Hållbar turism i skyddsområden. Handbok för turistföretag

Transkript

1 Hållbar turism i skyddsområden Handbok för turistföretag 1

2 HANDBOKENS SYFTE Det här är en handbok för turistföretag som är verksamma i de skyddsområden som förvaltas av Forststyrelsens naturtjänster. Ett välfungerande samarbete mellan turistnäringen och Forststyrelsens naturtjänster gynnar naturturismens verksamhetsförutsättningar i skyddsområdena. Målen för samarbetet är: Hållbar naturturism i nationalparker, i andra skyddsområden och vid historiska utflyktsmål. För nämnda områden används det övergripande begreppet skyddsområden i handboken. Ökad synlighet och dragningskraft för samarbetsföretagen, naturtjänsterna och skyddsområdena. Enhetlig praxis för turismsamarbetet. Aktiv växelverkan som alla parter drar nytta av. Enhetlig kommunikation och marknadsföring av hög kvalitet. Ökad effektivitet i verksamheten. Bästa möjliga service för gemensamma kunder. Hållbar turism i skyddsområden Handbok för turistföretag 3:e reviderade upplagan, 18 s., pdf REDIGERING Joel Erkkonen, Maarit Kyöstilä, 2016 Aino von Boehm, 2019 LAYOUT Anna Pakkanen ILLUSTRATIONER Juha Paso OMSLAG Vandrare på Luosto naturstig Foto: Anna Pakkanen, illustration: Juha Paso ISBN Forststyrelsen, Vanda,

3 INNEHÅLL 1 Vad är hållbar utveckling? 4 2 Hållbar turism vid skyddsobjekt och historiska objekt 5 3 Hållbar turism genom samarbete 7 4 Samarbetsavtal 8 5 Användning av skyddsområdenas logo och namn 9 6 Bedömning av turismens hållbarhet 11 7 Skräpfritt friluftsliv 12 8 Metoder för besökaruppföljning 13 9 Miljö och kvalitet vid Forststyrelsen Finlands naturskyddsområden Information på webben Forststyrelsens organisation Ta kontakt 19 3 Stenskvätta.

4 1 VAD ÄR HÅLLBAR UTVECKLING? Hållbar utveckling ingår i den globala kontrollerade samhällsförändringen, som syftar till att trygga möjligheterna till ett gott liv för nuvarande och framtida generationer. Redan 1987 definierade Förenta nationernas Brundtlandkommission hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Utgångspunkten för strategin för hållbar utveckling i Finland är att förena hållbart nyttjande och skydd av naturkapitalet, tryggande av medborgarnas välfärd och harmonin i samhället så att resultatet blir ett Finland som har hållbar utveckling och gediget kunnande och som drar nytta av sina starka sidor (Strategigruppen tillsatt av Finlands kommission för hållbar utveckling 2006). Hållbar utveckling och turism Turism har en avsevärd positiv inverkan på den lokala ekonomin och sysselsättningen, så det är viktigt att försöka bevara förutsättningarna för turistnäring även för kommande generationer. Enligt principerna för hållbar turism strävar man efter att tillgodogöra sig miljöresurser men samtidigt respektera naturen och de lokala samhällenas särdrag. Ur ett ekologiskt perspektiv är turismens mål att inte utsätta målområdets miljövärden, ekologiska system eller förekomsten av ursprungliga arter för risker. Bland annat slitaget på terrängen, luftföroreningar, energieffektivitet och turismens inverkan på hotade arter i turismområdena följs upp regelbundet i syfte att bedöma hållbarheten. Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och sociokulturell l het. Hållbar utveckling innebär alltså samarbete för hållbar- att stöda det ekonomiska, sociala och miljömässiga mässiga välbefinnandet. EKOLOGISK HÅLLBARHET Med ekologisk hållbarhet avses bevarande av naturens mångfald och anpassning av människans ekonomiska och materiella aktiviteter till jordklotets naturresurser och naturens bärkraft. SOCIOKULTURELL HÅLLBARHET Sociokulturell hållbarhet avser respekt för de mänskliga rättigheterna och jämlikhet. Målet är att öka välfärden på nationell och global nivå. EKONOMISK HÅLLBARHET Ekonomisk hållbarhet innebär att varor och tjänster kan erbjudas på ett sätt som belastar miljön i mindre utsträckning än för närvarande samt sparar naturresurser och energi. Man strävar efter att utveckla ekonomin så att tillväxten inte leder till att reserverna tar slut. 4

