ÅOF anser att hela ledningen ska skyddsisoleras så att strömgenomgång för fåglar undviks. Någon av följande åtgärder bör prövas;

Transkript

1

2 2 Det finns stor risk att fåglar sätter sig i stolpen och kommer åt strömförande delar. Berguv, slaguggla, kattuggla, lappuggla, kungsörn, havsörn är speciellt utsatta där en stor andel av inkomna fåglar till SVA i Uppsala har dött av strömgenomgång, för berguv t.ex. 33 %. De kraftledningstyper där det tydligt kan identifieras risk för fågeldöd på grund av strömgenomgång, är stolpar med bärreglar och stående isolatorer av pinntyp. Ett typiskt mått för en vanlig stödregel för 24kV är 240cm, där avståndet mellan faslinorna (ytterlina mittlina) då ligger i området 120cm. Vingbredd ca hos: - Kungsörn 240cm - Berguv 170cm - Ormvråk 130cm som några exempel på fåglar som riskerar komma i beröring med spänningssatta delar. ÅOF anser att hela ledningen ska skyddsisoleras så att strömgenomgång för fåglar undviks. Någon av följande åtgärder bör prövas; Alt 1. BLL-ledning på 40 kvs ledningarna (alla tre linorna). Alt 2. Isolering med skyddskåpor på de tre ledningarna på varje stolpe. Alt 3. Isolering med skyddskåpor på den mittersta ledningen på varje stolpe (se bild nedan). Regelstolpe med isolerad mittfas 10 40kV nominell spänning. Här är mittfasen kompletterad med isolering för att minska risk för kontakt. ÅOF har tagit fram en policy Kraftledningar, stolptransformatorer och fågelskydd. Sammanställningar av elrisker för vilda fåglar för utformning av ledningar och stolpar. Den bifogas. Ångermanlands Ornitologiska Förening Ordförande

3 Bilaga. Kraftledningar, stolptransformatorer och fågelskydd. Sammanställningar av elrisker för vilda fåglar Ångermanlands Ornitologiska Förening. 3

4

5 Bakgrund Fåglar som sätter sig på kraftledningsstolpar eller på stolptransformatorer riskerar att komma i direkt kontakt med spänningssatta ledare eller att med någon del hamna i ett riskområde där det finns risk för överslag. Med direkt kontakt menas att fågeln kommer i beröring med oisolerade anläggningsdelar som exempelvis linor, gnistgap eller anslutningspunkter för elapparater. Ett riskområde är ett område intill en spänningssatt anläggningsdel där den höga elektriska fältstyrkan kan medföra ett överslag på grund av att luftens dielektriska egenskaper förändras av en i området inträngande kropp. På kraftledningsstolpar och stolptransformatorer kan alltså företrädesvis rovfåglar slå sig ned för att få en utsiktsplats vid spaning efter byte. Det har under ett antal år byggds upp en omfattande erfarenhet gällande eldödade fåglar, då främst rovfåglar. Denna skrift behandlar fåglar som riskeras att dödas av el och de erfarenheter man har gällande eldödade fåglar, samt något om påflygning. Fågelmortalitet till följd av strömgenomgång är relativt ovanligt i stam- och regionnätet, eftersom spänningssatta delar och jord är tämligen väl åtskilda. I lokala friledningsnät med låg- (<1 kv) och mellanspänning (1 60 kv), d.v.s. nära slutanvändaren, utgörs största riskerna för fåglar av bristfälligt utformade stolpar, isolatorer och transformatorer. När (större) fåglar sätter sig på kraftledningsstolpar som inte är väl isolerade, kan de främst med vingar och ben, men även genom en avföringsstråle, kortsluta spänningssatta ledningar eller orsaka kontakt mellan spänningssatt ledning till jord. En sådan incident leder oftast till döden, men kan därutöver också orsaka skogsbrand och/eller orsaka omfattande avbrotts- och reparationskostnader. Dödligheten kan för vissa arter bli så stor att det påverkar en hel population 1,2. Som exempel kan nämnas att det i Mongoliet 3 uppskattas att så många som tatarfalkar dödas årligen, baserat bl.a. på att >300 döda tatarfalkar samlats in under ett år längs en ledningssträcka av 56 km. Det är främst rovfåglar och vissa ugglor som orsakar kortslutning i transformatorer och stolptoppar. Uppgifter från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Ringmärkningscentralen (RC) gör gällande att strömgenomgång orsakar >40 % av dödligheten hos flera svenska ugglearter. Det behöver inte heller råda motsatsförhållande mellan utbyggnad av kraftledningsnätet och bevarande av naturvärden. Med rätt planering kan exempelvis kraftledningsgator skapa gröna korridorer i landskapet och därmed tillföra positiva effekter. Etablering av lågväxande träd och buskar, istället för kalröjning, i ledningsgator kan särskilt i barrskogsplanteringar innebära en avsevärd ökning av biodiversitet. 1 Schaub et al. (2010). Massive immigration balances high anthropogenic mortality in a stable eagle owl population: Lessons for conservation. Biological Conservation 143(8): González et al. (2007). Causes and spatio-temporal variations of non-natural mortality in the Vulnerable Spanish Imperial Eagle (Aquila adalberti) during a recovery period. Oryx 41: event3 electrocution saker sielicki.pdf 2

