Produktion: Näringsdepartementet Artikelnummer: N Diarienummer:N2019/02408/RTL

Transkript

1 Diskussionsunderlag EU-sakråd om synergier och samverkan mellan olika EU-fonder med fokus på: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden plus (ESF+) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) inför programperioden

2 Produktion: Näringsdepartementet Artikelnummer: N Diarienummer:N2019/02408/RTL

3 Bakgrund Våren 2018 lämnade Europeiska kommissionen förslag till förordningar avseende EU:s fonder och program inför programperioden Förhandlingar om förordningstexterna pågår fortfarande och kan slutföras först när en överenskommelse om EU:s budgetram för har nåtts. Regeringen välkomnar i stort kommissionens förslag till förordningar, men har vissa invändningar bl.a. utifrån Sveriges övergripande budgetrestriktiva linje. Målen och verktygen inom EU:s olika fonder sträcker sig över flera politikområden. Vissa fonder har verktyg inom närliggande områden eller överlappande områden där samverkan kring projekt eller insatser kan leda till mervärden i genomförandet av politiken. Det är därför viktigt i såväl Sverige som andra medlemsstater att det finns strategiska ställningstaganden om hur EU-medel ska investeras, hur olika fonder ska komplettera varandra och vilka förändringar varje medlemsstat vill uppnå med dessa medel inom ramen för de olika programmens prioriteringar. Regeringen avser att ta fram strategiska ställningstaganden för investeringar med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden plus (ESF+) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) för programperioden Regeringens strategiska ställningstaganden ska utgå från regeringens mål och regionala prioriteringar avseende det framtida regionala tillväxtarbetet samt beakta kommissionens investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel och landsspecifika rekommendationer för Sverige. Synergier och samverkan mellan fonderna är en betydelsefull del av målen för EU-programmen. Jämställdhet och icke-diskriminering ska vara viktiga principer i förberedelser och genomförande av programmen. Agenda 2030 ska också beaktas. Förutom de tre aktuella fondernas inbördes relation, är det viktigt att ta ställning till hur investeringar från dessa fonder kompletterar investeringar från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Asyloch migrationsfonden, forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa, Digitala Europa, programmet för den inre marknaden, InvestEU, Erasmus+, miljöprogrammet LIFE och Kreativa Europa. Det behövs också överväganden om hur insatserna kompletteras av gränsöverskridande insatser inom ramen för målet om Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) som också finansieras via Eruf. De strategiska ställningstagandena ska kunna utgöra underlag för en partnerskapsöverenskommelse med kommissionen för programperioden och för framtagandet av nya operativa program inom Eruf, ESF+ och EHFF. EU-sakrådet ska bidra till framtagandet av regeringens strategiska ställningstaganden. Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

4 Frågeställningar att diskutera I svaren på regeringens remiss av kommissionens förslag till förordningar för Eruf, ESF+ och EHFF för perioden , och i de dialoger som förts därefter, är det många synpunkter som handlar om vikten av att utveckla synergier mellan olika fonder och program. Regeringen önskar därför undersöka hur berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå kan bidra med erfarenheter till att utveckla synergier och fondsamverkan för att uppnå större mervärde av fonderna i Sverige samt vilka hinder som upplevs för detta idag. 1 Vilka viktiga erfarenheter kan dras inför av synergier och samverkan i innevarande programperiod? Ge gärna konkreta exempel på redan genomförda projekt där samverkan mellan fonder har fungerat (eller inte fungerat). Vilka mervärden har uppnåtts? 2 Vilka möjligheter finns att utveckla samspelet mellan fonderna för att uppnå mervärde inom entreprenörskap, innovation, forskning, sysselsättning, integration, social inkludering och kompetensförsörjning, samt hållbar (inkl. jämställd) utveckling för stad och landsbygd? Hur kan regeringen underlätta för detta? Det går bra att mejla synpunkter utifrån diskussionsunderlaget, senast den 4 oktober 2019 till: anna.backman.arminen@regeringskansliet.se 4 Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

