Studiehandledning Kurs 6, ht19

Transkript

1 Studiehandledning Kurs 6, ht19 Klinisk medicin 1 Kurskod 8LAG61 Läkarprogrammet Medicinska fakulteten Linköpings universitet Linköping

2 2(16) Innehåll Introduktion... 3 Teman... 3 Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN)... 3 Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL)... 3 Generalist (Gen)... 4 Professionell utveckling (PU)... 4 Obligatoriska moment... 5 Examination... 6 Lärandemål... 7 Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61) 9 Kursledning Litteraturlista Schema Terminstider Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)...17

3 3(16) Introduktion Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som återkommer regelbundet under hela utbildningen. Första gången ett tema introduceras kan det till exempel handla om normalfunktion i ett organsystem, hur det fungerar hos den friska människan. Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas. I kursen Klinisk medicin 1 ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som kan ske under kvällar, nätter och helger. För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs i regel aktivt deltagande under 24 schemalagda timmar per vecka. Utöver detta tillkommer 4 timmars självstudietid planerad i samråd med VFU ansvarig och anpassad till verksamheten. VFU genomförs inom invärtesmedicinska specialiteter, allmänmedicin, bild- och funktionsmedicinska specialiteter samt laboratoriemedicinska specialiteter. Undervisningen bedrivs inom ramen för fyra av läkarprogrammets teman Cirkulation- Respiration-Erytron-Njurar (CREN), Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL), Generalist (Gen) och Professionell utveckling (PU). Teman Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (CREN) Under tema CREN studeras principer för diagnostik, handläggning, behandling och prevention för patologiska tillstånd och sjukdomar i cirkulationsorganen, respirationsorganen, njurarna och blodet. Arbetsformerna inkluderar föreläsningar, flipped classroom, seminarier, fallmetodik, gruppsarbete med typfall under VFU inom internmedicin och allmänmedicin och andra grupparbeten under temadagar. Innehållet för studierna under kurs 6 bygger vidare på införskaffad kunskap och utvecklad förståelse och färdighet som studenten ska ha tillgodosett sig inom samma tema under tidigare kurser vid läkarprogrammet. På nuvarande kurs förväntas studenten fördjupa, bredda och nyansera sin kunskap, förståelse, färdighet, förmåga, värderingsförmåga och förhållningsätt inom temat. Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL) Tema ERL innefattar undervisning om hur man handlägger sjukdomar inom endokrina systemet som består av flera olika körtlar, hypotalamus, hypofys, sköldkörtel, bisköldkörtlar, binjurar, bukspottskörtel samt testiklar/äggstockar. Debut av endokrin sjukdom kan vara akut men oftast långsam med diffusa symtom, vilket kan försena diagnosen. Diagnostik, behandling och uppföljning behöver i regel individualiseras och samarbete mellan primärvård, laboratoriemedicin, bilddiagnostik och sjukhusspecialister

4 4(16) är en förutsättning för gott resultat. Temat har två huvudinriktningar, endokrina folksjukdomar som diabetes mellitus, tyreoidearubbningar, calciumrubbningar, hypertoni och andrologi är viktiga områden som belyses. Den andra huvudinriktningen är sällsynta diagnoser då det finns många ovanliga endokrina sjukdomar som kan behandlas framgångsrikt. Undervisningen under tema ERL bedrivs som temadagar med föreläsningar och fallseminarier samt gruppsarbete med typfall under VFU inom internmedicin och allmänmedicin. Generalist (Gen) Tema Gen inriktar undervisningen på basala färdigheter i mötet med patienten och vid laboratoriemedicinska och radiologiska/bilddiagnostiska bedömningar vid vanliga sjukdomstillstånd. En viktig del är det allmänmedicinska perspektivet vid diagnostik, prevention och behandling. Mötet med svårt sjuka patienter och vård i livets slutskede är också viktiga moment, liksom etiska aspekter på läkarens agerande i vården. De ämnesområden som berörs under terminen är allmänmedicin, klinisk farmakologi, klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, radiologi samt radiofysik. Arbetsformerna är föreläsningar under tema-dagar och grupparbete inom VFU i allmänmedicin, bild-och funktionsmedicinska specialiteter samt laboratoriemedicinska specialiteter där alla discipliner får utrymme vilket möjliggör en bred ämnesinlärning. Professionell utveckling (PU) Tema PU på Kurs 6 fokuserar på jämlik vård och olika verktyg för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomspreventivt. Ämnen som behandlas inkluderar personcentrerad vård, coping & empowerment (inklusive e-hälsoaspekter), hälsolitteracitet (inklusive e-hälsolitteracitet), normkritik samt jämlik vård ur ett globalt perspektiv. Tema PU inbegriper också egen utveckling i att hantera mötet med andra och kunna fullfölja uppdraget i diagnostik och behandling med målet att bidra till höjd funktion och hälsa men också avstå medikalisering av normala livsprocesser. En halvdag om att hantera kränkande behandling anordnas under första veckan. När det gäller prevention ligger fokus framförallt på individnivå och sekundärpreventivt arbete och på etiska aspekter av prevention. Praktiska övningar i den vid beteendeförändringar välanvända samtalsmetodiken Motiverande samtal (MI, Motivational Interviewing) erbjuds (anmälan via LISAM). Dessutom erbjuds undervisning inom grundläggande medicinsk juridik och patientsäkerhet. De etiska principer som behandlas under K6 handlar om att göra gott och inte skada. I samarbete med andra temagrupper anordnas också en temadag om döden. Arbetsformerna är föreläsningar, färdighetsträningar, seminarier och en obligatorisk skriftlig etikinlämningsuppgift med återkoppling i grupp. Instruktioner avseende den obligatoriska etikuppgiften återfinns på LISAM.

5 5(16) Obligatoriska moment Verksamhetsförlagt utbildning (VFU) inkluderande basgruppsarbete med typfall Under VFU i Allmänmedicin ingår uppgiften Hembesök med fokus på helhetssyn och läkemedelsrelaterade frågor som en obligatorisk uppgift. En Fältstudie ska lämnas in kopplad till terminens lärandemål relaterad till VFUplaceringarna på kursen. Undervisningsmomenten i simulerad miljö Klinisk färdighetsträning (inkl. HLR) och Sviktande vitala funktioner är obligatoriska. Inlämningsuppgift inom tema PU Egen reflektion över etiska aspekter av Patientens vård göra gott eller skada med obligatorisk återkoppling i grupp. Komplettering All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras. PM för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns på LISAM. Klinisk färdighetsträning kompletteras med DOPS (Direct Observation of Practical Skills). Obligatoriska moment ger totalt 15 högskolepoäng: VFU inklusive typfalldiskussion och Hembesök Klinisk färdighetsträning (inkl. HLR) och Sviktande vitala funktioner Inlämningsuppgifter Fältstudie Egenreflektion över patientens vård - Etik (VFU6 13 hp) (KLFÄ 0,5 hp) (SKIN 1,5 hp)

6 6(16) Examination Syftet med examinationen är att visa att lärandemålen har uppnåtts och att kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen kan tillämpas (se nedan). Att uppfylla dessa lärandemål är en förutsättning för fortsatt lärande inom programmet. Slutprov kurs 6 8LAG61/SKR6 (15 högskolepoäng) Kursen avslutas med ett slutprov som omfattar innehållet i kurs 6 och består av en skrivning av typen modifierade essäfrågor (MEQ) utgående från kliniska fall. Temagrupperna CREN, ERL, PU och Gen konstruerar frågor till slutprovet, som examinerar kunskaper som inhämtats under K6. Det faktum att frågorna ställs i anslutning till en kontext, vanligen en klinisk situation, innebär att man ofta behöver värdera informationen som ges eller som erhållits genom att besvara tidigare frågor. Eftersom MEQ-frågor inte innehåller några förtryckta svarsalternativ är det också viktigt att man använder korrekt terminologi så att svaret inte kan misstolkas. Anmälan till den individuella skriftliga salstentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG61 och provkoden är SKR6. Godkänt betyg För att få godkänt betyg på kursen krävs godkänt på klinisk färdighetsträning och sviktande vitala funktioner (KLFÄ 0,5 hp), skriftlig inlämningsuppgift (SKIN 1,5 hp), skriftligt prov (SKR6, 15 hp) samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (VFU6 13 hp).