6 Kungsörn, berguv, slaguggla, lappuggla och kattuggla är några arter som är speciellt drabbade av eldöd genom att den kommer i kontakt med strömförande ledningar på stolptransformatorer, elkopplare och ledningsstolpar. I Tyskland har myndigheterna i april 2002 infört en ny riktlinje i lagstiftningen ( 53) som säger att: Nyuppförda ledningsstolpar och annan teknisk utrustning måste utföras så att möjligheten att fåglar dödas genom strömgenomgång utesluts. Åtgärder för att minska riskerna för fågeldöd måste genomföras på befintliga ledningsstolpar och annan teknisk utrustning på linjer med kv inom den närmaste 10-årsperioden. Se Haas, D., Nipkow, M. et al.: March Protecting birds from powerlines, Nature and environment, No. 140, Council of Europe Publishing, F Strasbourg Cedex, ISBN Elanläggningsinnehavares ansvar för elanläggningens säkerhet omfattas av straffrätt grundat främst på skrivningar i ellagen 1997:857 och Starkströmsförordningen 2009:22. Straffrätten är en sak och den goda viljan att göra mer än vad lagstiftningen reglerar är en annan. Utdrag ur ellagen Villkor för nätkoncession 11 En nätkoncession skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt. Lag (1998:854). Vad lagstiftaren menar med olika skrivningar måste tydligt definieras, men ovanstående exempel visar att det finns utrymme för tolkningar. Det har också diskuterats att fåglars vingpennor inte leder ström och att kraftledningsstolpar av trä inte leder ström. Dessa påståenden kan motbevisas bland annat genom påvisande av brännskador på vingpennor och en dödsolycka i Västerbotten, där en distributionselektriker utsattes för dödlig strömgenomgång på grund av att han klättrat en bit upp på en strömförande trästolpe. Det torde stå alldeles klart att fåglar blivit eldödade på kraftledningar och stolptransformatorer där det inte vidtagits några säkerhetshöjande åtgärder. Isolerhuvar, isolerade ledare, isoleringar av olika slag och fågelavvisare har visat sig vara effektiva skydd för att förhindra att fåglar drabbas av strömgenomgång. 3