5 På väg mot förordningsförslag och regeringens prioriteringar EU-kommissionen föreslår att dagens elva tematiska mål för Eruf, ESF+ och EHFF minskas till fem politiska mål: 1. Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling. 2. Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering. 3. Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet. 4. Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter. 5. Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ. Nedan följer en kort beskrivning av kommissionens förslag till förordningar samt en nulägesbild av regeringens inriktning. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) Enligt förordningsförslaget ska medlemsstater som Sverige investera minst 85 procent av medlen inom Eruf i de två första målen, varav minst 60 procent i politiskt mål 1. Detta kallas för tematisk koncentration. Det finns även en öronmärkning på 6 procent för hållbar stadsutveckling, som föreslås genomföras i form av ett territoriellt verktyg. Av investeringsriktlinjerna framgår att EU-kommissionen anser att Eruf i Sverige ska fokusera på politiskt mål 1 Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling. Även om andra politiska mål, framför allt politiskt mål 2, kan bli aktuella i Sverige, är det regeringens bedömning att fokus på genomförande av Eruf ska ligga på politiskt mål 1. Här inkluderas de särskilda målen: förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik, säkra nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myndigheter, förbättra de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft, utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap. Inom politiskt mål 1 kan Eruf stödja utbildning och livslångt lärande inom det särskilda målet Utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap. I de fyra nordligaste länen i Sverige ser regeringen ett behov av bredare insatser för att möta de utmaningar som följer av den glesa strukturen. Satsningar på hållbar stadsutveckling har i innevarande programperiod genomförts i de tre största kommunerna i Sverige. Inför kommande programperiod bör fler kommuner kunna omfattas och det bör tydliggöras vad hållbar stadsutveckling inom regionalfonden innebär. Regeringen vill se kontinuitet vad gäller det gränsöverskridande samarbetet, Interreg. Programmen ska bygga vidare på befintligt samarbete. Regeringen avser att se över om några förändringar behöver göras kopplat till nuvarande programstruktur och tematiska inriktning för Interreg. Det gäller framför allt program där samarbetet är inriktat gentemot samma länder och regioner, d.v.s. överlappande programgeografier. Översynen kommer att göras i gränsöverskridande samverkan mellan berörda regioner och länder. Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

6 Europeiska socialfonden (ESF+) Kommissionen föreslår att skapa ESF+ genom en sammanslagning av följande fonder och program: Europeiska socialfonden (ESF), Sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD), EU-programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) samt det tredje programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet (hälsoprogrammet). Syftet med sammanslagningen är att förstärka synergierna mellan dessa instrument, öka flexibiliteten och förenkla genomförandet så att den administrativa bördan minskas för myndigheter och stödmottagare. Det övergripande målet för ESF+ är att uppnå hög sysselsättning, rättvist socialt skydd samt kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. ESF+ ska stödja och komplettera medlemsstaternas nationella politik för att säkerställa lika möjligheter, tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och inkludering samt säkerställa en hög hälsoskyddsnivå genom insatser som inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan. Av investeringsriktlinjerna framgår att EU-kommissionen anser att ESF+ ska fokusera på politiskt mål 4 Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Regeringen gav den 4 april 2019 Svenska ESF-rådet i uppdrag att ta fram en omvärldsanalys och lämna ett förslag till nationellt socialfondsprogram för perioden Inriktningen på programmet ska vara kostnadseffektiva insatser där behoven är som störst. Programmet ska innehålla insatser som: förstärker och utvecklar den nationella arbetsmarknadspolitiken, förbättrar tillgången till sysselsättning, ökar och bibehåller anställningsbarheten och bidrar till en bättre kompetensförsörjning, främjar livslång lärande, ger unga som varken arbetar eller studerar bättre möjligheter att etablera sig i arbetsoch samhällslivet, främjar integrationen av nyanlända och främjar social inkludering. Uppdraget ska redovisas den 1 oktober 2019 respektive den 1 april Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Kommissionen föreslår att fondens ändamål fortsättningsvis ska vara att stödja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP), främja genomförandet av EU:s integrerade havspolitik (IHP) och stödja unionens internationella åtaganden inom världshavsförvaltningen. Innehållet i förslaget innebär huvudsakligen en fortsättning av de stöd som finns under innevarande EHFF samtidigt som delar av det som avser unionens internationella åtaganden inom världshavsförvaltningen innebär en utökning av fondens tillämpningsområde. Förslaget innebär också att medlemsstaterna har större frihet att utforma egna åtgärder och även att fastställa reglerna för stödberättigande. Friheten begränsas däremot av en förteckning över icke stödberättigande åtgärder. Målet är att ha en lägre grad av reglering på EU-nivå avseende det som kan vara stödberättigande inom de nationella operativa programmen och större fokus på resultatet dessa program ska leverera. Regeringen är positiv till ett fortsatt fokus på genomförandet av GFP och IHP men har varit emot en utvidgning av fondens tillämpningsområde. Regeringen anser 6 Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