5 2 HÅLLBAR TURISM VID SKYDDS- OBJEKT OCH HISTORISKA OBJEKT Nationalparker, historiska objekt och andra skyddsområden har stor betydelse som dragplåster för turismen. Det är möjligt att använda skyddsområdena inom turismen om man samarbetar för att samordna användningen med skyddsmålen. Forststyrelsens naturtjänster och UNESCOs världsarvsobjekt i Finland följer gemensamma principer för hållbar turism, som beaktas i alla egen verksamhet och i samarbetet med turistföretagarna. Vi främjar hållbar turism. Vi samarbetar så att Vi använder i huvudsak färdiga vandringsleder och befintlig serviceutrustning I byggandet beaktar vi också de lokala natur- och kulturvärdena Turismen äventyrar inte natur- och kulturvärdena och vi förutser och förebygger skadliga verkningar Vi minimerar belastningen på miljön 1. Vi stöder bevarandet av värdena i objekten och främjar skyddet av dem. Natur- och kulturvärdena är resans viktiga syfte Vi informerar besökarna om objektets värden och skyddet av dem och uppmuntrar besökarna till att handla ansvarsfullt Vi utvecklar tjänsterna och styr användningen enligt efterfrågan och objektets karaktär Vi främjar möjligheterna att resa till objekten med allmänna kommunikationsmedel och utsläppssnålt Vi förlänger besöken i turismområdet Vi verkar energi- och materialeffektivt Vi verkar som ett gott exempel i miljöfrågor Vi gör det möjligt för besökarna att handla miljövänligt och uppmuntrar dem till det 5

6 3. 4. Vi stärker den lokala anknytningen Den lokala kunskapen, forskningsresultaten, erfarenheterna och kulturen är utgångspunkterna för utbudet av upplevelser Guidningen är högklassig och aktörerna känner väl till området och de lokala förhållandena Vi höjer värdesättningen av objektet med högklassigt producerade tjänster Vi samarbetar med och erbjuder de lokala invånarna samt besökarna möjligheter att delta i vården och utvecklingen av objektet Vi främjar välbefinnandet och hälsan som objekten skapar 6. Vi informerar tillsammans om objektets värden och tjänster Vi förbinder oss till objektets värden och grundläggande besked Vi informerar enhetligt och ansvarsfullt olika målgrupper både i hemlandet och internationellt Vi samlar respons från intressentgrupperna för att utveckla kundnöjdheten och verksamheten Vi ordnar utbildnings- och samarbetsdagar mellan områdets aktörer Vi sporrar aktörerna till att förbinda sig till dessa principer för den hållbar turism Vi uppmuntrar besökarna till mångsidiga kultur- och naturupplevelser självständigt och under handledning Vi garanterar att objekten och tjänsterna är trygga för besökarna Våra tjänster främjar jämlikhet Vi förbättrar besökarnas möjligheter att öka sitt sociala, psykiska och fysiska välbefinnande Vi främjar de lokala invånarnas rekreation och förbättrar områdets levnadsförhållanden 5. Vi främjar tillväxten av den lokala ekonomin och skapandet av arbetsplatser Vi erbjuder besökarna tjänster som är högklassiga och bygger på objektets dragningskraft Vi idkar aktivt samarbete och är samtidigt klart medvetna om de olika aktörernas roller och ansvar i vården av objektet och produktionen av tjänster Vi erbjuder information om objekten och tjänsterna i förväg, i en lättfattlig och intressant form i olika mediekanaler Vi sporrar turisterna till att stanna längre i turismområdet 6

7 3 HÅLLBAR TURISM GENOM SAMARBETE Vi främjar hållbar turism genom samarbete med aktörer inom turistbranschen. Forststyrelsen ingår avtal med företagare som idkar verksamhet i de områden som förvaltas av Forststyrelsen. Dessa avtal binder företagen att i sin verksamhet följa principerna för hållbar turism, göra områdena mer kända och erbjuda kunderna god service. Nyttan av ett samarbetsavtal är ömsesidig. För företaget medför avtalen rätten att använda områden som förvaltas av Forststyrelsen och använda den utrustning som finns i områdena i sin affärsverksamhet, men också utökad marknadsföring och bättre möjligheter att påverka. Samarbetet ger företagen bättre synlighet bland annat i Forststyrelsens naturum och på den populära webbplatsen Samarbetsföretagen får rätt att använda ett områdes logo, resultaten av besökarundersökningar, uppgifter om antal besökare samt information om områdets natur, naturturismens hållbarhet och verksamhet i skyddsområden. Företagen kan använda informationen i sin verksamhet och i utvecklingen av naturturismprodukter. Forststyrelsen strävar efter att all kommersiell och arrangerad verksamhet i skyddsområdena ska vara baserad på samarbetsavtal. Målet är att områdets förvaltare ska känna till all kommersiell verksamhet i skyddsområdena för att bättre kunna bedöma verksamhetens konsekvenser både positiva och negativa sådana. Med tanke på utvecklingen av naturturismområdena är det viktigt att kunna uppskatta antalet besök i ett område årligen och kundkretsens profil så exakt som möjligt. Responsen från samarbetsföretagen och kunduppgifterna som samlas in påverkar utvecklingen av verksamheten och samarbetet avsevärt. LÄS MER OM SKYDDSOMRÅDENA:

8 4 SAMARBETSAVTAL AVTALSTYPER 2019 Vi använder två typer av samarbetsavtal: Samarbetsavtal för företag och föreningar som inte använder skyddsområdets rastplatser i sin verksamhet. Det här avtalet är avgiftsfritt. Samarbetsavtal för företag och föreningar som tillhandahåller avgiftsbelagda tjänster och som använder skyddsområdets rastplatser i sin verksamhet. Det här avtalet är avgiftsbelagt för företagen och föreningarna och Forststyrelsen tar ut en ersättning för rätten att använda rastplatser och liknande konstruktioner. En bruksavgift faktureras för användning av eld- och rastplatser samt stugor som används som mål för avgiftsbelagda guidade utflykter. Observera också att rastplatserna samtidigt får användas avgiftsfritt av besökare som vandrar på egen hand. Uppgörande av avtal Samarbetsavtalen med anknytning till turism i nationalparkerna och andra skyddsområden görs upp i samarbete med företagen. Avtalen ingås alltid till en början för en viss tid (3 5 år). Därefter kan ett avtal förnyas efter en viss tid (3 5 år) eller gälla tills vidare. Områdets parkchef undertecknar avtalen för Forststyrelsens del. Avtalsmallar finns på finska, svenska och engelska. Mer information ger Forststyrelsens naturum eller områdets parkchef. Om en avgiftsbelagd produkt som säljs av ett företag, en yrkesutövare eller någon annan sammanslutning som idkar affärsverksamhet använder en underhållen rastplats eller motsvarande konstruktion, krävs alltid ett avtal om nyttjanderätt med Forststyrelsens naturtjänster. MER INFORMATION Kontaktinformation och ytterligare upplysningar fi nns på webbplatserna och Samarbetsavtalet som inkluderar nyttjanderätt och de separata ersättningarna fastställs på följande sätt: grundavgift för avtalet under hela avtalsperioden är 60 euro (+ moms). En avgift tas dessutom ut av samarbetsföretaget för användning av en rastplats som Forststyrelsen underhåller (t.ex. eldplats, vindskydd eller toalett). Bruksavgiften för användning är 1,22 euro/person/gång (+ moms). Dessutom kan Forststyrelsen inom ramen för förordningen om avgifter till staten ta ut objektsbestämda ersättningar även för användningen av andra underhållna strukturer eller tjänster (t.ex. användningen av hamnar på öar). 8