7 Fågelskydd har diskuterats inom Europa under många år och den Europeiska kommittén för bevarande av Europas viltliv har i en rekommendation uttalat bland annat nedanstående (utdrag): CONVENTION ON THE CONSERVATION OF EUROPEAN WILDLIFE AND NATURAL HABITATS Standing Committee 30th meeting Strasbourg, 6-9 December 20 Implementation of Recommendation No. 110/2004 on minimising adverse effects of above-ground electricity transmission facilities (power lines) on birds Recommendation No. 110 (adopted on 3 December 2004) on minimizing adverse effects of above-ground electricity transmission facilities (power lines) on birds: Recognising the importance of maintaining energy supplies and for actions taken to protect birds to be proportionate in terms of cost and to avoid reduction in overall level of safety of transmission lines or in stability of supply; Referring to the information presented in the report T-PVS/Inf (2003) 15: Protecting Birds from Power Lines - a practical guide to minimising the risks to birds from electricity transmission facilities,. informing of the negative impact on many species of wild bird (including migratory species) across Europe and the world, from electricity transmission lines, conductors and towers (including those associated with the railways infrastructure) through increased mortality due to electrocution,..; Concerned that a significant number of bird species suffering from electricity transmission facilities are listed in Annex II to the Convention, and that the threat is increasing due to the continuing construction of dangerous electricity transmission facilities; Concerned particularly that, without action to minimize threats to birds from electricity transmission facilities, many populations and potentially (threatened) species, including globally threatened species such as Aquila adalberti may be severely affected; Recognising that, especially in arid zones, electrocution of birds on transmission lines can cause disastrous forest fires affecting both wildlife and people and for which electric utility companies can expect to be made liable; Aware that technical solutions are available to eliminate or to reduce transmission line electrocution T-PVS/Files (2010) ( ) risk posed to birds and that such solutions which are safer for birds also correspond to a better energy supply and therefore are an advantage to supplying companies; most existing facilities do not incorporate such solutions; Desiring to raise awareness among the public, developers and decision-makers of the serious, widespread risks posed to birds by power lines and that these can readily be minimised; Recommends that the Contracting Parties to the Convention: 1. take appropriate cost-effective measures to reduce bird mortality from electric transmission facilities taking into account Resolution 7.4 of the Seventh meeting of the Parties of the CMS, applying those cautions to cases where non-migratory species may be affected; 2. apply as far as possible the measures for bird safety suggested in the report mentioned in the consideranda above, and in particular those suggested in the enclosed Appendix 1, taking into account that, to ensure appropriately located and safe constructions, the following measures need to be considered: 4

8 To avoid electrocution a) banning of the most dangerous types of pole b) use of state-of-the-art recommended technical standards for bird safety for new and retrofitted facilities.. 3. consider replacing underground overhead power lines in areas of exceptional high interest for birds, particularly in protected areas and in areas designated for Natura 2000 and Emerald Networks for their bird interest. 4. systematically collect information with respect to (collisions and) electrocutions on electricity transmission lines; 5. communicate to the Standing Committee the relevant steps that have been adopted or envisaged concerning the implementation of this recommendation as well as on the outcome of measures adopted; Examples of measures that may be considered as appropriate for minimising the negative impacts on birds of electricity transmission facilities are listed for implementation by Contracting Parties. Additional standards, including stricter standards, may be adopted by Contracting Parties. The design and route of electricity transmission lines is critically important to avoiding deleterious impacts on birds. In considering these examples of possible bird mitigation measures, it is recognised that the electricity industries in Contracting Parties will necessarily have to work at actions that might be taken to protect birds in a wider context. This includes cost, stability of supply and overall safety of transmission lines. Ovanstående är således ett exempel på att det inte anses vara acceptabelt att nätägare inte vidtar alla till buds stående tekniska lösningar för att eliminera eller minska risken för uppkomst av eldödade fåglar. Ångermanlands Ornitologiska Förenings styrelse har därför sammanställt synpunkter på vad som inte kan accepteras, samt vad som kan accepteras ur ett fågelskyddsperpektiv, gällande elnät och risk för eldöd bland vilda fåglar. Tekniska referenser NABU, Vogelschutzzentrum Mössingen - Stromtod von Vögeln - Suggested Practices for Bird Protection Power Lines FNN, Forum Netztechnik/Netzbetrieb im VDE - VDE-AR-N : , Protection of birds on medium-voltage overhead lines 5

