Rurban Planning Talks
|
|
- Lars-Erik Bergman
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rurban Planning Talks 2018
2 Rurban Planning Talks Magasinsgatan Mariestad info@dacapomariestad.se Redaktör: Nils Björling Grafisk form: Anna O Söderström, Textredigering: Carin Söder, Foto/illustration: Sid 5, 61 Anna O Söderström, sid 7, 39, Nils Björling, sid 15 Nordregio, sid 19 Heiko Droste, sid 25 Ann Legeby, sid 29 Per Pixel Petersson, sid 35 Karin Rehnström. Tryck: Billes, Göteborg, 2019 Rurban Planning Talks 2019 Rurban Planning Talks är en dialog mellan akademi och planeringspraktik för att klargöra de problem som pågående urbana och regionala omvandlingar medför. Vi vill utveckla och diskutera de samhällsutmaningar, konflikter och möjligheter som uppstår i skärningspunkten mellan landsbygd och stad. Fokus är alla de kommuner som rymmer både landsbygder och städer, och deras gemensamma arbete för hållbar utveckling. ARRANGÖRER: Dacapo Mariestads Chalmers Stads och kommunhistoriska institutet FINANSIÄRER: Västra götalandsregionen Skaraborgs kommunalförbund Grevillis fond 2
3 VARFÖR RURBAN PLANNING TALKS? I stort sett alla svenska kommuner och regioner har centralort(er), mindre tätorter och landsbygder samlade inom en och samma administration. Den kommunala och regionala utvecklingen fokuserar dock ofta på staden och dess koncentration av människor, tjänsteföretag och konsumtion. Många landsbygder har svårt att utvecklas i samspel med städerna, inom ramen för samma kommun och region, eftersom stad och land historiskt har haft olika utgångspunkter för sin organisation. Även inbördes kännetecknas kommuner och regioner därför av en ojämn fördelning av resurser och uppmärksamhet. Samtidigt krävs ett utvecklat kretslopp, både mellan stad och land och mellan olika näringar, för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. De senaste åren har konflikterna mellan stad och land diskuterats allt mer i termer av urbana normer och urban dominans i samhällsutvecklingen. Kritiken växer mot centraliseringen liksom mot urbaniseringens fokus på ett fåtal storstäder som utgångspunkt för regionala och nationella utvecklingsstrategier. Även i studier kring hållbar utveckling ligger fokus regelbundet på storstadsregionerna. När investeringar prioriteras till ett fåtal platser och större städer kan det få negativa konsekvenser för mindre orter och landsbygden. Många kommuners förmåga att forma sin framtid har kraftigt försvagats, inte minst på grund av att lokala resurser som är svåra att överföra till ekonomiska värden inte finns med i planeringen. Samtidigt saknar vi tydliga begrepp för att formulera själva problemen. Det är oklart vad som egentligen definierar landsbygd och stad, liksom hur små och mellanstora städer samt landsbygder formas utifrån föreställningar om en allt mer likriktad urban kultur och dess rumsliga resultat. I en polariserad diskussion om stad och land blir de mindre orternas roller därför otydliga. Det saknas dessutom kunskapsunderlag och ett gemensamt språk för att analysera samspelet mellan landsbygd och stad det rurbana. Vi behöver peka ut trovärdiga riktningar framåt, vidga spektrumet av förändringsalternativ och stärka förmågan till en långsiktigt hållbar utveckling. 4 5
4 Rurban mångfald INTRODUKTION TILL RURBAN PLANNING TALKS 2018, NILS BJÖRLING I förberedelserna inför årets introduktion tänkte jag tillbaka till mars 2017, när vi genomförde Rurban Planning Talks för första gången. Inledningen från det tillfället är på många sätt lika relevant nu som den var då. Inte för att vi inte kom någonstans den gången, utan för att frågeställningarna finns kvar. Även nu har vi ambitionen att skapa förutsättningar för samtal mellan akademi och praktik, och även nu ser vi att det saknas kunskap för att hantera den dubbelhet mellan stad och land som kännetecknar de flesta svenska kommuner. Inom den fysiska planeringen saknas det ett språk för att beskriva samspelet mellan samhälle och natur. Vår lagstiftning och praxis kring planering behöver också utvecklas, för att kunna hantera de lokala, kommunala och regionala skillnader som vi ser mellan och inom svenska regioner. Det urbana dominerar fortfarande i diskussionen om den hållbara och framgångsrika samhällsutvecklingen, vilket riskerar att exkludera en större mångfald av livsmiljöer. Inför årets Rurban Planning Talks ordnade vi ett för-seminarium. Där kom en stor del av diskussionen att handla om vad det rurbana är hur vi kan definiera det. Jag ska direkt erkänna att när vi skapade Rurban Planning Talks hade vi ingen definition. Vi slog helt enkelt ihop orden rural och urban för att kunna kommunicera. Samtidigt såg vi att det i det lokala/kommunala/regionala planerings- och utvecklingsarbetet, bland annat i Mariestad och Skaraborg, fanns möjlighet att tänka bortom rådande kategoriseringar. De sammanhang som finns här skulle kunna ses som hybrider av stad och land, och ett utökat samspel mellan tätorter och landsbygd skulle kunna synliggöra en större rikedom på den kommunala/regionala
5 kartan. Det skulle ge ett nytt perspektiv som inte försökte ordna allt utifrån stad och land utan gav större handlingsutrymme att kombinera förutsättningar, resurser och potential. Så jag vill förmedla bilden av det rurbana som ett prisma, ett synsätt som bryter upp gamla frågor i flera nya. Kortfattat är det för mig mycket mer intressant att se vad begreppet kan göra än vad det är. Samtidigt finns det så klart en teoretisk bakgrund kring begreppet och det har använts tidigare. En sökning på rurban ger en mängd olika definitioner som på olika sätt försöker sortera in sig mellan stad och land, som stadens respektive landsbygdens randzoner och hybrider. En särskilt intressant användning är när begreppet skrivs R-urban av arkitekten, aktivisten och urbanteoretikern Doina Petrescu. Begreppet syftar då till att beskriva behovet av ett motstånd; R som i resistance i förhållande till den urbana omvandlingen. Petrescu menar att dagens urbana samhällsutveckling minskar människors handlingsutrymme att påverka den egna livsmiljön, och att den distanserar oss från centrala frågor som matproduktion och klimatpåverkan. Jag lutar mig gärna mot denna tolkning av begreppet. En stor del av förra årets samtal handlade om hur en övergripande urban norm begränsar samhällsutvecklingen på landsbygden och i de delar av städerna som inte ryms inom den snäva bilden av en tät och funktionsblandad stad. Det urbana tolkningsföreträdet dominerar samhällsutvecklingen och gör den opolitisk eftersom möjligheterna att utveckla samhället i en annan riktning inte syns. Andra tolkningar och geografier döljs så att säga av samhällsnormen. En tredje definition av rurban är en aning mer abstrakt; jag har själv försökt förstå den under det gångna året. Den kommer från den marxistiska sociologen Henri Lefebvre, som vid ett tillfälle i sin ganska omfattande textproduktion använder ordet. I kapitlet Stad och landsbygd från boken Staden som rättighet, skriven 1968, lånar han begreppet från geografisk forskning. Lefebvre har genomfört omfattande studier av hur den moderna och industriella utvecklingen påverkat landsbygder och städer. I kapitlet menar han att en industriell rationalitet för tillverkning och produktion slår sönder tidigare skillnader mellan städer och landsbygder. Istället skapas enligt Lefebvre en ny rurban logik. I kapitlet beskriver Lefebvre hur förhållandena och maktrelationerna mellan stad och land samt inom städer och landsbygder historiskt har varit under ständig förändring. I det västerländska feodala samhället var det adeln som styrde över de framväxande städernas handel och hantverkare. I Skaraborg kan vi se De la Gardies inflytande över Lidköping som ett exempel. Men adelns övertag leder till motreaktioner och till att en borgarklass växer fram. Här är Genua, Sienna och Venedig exempel på stadsstater som styrt den omgivande landsbygden. Lefebvres ambition är att använda begreppet rurban för att synliggöra hur industrialiseringen bidrar till att sudda ut historiska skillnader i produktion och kultur mellan stad och land. De rumsliga maktrelationerna förändras, både mellan stad och land och inom städer och landsbygder. På landsbygden innebär industrialiseringen att relationen mellan markägande bönder och drängar, pigor och dagarbetare förändras. Gamla hierarkier byts mot nya när industrialiseringen ger många människor egen försörjning och ny frihet. I staden medför industrialiseringen att skråkultur och hantverkstradition ersätts av nya industriella och kapitalistiska produktionslogiker. Även här förändras alltså tidigare hierarkier. Det som enligt Lefebvre blir kvar när tidigare urbana och rurala kulturer antingen slås samman eller ersätts av en industriell produktionslogik är en grågrön, rurban smet. En ganska odefinierad gröt som för övrigt rimmar väl med hur det känns att säga rurban det är ett rätt så fult ord, ganska svårt att säga och Outlook autokorrigerar hela tiden till turban. Hur som helst industrialiseringen för framför allt med sig en tilltagande migration till städerna. Med andra ord leder den rurbana, industriella utveckling som Lefebvre pekar på också till en urban dominans i samhället. En industriell rationalitet tenderar även att leda till skalförändringar både lokalt och på en regional respektive nationell skala. När den rumsliga förändringen följer samma överordnade rationalitet likriktas den. Vi ser fortfarande idag hur den fysiska miljön ser mer eller mindre likadan ut i alla svenska kommuner. Det gäller både i städerna och på landsbygden; vi har likadana bostadsområden, villaområden, handelsområden, skogar och åkrar. Utifrån denna förståelse av begreppet är det intressant att ifrågasätta om en rurban logik en rurban rationalitet är något att eftersträva. Det är här jag tycker att bilden av gräs på en äng är intressant och det är också utifrån denna likriktning som vi har utvecklat årets tema: Rurban mångfald. Olika grästyper kan användas för att illustrera vårt begrepp. I det perspektivet ser vi det rurbana som ett sätt att vidga vårt spektrum av livsmiljöer, att inkludera olika hybrider av stad och landsbygd samt att utgå från en holistisk syn på samhälle och natur. På en äng med gräs finns många kvaliteter, färger och, gissningsvis, smaker. 8 9
6 Arternas skillnader attraherar olika djurarter och fyller varierande funktioner. Variationen visar på mångfald och på betydelsen av att det finns många typer av gräs. De olika gräsen svarar också mot varierande förutsättningar, vilket inte minst deras rotsystem visar. De med djupa rötter tål torka bra andra som har grunda rötter behöver å andra sidan endast lite regn för att börja växa igen. För mig synliggör detta samspelet mellan process och form. Om vattennivån stabiliseras under en längre tid eller om gräset klipps till en viss nivå kommer mångfalden att minska. Det begränsar i sin tur möjligheterna att hantera oväntade förändringar, exempelvis den gångna sommarens torka. Årets tema, Rurban mångfald, vill starta ett samtal om detta samspel. Dels utifrån rurban mångfald som ett spektrum av olika livsmiljöer, dels utifrån perspektivet rurban likriktning och vilka konsekvenser som en dominerande norm får för mångfalden. Samtidigt behöver vi vara varsamma när vi för över liknelsen med gräs till olika samhällsstrukturer. Naturen är i flera avseenden extremt brutal vid en kris kan en art slås ut helt och hållet. Vi behöver därför även utveckla ett resonemang om rumslig rättvisa. En klassisk bild för detta är att föreställa sig tre personer som står vid ett plank och försöker se över hindret. Endast en är tillräckligt lång för att lyckas. Utifrån ett jämställt perspektiv får de tre personerna lika höga lådor att stå på. För den kortaste personen räcker det dock inte med en låda personen kan ändå inte se över. Samtidigt når den längsta personen onödigt högt. Utifrån ett rättviseperspektiv skulle den längsta kunna dela med sig av sin låda till den kortaste, så att alla tre ser över planket. Även detta resonemang går att tillämpa på bilden med gräs. Vi behöver då ställa frågor om det finns gräs som inte ens är med på bilden, eller om vissa gräs behöver stå tillbaka för att ge plats för andra. För att vidga den här diskussionen så att den inte blir för likriktad har vi bjudit in ett antal forskare och praktiker som på olika sätt kommer att tala om de här frågorna. Talarna har studerat mosaiken av olika geografiska sammanhang och kommer att ge en historisk belysning, visa effekterna av att arbeta med olika skalor respektive perspektiv i planeringen och har gjort saker utan att först be om lov. Målet är att ge förutsättningar för en konfrontativ dialog mellan oss alla som deltar. Med det menar vi att vi istället för att söka konsensus vill synliggöra skillnader och alternativ och därmed göra frågorna politiska. Vi vill inte svara på gamla frågor, vi vill ställa nya frågor och möta de frågorna med nya svar. Med den målsättningen börjar vi
7 Geografiska och historiska utblickar Talk 1
8 Det rurbana Norden träder fram MOA TUNSTRÖM Jag brukar säga att staden inte finns åtminstone inte som en avgränsad, tydligt definierad rumslig kategori. Det som finns är berättelser, bilder och diskurser om staden och vad den ska vara idag. För planeringen är det kommunen snarare än staden som är den centrala rumsliga kategorin. Flera urbanforskare har på liknande sätt pekat på hur traditionella kategoripar som stad/land, innerstad/förort, urbant/ ruralt håller på att lösas upp och blandas samman. Gränserna mellan dem är svåra att se. Och vad är egentligen en urban livsstil? I Sverige kan vi konsumera nästan samma varor var vi än befinner oss, se samma filmer och läsa samma tidningar. Oavsett om du bor på landet eller i en stad kan du resa utomlands eller arbeta som exempelvis revisor, konstnär eller vårdbiträde. Det är helt enkelt svårt att dra någon absolut gräns mellan stad och land, eller mellan en urban och en rural livsstil. Jag säger inte att det inte finns skillnader, men de är i alla fall inte alldeles uppenbara för oss. Det finns således ett behov av att kunna prata om blandformer. För att inte fastna i de gamla kategorierna eller i föråldrade associationer behövs begrepp för stad-/landhybrider, mellanrum och mellanland. Och för att inte enbart ställa städerna som tillväxtnoder emot platser som i detta perspektiv inte tycks präglas av ekonomisk tillväxt behöver den traditionella stad-/landhierarkin brytas. Samtidigt behöver forskare och samhällsplanerare naturligtvis fortfarande kunna göra rumsliga analyser av samhällsutveckling och planering, för att på så vis få syn på rumsliga förutsättningar och mönster. Kanske kan»det rurbana«då vara till hjälp? För mig betecknar begreppet rurban just dessa platser mittemellan, eller platser som präglas av motsägelsefulla tendenser, exempelvis samtidig ut- och inflyttning eller urbana livsstilar i rurala strukturer
9 Men även om staden inte finns så finns det en stark urban diskurs. Där är den kompakta och blandade staden idealet och lösningen på många utvecklingsproblem. Det finns också en dominans av storstadsperspektiv i urbanlitteraturen och den akademiska stadsdiskussionen. Denna dominans handlar i hög grad om segregation och social rättvisa i mångkulturella storstäder, om megastäder med stora socioekonomiska klyftor och befolkningstryck samt om en urban offentlighet som försvagas och privatiseras. Utvecklingen i Norden ser inte helt annorlunda ut, men sker i mindre omfattning och tar avstamp från en ännu relativt närvarande nordisk välfärdsstat. De nordiska städerna är inte megastäder eller europeiska metropoler. Det finns en poäng i att undersöka utvecklingen i just nordiska städer och regioner, på grund av gemensamma faktorer som storlek, klimat och geografi, urbaniseringsprocess, planeringssystem och välfärdsmodell. Ytterligare ett argument för att nordiska små och medelstora städer är intressanta är att kategorierna stad/landsbygd eller urbant/ruralt är svåra att använda i sammanhang där en ort stämmer in på flera kategorier. En och samma ort kan betecknas både som exempel på stadsplanering för att skapa»urbana kvaliteter«, som en nod i en regional strategi och som lidande av en demografisk glesbygdsproblematik. Men ska mindre städer betraktas som stad eller landsbygd, som centrum eller periferi? Och vad får användningen av dessa beteckningar för konsekvenser för politik och praktik? Hur bör de definieras? Städer kan definieras utifrån form, storlek och funktion, man kan mäta natt- och dagbefolkning, tätortsbefolkning eller kommunbefolkning. Dessutom kan befolkningsutvecklingen över tid göra att två små tätorter växer ihop till en större, och stadsregioner kan bestå både av flera tätorter och av flera kommuner. Detta komplicerar bilden ytterligare. Ibland används enheten funktionell region just för att fånga dynamiken och relationerna mellan stad och omland. Är staden exempelvis en inpendlingsort eller ligger den nära en större stad och fungerar därmed mer som en förort än som en småstad? Rymmer den affärer, restauranger, företag, ett levande centrum och/eller tillgång till utbildning? I skrivande stund ägnar Nordregio en del uppmärksamhet åt just kategorin små och medelstora städer i Norden. Ett försök att förstå den kategorin har kommit att bli ett statistikarbete som utgår från så kallad rutnätsdata. Det är vanligt att befolkningsmängd mäts på kommunnivå och illustreras på kartor där länderna är indelade i kommuner. Den uppdelningen riskerar dock att dölja just de variationer som finns inom en kommun, exempelvis flyttning mellan kommunens större och mindre orter, daglig pendling över kommungränser samt de olika regionala funktioner och roller som orterna har och som påverkar deras befolkningsutveckling. Nästan alla kommuner i Norden kan sägas vara både urbana och rurala. Med rutnätsdata, det vill säga befolkningsdata som redovisas utifrån 1x1 kilometer stora landrutor, kan just detta synliggöras. Nordregio har nu sammanställt Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands tillgängliga rutnätsdata för befolkningen mellan 2008 och Tack vare det kan vi visuellt se vad som har hänt befolkningsmässigt i Norden under den perioden. Vi kan dessutom zooma in och ut på kartan och på så vis hitta just de blandformer och motsägelsefulla tendenser som kan betecknas som rurbana. Vi kan också se mer exakt var Norden växer respektive krymper. På längre sikt kan man tänka sig att vi kan etablera nya kategorier som, bättre än stad/land respektive kommun, beskriver just Nordens rumsliga utveckling liksom de små och medelstora städernas funktioner och relationer. På kartorna kan vi exempelvis se städernas utglesning, urbaniseringsprocesser, befolkningsutveckling vid kommungränser samt de skillnader inom kommuner som annars döljs i administrativa data. Här framträder också mönster av samtidig tillväxt och krympande befolkning inom en stad, ort eller kommun. Dock visar bilderna förstås inte en helt slumpartad eller oväntad utveckling istället är de ett sätt att åskådliggöra samhällsplaneringens rumsliga konsekvenser. I några rutor har det byggts nya bostäder, i andra finns bostäder som inte är attraktiva. Städer växer ut längs med effektiva transportleder, vilket kan skapa tydliga kopplingar även mellan orter som är åtskilda av en kommungräns. Det rurbana Norden träder således fram. Moa Tunström Fil dr i kulturgeografi och forskare på Nordregio i Stockholm. Hennes forskning har handlat om nutida stadsplaneringsdiskurser i idédebatt, praktik och utbildning samt om det sociala i hållbar stadsutveckling. På Nordregio arbetar hon bland annat med frågor som rör stadsutveckling och planeringsutmaningar i små och medelstora städer i Norden
10 Svenska städers mångfald i ett historiskt perspektiv HEIKO DROSTE Den svenska diskussionen om städernas mångfald tar ofta avstamp i en förtätning av funktioner som en»över tiden och ytan intensiv och mångskiftande markanvändning med inriktning på transaktioner och kommunikation i kontakt med omgivande landsbygd och med andra städer«(nationalencyklopedin). Denna definition kan användas för att beskriva den svenska statens sätt att använda sig av städer. Från och med 1500-talet började staten alltmer att kontrollera städernas självstyre och utveckling genom att tilldela tydliga funktioner för rikets ekonomi och förvaltning talets regeringsformer introducerade dessutom ett länsväsende (1634), där städerna ingick i landshövdingens ansvar. Enligt denna modell skulle städerna fungera som mellanhand i en regional ekonomisk organisation som i mångt och mycket byggde på förädling av naturresurser och framväxt av en tidig tillverkningsindustri. De hade många uppgifter kring sociala frågor men få inom kulturen. Städerna hade sällan militära funktioner och få förfogade över institutioner inom högre utbildning. Utrikeshandeln centraliserades i Stockholm, som växte på andra städers bekostnad. Denna politik var i det stora hela ett misslyckande. Städerna växte inte och som centralorter för den omgivande landsbygden hade de få funktioner var Sverige urbaniserat endast till 15 procent. Denna bild förändrades först med järnvägen och Sveriges sena industrialisering. Omvandlingen ledde först och främst till att köpingar och municipalsamhällen 18 19
11 grundades. På dessa orter utgjorde industri och järnväg ofta centrum för staden. Urbaniseringsgraden växte snabbt 1960 var den 80 procent men få nya städer tillkom. Många tätorter hade dessutom ett begränsat antal funktioner. På och 1970-talet förändrades återigen vad som betraktas som stad. Välfärdsstaten introducerades då, medan staden som administrativ enhet försvann. Välfärdsstaten skapades i form av hundratals tätorter med stadsliknande bebyggelse och stadens funktionalitet. Samtidigt revs och förvandlades existerande tätorter. Förvaltning och handel flyttade in till städernas centrum, medan bostäderna förlades till förorterna. Den deindustrialisering som inleddes på 1960-talet var också början på en deurbanisering. Sedan dess sker inflyttning till städerna för det mesta från andra städer. Den postindustrialiserade staden, den ombyggda välfärdsstaten, har dessutom tappat sina viktigaste ekonomiska funktioner. Produktionen försvinner från staden och återfinns numera framför allt utanför stadens centrum, precis som handeln. Dessa funktioner är fortfarande en del av kommunens ekonomi, men tillhör inte staden om vi definierar den utifrån dess förtätning och diversitet. Utvecklingen blev möjlig i och med att den infrastruktur som hade skapats för att försörja staden också kunde användas för att tömma den. Med andra ord: Våra städer är tomma. Det som idag återstår är ofta stora torg som inte går att använda och som separerar stadsdelarna. Många städer är beroende av turism och turisterna verkar gilla tomma städer med parker och gott om plats. Av den anledningen liknar städernas centrala delar friluftsmuseer, med många kaféer och secondhandbutiker. Vid sidan av den sociala omsorgen saknas ofta tydliga funktioner. Det sociala tar dessutom väldigt mycket energi utan att kunna aktivera medborgarna i politiken. Istället har antalet politiskt aktiva medborgare sjunkit dramatiskt och fortsätter att göra det. En växande del av den statliga förvaltningen har dessutom centraliserats till huvudstaden och lämnat övriga delar av Sverige detta trots alla symbolåtgärder kring utplaceringar. Det kulturella spelar i en internationell jämförelse en obetydlig roll när det gäller att definiera staden. Biblioteket är den enda kärnuppgift som är förpliktande. Kulturbudgetarna motsvarar kommunens kaffekassa. Mångfald alltså förtätad diversitet ser annorlunda ut. Enligt mig är ett av de största problemen att idén om städernas funktioner fortfarande är en del av den statliga strukturen och inbakad i den statliga administrationen. Det är inte bara det att svenska städer ser förbryllande lika ut och det är ingen slump att de gör det. Städernas funktion verkar sitta kvar i gamla strukturer utan att kunna påverkas politiskt. Sveriges politiska institutioner, landstingens överordnade funktioner och centralstatens myndigheter har i många fall funnits i flera århundraden. Detta beskrivs ofta som något positivt, ett vinnande koncept som står för stabilitet. Men det kan också uppfattas som ett system som har svårt att hitta nya svar eftersom dess institutioner är skapade för att svara på samma gamla fråga om statens resursuttag och samhällets förvaltning. Många städer är först och främst administrativa strukturer med syfte att lösa de sociala uppgifter som finns i samhället. Det räcker inte. Heiko Droste Professor i stadshistoria, föreståndare för Stadsoch kommunhistoriska institutet vid Stockholms universitet. Institutet har till uppgift att undersöka i synnerhet svenska städers och kommuners historia, och finansieras av SKL. Forskningsintressen är, vid sidan av den förmoderna stadshistorien i Sverige och Norra Europa, främst medie- och kommunikationshistoria, diplomati och historiebruk
12 Mötet mellan lokala och regionala perspektiv Talk 2
13 Kan utvecklingen av det rurbana öka mångfalden av livsmiljöer? ANN LEGEBY På senare tid har man i Sverige fokuserat mycket tydligt på att utveckla de tre storstadsregionerna. Förtätning har också varit ett mantra i planeringssammanhang det senaste decenniet. Trots detta har den faktiska utvecklingen i många fall lett till fortsatt utglesning och spridning av bebyggelse och befolkning. Denna sorts utveckling framstår många gånger som mindre hållbar eftersom beroendet av storstaden fortfarande är starkt. Jag arbetar just nu med bland annat följande frågor: Vilken roll spelar stationssamhällen i detta sammanhang? Vad skulle hända om vi satsade på att bygga i lägen som ligger längre ifrån storstaden men i nära anslutning till ett miljövänligt och kollektivt transportsätt som tåget? Och vad skulle en sådan satsning i sin tur betyda för möjligheterna att vitalisera andra närliggande orter och omgivande landsbygder? Med utgångspunkt från olika definitioner av begreppet rurban framträder även andra intressanta aspekter att diskutera exempelvis hur svenska stationssamhällen fungerar i relation till»sovstäder«eller»pendlingsorter«. Stad/land-relationen är något som planering och stadsbyggande har adresserat i många omgångar. Utifrån exempel som Ebenezer Howards trädgårdsstad, egnahemsrörelsen och grannskapsenheten i Sverige ser vi hur relationerna mellan 24 25
14 stad och land har varierat över tid. Under lång tid har det i planeringsdokument funnits ett driv mot ett slags renässans för staden, men som jag ser det är det inte storstaden utan snarare småstaden som åsyftas. Vurmen för småstaden blir tydlig i den kritik som förts fram emot ensidiga bostadsorter där befolkningen jobbar någon annanstans. Sådan kritik blossade bland annat upp i samband med att tidigare bostadsministern Peter Eriksson och regeringens samordnare Johan Edstav lanserade idéer om att bygga»nya«städer invid järnvägen. I forskningsprojektet Samskapande samhällsplanering för energieffektiva och hållbara stationssamhällen har vi specifikt intresserat oss för att utforska just hur befintliga västsvenska stationssamhällen kan utvecklas för att bli mer hållbara. Vi är då bland annat intresserade av att undersöka vilken form ett sådant samhälle skulle kunna få. Vi lyfter bland annat fram närheten till själva stationen och till den övriga samhällsservicen, samt ortens placering i en regional kontext. Om vi ser till Göteborgsregionens strukturbild framträder en regional tankemodell som bygger på en trädstruktur med Göteborg som kärna. Denna modell tenderar att förbise att många samhällen och orter snarare fungerar utifrån nätstrukturer, där kopplingar och relationer kan gå i många olika riktningar. Visst är Göteborg som stad oerhört viktig för regionen det ifrågasätts inte. Men att reproducera en idé om att allt måste riktas mot Göteborg kan hämma utvecklingen utanför storstaden. Det finns en risk att andra viktiga»tvärkopplingar«glöms bort, vilket också kan leda till att investeringar i dessa nedprioriteras. I Stenungsund finns idag tre stationslägen: Svenshögen, Stenungsund och Stora Höga (tidigare fanns ett även i Jörlanda). I Svenshögen bor personer, i Stenungsund och i Stora Höga personer. Jörlanda har invånare. Det kan låta som att dessa orter är i minsta laget för att ha tågstopp. Men det finns också ett omland med relationer till kommunen; här ligger exempelvis Tjörn, Orust, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Kungälv. I samhällsekonomiska kalkyler räknas ofta enbart invånarna i själva stationsorten som potentiella resenärer. I det här fallet finns dock många fler som skulle kunna ingå i den kategorin. Det vore därför bra