9 5 ANVÄNDNING AV SKYDDS- OMRÅDENAS LOGO OCH NAMN Skyddsområdenas logotyper är Forststyrelsens registrerade varumärken. Forststyrelsen har alltså ensamrätt till användningen av dem. Andra användare ska alltid ha fått tillstånd att använda logotyperna. Forststyrelsens naturtjänster vill erbjuda sina samarbetspartner möjligheten att använda skyddsområdenas logo i sin egen kommunikation. Huvudprincipen är att rätten att använda en logo ges endast till ett företag som ingått samarbetsavtal eller någon annan större sammanslutning, såsom en turistförening. Andra aktörer får tillstånd att använda en logo endast en gång eller för en viss tid. Ett skriftligt avtal görs upp om den avgiftsbelagda eller avgiftsfria användningen. Forststyrelsen ger exakta definitioner för logotyperna. Skyddsområdenas logo kan användas i allmänna kommunikationsmaterial utan ersättning, när logon används till att berätta om skyddsområdena eller kopplas ihop med innehåll som presenterar områdenas natur natur eller kulturarv. Användningen av logotyperna signalerar partnerskap med Forststyrelsen och ett skyddsområde. Målet är att förbättra skyddsområdenas, turistcentrens och samarbetsföretagens dragningskraft och synlighet samt att stöda en hållbar naturturism. Om det är möjligt att kunderna blanda ihop företagets verksamhet med Forststyrelsens verksamhet ska logorna användas tillsammans med nedan nämnda texter. EXEMPELVIS FÖLJANDE TEXTER KAN ANVÄN- DAS TILL ATT HÄNVISA TILL PARTNERSKAPET: Samarbetspartner med Forststyrelsens naturtjänster eller I samarbete med Forststyrelsens naturtjänster Partner of Metsähallitus, Parks & Wildlife Finland eller In Partnership with Metsähallitus, Parks & Wildlife Finland Pyhä-Luosto nationalparks logo och den gemensamma logon för historiska objekt. I samarbetsavtalet fastställs hur logon kan användas i marknadsföring och kommunikation, men tillståndet är specifikt för en produkt eller tjänst, vilket innebär att logon får användas endast för de produkter och tjänster som omfattas av samarbetet. Logon får inte användas på ett vilseledande sätt, utan användningen ska hänföra sig till nationalparken eller något annat avtalsområde. Naturtjänsternas insats för den gemensamma marknadsföringen kan vara att bidra med avgiftsfri rätt att använda logon. En avgift tas ut av ett företag för användningen av en logo när det handlar om att använda logon på en produkt som företaget säljer, såsom en souvenir. Produkterna ska beträff ande kvaliteten och budskapet stämma överens skyddsområdets mål. Bruksavgiften för logon är royalty-baserad och grundar sig på produktens pris och tillverkningsmängd. Till logon kan fogas en text som berättar att en del av avkastningen används till förmån för skyddsområdet. Användning av Forststyrelsens fi rmamärke Företagen som ingått samarbetsavtal får använda Forststyrelsens logo i syfte att hänvisa till samarbetet med Forststyrelsen för att främja en hållbar naturturism. Forststyrelsens logotyper med tillhörande bruksanvisningar fi nns på Forststyrelsens webbplats på /web/sv/bildbank Kommunikationsmaterial med Forststyrelsens logo ska godkännas av Forststyrelsen innan det publiceras. Godkännande kan ges av den som utarbetat avtalet, parkchefen eller den som har ansvaret för avtalet. 9

10 6 BEDÖMNING AV TURISMENS HÅLLBARHET Turismens hållbarhet och miljökonsekvenser kan bedömas med olika metoder. Forststyrelsen bedömer hållbarheten genom att definiera gränser för acceptabla förändringar med den så kallade LAC-metoden (Limits of Acceptable Change = gränser för acceptabel förändring). I arbetet med att utveckla turismen kan LAC-metoden användas till uppföljning av turismområdenas tillstånd och som stöd vid uppgörandet av utvecklingsplaner. Utifrån principerna för hållbar naturturism har man för varje naturturismområde fastställt en målbild, enligt vilken verksamheten på området utvecklas. Metoden innebär att gränsvärden för acceptabla förändringar definieras för olika variabler och miljöförändringarna ska stanna inom det fastställda variationsintervallet. Miljökonsekvenserna av turismen mäts med lämpliga indikatorer. Utifrån mätningarna av den rådande situationen kan man vid behov vidta förebyggande åtgärder om de överenskomna gränsvärdena ser ut att över- eller underskridas. Indikatorerna mäter bland annat slitaget på miljön, antalet besökare i områdena samt turismens inverkan på den lokala ekonomin och kulturen. Odon. TILLÄMPNING AV LAC-METODEN HÅLLBARHET Ekologisk, ekonomisk & sociokulturell ˇ PRINCIPER FÖR HÅLLBAR TURISM MÅLBILD INDIKATORER MÄTNING BEFINTLIGA VÄRDEN GRÄNSER FÖR ACCEPTABEL FÖR- ÄNDRING (LAC) ÅTGÄRDER Baseras på principerna och anpassas lokalt De bästa tillgängliga indikatorerna väljs En statistiskt tillförlitlig och ändamålsenlig mätmetod används i uppföljningen Befintliga värden Gränsvärdena är beslut som grundar sig på bästa tillgängliga information Beslut fattas om olika förebyggande och reaktiva åtgärder 10

11 7 SKRÄPFRITT FRILUFTSLIV Skräpfritt friluftsliv förebygger uppkomsten av avfall. I skyddsområdena fungerar ett skräpfritt friluftsliv bäst så att Forststyrelsen och besökarna tillsammans satsar på att minska mängden avfall och dess inverkan på miljön. Vi vill minska nedskräpningen i naturen och de olägenheter som avfallstransporterna orsakar i terrängen samt förbättra möjligheterna att sortera och kompostera avfallet. Samtidigt ger vi besökarna en möjlighet att göra något till förmån för miljön. Vid rastplatserna har antalet blandavfallskärl minskat och i stället har upplysningen om avfall ökat. Besökarna har ansvaret för att själva ta med sitt avfall till sortering vid regionala sorteringsplatser enligt anvisningarna. Varför anstränga sig? Traditionell avfallshantering vid besöksmålen orsakar både indirekta och direkta miljökonsekvenser. Indirekta konsekvenser uppkommer framför allt när avfall måste transporteras bort från terrängen med maskinkraft. Avfallstransporten orsakar buller, utsläpp och slitage på terrängen. De direkta konsekvenserna, det vill säga de som besökarna orsakar, inkluderar nedskräpning i områdena och blandning av bioavfall med blandavfallet, så att metangas som påskyndar växthuseffekten bildas på soptipparna. En snygg och välskött miljö gör alla på gott humör! GÖR SÅ HÄR: Packa matsäcken i hållbara och användbara askar och påsar. På så sätt minskar mängden avfall som uppkom- återmer under utflykten. Matrester och annat bioavfall kan du lämna i komposttoaletten på rastplatsen. Kom ihåg att endast bioavfall får komposteras: annat avfall ska inte blandas med kompostavfallet. Bränn rent papper eller kartong på eldplatsen eller i kaminen i en ödestuga. Ta med allt annat avfall till ekopunkterna där lederna börjar, där du kan sortera olika typer av avfall, såsom metall, glas och blandavfall. Städa alltid upp efter dig och se till att allt är snyggt och prydligt. 11

12 8 METODER FÖR BESÖKARUPPFÖLJNING Besökarundersökningar Forststyrelsen gör besökarundersökningar i populära skydds- och strövområden samt vid historiska besöksmål. Information har samlats in från nästan alla nationalparker och avsikten är att upprepa undersökningarna ungefär vart femte år. Undersökningarna producerar jämförbar information om besökarstrukturen, fritidssysselsättningar, användningen av ett område, besökarnas belåtenhet, hur länge besöken varade och hur mycket pengar besökarna använde. Besökarundersökningarna ger information för den praktiska planeringen och förvaltningen av områdena. Resultaten beaktas bland annat i placeringen av servicen, dimensioneringen och underhållet. Information om besökare och deras önskemål behövs särskilt när ändringar görs i servicestrukturerna. Besökarnas åsikter beaktas också i naturvården. Redogörelser för besökarundersökningarna finns på Besökarberäkning Skyddsområdenas besökarantal beräknas i princip genom uppskattning och uppskattningarna är alltid baserade på bästa tillgängliga information. BEKANTA DIG MED REDOGÖRELSERNA FÖR BESÖKARBERÄKNINGEN Webbplats (på finska och engelska) /kayntimaarat BESÖKARANTAL I PYHÄ-LUOSTO NATIONALPARK December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Janauri

13 9 MILJÖ OCH KVALITET VID FORSTSTYRELSEN Forststyrelsen använder ett miljö- och kvalitetssystem baserat på standarden ISO och verksamhetens miljökonsekvenser kartläggs och styrs med systemets hjälp. De gemensamma miljömålen för Forststyrelsens resultatområden bekräftas årligen. Enligt principen om ständig förbättring följs miljösystemets funktionsduglighet upp regelbundet med hjälp av externa och interna auditeringar samt ett responssystem. Till miljömålen hör exempelvis bevarandet av naturens mångfald, främjandet av den sociokulturella hållbarheten eller ekosystemtjänsternas funktion. Koncernen Forststyrelsen tillhandahåller mångsidiga tjänster och nyttigheter som grundar sig på användningen, skötseln och skyddet av naturresurser. Affärsverksamhetsområden är skogsvård och virkesanskaffning, produktion av plantor och frön för skogsträd, handel med jordmaterial samt markaffärstjänster och arrendering. Till naturtjänsternas offentliga förvaltningsuppgifter hör bland annat att förvalta skyddsområdena och andra naturskyddsuppgifter, främja användningen av naturen för rekreation samt behandla ärenden med anknytning till jakt, fiske och terrängtrafik. Miljösynpunkterna och -riskerna bedöms årligen. För att kontrollera miljökonsekvenserna och ständigt förbättra miljövården definierar vi miljömål och -anvisningar samt uppföljningsmetoder. Miljö- och kvalitetssystemet är samtidigt ett verksamhetssystem för praktiska aktörer och arbetstagare som innehåller anvisningar och riktlinjer för allt praktiskt arbete. Systemet är i dagligt bruk bland arbetstagarna. Forststyrelsen informerar årligen om de ekonomiska, ekologiska och samhälleliga resultaten av sin verksamhet, om miljökonsekvenser och om förändringar i nivån på miljöskyddet. Lokala invånare och intressegrupper har alltid möjlighet att delta i planeringen av användningen av naturresurserna. 13

14 10 FINLANDS NATURSKYDDSOMRÅDEN Många olika typer av skydds- och vildmarksområden har inrättats för att skydda Finlands värdefulla natur. Naturen skyddas inte enbart för att bevara naturens mångfald utan också för att trygga människans välbefinnande och levnadsmöjligheter. I många naturskyddsområden bevarar man också nationella landskapsvärden och värnar om kulturarvet. Statens skyddsområden förvaltas av Forststyrelsen. Forststyrelsen har också hand om fornlämningar som skyddats enligt lag och andra historiskt värdefulla objekt. Nationalparker Nationalparkerna är stora områden med varierande natur. De är naturliga sevärdheter och en värdefull del av vår natur både nationellt och internationellt sett. I nationalparkerna kan besökarna uppleva lugnet i naturen i storslagna landskap. I terrängen finns lätta och krävande markerade leder. I de största parkerna kan man övernatta och vandra. År 2016 fanns det totalt 39 nationalparker i Finland. Naturparker I Finland finns 19 naturparker. De har inrättats huvudsakligen för att tjäna naturskyddet och forskningen, men inom gränserna för skyddet används de också i undervisningssyfte. Naturparkerna bevaras i naturligt tillstånd som jämförelseobjekt för forskning, i syfte att följa upp hur naturen förändras. I takt med att klimatförändringen framskrider betonas naturparkernas betydelse. Naturparkerna är till största delen stängda för allmänheten. Skyddsbestämmelserna i naturparkerna är strängare än i nationalparkerna. Myrskyddsområden På 1980-talet inrättades 171 myrskyddsområden för att bevara myrnaturen. De flesta av områdena representerar flarkmyrar och högmossar. Skyddsobjekten omfattar också våra bästa fågelmyrar. I myrskyddsområdena får man i allmänhet röra sig enligt allemansrätten. I vissa områden har man för att freda fåglarnas häckning infört begränsad rörlighet, bäroch svampplockning samt jakt och fiske. FINLANDS NATIONALPARKER 2019 SVERIGE Hangö NORGE Pallas-Yllästunturi Bottenviken Enontekis Karleby Lemmenjoki Kittilä Rovaniemi Kemi Uleåborg Ivalo Sodankylä Riisitunturi Kemijärvi Rokua Kajana RYSSLAND Urho Kekkonens nationalpark Pyhä-Luosto Kuusamo Syöte Oulanka Hossa Kuhmo Tiilikkajärvi Hiidenportti Nurmes Vasa Iidensalmi Salamajärvi Patvinsuo Koli Kuopio Seinäjoki Pyhä-Häkki Petkeljärvi Södra Kauhaneva-Pohjankangas Konnevesi Joensuu Jyväskylä Lauhanvuori Helvetinjärvi Kolovesi Seitseminen Linnansaari Leivonmäki Björneborg Tammerfors Bottenhavet Isojärvi S:t Michel Puurijärvi-Isosuo Päijänne Repovesi Torronsuo Lahtis Kurjenrahka Liesjärvi Valkmusa RYSSLAND Åbo Kotka Tykö Noux Borgå Östra Finska viken Skärgårdshavet HelsingforsSibbo storskog Ekenäs skärgård Forststyrelsen 2019 Lantmäteriverket 1/MML/19 14

15 Lundskyddsområden Lundskyddets mål är att bevara representativa lundar samt skydda och vårda områden så att deras biologiskt värdefulla särdrag bevaras. I lundskyddsområden får man röra sig enligt allemansrätten, men enligt fredningsbestämmelserna är det förbjudet att slå läger och göra upp eld. Värdefulla lundar och också skyddats i andra naturskyddsområden. Ödemarksområden Finlands 12 ödemarksområden har inrättats med stöd av ödemarkslagen 1991 i syfte att bevara områdenas ödemarkskaraktär, trygga den samiska kulturen i samernas hembygdsområde och naturnäringarna samt utveckla ett mångsidigt utnyttjande av naturen. Varje ödemarksområde är ett minst hektar stort, till största delen obebott område. I ödemarksområdena får permanenta vägar byggas och gruvdrift idkas endast med tillstånd av statsrådet. Skogarna bevaras i naturligt tillstånd. Ödemarksområdena är utmärkta för mer krävande vandring. Övriga skyddsområden Syftet med att inrätta naturskyddsområden är att de ska representera alla naturtyper som påträffas i Finland. Samtidigt upprätthålls områdenas typiska flora och fauna, och hotade arter skyddas. Utöver ovan nämnda skydds- och ödemarksområden har man också inrättat bland annat skyddsområden för fågelvatten, åsar, stränder och gamla skogar. Natura 2000-områden Med nätverket av Natura 2000-områden skyddas viktiga naturtyper och arter inom hela Europeiska unionen. Målet är att bevara naturens mångfald. Finlands Naturaområden är huvudsakligen numera naturskyddsområden enligt naturvårdslagen, objekt för olika skyddsprogram eller ödemarksområden. Historiska objekt Fornlämningar och andra historiska objekt hör till vår kulturhistoriska nationalegendom och är ett fönster mot vårt gemensamma förgångna. Spåren av den forntida befolkningen vittnar om hur människan levde med naturen och ibland också kämpade mot den. Fornborgar, befästningar och krigshistoriska objekt berättar historier om makt och förvaltning, försvar och krig som svept över landet och strider som utkämpats vid gränserna. Arbetet på kulturgårdarna och värnandet om skärgårdskulturen är en del av vårt levande kulturarv. 15

16 11 INFORMATION PÅ WEBBEN Utinaturen.fi startpunkt för naturutflykten Vare sig du föredrar krävande vandring i vidsträckta ödemarker eller en tur längs en naturstig tillsammans med barnen är det alltid en utmaning att hitta ett lämpligt besöksmål och rätt utrustning. Utinaturen.fi är en webbtjänst som erbjuder aktuell information om besöksmål och tjänster. I webbtjänsten finns bland annat beskrivningar av Finlands nationalparker, statens strövområden samt många naturskyddsområden och andra utflyktsmål. Under rubriken Friluftslivets ABC finns ett omfattande informationspaket med tips om planering, utflykter och utrustning. Utflyktskarta.fi detaljerade kartor över utflyktsmålen Karttjänsten utflyktskarta.fi gör livet lättare för vandrare, fiskare och jägare. I Forststyrelsens karttjänst hittar du detaljerade kartor i olika skalor över såväl besöksmål som fiske- och jaktområden. Kartorna kan skrivas ut och användas i terrängen. mår bra och förbättras. Forststyrelsens uppgift är att skapa möjligheter till jakt- och fiskeupplevelser även för dem som annars inte skulle ha det. Metsa.fi Forststyrelsen webbtjänst På webbplatsen metsa.fi presenteras Forststyrelsens naturtjänsters service och uppgifter. Webbplatsen har information om Forststyrelsen som organisation samt om dess verksamhet med anknytning till skogsbruk, naturvård, användning av naturen för rekreation, jakt och fiske, vandring och skydd av kulturarvet. Julkaisut.metsa.fi Forststyrelsens publikationer finns samlade på webbplatsen julkaisut.metsa.fi. Här finns alla Forststyrelsens forskningspublikationer, handböcker, planer, broschyrer, kartor och nyhetsbrev. Utflyktskarta.fi är ett utmärkt verktyg för planering av utflykter i naturen. I karttjänsten hittar du bland annat nationalparkerna, statens strövområden och ödemarksområdena i Lappland samt deras stugor, vindskydd, eldplatser och andra servicestrukturer som underlättar vandringen. Vandringslederna är också markerade på kartan. Nationalparkerna på Facebook Finlands nationalparker har också en egen sida på Facebook, som du kan följa för att få tillgång till senaste nytt. Eräluvat.fi På den nya webbplatsen eräluvat.fi finns all nödvändig information om fiske, jakt och terrängtrafik på Forststyrelsens mark. I webbutiken kan du köpa tillstånd och bekanta dig med områdena. Intäkterna från försäljningen av Forststyrelsens jaktoch fisketillstånd används till att förbättra viltets habitat och fiskevattnens tillstånd. Målet är att förvalta fiske-, jakt- och terrängtrafikärenden på ett hållbart sätt, så att naturen i våra gemensamma områden Vattenklöver. 16