9 Kraftledningstyper med potentiell risk för strömgenomgång Regelstolpar med oisolerad friledning 10 40kV De kraftledningstyper där det tydligt kan identifieras risk för fågeldöd på grund av strömgenomgång, är stolpar med bärreglar och stående isolatorer av pinntyp. Ett typiskt mått för en vanlig stödregel för 24kV är 240cm, där avståndet mellan faslinorna (ytterlina mittlina) då ligger i området 120cm. Vingbredd ca hos: - Kungsörn 240cm - Berguv 170cm - Ormvråk 130cm som några exempel på fåglar som riskerar komma i beröring med spänningssatta delar. Bilden visar en stolpe med stålregel och uppåtstående isolatorer av porslin med konstruktionsspänning 52kV. Denna konstruktion förekommer även för lägre konstruktionsspänningar 36kV, 24kV och 12kV. Vid de lägre spänningarna minskar avståndet mellan de oisolerade linorna och därmed ökad risk för strömgenomgång för fåglar som sätter sig på regeln. Stolptypen kallas inom Europa för Killer Poles. 6

10 Regelstolpar av trä med oisolerad friledning 10 40kV Det har även diskuterats om trästolpars resistivitet och att det inte kan förelägga risk för strömgenomgång via avledning till jord via trästolpen. För att åstadkomma en så lång livslängd som möjligt för trästolpar, har man genom tiderna impregnerat stolparna med arsenik eller kreosot, vilket i nutid betraktas som ett miljögift. Nätägare har därför på senare tid ändrat skyddsmetod genom att istället använda saltlösningar som skydd mot stolpröta. Trä anses på vissa håll inte vara strömförande, vilket inte är korrekt. Möjligen kan torrt trä hålla en så pass hög resistivitet dess ledande förmåga kan anses vara eliminerad. Detta gäller dock inte för trä som blivit fuktigt, särskilt om stolpen är saltimpregnerad. Att saltlösningar leder ström i olika omfattning kan enkelt bevisas. I Västerbotten inträffade alltså 2008 en dödsolycka i en kraftledningsstolpe där en distributionselektriker omkom på grund av spänningssättning i stolpen i samband med nedfallen lina och spänningssatt regel. Vid olyckstillfället påbörjade montören klättringen i stolpen innan ledningen kopplas bort. Montören var ungefär på mitten av stolpens höjd när ström genom kroppen orsakade olyckan. Det var definitivt inte någon direkt kontakt med faserna. Det som har gjort det till ett speciellt fall är att montören hade med sig arbetsjorddonet under klättringen. Det har inneburit att det blivit en än kortare trästräcka än vad som erhålls om man står på marken. Kortare trästräcka innebär mindre isolation genom träet. Utredningen har visat att vädret har en mycket avgörande betydelse. Det handlar inte endast om den situation som råder vid klättringstillfället utan det har även betydelse hur vädret varit en tid före. Bilden visar ett träd som kommit i kontakt med en spänningssatt 10kV:s kraftledning utförd med FeAl-lina. På samma sätt kan fåglar som kommer i kontakt med spänningssatta ledningar riskera att orsaka skogsbrand. 7

11 Kraftledningstyper utan bedömd risk för strömgenomgång Regelstolpar med isolerad friledning typ BLX/BLL 10 40kV Isolerad ledning av typen BLX/BLL medför inte någon överhängande risk för kontakt med spänningssatt del och därmed fatal strömgenomgång. Undantag är oisolerade gnistgap. Bilden visar kraftledningar byggda för 12kV där linorna består av typen BLX Regelstolpar med isolerad mittfas 10 40kV nominell spänning Regelstolpar med stående isolatorer av pinntyp där mittfasen är kompletterad med isolering för att minska risk för kontakt. Exemplet är taget från boken NABU, Stromtod von Vögeln 8