7 7(16) Lärandemål När kursen ( Klinisk medicin 1 ) är avslutad förväntas studenten ha uppnått nedanstående lärandemål. I avsnittet efter Lärandemål finns ett avsnitt med förtydligande till vart och ett av dessa mål med rubriken Förtydligande av lärandemål. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Förklara vikten av patientens delaktighet i sin vård och att tillvarata individens resurser. - förklara innebörden i begreppet jämlik vård och principer för att uppnå jämlik vård - redogöra för relevanta författningar inom hälso- och sjukvården, samt för läkarens och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter - förklara grunderna i hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete - identifiera, analysera och värdera riskfaktorer hos enskilda individer för uppkomst av sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna - förstå den teoretiska basen för individinriktad prevention med tillämpning på sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna - analysera skillnader i sjukdomsmanifestationer och behandling beroende av individuella faktorer beträffande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna - analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp utifrån patofysiologiska mekanismer gällande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulationsoch respirationsorganen, blodet och njurarna - analysera och förklara konsekvenserna vid sviktande funktion i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna - analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar utifrån patofysiologiska mekanismer gällande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna - förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder (behandling, rehabilitering, sekundär prevention) och uppföljning vid vanliga eller principiellt viktiga sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna - redogöra för principerna för korrekt läkemedelsordination utifrån gällande förordningar - redogöra för och förklara manifestationer av åldrandet - förklara betydelsen av multisjuklighet hos en individ och förklara hur den påverkar den medicinska bedömningen och behandlingen - redogöra för principer för palliativ respektive geriatrisk vård - redogöra för principer för att på ett respektfullt sätt fastställa dödsfall med indirekta kriterier - förklara juridiska och etiska regler kring livsuppehållande behandling och död - förklara ett allmänmedicinskt arbetssätt baserat på patientcentrerade konsultationer och kliniskt epidemiologiska resonemang

8 8(16) Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - Genomföra fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation och värdera fynden - strukturerat dokumentera anamnes och fysikaliskt status i en journal anpassat till frågeställning och situation - genomföra vanliga basala diagnostiska metoder vid sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna - formulera en relevant remiss för diagnostisk undersökning - självständigt orientera sig avseende innehåll i bild- och funktionsmedicinskt material, redogöra för grundläggande undersökningsresultat samt identifiera och tolka basala tecken på skada - tillämpa sjukvårdens regler för det egna strålskyddet där joniserande strålning används för bild- och funktionsdiagnostik eller intervention - föreslå, motivera val av och tillämpa relevanta laboratorietest och behandling inom primärvård - tillämpa verktyg för prevention och hälsofrämjande patientmöten i relevanta sammanhang - självständigt göra initial bedömning av patient med sviktande vitalfunktioner och vidta basala åtgärder - under handledning genomföra avancerade initiala livsuppehållande åtgärder i sjukvårdsmiljö vid påverkad andning eller cirkulation Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - visa terapeutisk hållning och utveckla förmåga till helhetssyn vid patientkontakt - reflektera över betydelsen av ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt i patientmötet - beakta betydelsen av en individs sjukdom för familj och närstående - reflektera över etiska frågor kring prevention, avancerad sjukdom och livsuppehållande behandling, med särskilt fokus på etiska principer för att göra gott och inte skada - beakta betydelsen av kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av, alla professioner inom hälso- och sjukvården Dessa mål finns även beskrivna i kursplanen. Länken nedan hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner. Länk till kursplaner.

9 9(16) Förtydligande av lärandemål för läkarprogrammet Kurs 6 Klinisk medicin 1 (8LAG61) Kunskap och förståelse Nivå A: Beskriva/Identifiera 1. De olika bilddiagnostiska modaliteternas/teknikernas potentialer och begränsningar, inklusive strålningsbiologiska risker för patienten och vårdgivaren 2. Principerna för berättigande av användning av joniserande strålning inom vården och dess optimering 3. Principerna för hur bilder uppstår med konventionell röntgen, genomlysning, DT, ultraljud, MR, PET-CT, och SPECT/CT/gammakamera samt exempel på metodernas användning 4. Behandlingsmetoder som utförs med hjälp av radiologiska modaliteter 5. Kontraindikationer för MRT-undersökningar och säkerhetsåtgärder för patienter och personal i närheten av magnetfältet 6. Kontrastmedels funktion samt indikationer för, och risker med användning av kontrastmedel 7. Den diagnostiska betydelsen av radiofarmaka och bärarsubstanser i nuklearmedicinsk avbildning (molecular imaging) och i kombination med samtidig bildtagning med CT eller MR (hybrid imaging) 8. De vanligaste laboratoriska analysteknikerna för diagnostik av sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna 9. Regelverket för läkemedelsgenomgångar och olika källor till information om individens läkemedelslista 10. Ordination av läkemedel utifrån gällande författning 11. Risker med polyfarmaci och läkemedelsinteraktioner vid multisjuklighet och sviktande organfunktioner 12. Principer för interna och externa kontrollsystem 13. Identifiering av patienter i livets slutskede och vanliga förlopp vad gäller den sista tiden i livet 14. Förebyggande och lindring av vanliga symptom hos patienter i livets slutskede 15. Betydelse av kommunikation och relation vid vård i livets slutskede, inklusive brytpunkt och brytpunktssamtal 16. Hur individer kan påverkas av sjukdom hos en närstående samt betydelsen av stöd till närstående till patienter i livets slutskede, inklusive närståendepenning 17. Omhändertagande av den döda (administrativa åtgärder, bårhus, begravningsbyrå) 18. Behandling av ärftliga och förvärvade blödningssjukdomar 19. Principer för non-invasiv ventilatorbehandling och syrgasbehandling i hemmet 20. Principer för olika former av dialysbehandling 21. Principer för utredning och behandling vid njur-, hjärt- och

10 10(16) lungtransplantation 22. Definitionen för sällsynta metabola sjukdomar och kunna söka information om dessa tillstånd för att kunna vidareremittera 23. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av multipel endokrin neoplasi (MEN) 24. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av autoimmunt polyglandulärt syndrom (APS) 25. Globala epidemiologin avseende fetma och typ 2 diabetes 26. Legitimations- och anmälningsärenden 27. Skillnaden mellan individ- och systemsyn, samt läkarens roll inom patientsäkerhetsarbetet Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera 28. Relatera avbildningsteknik med röntgen/datortomografi (DT) till bilders olika komponenter 29. Värdera olika bilddiagnostiska undersökningars lämplighet vid olika tillstånd 30. Principer för diagnostiska processer: val av analys, beställning av undersökning/analys, provtagning, transport och förvaring av prov, analysmetod, tekniskt och medicinskt godkännande, svarsrapportering, information till patient 31. Tolkning av och principer för referensintervall, terapeutiska intervall och beslutsgränser 32. Etiska, diagnostiska och behandlingsmässiga överväganden vid multisjuklighet 33. Analysera betydelsen av att fortlöpande ompröva en insatt läkemedelsbehandling hos en individ, och faktorer som ligger till grund för att värdera detta 34. Hur det normala åldrandet påverkar livssituation, sjukdomsmanifestationer, diagnostik och behandling 35. Strukturerat omhändertagande av äldre (Comprehensive geriatric assessment - CGA) 36. Cellulära och fysiologiska förändringar vid åldrande, frailty (skörhet) 37. Betydelsen av helhetssyn och kontinuitet i patientmötet och hur individuella, epidemiologiska och socioekonomiska faktorer inverkar på val av diagnostisk strategi, sjukdomsbehandling och preventiva insatser 38. Patofysiologi, symtom och basala principer för behandling av sviktande vitala funktioner 39. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av vanliga vätske- och elektrolytrubbningar, syra-bas rubbningar, ökad och minskad urinproduktion, proteinuri och hematuri 40. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av obstruktiv och restriktiv lungsjukdom 41. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av akut och kronisk pulmonell hypertension och andningssvikt 42. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av pneumothorax, pleurit och pleuravätska 43. Principer för primär- och sekundärprevention vid manifest obstruktiv och restriktiv lungsjukdom

11 11(16) 44. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av lungtumörer 45. Principer för primär- och sekundärprevention vid lungcancer 46. Patofysiologi, diagnostik och behandling av brady- och tachyarytmier 47. Patofysiologi, diagnostik och behandling av förvärvade klaffel 48. Patofysiologi, diagnostik och behandling av endocardit och pericardit 49. Riskfaktorer av betydelse för uppkomst och förlopp vid kranskärlssjukdom 50. Principer för primär- och sekundärprevention vid arteriosklerotisk sjukdom 51. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av venös tromboembolism 52. Verkningsmekanismer för antikoagulantia och trombocythämmare samt indikationer och kontraindikationer för behandlingen 53. Diagnostik och utredning av ärftliga och förvärvade blödningssjukdomar 54. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av anemi 55. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av nefritiskt och nefrotiskt syndrom 56. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av vanliga missbildningar i urinvägarna och ärftliga njursjukdomar såsom refluxnefropati och polycystisk njursjukdom 57. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av diabetesnefropati, ischemisk nefropati och hypertensiv nefropati 58. Patofysiologi, diagnostik, utredning, komplikationer till och behandling av kronisk njursjukdom 59. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av akut njurskada 60. Symtombild och akutbehandling vid potentiellt livshotande endokrina tillstånd 61. Akuta former av högt/lågt blodtryck, malign hypertoni, bensvullnad/ödem 62. Diagnostik och behandling av över- och underfunktion i hypofys och hypothalamus, tyreoidea, parathyreoidea och binjure 63. Endokrina orsaker till rubbningar i vatten-, elektrolyt- och syra-bas balans 64. Diagnostik och behandling av manlig hypogonadism 65. Sjukdomsbild, diagnostik, sjukdomsförlopp och grundläggande principer för behandling av diabetes mellitus typ 1 och typ Sjukdomsbild och diagnostik vid nedsatt glukostolerans, LADA, monogen diabetes och sekundär diabetes 67. Principer för primär och sekundär prevention av hyperlipidemi 68. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av primär och sekundär hypertoni 69. Basal patofysiologi, sjukdomsbild samt principer för behandling av osteoporos och osteomalaci 70. Behandlingsprinciper och kontroll av komplikationer vid diabetes mellitus 71. Betydelsen av patientens delaktighet i sin vård och att tillvarata individens resurser: empowerment och personcentrerad vård 72. Svensk hälso- och sjukvård ur perspektivet jämlik vård 73. Betydelsen av öppna jämförelser och lärande organisationer för att bidra till en jämlik vård 74. Innebörden av jämlik vård utifrån olika diskrimineringsgrunder och socioekonomisk situation 75. Betydelsen av hälsolitteracitet och normkritik för en jämlik vård

12 12(16) 76. Hur olika hälso- och sjukvårdssystem påverkar befolkningens hälsa, ur ett globalt perspektiv 77. Internmedicinska utmaningar i ett globalt perspektiv, särskilt avseende noncommunicable diseases (NCD) Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer 78. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av kronisk och akut kranskärlssjukdom 79. Differentialdiagnostisk bedömning av patient med bröstsmärta 80. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av hjärtsvikt 81. Patofysiologi, diagnostik, utredning och behandling av förmaksflimmer 82. Tillämpa Motiverande Samtal (MI) i relevanta sammanhang Färdighet och förmåga Nivå A: Utveckla och träna /Vara med eller assistera vid (Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och eventuella risker med färdigheten) 83. Ultraljudsundersökning 84. Remissgranskning och grunder för val av undersökningsmetod 85. Handläggning av vanliga sjukdomar och tillstånd på vårdcentral 86. Hantera otoscop med Siegel-ballong samt ficklampa och spatel vid basalt ÖNH-status 87. Undersöka lymfkörtlar i käkvinklar, submandibulärt, på halsen samt i fossae supraclavicularis 88. Artärpunktion för blodgasanalys inkl. tolkning av vanliga avvikelser 89. Pleuratappning 90. Handläggning av patient med pulmonell hypertension och andningssvikt 91. Handläggning av patient med pneumothorax, pleurit eller pleuravätska 92. Basal undersökning av den perifera cirkulationen 93. Användning av hjälpmedel för patienter med diabetes 94. Handläggning av rubbningar i elektrolytbalansen 95. Principen för palpation av testiklar Nivå B: Kunna tillämpa o/e genomföra/kunna utföra under handledning (Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang) 96. Förklara på konventionell röntgenbild hur olika projektioner (inkl. olika kroppslägen) används och identifiera anatomiska strukturer 97. Identifiera olika anatomiska strukturer i thorax och buk på tomografiska bilder (DT, MRT, PET-DT) 98. Tillämpa en strukturerad granskningsmetodik för vanliga radiologiska undersökningar som lungröntgen, extremitetsskelettröntgen, CT hjärna, CT thorax, CT buk 99. Tillämpa avståndslagen, effekten av strålskyddskläder och ta hänsyn till vilka organ som är mest strålningskänsliga

13 13(16) 100. Föra ett kliniskt resonemang kring betydelsen av avvikande laboratoriefynd 101. Tolkning av resultat från klinisk laborativ verksamhet med hänsyn till den enskilde patienten 102. På konventionell lungröntgen bedöma förekomst av och föra patofysiologiskt resonemang om pneumothorax, pleuravätska, pneumoni och hjärtsvikt, samt ange läge av trachealtub och thoraxdränage 103. Formulera remiss för en i det kliniska sammanhanget relevant diagnostisk metod 104. Genomföra en patientkonsultation och tillhörande statustagning på vårdcentral och utifrån dessa föra ett kliniskt resonemang 105. Hos äldre patient, genomföra en patientkonsultation och tillhörande statustagning och utifrån dessa föra ett kliniskt resonemang 106. Genomföra en läkemedelsgenomgång med stöd av digitala hjälpmedel 107. Strukturerad journalföring i datorbaserad patientjournal 108. Handläggning av patient med lipidrubbning 109. På ett respektfullt sätt fastställa dödsfall med indirekta kriterier 110. Utifrån frågeställningen formulera remiss till annan vårdpersonal för rehabiliteringsinsats 111. Välja analyser för utredning av anemi 112. Handläggning av patient med akut koronart syndrom 113. Handläggning av patient med stabil kranskärlssjukdom 114. Handläggning av patienter med hemoptys och/eller dyspné 115. Handläggning av patient med misstänkt lungcancer 116. Formulera remiss till relevant diagnostik av olika njursjukdomar 117. Initial handläggning av över- och underfunktion i thyreoidea och parathyreoidea 118. Initiera akutbehandling vid binjurebarkinsufficiens och svåra elektrolytrubbningar 119. Diagnosticera och initiera behandling vid nydebuterad diabetes typ 1 och Undersöka och bedöma en diabetesfot med avseende på förekomst av neuropati, ischemi samt sårstatus 121. Ge kost- och livsstilsråd vid diabetes mellitus, fetma och övervikt 122. Ge råd för egenbehandling och injektionsteknik vid diabetes mellitus 123. Visa förståelse för livssituationen vid insulinbehandlad diabetes, inkl. balansgången mellan hypoglykemifrekvens och god metabol kontroll, sociala konsekvenser, yrkesval, etc Ett tydligt sätt förklara diabetessjukdomens patofysiologi, komplikationer och behandling för patienten samt motivera till livsstilsförändringar och följsamhet till behandling Nivå C: Hantera situationer / Kunna utföra självständigt (Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang) 125. Skriva en relevant röntgenremiss 126. Anpassa bilddiagnostiska undersökningar och ingrepp för att minska risken för strålningsorsakade skador hos patient och personal 127. HLR i sjukvårdsmiljö och/eller i simulerad miljö 128. Initial bedömning av patient med sviktande vitala funktioner och vidta basala