att utvidga både modellerna för utveckling av hållbara stationssamhällen och kalkylerna för samhällsekonomisk lönsamhet. I Västra Götalandsregionen finns idag 100 befintliga stationer. Vilken potential finns att bygga i de mindre orterna, hur kan sådan byggnation bidra till regionens utveckling som helhet och hur kan det i sin tur avlasta Göteborg? I en sådan bedömning behöver man troligtvis väga in både stationssamhället och de kringliggande förutsättningarna. Översiktsplanen för Stenungsund anger 140 nya bostäder per år. Här är det helt tänkbart att addera även Orusts och Tjörns planerade byggnationer. Stenungsunds kommun betonar i sin översiktsplan att de vill sträva efter ökad diversitet. Här lyfts olikheterna fram och man skapar något att ta spjärn emot i den fortsatta utvecklingen. Det ger ett annat slags tankemodell än de mer generella modeller som vi känner sedan generalplanernas tid och som så starkt format de svenska stadslandskapen. Modellen är också annorlunda jämfört med de idéer om riktlinjer från UN Habitat eller de andra typer av generella utvecklingsinriktningar som präglar den regionala planeringen idag. Tar vi Svenshögen som exempel är närheten till stationen självklart viktig, men den behöver balanseras mot närheten till andra samhälleliga resurser. Rumsanalyser av Svenshögen visar tydligt på en mycket långsträckt form i nord-sydlig riktning inte en ort som har stationen i centrum. Istället framträder ett slags central huvudgata. Därmed kan man anta att det som hamnar nära detta huvudstråk också kommer att uppfattas som»nära«och vara mycket tillgängligt för människor i deras vardag då inräknat fler målpunkter än bara tågstationen. För att förstår hur olika rumsliga egenskaper och strukturer ger förutsättningar för socialt liv och sociala processer kan vi använda oss av teoretiska idéer om»foreground-background network«som utvecklats av Bill Hillier (2009) eller av»point line field«-resonemang utvecklade av Stan Allen (1999) och John McMorrough (2001). Med en sådan utgångspunkt öppnas ett helt annat tankesätt kring vilken form som kan vara hållbar för mindre samhällen. Om mobilitet inte ensamt får vara huvudmålet kan vi även utveckla bra lägen för fler verksamheter samt en form på bebyggelsen som kan stödja det lokala sociala livet. Referenser Allen, Stan. (1999), Points + Lines: Diagrams and Projects for the city. New York: Princeton Architectural Press. Hillier, Bill. (2009), Spatial Sustainability in Cities Organic patterns and Sustainable Forms. In Proceedings of the Seventh International Space Syntax Symposium, eds. Daniel Koch, Lars Marcus and Jesper Steen. Stockholm: KTH, p. 134:1-134:12 McMorrough, John. (2001), City of Shopping. In The Harvard Design School Guide to Shopping/Harvard Design School Project on the City 2, ed. by Chuihua Judy Chung, Jefferey Inaba, Rem Koolhaas, and Sze Tsung Leong. Köln: Taschen, p Ann Legeby Forskare och lärare vid KTH Arkitektur samt praktiserar inom planering och stadsbyggnad. Forskningen fokuserar på stadsbyggande i relation till segregation, stadsliv och jämlika livsvillkor, till exempel Dela[d] Stad i Göteborg, Jämlika livsvillkor och Kulturnärvaro i Stockholm. Ann är också ordförande i Föreningen för Samhällsplanering och har startat mentorprogram för unga i nordöstra Göteborg
15 Passar en rurban livsstil in i den regionala storstadsstrukturen? PER KRISTERSSON Klimatet förändras i rask takt i huvudsak på grund av människans beteenden. Det är en bra sak det som människan har orsakat kan också åtgärdas. Som regionplanerare är detta en viktig insikt eftersom planering är centralt för att åstadkomma förändring. Men med tanke på att denna planering ofta förutsätter förändring på individnivå behöver planeraren skapa förutsättningar för att sådana skiften ska kunna ske. Göteborgsregionen (GR) är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Regionen har dock regionplanerat i olika organisatoriska former sedan Regionplanering innebär att på en ganska översiktlig nivå försöka skapa bästa möjliga, och mellan olika sektorsintressen bäst avvägda, förutsättningar för regional utveckling. För att Göteborgsregionens invånare, företag, kommuner och så vidare ska kunna ta sitt ansvar för att hantera klimatutmaningarna har GR tagit fram en regional struktur. Tanken är att de förflyttningar som behövs ska kunna utföras så effektivt som möjligt både när det gäller utsläpp och nåbarhet för regionens invånare och näringsliv. Regionens strukturbild skapades av politiken genom gemensamma regionala överenskommelser
16 »Vi är överens om att vi tar ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar av den regionala strukturen och genom att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar.«rådslag Strukturbild för Göteborgsregionen Hållbarhet är ett komplext begrepp. Utgångspunkten för de regionala överenskommelserna var Brundtlandsrapportens tre förenade principer för hållbar utveckling: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala dimensionen. För att närma sig detta krävs insikt om från vilket perspektiv man betraktar sin roll i ett förändringsarbete. Är det utifrån regionens bästa, kommunens bästa eller trafikens sektorsintressen som jag betraktar klimatförändringarnas utmaningar, eller är det utifrån mina egna, egoistiska perspektiv? Oavsett vad svaret blir kan vi vara överens om att vi har ett enda jordklot och att vi måste ta både eget och gemensamt ansvar för att lösa de problem vi har orsakat. För att utveckla en region behöver vi mötas. Trots alla lösningar som internet, telefoni och mobilitet har gett oss i modern tid finns en överväldigande drivkraft att mötas fysiskt. 74 procent av Europas befolkning bor i städer på grund av att näringslivet och dess anställda blir alltmer specialiserade vad gäller utbildning, kompetenser och intressen. Konkurrensen leder till kluster av företag. Pendling för individen blir den moderna lösningen för matchningen på arbetsmarknaden. Förr kunde bonden bruka sin åker, industriarbetaren arbeta på bruket eller gruvarbetaren i gruvan. Närheten var viktig och diversifieringen låg. I dagens samhälle är staden den naturliga mötesplatsen för arbete, studier och handel. Man kan bo på skilda platser men möts i stadens varierade utbud av tjänster och möjligheter. Är det problematiskt att bo på landet? Absolut inte! Närheten till landsbygdens arbetstillfällen är absolut nödvändig när klimatutmaningarna ska hanteras. Det gäller både för dem som av olika skäl har valt att bo i staden och för dem som har valt att bo på landet. Däremellan finns inget motsatsförhållande. Det är dock ett problem att resor är en av de mänskliga aktiviteter som orsakar mest utsläpp av klimatgaser. Utsläppen sker antingen lokalt genom fossila bränslen eller någon annanstans genom elproduktion. Därmed är det avgörande för klimatet att anta att vi bör minska den onödiga mobiliteten. Det finns många sätt att minska vårt behov att resa. På kort sikt, för att snabbt hejda utsläppen, handlar det givetvis om att effektivisera fordonen. Det enklaste sättet att göra det är att minska utsläppen per capita, alltså inte per fordon. Att åka fem personer i en bil är alltid mer resurssnålt än att effektivisera bilens motor. 50 personer på bussen eller 800 på tåget är förstås än mer effektivt. På lång sikt, däremot, är det markanvändningsplaneringen som sparar resurser. Täta, gröna och regionalt uppkopplade samhällen, där det är möjligt att gå eller cykla för att hantera vardagslivet, är att föredra framför glesa miljöer. Genom gemensam infrastruktur, tåg, buss eller andra färdsätt kan de täta samhällena ge regional närhet. När vi planerar för resurssnålhet kan vi hantera både människans behov av möten och jordens behov, för att på så sätt kunna ge människan en boplats i framtiden. En rurban livsstil, alltså att bo på landet och arbeta, studera eller på annat sätt nyttja stadens utbud, ställer enbart till problem om detta val görs egoistiskt och utan ansvar för de klimatkonsekvenser som det orsakar. Per Kristersson Regionplanerare på Göteborgsregionen. Utbildad vid Göteborgs universitet till samhällsplanerare med inriktning på kulturgeografi. Per har under många år arbetat med regionala frågeställningar inom bland annat kollektivtrafik, infrastruktur, boende och miljö. Han har också deltagit i processerna kring regional planering i Göteborgsregionen, vilka ledde fram till en politiskt accepterad regional strukturbild. Göteborgsregionen är tills vidare regionplaneorgan
17 Platsutveckling Talk 3
18 Uddebo Hållbara platser JANNE KEMI Uddebo är en by i Vismans dalgång i Tranemo kommun. Dalgången har historiskt präglats av jord- och skogsbruk och Uddebo växte fram runt den textilindustri som etablerades i området under 1800-talet. Samhället var som störst på 1960-talet med cirka 400 invånare. Idag har Uddebo ungefär 300 invånare. Tidigare fanns här tågstation, skola, livsmedelsbutik och post, men under senare delen av 1900-talet flyttades den lokala servicen till Tranemo flyttade väveriet i Uddebo sin verksamhet till Kinna. Då började samhället alltmer att präglas av fallande huspriser, dåligt rykte och kriminalitet. Men de senaste åren har de låga huspriserna lockat en ny generation av människor till Uddebo människor som vill leva ett annat liv än det i storstaden. Många av dem som flyttat till Uddebo arbetar inom kultursektorn. Därför är Uddebo idag en ort som präglas av kultur, konst och musik. Det finns också en stark vilja att bli självförsörjande på mat och att skapa ett starkt föreningsliv. Invånarna har dessutom målet att utveckla delningsekonomi samt arbeta med kultur, kulturmiljö, byggnadsvård och att utveckla de byggnader och miljöer som finns i byn. Det gemensamma arbetet med att utveckla Uddebo började med ett visionsmöte De frågor som då diskuterades var: Vill vi göra något för att Uddebo ska bli en trevligare plats? Vad vill vi göra? Vill vi ta hand om Gula huset? Det så kallade Gula huset var tidigare kontor och lagerbyggnad för trikåfabriken som brann på 34 35
19 1950-talet. Restaureringen av detta hus har varit central för att bygga gemenskap i Uddebo. Idag finns en mängd olika verksamheter i huset, exempelvis utställning och försäljning, föreningslokaler, ateljéer och en så kallad freeshop där det går att byta saker med andra i byn.»medskapande«är det värdeord som präglar arbetet, och cirkulära modeller används för att dela saker. Idag finns flera föreningar som exempelvis driver bygdegård, det så kallade världshuset, cykelkök, makerspace, bilpool samt inköpsföreningen Storbönan, som är en ekologisk livsmedelsbutik. Byn har lagt ned mycket arbete på att söka bidrag och medel för landsbygdsutveckling. Under senare år har cirka 100 personer flyttat till Uddebo inga hus står längre tomma. Istället råder bostadsbrist och det är kö till förskolan. Uddebo får nu både nationell och internationell uppmärksamhet för sitt arbete och för det kultur- och föreningsliv som finns i byn. När en by upplever omfattande inflyttning förändras den. Risken finns då att de som bor i byn sedan tidigare upplever förändringarna som försämringar. Jag upplever dock reaktionerna i Uddebo som positiva de som bott här länge är glada över att hus som tidigare hade övertagits av kriminella nu befolkas av andra nykomlingar.»det är bättre med en fermenteringsfestival än att sälja knark«, resonerar de. Kommunikationen mellan dem som flyttat till Uddebo på senare tid och dem som bott i byn sedan tidigare har varit viktig. En Facebook-sida startades liksom Uddebobladet, en gratistidning som delas ut till alla hushåll. Uddebofestivalen har också spelat en viktig roll. Festivalen har blivit en återkommande aktivitet som utvecklar gemenskapen mellan byns invånare och dem som är intresserade av det lokala förenings- och kulturlivet. Ett av de projekt som Uddebo ingår i är Hållbara platser, som Västra Götalandsregionen driver tillsammans med ett antal mindre orter. Målet är att skapa förutsättningar för hållbar utveckling utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Arbetet sker inom näringslivsenheten och fokuserar på att ge förutsättningar för service och tjänster på mindre orter. På så vis vill man underlätta livet på landsbygden. I projektet utses lokala processledare. Dessa ledare tar tillsammans med lokalsamhället fram en nulägesanalys och kartlägger de lokala förutsättningarna utifrån både kulturaktörer och ekonomisk verksamhet. Utifrån kartläggningen formuleras sedan en lokal handlingsplan som styr arbetet och används för uppföljning och utvärdering. Fokus är ett samhällsutvecklande perspektiv utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Framgångsfaktorerna i Uddebo handlar om att det finns ett gemensamt arbete och en gemensam sak att samlas kring. Utifrån detta kulturfokus finns många eldsjälar, många viljor och flera projekt kort sagt ett stort humankapital som driver arbetet tillsammans. Målet med Hållbara platser är att visa att det går att leva och verka i en liten ort på landsbygden och att arbetet kan leda till rikare mångfald och mångkultur. Uddebo vill visa att det går att leva på ett annat sätt än i de större städerna ett enklare liv med annorlunda prioriteringar, mindre stress och mer tid. I samarbete mellan regionen och det lokala samhället går det att hitta gemensamma intressen att utvecklas kring. Tack vare projektet går det också att organisera arbetet samt sprida metoder och erfarenheter till andra platser. Många gånger är gensvaret»oj, går det att göra så här också?«. Janne Kemi IT-strategen som flyttade ut på landet för att leva det enklare livet. Tror på digitalisering som ett sätt att öka diversiteten på landsbygden. Driver platsutvecklingsprojekt i Uddebo och Limmared (Tranemo kommun) med syfte att utveckla metoder för hållbara platser, medbestämmande samt nya arbetssätt för att möjliggöra att bo och verka även på mindre orter
20 Rurbana nyckelprojekt lokal utveckling i Mariestad NILS BJÖRLING I många svenska kommuner finns behov av att förändra den fysiska miljön, men också begränsningar för vad som går att ändra. Svårigheterna beror på resursbrist, på stelhet i kommunens organisation eller på bristande samverkan mellan olika aktörer. Jag har studerat de här utmaningarna som rumsliga inlåsningar eftersom begränsningar i att förändra den fysiska miljön också begränsar möjligheterna att anpassa eller omorganisera samhället efter nutida och framtida behov. Det går att se dessa miljöer som sköra stadslandskap eftersom de rumsliga inlåsningarna skapar bräckliga förutsättningar för individers och samhällets utveckling. Rumsliga maktrelationer riskerar att reproduceras och förstärkas. Samtidigt är förståelsen av en skör situation en fråga om tolkningsföreträde och vilka mål som formuleras för framtiden. För att studera hur de rumsliga inlåsningarna kan hanteras har jag i min forskning undersökt nyckelprojekt specifika förändringar som kan öppna, stänga eller förändra riktningen på en rumslig omvandling. Min forskning har skett i nära samarbete med Mariestads kommun, där jag har medverkat i olika planeringsprocesser sedan Först i arbetet med en fördjupad översiktsplan (FÖP) för strand- och hamnområdet. Därefter med en FÖP för Mariestad, en delregional strukturbild för Skaraborgs kommunalförbund och senast i en översiktsplan för hela Mariestads kommun. Nyckelprojekten har fungerat som ett planeringsverktyg för att kartlägga och 38 39
21 analysera förutsättningar, koppla samman olika planeringsnivåer och sektorer samt undersöka hur glappet mellan planering och genomförande kan utvecklas. De flesta kommuner i Skaraborg präglas av en stagnerad befolkningsutveckling och kännetecknas av en rik blandning av städer, tätorter och landsbygder. Det är även genom medverkan i den kommunala och delregionala planeringen som intresset för de rurbana landskapen som hybrider mellan stad och land har utvecklats. Vad nyckelprojekt är och gör kan förklaras utifrån begreppen projekt, centralitet och genomförande. För det första är nyckelprojekten specifika projekt som visar på olika utvecklingsriktningar. Ordet projekt syftar på den projektiva förmåga som ett formulerat projekt har. Det är därför viktigt att se nyckelprojekten utifrån både historisk kontext och möjliga framtida utvecklingsriktningar. I arbetet med Mariestad skissades olika förändringar på specifika platser. På så vis kunde den nuvarande situationen kartläggas och analyseras utifrån både nuläge och möjliga framtidsscenarier. Sådana förändringar kunde exempelvis vara gång- och cykelvägar för att bygga samman olika bostadsområden eller nya broar över Tidan för att korta resvägar och synliggöra området längs med ån som vardaglig mötesplats. Centralitet handlar om att sätta ett specifikt projekt i centrum av sitt eget omland. I arbetet med Mariestad och Skaraborg har de identifierade nyckelprojekten använts för att synliggöra mindre orters och kommuners nya förutsättningar i de administrativa periferierna och koppla samman lokala, kommunala, delregionala och regionala planeringsnivåer. I analysen av Mariestads tätort identifierades till exempel Skövdes resecentrum som ett nyckelprojekt. Konkreta förändringar vad gäller tillgänglighet samt bytesmöjligheter mellan tåg och buss i Skövde är viktiga även för Mariestads lokala utveckling. Tidigare begränsningar i kommunernas samverkan var en av anledningarna till att arbetet med en gemensam strukturbild påbörjades. Avslutningsvis syftar nyckelprojekten till att genomföra planeringen. Ordet nyckel pekar på behovet av projekt som utvecklas utifrån de specifika rumsliga inlåsningar som ska hanteras. Det är genom att öppna eller stänga omgivande processer som nyckelprojektet kan göra skillnad. Nyckelprojekten är ofta fysiska förändringar, men kan också vara nya samarbeten som exempelvis Strukturbild Skaraborg. Samtidigt är det i långa och långsamma processer svårt att klargöra vad som är orsak respektive verkan särskilt med tanke på att rumsliga och tidsmässiga fördröjningar skapar komplexitet. I arbetet med Strukturbild Skaraborg blev det tydligt att Skaraborg framträder som omväxlande skört och motståndskraftigt, beroende på vad som ses som lokala respektive regionala resurser. I många kommuner minskar befolkningen. Strukturomvandlingar inom tillverkning och industri förändrar de lokala arbetsmarknaderna. Åldrande befolkning och svårigheter med kompetensförsörjning och sysselsättning skapar social osäkerhet och politisk skörhet. Samtidigt har Skaraborg en omfattande matproduktion, rent vatten och områden med stor biologisk mångfald. Det finns också ett starkt föreningsliv och en lokal delaktighet som ger förutsättningar att förändra den lokala livsmiljön utifrån tillgången till lokala resurser. Dessa förutsättningar låg till grund för projektet Tidanpromenaden. Projektet kan ses som ett nyckelprojekt för Mariestad och Skaraborg, och påbörjades för att öka möjligheterna att röra sig längs med Tidan. På den östra stranden fanns ett kommunalt ledningsreservat som kringliggande fastighetsägare använde. Allmänhetens tillgänglighet till området var begränsad. När området kartlades närmare visade det sig att enbart ett par staket och två mindre nivåskillnader behövde åtgärdas för att möjliggöra en passage. Samtidigt gav projektet möjlighet att testa nya samarbeten mellan lokala aktörer. Analysen av området bidrog också till att omvärdera tillgången på lokala resurser. I Mariestad finns institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och dess bygghantverksutbildningar. Utifrån denna kompetens och i dialog med kommunens tjänstemän skissades olika byggnadstekniska lösningar och funktioner fram. Resultatet av dialogen pekade på en lösning med två mindre bryggdäck byggda i färsk ek. Tillgången på färsk ek var dock begränsad i bygghandeln. Istället användes två ekar som kommunen hade tagit ned för att ge plats åt en ny cykelbana. Träden sågades upp på ett lokalt sågverk. Ekarnas form användes också i formgivningen av bryggdäcket och målsättningen var att minimera överskott. Kunskap om virkets fiberriktning optimerade konstruktionen och olika såg- och hyveltekniker användes för att testa beständigheten i olika konstruktiva träskydd. Projektets nyckelprojektskapacitet testades genom att vi använde investeringen för att utveckla lokala kunskaper och testa nya samarbeten. Sammantaget har studien kring nyckelprojekt försökt synliggöra de möjligheter som finns när det gäller att omvärdera lokala resurser och lokal potential genom att kombinera lokala resurser, kompetens och beslutsmandat. I detta ingår också ett kritiskt förhållningssätt gentemot de strukturella problem som skapar de sköra stadslandskapen och de tolkningsföreträden som råder i samhället. De sköra stadslandskapen kan även ses som öppningar för att problematisera den pågående samhällsomvandlingen och formulera andra alternativ. Nils Björling Arkitekt och universitetslektor i stadsbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Utvecklar kritisk teori och metod för att synliggöra konflikter och öka samspelet mellan lokal och regional planering. Forskningen har fokus på att ge stöd till planerings- och stadsbyggnadspraktiken för att hantera utmaningar som orsakas av ojämn geografisk utveckling
22 42 Seminarier 43
23 Hur skapar vi förutsättningar för lokal platsutveckling? Varför har Uddebo i Tranemo kommun lyckats så väl med sin platsutveckling? Och vad kan det offentliga göra för att främja sådan utveckling även på andra håll? Dessa båda frågor lade grunden till ett samtal om lokalt engagemang och konsten att ställa de rätta frågorna. regionen. Idag finns bland annat ett 40-tal föreningar och en förskola på orten. En av de inflyttade är IT-strategen Janne Kemi, som varit en viktig kraft i den lokala utvecklingen och som fungerar som lokal processledare för Uddebo-projektet. Under seminariet konstaterar han att Uddebos invånare varit bra på att söka bidrag till olika projekt och därför har fått mycket finansiering via ansökningar. Men det håller inte i längden de behöver arbeta mer långsiktigt för att bli oberoende av bidrag. För att en ort ska kunna utvecklas krävs att engagemanget och att idéerna kommer från invånarna. Det i sin tur bygger på gemenskap, trygghet och en vilja att göra saker tillsammans. För en kommun eller region är det ofta välkommet med ideella krafter som driver utvecklingen på egen hand. Samtidigt innebär det att de offentliga aktörerna behöver hålla tillbaka sina förväntningar och bilder av hur utvecklingen ska se ut. Annars riskeras att lokalinvånarnas engagemang slocknar. Dessutom finns en fara i att känslan av gemenskap lakas ur om orten växer för snabbt. Både Björn Ohlén och Janne Kemi anser att det lokala engagemanget är avgörande för resultatet. Offentliga aktörers roll är att fråga»vad vill ni göra?«och ge förutsättningar för att invånarna kan genomföra det de vill inte att ordna allting åt dem. SEMINARIUM 1 Seminarieledare: Björn Ohlén, utvecklare Västarvet. Projektledare för platsutvecklingsprojekt kring industrisamhällets omvandling i Västra Götaland. Janne Kemi, IT-strateg. Processledare för platsutvecklingsprojekt i Uddebo (där han själv bor) och Limmared. Västra Götalandsregionen driver sedan en tid tillbaka ett antal platsutvecklingsprojekt på mindre orter. Syftet är att på olika sätt bidra till att stärka platserna och höja deras attraktivitet. Det finns sedan tidigare ett regionalt serviceprogram som bidrar med stöd till butiker och service i glesbygden, så att de ska kunna fortsätta med sin verksamhet. Med platsutvecklingsprojekten vill regionen istället arbeta för att stärka platsen som helhet, så att dessa aktörer på sikt kan bära sig själva. Ett delprojekt finns i Uddebo i Tranemo kommun en liten by som på bara några år gått från avfolkningsort med kriminalitetsproblem till blomstrande bygd med framtidstro. Här hade utvecklingen tagit fart redan innan orten blev en del av Västra Götalandsregionens platsutvecklingsprojekt. Den goda utvecklingsspiralen startade tack vare ett antal familjer verksamma inom kultursektorn. Dessa lockades till Uddebo av de låga huspriserna och startade olika typer av projekt ofta finansierade av kulturbidrag från Västra Götalands
24 Centralitet i den urbana rurala skalan mycket viktigt att det finns en skola och förskola lokalt. Utöver det skapar alla möjligheter till utbildning, på plats eller på distans, ett mervärde. Ju fler möjligheter till utbildning desto bättre. 4) Arbete i lokalområdet. Det är av avgörande betydelse för den rurbana utvecklingen att områdets invånare kan få sin utkomst från den lokala platsen, åtminstone indirekt. Det kan antingen ske genom lokala arbetstillfällen hos arbetsgivare, som egen företagare eller genom distansarbete/självhushållning. 5) Skapa ett språk. Vi behöver forma ett språk, argument, för att föra fram varför rurban utveckling är viktig. Vokabulären är idag ofta inriktad på stadsutveckling. Det finns med andra ord urbana förtecken även i vårt språk. Vad krävs för att göra rurban utveckling möjlig? Den till synes enkla, men i själva verket komplexa, frågeställningen genomsyrade forskaren Ann Legebys seminarium. Fem kritiska faktorer identifierades. För 200 år sedan levde nio av tio svenskar på landsbygden. Idag är förhållandet det omvända 85 procent bor i städer. Det är med andra ord inte särskilt konstigt att den urbana normen numera är den förhärskande. Ann Legeby problematiserar bilden, bland annat genom att förändra perspektiven. Genom att ställa någon annan ort än den största i centrum blir bilden och kanske möjligheterna helt annorlunda. I sitt seminarium identifierar hon tillsammans med deltagarna fem kritiska faktorer för att göra rurban utveckling möjlig: SEMINARIUM 2 Seminarieledare: Ann Legeby, forskare och lärare vid KTH Arkitektur samt praktiker inom planering och stadsbyggnad. 1) Nyansera definitionen av»många«. I den urbana normen utgår logiken från kvantitet, där flest får mest. För att utveckla rurbana områden behöver vi nyansera den principen. Det gäller inte minst när det gäller fördelning och sträckning av kollektivtrafik och andra kommunikationer. 2) Främja den kultur som finns på platsen. Även i kulturen dominerar den urbana normen. För att främja lokal kultur allt från populärmusik till andra uttrycksformer krävs lyhördhet och fysiska lokaler där studiecirklar, konserter och annat kan hållas. Lokalerna behöver inte alltid vara publika i traditionell mening, i många fall kan exempelvis privata bostäder fylla en funktion. 3) Se till att det finns förutsättningar för utbildning. För rurban utveckling är det 46 47
25 Det»rurbana«rummet som kommunal planeringsutmaning strationer och andra demokratiska arrangemang till viss del glömts bort, och att den är viktig att värna. När det gäller planeringen av orter med hög andel säsongsboende landar deltagarna i ett resonemang om myntets två sidor. Å ena sidan ger intresset från turister och säsongsboende goda förutsättningar för ekonomisk bärighet. Å andra sidan finns en risk i att fokusera alltför mycket på besöksnäringen och de tillfälliga invånarna, eftersom det kan leda till att platsen blir urlakad under resten av året och därmed oattraktiv för permanentboende. För en långsiktigt hållbar utveckling av sådana orter är det helt nödvändigt att hitta en balans mellan dessa två parametrar. För att utveckla Sveriges många rurbana platser krävs nya sätt att tänka och planera. Moa Tunström öppnade med sitt seminarium för en diskussion på temat, med utgångspunkt från två konkreta frågor. SEMINARIUM 3 Seminarieledare: Moa Tunström, fil dr i kulturgeografi och forskare på Nordregio i Stockholm. Vad ska stadskärnan i det rurbana samhället vara idag, när butiker flyttat ut till köpcentrum i stadens utkant, företagen finns i företagsbyar och de flesta vill bo i enfamiljshus i stadens utkant? Och vem ska planeringen vara till för på platser där en stor andel av invånarna är säsongsboende? För planerare i många svenska kommuner är dessa frågor högst relevanta men inte alldeles enkla att besvara. I det första exemplet börjar seminariet med att resonera kring några nödvändiga förutsättningar. Den mindre staden måste exempelvis vara tillgänglig med bil, eftersom den i många fall fungerar som en nod för sitt omland. I takt med att butiks- och servicelokaler lämnas tomma på mindre orter behöver platserna också fyllas med andra funktioner. Seminariets deltagare funderar över alternativa användningsområden, exempelvis att anlägga lekplatser på torg och att erbjuda fritt wifi för att locka människor att röra sig i stadskärnan. Det poängteras också att det behövs en bredd av verksamheter för att alla invånare ska känna sig välkomna i och attraherade av det offentliga rummet. Samtidigt konstateras att torgens politiska roll som en plats för demon
26 Skatterna och samhällskontraktet kommunernas erbjudande Skattesystemet i Sverige riskerar att hamna i en dubbel legitimitetskris. Men kanske är det inte så illa som det låter? Under Heiko Drostes och Po Tidholms seminarium diskuterades ett system så komplext att endast en handfull personer till fullo förstår det. högre skatt trots sämre service. Samtidigt bidrar mellan 60 och 70 procent av kommunerna med mer till skatteutjämningssystemet än de får tillbaka. Sverige håller med andra ord på att dras isär. Det pågår ett arbete med att kalibrera om systemet för att få bättre resultat. Men om utvecklingen fortsätter finns risk för en legitimitetskris i båda ändar. Å ena sidan kan de välbärgade kommunerna kritisera systemet för Robin Hood-beskattning. Å andra sidan förmår systemet inte kompensera för orättvisor mellan rik och fattig kommun, vilket leder till ett ifrågasättande även från nettomottagarna. Med utgångspunkt i den inledande diskussionen drar seminariedeltagarna paralleller till både politisk otydlighet, politikerförakt och missnöjespartiernas framgång i valet. Kommunerna har i många fall begränsade möjligheter att påverka sin situation, men tvingas hantera konsekvenser av både nationella och globala förändringar. Det göder politikerförakt och misstro mot systemet när skillnaden mellan verklighet och kommunernas löften blir för stor. Heiko Droste skickar med deltagarna en avslutande, retorisk fråga: Kanske är den legitimitetskris som skattesystemet går emot i själva verket konstruktiv och nödvändig? Kanske leder den fram till idéer om ett bättre och mer hållbart system på sikt. SEMINARIUM 4 Seminarieledare: Heiko Droste, professor i stadshistoria. Föreståndare till Stads- och kommunhistoriska institutet på Stockholms universitet. Po Tidholm, journalist, författare och kulturkritiker Seminariet inleds med en fråga till gruppen: Förekommer det i er vardag någon diskussion kring hur skattemedel används på ett rättvist sätt? Svaren blir blandade flera av representanterna för kommunal och regional verksamhet säger att de skulle önska livligare vardagsdiskussioner kring frågan. Heiko Droste tar avstamp i en historisk återblick kring det svenska skattesystemets utveckling och landar i dagens uppbyggnad: Ett mycket komplext system som inte sätter någon standard för acceptabel servicenivå. Po Tidholm beskriver skattesystemet och dess utjämningssystem som en central smärtpunkt i svensk samhällsbyggnad och i konflikten mellan stad och land. Principen att kommuner och landsting/regioner enbart kan ta ut skatt på inkomst att alla andra skatter går till staten underblåser utvecklingen. I ett sådant system premieras inte de producerande kommunerna. Dagens system betyder att välbärgade kommuner kan kosta på sig både en låg skattesats och god service för invånarna, medan de fattigaste kommunerna tar ut 50 51
27 Rurbana perspektiv på regionala strukturbilder Vilken roll får ett rurbant perspektiv när regioner utvecklar strukturbilder för sin framtida utveckling? Svaret i Per Kristerssons och Magnus Fredricsons seminarium blir, slarvigt uttryckt:»det beror på«. planeringen. Klart är dock hur utvecklingen av förutsättningarna för den regionala planeringen ser ut på sikt: vi går mot allt färre och allt större regionala arbetsmarknader. Det innebär en ökad regionalisering där fler människor pendlar längre mellan hem och arbete. Seminarieledarna tydliggör i sina resonemang att de har olika sätt att se på och arbeta med samhällsutveckling och planering och klargör att det ger konstruktiva verktyg att angripa framtidens utmaningar med. Göteborgsregionens strukturbild är grenverksbaserad och Strukturbild Skaraborg presenterar Skaraborg som en nätverksstad. I en konfrontativ dialog mellan olika synsätt kan vyerna vidgas och nya eller modifierade idéer växa fram. Förutsättningarna och viljeriktningarna varierar över landet det viktiga är att varje region formulerar sin egen framtid och arbetar tillsammans mot samma mål. SEMINARIUM 5 Seminarieledare: Per Kristersson, regionplanerare på Göteborgsregionen. Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling i Skaraborgs kommunalförbund. Göteborgsregionen och Skaraborgs kommunalförbund har var för sig skapat strukturbilder för att ge riktning åt den rumsliga utvecklingen av sina respektive regioner. Syftet med bilderna är detsamma: Att regionens kommuner ska enas om hur den kommunala, mellankommunala och regionala utvecklingen ska genomföras. Men regionernas strukturer skiljer sig diametralt åt. I Göteborgsregionen finns en enda stark kärna Göteborg som allt annat kretsar kring. Skaraborgs struktur, däremot, kan närmast liknas vid ett nätverk med en mängd större och mindre noder spridda över regionen. Skövde har en särställning i Skaraborg men inte alls så dominerande som Göteborg har i Göteborgsregionen. Därför ser också de båda strukturbilderna väldigt olika ut. Som ett exempel på de stora skillnaderna mellan de två regionerna kan nämnas hur branschbredden är distribuerad det vill säga hur många branscher som finns representerade i respektive geografiska område och var företagen finns. I Göteborgsregionen finns i princip hela branschbredden i dess starka kärna. I Skaraborg, däremot, är regionens samlade branschbredd mycket större än den är i Skövde och Lidköping. I jämförelsen av dessa två regioner blir det tydligt att det inte finns enbart ett svar på frågan hur de rurbana perspektiven kan tas tillvara i den regionala fysiska 52 53
28 SEMINARIUM 6 Seminarieledare: Nils Björling, arkitekt och universitetslektor i stadsbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Mariestads översiktsplan Vad kan idén om rurban mångfald ge i det långa perspektivet? Och hur kan vi med regional och kommunal planering öka handlingsutrymmet för att skapa sådan mångfald? För att närma sig de frågorna tog Nils Björling i sitt seminarium avstamp från Mariestads kommuns nya översiktsplan. Sommaren 2018 vann Mariestads kommuns nya översiktsplan laga kraft. Bakom den ligger ett arbete som påbörjades nästan två år tidigare. Seminarieledaren Nils Björling har som medverkande forskare spelat en viktig roll i det arbetet genom att undersöka metoder för planering av en mindre kommun. Seminariet inleds med en kort sammanfattning av förutsättningarna för arbetet med Mariestads översiktsplan och under seminariet används erfarenheter därifrån som utgångspunkt för olika frågeställningar. Ett exempel är de utmaningar som planeringen ställs inför när skillnaderna är stora mellan befolkningsprognoser och de kommunpolitiska ambitionerna att växa. Nils Björling återger också hur förutsättningarna för kommunens planering förändrades när en möjlig arbetsgivare visade intresse för att bygga en fabrik med tusentals arbetstillfällen i Mariestads kommun. Detta exempel illustrerar hur osäkra framtidens planeringsförutsättningar förmodligen kommer att vara, och hur viktigt det därför är att skapa handlingsutrymme för att kunna hantera det vi ännu inte känner till. Så hur kan vi med hjälp av den regionala och kommunala planeringen och med utgångspunkt från begreppet rurban mångfald öka detta handlingsutrymme? Seminariet resonerar kring en rad viktiga faktorer: 1) Betydelsen av administrativa gränsdragningar och hur de påverkar förhandlingar mellan olika parter. Placeringen av gränserna styr vad som ses som centrum respektive periferi en definition som ligger till grund för vidare diskussioner. 2) Betydelsen av mellankommunala samarbeten. Sådana samarbeten ökar handlingsutrymmet för de rurbana landskapen och dess utveckling. 3) Svårigheten för mindre orter att samla tillräcklig kompetens kring den långsiktiga planeringen. Om tjänstemannakåren är ovan vid översiktsplanering och konsultföretag anlitas för att genomföra en stor del av arbetet riskerar översiktsplanen att bli en rapport som framförallt externa parter helt och hållet känner. Det begränsar tjänstemännens handlingsutrymme att inte ha tillräcklig kunskap om den bakomliggande processen eller detaljerna i planen, vilket riskerar att leda till feltolkningar. 4) Vikten av att analysera det geografiska området på ett meningsfullt sätt. Här krävs en diskussion kring vad vi mäter och värderar, och hur det påverkar bilden av det aktuella området? Landsbygden riskerar att osynliggöras och/eller nedvärderas om den urbana normen får styra vilka parametrar vi lägger vikt vid. 5) Insikten att ju större del av Sverige som har fungerande infrastruktur, arbetsmarknad och service, desto större möjligheter har vi att gemensamt ta hand om de utmaningar som vårt land ställs inför. Det gäller inte minst migrationsfrågan om samhällsservicen fungerar även på mindre orter är det lättare att hitta lämpliga bostäder för asylsökande och nyanlända
29 56 Panelsamtal