12 Regelstolpar med hängande kedjeisolatorer bedöms som ofarliga för fåglar. Portalstolpe med hängande kedjeisolatorer för 130kV, där risken för kontakt är försumbar. Regelstolpe med hängande kedjeisolatorer för järnvägsnätets försörjning 130kV mittpunktsjordad, där risken för kontakt är försumbar. 9

13

14 Stolptransformator i Bredånger, Nätra där en fjällvråk brändes ihjäl i en stolptransformator trots att slackarna var isolerade och transformatorn var föresedd med skyddskåpan "Huven uven". Problemet är att trådarna ner till säkringsapparaten inte var isolerade och det var där fjällvråken kortslöt ledningarna. Stolptransformatorer med liten risk för strömgenomgång Isolerhuv Huven Uven samt isolerade nedledare från linje med isolerad lina, isolerad ledning ned till säkringsapparat och isolerad ledning mellan säkringsapparat och transformatorns ventilavledare och isolatorer är det enda sättet att eliminera risk för strömgenomgång. Isolerade nedledare från isolerade linor 11

15 Kraftledningstyper med potentiell risk för påflygning En annan betydande risk för skador på större fåglar är påflygningsrisken. När ledningar anordnas vertikalställda, minskar behovet av breda ledningsgator, men exponering av hindrande linor vid passage ökar. Problematiken kan till viss del lösas med montering av fågelavvisare som gör att inflygande fåglar lättare uppmärksammar hindret och kan parera mot kollision. Vertikalställda ledningsstolpar med oisolerad friledning kV Bilden visar ett fackverkssystem för 130kV med vertikalt ställda linor I båda fallen är risken för påflygning stor. Äldre kraftledning för 10kV med vertikalt ställda linor. Med synbara fågelavvisare som fladdrar i vinden, minskar risken för påflygning radikalt. Fågelavvisare kan monteras utan att ledningen behöver tas ur drift 12

16 Yttrande Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (2) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning WSP Sverige AB Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning HKV PROD Yttrande avseende samråd enligt 6 kap 9 miljöbalken beträffande förlängning av nätkoncession för befintlig 40 kv luftledning/markkabel, mellan Smedsbyn och Gideåbacka, Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas in till LFV. För mer information, kontakta flyginfose@lfv.se. För frågor rörande ärendet, kontakta handläggaren enligt ovan. Tjf. Delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista WSP Sverige AB (AAR) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Försvarsmakten Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

17 Yttrande Datum Beteckning FM :2 Sida 2 (2) För kännedom FMV AL Led Nät LFV LFV Flyginfo SE tillstandsarende.trv@fmv.se lfvcentralregistratur@lfv.se fm.flyghinder@lfv.se

18

19 Datum Beteckning Kst/2017:502 Avdelning, handläggare, tfn, e-post Ert datum Er beteckning 1 (1) WSP Laholmsvägen Halmstad Yttrande över samrådshandling med anledning av ansökan om förlängning av nätkoncession för befintlig 40 kv luftledning/markkabel mellan Smedsbyn och Gideåbacka Örnsköldsviks kommun, samhällsbyggnads- och kommunledningsförvaltningen, vill lämna följande synpunkter på framtagen samrådshandling: Det är viktigt att få svar på risker med elektromagnetiska fält i berörda bostäder samt vilken inverkan olika alternativ kan få på miljön. Som det går läsa i samrådshandlingen kommer detta att redovisas. Handlingarna bör kompletteras med följande intressen, nära eller i direktkontakt med ledningen, som redovisas i kommunens översiktsplan: Allmänna intressen: Kulturmiljö vid Gideåbacka kraftstation och ekologiskt känsliga områden vid Gideälven och Gideåbacka kraftverk. Riksintressen: Gideälven nedströms Gideåbacka kraftverk är riksintresse för naturvården och har stort värde som reproduktionsområde för kustharr och flodnejonöga och som uppvandringsområde för havsöring. Naturtypen längs älven är även geologiskt intressant. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Mark- och planeringschef Infrastrukturstrateg Postadress Besöksadress Telefon Postgiro Kommunledningsförvaltningen Järnvägsgatan vx SE Örnsköldsv k Förvaltningens e-postadress Bankgiro Org.nr kommunen@ornskoldsvik.se