14 14(16) åtgärder 129. Förstå vikten av, och kunna tillämpa basala hygienrutiner i sjukvården 130. Handläggning av patienter med hosta, upphostningar, hyperventilation, pipande andning och dyspné 131. Handläggning av patient med obstruktiv och/eller restriktiv lungfunktionsnedsättning 132. Tolkning av lungfunktionstester i utredning av obstruktiv och/eller restriktiv lungsjukdom 133. Tolkning av EKG vanliga EKG-avvikelser 134. Handläggning av patient med oregelbunden puls, bradykardi och takycardi 135. Handläggning av patienter med sjukhistoria talande för blödningssjukdom 136. Handläggning av patient med andnöd, bensmärta/svullnad talande för venös thromboembolism 137. Handläggning av patient med anemi 138. Handläggning av patient med akut blödning som orsakats av antikoagulantia/trombocythämmare 139. Bestämma GFR 140. Snabbtester på urinprov och enkla självtestmetoder för diabetes 141. Relevant anamnes och status för patient med misstänkt endokrin sjukdom inklusive diabetes mellitus 142. Inspektion och palpation av sköldkörteln 143. Blodtrycksmätning för hypertonidiagnostik enligt gällande riktlinjer Värderingsförmåga och förhållningssätt Nivå A: Utveckla och träna 144. Kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av alla professioner inom hälso- och sjukvård 145. Resonemang om val av undersökningsmetod mot bakgrund av patientens förväntningar och förmåga till medverkan 146. Patientsäkert samarbete och kommunikation i akuta situationer 147. Reaktioner hos sig själv och andra medarbetare vid möte med patienter i livets slutskede och deras familjer 148. Etiska och juridiska överväganden i samband med vård i livets slutskede, inklusive möjligheten att avstå från behandling respektive att avsluta livsuppehållande behandling 149. Identifiera och analysera etiska problem vid allvarlig sjukdom Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra 150. Värdera och kommunicera strålningsrisken och andra risker i förhållande till den förväntade nyttan med undersökningen eller ingreppet 151. Visa terapeutisk hållning och utveckla förmåga till helhetssyn vid patientkontakt 152. Tillämpa personcentrerat bemötande och empowermentstrategier i patientmötet

15 15(16) 153. Beakta betydelsen av en individs sjukdom för familj och närstående 154. Reflektera över tillämpning av de etiska principerna för att göra gott och inte skada, såväl ur teoretiskt perspektiv som i klinisk verksamhet 155. Reflektera över patientens behov ur flera perspektiv, och relatera till hälsooch sjukvårdens uppdrag 156. Kunna identifiera och värdera etiska frågeställningar kring primär- och sekundärprevention av viktiga sjukdomar 157. Beakta betydelsen av kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av, alla professioner inom hälso- och sjukvården Avgränsning angående neoplasier inom tema ERL: Kirurgisk behandling av maligna tumörer utgående från endokrina organen kommer att avhandlas på K7.

16 16(16) Kursledning Éva Tamás, Kursansvarig, examinator Epost: Therese Erwill och Katarina Kärling, Kursadministratörer Litteraturlista Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor. Länk till litteraturlista Schema Länken nedan hänvisar till schema för kursen. Länk till Time edit Terminstider Studierna är på heltid. Kursen är 20 veckor lång och innehåller inga lov. Alla veckor kan innehålla obligatoriska undervisningsmoment. Länk till terminstiderna

17 17(16) Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR) Linköpings universitet ( ) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK. Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning. Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning, examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla rättsliga förpliktelser. Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke. I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.