7 att koncentration är viktig för att kunna uppnå bättre resultat och större effekt. Finansiering av genomförandet av GFP, IHP och relaterade mål för hållbar utveckling inom Agenda 2030 är prioriterade områden för regeringen. Regeringen anser därmed att fonden inte bör stödja åtgärder som ökar fiskekapaciteten. Den 11 juni 2019 gav regeringen Statens jordbruksverk i uppdrag att utarbeta behovsanalys, förslag till prioriteringar och mål samt ett förslag till operativt program för genomförande av EHFF för perioden Förutom kommissionens förslag till förordningar ska myndighetens arbete med att ta fram förslag till ett operativt program för EHFF utgå från regeringens val av prioriteringar, myndighetens framtagna behovsanalys, Agenda 2030 med särskilt hänsyn till mål 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling samt en kostnadseffektiv administration av programmet. Uppdraget ska redovisas den 20 december 2019 respektive den 11 maj Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

8 Angränsande fonder och program Asyl- och migrationsfonden (AMIF) Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), som inrättades 2014, föreslås i nästa fleråriga budgetram ingå under rubrik 4 migration och gränsförvaltning i EU-budgeten. Syftet med fonden är att: Stärka och utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet, Stödja laglig migration till medlemsstaterna inbegripet att bidra till integrationen av tredjelandsmedborgare Bidra till kampen mot irreguljär migration och säkerställa ett effektivt återvändande och återtagande i tredjeländer. Fonden ska stödja åtgärder som t.ex. vidarebosättning och omplacering av skyddsbehövande, samt frivilligt återvändande och återintegrering, åtgärder som är prioriterade av den svenska regeringen. Till största del administreras AMIF genom delad förvaltning mellan kommissionen och medlemsstaterna. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) Reformförslaget för den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP, innebär ett ökat inflytande för medlemsstaterna i valet av åtgärder samt regler och villkor för åtgärderna. Åtgärderna får medlemsstaterna välja utifrån hur man anser att dessa bäst leder till att de EU-gemensamma målen kan uppnås. Åtgärderna ska redovisas i landets strategiska plan. Kommissionen anger även att politiken ska bli mer resultatorienterad och fokusera mindre på regelefterlevnad. Stöd från jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ska syfta till attytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel ochlandsbygdsområden, och ska bidra till uppnåendet av följande allmänna mål: främja en smart, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor för livsmedelstryggheten, stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till unionens miljö- och klimatrelaterade mål, förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden. Även garantifonden, där gårdsstödet ingår, föreslås också i hög grad bidra till ovanstående mål. Regeringen stödjer utgångspunkten att jordbrukspolitiken ska bli mer resultatorienterad och att medlemsstaterna ges större flexibilitet än tidigare att utforma politiken efter nationella förutsättningar. Det finns goda möjligheter att utforma en effektivare och enklare politik med detta nya sätt att förhålla sig till politiken. Det krävs dock en anpassning och justering av förslaget för att få till en enklare politik, som samtidigt leder till en högre måluppfyllelse. Det handlar framförallt om reglerna för den nya förvaltningsmodellen, t.ex. frågor om uppföljning och kontroll samt hur kommissionens förslag till en förhöjd miljöoch klimatambition ska uppnås. Horisont Europa Den överenskommelse kring nytt ramprogram för forskning och innovation som nåddes i mars 2019 består av tre delar: förordning med regler för deltagande och programstruktur, särskilt program för Excellent vetenskap, Globala utmaningar och Europeisk industris konkurrenskraft samt Innovativa Europa, Euratoms forsknings- och utbildningsprogram för åren Ett förslag om försvarsforskning, med finansiering från Europeiska försvarsfonden, EDF, utgör ett särskilt program under ramprogrammet. Det övergripande målet med ramprogrammet är att skapa en vetenskaplig och teknisk grund 8 Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

9 för att kunna möta samhällets utmaningar och uppnå FN:s hållbarhetsmål, samtidigt som den europeiska industrins konkurrenskraft ska öka. Erasmus+ Det föreslås inte några stora förändringar för Erasmus+ inför nästa programperiod. Det nya programmet Erasmus föreslås omfatta samma målgrupper som nuvarande program dvs. utbildning, ungdom och idrott. Även de tre programaktiviteterna som föreslå känns igen från nuvarande program. De tre huvudsakliga aktiviteterna är: mobilitet i utbildningssyfte projektsamarbete mellan organisationer och institutioner, stöd till politikutveckling och politiskt samarbete. Programmet för ett digitalt Europa Det nya programmet, som är tänkt att komplettera och skapa synergier med andra instrument syftar till att stödja den digitala omvandlingen av ekonomi och samhälle i Europa. Programmet syftar till att: Bygga upp och stärka EU:s kapacitet för så kallad high performance computing (HPC) och databehandling och säkerställa användningen av denna kapacitet inom områden av allmänt intresse, såsom hälsa, miljö och säkerhet, och inom näringslivet, i synnerhet små och medelstora företag. Bygga upp och stärka kärnkapaciteten för artificiell intelligens (AI), t.ex. dataresurser och bibliotek med AI-algoritmer, och göra denna tillgänglig för alla företag och offentlig sektor samt stärka och främja förbindelser mellan befintliga test- och experimentanläggningar för AI i medlemsstaterna. Säkerställa att den kapacitet som krävs för att säkra EU:s digitalt fungerande ekonomi, samhälle och demokrati finns på plats och är tillgänglig för EU:s offentliga sektor och företag, samt stärka konkurrenskraften för EU:s cybersäkerhetsbransch. Säkerställa att den europeiska arbetskraften enkelt kan skaffa sig avancerade digitala färdigheter, i synnerhet vad gäller HPC, AI och cybersäkerhet, genom att erbjuda studenter, högskoleutbildade och anställda sätt att förvärva och utveckla dessa färdigheter, oavsett var de befinner sig. Öka användningen av digital kapacitet, i synnerhet HPC, AI och cybersäkerhet i ekonomin och i samhället, inklusive införandet av interoperabilitetslösningar inom områden av allmänt intresse, och främja tillgången till teknik och kunnande för alla företag, i synnerhet små och medelstora företag. Programmet för den inre marknaden I det föreslagna programmet sammanförs verksamheter som tidigare har finansierats genom fem olika program eller som tidigare finansierades under flera olika rubriker i kommissionens budget. Dessa rör konkurrenskraft för företag, konsumentskydd, europeisk statistik, kunder och slutanvändare i finanssektorn, finansiella tjänster samt växt-, djur-, livsmedels- och foderområdet. Det föreslagna programmet innehåller även nya initiativ som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion. Regeringen stödjer programmets övergripande målsättning att förbättra den inre marknadens funktion. EU:s inre marknad har stor betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning då handeln med denna marknad utgör nära 70 procent av svensk export och 80 procent av svensk import. Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

10 Invest EU InvestEU-programmet syftar till att samla 14 centralt förvaltade finansiella instrument tillsammans med en EU-budgetgaranti i en enhetlig struktur med syftet att mobilisera medel till investeringar. InvestEU-programmet har fyra komponenter: en EU-garanti som kan nyttjas av nationella och internationella finansiella institutioner för att genomföra projekt som är mer riskfyllda än vad institutionerna kunnat tillhandahålla på egen hand och som syftar till att främja hållbarhet, SME marknader, FoU och sociala mål, InvestEU:s rådgivningscentrum, som främst tillhandahåller tekniskt stöd avseende projektutveckling, InvestEU-portalen, som tillhandahåller en databas för att ge uppmärksamhet åt projekt som söker finansiering, och blandfinansieringsinsatser (insatser som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktigt och/eller återbetalningspliktigt stöd från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från utvecklingsinstitutioner eller andra finansinstitut och investerare). Regeringen välkomnar den förenkling och konsolidering av centralt förvaltade finansiella instrument som InvestEU innebär och som minskar komplexiteten och kan öka effektiviteten när finansiella instrument används. Regeringen är dock kritisk till den stora omfattningen av InvestEU och anser att både instrumentets omfattning och budgeteffekter kan behöva begränsas. LIFE - program för miljö och klimatpolitik Förslaget till nytt LIFE-program är likt det nuvarande programmet inriktat på två områden: Miljö och Klimat. Under miljöområdet föreslås två delprogram; natur och biologisk mångfald samt cirkulär ekonomi och livskvalitet. Även under klimatområdet föreslås två delprogram; begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt övergång till ren energi. De största skillnaderna jämfört med nuvarande LIFE-förordning är inrättandet av delprogrammet Övergång till ren energi under området Klimat som i dagsläget finansieras under Horisont 2020, inrättandet av nytt delprogram Cirkulär ekonomi och livskvalitet under området Miljö, och införandet av så kallade strategiska naturprojekt som syftar till att integrera relevanta mål för natur och biologisk mångfald i andra EUprogram. Regeringen anser att LIFE spelar en roll för att till exempel bevara och skydda naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000 och för att pröva nya strategier och tekniska lösningar som kan generera betydelsefulla resultat inom EU:s miljö- och klimatpolitik. Regeringens ståndpunkt är att det är mycket viktigt att medel går till konkreta projektidéer för miljö och klimat med mätbara eller reproducerbara resultat. Kreativa Europa De övergripande målen för programmet Kreativa Europa ska enligt förslaget vara att främja europeiskt samarbete om kulturell och språklig mångfald och kulturarv, samt att öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt inom den audiovisuella sektorn. Särskilda mål föreslås vara att: Främja den ekonomiska, sociala och externa dimensionen i det europeiska samarbetet i syfte att utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och dess kulturarv, öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft i 10 Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

11 Europa samt stärka de internationella förbindelserna på kulturområdet Främja den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och skalbarhet. Främja policysamarbete och innovativa insatser till stöd för alla programområden, däribland främjandet av en bred och pluralistisk mediemiljö, medie- och informationskunnighet och kulturens roll för social inkludering. Programmet föreslås liksom nuvarande program omfatta programområdena Kultur som omfattar de kulturella och kreativa sektorerna med undantag för den audiovisuella sektorn, Media som omfattar den audiovisuella sektorn och ett sektorsövergripande programområde omfattar verksamhet som sträcker sig över alla kulturella och kreativa sektorer och där innovation och försöksverksamhet kommer stå i fokus. Diskussionsunderlag för EU-sakråd inför programperioden

12 Regeringskansliet Växel: Webbplats: regeringen.se