20 Från: Till: Ärende: Samråd Smedsbyn-Gideåbacka Datum: den 21 december :45:09 Hej Samhällsbyggnadsförvaltningen i Örnsköldsviks kommun har fått en inbjudan till skriftligt samråd med anledning av ansökan om förlängning av nätkoncession för befintlig luftledning/markkabel (40kV) mellan Smedsbyn och Gideåbacka. Sista svarsdag var 18 augusti Samhällsbyggnadsförvaltningen beklagar att svar inte lämnats innan detta datum. För närvarande har samhällsbyggnadsförvaltningen inga synpunkter att framföra utifrån det som presenterats i samrådshandlingen. Förvaltningen förbehåller sig möjligheten göra en ny bedömning efter att ha tagit del av upprättad miljökonsekvensbeskrivning. Med vänlig hälsning Miljöinspektör Samhällsbyggnadsförvaltningen Bygg- och Miljöavdelningen Besöksadress: Stadshuset Kronan, Järnvägsgatan 6 Telefontid: mån 15:00-16:30 och tis-fre Örnsköldsviks kommun Örnsköldsvik

21

22

23

24 Remissvar: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot att förnyad nätkoncession beviljas för ledningen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se

25

26

27 Till: Kopia: Ärende: Samråd bef. 40kV kraftledning Smedsbyn-Gideåbacka Datum: den 7 augusti :38:30 Bilagor: image003.jpg Hej! Skanova Elskyddsärenden har inga synpunkter på att Vattenfall Eldistribution AB får fortsatt koncession för 40 kv kraftledningen Smedsbyn Gideåbacka. Med vänlig hälsning Elskyddsärenden Teknikutveckling elskydd@skanova.se Evenemangsgatan 2C, Solna Skanova AB

28

29 Till: Kopia: Ärende: TRV 2017/63330 Datum: den 16 augusti :32:34 Trafikverkets yttrande TRV 2017/63330 Trafikverket har tagit del av ärende "Samråd enligt miljöbalken gällande förnyad nätkoncession för 40 kv ledning mellan Smedsbyn och Gideåbacka, Örnsköldsviks kommun" där vi inte har något att erinra. Vänliga hälsningar Biträdande samhällsplanerare Region Trafikverket, region mitt Box Gävle Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: Handläggaren är konsult på Traf kverket. / The administrator is a consultant at Trafikverket (Swedish Transport Administration).

30 REMISSVAR dnr WSP group Remissvar avseende ansökan om samråd, enligt 6 kap 4 miljöbalken, för befintlig 40 kv kraftledning mellan Smedsbyn och Gideåbacka, Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. En förlängd nätkoncession i befintlig utformning ger ingen ytterligare påverkan för renskötseln. Det är dock viktigt att bolaget säkerställer att berörda samebyar inte ser någon påverkan av den befintliga ledningen. Kraftledningar och vägar är barriärer i landskapet och studier visar att renar undviker sådan infrastruktur samt mänsklig aktivitet på ett avstånd av 1-12 km. Om ledningen ska dras om eller markförläggas kräver Sametinget ett nytt samråd då förutsättningarna för renskötseln förändras. I detta ärende har Sametingets näringslivschef beslutat. Föredragande har varit samhällsplaneraren. Näringslivschef Samhällsplanerare Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen (växel) e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.: