrskogen. BESKRIVNING Runt gården Basterås ligger ett flertal fina betesmarker i ett varierande och tilltalande landskap. Det finaste området är en liten björkbacke nordväst om gården där fårsvingelgräsheden är tätt bevuxen av bland annat jungfrulin, knägräs, stenmåra och svinrot. Björkarna som i stort sett är det ända trädslaget står glest med vissa tätare partier där kruståtel tar över. En mindre mängd en finns även. Det lilla området som ligger en liten bit österut har nog haft ungefär samma flora och artrikedom förr men nu är trädskiktet mycket tätare där och består till stor del av tall men även ek och björk. Även om det inte är lika artrikt så är ängsfloran rikligt företrädd i fläckar. Det största området som ligger precis jämte vägen är en mosaik av gamla åkrar, betade kullar och hällmarker. Trädskiktet består av tall, ek och björk som står både glest och i små dungar. På de gamla åkrarna är vegetationen trivial men på de betade kullarna finns både rödvensgräshed och rödvensfriskäng med ängsfloran rikt representerad. Hällmarkerna har inte längre någon hällmarkstorräng utan är bevuxen av mossor och lavar. Det sista området är en långsmal ås som sträcker sig mellan två åkrar mot den angränsande skogen i norr. Mot skogen är trädskiktet tätt och består förutom av björk och ek även av gran, Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 189

191 längre mot vägen blir marken torrare och trädskiktet glesare. Där finns områden med mycket tät ängsflora, speciellt slåttergubbe och stenmåra. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla, gökärt, jungfrulin, knägräs, slåttergubbe, stenmåra, svinrot och ängsvädd. Även förekomster av blåsuga, prästkrage och backtimjan. INGREPP OCH PÅVERKAN I det stora området längs vägen har mindre gallring förekommit. NUVARANDE HÄVD Området betas av omväxlande häst och nötdjur och markägaren har förståelse för effekter på floran. FÖRÄNDRING Objektet har vuxit igen delvis men det höga värdet är bevarat. För svag hävd i det stora området har gjort att de tidigare hällmarkstorrängarna har tagits över av mossa och lavar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett stort och intressant område med välutvecklade hävdberoende vegetationstyper med stor artrikedom och individantal. Området ger ett vackert inslag i landskapet. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig betesmark i kommunen. Området hyser en rik flora. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 190

192 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 191

193 STOROMRÅDE 4 SKOGSBYGDERNA MELLAN MARKS OCH BORÅS KOMMUNER På gränsen mellan Borås och Marks kommuner i trakterna runt Skephult finns stora skogsområden med inslag av mindre sjöar och mossar. Här och var öppnar sig granskogen kring något gammalt och övergivet torp. De gamla åkerlapparna runt torpen hålls i vissa fall öppna genom bete. Inom området finns också flera skogsgårdar och torp som fortfarande håller åkrar och betesmarker öppna. Den omgivande skogen bär i många fall spår efter skogsbete. Ner mot Skephult och Hässlehult är markerna öppnare med något större jordbruk. Från Nedre Borghult till Vällingbacka sträcker sig en rullstensås. Inom området finns flera välbevarade äldre gårdar och miljöer varav till exempel Bottnen varit känd sedan länge. I det följande beskrivs ett flertal andra områden med naturliga fodermarker, vilka ofta hyser en rik och hävdberoende flora. I storområdet ingår objekt samt 103. Varav 81 och 82 har utgått. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 192

194 80 FD BJÖRKHAGE VID SKÅRHULT Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6e Storlek:0,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet var vid förra inventeringen en björkhage med ett för tätt trädskikt vilket nu är helt borta förutom några enstaka björkar och granar i slänter och steniga partier. Marken är frisk och det är en ganska artfattig rödvensfriskäng i fältskiktet. Dock är det rikligt med svartkämpar och mandelblom som är karaktärsarter. I ytterkanterna växer skuggälskande växter bland annat skogskovall som var vanlig vid förra inventeringen. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Svartkämpar och mandelblom samt lite svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN En stor del av området var kraftigt kväveberikat och har därför tagits bort. NUVARANDE HÄVD Det var ingen hävd vid inventeringen och det hade antagligen inte varit det året före heller men hägnet var i gått skick så det var inte så länge sedan det var bete. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 193

195 FÖRÄNDRING En hektar av området har tagits bort på grund av kvävegödsling på en del och igenväxning på resten. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En restaurerad liten hage med rikligt av några hävdgynnade arter. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 194

196 81 FD HACKSLÅTT VID LAMMÅSEN Natúrtyp: Slymark Storlek: ca 50 m 2 Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 6e LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Hela objektet är bevuxet med tät sly av björk, asp och brakved samt större träd av ek, björk hassel, gran och tall. Av den värdefulla floran som fanns tidigare finns nu bara svinrot kvar i ett mindre bestånd. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Svinrot Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 195

197 INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Ingen FÖRÄNDRING Området som var ett fint hackslåttsfragment har nu helt vuxit igen och tappat sitt värde. Objektet utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 196

198 82 HAGMARK VID LINDÅSEN Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6C 6e Storlek:4,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området hade redan vid den förra inventeringen ett för tätt trädskikt och hävden var dålig. Inget har gjorts åt situationen och hävden har i större delen tagits bort helt, därför är vegetationen till största delen skogsvegetation med kruståtel, harsyra, ekorrbär och örnbräken. Björk, rönn, asp, gran och ek utgör trädskiktet, några av ekarna är mycket grova men de är på väg att skuggas ihjäl. Av ängs- och hagmarksfloran finns små rester kvar att finna på spridda ställen. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Enstaka gråfibbla, gökärt, stenmåra, svartkämpar, svinrot och vårbrodd vittnar om tidigare värden. INGREPP OCH PÅVERKAN Svag gödsling i stora delar. NUVARANDE HÄVD Ingen till mycket svag hävd. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 197

199 FÖRÄNDRING Området har vuxit igen och huvudanledningarna till områdets värde var att det fanns en fin lågstarräng och att det hade betydelse för landskapsbilden som ett bra exempel på kulturmarker. Lågstarrängen är borta och området ger inget till landskapsbilden. Området utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 198

200 83 FD HAGMARKER VID NEDRE BORGHULT Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6e Storlek:2ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet håller på att växa igen och har ett tätt trädskikt av björk, ek och lönn som skuggar ihjäl de enar som finns i området. Större bestånd av sly visar på lång ohävd. Undervegetationen är en vildvuxen rödvensfriskäng som bitvis har stort inslag av kruståtel och bitvis är grässvålen upplöst. Ängsvegetationen består av enstaka individer som står kvar som bevis på tidigare värden, de förhållandevis många arterna visar att området haft en rik flora. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder gökärt, prästkrage, revfibbla, stenmåra, svartkämpar och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Stora bestånd av hundkäx och brännässla är tydligt bevis på kväveberikning. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 199

201 NUVARANDE HÄVD Området hävdas inte och att det inte har gjorts på ett antal år syns på uppvuxen sly och förnafilt. FÖRÄNDRING Området var -88 ett klass 2 område och får nu endast var med som ett klass 3 område på grund av det. Eftersom arterna finns kvar skulle det gå att restaurera och rädda vissa värden men en snabb insats krävs. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Två kraftigt igenvuxna hagmarker som trots det har kvar delar av den hävdgynnade floran. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 200

202 84 FD HACKSLÅTT OCH BETESMARKER VID ENEBERG Natúrtyp: Öppen hagmark, björkhagar och betad skog Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6e Storlek:8ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet har tidigare varit ett mycket fint odlingslandskap med betesvall, åkrar, hackslått, hagar och betad skog. Nu är allting använt som bete i en stor inhägnad. Vegetationen är mestadels gräshed med stagg och jungfrulin som vanliga inslag men även rished täcker stora ytor. Indikatorarter för naturlig fodermark förekommer i hela området men är speciellt vanlig i de före detta hackslåttsfragmenten som så sent som 1988 fortfarande slogs med lie. Gran, björk och asp står i skilda bestånd över området, både glest och så tätt att skuggeffekter är tydliga. En och brakved utgör buskskiktet. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 201

203 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla, jungfrulin och slåttergubbe. Mindre vanliga är blåsuga, mandelblom, stenmåra och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Åkrarna är gödslade och insådda förhållandevis sent. NUVARANDE HÄVD Området betas av kor men hävden är mycket svag. Sly av brakved och björk täcker stora ytor. FÖRÄNDRING 1988 slogs hackslåtten med lie och det bedrevs fortfarande ett aktivt jordbruk så hela området var välhävdat och noggrant skött. Nu är brukarna gamla och har inget eget jordbruk, de få djuren som släppts på området klarar inte att hålla det öppet. Det är uppenbar risk att hela området inom några år kommer att växa igen. En insats i dagsläget skulle kunna rädda stora värden. Området har gått från klass 2 till klass 3. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett tidigare mycket vackert gammaldags jordbrukslandskap som nu är kraftigt igenväxande men ändå innehåller flera hävdgynnade arter och rester av hävdberoende vegetationstyper. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 202

204 85 VARIERANDE BETESMARKER VID TYVIK Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark 85:1 och 85:2 Öppen hagmark 85:3 Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6f Storlek:5,5ha 2ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Den träd och buskbärande hagmarken 85:1 har ett glest trädskikt av mest asp och björk men även tall och gran, buskarna är bara enstaka enar. Vegetationen är gräshed med stagg och kruståtel men i vissa delar på gränsen till rished med mycket lingon och blåbärsris. Här växer ängsfloran ganska tätt. I 85:2 är trädskiktet tätare men innehåller ungefär samma trädarter. Fältskiktet är mer rished men på många ställen är det på grund av skuggning glesare och vitsippa tar över. Ängsfloran är sparsamt förekommande. 85:3 är ett öppet område omslutet av granskog, det är en mosaik av gamla åkrar, odlingsrösen och tidigare slåttrade slänter, ett riktigt kulturlandskap. I rösena växer asp, björk och enebuskar. Där det inte är så mycket träd växer mandelblom och revfibbla. Det fanns även några exemplar av grönvit nattviol. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 203

205 Områdets värde är väl förstått av flera anledningar, till exempel bor ordföranden i Kinnarummas naturvårdsförening i ett av de närliggande husen och har ordnat med vandringar och till och med slåttergillen med andra närboende. Kommunen har gjort en inventering av området samt bistått med stolpar till inhägnad, det finns även en stor rikedom av ovanliga lavar och mossor. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Blåsuga, grönvit nattviol, gökärt, mandelblom, revfibbla, slåttergubbe, stenmåra, svartkämpar och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Inget NUVARANDE HÄVD Området har inte hävdats på tre år men bete skall återupptas i år eller nästa år enligt närboende. FÖRÄNDRING Området är för tillfället ohävdat och har börjat få inslag av sly. Delområde 85:2 har fått ett mycket tätare trädskikt vilket har sänkt värdet på den. Området har fortfarande stora värden och eftersom den är uppmärksammad finns det hopp för framtiden. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området innehåller både kulturmarker och hävdgynnad flora. Dessutom finns andra höga naturvärden i mossor och lavar. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 204

206 86 ÖPPNA HAGMARKER VID BACKEN Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 6f Storlek:2ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Gården Backen är omgiven av öppna marker varav de flesta används till bete. Stora delar är gödslade men det finns små fläckar av naturlig betesmark. Nordväst och sydost om gården finns två små betesmarker som ligger i torra steniga backar. Vegetationen är fårsvingeltorräng och ängsfloran är väl företrädd med stenmåra och prästkrage bland annat. Det finns några exemplar av björk, lönn, ask och ek samt något hasselbuskage fast de står tätt tillsammans och ger liten täckning. Lite längre väster om gården finns en mycket stenig och fuktig mark som i de öppna partierna har en fin rödvensgräshed med rikligt av naturlig flora. Området gränsar mot skog och den har delvis trängt in med ett ganska tätt granskikt och vegetationen i de blötare partierna domineras av mossa. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 205

207 Det största området ligger i en svag sluttning och är helt träd- och buskfritt. Marken är torr till frisk och rödvensgräsheden som finns där är rik på stenmåra och även andra naturliga arter förekommer. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I det stora området finns liten blåklocka, stenmåra och svartkämpar. I övriga delar även gråfibbla, prästkrage, slåttergubbe, svinrot, ängsskallra och backtimjan vanligt eller måttligt förekommande. INGREPP OCH PÅVERKAN Bitvis tecken på svag gödsling. NUVARANDE HÄVD Alla områden betas och är måttligt till väl hävdade. Ung aspsly i stora området visar på sviktande hävd. FÖRÄNDRING Området har bevarat sitt värde och har god chans att göra det i fortsättningen eftersom brukaren är intresserad och har fått rådgivning och extra stöd av kommun och länsstyrelse. Han till och med hamlar träd runt gården. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Flera områden med olika hävdberoende naturtyper som ligger nära varandra i ett trevligt och välskött område. Ett flertal hävdgynnade arter finns i kraftiga bestånd. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 206

208 87 FD. HACKSLÅTT OCH HAGMARK VID GRIMMERED Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 7i Storlek:2ha LANDSKAP Lygnersvider är ett kuperat och barrskogsklätt område av sprickdalstyp, där mindre jordbruksfastigheter bildar de enda mindre öppningarna i barrskogsterängen. De stundom djupa sprickorna i landskapet hyser ofta mindre myrar eller sjöar. Närmare Stora Öresjön är dock landskapet mindre kuperat och vidgården Grimmered ligger öppna marker. BESKRIVNING Området som bestod av ett hackslått och en hagmark med ett glest trädskikt består nu av en mycket liten hackslåttsrest och en hagmark med dominans av träd. Hackslåtten som är den största förlusten bestod förut av delvis naturlig mark och delvis en gammal åker. Nu är det bara den gamla åkern som finns kvar medan resten har vuxit igen med träd och buskar. På den kvarvarande delen är det bara gles och artfattig ängsflora så därför är den inte medtagen som en egen naturtyp. Delen med annan träd- och buskbärande mark är till större delen täckt av ek, björk, tall och spridda enbuskar. Vegetationen är rödvensgräshed som till största delen är trivialiserad både av skugga och att marken är gammal åkermark, på torrare delar och på den före detta hackslåtten finns det en något rikare rödvensgräshed. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, sommarfibbla och svartkämpar. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 207

209 INGREPP OCH PÅVERKAN Lite röjning av träd och buskar. NUVARANDE HÄVD Det stora området är delvis betat av får men stora bitar verkar skötas närmast som en trädgård. Det är till största delen svag hävd På den gamla hackslåtten är svårt att se var det är för hävd men det är inte bete, så det slås antagligen på något sätt för det var välhävdat. FÖRÄNDRING Området har vuxit igen till stora delar men vissa rester av floran finns kvar. Största förlusten var de naturliga bitarna av hackslåtten som hade utgjort en mycket ovanlig naturtyp i Marks kommun. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En igenväxande hagmark som fortfarande innehåller viss hävdgynnad flora och en rest av en hackslått. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 208

210 88 HACKSLÅTT SÖDER OM GRIMMERED Natúrtyp: Hackslått Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6B 7i Storlek: 0,2ha LANDSKAP Se objekt 87. BESKRIVNING Precis bakom huset till en äldre gård ligger en gammal hackslått som nu kan ses som en gräsmatta till huset. Att det är en gräsmatta har inte alls försämrat dess artrikedom utan det är fortfarande ett bra exempel på ett hackslått med täta bestånd av både svinrot och slåttergubbe. Området har en mycket tät grässvål och vegetationstyper som finns är rödvensfriskäng, rödvensgräshed och stagghed. Området är nästan helt öppet så när som på några större björkar och en stor enbuske. Ekar som fanns vid den förra inventeringen finns inte kvar. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Svinrot, slåttergubbe och gökärt. INGREPP OCH PÅVERKAN En rabatt på cirka två kvadratmeter har anlagts mitt i området. NUVARANDE HÄVD Eftersom det snarast är en gräsmatta kan man anta att den slås flera gånger om året. Den var vid inventeringen mycket välhävdad. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 209

211 FÖRÄNDRING Förutom rabatten som anlagts har området antagligen inte ändrat karaktär speciellt mycket. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten hackslått som även om den inte är traditionellt hävdad fortfarande hyser en rik flora och stora värden. Eftersom hackslåtten är så ovanliga får även detta ses som ett gott exempel. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark i kommunen. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 210

212 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 211

213 STOROMRÅDE 5 STORÅNS RAVINSYSTEM Storåns sedimentfyllda dalgång ligger norr om Sätila och Lygnern, och fortsätter mot nordväst upp till Rävlanda där flera dalstråk sammanfaller. Markerna i dalgången består mestadels av åkrar men inslaget av öppna betesmarker är också påtagligt. I dalens botten har Storån grävt sig ner och bildat ett, på flera ställen mäktigt ravinsystem. Jordarterna utgörs mestadels av näringsrika leror vilket avspeglar sig i florasammansättningen. Krävande arter som sommarfibbla, strutbräken, rödklint, skogsbingel, blåsippa, kransrams och lundstjärnblomma. Merparten av sluttningarna är igenväxande eller igenväxta men fortfarande finns mycket stora arealer av öppen och hävdad mark kvar. I storområdet ingår objekt samt 105. Varav objekt 92 har utgått. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/4251 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 212

214 89 EKHAGE VID GUNNLERED Natúrtyp: Ekhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 7j Storlek:2ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING I en brant backe ner mot Storån ligger en beteshage med ett tätt trädskikt som domineras av grova och medelgrova ekar. Det finns även täta bestånd av klenare björk och asp samt några aplar. Det står även stående döda träd av medelgrov ek. Det täta trädskiktet gör att fårsvingelgräsheden som växer där bitvis är kraftigt skuggtrivialiserad och ibland med upplöst grässvål. Den kraftiga lutningen gör dock att en liten glänta ger ett stort ljusinsläpp och där går de att hitta ett flertal indikatorarter i täta bestånd. Det finns även ett fuktigare del och där finns en lågstarräng som bitvis övergår i högörtsfuktäng. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 213

215 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla, gökärt, sommarfibbla och svinrot. Små mängder blåsuga. INGREPP OCH PÅVERKAN Över hela området växer maskrosor och hundkäx och visar på svag gödsling. NUVARANDE HÄVD Området betas och är välhävdat. Hävden har varit sämre vilket syns på sly och högörtsfuktäng i den fuktiga delen och hallonris i den torrare. FÖRÄNDRING Området har behållit sitt utseende och en stor del av sitt värde. Den största förlusten är ett område av örtrik ljunghed som fanns vid förra inventeringen och då utgjorde den mest intressanta delen. Hävden var -88 svag till måttlig vilket förklarar igenväxningstendenserna, nu är hävden god och alltså har det skett en förbättring där. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En något igenväxande hagmark men med ängs- och hagmarksfloran representerad i kraftiga bestånd. De grova ekarna ger området ytterligare värde. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 214

216 90 BETADE RAVINER SÖDER OM HULTA Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 7j Storlek:3,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området består av några raviner med branta sluttningar som ligger i ett öppet område med åkrar och hagar. I själva objektet finns några dungar av björk och ek. I de branta sluttningarna är en artrik rödvensfriskäng den dominerande men även mindre partier av fårsvingeltorräng går att hitta. Längre ner planar det ut och marken blir fuktigare, där går det att högörtsfuktäng och trivialare friskäng. I branterna är ängs- och hagmarksfloran välföreträdd. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Stora mängder av enklare arter som blåsuga, gråfibbla, gökärt, svartkämpar och svinrot men även måttligt med jungfrulin och prästkrage. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 215

217 INGREPP OCH PÅVERKAN Mindre ras har skett på ett flertal ställen. NUVARANDE HÄVD Det mest södra området betas av nöt boskap och är välhävdat. De två andra betas bara delvis och på de delarna är hävden svag. Det har börjat växa upp sly och på delar är förnafilten tjock. FÖRÄNDRING Redan vid förra inventeringen var hävden svag men den har varit tillräcklig för att hålla områden öppna och den mesta floran finns kvar. Området har till större delen samma karaktär och värde. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett antal branta raviner med rikt företrädd ängs och hagmarksflora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 216

