Nyhetsbrev nr från Kalle Eriksson

Transkript

1 Välkommen till Nyhetsbrev nr från Kalle Eriksson Hembygdsparken i Boarp en resurs även för skolorna En lågstadieklass från Möllhults skola besöker Hembygdsparken. Läraren, Anna Lundström, berättar om bl.a. byggnaderna. Jag hade blivit ombedd att medverka vid ett arrangemang i Hembygdsparken i Boarp nyligen. Det gav mig anledning att damma av mina kunskaper och minnen från den tiden, när jag var aktiv inom föreningen i synnerhet och arbetet med hembygdsvård i allmänhet. Min uppgift nu var att berätta om såväl byggnaderna som om föreningens verksamhet i stort och mina tankar om framtiden för föreningen och hembygdsvården. Bland mycket annat berättade jag om våra ansträngningar för att göra hembygdsparken och kunskapen om vår hembygd till något som kunde intressera även barnen. Ett viktigt framtidsprojekt. Ett nära samarbete med skolorna i Bjäre inleddes. Studiepaket utformades för elevernas studier på plats i de gamla byggnaderna. Även vanliga studiebesök stod på programmet. Bilden visar ett sådant. Barn intervjuar äldre. Ett av inslagen i projektet var, att låta barn och pensionärer komma samman och knyta kontakter med varandra. Barnen fick i uppgift att intervjua pensionärerna om hur det var att vara barn på den tiden.

2 Det projektet blev mycket givande för såväl barnen som för de äldre. Barnen fick i uppgift att förbereda frågor. Enbart det blev en uppgift som gav mycket. Så till intervjuerna. Det visade sig, att de äldre var mycket intresserade av att berätta. De unga var intresserade av att lyssna. Projektet kändes givande för både frågare och svarare. Avslutningsvis hade eleverna i uppgift att i uppsatsform berätta om vad de fått veta. Sett ur skolans synvinkel var detta projekt upplagt helt efter den målsättning som finns inskriven i läroplanen. Ett nära samarbete med närsamhället. Meningsfulla uppgifter. Mycket träning i att behandla språket i såväl tal (intervjuerna) som i skrift (uppsatserna.) Jag får nog återkomma till det här ämnet i kommande Nyhetsbrev. Annars blir det inte utrymme för det övriga material, som jag redan tidigare hade fört in i detta Nyhetsbrev. Bl.a. ett avsnitt om tennis i Båstad. Här kommer det: Första gången jag satt på tennisläktaren. Tennisstadion i Båstad efter ombyggnaden i början av 2000-talet..i Båstad för att beskåda världseliten var Sedan har det fortsatt. År efter år. Swedish Open i Båstad har för mig blivit en del av årets händelser. Ibland känns det som att skulle vara lika självklar i årskalendern som vissa högtider. Nåja. Det var kanske att ta i. Den långa raden av turneringar med världselitspelare har givetvis inneburit, att det hos mig samlats mycket i minnenas bank. Det blir svårt att välja ut något före allt det andra. Ett litet försök dock: Sverige skall spela Davis Cup mot Nya Zeeland. I Båstad.

3 Matchen skall spelas på våren. Arrangörerna befarar därför, att det kan bli glest på läktarna. För att råda bot på detta går ett bud till oss på Strandängsskolan i Båstad: Elever är välkomna att tillsammans med sin lärare att se matchen. Gratis!! Kravet från arrangörerna är bara, att lärare följer sin klass till stadion och ser matchen tillsammans med eleverna.. Jag jobbade på den tiden som lärare på skolan. Naturligtvis antog jag och mina elever erbjudandet.. Så fick vi uppleva en tennishändelse, som kommit att gå till den svenska tennishistorien. Det historiska ögonblicket då den då 15-årige Björn Borg fick debutera bland de stora. DC-match Sverige - Nya Zeeland. Men inte nog med att Björn blev uttagen att spela. Han besegrade sensationellt sin mycket meriterade motståndare Onny Parun. Matchen blev Björn Borgs definitiva genombrott. Nästa exempel hämtar jag från Davis Cup i Båstad. Sverige möter storfavoriten Australien. Särskilt en av matcherna i denna DC-drabbning har gått till historien: Jan Erik Lundqvist mot favoriten Roy Emerson. Australiern inleder formidabelt. Snart har han skaffat sig en 2-0-ledning. Vi på läktaren var införstådda med, att det kunde bli en snabb affär. Australiern var i högform och Janne Lundqvist kunde inte stå emot, trots att han spelade riktigt bra. I tredje set svängde det. Janne vann setet. Fortsatte med att vinna även det fjärde!! Därmed var det dags för femte och avgörande set. Stämningen på de välfyllda läktarna närmade sig kokpunkten. Det blev en rysare. Janne fick tillbaka sitt spel från de båda föregående seten. Tog en säker ledning: 5-2. Dessutom: nu var det Janne som skulle serva!! Publiken var i extas. Var storsensationen på väg????? Men: Nu i matchens sista skälvande minuter - plockade den australiske mästaren fram sina mästartakter. Vann matchen. Vi hade fått uppleva ett drama som vi sent skulle glömma. Ett stycke svensk tennishistoria hade trots Jannes förlust - skrivits. Vad vi också fått uppleva var, att denna DC-match, liksom de många övriga DC-matcherna under detta unika tennisår innebar, att svenska folket tog tennisen till sina hjärtan. DC-matcherna sändes i sin helhet i svensk TV. På den tiden hade vi bara en kanal. Hela svenska folket följde dramat som utspelades i Båstad. De svenska framgångarna i kombination med TV:s satsning på direktsändning av tennis fick till följd att tennis nu blev folkets sport och Båstad blev hos svenska folket Sveriges tennismetropol. Så lämnar vi berättelsen om en svensk vars namn flugit ut över världen och riktar blicken mot en annan bjärebo, vars namn också flugit världen över Birgit Nilsson. Jag uppmärksammar också Birgits lärare i folkskolan Erik Pamp. Birgits lärare var före sin tid. Birgit Nilsson var elev i folkskolan i Svenstad på 1930-talet. Som lärare i årskurserna 3-6 som alla undervisades tillsammans hade hon Erik Pamp. När jag läser om Pamps undervisning, får jag känslan att han i vissa avseenden var åtskilligt före sin tid. Han använde pedagogiska grepp som inte var vanliga på den tiden men som gäller nu. En övergripande form var, att han ständigt anknöt undervisningen till verkligheten. Innehållet i dagstidningen och i det då nya mediet radio användes ständigt som lärobok.