17 12 FORSTSTYRELSENS ORGANISATION FORSTSTYRELSENS ORGANISATION 2019 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET MILJÖMINISTERIET Forststyrelsens styrelse Generaldirektör Koncernenheter AFFÄRSVERKSAMHET OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER Forststyrelsen Skogsbruk Ab Skötsel av statens mångbruksskogar och virkesförsjälning Forststyrelsen Fastighetsutveckling Fritids- och affärstomter, mineraler och projektutväckling för vindkraft Naturtjänster Vård av nationalparker och övriga naturskyddsområden, friluftstjänster och skydd av naturen och kulturarvet Jakt- och fisketjänster Vård av fiskevatten och jaktmarker, jakt- och fiskeövervakning Siemen Forelia Oy MH-Kivi Oy Forststyrelsen är ett statligt affärsverk (FO-nummer ) med uppgifter som är indelade i å ena sidan affärsverksamhet och å andra sidan offentliga förvaltningsuppgifter som till huvuddelen ska skötas med budgetmedel. De olika verksamheterna har indelats i separata resultatområden. FORSTSTYRELSENS OFFENTLIGA FÖRVALTNINGSUPPGIFTER 2019 NATURTJÄNSTDIREKTÖR NATURTJÄNSTER Område ADMINISTRATION: Biträdande direktör UTVECKLING: Utvecklingsdirektör INTERNATIONELLA ÄRENDEN: Direktör DATAADMINISTRATION: Dataadministrationschef EKONOMI: Ekonomichef KOMMUNIKATION: Kommunikationschef KUSTEN OCH HUVUDSTADS- REGIONEN Regiondirektör INSJÖFINLAND ÖSTERBOTTEN - KAJANALAND Regiondirektör Regiondirektör LAPPLAND Regiondirektör OMRÅDESFÖRVALTING: Chef Områdeschef Områdeschef Områdeschef Områdeschef NATURSKYDD OCH VÅRD AV KULTURARV: Chef Naturteam och havsteam Naturskyddschef Naturteam Naturskyddschef Naturteam Naturskyddschef Naturteam Naturskyddschef REKREATION OCH TURISM I NATUREN: Chef Parkområde 1 Parkchef Parkområde 2 Parkchef Parkområde 2 Parkchef Parkområde 3 Parkchef JAKT- OCH FISKETJÄNSTER JAKT- OCH FISKEDIREKTÖR JAKT- OCH FISKETJÄNSTER SÖDRA FINLAND ÖSTERBOTTEN LAPPLAND Jakt- och fiskechef Jakt- och fiskechef Jakt- och fiskechef 17

18 13 TA KONTAKT Forststyrelsens kundtjänstställen Kilpisjärvi SVERIGE NORGE Enontekis Fjäll-Lappland Pallastunturi Yllästunturi Limingoviken Pilke Kittilä Sodankylä Rovaniemi Kemi Uleåborg Övre-Lappland Ivalo Saariselkä Ivalo Pyhä-Luosto RYSSLAND Kemijärvi Savukoski Kuusamo Oulanka Kuusamo Syöte Hossa Forststyrelsen har totalt mer än 40 naturum, naturhus och naturstugor samt kundtjänstställen i anslutning till skydds- och strövområdena i Finland. Personalen vid dessa kundtjänstställen ger information om skyddsområdena och utfl yktsmålen. Om möjligt är det alltid en god idé att titta in på ett kundtjänstställe innan du ger dig ut på en naturstig eller vandringsled. Vid naturumen och ställvis också i terrängen fi nns guidningstjänster för grupper. Naturumen säljer också publikationer och produkter med anknytning till utfl yktsmålen och naturen. Kontaktinformation och öppettider för varje kundtjänstställe hittar du enklast på dess egen webbplats i webbtjänsten utinaturen.fi. Kalajoki Karleby Iidensalmi Kajana Kuhmo Nurmes Kuhmo TVEKA INTE ATT TA KONTAKT! Vasa Kuopio Seinäjoki Jyväskylä Seitseminen Björneborg Åbo Tykö S:t Michel Tammerfors Lahtis Tavastland Haltia Borgå Kotka Koli Joensuu Saimen RYSSLAND Helsingfors Forststyrelsen 2019 Lantmäteriverket 1/MML/19 I samarbetsärenden kontakta Kundtjänstställena Parkcheferna Utinaturen.fi 18