218 91 HAGMARK VID SMEDAGÅRDEN Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 7j Storlek:1,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Längs kanten på området rinner en bäck och marken närmast bäcken är flack och fuktig till våt, från denna del går en brant sluttning upp till ett område slät mark. Sluttningen och den övre platån är torra till friska. I sluttningen växer björk och al tätt och på den fuktiga marken är det bara al men lika tätt. På den övre platån som även är stenig växer endast några enar. Vegetationstyperna är fårsvingeltorräng, rödvensgräshed, rödvenfriskäng och högörtsfuktäng. Indikatorarter växer i fläckar, främst i kanten till sluttningen, och innehåller inte några direkt ovanliga arter. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla och svartkämpar, måttligt av gökärt och jungfrulin samt enstaka blåsuga. INGREPP OCH PÅVERKAN Förekomst av maskrosor tyder på svag gödsling i övre platån. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 217

219 NUVARANDE HÄVD Området betas av nötboskap och är välhävdat i övre platån och sluttningen, i den blöta delen är det svag hävd. FÖRÄNDRING Området ser likadant ut som -88 förutom att trädskiktet har vuxit sig tätare. Det tätare trädskiktet har även fått till följd att floran har utarmats men tillräckligt finns kvar för att området fortfarande skall få klass 3. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett litet område med många hävdberoende vegetationstyper och flera intressanta arter av hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 218

220 92 FD. ÖPPEN HAGMARK VID HÄRKILA Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Utgår Ekonomiskt kartblad: 6B 7j Storlek: 2ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Detta område som tidigare var ett klass 2 område har totalt vuxit igen efter lång tid av ohävd och nu kan endast enstaka exemplar av hävdgynnade arter noteras spridda över området. En stor del av området är täckt av täta träddungar med björk och klibbal som fanns redan 88, dessutom har de nu ett stort av inslag av sly och hasselbuskar. Undervegetationen i dessa områden är en trivial friskäng. De tidigare öppna områdena har en tjock förnafilt som visar på att det inte hävdats på många år. I de fuktigare partierna finns en artfattig högörtsfuktäng. På torrare partier är det mest hallonris som dominerar. För att ytterligare förvärra situationen är stora delar tydligt gödselpåverkade vilket indikeras av brännässlor och hundkäx, även detta var påbörjat 88. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Enstaka exemplar av gökärt, prästkrage, rödklint, smörboll, sommarfibbla och ängshavre. INGREPP OCH PÅVERKAN Gödselpåverkat främst i slänten mot gården. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 219

221 NUVARANDE HÄVD Ingen. Vid den förra inventeringen var området välhävdat men inget bete hade påbörjats vid inventeringstillfället. FÖRÄNDRING I dagsläget är områden inte värdefullt nog för att komma upp i klass 3 men är ett bra möjlighet för att restaureras eftersom många arters fortfarande finns kvar. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området har vuxit igen samt kvävegödslats och därmed förlorat alla sina värden. Utgår. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 220

222 93 BETESMARKER MELLAN HÄRKILA OCH HEDE Natúrtyp: Öppna hagar, blandlövshagar Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 7j Storlek: 13ha LANDSKAP Se storområde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 221

223 BESKRIVNING I ett antal brinkar ned mot Storån och några mindre tillflöden finns en varierande hagmark av skiftande kvalitet. Antagligen var området mer enhetligt betat vid den förra inventeringen eftersom det har behandlats som ett område. Nu är det den norra delen som är riktigt värdefull, i de branta sluttningarna är vegetationen en rödvensfriskäng med en rikt företrädd ängs- och hagmarksflora. I denna delen finns endast enstaka aplar, björkar och klibbalar i trädskiktet samt några enar i buskskiktet. Längs Storån växer ett brett band med klibbal som har en undervegetation av rödvensfriskäng men med bara ett fåtal hävdgynnade arter. Längs de mindre vattendragen och på plan mark nere i brinkarna är det tuvtåteläng och högörtsfuktäng som är den huvudsakliga vegetationen och det är även denna vegetation som är den dominerande i området. De södra delarna är liknande de norra med rödvensfriskäng men på grund av ett för svagt betestryck har de inte motsvarande flora. Däremot går det här att hitta små områden med ekhage och björkhage. En del av området har tagits bort eftersom det är helt igenvuxet med hassel, ek och gran. Undervegetationen i detta området är dominerat av vitsippa och har ingen grässvål. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I de norra delarna stora mängder blåsuga, gråfibbla, gökärt, prästkrage och svartkämpar samt måttliga mängder slåttergubbe och sommarfibbla. I övriga dela små till måttliga mängder av samma arter. INGREPP OCH PÅVERKAN Svag gödsling påvisas genom maskrosbestånd. NUVARANDE HÄVD I de norra delarna välhävdat, måttligt i de södra och inget alls i vissa skogspartier. FÖRÄNDRING Ungefär en hektar borttaget eftersom det har vuxit igen. Även området i övrigt har vuxit igen bitvis och hävden är sämre på stora delar SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett stort och omväxlande beteslandskap som bitvis har rikligt med hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 222

224 94 EKHAGE VID VÄSTERGÅRDEN I BJÖRLANDA Natúrtyp: Ekhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 7j Storlek:1ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Området kan med god vilja kallas ekhage eftersom stora delar av området är igenvuxet med sly av klibbal, hassel med mera. Dock är det öar av mycket fin ekhage med grova ekar i området och med en väl företrädd hävdgynnad flora om än i glesa bestånd. Undervegetationen i området är från fårsvingelgräshed i torra partier till rödvensfriskäng i fuktigare. Delarna som är igenvuxna har enstaka representanter för ängs- och hagmarksfloran men inget sammanhängande grässvål. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Blåsuga, gråfibbla, gökärt, slåtterfibbla och sommarfibbla. INGREPP OCH PÅVERKAN Området håller på att röjas från sly och tätare trädbestånd av intresserade och kunniga markägare. Försiktig och bitvis röjning för att undvika röjgödsling. NUVARANDE HÄVD Välhävdat till svagt. Bete av nötboskap. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 223

225 FÖRÄNDRING Området är och har varit igenvuxet men eftersom restaurering pågår finns det god möjlighet till en återställd mark. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En igenvuxen ekhage med grova ekar som fläckvis har kvar hävdgynnade vegetationstyper och arter. Dessutom håller den på att restaureras. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 224

226 95 BETAD RAVINSLUTTNING SÖDER OM VÄSTERGÅRDEN Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande mark Klassificering: Klass 2 Ekonomiskt kartblad: 6B 7j Storlek: 4,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet har utökats med en hektar följande brinken mot Storån norrut. Området är består av branta sluttningar och mindre platåer är till stor del öppet men tall, klibbal och grövre ek står bildar i olika delar tätare bestånd. På den öppna marken står enstaka björkar och enar. Undervegetationen är rödvensfriskäng i de södra delarna och den nya delen. Ängsfloran är måttligt till rikt förekommande. I den tidigare norra delen är det en örtrik friskäng som dominerar och alltså är ängsfloran mycket rik. Här finns även ett stycke tuvtåteläng ned mot ån. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 225

227 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Blåsuga, gråfibbla, gökärt, slåtterfibbla, slåttergubbe, svinrot och sommarfibbla i täta bestånd. INGREPP OCH PÅVERKAN I den tidigare norra delen var det 88 mer träd och buskrikt men nu har det röjts upp och det som kvarstår är en litet bestånd av hassel och ek. Röjningen har skett försiktigt och ängsfloran har återtagit områden. Tydlig gödselpåverkan finns på flera ställen i området vilket visar sig genom maskrosor och hundkäx. NUVARANDE HÄVD I hela det gamla området är hävden god. I den nya delen är hävden måttlig men har varit god. FÖRÄNDRING Något så ovanligt som en utökning av objektet har skett, längs Storån sträcker sig ytterligare en betesmark med intressant flora. Floran är inte lika rik som i det ursprungliga objektet men tillräckligt för att vara med, den större arealen ger området större värde i sig. Det har dessutom röjts upp och växterna har fått bättre växtförhållanden. Markägaren är mycket intresserad och noga med att behålla markens värde, han har fått pris från hembygdsföreningen. Det finns bra hopp för framtiden. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området är en stor hage, som till och med har utökats, med rik flora och god hävd. Bitar av örtrik friskäng, som annars är ovanlig, utgör ett viktigt inslag. Mycket högt värde Utslagsgivande kriterier: Området utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark i kommunen. Området hyser hotad vegetationstyp. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 226

228 96 SÖTVATTENSTRANDÄNG VID HÄRSJÖN Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7a Storlek: 1ha LANDSKAP Området runt Härsjön är storkuperat, och domineras av barrskog med visst inslag av mindre sjöar och öppna kulturmarker. Norr om sjön reser sig Härsjöklint 100 meter över sjön. BESKRIVNING Vid Härsjön ligger precis jämte väg 156 en badplats som är välbesökt och på denna plats var det förr en beteshage. Området är en flack strand med ett bra exempel på en porsblåtåtelrished men det har börjat att växa igen med vatten- och kråkklöver i de fuktigare delarna. Vid förra inventeringen fanns klockgentiana som är en ovanlig art i Marks kommun och beroende av hävd. Nu gick det inte att hitta den men det betyder inte att den inte finns eftersom inventeringen gjordes innan den kommit upp ordentligt. I augusti har Thomas Appelqvist sett stora mängder klockgentiana. På stranden växer ett fåtal björkar som fanns redan vid den förra inventeringen och några enbuskar. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Små mängder ängsvädd växer längs stigen till badplatsen. Thomas Appelqvist har under 2004 även sett stora mängder klockgentiana och strandpryl. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 227

229 INGREPP OCH PÅVERKAN Röjning har skett i hela området, mestadels pors men även ett mindre buskage längs kanten mot vägen. Eldning av grenar har gett lokal gödningseffekt. NUVARANDE HÄVD Området som ligger nära en badplats hävdas genom slitage och röjning. Området ser ut att ha varit välhävdat under en längre tid även om mindre delar varit igenvuxna. FÖRÄNDRING Objektet har förändrats lite, björkarna har växt till men porsblåtåtelrisheden har kvarstått och artdiversiteten har inte sjunkit. Vid förra inventeringen ställdes frågan om vegetationstypen var hävdberoende för att bevaras, och det verkar som att den röjning som varit har fungerat. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En öppen strandäng som på grund av sitt läge har viss betydelse för landskapsbilden. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 228

230 97 ÖPPNA BETESMARKER VID STORA HÖKÅS Natúrtyp: Öppen hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7b Storlek:2ha LANDSKAP Norr om Stora och Lilla Hålsjön är landskapet kraftigt kuperat, och många bergskullar når när 200 meters höjd över havet. Barrskogklädda moränmarker dominerar, men inslag av mindre jordbruk finns. BESKRIVNING I en bitvis brant sluttning ligger denna hagmark som till största delen är öppen men i sydväst finns ett område med ganska tätt trädskikt av tall, lönn, ek, apel, rönn och oxel samt buskar av en. Det täta trädskiktet har skuggat undervegetationen och den osammanhängande grässvålen består till stor del av kruståtel. I övrigt dominerar fårsvingelgräsheden på den torra steniga marken. Där berget går i dagen finns förhållandevis stora områden av hällmarkstorräng med rikligt av gul fetknopp. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla, stenmåra och svartkämpar. Även prästkragar och blåsuga. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 229

231 INGREPP OCH PÅVERKAN Inga. NUVARANDE HÄVD Området betas av får och är välhävdat, på gränsen till överhävd på vissa torra delar. FÖRÄNDRING Objektet bestod förut även av ett område på en hektar söder om Hökås men detta var redan vid förra inventeringen dåligt hävdad vilket inte har förbättrats utan området är nu helt igenväxt. Igenväxningen har dessutom påskyndats av att kraftig kväveberikning har skett vilket syns genom hundkäx, brännässlor och bredbladiga gräs. Kvarvarande del har blivit mer trädbevuxen men är annars sig likt. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En välhävdad hage med välutvecklade vegetationstyper och ängs och hagmarksfloran representerad. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 230

232 98 HAGMARK VID VIKMANS Natúrtyp: Annan träd och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7b Storlek:1,5ha LANDSKAP Se objekt 97. BESKRIVNING Hagen som vid förra inventeringen hade ett jämt trädskikt och ganska mycket buskar har nu ändrat karaktär något eftersom det i ungefär halva området har röjts upp och träden står mycket glest medan det i andra halvan har vuxit till ett tätt bestånd. Området med mest träd, som ligger i väster, har en sparsam undervegetation med kruståtel och skogsörter. Trädskiktet består av mestadels gran och al, granarna är ganska grova medan alen är klen och en del som sly. Gallring har skett i denna del för några år sedan men grenar ligger kvar och ger ingen bra betesmark. Den öppna delen består av äldre åkerlappar och mellanliggande slänter, på åkerlapparna är det artfattig rödvensfriskäng och i mellanliggande mer steniga delar är det rödvensgräshed. Det är i partier med gräshed som det går att hitta indikatorarter för naturlig fodermark. Det finns enstaka björkar i området samt några enar. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Gråfibbla, stenmåra och svinrot. INGREPP OCH PÅVERKAN Gallring i västra delen. Svag kvävegödsling i resten. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 231

233 NUVARANDE HÄVD Området betas av nöt och hävden är god i den öppna delen men måttlig i den trädbevuxna. FÖRÄNDRING Området har ändrat karaktär i trädskiktet och ängsfloran som inte var speciellt bra 88 är något mer utarmad. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett liten bitvis välhävdat område med vissa hävdgynnade arter. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 232

234 Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2004/ SÖTVATTENSTRANDÄNGAR VID STORA OCH LILLA ANSEREDSSJÖN Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7b Storlek:4ha LANDSKAP Anseredssjöarna är näringsrika slättsjöar som ligger i ett litet tråg norr om Hökås och Stora Hålsjön. De omgivande markerna är flacka liksom sjöns stränder. Höjderna som omger bygden utgörs av moräntäckta, barrskogklädda bergkullar. BESKRIVNING Stränderna runt stora och lilla Anseredssjön visar tydliga tecken på att de varit hävdade men de är det inte längre. Det är främst avsaknaden av vass, som är helt dominerande i andra tidigare obetade delar, som är den det tydligaste tecknet. Istället är vegetationen dominerad av låga starrarter. Det har redan börjat att komma upp sly av pors och vide samt större träd av björk i ytterkanterna. Det är dessa som snart kommer att dominera ihop med vassen. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 233

235 INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Inga, men det finns normalt inte i denna vegetationstyp. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Ingen FÖRÄNDRING Området har slutat betas och igenväxningen har börjat. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Hävdade sötvattenstrandängar är mycket ovanliga så det finns vissa värden även på dem som inte längre hävdas men fortfarande är öppna. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 234

236 100 BLANDLÖVHAGE VID FINABO Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7d Storlek:2ha LANDSKAP Se objekt 79. BESKRIVNING Området är stenigt och kuperat med ett skiftande tätt trädskikt och delar helt utan träd. Ek, björk och hassel dominerar i större delen av området men i sydöstra delen finns ett parti med ganska tätvuxen gran och tall. I detta parti dominerar örnbräken i undervegetationen och inte mycket annat klarar skuggan. I övriga delar är rödvensfriskängen och rödvensgräsheden vanligast, den är i vissa delar trivial men delar av mycket artrik variant finns också. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla, slåttergubbe, svartkämpar och svinrot. Något mindre mängder av jungfrulin och prästkrage samt ett antal kraftiga bestånd av jungfru Marie nycklar, vilket var speciellt roligt. INGREPP OCH PÅVERKAN Bitvis tecken på svag gödsling. NUVARANDE HÄVD Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 235

237 Området betas av häst och öppna ytor betas noga medan mer trädrika är måttligt till svagt hävdade. Den smala delen i norr betas för tillfället inte alls men det var inte så länge sedan. Området har tidigare varit fårbete under en längre tid. FÖRÄNDRING Området har fått ett tätare trädskikt men ängsfloran finns kvar i stora delar. Vid förra inventeringen fanns grönvit nattviol men de gick inte att hitta och ägarna trodde inte att det fanns någon. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En hage med relativt rikt företrädd ängs- och hagmarksflora och bitvis god hävd. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 236

238 101 HÄGGÅN VID FRITSLA Natúrtyp: Sötvattenstrand Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7d Storlek:1ha LANDSKAP Området ligger i direkt anslutning till Fritsla samhälle. Häggån rinner här fram i ett lugnt och slingrande lopp, vilket präglar det omgivande landskapet. BESKRIVNING I området är den vanligaste vegetationen högstarräng med flaskstarr och vasstarr, men det har börjat växa igen med vattenklöver och kråkklöver. Där de har fått lite fast mark växer ett fåtal klibbalar och buskar av vide. Området hade vid besöket ett mycket rikt fågel och djurliv. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Finns normalt inga i vegetationstypen. INGREPP OCH PÅVERKAN Inga NUVARANDE HÄVD Ingen, men det finns beteshagar som angränsar till området. FÖRÄNDRING Området har slutat betas och börjat att växa igen. Området var tidigare två hektar större men i de blöta delarna dominerar sjöfräken. Sjöfräken har även brett ut sig på ytterligare en stor yta utanför det ursprungliga objektet. Det finns även inom den borttagna delen upphöjda torra betesmarker utan några speciella värden. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 237

239 SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Hävdade sötvattenstrandängar är mycket ovanliga så det finns vissa värden även på dem som inte längre hävdas men fortfarande är öppna. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 238

240 102 TYNGSRYDS OCH RAMSLÄTTS MADER Natúrtyp: Sötvattenstrandäng Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7e Storlek:40ha LANDSKAP Mellan Fritsla och Kinnarumma flyter Häggån fram med ett lugnt och slingrande lopp. I norr och söder kantas dalgången av barrskogsklädda åsar. BESKRIVNING Tyngsryds mader är fuktiga till blöta och har en högstarräng som vegetation, den domineras av olika starrarter som vasstarr, blåsstarr och nålstarr. Vattenklöver och kråkklöver börjar ta vissa blötare partier i besittning. Området är till större delen öppen men i den västra delen finns lite tätare partier av klibbal, gran, björk och sälg. På en torrare del har granskog vuxit sig tät. I övriga delar växer träden efter kanterna. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 239

241 Ramslätts mader är en trivial friskäng med stort inslag av tuvtåtel men även mindre partier av högstarräng. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Det finns normalt inga på naturtypen men den anses vara hävdberoende. INGREPP OCH PÅVERKAN Ramslätts mader är både dikade och gödslade och är med för sitt värde för sitt värde som fågellokal. NUVARANDE HÄVD Ramslätts mader betas av nötdjur och är måttligt välbetade. Tyngsryds mader hävdas inte och har antagligen inte gjorts det sedan före FÖRÄNDRING Tyngsryds mader har inte hävdats och det syns tydligt att det växer igen även om det i stora delar har behållit sitt värde. Ramslätts mader har inte förändrats och det är medtaget mest på grund av sin betydelse för fågellivet vilket det också var vid förra inventeringen. Området var tidigare klass 2 men är nu klass 3. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Hävdade sötvattenstrandängar är mycket ovanliga så det finns vissa värden även på dem som inte längre hävdas men fortfarande är öppna. Området är dessutom mycket stort vilket gör att den är viktig för fågellivet och landskapsbilden. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 240

242 103 HACKSLÅTT OCH HAGAR VID BOTTNEN Natúrtyp: Kultur- och betesmarker Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 7f Storlek:12,5ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet är en mosaik av beteshagar, gamla och moderna åkrar, igenvuxna åkerholmar och odlingrösen. De gamla åkrarna som nu i de flesta fall betas har en ganska trivial flora med tuvtåtel dominerande i många fall. Åkerholmar och stenpartier är i de flesta fall bevuxna med täta bestånd av björk, asp, tall, gran och hassel. I kanter går det att hitta gräshed med mindre mängder ängsflora. Även annan mark har i stora partier blivit bevuxna med tätt trädskikt och där går det ibland att finna rishedar men även ren skogsvegetation. Ängsfloran är sparsam i hela området. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 241

243 Undantaget från den rådande igenväxningen finns i ett tidigare hackslått precis söder om gården med örtrik friskäng. I en liten slänt mellan två åkrar ligger denna underbara hagmark som domineras av ängsskallra och svinrot tillsammans med många fler arter av ängsfloran. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK I den gamla hackslåtten växer rikligt av svinrot och ängskallra samt måttliga mängder av slåttergubbe, slåtterfibbla och sommarfibbla. I övriga delar finns stenmåra och mindre mängder prästkrage, svinrot och svartkämpar. INGREPP OCH PÅVERKAN I delar är gödselpåverkan tydlig. Gallring har förkommit. NUVARANDE HÄVD Området betas av nötdjur men hävden är måttlig till svag och bitvis ingen alls. FÖRÄNDRING Det aktiva jordbruket på gården har lagt ned och de få djur som betar där kommer från en annan gård. Stora delar har vuxit igen och de har varit de finaste områdena vilket har lett till en kraftig sänkning av värdet. Området har gått från klass 2 till klass 3. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Ett stort kultur- och beteslandskap som i sig innebär ett visst värde. Dessutom finns hävdgynnad flora dels rikt i en gammal hackslått och i mindre mängder utspritt i området. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 242

244 104 FD HACKSLÅTT OCH BJÖRKHAGE VID HÄSTEBACKA Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6B 8h Storlek:1,5ha LANDSKAP Hästebacka ligger cirka en mil väster om Hällinsjö i de barrskogsklädda sluttningarna ner mot Yttre Ingsjön. BESKRIVNING Omgiven av granskog ligger gården Hästebacka i en öppning och en av deras hagar ligger angränsande till skogen. Denna hage som utgör objektet ligger både på ganska brant sluttande mark och på mer plan. Trädskiktet som bitvis är tätt består av rönn, björk, ek, tall och gran i olika åldrar, det står även ett antal enar över området. Marken är torr till frisk och bevuxen av en fårsvingelgräshed som bitvis är skuggtrivialiserad och söndertrampad. Hagmarksfloran är rikligt företrädd och ger området ett trevligt utseende. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla, liten blåklocka, prästkrage och vårbrodd. Måttligt av jungfrulin och stenmåra samt små förekomster av jungfru Marie nycklar. INGREPP OCH PÅVERKAN Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 243

245 Inga NUVARANDE HÄVD Området betas av häst och är välhävdat. FÖRÄNDRING Till objektet hörde tidigare även ytterligare en hage på en hektar och ett tre små områden hackslått på sammanlagt 0,1 hektar. Hacksåtten har försvunnit eftersom det har byggts ett hus på platsen och andra delar har vuxit igen med sly. Den andra hagen finns fortfarande men den är på väg att växa igen med aspsly och örnbräken eftersom det inte längre hävdas. Bitar är dessutom tydligt gödselpåverkade runt en liten bäck. Ingen speciell flora finns kvar vilket är synd eftersom det var detta område som hade den mest intressanta floran -88. Den kvarvarande hagen har förbättrats eftersom det inte var någon speciell flora där -88 men nu innehåller ett flertal arter. Det beror på att hagen förut betades med får vilka ersatts mot hästar som är snällare mot vegetationen. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En liten välhävdad hage med rik hävdgynnad flora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 244

246 105 HAGMARK VID ÖSTERGÄRDET Natúrtyp: Blandlövhage Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 8a Storlek:3ha LANDSKAP Se storområde. BESKRIVNING Objektet är en ravin ner mot en bäck som tidvis översvämmas vilket har gjort att den nedre delen är en störd mark med mycket blottad mineraljord och ett tätt bestånd av klibbal. Sluttningarna som tidigare var öppna med några dungar av björk, klibbal, tall och sälg har till största delen vuxit igen så mycket att grässvålen har försvunnit. Trots det går det att hitta vissa återstående ängsväxter längs kanter och gläntor. Mindre partier av rödvensfriskäng finns efter ena kanten och där är bitvis rik flora med svinrotsbestånd men inget kan kallas örtrik friskäng som fanns där tidigare. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Blåsuga, gråfibbla, gökärt, prästkrage, sommmarfibbla, smörboll, svinrot INGREPP OCH PÅVERKAN Det är svag gödselpåverkan i stora delar av området, bestånd av ogräsmaskros, hundkäx, brännässla. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 245

247 NUVARANDE HÄVD Svagt i hela området. Har varit så under en längre tid vilket syns på förnafilt och sly. FÖRÄNDRING Objektet har vuxit igen kraftigt och minskat i värde. Det har gått från klass 2 till klass 3. Till området hörde tidigare ytterligare en halv hektar liknande hage men den har drabbats hårdare av igenväxningen och utgår. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME En igenväxande hagmark som trots det fortfarande har kvar ganska rik ängs- och hagmarksflora. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 246

248 106 HAGMARKER VID GRÖNERED Natúrtyp: Annan träd- och buskbärande hagmark Klassificering: Klass 3 Ekonomiskt kartblad: 6C 8b Storlek:1ha LANDSKAP Grönered ligger i Surtans dalgång i Marks kommuns allra nordligaste del. Dalgången är här ganska smal och vattendraget är relativt litet. Ravinbildningarna saknas och det lilla vattendraget rinner här fram över ett flackt, smalt och öppet, kultiverat landskap som omges av branta bergssluttningar. BESKRIVNING Hagmarken ligger i blockig och kuperad terräng med gamla terrasserade åkrar och berg som går i dagen. Trädskiktet är ganska tätt och består av björk, ek, sälg och al och mindre mängder tall och gran. Buskskiktet är glest och består av en och nyponros. Marken är mestadels frisk men i sluttande och steniga partier blir det torrt. I de torra partierna är kruståteln som dominerar vilket visar på en skuggtriviliserad fårsvingelgräshed. I fuktigare partier är det friskäng men den är oftast trivial eftersom den ligger på gammal åkermark. Mindre partier av tuvtåteläng finns också. Ängsfloran hittas i de torrare partierna mellan de äldre åkrarna om inte träden slutit sig för tätt. INDIKATORARTER FÖR NATURLIG FODERMARK Rikligt av gråfibbla och gökärt. Fåtal av slåtterfibbla och slåttergubbe. INGREPP OCH PÅVERKAN Svag till tydlig gödsling i hela området. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 247

249 NUVARANDE HÄVD Området betas och hävden är svag till måttlig. FÖRÄNDRING Objektet var tidigare en hektar större men den delen har blivit tomtmark och bortgår. I övriga delar var trädskiktet slutit sig tätare och hävden är svagare vilket har lett till utglesning av ängsfloran. SAMMANFATTANDE VÄRDEOMDÖME Området får sina värden dels från botaniska innehållet men även de kulturhistoriska spåren av exempelvis åkrar. Högt värde. Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 248

250 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 249

251 DEL 3 Figur 17: Utsikt vid Freabygd (objket 77). Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 250

252 FÖRTECKNING ÖVER OBJEKTEN 1 BETADE ÅMADER VID VESELÅNGEN FD ÖPPEN HAGMARK OCH SLÅTTERÄNGSFRAGMENT VID BACKA FD HACKSLÅTT OCH HAGE VID BOSTEBYGD ÖPPEN, FÅRBETAD MARK VID HÖKÅS ÄNGAR OCH HAGAR VID NOCKAKULLA FD LITEN HACKSLÅTT VID MÅKÅSEN VID HÖGSJÖN ÖPPEN HAGMARK VID SJÖLID VID SVARTASJÖN HAGMARKER VID SPELEBO OCH DUNKARED LITEN FD SLÅTTERÄNG VID ÖVRE SKÅREBO LITEN FD. HAGMARK VID ISTORP FD LITEN HACKSLÅTT VID BÅLABYGD HAGAR OCH HACKSLÅTT VID VALLSÅS HACKSLÅTT VID LUNDEN I ÄLEKULLA EKHAGE VID BJÖRNÅS BLANDLÖVHAGE VID RÖSÅSVÄGEN ÖPPEN HAGMARK VID RÖSÅS TRÄD- OCH BUSKBÄRANDE HAGMARKER VID HOLMEN BJÖRKHAGAR VID ANABÄCKSHULT HAGMARK VID MÖRKA TJÄRN SÖTVATTENSTRANDÄNG OCH HAGMARKER VID NABBARED BUSKRIK FD UTMARK VID MJÖSJÖN LITEN LÖVHAGE VID HINNAREDHULT BETAD KULLE VID HYLTENÄS ÖPPEN BETESHAGE VID HJORTNÄS FESTPLATS HAGMARKER VID GETABO SÖTVATTENSTRANDÄNG VID SANDSJÖN HACKSLÅTTFRAGMENT VID LERBÄCK LÖVHAGAR VID SÄVSERED EKHAGE VID NEDRE KÄRRA SLÅTTER- OCH BETESMARKER VID GUNBJÖRNSTORP ÖPPEN BETESMARK OCH IGENVÄXANDE HAGMARK VID SLÄTTHULT BETESLANDSKAP VID BACKA TORESTORPSÅN VID STRÖMMA EKHAGAR VID BOCKSHULT HACKSLÅTTSFRAGMENT OCH SLAGNA ÅKRAR VID LÅNGÅS FD. HACKSLÅTTSFRAGMENT VID RYGGA KVARN ÖPPEN BETESMARK VID SURTEBY BETAD BRINK VID TÖRESTORP EKHAGE OCH ÖPPEN BETESMARK VID VÄSTERGÅRDEN, HULATORP BETAD RAVIN VID SÄTER LEKVAD ÖPPEN BETESMARK VID BINKARYD BJÖRKHAGE VID DESAREHULT ÖPPEN HAGMARK VID SPÅNGADALEN BLANDLÖVHAGAR VID HULT, SKALLARED OCH RAMSHOLMEN ÖPPEN HAGMARK VID UDDARED ÖPPEN HAGMARK VID ÅLBÄCK ÖPPEN HAGMARK VID LINDHULT BLANDLÖVHAGE VID BJÖRKESBACKA LITEN FD. BJÖRKHAGE VID GRANKILEN BJÖRKHAGAR VID KLEVEN, ABORRHULT OCH BRATTÅSEN Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 251

253 51 BJÖRKHAGAR VID STRIXBOL BETADE BRINKAR VID HEDE BETAD RAVINARM VID STOREGÅRDEN SURTAN FRÅN DUNEVAD TILL MJÄLLBY BETAD RAVIN VID UDDATORP HAGMARKER VID RANAGÅRDEN DALAGÅRDEN I MJÄLLBY SÖRVILGÅRDEN BETESLANDSKAP VID DALA, SYLTERED OCH BERGHEM HAGMARK VID SKOGUM BETAT RAVINSYSTEM SÖDER OM DALA FD. LITEN BETAD RAVIN VID PERSGÅRDEN BETADE RAVINER LÄNGS SKRÅLABÄCKEN VISKANS BRINKAR VID ASSBERG BETAD RAVIN VID VELINGSTORP EKHAGE VID ÖRBY ÖRESTENS HAGE BETESMARKER VID FAGERSBERG HAGMARKER VID KÖLVARP BJÖRKHAGE VID HUNNARYD ÖPPEN HAGMARK VID EKÅSEN BETAD ÅBRINK SYDOST OM BLÅSÅS LITEN STRANDBRINK ÖSTER OM HEDE HÄLLMARKER MED ENBUSKAR VID GETKULLA BETADE RAVINER SYD MÖLNEBACKA BETADE ÅMADER OCH RESTYTOR VID GUNNERHULU BJÖRKHAGAR VID FREABYGD SÖTVATTENSTRANDÄNG VID STÄMMEMAD EK- OCH BJÖRKHAGAR VID BASTERÅS FD BJÖRKHAGE VID SKÅRHULT FD HACKSLÅTT VID LAMMÅSEN HAGMARK VID LINDÅSEN FD HAGMARKER VID NEDRE BORGHULT FD HACKSLÅTT OCH BETESMARKER VID ENEBERG VARIERANDE BETESMARKER VID TYVIK ÖPPNA HAGMARKER VID BACKEN FD. HACKSLÅTT OCH HAGMARK VID GRIMMERED HACKSLÅTT SÖDER OM GRIMMERED EKHAGE VID GUNNLERED BETADE RAVINER SÖDER OM HULTA HAGMARK VID SMEDAGÅRDEN FD. ÖPPEN HAGMARK VID HÄRKILA BETESMARKER MELLAN HÄRKILA OCH HEDE EKHAGE VID VÄSTERGÅRDEN I BJÖRLANDA BETAD RAVINSLUTTNING SÖDER OM VÄSTERGÅRDEN SÖTVATTENSTRANDÄNG VID HÄRSJÖN ÖPPNA BETESMARKER VID STORA HÖKÅS HAGMARK VID VIKMANS SÖTVATTENSTRANDÄNGAR VID STORA OCH LILLA ANSEREDSSJÖN BLANDLÖVHAGE VID FINABO HÄGGÅN VID FRITSLA TYNGSRYDS OCH RAMSLÄTTS MADER Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 252

254 103 HACKSLÅTT OCH HAGAR VID BOTTNEN FD HACKSLÅTT OCH BJÖRKHAGE VID HÄSTEBACKA HAGMARK VID ÖSTERGÄRDET HAGMARKER VID GRÖNERED Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 253

255 ÖVERSIKTSKARTA ÄNGAR OCH HAGAR I MARKS KOMMUN Ur Ängar och hagar i Marks kommun, Länsstyrelsen 1990:9 Ängar och hagar i Marks kommun, 2004, Magnus Bertilsson Sida 254