4 I tidningen fanns ofta artiklar som kunde anknytas till undervisningen i geografi, historia, religionskunskap osv. Världskartan eller skånekartan - hängde ständigt framme. Det gav eleverna återkommande repetition, när man anknöt till aktuella händelser ute i världen. Jag noterar bl.a., att t.o.m. när det stod sång på schemat hade man nytta av att skåne-kartan hängde där framför eleverna. När man lyssnade till Edvard Persson, som sjöng om Skånska slott och herresäten fick eleverna i uppdrag att leta upp platserna i sången på skånekartan. Allt detta har jag fått veta genom att intervjua en av Erik Pamps elever - Olle Pålsson - som var nästan samtida med Birgit. en sup i Yokohama Erik Pamp var en ivrig nykterist. När man på sånglektionen sjöng Evert Taubes Möte i monsunen, var det en rad i sångtexten som blev problematisk för Erik Pamp:.en sup i Yokohama.. Erik Pamp gjorde en ändring texten. Bytte ut ordet sup mot chans. Birgit lovsjöng naturen. Under mitt arbete med boken Birgit i Bjäre, som skildrar Birgit som barn hade jag tillgång till alla de uppsatser, som Birgit skrivit i skolan. Jag slås av Birgits berättarglädje och hennes förmåga att omvandla det hon ser och upplever till levande berättelser. Jag väljer ett exempel, skrivet under vårvintern: Vintern har övergått i vår. På fälten har vårbruket börjat. Det doftar jord och gödsel. Kort sagt: det doftar vår på landet. Birgit, nu elev i årskurs 5, skriver i en uppsats: Igår var det ett strålande väder. En ljum vind susade över nejden. Nu har det nog blivit vår på allvar, tänkte jag. Trädgårdsarbetet har börjat. Åkrarna ligga svarta och välmående. Det värsta återstod nu att man inte fick gå med sommarklänning. Hur jag än tiggde blev svaret alltid detsamma: Vänta till 1 maj. Det hjälpte inte med sura miner. Man fick vänta. Ännu mer påträngande var Hertha som sade, att hon skulle ha sommarklänning på lördag. Birgit bjäreskildraren. I flera uppsatser skildrar Birgit sin hembygd Bjäre. Svenstad byn där hon bodde får naturligt nog en särskild plats. Svenstad ligger på en höjdplatå med vida utsikter åt alla håll. Just vyerna återkommer ofta i Birgits berättelser. Som i detta exempel: Igår var det den 2:a oktober. Vädret var mycket vackert. På eftermiddagen hade vi skolbarn utfärd i Svenstad. Där sågo vi först en domarring. Den bestod av sex stenar, som voro uppställda i en ring. På denna plats höll de gamla sitt by-ting. Från domarringen begåvo vi oss till mitt hem. Där sågo vi en mängd verktyg och vapen, som voro gjorda av sten. Vi sågo stenyxor, stenmejslar och stenknivar, stensågar och pilspetsar samt många andra saker. Vi sutto på golvet, medan läraren visade oss de olika fornfynden. Som du noterat använder Birgit konsekvent de pluralformer som gällde för skolan då: Således: Vi gingo, sutto, sågo osv. Angående uppgifterna om föremål från forntiden: Att eleverna fick se denna rika samling av fynd från forntiden kräver kanske en förklaring. Birgits far, Nils, var en ivrig samlare av fynd från forntiden. Fynden kom fram när han plöjde och harvade på sina fält. Det stora intresset hos Nils gjorde, att han gärna tog hand även om de fynd, som kommit upp i dagen, när andra lantbrukare plöjde på sina ägor. * * * *

5 Min boklåda Boktitel Ord.pris Rea-pris Så blev Båstad tennis Bilder av ett sekel i Bjäre Slutsåld Vår bjärehistoria i bild Bjärebor berättar om Bjäre Slutsåld Strövtåg i Bjäres historia Nära havet trivs jag bäst 350 Senast utgivna boken Böcker som är slutsålda hos mig kan ev. inköpas hos något av säljställena, som kan ha enstaka ex. kvar bokhandel i Båstad, Laholm och Ängelholm samt vissa säljställen i Bjäre. Angivna reapriser gäller vid köp direkt hos mig. Jerikos murar. Under konfirmationsundervisningen satt Niklas och halvsov när prästen frågade honom vem som rev Jerikos murar. - Det var inte jag, muttrade Niklas sömnigt. - Prästen tyckte att svaret var så roligt, att han senare talade om det för Niklas föräldrar. - - Nä, det var nog inte Niklas, för han brukar inte ljuga, sa fadern förläget. - Prästen tyckte att denna andra missuppfattning gjorde historien ännu roligare, så han beslöt sig för att återge den vid kyrkorådets nästa sammanträde. Efteråt sa ordföranden bekymrat: - - Ja, eftersom ingen av de två vill ta på sig skulden, så får väl kyrkorådet stå för kostnaderna. Därmed stänger vi butiken för den här gången. Hör gärna av dig. Kalle Eriksson Hallavaravägen Båstad kalle@bjarenet.com Kalle Eriksson