30 Reflektioner kring makt, ansvar och definition I Rurban Planning Talks slutdiskussion vände och vred panelen på begreppet rurban, samhällsplaneringens ansvar för dagens politiska läge och den delikata frågan vem eller kanske snarare vad som har makten över samhällsplaneringen. Följande text är en kort sammanfattning av diskussionen. Maktfrågan är också en central del i diskussionen kring begreppet. Frågan om vem som egentligen har makten över samhällsplaneringen får paneldeltagarna att dröja en aning med sina svar. Det är lätt att måla upp en bild av att några få personer eller institutioner bär ansvaret, men svaret är förmodligen mer mångfacetterat än så. Maktbegreppet är också svårdefinierat i sig. Kanske ligger makten i det system som vi byggt upp maktinnehav är inte enbart förbehållet personer. Sett med de glasögonen har tillväxttanken betydande makt idag, såväl som berättelsen om urbanisering och en linjär förståelse av samhällsutveckling. Upprätthållandet av dessa idéer är dessutom till stor del institutionaliserat, vilket gör det svårt att bryta eller föreslå andra inriktningar. Det senaste valets stora framgång för missnöjespartier är det ett resultat av en misslyckad samhällsplanering? Svaret från paneldeltagarna blir»ja och nej«. Samma tendens finns i stora delar av västvärlden man ska därför vara försiktig med att tolka det svenska valresultatet isolerat. Att säga att vissa miljöer föder vissa beteenden är att förenkla verkligheten, men som en del av en större förskjutning där samhällsfunktioner privatiseras är frågan intressant. När människor på landsbygden hör budskapet»det går bra för Sverige«och inte känner igen sig i bilden, då skapas en polarisering mellan landsdelar. I PANELEN: Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur KTH i Stockholm; Anders Larsson, agronomie doktor i landskapsplanering SLU Alnarp; Lina Olsson, doktor i arkitektur/lektor urbana studier Malmö universitet; Elisabeth Wollin Elhouar, doktor i etnologi och lektor Södertörns högskola. Moderator: Po Tidholm Begreppet rurban är användbart för att utmana den planeringsstruktur vi har idag. Det rymmer dock stor komplexitet och är svårt att greppa teoretiskt. Än så länge är det mer en idé än ett faktum. Begreppet kan beteckna både en livsstil urban migration och rumsliga delar. Inom definitionen ryms platser som har diametralt olika intressen, men temat blir att det rurbana i något avseende är drabbat, av befolkningsminskning och flyktigt kapital. Oavsett miljö begränsas platsutveckling och samhällsplanering i dessa områden av ramar som den urbana normen sätter upp. Vem som ska skapa den rurbana miljön är långt ifrån självklart. Det kommunala planmonopolet har tidigare fungerat väl men förutsättningarna har ändrats. Vi ser en grön våg som till vissa delar liknar den på 1970-talet, men som i andra avseenden ser annorlunda ut. Den som idag väljer att flytta från stad till land behöver väga in att den offentliga servicen förmodligen är svag på platsen. Det kräver både ekonomiskt, kulturellt och kompetensmässigt kapital att lyckas. Samtidigt är vår samtids gröna våg kanske också ett resultat av undanträngningseffekter. Det är helt enkelt alldeles för dyrt för många att bo i storstäderna
31 EN RURBAN PRAKTIK Rurban Planning Talks har som mål att möjliggöra dialog mellan praktik och akademi och är ett samarbete mellan Dacapo Mariestad, Institutionen för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola samt Stads- och kommunhistoriska institutet vid Stockholms universitet. Temat Rurban mångfald har utformats för att med utgångspunkt i den pågående lokala, kommunala och regionala praktiken synliggöra och diskutera möjligheter och utmaningar. Utifrån de samtal som pågått under Rurban Planning Talks 2018 kan en rurban praktik ses som ett försök att utveckla och undersöka nya perspektiv och samarbeten att konkret bryta med en planering där städerna är i mitten av de regionala och kommunala kartorna och istället utgå från de rumsliga periferierna. Om vi utgår från städernas tolkningsföreträde hamnar landsbygderna ofta i planeringens utkanter. Samtidigt är begrepp som urban/rural respektive stad/land svåra och ofta för trubbiga för att beskriva den mångfald av livsmiljöer som präglar samhället. För att fortsätta att utveckla samtalet behöver vi fler exempel som testar och ifrågasätter, som synliggör alternativ och målkonflikter och som undersöker en mångfald av perspektiv och nya sätt att göra och tänka kort sagt en rurban praktik
TEMA: RURBAN MÅNGFALD MARIESTAD, SEPTEMBER 2018
TEMA: RURBAN MÅNGFALD MARIESTAD, 27-28 SEPTEMBER 2018 Rurban Planning Talks är en dialog mellan akademin och planeringspraktiken för att klargöra de problem som pågående urbana och regionala omvandlingar
Rurban region så här långt återblick workshop 1 och 2
Rurban region så här långt återblick workshop 1 och 2 Nils Björling och Magnus Fredricsson Mångfald av perspektiv Nils inledde: Grundtanken med Rurban region är att problematisera hur dagens planering
Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv
Framtidens goda stad Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv Staffan Eriksson, IVA, 5 december 2017 Det här är IVA Akademi som samlar
Medborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen
Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Makt och plats. Att analysera relationen stad land. Malin Rönnblom, statsvetenskap, Karlstads universitet
Makt och plats. Att analysera relationen stad land. Malin Rönnblom, statsvetenskap, Karlstads universitet - Det kanske är därför Linnéa Carlsson är så uppmärksammad nu, för att 35-åriga kvinnor i glesbygden
Normkritisk läsning av Statliga utredningar, uppdrag och regionala strategier och SKL:s yttrande
Normkritisk läsning av Statliga utredningar, uppdrag och regionala strategier och SKL:s yttrande Linda Ahlford, Anders Gunnarsson, Ellinor Ivarsson, Maria Jacobsson och Magnus Liljeström Dokument som studerats
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Samhällsplaneringens spänningsfält urban planering och regional utveckling
Samhällsplaneringens spänningsfält urban planering och regional utveckling Lukas Smas, universitetslektor i kulturgeografi, Stockholms universitet, Stockholm 30 januari 2019 Jag tror att vi behöver någon
Platsutveckling. Radikal demokrati eller rumslig konkurrens? Nils Björling, Arkitekt, Universitetslektor i stadsbyggnad, Chalmers ACE
Platsutveckling Radikal demokrati eller rumslig konkurrens? Nils Björling, Arkitekt, Universitetslektor i stadsbyggnad, Chalmers ACE urbana nyckelprojekt kombinerar resurser, triggar relationer och realiserar
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund
Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag
VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...
VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Parkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
En idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Strategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Besöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?
Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt
Ale vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Ale vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
En hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande
Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012
Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,
KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten 2009. 22 okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, studieresa till Spanien Välkommen! Välkommen till KTH Stadsbyggnadsakademin
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Levande lokala centrum
Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2016-06-27 Handläggare Ulf Adaktusson Telefon: 29808 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion
SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
LLU i nordöstra Göteborg
LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget
RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Vision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Vad sker i dynamiken mellan städer och landsbygder? Platsens betydelse för innovation, förnyelse och tillväxt
Vad sker i dynamiken mellan städer och landsbygder? Platsens betydelse för innovation, förnyelse och tillväxt Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan, Jönköpings universitet
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA
2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård
Miljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Yttrande över Gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås
1 (4) Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över Gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås Ärendebeskrivning Region Stockholm har beretts möjlighet
EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Förslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Västarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en
MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.
MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare
BID som samverkansform
BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden
Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015
Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
KULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen
GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker
Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.
Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL Stockholm den 8 december 2017 Roland Lexén Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Disposition
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Handlingsprogram
Handlingsprogram 2018-2022 2 Ett handlingsprogram för framtidens Kungsbacka Vår politik framöver är inriktad på att Kungsbacka ska fortsätta att växa på ett hållbart sätt. När vi växer krävs det god kontroll
Tyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Ett fossilfritt samhälle
Ett fossilfritt samhälle - vad kan samhällsplaneringen bidra med? Tony Svensson / KTH / Högskolan Dalarna Samband mellan urban form, transporter och energianvändning Transporterna svarar för ca 25% av
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges
STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?
Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar